1. No category

Askim-Frölunda-Högsbo
Budget 2016
BUDGET
2016
www.goteborg.se
INNEHÅLL sida
Inledning ............................................................................................................4
Sammanfattning ..........................................................................................5
Förutsättningar ............................................................................................7
Vision och förhållningssätt ...........................................................7
Omvärldsanalys .....................................................................................8
Befolkningsförändring ......................................................................12
Villkor för en hållbar utveckling ................................................ 15
Lokaler ..........................................................................................................23
Personal .......................................................................................................24
Ekonomi .......................................................................................................26
Politiska mål ....................................................................................................28
Jämlikhet .....................................................................................................28
Jämställdhet .............................................................................................29
Demokrati ...................................................................................................30
Funktionsnedsättning .......................................................................31
Förskola och skola ...............................................................................31
Äldre ...............................................................................................................33
Stadsutveckling och bostäder ................................................... 33
Arbetsmarknad och vuxenutbildning ................................... 34
Turism och evenemang ....................................................................34
Kultur ..............................................................................................................34
Personal .......................................................................................................35
Ekonomi .......................................................................................................36
Politiska uppdrag ........................................................................................37
Effektiv resursanvändning ...................................................................38
Utgångspunkter för en balanserad ekonomi .................. 38
Ekonomisk plan för kommande budgetår ........................ 38
Inledning
Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas
behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i
Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga
i verksamhetens utveckling.
Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning
och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står
över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som
stödjande dokument.
Från kommunfullmäktiges budget
till lokalt budgetdokument i stadsdelen
Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar
och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att
nå intentionerna i budgeten.
Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett
beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i
förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen
och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling.
Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens
situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning
nå målen.
När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och
uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer
detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen.
4
INLEDNING • BUDGET 2016
Sammanfattning
Efter flera år av ekonomiska bekymmer kan Askim-Frölunda-Högsbo gå in i 2016 med
en ekonomi i balans på övergripande nivå. Även om det återstår ekonomiska obalanser
inom flera av sektorerna som fortsatt behöver hanteras, skapar det ekonomiska läget
möjlighet till satsningar och utvecklingsambitioner. Detta ger förutsättningar för god
verksamhetsutveckling, förbättrad arbetsmiljö och måluppfyllelse för nämndens prioriterade mål. Stadsdelen kan också fortsätta att återställa det egna kapitalet till den nivå
som kommunstyrelsen rekommenderar.
Årets budgettilldelning medför satsningar inom flera sektorer. Inom sektor Utbildning
påbörjas minskningen av antalet barn i barngrupperna, en satsning görs på ökad lärartäthet inom lågstadiet och ytterligare en förberedelseklass för nyanlända startas upp.
Inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård fortsätter genomförandet av Attraktiv
hemtjänst. Sektorn planerar för förstärkning inom hälso- och sjukvården, utökning av
biståndsbedömning så att också äldreboenden omfattas samt bemanning och kompetensutveckling.
Inom sektor Kultur och fritid görs en satsning på kulturskolan samt en ökad tillgänglighet på biblioteken.
Sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder startade för drygt ett år sedan
en omstrukturering av verksamheten från att köpa insatser till att utveckla insatser
i egen regi. Arbetet har varit mycket framgångsrikt, både verksamhetsmässigt och
ekonomiskt. Omstruktureringen av arbetet inom sektorn fortsätter och beräknas ge
fortsatta ekonomiska effekter under 2016.
Det gynnsamma ekonomiska läget till trots står stadsdelen inför en rad utmaningar
inför kommande år. Den största utmaningen för förvaltningen bedöms samlat vara
kompetensförsörjningen. Svårigheten att rekrytera förskollärare, lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor bedöms öka och kan påverka utvecklingen för stadsdelens
verksamheter och politiska prioriteringar.
En annan utmaning som stadsdelen, tillsammans med hela Göteborg, står inför är
effekten av den ökade flyktingströmmen som kommer att utmana hela stadens
organisation. Det handlar framförallt om att skapa bostäder och att säkra utbildning
för det stora antal ensamkommande barn som kommer till Göteborg.
Till sist utgör också det ökade antalet sjukskrivningar en stor utmaning för stadsdelen.
Under 2016 kommer arbetet att fortsätta, bland annat med spridning av de goda
effekter som förvaltningens pilotprojekt från 2015 visat. Under 2016 planeras också
för en stadsdelsgemensam satsning på rekrytering och bemanningsoptimering. Att
tillsammans med medarbetare och fackliga organisationer arbeta för att förbättra
BUDGET 2016 • SAMMANFATTNING
5
arbetsmiljö och medarbetarnas delaktighet bedöms som viktiga frågor, inte minst
för att bli en attraktiv arbetsgivare och på detta sätt kunna underlätta rekryteringar.
Stadsdelens prioriterade mål för 2016 handlar bland annat om jämlikhet och insatser
med koppling till stadens arbete Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Arbetet
i stadsdelen ska särskilt inriktas på att stärka friskfaktorer och skapa förutsättningar
för föräldraskap, trygga hemförhållanden samt godkända betyg i skolan. Delaktighet
och inflytande är också ett prioriterat område. Stadsdelen ska dels fortsätta arbeta
för en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande för invånare, dels arbeta för
stärkt engagemang och ökad effektivitet i organisationen genom ett ökat inflytande
för medarbetarna.
6
SAMMANFATTNING • BUDGET 2016
Förutsättningar
VISION OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Nämndens vision och förhållningssätt
Vår vision är att Askim-Frölunda-Högsbo ska vara en stadsdel där invånarna lever
och utvecklas i en hälsosam miljö. Vi vill sträva mot ett samhälle där vi skapat en
långsiktig, hållbar tillväxt och fler jobb, utvecklat medborgarnas välfärd, hälsa och
trygghet, fördjupat demokratin och jämställdheten, skapat ett ekologiskt hållbart
samhälle med rättvisa och solidaritet samt vänt segregation till integration.
Demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år. En vital demokrati förutsätter
aktiva medborgare som har insyn i och inflytande över den politiska beslutsprocessen
också mellan valen. Vi vill se en stadsdel där debatten är levande och engagemanget
är starkt. Det ska finnas möjlighet för alla att kunna påverka de områden som rör ens
egen vardag.
Visionen ska, tillsammans med begreppet hållbar utveckling, vara vägledande när målen
sätts för den generella utvecklingen inom stadsdelen.
För oss innebär begreppet hållbar utveckling flera dimensioner: ekologi, ekonomi och
en social dimension. Detta tillsammans med barnperspektivet ska prägla sättet att leda
våra verksamheter.
Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem deras
demokratiska rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och att sätta
deras bästa i första rummet. Stadsutveckling och byggnation ska därför ske utifrån
ett barnperspektiv.
Medarbetare i Göteborgs Stad
Förvaltningens medarbetare ska ha de fyra förhållningssätten, som är framtagna i
staden, som en grund för hur man arbetar och agerar. Förhållningssätten är:
Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för – Göteborgaren ska kunna lita på att våra
anställda har hens behov som utgångspunkt för sitt agerande. Den enskilde brukarens
individuella önskemål är utgångspunkten i vår verksamhet, dock med krav på likabehandling, behovsprövning samt att lagar och regler följs.
Vi bryr oss – Göteborgaren ska veta att vi är aktiva, engagerar oss, tar eget ansvar, informerar och sätter oss in i hens situation – att vi bryr oss.
Vi arbetar tillsammans – Vårt förhållningssätt är också att vi är beredda att genomföra
våra insatser tillsammans med dem vi är till för i syfte att nå bästa resultat. Det egna
engagemanget kan ytterligare komma till sin rätt om det utvecklas tillsammans med
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
7
andra. Erfarenheter visar att samverkan med andra ger bättre resultat och högre
effektivitet och arbetsglädje. För ledarna innebär begreppet ”tillsammans” dessutom
att utöva ledarskapet med delaktighet från medarbetarna för att nå bästa resultat.
Vi tänker nytt – Göteborgarens behov kan vara sådana att etablerade lösningar inte
räcker och hen ska veta att vi i varje läge anstränger oss att inom ramen för våra resurser
hitta nya lösningar. Behovet att som arbetsgivare kunna erbjuda attraktiva och utmanande arbetsuppgifter leder också till att nytänkande ska uppmuntras.
OMVÄRLDSANALYS
I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar
där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till
att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Under året har vi sett ett flertal tecken
på social oro i staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade
skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det
engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att
möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela
staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och
aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet.
Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna är flera, bland
annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna,
men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige
för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor.
Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som
vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en
fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt
till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste
kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar
i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera.
Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa
Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har
den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt
med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa
i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors
livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro
och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad.
8
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så
som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet. Faktorer som är
avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller
behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 procent) och
mellanområdet Bergsjön (61 procent) 38 procentenheter. Rapporten visar också att
kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 procent) och
mellanområdet Norra Angered (12 procent) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller
de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda
är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön
är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst
inkomster har ökat med 314 000 kronor mellan 1992 och 2011. I primärområdet med
lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med 10 000 kronor under
samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst
mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre
arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. I Göteborg
är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra
Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor med barn, utländsk bakgrund, låg
utbildningsnivå och som inte har en funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt
deras barn är en grupp som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma.
Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser
Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad som
tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka med 83 000 till
624 000, vilket är 12 000 fler än i den förra befolkningsprognosen. Den nya prognosen
innebär att befolkningen ökar snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den
kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.
