1. No category

Förstudie
Mellankommunal kustplanering i
Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla
Göteborgsregionens kommunalförbund – juni 2015
Medverkande
Projektledning vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR
Ida Lindbergh, projektledare
Lars Heineson, seniorkonsult
Styrgrupp
Jesper Adolfsson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen
Ingela Isaksson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Lena Sultanovic Magnusson, Business Region Göteborg
Tjänstemän och politiker från följande kommuner
-
Kungsbacka
Göteborg
Öckerö
Kungälv
Stenungsund
Tjörn
Orust
Uddevalla
Politisk styrgrupp och nätverk vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR
-
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Nätverket för samhällsbyggnadschefer
Nätverket för miljöchefer
Övriga relevanta aktörer
-
Tillväxt Norra Bohuslän
Västarvet, Bohusläns museum
Turistrådet Västsverige
Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning
Havs- och vattenmyndigheten
Västkuststiftelsen
8-fjordar
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Fiskekommunerna
Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare)
Nätverket för Näringslivschefer vid Business Region Göteborg
1
Innehållsförteckning
1. Förord ....................................................................................... 3
2. Inledning ................................................................................. 4
3. Förstudiens uppdrag ............................................................. 5
4. Bakgrund och förutsättningar .............................................. 6
4.1 Göteborgsregionens ingång ........................................... 6
4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och
samarbeten .............................................................................. 9
5. Presentation av området ................................................... 15
5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen ........... 16
5.2 Miljötillståndet i havsområdet ....................................... 18
6. Förstudieprocessen .............................................................. 19
7. Förslag till fortsatt arbete .................................................... 28
7.1 Strukturbild för kustzonen ............................................... 29
7.2 Startplattform ................................................................... 30
7.3 Teman ............................................................................... 32
7.4 Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring....... 33
7.5 Organisation och roller ................................................... 34
7.6 Resursbehov ..................................................................... 37
7.7 Finansieringsmöjligheter ................................................. 39
8. Vidare samarbete ............................................................... 48
9. Referenser ............................................................................. 49
2
1. Förord
Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta
tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Två seminarier där gemensamma diskussioner om
kustzonens utveckling var i fokus ledde fram till den här förstudien om mellankommunal kustplanering och vars slutrapport nu är färdig. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Västra
Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg, Göteborgsregionens
kommunalförbund (GR). Västra Götalandsregionen är förstudiens huvudfinansiär. Kustkommuner
som deltagit i förstudien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och
Uddevalla som alla bidragit med både tid och kompetens. Andra relevanta aktörer har också deltagit.
Målet med förstudien har varit att formulera förslag på hur ett framtida fördjupat samarbete kring
mellankommunal kustplanering kan utvecklas, med avseende på prioriterade temaområden,
organisering, finansiering, kopplingar till liknande processer på andra nivåer samt samspelet med den
maritima näringslivsutvecklingen.
Det förslag som läggs fram i den här rapporten har växt fram i dialog med kustkommuner och de
övriga aktörer som deltagit. I korta drag innebär förslaget att en gemensam strukturbild för
kustzonen arbetas fram. Som ett stöd till strukturbildarbetet föreslås tre arbetsgrupper inom
planering, miljö och verksamheter jobba med fördjupningar inom prioriterade teman.
Kunskapsutbyte och förankring är av yttersta vikt och sker kontinuerligt med berörda aktörer och
politiska organ på lokal och regional nivå. Kommunernas och andra aktörers tid och engagemang i
arbetet är avgörande för att samarbetet ska bli framgångsrikt, men även stöd i form av kontant
finansiering kommer att behövas. Projektledningen föreslås ligga vid Göteborgsregionens
kommunalförbund och den politiska styrgruppen föreslås bli styrgruppen för miljö- och
samhällsbyggnad vid Göteborgsregionens kommunalförbund med inkludering av politiska
representanter från Orust och Uddevalla.
För att den färdiga rapporten skall kunna bli en verkningsfull utgångspunkt för ett fortsatt arbete i
det gemensamma kust- och havsområdet är det av stor vikt att få berörda aktörers syn på de
framlagda förslagen. Rapporten skickas därför nu ut på remiss till berörda myndigheter, kommuner,
organisationer m.fl. Det är till stor hjälp om följande frågeställningar behandlas i remissvaren.
Förslagen framgår framförallt av avsnitt 7.1–7.7 i rapporten.
-
Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels
fördjupning i tematiska områden?
Hur ser ni på förslaget till organisation?
Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni medverka?
Har ni särskilda preferenser kring vilka tematiska områden ni vill arbeta inom?
Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen?
Hur ställer ni er till redovisade principer om finansiering, genom dels arbetstid dels
bidragsmedel, samt redovisade exempel på kostnadsfördelning?
Hur ställer ni er till idéerna om fortsatt arbetet efter projektperioden 2016-2018?
Vi är givetvis tacksamma för även andra synpunkter på materialet och om något är felaktigt eller
behöver kompletteras.
3
2. Inledning
Kustzonen har en stor attraktionskraft och är identitetsskapande för hela vår region. Det finns en
lång rad intressen som verkar i kust- som havsområdet och nyttjar de värden och de fantastiska
resurser som finns där på olika sätt och intresset bara ökar. En ökande turistnäring, ett ökat intresse
för friluftsliv, etablering av vattenbruk och intresse av att använda havsområdet som en bas för
förnybar energiproduktion är bara några exempel.
Traditionellt har politikområden som berör havet och de verksamheter som finns där utvecklats
relativt fragmentariskt där fisket har en målsättning, sjöfarten en annan och besöksnäringen en
tredje. På såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå har man under lång tid
uppmärksammat värdet av de resurser som finns i våra kust- och havsområden och särskilt pekat på
nödvändigheten med att ha en helhetssyn när man utformar politik som berör havet för att kunna
hantera resurserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Fysisk planering av kust- och havsområden har
pekats ut som ett bra verktyg för att kunna implementera ett sådant synsätt. Havets gränslösa
karaktär kräver en helhetssyn vilket i sin tur ställer krav på att samverkan över såväl sektorer som
administrativa och geografiska gränser fungerar och kan fördjupas.
4
3. Förstudiens uppdrag
Förstudiens uppdrag och syfte finns formulerat i den ansökan som lämnades in och det beslut som
fattades av Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd om att stödja förstudien. Syftet med
ansökan var att påbörja en långsiktig process för mellankommunal och regional kustplanering i de
åtta kustkommunerna från Kungsbacka kommun i söder till Uddevalla kommun i norr. Syftet med
förstudien var formulerat som att i samarbete med kustkommunerna, regionala aktörer och övriga
relevanta intressenter skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete kring kustplanering
med en tidshorisont på tre år.
I ansökan lyftes fram att förstudien ska göras i tät dialog med de åtta kustkommunerna och de fyra
regionala aktörerna. Inom kommunerna riktas dialogen främst till tjänstemän som har funktionen
som översiktliga planerare, kommunekologer och näringslivssekreterare eller motsvarande i
kommunerna. Även kommunpolitiker ska bjudas in och informeras så att en fortsatt process
förankras och får politiskt stöd, bland annat genom regelbunden avstämning med GRs politiska
styrgrupp för Miljö och Samhällsbyggnad.
Förstudien har projektletts med huvudansvar från GR Planering med en styrgrupp bestående av
representanter för Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region
Göteborg.
Det dialogarbete som genomförs inom ramarna för förstudiens ska resultera i att formerna för ett
framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal och regional kustplanering dokumenteras,
bearbetas och presenteras. Ett antal frågeställningar specificeras i ansökan:
-
Definiera vilka tematiska områden som är lämpliga att fokusera på.
Identifiera hur den politiska styrningen ska ske.
Identifiera hur Strukturbilden för Göteborgsregionen kan utvecklas med fokus på Kustzonen
inom ramen för arbetet.
Klargör hur arbetet stödjer och samverkar med den nationella havsplaneringen
Klargör hur arbetet i förlängningen kan uppfylla kravet på kommunerna att ha en översiktlig
planering av dess saltvattenområden.
Kartläggning som visar det maritima näringslivets behov (Business Region Göteborg)
Presentera förslag till finansiering av arbetet med mellankommunal kustplanering 2015-2018
Det har alltså som en del av förstudien även pågått en kartläggning av det maritima näringslivets
behov. Kartläggningen har genomförts av Business Region Göteborg och skickas med som bilaga till
denna rapport.
Frågeställningarna och tidsperspektivet har justerats något under arbetets gång, men huvudfokus har
legat på att utarbeta ett förslag för fortsatt gemensamt arbete kring kustplanering med avseende på
prioriterade tematiska områden, organisering av arbetet, möjlig finansiering och kopplingar till
relevanta pågående processer på olika nivåer.
5
4. Bakgrund och förutsättningar
4.1 Göteborgsregionens ingång
En viktig utgångspunkt för Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) ingång i arbetet med
förstudien om mellankommunal kustplanering har varit de politiskt antagna mål- och
strategidokument där man pekar ut riktningen för samverkan kring regional utveckling och där
kommunerna visar att man är beredda att ta ett gemensamt ansvar för att nå uppsatta mål och
omsätta den politiska viljan i praktisk handling. Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) samt
Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur(2013) har varit centrala för
arbetet med förstudien då båda dessa dokument har en bred politiskt förankring och lyfter fram
kustzonen som såväl ett värde som ett ansvar för hela regionen och som en viktig del i utvecklingen
av en hållbar regional struktur.