Förra årets prognos underskattade befolkningstillväxten med knappt 1 100 personer.
Det var framför allt invandringen som blev större än vad som antagits. Barn i grundskoleåldern och befolkning i de förvärvsarbetande åldrarna var de grupper som främst
påverkades av underskattningen i prognosen. 2014 utgjorde ett rekordår vad gäller
befolkningstillväxten, in- och utflyttningen, födelseöverskottet och invandringen.
Samtidigt var antalet döda det lägsta som uppmätts. De närmsta åren finns det några
områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag.
•
Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste
åren. Befolkningsprognosen visar på 4 000 fler 1–5-åringar fram till 2025.
•
Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i
årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till och med
2020 växer antalet personer med 9 600. Omräknat till skolklasser med 25 elever
i varje klass betyder det 384 nya klasser.
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
9
•
De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen,
kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden.
•
Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt 40 000 fram till
och med 2025. Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20 och 30 år
växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots den till antalet
stora folkökningen i gruppen så är den procentuella tillväxten lägre än för
befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska försörjas av färre.
•
Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna 75–84 år, som därmed kommer
att öka med 50 procent fram till 2025. Den stora ökningen sker från 2017 och
framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård och kräva fler
äldreboendeplatser.
Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att ställa välfärdssystemet inför
stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet.
Bostadsbristen fortsatt hög
Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden,
främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med
funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera
sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre
grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar
socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Nettokostnaderna
för bistånd till boende ökade med 14,8 procent mellan 2013–2014 vilket motsvarar
79 miljoner kronor. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar är
fortsatt ett problem i staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas.
En fortsatt ökning av antalet nyanlända
Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg. Det är
framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i ett flertal andra
länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från februari 2015 förväntas
invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av stora flyktingströmmar. Fram till år
2017 antas antalet flyktingar som beviljas asyl och tas emot av kommunerna mer än
fördubblas jämfört med 2014. Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen.
Fram till år 2019 ligger den årliga höjningen på 1 000 till 1 500 per år och därefter
på 500 årligen.
Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt.
Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen blir till Sverige och hur
stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för 2016 och framåt slår in och Göteborgs
10
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
andel av flyktingmottagningen blir lika stor som 2014, så blir befolkningstillväxten
betydligt större än vad som antagits i årets kommunprognos.
Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder, också
utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra
stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste
också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande
svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt.
Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta
de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i form av utredningskapacitet och i köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers
möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov.
Svårt att rekrytera rätt kompetens
Demografiska förändringar kommer leda till förändrade krav på välfärden framöver.
År 2025 har vi många äldre, en förväntad babyboom samt en ganska stor grupp
yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Sammantaget kommer
utvecklingen ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar.
Det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunernas ekonomi, utan
även medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala
servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga
tjänster som förväntningarna på hög kvalitet.
Samtidigt som vi är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det
svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom vissa verksamheter
personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare
med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt
rektorer och chefer generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika
verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade
rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och
förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade rekryteringsbehov
av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga
personalomsättningen och att det ofta saknas erfarna handläggare som står för
stabilitet och som kan introducera nyanställda, ofta nyexaminerade socialsekreterare.
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
11
En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser
Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för att därefter
dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015 och 2016. Samtidigt
ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader.
Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre.
Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala
beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav
på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta
kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen.
Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt
kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och
minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge
förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer
jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad
modell för sociala investeringar som möjliggör detta.
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
Generellt stadsdelssektorn
I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till 541 115 personer. Under den kommande
femårsperioden förväntas befolkningen öka med 39 000. Det är en högre folkökning
än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på
Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya
prognosen visar på att folkmängden stiger till 624 000 år 2025.
Befolkningsprognos, förändring 2014-2019 och 2014-2025 efter ålder
9 000
2014 –2019
8 000
2014 –2025
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
Ålder
0
1–5
6–9
10–12 13–15 16–18
65–74 75–79 80–84 85–89 90–94 95–w
Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad
12
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år 2014. Såväl födda
som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Att antalet födda inte ökar trots
stadens befolkningstillväxt tyder på att fruktsamheten (genomsnittligt antal barn per
kvinna) fortsätter att minska. Det är flyttningarna som är den stora osäkerhetsfaktorn
för hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktinginvandringen är mycket
stor då det är svårt att bedöma hur många som kommer till Sverige och till Göteborg.
De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i avvaktan på att få sina asylansökningar
prövade ingår inte i befolkningsstatistiken eller i prognosen. I prognosen ingår endast
de flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och som därmed blir folkbokförda.
Migrationsverkets handläggningstider kommer därmed också att spela en roll för
hur snabbt flyktingarna kommer in i folkmängden.
Veckovis befolkningsutveckling 2012–2015
2014
8000
2013
7000
2012
6000
2015
5000
4000
3000
2000
1000
0
1
6
11
16
21
26
31
36
41
46
51
Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad
Lokalt perspektiv
Folkmängden i stadsdelen ökade med 869 personer mellan 2013 och 2014. Högsbotorp
och Billdal var de primärområden som ökade mest befolkningsmässigt (358 personer
respektive 289 personer) på grund av planerat bostadsbyggande. Primärområdet
Frölunda Torg minskade med 165 personer. Effekten, i form av dyrare hyror till följd
av renoveringar, bedöms vara en stor bidragande orsak.
Befolkningen prognostiseras öka i tio av de tolv primärområdena fram till 2019. Störst
blir ökningen i Billdal (cirka 2 000 personer) följt av Askim (cirka 1 100 personer) och
Flatås (cirka 600 personer). Bakom tillväxten ligger planerat bostadsbyggande. De tre
villadominerade primärområdena i stadsdelens södra del har i grunden en större utflyttning än inflyttning, framförallt på grund av ungdomar som flyttar hemifrån. Detta
medför att bostadsbyggandet inte får fullt genomslag i befolkningsutvecklingen och
om det inte byggs bostäder så minskar befolkningen.
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
13
Folkmängd per primärområde,
förändring från 2013 och befolkningsprognos 2014–2019
Högsbohöjd
Förändring
Högsbotorp
Kaverös
2014
2013–2014
2014 –2019
Billdal
10 951
+289
+1 991
Askim
10 112
+76
+1 089
Högsbotorp
6 827
+358
+549
Frölunda Torg
5 728
-165
+380
Kaverös
4 322
+38
+45
Järnbrott
3 966
+27
-22
Flatås
Högsbo
industriområde
Ruddalen
Järnbrott
Frölunda Torg
Tofta
Askim
Hovås
Billdal
> 9000 invånare
3000–9000 invånare
< 3000 invånare
Högsbohöjd
3 741
+47
+262
Flatås
3 475
+80
+648
+92
Hovås
3 306
-6
Tofta
2 706
+52
-17
Ruddalen
2 179
+77
+124
Högsbo ind.
59
-4
+2
Stadsdelen
57 372
+869
+5 143
Källa: Göteborgsbladet 2012 & 2015
Stadsdelens folkmängd förväntas att öka med cirka 5 100 personer de kommande fem
åren. Det är en snabbare ökningstakt än vad som varit fallet de gångna fem åren (+3 800
personer). Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet
barn och ungdomar i grundskoleåldrarna ökar med 1 100 personer fram till år 2019.
Antalet barn i skolåldrarna ökar mest i Billdal på grund av det förväntade stora bostadsbyggandet. Men även i flera områden i stadsdelens norra del kommer ökningarna att
vara stora tack vare den kraftiga ökningen av antalet födda de senaste åren.
Folkmängd per åldersgrupp 2014–12–31
och befolkningsprognos 2015–2019
Folkmängd 2014-12-31 och befolkningsprognos 2015-2019
Ålder
0 år
1−5 år
6−9 år
10−15 år
16−18 år
19−24 år
25−29 år
30−34 år
35−64 år
65−74 år
75−84 år
85−89 år
90− år
Totalt
2014−12−31
685
3 482
2 599
3 326
1 646
4 380
4 447
4 021
20 828
6 024
3 972
1 220
742
57 372
2015
667
3 527
2 716
3 470
1 638
4 220
4 468
4 134
21 134
6 051
4 029
1 212
748
58 014
2016
681
3 516
2 800
3 615
1 648
4 109
4 520
4 198
21 476
6 095
4 039
1 218
760
58 674
2017
703
3 544
2 897
3 802
1 678
4 174
4 596
4 293
22 080
6 182
4 112
1 219
754
60 035
2018
717
3 596
2 933
3 933
1 773
4 163
4 640
4 397
22 516
6 207
4 294
1 200
756
61 126
2019
730
3 667
2 964
4 091
1 823
4 289
4 774
4 505
23 054
6 196
4 482
1 188
754
62 515
Förändring
2014−2019
45
185
365
765
177
-91
327
484
2 226
172
510
−32
12
5 143
Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs stad.
14
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
VILLKOR FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING
Generellt har stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo bra förutsättningar för hållbar utveckling i jämförelse med stadens genomsnitt, men det finns stor variation inom stadsdelen. Stadsdelen kan beskrivas som ett ”mini-Göteborg” och att minska dessa
skillnader är ett centralt arbete för en hållbar utveckling.
Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där tillfredsställandet av dagens
behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.