Båda dessa strategiska dokument är resultatet av en flerårig politisk rådslagsprocess som inleddes
2002 och hade brett politiskt deltagande från alla medlemskommuner inom Göteborgsregionen. En
viktig utgångspunkt för rådslagsprocessen var att regionen ska utvecklas så den blir attraktiv för
människor att bo, leva och verka i och blir ur alla aspekter långsiktigt hållbar. Regionens fysiska
struktur pekades ut som ett viktigt område att samverka kring vilket man bland annat kan se i
förlagan till Hållbar tillväxt, det mål- och strategidokument som hette Uthållig tillväxt och antogs av
GRs förbundsstyrelse 2006 efter en tredje politisk rådslagsrunda. Ett av målen i Uthållig tillväxt var
att ”Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets
möjligheter”. Detta mål ledde till att man utarbetade en gemensam strukturbild för hela
Göteborgsregionen.
Kustzonen i Strukturbild för Göteborgsregionen
Strukturbilden för Göteborgsregionen antogs av Göteborgsregionens förbundsstyrelse i maj 2008 och
är en överenskommelse om att alla regionens medlemskommuner gemensamt tar ansvar för att den
regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det vill säga, att man lokalt i sin planering utgår från och
följer strukturbilden och överenskommelsen. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska
strukturer. Förutom att fungera som ett stöd för medlemskommunerna för arbete inom sina gränser
ska den ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor och utgöra underlag för ett
samordnat agerande i dialog med statliga verk och myndigheter.
De strukturbildande elementen är kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken,
kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv (Se bild nedan). Alla elementens betydelse beskrivs i
strukturbilden. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar framhålls, tillsammans med attraktiva
stadsmiljöer och ett rikt utbud av utbildning, arbete och service, som avgörande för att vi vill bo, leva
och verka i Göteborgsregionen. Strukturbilden pekar på att förutsättningarna för en uthållig tillväxt
stärks om vi koncentrerar utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård m.m. till
kärnan, välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt
knutna till de regionala huvudstråken. Utbyggd eller beslutad infrastruktur ska kunna understödja en
sådan utveckling.
6
Kusten och havet har ju sina specifika förutsättningar när det gäller såväl boende, infrastruktur,
arbetsplatser och annat. I strukturbilden för Göteborgsregionen beskrivs kustzonen enligt nedan:
Strukturbild för Göteborgsregionen
Kustzonen i strukturbilden
Kustzonen har en sådan attraktionskraft och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl
utvecklingen av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. I kustzonen finns en betydande del
av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är
stort, vilket skapar möjligheter, men också svårigheter då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Här
finns några av de grundläggande värden – kust och hav – som gör att vi väljer att bo och leva i
Göteborgsregionen.
Vi är överens om att
kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi
ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena.
Vi tänker på att ...
... stora delar av kustzonen är redan exploaterad med såväl äldre kustsamhällen som modernare fritids- och
villabebyggelse. Dessa orter och områden erbjuder betydande boendekvaliteter samt bidrar till att stärka
regionens attraktionskraft. Kusten är en tillgång för regionen året om.
... många av dessa områden saknar en god transportsinfrastruktur varför alternativa resmöjligheter saknas.
Vid en omfattande omvandling eller nyexploatering behövs betydande nyinvesteringar i kraftfulla
kollektivtrafikstråk som ansluter eller utgör komplement till huvudstråken.
... det är angeläget att vissa strategiska och attraktiva punkter även kan nås med kollektivtrafik.
Regionens invånare har – liksom våra besökare – behov av att nå och ta del av såväl orörd kustnatur
som bad- och båtanläggningar och historiska miljöer.
... kusten och havet är basen för flera för regionen viktiga näringar varför samspelet mellan olika aktörer
och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar mellan olika intressen ska uppnås.
7
Överenskommelsen i strukturbilden pekar alltså på såväl styrkor som problem och
utvecklingsmöjligheter i kustzonen. Transportinfrastruktur och byggande i kustzonen står i fokus.
Kvaliteter och grundläggande värden nämns som viktiga att ta till vara på och utveckla, men här finns
inget egentligt tydliggörande av vari de värdena eller kvaliteterna består.
Kustzonen i Hållbar tillväxt
Hållbar tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur antogs av GRs
förbundsfullmäktige i juni 2013 och är, som nämnts innan, en uppdatering av mål- och
strategidokumentet Uthållig tillväxt. De målsättningar som direkt relaterar till kustzonens utveckling
i dokumentet är att:
- Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft
och tillgängligheten till dessa miljöer ska säkras.
- Livsmiljöerna ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.
- Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till år 2030
stärkas med 135 000 boende och 50 000 arbetsplatser.
I dokumentet lyfts de värden som finns i kusten, havet, skogen och sjöarna fram som stora tillgångar.
Både för regionens attraktivitet och för de ekosystemtjänster som de ger upphov till. Det poängteras
att det krävs ett medvetet arbete med att skydda värdefulla miljöer och säkra människors tillgång till
kust, hav, skogar och sjöar för att behålla såväl attraktiviteten som funktionen hos ekosystemet.
Här finns alltså, precis som i strukturbildsdokumentet, ett utvecklingsperspektiv men med en
samtidig medvetenhet om behovet av att bevara skyddsvärda områden. Strukturen tydliggörs genom
att man lyfter fram kustzonens större tätorter som centrala för en hållbar utveckling. Även
tillgängligheten till kusten tydliggörs som ett viktigt strategiskt område, bland annat för att säkra
invånarnas möjligheter till rekreation och rörelse.
Kustlivseminarium och regionalt dialogmöte
Under 2013 påbörjades ett arbete inom GR med att utveckla strukturbilden med fokus på regional
grön- och blåstruktur, ett uppdrag från GRs politiska styrgupp för miljö och samhällsbyggnad. Inför
verksamhetsplaneringen för 2013 antogs en formulering av uppdraget, som föreslogs bestå även för
2014. I verksamhetsplanen föreslogs att ett arbete skulle sättas igång under 2014 för att genom
dialog med GRs kustkommuner konkretisera hur strukturen för en hållbar tillväxt ska se ut i
kustzonen. Syftet med ökat fokus på regional grön- och blåstruktur var att arbetet skulle stärka
regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna och kustzonen och det fanns ett
identifierat behov av gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden.
Ett första seminarium, med temat Kustliv, hölls i oktober 2013 för att få underlag för planeringen av
arbetet med Kustzonen. På seminariet presenterades bland annat arbetet med havsplanering i
Västerhavet, kommungemensamma blå översiktsplaner, intressanta kustprojekt och goda exempel
på hur den hållbara turismen och miljöarbetet kan utvecklas.
8
Syftet med seminariet var att få en dialog kring hur arbetet med strukturbilden och kustzonen kan
utvecklas inom Göteborgsregionen. Under seminariet deltog kommunrepresentanter, regionala
aktörer, nationella myndigheter, ideella organisationer med flera. I diskussionerna under seminariet
framkom att det finns många önskemål om att samverka över kommungränserna kring en rad
kustaspekter och infrastrukturfrågor.
Ett stort behov av samordningsstöd hos kustkommunerna identifierades. En följd av seminariet blev
därför att GR tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och
Business Region Göteborg tog initiativ till en samordning för kommunerna från Kungsbacka i söder till
Uddevalla i norr. Utöver kustkommunerna inom GR-området, tillkom alltså Uddevalla och Orust i det
här skedet för att knyta ihop och få en helhet längst Västkusten. Det har nämligen sedan ett antal år
pågått ett samarbete kring kustzonsutveckling och blå översiktsplanering i de fyra nordligaste
kommunerna i Bohuslän (Se sida 13 ).
Den 20 januari 2014 bjöd således de regionala aktörerna gemensamt in till ett dialogmöte För ett
levande hav & blomstrande kustsamhällen som en fortsättning på Kustlivseminariet. Fokus låg på att
utveckla det kommunala planarbetet i kust- och havsområden i samspel med den maritima
näringslivsutvecklingen. Syftet med mötet var att försöka lyfta upp de lokala behoven och söka
regionala lösningar.
Under dialogmötet diskuterades bland annat om man vill jobba gemensamt med frågorna, vilka
vinsterna skulle vara och vilka steg som måste tas. Man var rörande överens om att det är självklart
att kommunerna behöver samarbeta och det sågs som önskvärt att GR skulle tar en roll som
processledare och samordnare, även för de kommuner som inte ingår i GR.
Man såg nödvändigheten att arbeta med tematiska områden, så att man kan hantera större frågor
gemensamt längst hela kuststräckan, men att områdena behöver definieras gemensamt. Det
konstaterades även att det kanske inte är slutresultatet som är det viktigaste, utan den
gemensamma processen och samsyn kring tematiska frågor. Det lyftes fram att man kan snegla på
hur man arbetat i Norra Bohuslän, där man inledningsvis arbetade fram en värdebeskrivning i sitt
område.
I summeringen lyftes slutligen behovet av att genomföra en förstudie för att komma närmare frågan
om innehåll, upplägg och organisering av ett gemensamt arbete och som ett led i att föra processen
vidare. GR sökte därför, och fick, medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra denna
förstudie.