I stadens budget beaktas särskilt den sociala dimensionen där jämlikhet i livsvillkor
är centralt för en hållbar utveckling. Social hållbarhet innebär ett samhälle där alla
människor ges likvärdiga möjligheter till god livsmiljö genom en välplanerad och integrerad stadsstruktur baserad på invånarnas skilda behov och förutsättningar. Därför
är det viktigt att beakta både sociodemografiska och socioekonomiska faktorer, såsom
ålder, kön, bakgrund, utbildning och ekonomi samt miljömässiga faktorer i form av
bostadstyp för att förstå förutsättningarna för jämlika livsvillkor och i längden hållbar
utveckling.
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
15
En blandad bostadsstruktur för att öka mångfald och trygghet
Stadsdelen kan delas in i två delar med olika bostads- och befolkningsstruktur. Den
norra delen domineras av flerbostadshus med en lägenhetsarea mindre än 80 kvm,
medan den södra delen i hög utsträckning består av småhus. Den norra delen behöver
större lägenheter och hus med hiss. Det ger tillfälle till kvarboende för de äldre och för
den växande barnfamiljen. Bostadsexploateringen runt Frölunda Torg är därför tänkt
att upplåtas med bostads- eller äganderätt för att komplettera hyresrätterna med andra
upplåtelseformer. Syftet är att ge en ökad valfrihet i boendet men också att stärka
Frölunda socialt. Primärområdet Frölunda Torg redovisade inga bostadsrätter 2010.
2014 redovisades ett tillskott med 7 procent bostadsrätter och 4 procent småhus. Södra
delen i stadsdelen behöver tillgängliga bostäder med hiss i flerbostadshus för äldre och
personer med funktionsnedsättningar. Det saknas också små lägenheter för gruppen
unga vuxna 18-29 år och för personer som kan klara eget boende med boendestöd.
Bostadsstruktur per primärområde
Småhus
Majoritet småhus
Majoritet hyresrätt
Majoritet bostadsrätt
Ingen majoritet
Få bostäder (<10)
Bostadsrätt
Hovås
92%
Billdal
1% 7%
81%
Askim
Järnbrott
16% 3%
54%
14%
13%
28%
89%
Frölunda Torg 3% 7%
90%
Ruddalen 1%
9%
90%
Högsbotorp 1% 30%
Kaverös
69%
66%
Flatås
34%
46%
54%
Tofta 6%
Göteborg
33%
58%
Högsbohöjd 11%
Askim-Frölunda-Högsbo
Hyresrätt
25%
20%
94%
26%
26%
49%
54%
Källa: Bostadstyp 2014, Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad
16
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
Möte mellan generationer ökar demokrati och trygghet
En blandad stad med invånare i alla åldrar för med sig flera positiva effekter ur ett
hållbarhetsperspektiv. Inte bara kan unga och äldre utbyta erfarenheter och lära sig av
varandra. Möten mellan generationer kan även föra med sig en ökad känsla av trygghet,
både för äldre och yngre. Dessutom motverkar det gränser och fördomar mellan olika
generationer, skapar större acceptans och förståelse samt motverkar främlingskap. Detta
förutsätter dock att möten mellan generationer är möjliga. Blandade boendeområden
underlättar sådana möten.
Andelen personer som är 75 år och äldre i stadsdelen (10 procent) är större än stadens
genomsnitt (7 procent). Det är stora skillnader i åldersfördelning mellan de olika primärområdena i stadsdelen. Till exempel är 9 procent av de 2 179 invånare som bor i Ruddalen
barn mellan 0 och 17 år och 25 procent är äldre över 75 år. I Billdal, Hovås och Askim
är över 20 procent av invånarna barn och mindre än 10 procent är äldre över 75 år.
Åldersstruktur per primärområde
0–17 år
Staden
Stadsdelen
Högsbotorp
Högsbohöjd
Flatås
Kaverös
Järnbrott
Ruddalen
Frölunda Torg
Tofta
Högsbo Industri.
18–29 år
19%
20%
30–44 år
20%
16%
45–64 år
22%
20%
65–74 år
23%
23%
75+ år
9% 7%
11% 10%
11%
24%
24%
19%
9%
13%
21%
23%
27%
18%
5% 6%
18%
19%
23%
21%
9% 10%
15%
21%
21%
21%
9%
13%
15%
17%
19%
27%
11%
11%
10%
18%
14%
19%
14%
25%
19%
16%
5% 10%
Billdal
Hovås
Askim
27%
26%
23%
20%
15%
14%
9%
11%
14%
19%
18%
20%
17%
18%
22%
23%
63%
8%
12%
25%
27%
27%
12%
16%
6% 2%
12% 7%
11% 8%
12% 6%
Källa: Göteborgsbladet 2015
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
17
Mångkulturella områden berikar samhällets utveckling
Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångfald, där människor med olika bakgrunder,
kulturer och religioner möts och samsas. Samtidigt är den etniska segregationen i
Göteborg stor. Att människor med olika bakgrunder och erfarenheter inte möts är
en av vår tids största, samhälleliga utmaningar. Ett mångkulturellt, diversifierat samhälle kan föra med sig många positiva effekter och är någonting att sträva mot.
Genom mångfald kan främlingskap och fördomar överbryggas, det berikar kulturen
och kan även öka graden av tillit. Samhällen som präglas av mångfald tenderar att ha
lägre grad av främlingsfientlighet. Genom att se och träffa människor med olika bakgrunder kan vi lära av varandra och även öka vår förståelse för omvärlden. Att skapa
förutsättningar för detta är viktigt för att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika
befolkningsgrupper och för att etablera en hållbar utveckling.
Stadsdelens genomsnitt för andelen utlandsfödda (18 procent) är lägre än stadens
genomsnitt (24 procent). Mellan 2013 och 2014 ökade antalet utlandsfödda i
Askim-Frölunda-Högsbo med 367 personer. Primärområdet Högsbotorp ökade med
358 invånare varav 171 personer (48 procent) var utlandsfödda. I primärområdet Frölunda
Torg minskade befolkningen med 165 personer varav 124 personer (75 procent) av de
som flyttade ut var svenskfödda.
Andel och antal utlandsfödda per primärområde
2014
Frölunda Torg
Askim
Hovås
Billdal
> 30 % är utlandsfödda
15–30 % utlandsfödda
< 15 % utlandsfödda
Andel (%)
Antal
Förändring
2013–2014
Frölunda Torg
43%
2 440
- 41
Tofta
28%
733
23
Högsbohöjd
20%
753
22
Ruddalen
20%
429
26
Högsbotorp
19%
1 282
171
Flatås
19%
674
14
Kaverös
17%
749
36
Järnbrott
16%
624
43
Askim
13%
1 263
16
Hovås
12%
409
4
Billdal
7%
760
32
Stadsdelen
18%
10 137
367
Staden
24%
129 964
4 869
Källa: Göteborgsbladet 2015
18
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
Egenförsörjning
– en viktig utgångspunkt för att främja en hållbar utveckling
Arbetslivet har stor betydelse för människors hälsa och välstånd, och för samhällets
välfärd överlag. Arbetet ger individen resurser, både ekonomiska och sociala, i form
av gemenskap, självkänsla och arbetsglädje. Överlag är det utlandsfödda och personer
med funktionshinder som har längst väg till arbetsmarknaden.
Stadsdelen arbetar sedan några år tillbaka med mål kopplade till egenförsörjning, vilket
också gäller 2016. 1 587 personer över 18 år erhöll under 2014 ekonomiskt bistånd
i stadsdelen, vilket inte utgör någon väsentlig skillnad från 2013. 51 procent av dem
har haft försörjningsstöd över 10 månader. Personer med långvarigt försörjningsstöd
minskade med 62 personer mellan 2013 och 2014. 41 procent av alla vuxna som under
2014 erhållit ekonomiskt bistånd och 46 procent av alla med långvarigt beroende av
försörjningsstöd bor i primärområdet Frölunda Torg. I primärområdena Tofta, Flatås
och Askim minskade antalet personer med försörjningsstöd mest och i primärområdet
Hovås skedde den största ökningen. I Högsbotorp, Frölunda Torg, Högsbohöjd och
Billdal ökade antalet personer med långvarigt beroende av försörjningsstöd mest.
Personer 18 år eller äldre som under året
erhållit ekonomiskt bistånd per primärområde
Förändring
2013–2014
2014
Långvarigt
Långvarigt
Försörjnings- försörjnings- Försörjnings- försörjningsstöd
stöd
stöd*
stöd*
> 300 personer
100–300 personer
< 100 personer
Frölunda Torg
649
374
+6
+11
Högsbotorp
192
98
+2
+18
Högsbohöjd
154
66
+9
+11
Järnbrott
128
62
-2
-2
Tofta
125
65
-17
+4
Askim
108
47
-10
+5
Flatås
82
43
-12
+6
Kaverös
57
20
+7
0
Ruddalen
34
16
+4
+3
Billdal
28
10
+8
+10
Hovås
14
0
+14
0
1 587
814
-1
+62
Stadsdelen
Källa: Göteborgsbladet 2015
*Långvarigt försörjningsstöd är de som har erhållet ekonomiskt bistånd 10 månader eller mer.
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
19
Stora skillnader i medelinkomst
Det finns ett samband mellan inkomst och hälsa. En förklaring är att de som har lägre
inkomst har mindre möjligheter att välja var man bor och mindre möjlighet att välja
hälsosamma levnadsvanor. På individnivå spelar föräldrars inkomstnivå roll för barnens
förutsättningar till ett gott liv som vuxna med god hälsa. På gruppnivå och samhällsnivå
ger inkomstnivå tillsammans med hälsoutfall förutsättningar för ett hållbart samhälle.
Medelinkomsten i stadsdelen (391 tkr/år hos gruppen 45-64 år, 2013) är 41 tkr högre
än genomsnittet i Göteborg (350 tkr). Mäns medelinkomst i stadsdelen är i genomsnitt
129 tkr högre än kvinnors. I primärområdet Hovås har både män och kvinnor högst
medelinkomst i stadsdelen och i området runt Frölunda Torg bor de som har lägst
medelinkomst. Skillnader i medelinkomst i stadsdelen är 634 tkr bland män och 231 tkr
bland kvinnor. Kvinnors medelinkomst har ökat mer än männens medelinkomst i
stadsdelen.
Befolkningen kan utifrån medelinkomst delas in i tre grupper. 30 procent är låginkomsttagare (under 186 tkr/år), 40 procent är mellaninkomsttagare och 30 procent är höginkomsttagare (över 370 tkr/år). Enligt denna uppdelning är primärområdet Frölunda
Torg det område med högsta andel låginkomsttagare (50 procent) och lägsta andel
höginkomsttagare (11 procent) i stadsdelen. De tre primärområdena i stadsdelens södra
del är en spegelvänd bild av primärområdet Frölunda Torg med större andel höginkomsttagare och lägre andel låginkomsttagare.
Medelinkomst per primärområde
Förändring (tkr/år)
2012–2013
Medelinkomst (tkr/år) 45 – 64 år
2013
Frölunda Torg
Tofta
Askim
Hovås
Billdal
> 350 tkr/år
250–350 tkr/år
< 250 tkr/år
Män
Kvinnor
Hovås
Samtliga Män Kvinnor
649
862
439
+16
+30
Billdal
523
657
397
+3
+14
Askim
450
534
370
+8
+6
Järnbrott
329
352
307
+16
+13
Kaverös
319
341
300
+7
+2
Flatås
310
323
297
+7
+4
Ruddalen
292
304
280
+3
+9
Högsbohöjd
287
299
276
+2
+7
Högsbotorp
286
294
279
+11
+6
Tofta
257
259
255
0
+7
Frölunda Torg
217
228
208
-3
+9
Stadsdelen
391
457
328
+6
+9
Staden
350
390
310
+6
+10
Källa: Göteborgsbladet 2015
20
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
Stora skillnader i hälsa
Individens välbefinnande påverkas i allra högsta grad av den miljö som finns omkring en,
både den fysiska och den sociala miljön. Bara att ha ett grönområde att titta ut på från
sitt boende eller arbetsfönster kan reducera nivåerna av stress. Möte mellan människor
med olika ålder, bakgrunder och erfarenheter ökar tillit och välbefinnande.
Diagrammet visar stora skillnader i hälsa i stadsdelen. De som bor i området runt Frölunda Torg har liknande hälsotillstånd som de som bor i områdena i Nordost (Angered
och Östra Göteborg). Områden med högre arbetslöshet, högre andel av familjer med
försörjningsstöd och lägre medelinkomst (primärområdena Frölunda Torg och Tofta)
har alltså en sämre tandhälsa, högre psykiatrisk sjuklighet* och större upplevelse av
utanförskap och otrygghet jämfört med områdena i stadsdelens södra del där arbetslösheten och andelen familjer med försörjningsstöd är lägre och medelinkomsten högre.
Medellivslängden i stadsdelen är bland de högsta i staden och kvinnor lever 5 år längre
än män i stadsdelen. Kvinnor i stadsdelens södra del lever 3 år längre än kvinnor som
bor i den norra delen och medellivslängden bland män skiljer sig med 6 år i stadsdelen.
Hälsa per mellanområde
MO1 MO2 MO3
83
83
86
Kvinnors medellivslängd vid födseln, 2008–2012(år)
Mäns medellivslängd vid födseln, 2008–2012 (år)
MO1
MO2
Göteborg
79 – 87
78
77
83
74 – 83
Kariesfria 6-åriga barn (%)
81
50
89
39 –89
Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 18–29 år (%)
24
23
19
13 –27
Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 30 – 44 år (%)
27
30
16
15 – 35
Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 65 –79 år (%)
36
36
23
23 –42
Upplever ej social delaktighet 18 –64 år(%)
8
15
3
2 –22
Upplever otrygghet, 65 – 84 år (%)
40
46
24
9 –42
Fallskador, kvinnor 65 –79 år (%)
6
9
6
3 –7
Fallskador, män 65 –79 år (%)
3
5
3
2– 6
MO3
MO1 = Högsbohöjd, Högsbotorp, Kaverös, Ruddalen, Flatås, Järnbrott
MO2 = Frölunda Torg, Tofta, Högsbo industri.
MO3 = Askim, Hovås, Billdal
*Andel som registrerats i sjukvården med en psykiatrisk diagnos
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
Källa: SCB, Hälsa på lika villkor & patientregister
21
Tillit som mätning av hållbar utveckling
En förutsättning för social hållbarhet är att befolkningen i ett samhälle känner sig trygga
i sitt område och att de känner tillit till sig själva och till sina medmänniskor. Det påverkar även attraktiviteten hos ett område vilket avgör ifall människor trivs och bor kvar.
Likaså är delaktighet och inflytande i samhället en av de mest grundläggande förutsättningarna för att känna tillhörighet. Delaktighet i form av exempelvis valdeltagande är
delvis en produkt av hur närmiljön är utformad vad gäller tillgängligheten till vallokaler
samt tillgången till information anpassad utefter individens behov, men är även och kanske
framför allt en produkt av de övergripande livsvillkoren där utbildning och socioekonomisk position är av stor betydelse samt tilliten till samhällsinstitutioner överlag. Forskning
visar att det finns ett starkt samband mellan ojämlika livsförhållanden och deltagande
i politiska aktiviteter. De drivkrafter på samhällsnivå som finns till politisk delaktighet
är alltså sammankopplade med utbildningsnivå och ekonomiska villkor. Därför är valdeltagande en god indikator för nivån av ojämlikhet i samhället. Vad gäller detta behöver
både de grundläggande faktorerna angripas och de mer praktiska detaljerna såsom
lokal- och informationstillgänglighet.
Valdeltagandet i stadsdelen (81 procent) är högre än stadens genomsnitt (79 procent).
Billdal är det primärområde med högst valdeltagande (90 procent), medan primärområdet Frölunda Torg är det primärområde med lägst valdeltagande (63 procent).
I Frölunda Torg, där medelinkomsten och andelen unga med gymnasiebehörighet är
lägst och arbetslösheten högst, har valdeltagandet minskat mest mellan 2010 och 2014.
Valdeltagande per primärområde
Frölunda Torg
Tofta
Askim
Hovås
Billdal
> 85 % valdeltagande 2014
75–85 %
< 75 %
2010
2014
Förändring
Billdal
89%
90%
1%
Hovås
88%
87%
-1%
Askim
86%
86%
0%
Järnbrott
81%
81%
0%
Kaverös
81%
81%
0%
Flatås
77%
79%
2%
Högsbotorp
78%
79%
1%
Ruddalen
75%
77%
2%
Högsbohöjd
78%
77%
-1%
Tofta
72%
73%
1%
Frölunda Torg
66%
63%
-3%
Stadsdelen
81%
81%
0%
Staden
79%
79%
0%
Källa: Göteborgsbladet 2015
22
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
LOKALER
Verksamhet
Frölunda torg – Ersättningslokaler.
Specialpedagoger och Familjestödsenheten.
LS-uppdrag (ej klart nämnd).
Skola. Västerhedsskolan/Sjupundsgatan.
Rivning och nybyggnation.
Fyra klassrum samt förskola med sex
avdelningar. KS-beslut.
2016
2018
Klart 2016
Klart
början 2016
Valthornsgatan 29. Ny lokal.
Hälsofrämjande och förebyggande
verksamhet för ÄO. LS-uppdrag.
Klart 2016
Skola. Nybyggnad av kök på Hovåsskolan.
LS-uppdrag.
Klart 2016
Skola. Skintebo, rivning och bygga förskola
10 avdelningar. LS-uppdrag.
Rivning
höst 2016
Skola. Hult. Riva och bygg nytt.
Pågår mellan 2016–2019. LS-uppdrag.
2017
Planerad
2017
Första del
klar ht 2016
Skola. Lindås. Ombyggnad av gymnastiksal
till skolsalar. LS-uppdrag.
Klart 2016
Skola. Nygårdsskolan. Anpassning och
uppfräschning av inre och yttre miljöer.
LS-uppdrag.
Klart 2016
DV – Axel Dahlströms Torg –
Nya lokaler för Capslock. LS-uppdrag.
Klart 2016
IFO – Ny lokal för vidareutveckling av
DV Janus. LS-uppdrag.
Klart 2016
BMSS – Tvärflöjtsgatan/skolmössan
Klart 2016
BMSS – särskilda hus Billdals Björkväg.
LS-uppdrag.
Planerad
2017
BMSS – särskilda hus Klåva Gårdsväg.
LS-uppdrag.
Planerad
2017
BMSS – Uggledalsvägen
Planerad
2017
BMSS – Flatåsparken
Planerad
2018
BMSS – särskilda hus Sisjövägen
Planerad
2018
BMSS – Sisjövägen
Planerad
2018
BMSS – Pilegården
Planerad
2018
Olof Asklundsgatan, kontor för biståndshandläggare ÄO. Ej nämndbeslut.