4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och
samarbeten
På olika nivåer ser man en stor tillväxtpotential och möjlighet till arbetstillfällen inom det maritima
området. Samtidigt uppmärksammas risken för konflikter mellan de ökande intresseanspråken och
risken med ett ökat tryck på de resurser som utgör förutsättningen för utvecklingen. Allteftersom
den här frågan har växt så har aktörer på olika nivåer valt att utarbeta strategier och förhållningssätt
för att hantera den. Nedan beskrivs några av de processer och aktörer som är mest relevanta att
förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete.
9
Hav och havsplanering inom EU
EU-kommissionen antog 2007 en integrerad havspolitik (EU:s blåbok för den integrerade maritima
politiken KOM(2007)575) med ambitionen att just ta ett helhetsgrepp på havsfrågorna för att bättre
samordna olika politikområden. Man menade att den höga och snabbt ökande efterfrågan på
havsområden för olika ändamål kräver ett integrerat förhållningssätt när det gäller planering och
förvaltning. Målsättningen med politiken är bland annat att maximera den uthålliga användningen av
oceanerna och haven och att leverera högsta livskvalitet till kustregionerna. I den integrerade
havspolitiken pekade Kommissionen ut havplanering som ett centralt verktyg för att kunna arbeta
integrerat med frågor som rör kust- och hav.
Den integrerade havspolitiken har även, genom strategin Blå tillväxt från 2012, bidragit med en
långsiktig strategi för att bidra till målen i Europa 2020 strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.
Inom Blå tillväxt är det övergripande målet att utveckla de maritima näringarna för att skapa fler
jobb, nya affärsmöjligheter och ökad livskvalitet och att havet och kusterna spelar en viktig roll för
vår ekonomi. Även i kommunikationen om Blå Tillväxt lyfter man fram havsplanering som en viktig
åtgärd för att sörja för en effektiv och hållbar förvaltning av havsverksamheterna.
Erkännandet av havsplanering som ett centralt verktyg för att nå uppsatta målsättningar inom
havspolitiken ledde till att kommissionen 2014 antog ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU).
Ramdirektivet innebär kortfattat att alla EUs kustmedlemsstater har skyldighet att inrätta en process
för att upprätta och genomföra havsplanering. Tanken är att varje EU-land fritt ska kunna planera sin
havsverksamhet, men den lokala, regionala och nationella planeringen för de gemensamma haven
ska samordnas genom gemensamma minimikrav. Direktivet pekar bland annat på att en
havsplaneringsprocess bör ta hänsyn till samspelet mellan land och hav och främja samarbete mellan
medlemsstaterna samt ha utgångspunkt i en ekosystemansats. Direktivet säger att medlemsländerna
senast till år 2021 ska ha tagit fram havsplaner. Läs mer om havsplanering i Sverige nedan.
EU har även andra direktiv och regelverk som berör havet. Särkskilt värt att nämna är EU:s
havsmiljödirektiv (2008/56/EG) som började gälla den 15 juli 2008 med syfte att upprätthålla eller
uppnå god miljöstatus i havsmiljön inom hela EU. Målet är att alla EU:s havsområden ska ha nått en
god miljöstatus senast 2020. Direktivet är tätt sammankopplat med havsplaneringen och det infördes
i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen i november 2010. Ett åtgärdsprogram kopplat till
direktivet är under våren 2015 ute på remiss där flera åtgärder är kopplade till havsplaneprocessen.
Även EUs ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med tillhörande åtgärdsprogram har kopplingar till
miljötillståndet i kust- och havsområdet.
Nationell havsplanering och den nationella maritima strategin
Från svenskt håll svarade man tidigt upp mot de krav som man såg komma från Europeiskt håll.
Under 2009 tillkallade regeringen en havsplaneutredning som 2010 ledde till huvudbetänkandet
Planering på djupet. Förslaget har omarbetats en del men i juni 2014 kunde riksdagen besluta om
propositionen Hushållning med havsområden (2013/14:186) som innebar ändringar i Miljöbalken och
Plan- och bygglagen som började gälla 1 september 2014.
Propositionen innebär att havsplaner ska tas fram för de tre havsområdena Bottniska viken,
Östersjön och Västerhavet och omfattar havsområdet från en nautisk mil utanför baslinjen ut till
10
gränsen för Sveriges ekonomiska zon. Det vill säga att planerna kommer att överlappa
kustkommunernas geografiska område, som i havet sträcker sig ut till territorialgränsen som ligger 12
nautiska mil utanför baslinjen (Se avsnitt 5. Beskrivning av området). Planerna kommer att utgöra
vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena.