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
Januari
2016
23
PERSONAL
Ledarskap och medarbetarskap
Förändringar i omvärlden, begränsade ekonomiska resurser, organisatoriska förutsättningar, öppenhet och transparens ställer höga krav på ledarskapet. För att kunna bedriva
ett ledarskap som är hållbart krävs rätt förhållningssätt men även rätt förutsättningar i
form av administrativt stöd, antal medarbetare och tydliga roller och uppdrag. Chefen
är en viktig arbetsmiljöfaktor för medarbetaren och förmågan att kommunicera, agera
och vara lyhörd är avgörande för ett lyckat resultat. Ledarskolan i Askim-FrölundaHögsbo syftar till att stärka cheferna i både det personliga ledarskapet och det formella
chefskapet och fortsatt kompetensutveckling för chefer kommer att prioriteras under
2016. Ett fokusområde kommer att vara hälsofrämjande ledarskap i syfte att öka hälsan
och minska sjukfrånvaron på våra arbetsplatser. Vi kommer även att utveckla och förbättra chefers introduktion i sin roll både i förvaltningen och i staden.
Ledarskap och medarbetarskap samverkar med varandra. Utveckling av verksamheten
är något som chefer och medarbetare gör tillsammans. Stadens förhållningssätt, medarbetarnas delaktighet, engagemang och medansvar är tillsammans med ledarskapet
viktiga för verksamhetens utveckling. Genom att stärka och utveckla både ledarskapet
och medarbetarskapet ökar förutsättningarna för ett medarbetarskap som präglas av
att alla vet sitt uppdrag och har befogenheter och resurser för att utföra sitt arbete.
Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar,
medarbetarsamtal och verksamhetsmöten. Stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy
är ett bra redskap för cheferna att föra dialogen om dessa frågor på arbetsplatserna.
Fortsatt implementering av policyn ska ske i alla arbetsgrupper i förvaltningen via APT,
beställningssamtal och i det dagliga arbetet.
Jämställda och konkurrenskraftiga löner
Askim-Frölunda-Högsbo måste kunna rekrytera och behålla kompetent personal.
Lönen är en del av attraktionskraften hos arbetsgivaren och därmed en strategisk kompetensförsörjningsfråga. Förvaltningen har under flera år arbetat aktivt med att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. Varje år görs en lönekartläggning för att få ett så
bra beslutsunderlag som möjligt. Bedömningen utifrån kartläggningen är att osakliga
löneskillnader mellan kvinnor och män inte förekommer på strukturell nivå inom samma
yrkesgrupp. Det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrkesgrupper inom Göteborgs stad som värderats ha samma svårighetsgrad i arbetet. Satsningar har gjorts på kvinnodominerade yrkesgrupper och lönebilden
närmar sig den lönepolitiska målbilden för Göteborgs stad. Fortsatta satsningar behöver
dock göras på några befattningsgrupper för att successivt nå konkurrenskraftiga och
jämställda löner.
Individens resultat och prestation är en del av lönen och denna ska mätas mot verksamhetens mål och den personliga beställning som varje medarbetare fått av sin chef.
Lönen ska spegla denna måluppfyllelse och prestation.
24
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
Strategisk kompetensförsörjning
Målet med förvaltningens kompetensförsörjningsarbete är att ha rätt kompetens för
stadsdelens uppdrag gentemot befolkningen. Kompetensförsörjningens strategiska områden är att attrahera, rekrytera och introducera nya medarbetare, behålla och säkra
kompetens samt att motivera och utveckla medarbetare utifrån verksamhetens behov
och utmaningar.
Det ställs allt högre krav på formell utbildning i våra verksamheter. Befattningar där
det inte krävs specifik yrkesutbildning är få. Detta för med sig att den interna rörligheten i vissa fall begränsas. Praktik- och ferieplatser är ett viktigt inslag i vår kompetensförsörjning.
Kompetensförsörjningsplaner som tagits fram i staden är det verktyg som används för
att kartlägga kompetenskritiska områden och för att formulera aktiviteter som svarar
mot behovet i framtiden. Åtgärder behövs för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Konkurrensen om viss kompetens ökar, till exempel förskollärare, lärare i
vissa ämnen, socialsekreterare, sjuksköterskor, utbildad omvårdnadspersonal och till
vissa chefsbefattningar. Ett strategidokument för kompetens- och chefsförsörjning
i förvaltningen har tagits fram och kompetensförsörjningsperspektivet behöver
formuleras i verksamhetsplanerna i form av konkreta aktiviteter.
Programmen för att identifiera och förbereda för morgondagens chef i staden är ett
viktigt verktyg för att säkerställa chefsförsörjningen.
Bemanningsenheten är en viktig samordnande funktion för rekrytering av personal till
verksamheterna. Bemanningsenheten förstärks under 2016 och uppdraget utvecklas
allt mer till att vara en viktig funktion för verksamheternas kompetensförsörjning.
Hälsa och arbetsmiljö
Askim-Frölunda-Högsbo ska ha attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser med
engagerat ledarskap, medarbetarinflytande, ett aktivt arbetsmiljöarbete samt ett fungerande rehabiliteringsarbete. Ett hållbart arbetsliv är en viktig strategisk kompetensförsörjningsfråga.
Hälso- och arbetsmiljöarbete innefattar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete och för att nå bästa effekt bör arbetet inrikta sig på både individ-, gruppoch organisationsnivå.
En målsättning är att sjukfrånvaron ska ha minskat med 25 procent 2016 jämfört med
2013. Ett strategidokument som styr arbetet har tagits fram och ett flertal åtgärder
pågår med gott resultat. Nya former för att förbättra arbetsmiljön och öka medarbetarnas hälsa för att möjliggöra ett friskt arbetsliv behöver utvecklas och fler arbetsplatser behöver fokusera på frågorna. Medarbetarenkäten är en viktig del i arbetet och
resultatet omhändertas på enhetsnivå i samband med arbetsmiljöronder. Flera enheter
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
25
har fått särskilt stöd från hälsoutvecklare samt bidrag till hälsofrämjande insatser och vi
ska utvärdera de insatser som görs och lära av de goda exempel på hälsofrämjande och
förebyggande arbete som finns, både i förvaltningen och i staden.
Forskning visar att ett hälsofrämjande ledarskap är en nyckel till friska medarbetare.
Ledarskolan syftar till att stärka förvaltningens chefer i det personliga ledarskapet med
målet ”trygg och modig chef ”. Ytterligare aktiviteter för att stärka ett hälsofrämjande
ledarskap behöver tas fram.
EKONOMI
Tilldelad ekonomisk ram
Kommunbidrag i tkr
Befolkningsansvar
2015
2016
2 370 500
2 539 200
Förändring i mkr
168 700
Förändring i procent
Resursnämndsuppgifter
Förändring i mkr
Förändring i procent
7,12
95 200
98 200
3 000
3,15
Budget 2015 exklusive tilläggsbudget juni (19 300 tkr) och medel utanför modellen för attraktiv
hemtjänst (9 000 tkr), särskilt stöd till elever (200 tkr) samt expansionsmedel funktionshinder (7 100 tkr).
Nämndens budgetram för 2015 är inklusive dessa justeringar 2 406 100 tkr.
Kommunbidraget för SDN Askim-Frölunda-Högsbo ökar med 169 mkr jämfört med
budget 2015. I detta ingår indexuppräkningar på 49 mkr samt volymökningar med
45 mkr. KF:s satsningar motsvarar cirka 70 mkr jämfört med 2015, medan översyn av
resursfördelningsmodellen och omfördelning av kostnadsansvar ger cirka 5 mkr.
Kommunbidrag har fördelats enligt stadsdelens prognostiserade befolkningsutveckling
i olika åldersgrupper och i form av tilläggskriterier. Index för löner är 2,5 procent inom
förskola, skola och skolbarnomsorg. För vård och omsorg är kompensationen 2,3 procent
och för resterande grupper 2,0 procent. Priskompensation för lokaler är 2,5 procent
och för övrig verksamhet 1,0 procent.
För 2016 kvarstår borttagandet av förändringsfaktorn inom stadsdelsnämndens befolkningsansvar, medan resursnämndsuppgifterna har en förändringsfaktor på 0,5 procent.
Inom resursnämndsuppgiften Frölunda Kulturhus & bibliotek tillförs nämnden, utöver
index, kompensation för ökade lokalkostnader med anledning av ombyggnation samt
ersättning för intäktsbortfall på grund av införandet av avgiftsfria bad för ungdomar.
26
FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016
Aktuell ekonomisk situation
Enligt den ekonomiska uppföljningen per september är helårsprognosen för 2015 ett
överskott på 25 mkr jämfört med nämndens budgetram. Nettokostnadsutvecklingen
prognostiseras därmed bli 5,5 procent jämfört med föregående år.
Förvaltningen har de senaste åren genomfört fördjupade analyser av det ekonomiska
läget inom sektorerna IFO-FH samt ÄO-HS. Dessa analyser ligger till grund för
handlingsplaner för att sänka nettokostnaderna under 2015. Effekter av detta arbete
är tydliga inom IFO-FH där kostnadsnivån närmat sig den beslutade budgetnivån.
Sektorn har dock fortsatt en utmaning i att följa den två-årsplan som ska sänka kostnadsnivån med 30 mkr.
Inom sektor ÄO-HS pågår också ett omställningsarbete med fokus på att optimera
vårdkedjan och därmed minska kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade. Effekter
av detta kan skönjas i verksamheten även om ekonomiska kostnadsbesparingar ännu
inte realiserats.
Nämndens överskott kan i sin helhet hänföras till centrala medel avsatta under nämndens ofördelade samt att flera större engångsposter understödjer resultatet 2015.
Inför 2016 finns fortsatt obalans mellan nämndens kostnader för IFO-FH jämfört med
stadens resursfördelning, vilket påverkar övriga sektorer. För 2016 anger kommunfullmäktiges budget kvalitetssatsningar riktade mot framförallt ökad bemanning inom utbildning och äldreomsorg. Med anledning av stadsdelens ekonomiska läge kan inte dessa
medel fullt ut avsättas för ändamålet. Förutsättningarna inför 2016 är dock gynnsammare
än tidigare år, dels eftersom nämnden tilldelats en expansiv budgetram i form av volymökningar och satsningar, och dels beroende på att nämndens ekonomiska läge förbättrats.
För samtliga resursnämnduppgifter är ekonomin i balans under 2015 och det egna
kapitalet rimligt i förhållande till risken, vilket skapar goda förutsättningar för 2016.
Eget kapital
För befolkningsramen ger prognosen för 2015 ett eget kapital på cirka 39 mkr vid
årsskiftet. Detta understiger de 50-70 mkr som är den rekommenderade nivån för
nämnden enligt kommunstyrelsens riktlinjer för eget kapital.
Då 50 mkr bör ses som ett minimum för nämndens egna kapital under normala förutsättningar, är det av största vikt att nyttja de goda förutsättningar som föreligger 2015
och 2016 för att återställa så stor del som möjligt av de senaste årens underskott. På
detta sätt ges verksamheterna stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket
ger höjd kvalitet för brukare och förbättrad arbetsmiljö.
För resursnämnduppgifterna är prognostiserat eget kapital vid utgången av 2015
cirka 7 mkr, vilket bedöms som tillräcklig utrymme för att planera verksamheterna
långsiktigt.
BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR
27
Politiska mål
Nedanstående kapitel beskriver stadsdelens mål för kommande år. Under varje
mål beskrivs vilken strategi som ska leda till en ökad måluppfyllelse.
anger att det är ett mål
anger att det är ett uppdrag
KF
anger att målet eller uppdraget kommer från kommunfullmäktige
NS
anger att målet eller uppdraget kommer från nämnden
JÄMLIKHET
NS
Vidta åtgärder så att skolstrukturen minskar elevsegregationen.
Strategi
Förvaltningen ska skapa attraktiva lärmiljöer som lockar elever från olika områden så
att skolorna blir så blandade som möjligt med elever från olika bostadsområden och
med olika nationaliteter och intressen. Som en del i det arbetet ska förvaltningen 2016
starta förberedelseklasser för nyanlända elever i den södra delen av stadsdelen samt
uppmana och motivera nyanlända elever och deras vårdnadshavare att använda det fria
skolvalet.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
NS
Använd strategier som presenteras inom Jämlikt Göteborg – Hela staden
socialt hållbar för att underlätta integration och bredda mångfalden.
Strategi
Förvaltningen ska ha ett aktivt fokus på Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar.
Fokusområdena En god start i livet, Goda förutsättningar genom skolåren, Förutsättningar för arbete samt Hälsofrämjande och hållbara miljöer ska prioriteras. Arbetet
i stadsdelen ska särskilt inriktas på att stärka friskfaktorer och skapa förutsättningar
för föräldraskap, trygga hemförhållanden samt godkända betyg i skolan. Arbetet ska
bedrivas familje- och anhörigcentrerat. Samverkan med andra aktörer ska utvecklas
med syfte att möjliggöra för människor att hantera sina utmaningar lokalt/i hemmiljön.
Insatser ska ske i hela stadsdelen men vara mer koncentrerade till särskilt utsatta områden och målgrupper.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett
medvetet genomförande.
28
POLITISKA MÅL • BUDGET 2016
NS
Antalet hushåll med egen försörjning ska öka så att långvarigt beroende
av försörjningsstöd minskar.
Strategi
Egenförsörjning är utgångspunkten för att motverka barnfattigdom, ohälsa och för att
främja en hållbar utveckling. Särskilt fokus ska ligga på att minska antalet barnfamiljer
i långvarigt beroende för att också förbättra förutsättningarna för barnen.
Antalet hushåll med långvarigt beroende av försörjningsstöd har minskat i stadsdelen
det senaste året. För att den goda utvecklingen ska kunna fortsätta behöver stadsdelen
säkerställa goda förutsättningar för en kvalitativ handläggning. Avgörande faktorer för
detta är ett rimligt antal ärenden per handläggare, översyn av administrativa arbetsuppgifter och kontinuerlig metodutveckling.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Den könsuppdelade rapporteringen ska fortsätta och särskilda analyser gällande unga
vuxna ska göras utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
JÄMSTÄLLDHET
KF
Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas.
Strategi
Att motverka könsdiskriminering är centralt för att uppnå jämlikhet och en del i arbetet
kopplat till Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Jämställdhet och likabehandling ska integreras i verksamhetsplaner och genomsyra det dagliga arbetet i
sin helhet.
Ojämlika villkor ska synliggöras, analyseras och åtgärdas. Könsuppdelad statistik är en
viktig förutsättning för att spegla kvinnors och mäns, pojkars och flickors verklighet
samt ge riktning för åtgärder och prioriteringar i arbetet. Statistiken ska inkludera
personer som inte definierar sig som kvinna eller man. En prioriterad del i arbetet med
att motverka strukturell könsdiskriminering är stärkt stöd till personer som utsätts
för våld i nära relationer.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett
medvetet genomförande.
BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL
29
DEMOKRATI
KF
Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka.
Strategi
Stadsdelsnämnden och förvaltningen ska arbeta med medborgardialoger för att stärka
invånarnas delaktighet och inflytande rörande viktiga framtidsfrågor för stadsdelens
utveckling och de verksamheter som nämnden ansvarar för. Arbetet ska präglas av
systematik, kontinuitet och genomföras på ett sätt som möjliggör deltagande och inflytande även för grupper som vanligtvis inte är aktiva i beslutsprocesser.
Olika metoder och forum för dialog och delaktighet ska användas och utvecklas så att
stadsdelens verksamheter erbjuder den service brukarna behöver. Syftet är att brukarråd
och anhörigråd eller andra forum ska användas för att öka brukarnas inflytande över
den kommunala verksamheten på såväl individnivå som på en mer övergripande
verksamhets- och organisationsnivå. Dialoginsatserna ska främja ett jämlikt deltagande
och ligga i linje med arbetet kopplat till Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar.
Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande ska särskilt stärkas och
utvecklas.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Framtaget metodmaterial för jämställda och jämlika dialoger ska användas för att säkra
jämställdhetsperspektivet.
NS
Ungas möjlighet till en rik och meningsfull fritid ska öka.
Strategi
Fritids- och kulturverksamheten för barn och unga ska vara inkluderande och skapa
goda förutsättningar till allas deltagande. Delaktighet och inflytande ska utgöra grunden
för fritidsaktiviteternas inriktning och utformning.
Särskilda riktade insatser för att utjämna skillnader och stärka barn och ungdomars
förutsättningar till en meningsfull fritid och ett bättre liv ska fortsatt prioriteras.
Barn och unga ska ges möjligheter till att prova på aktiviteter som kan motivera och
leda till att nya intressen och förmågor utvecklas.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett
medvetet genomförande.
30
POLITISKA MÅL • BUDGET 2016
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
KF
Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras.
Strategi
För att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning behöver arbetet
fokuseras på att bryta utanförskap och minska ohälsa. En egen bostad och sysselsättning eller arbete är en rättighet. För att åstadkomma detta behöver arbetet med ökat
inflytande och delaktighet fortsätta. Utarbetade metoder ska användas där de är tillämpliga och utvecklingsarbete ska inledas där det behövs nya metoder. Som brukare ska man
ges inflytande över utformningen av insatserna.
Tillgängligheten till samhällets gemensamma arenor behöver underlättas och förbättras.
Ordinarie verksamheter behöver utveckla sin kompetens kring personer med funktionsnedsättning. Verksamheter direkt riktade till målgruppen kan innebära ett gott stöd
i det arbetet.
Barn med funktionsnedsättningar och deras familjer har ett behov av koordinerade
insatser. För att möjliggöra detta ska stadsdelens arbete bedrivas familjecentrerat.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett
medvetet genomförande.
FÖRSKOLA OCH SKOLA
NS
Nöjd-Elev-Index ska öka med fokus på enheter som har låga värden.
Strategi
För att förstärka uppdraget om att stärka elevhälsoteamens förebyggande arbete ska
arbetet med att höja Nöjd-Elev-Index inriktas på trygghet och trivsel. De skolor som
har lägst värden kommer att få i uppdrag att höja värdet.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
NS
Ogiltig frånvaro ska minska. Fokus ska ligga på enheter som har höga värden.
Strategi
Den metod med frånvarotrappa som tagits fram i samverkan mellan skola och Individoch familjeomsorg och utarbetats på Frölundaskolan ska successivt spridas till övriga
skolor och implementeringen beräknas pågå under tre år. Skolor med hög frånvaro
kommer att få stöd i implementeringsprocessen.
BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL
31
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett
medvetet genomförande.
NS
Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka.
Strategi
Sammanställningar och analyser av bedömning, betyg, gymnasiebehörighet och
nationella prov ska göras på skolnivå och sektorsnivå. Sektorsledningen ska regelbundet
samla enhetschefer för dialoger om elevernas kunskapsresultat. Analyserna ska redovisas och diskuteras på utbildningsutskottet. De sammantagna analyserna ska resultera
i insatser som leder till att andelen ökar.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
NS
Barngruppernas storlek inom förskola och fritidshem ska minska.