Havsplanerna beslutas slutgiltigt av regeringen som i sin tur har rätt att meddela föreskrifter om
förbud mot eller begränsningar för verksamheter och åtgärder inom det område som omfattas av en
havsplan.
Planerna ska tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och
med medverkan av kustkommunerna. Det är Länsstyrelsen Västra Götaland som leder och har ansvar
för att samordna arbetet med planen för Västerhavet. Nationella myndigheter deltar i arbetet, men
även olika intresseorganisationer och allmänheten ska ges möjlighet att medverka.
Havsplanerna ska ge statens samlade syn på och en helhetsbild av användningen av havets resurser.
Planerna ska väga samman intressen och skydda havet som en långsiktig resurs. Det är första gången
staten gör en samlad bedömning och prioritering av sina riksintressen så arbetet är i den
bemärkelsen unikt.
I propositionen poängteras att det inte är tal om någon kommunal planering enligt Plan- och
bygglagen och eventuellt flytt av ansvar i och med införandet av en nationell havsplaneprocess.
Havsplanerna syftar till att vara vägledande för kommunerna och utgöra ett samordnat underlag och
därmed underlätta kommunernas planering. Det är dock inte ännu helt klarlagt hur kommunala
planer, framförallt översiktsplaner och havsplanerna ska förhålla sig till varandra. I propositionen,
under avsnittet om kommunalt självstyre, anges att: ”Det ska således göras dels en analys av de
konsekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen, dels en avvägning mellan det
kommunala självstyrelseintresset och de nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska
tillgodose.”(Prop 2013/14:186s30.). Det är inte närmare förtydligat av vilken instans och i vilket
skede som en sådan analys ska göras, men det nämns att havsplanen och översiktsplanen ska vara i
god överrensstämmelse vid havsplanernas antagande och att det inte finns några hinder för
kommuner att i ett senare skede anta översiktsplaner som skiljer sig från havsplanen. Oavsett så
finns det här en möjlighet för kommunerna att jobba proaktiv med att samordna sina intressen i
havsområdet för att i ett tidigt skede påverka utformningen av havsplanerna.
Den nationella havsplaneprocessen är nu i ett skede där man precis antagit en slutgiltig version av
den nulägesrapport som ger överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser och de
intressen och anspråk som finns i dagsläget, samt den förväntade utvecklingen. Man har även
förberett så kallade inriktningsdokument som anger planeringsförutsättningar, mål, strategier och
huvudsakliga sakområden att hanteras för respektive havsplan. Inriktningsdokumenten motsvarar
ungefärlig ett planprogram i en översiktsplaneprocess och de ska ut på samråd till berörda parter.
Innan samråd genomförs inväntas dock regeringsbeslut om den förordning som följer på
havsplanepropositionen, då detta kan innebära att vissa justeringar behöver göras i
inriktningsdokumenten. En viktig del av förstudiens fortsatta arbete kommer att innefatta kopplingen
till den nationella havsplaneprocessen och samordning av kommunernas inspel. Förutom kontaken
med den samordnande Länsstyrelsen för Västerhavsplanen, Länsstyrelsen Västra Götaland, blir även
kontaktytorna mot Länsstyrelsen Halland och Region Halland av vikt.
11
Nationell maritim strategi
Nationellt pågår även ett arbete med att utarbeta en maritim strategi som ett svar på den Europeiska
startegin Blå tillväxt. Arbetet med att ta fram en nationell maritim strategi drivs av
Näringsdepartementet och strategin är ett led i att förbättra villkoren för de maritima näringarna. I
strategin ska regeringen lämna förslag på hur vi på bästa sätt kan utveckla näringar kopplade till våra
hav och kustområden. Arbetet med den maritima strategin har genomförts i en bred och öppen
process där många inspel kommit från dialoger och möten med företrädare för de maritima
branscherna. Västra Götalandsregionen, som antog första versionen av sin maritima strategi redan
2008 (se nedan), har varit en viktig aktör i arbetet. Den 20 april, på Swedish Maritime Day,
presenterade infrastrukturminister Anna Johansson det förslag till inriktning, åtgärdsområden och
vision man gemensamt arbetat fram för hur de maritima näringarna kan utvecklas. Visionen
formuleras som följer: ”En livskraftig, innovativ och hållbar maritim sektor som kan bidra till ökad
sysselsättning, en minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö”. Arbetet pågår och regeringen
bjuder in till fortsatt dialog. En slutlig produkt planeras kunna presenteras inom det närmsta
halvåret.