Strategi
Barngruppernas storlek i förskolorna ska minskas. Under 2016 justeras förvaltningens
poängberäkning så att barngrupperna minskas.
På fritidshemmen ska personaltätheten i barngrupperna successivt öka. Förvaltningen
ska tydliggöra fritidshemmens uppdrag och mål genom att analysera och skapa förståelse för hur uppdraget förändras från görande till lärande. Lokala nätverket i
stadsdelen behöver fortsatta kunskapsfördjupningar i systematiskt kvalitetsarbete.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
NS
Fortsätt utveckla mer ändamålsenliga lokaler och skolgårdar.
Strategi
I samverkan med lokalsekretariatet och lokalförvaltning ska förvaltningen arbeta kortoch långsiktigt för att utveckla förskolans och skolans pedagogiska miljöer. De
förskolor och skolor med lokaler som har lägst standard ska prioriteras. Genom att
förstärka kompetensen inom sektorn kan vi utveckla de pedagogiska miljöerna likvärdigt i stadsdelens förskolor och skolor.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
32
POLITISKA MÅL • BUDGET 2016
ÄLDRE
KF
Äldres livsvillkor ska förbättras.
Strategi
Äldres livsvillkor ska förbättras. Livsvillkoren förbättras genom att äldres självbestämmande stärks och hälsoskillnaderna utjämnas.
Arbetet med äldres självbestämmande ska innefatta både brukare inom äldreomsorg,
samt medborgare i stadsdelen. Arbetet ska ske genom brukarråd, anhörigråd och
seniorforum, samt i dialog med externa parter.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
STADSUTVECKLING OCH BOSTÄDER
KF
Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre.
Strategi
Stadsdelen ska ha en positiv inställning till nybyggnation i stadsdelen. Nybyggnationen
fungerar relativt väl. Undantaget är nyproduktion av BmSS (Bostad med särskild service)
där vi fortfarande saknar bostäder för personer med komplex problematik.
Gällande ombyggnation behöver stadsdelen utveckla samverkan med fastighetsägarna.
Stadsdelen behöver internt formulera syfte och mål med samverkan och strukturera
sitt arbete över sektorsgränserna samt utveckla arbetet med fastighetsägare runt tillgänglighetsanpassningar, kvarboende och mellanboendeformer för äldre, funktionsnedsatta och personer med socioekonomiska svårigheter. Enligt boendeenkäten
framkommer det att otryggheten i Frölundaområdet är högst i staden. Stadsdelen bör
utveckla sitt trygghetsskapande arbete i samverkan med andra aktörer.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL
33
ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNING
NS
Vår stadsdel ska arbeta strukturerat med praktikplatser och feriearbeten
för att ge en bild av vad arbetet i stadsdelen kan innebära och ge människor
en möjlighet att bryta arbetslöshet.
Strategi
Förvaltningen ska prioritera att skapa fler praktik- och ferieplatser i de egna verksamheterna. Processerna för praktik- och feriearbeten ska göras väl kända hos alla chefer
och medarbetare. För att skapa god kvalitet under praktik- och feriejobb ska organisationen stödja praktikanten/feriearbetarna och tillvarata deras erfarenheter och synpunkter.
För att locka fler framtida medarbetare ska förvaltningen satsa på marknadsföring
gentemot potentiella praktikanter och feriearbetare. Förvaltningen ska utveckla samarbetet med nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
TURISM OCH EVENEMANG
KF
Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka.
Strategi
Medverka till utveckling av området kring Askimsviken till att bli en attraktiv miljö
för friluftsliv. Upprätta kontakt med berörda förvaltningar för att undersöka möjligheten av att förbättra tillgängligheten till stadsdelens naturområden. Den befintliga
handlingsplanen för arbetet ska revideras.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
KULTUR
KF
Tillgängligheten till kultur ska öka.
Strategi
Stadsdelens mötesplatser ska utformas så att de stärker integration och möjliggör gränsöverskridande möten. För att möta detta ska verksamheterna vara flexibla, inkluderande
och skapa förutsättningar för allas deltagande. Utmaningen är att nå de grupper som
inte känner till eller känner sig hemma i våra verksamheter.
Utbudet ska utformas utifrån ett befolkningsperspektiv där efterfrågan och behov
ska vara vägledande för utformning av service och utbud.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett
medvetet genomförande.
34
POLITISKA MÅL • BUDGET 2016
NS
Öka tillgängligheten till bibliotek på ett likvärdigt sätt, samt vidareutveckla
och samordna verksamheten mellan skolbiblioteken och folkbiblioteken.
Strategi
Genom ökad samordning mellan biblioteken samt genom modern teknik ska biblioteken öka tillgängligheten med tillgång till mediebestånd, övrigt utbud och service.
Stadsdelens bibliotek ska i samarbete med skolor och förskolor initiera insatser som
syftar till att öka barns och ungas läsintresse samt stödja lärare när det gäller läsfrämjande och språkutvecklande metoder samt informationssökning.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
PERSONAL
NS
Arbeta systematiskt med att förbättra socialsekreterarnas arbetssituation
utifrån de rekommendationer som Socialsekreterarkommissionen lämnat.
Strategi
I en modern socialtjänst har medarbetare och chefer förutsättningar för sitt arbete
och krav och möjligheter stämmer överens. Både forskning och lokala och nationella
försök att kartlägga arbetssituationen för socialsekreterare i syfte att hitta nya lösningar
visar att följande delar är avgörande för en förbättrad arbetsmiljö: en långvarig
introduktion och stöd till nyanställda, en närvarande och stöttande chef i en stabil
arbetsgrupp samt tillgång till stöd från 1:e socialsekreterare eller motsvarande funktion.
Stadsdelen ska därför fortsätta arbeta med utgångspunkt i kommissionens rapport
och i samverkan med fackliga företrädare.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid nyrekrytering av socialsekreterare ska jämlika löner, etisk härkomst, köns och
åldersfördelning beaktas
NS
Öka andelen personal med adekvat utbildning för befattningen.
Strategi
Arbetet med Employer branding, attraktiv arbetsgivare, ska fortsatt utvecklas. Bemanningsenheten ska i större utsträckning samordna rekryteringar till befattningar där det rekryteras ofta. Strukturerade samtal genomförs med outbildade vikarier för att motivera
till utbildning. ”Inkluderande matchning” ökar möjligheterna till att anpassa arbetsuppgifter efter tillgänglig kompetens.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL
35
NS
Sjukskrivningarna ska minska.
Strategi
Arbetet kommer särskilt att fokusera på de strategiska områdena hälsofrämjande
ledarskap, behovsanpassat och hälsofrämjande arbete på utvalda arbetsplatser, friskvård,
arbetsmiljöfrågor och att fortsatt utveckla rehabiliteringsarbetet. Vi ska utvärdera det
arbete som redan pågår på flera håll samt fortsätta med och vidareutveckla nya metoder
för att främja hälsa och minska sjukfrånvaro.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett
medvetet genomförande.
NS
Stärkt engagemang och effektivitet genom ett ökat inflytande.
för medarbetare
Strategi
Vi ska ta lärdom från de enheter som arbetat framgångsrikt med personalens inflytande
och hitta former för att sprida goda exempel. Strukturerade mötesplatser för att skapa
delaktighet med möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten och
beställningssamtal. De fyra förhållningssätten som finns beskrivna i Medarbetar- och
arbetsmiljöpolicyn är ett stöd i arbetet.
EKONOMI
NS
Vi ska fortsätta att prioritera kostnadsmedvetna och kvalitativa interna lösningar för att frigöra resurser till förebyggande arbete.
Strategi
Förvaltningen ska utveckla möjligheterna för barn, ungdomar och familjer att hantera
sina utmaningar lokalt/i hemmiljön och så långt som möjligt undvika institutionsplaceringar. Forskning visar att det innebär bäst möjligheter till hållbar förändring
för den enskilde. För att skapa förutsättningar för interna lösningar krävs gemensamma
insatser mellan familj och nätverk, förskola, skola, fritid och andra aktörer. Insatserna ska planeras i samverkan mellan sektorerna Individ- och familjeomsorg samt
Funktionshinder och Utbildning men även med andra berörda verksamheter. Detta
förutsätter ett delat ansvar och perspektiv, en god insikt i varandras uppdrag och
tydliga gemensamma rutiner.
Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet
Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande.
36
POLITISKA MÅL • BUDGET 2016
Politiska uppdrag
Nedanstående tabell redogör för alla uppdrag som förvaltningen är ålagd att arbeta
med under 2016.
Områden
Jämlikhet
Mänskliga
rättigheter
Uppdrag
Ansvarig
Staden ska erbjuda fri badentré för barn
16 år och yngre.
Sektorschef KoF
Alla förvaltningar och bolag ska ta fram
likabehandlingsplaner i förhållande till alla
diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla
ur såväl personal- som invånarperspektiv
HR-chef
Den normkritiska kompetensen ska höjas i
stadens verksamheter
Utvecklingschef
Informationsaktiviteter ska göras för att
öka närvaron i förskolan för barn till långvarigt arbetslösa
Sektorschef
Utbildning
KF
Skolan ska erbjuda kurser i feministiskt
självförsvar
Sektorschef
Utbildning
KF
Elevhälsoteamens förebyggande arbete med
fysisk och psykosocial hälsa ska stärkas
Sektorschef
Utbildning
KF
Fri entré till simhallar ska inkluderas i
pensionärskortet för kollektivtrafik
Sektorschef KoF
Göteborgs Stads modell och annat arbete
för social hänsyn i offentlig upphandling
ska fortsätta utvecklas och användas i ökad
omfattning för att skapa sysselsättning för
personer långt ifrån arbetsmarknaden
Sektorschef IFO-FH
KF
Alla elever i grundskolan ska erbjudas
minst ett scenkonstbesök per år
Sektorschef
Utbildning
KF
Kulturskolan ska byggas ut under två år
så att kön försvinner
Sektorschef KoF
Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad
ska max fem procent utföras av
timavlönad personal
HR-chef
KF
Andelen födda utanför Norden samt
andelen kvinnor ska öka på chefsnivå
HR-chef
KF
En satsning ska göras på de anställda
med lägst löner
HR-chef
Fler socialsekreterare ska anställas
Sektorschef IFO-FH
En handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön för de grupper som har högst
sjukfrånvaro ska tas fram, med fokus på
de grupper som i Medarbetarenkäten inte
definierade sig som kvinna eller man
HR-chef
KF
Att minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar görs med sociala hänsyn
Ekonomichef
KF
Andelen ekologisk mat ska uppgå till
minst 40 procent
Sektorschef KoF
KF
KF
KF
Förskola och
skola
Äldre
Arbetsmarknad och
vuxenutbildning
Kultur
Personal
KF
KF
KF
KF
KF
Upphandling
BUDGET 2016 • POLITISKA UPPDRAG
37
Effektiv resursanvändning
UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN BALANSERAD EKONOMI
Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård
Sektorns budget stöds av en handlingsplan uppgående till 8 mkr. Till största del
består åtgärderna i att förstärka och förbättra processerna kring medicinskt färdigbehandlade för att minska kostnaderna i hela vårdkedjan. Effektiviseringar genom
hemtjänstcentraler och bemanningsoptimering förväntas också sänka kostnaderna i
utförandet av insatser i ordinärt boende.
Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder
Sektorns åtagande inför 2015 bestod i att över en två-årsperiod verkställa effektiviseringar motsvarande 30 mkr. För 2015 har åtgärder för 15 mkr identifierats och
genomförts, framförallt i form av att minska försörjningsstödskostnader och genom
att utöka egna insatser för att minska den köpta vården. Under 2016 förstärks effekten
av redan genomförda åtgärder samtidigt som dessa kommer påverka helåret 2016 i
stället för delår. För att nå målet 15 mkr i minskad nettokostnad bör sannolikt fler
åtgärder genomföras.
EKONOMISK PLAN FÖR KOMMANDE BUDGETÅR
Sammanställning över beräknad nettokostnad för år 2016
tkr
Budget 2015
Justering för balanserade ramar
2 370 500
8 000
Index, löneavtal och priskompensation
49 931
Volymförändringar
33 182
Satsningar, utökade uppdrag och övriga justeringar
67 587
Nämndbidrag
2 529 200
Kommunbidrag
2 539 200
Budgeterat resultat
10 000
Ett viktigt ställningstagande i fastställandet av nämndens budgetramar är att med
långsiktighet och stabilitet skapa höjd kvalitet för brukare och god arbetsmiljö i stadsdelens verksamheter. För budgetramarna synliggörs det framförallt i nämndens avsättning till ett överskottsmål på 10 mkr och att sektorernas ramar justeras för att matcha
verksamheternas förväntade åtagande inför 2016.
I tabellen ovan redogörs för avsatta belopp i nämndens steg-för-steg-modell, som tar
sin utgångspunkt i 2015 års budget. Nedan beskrivs de större posterna inom respektive
steg, vilket leder fram till nämndens budgetram för 2016.
38
EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING • BUDGET 2016
Budget 2015
Beslutad budget för befolkningsramen 2015 (exklusive tilläggsbudget juni och medel
utanför modellen för attraktiv hemtjänst, särskilt stöd till elever samt expansionsmedel
funktionshinder).
Justering för balanserade ramar
Sektorerna IFO-FH och ÄO-HS går in i 2016 med en ekonomisk obalans. Detta
bemöts dels med fortsatt internt åtgärdsarbete, men kompletteras med ramtillskott för
att ge rätt förutsättningar för 2016. Detta innebär en ökad ram motsvarande 5,6 mkr
för sektor IFO-FH och för sektor ÄO-HS uppgår ramökningen till 20,0 mkr. Detta
möts delvis av en minskning av nämndens ofördelade medel. Totalt 8,0 mkr avsätts
för att balansera nämndens ramar.
Index, löneavtal och priskompensation
I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2016 har index för löneavtal räknats upp med
2,5 procent för verksamheter som är inriktade på förskola, skola och skolbarnomsorg,
2,3 procent för vård och omsorg samt 2,0 procent för övriga verksamheter. Priskompensation är 1,0 procent och hyror räknas upp med 2,5 procent. Förvaltningen har
med hänsyn till dessa riktmärken gjort indexuppräkningar för sektorerna på totalt
49,9 mkr.
Volymförändring
Sektorernas ramar justeras för förväntade behov av service inom respektive verksamhetsområde. Beräkning av volymförändring utgår från stadens befolkningsprognoser
för stadsdelen inom olika åldersgrupper. En stor ökning av befolkningen inom åldrarna
6-15 år höjer inskrivningarna i skola och skolbarnomsorg som kompenseras med 16,4
mkr. Även inom äldreomsorgen ökar befolkningen och 3,8 mkr tilldelas sektorn för
förväntad behovsökning. Inom funktionshinderområdet ökar behoven, främst avseende
bostad med särskild service, vilket sektor IFO-FH kompenseras för med 10,5 mkr.
Satsningar, utökade uppdrag och övriga justeringar
Inom utbildningsområdet görs bemanningssatsningar på minskade förskolegrupper
och ökad lärartäthet inom lågstadiet. Ramtillskott görs också för nya och ombyggda
lokaler samt en förstärkning av stödet till nyanlända elever i form av förberedelseklass,
studiehandledning och modersmålsundervisning. Tillsammans utgör utbildningssektorns satsningar 25,4 mkr.
För kulturområdet görs satsningar motsvarande 0,7 mkr på kulturskola och ökad
tillgänglighet av bibliotekstjänster. Sektorns ram minskas som en följd av en teknisk
justering, vilken innebär att kostnadsansvaret för de nya livsmedelsavtalen förs från
måltid- och fastighetsorganisationen till övriga sektorer.
BUDGET 2016 • EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
39
Arbetet med attraktiv hemtjänst fortsätter inom äldreomsorgen och satsningar
görs även inom hälso- och sjukvården samt i biståndsbedömningen. Resurser för
kompetensutveckling och ökad bemanning tillförs också, samtidigt som åtgärder
för att sänka kostnadsnivån kan frigöra ytterligare medel för bemanningssatsningar.
Utöver kompensation för sektorns obalans utökas ramen med 11,7 mkr.
I de stadsdelsgemensamma posterna avsätts medel för lönesatsningar på låglönegrupper samt prioriterade befattningsgrupper utifrån stadsdelens lönekartläggning.
Tillskott görs också för att stärka förvaltningens arbete inom rekryterings- och
bemanningsfrågor samt för IT-utveckling. Totalt 7,1 mkr avsätts stadsdelsgemensamt
för verksamhetsutveckling inom dessa områden.
Utöver ovanstående satsningar har sektorernas ramar justerats för förändrade förutsättningar och stadengemensamma beslut. Detta inbegriper bland annat höjda
arbetsgivaravgifter för unga, kostnadsansvar för elevernas kollektivtrafikkort, höjt
friskvårdsbidrag, finansiering av nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning,
ökade lokalkostnader inom IFO-FH samt prishöjningar på SIS-boenden.
Budgetramar 2016 (Befolkningsramen)
Sektor
Budget 2015
Förändring
Budget 2016
899 300
76 500
975 800
40 300
-2 500
37 800
608 500
53 200
661 700
Individ- och familjeomsorg
samt funktionshinder
675 100
36 300
711 400
Stadsdelsgemensamt
113 700
13 800
127 500
Nämndens ofördelade medel
33 600
-18 600
15 000
2 370 500
158 700
2 529 200
0
10 000
10 000
Utbildning
Kultur och fritid
Äldreomsorg samt hälso- och
sjukvård
Befolkningsram
Budgeterat resultat
Budget 2015 (exklusive tilläggsbudget juni och medel utanför modellen för attraktiv hemtjänst, särskilt
stöd till elever samt expansionsmedel funktionshinder). Nämndens budgetram för 2015 är inklusive dessa
justeringar 2 406 100 tkr.
Budgetramar 2016 (Resursnämndsuppgifter)
Verksamhet
Budget 2015
Förändring
Budget 2016
LSS utanför Göteborg
15 300
200
15 500
Hospice
37 200
600
37 800
Frölunda kulturhus & bibliotek
37 700
2 200
39 900
Ungdomars fritid
Totalt resursnämndsuppgifter
40
5 000
0
5 000
95 200
3 000
98 200
EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING • BUDGET 2016
Göteborgs Stad Grafiska gruppen 151005-001-136 Foto: colourbox.com, Klas Eriksson, Peter Svensson, Lo Birgersson Webboriginal December 2015
Askim-Frölunda-Högsbo
Box 16, 421 21 Västra Frölunda
031-365 00 00
askimfrolundahogsbo@afh.goteborg.se
www.goteborg.se/askimfrolundahogsbo
www.goteborg.se