Maritim strategi för Västra Götalandsregionen och det Maritima klustret
Västra Götalandsregionens regionfullmäktige antog redan 2008 en maritim strategi. Under 2012
utarbetade Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola en
gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland: Maritima
kluster i Västra Götaland 2012. Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och
förslagen i rapporten som bland annat innebar en revidering av den maritima strategin från 2008. I
början på 2015 antog man således en reviderad version av den regionala maritima strategin.
Den maritima strategin är en del av Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling i Västra
Götaland 2014-2015 (VG2020) som innehåller visionen om ”det goda livet”. Den maritima strategin
innehåller en vision för det maritima området: ”Västsverige skall vara en av Europas ledande
maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling”.
Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida insatsområden. I det fortsatta arbetet med att
genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar
för det regionala utvecklingsarbetet.
Följande punkter sammanfattar inriktningen på den maritima strategin:
-
Behålla och utveckla maritim kompetens och konkurrenskraft
Samarbeta över sektors- och branschgränser
Samverka i långsiktiga partnerskap med deltagande från näringslivet, akademi och institut
samt offentliga aktörer inklusive kommuner och statliga myndighete
Påverka och interagera med den nationella, europeiska och internationella agendan på
maritima området
I Västra Götaland pågår även ett kunskapssamarbete inom det så kallade Maritima klustret i
Västsverige. Inom klustret samverkar aktörer inom den maritima sektorn från näringslivssidan,
akademin och offentlig sektor för att stärka strategisk forskning och innovationer för en fortsatt
maritim utveckling och tillväxt i regionen. Samverkan mellan ”kunskapsproducenter” såsom
universitet och forskningsinstitut, respektive näringsliv och offentliga aktörer är centralt för arbetet.
12
Även för förstudiens fortsatta arbete kommer nära kontakt och samarbete med aktörerna inom det
maritima klustret vara av stor vikt.
Mellankommunalt samarbete i kustzonen
Ett antal mellankommunala samarbeten pågår längst kustzonen i förstudiens område och
angränsande. Några av de som har närmast anknytning till förstudien beskrivs kortfattat nedan.
I de fyra kommunerna i Norra Bohuslän, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil, pågår ett
samarbetsprojekt kring Blå Översiktsplan och Maritim Näringslivsstrategi. Samarbetet är resultatet av
flera års gemensamma projekt och framtagande av kunskapsunderlag, som inleddes 2006 med
gemensam besöksnäringsstrategi för de fyra kommunerna.
Ett av projekten, där även Munkedals kommun ingick, pågick under 2007-2009, handlade om
integrerad kustzonsförvaltning och landsbygdsutveckling. Ett viktigt resultat av projektet var att
arbeta fram en strukturbild för de fem kommunerna i norra Bohuslän. Strukturbilden kan ses som ett
”paraply” över kommunens översiktliga planering som är kopplat till bland annat den starka tillväxten
inom besöksnäringen och det förändrade boendet. Utifrån en gemensam kunskapsbas var det sen
möjligt att stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden. Detta skapade förutsättningar för att arbeta
fram gemensamma strategier och överblickar, för att skapa en samsyn mellan olika aktörer om hur
man vill att norra Bohuslän långsiktigt ska utvecklas utifrån de olika förutsättningar som finns. Detta
arbete resulterade i att politikerna enades att formulera en gemensam strukturplan eller
överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till kustzonsplanering och
landsbygdsutveckling i norra Bohuslän. Överenskommelsen antogs av respektive kommuns
fullmäktige under hösten 2009 och gäller som styrdokument från första januari 2010.
Detta projekt togs vidare och har, som nämndes inledningsvis, lett till att man idag driver ett
gemensamt arbete med Blå Översiktsplanering och Maritim Näringslivsstrategi där man har den
gemensamma strukturbilden/överenskommelsen som bas. I nuläget (våren 2015) sammanställs
remissvaren på det programsamråd för Program för Blå Översiktsplan för norra Bohuslän som precis
avslutats.
Det finns många paralleller att dra mellan arbetet i norra Bohuslän och arbetet inom förstudiens
område. Bevakning och kontakt med aktörerna i norra Bohuslän kommer att vara betydelsefullt för
förstudiens fortsatta arbete då ett antal lärdomar har kunnat dras av de erfarenheter man har från
samarbetet i norr.
Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om
förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i
Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam
strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän
och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen
av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen ”Ett enat Bohuslän” undertecknades av kommunstyrelsens
ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund,
Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. En viktig möjliggörare för arbetet med
Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar
destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer haft stöd från
13
Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Bohuslän är en av
dessa destinationer.
Följande målsättningar har satts upp för arbetet:
- Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen
- Skapa ökad lönsamhet för företagen
- Skapa ökad sysselsättning
Avsiktförklaringen och samarbetet kring besöksnäringen blir viktiga att förhålla sig till i förstudiens
fortsatta arbete. Turistrådet Västsverige tär en viktig aktör att involvera. Även Södra Bohusläns
Turism AB, ett samarbetsorgan för turismutvecklingen i Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälvs
kommuner är centrala samt Business Region Göteborg och Västarvet
Andra samarbeten kring kust- och havsnära frågor som pågår i området är bland annat 8-fjordar, ett
samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv där man jobbar
operativt med åtgärder som ligger i linje med de nationella miljömålen; ett hav i balans och en
levande kust och skärgård. Bland annat har man bedrivit ett framgångsrikt arbete med fiskefria
områden. 8-fjordar har sedan starten även drivit flera delprojekt i kommunerna: Bland annat
biotopvård för öring, utsättning av ål och kunskapsöversikter om avlopp i kretslopp, förutsättningar
för musslor, våtmarker med mera.
Ett annat framgångsrikt mellankommunalt samarbete är projektet Ren kust i Bohuslän, ett samarbete
mellan Bohusläns tio kustkommuner och Göteborg för att minska förekomsten av marint skräp i
kustområdet. En viktig uppgift inom projektet är att ta fram ett gemensamt digitalt kartverktyg som
ska kunna användas för deltagare som vill planera och samordna sina städinsatser. En annan är att
verka för att regelsystemet ändras så att kustkommunerna inte själva måste bära alla kostnader för
att hålla rent. Projektet finansieras av kustkommunerna tillsammans med Västra Götalandsregionen
och Havs- och Vattenmyndigheten.
Alla dessa initiativ blir viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet.
14
5. Presentation av området
Det här avsnittet ger en kortfattat och översiktlig bild av det område som förstudien hanterat och
dess förutsättningar. Området inkluderar de åtta kustkommunerna Kungsbacka, Göteborg, Öckerö,
Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Kommunerna omfattar både Hallands och Västra
Götalands län. Förutom de två kommunerna, Stenungsund och Uddevalla, som inte har något öppet
hav inom kommungränsen, så sträcker sig övriga kommuners geografiska gränser ut till den så
kallade territorialgränsen i havet, 12 nautiska mil utanför baslinjen1 (Se karta på s17). Totalt sett har
därför de åtta kustkommunerna större havsyta än landyta (Se tabell s16).
Det statliga havsplaneområdet, som nämndes i tidigare avsnitt, har en inre gräns en nautisk mil
utanför baslinjen och en yttre gräns som tangerar Sveriges ekonomiska zon (Se karta nästa sida). Det
innebär att planområdet för den så kallade Västerhavsplanen, som Länsstyrelsen Västra Götaland
samordnar, till stor del kommer överlappa det kommunala geografiska området för flertalet av
kommunerna (Se illustration nedan).
Illustration: Boverket
De åtta kommunerna representerar ett brett spann vad gäller såväl yta, befolkning och
befolkningsutveckling som det maritima näringslivets betydelse (se tabel l nästa sida). Uddevalla
kommun har exempelvis utarbetat en lokal maritim policy och strategi med syfte att utveckla ett
maritimt centrum i Uddevalla. Uddevalla, Tjörn, Göteborg och Stenungsund (Med sin Petroport) har
alla en utvecklad hamnverksamhet. Tre av kommunerna är ö-kommuner och två av kommunerna har
inget öppet havsområde vilket sätter sin speciella prägel på relationen till havet. Bland annat så är
branschområdet marina livsmedel mer framträdande i ö-kommunerna än i de övriga.
De åtta kustkommuner som ingår i förstudien har alltså olika förutsättningar och präglas i olika
utsträckning av att vara just kustkommuner. Oavsett skillnaderna i förutsättningar så har det efter
dialogmöten i respektive kommun och gemensamma workshops blivit uppenbart att det finns ett rad
gemensamma frågeställningar i området och kommunerna menar själva att det finns goda
1
Baslinjen går längs med strandlinjen vid kuster som saknar öar. Om det finns öar längs med kusten går
baslinjen mellan en tänkt linje mellan de yttersta skären.
15
förutsättningar för ett fördjupat samarbete i kustzonen. Några av de gemensamt viktiga frågorna är
den övergripande frågan om exploatering och bevarande, tillgänglighet till kusten,
transportinfrastruktur till havs och på land samt lokalisering och behov av mudderdumpningsplatser.
(Se avsnitt 6. Förstudieprocessen)
Några andra gemensamma förutsättningar som råder i området är bland annat att hela området
berörs av 4 kapitlet i Miljöbalkens om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten
för vissa områden - Områden som i sin helhet är av riksintresse. Här definieras bland annat det
område som också kallas den högexploaterade kusten, vari kusten från Uddevalla till Kungsbacka
ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst knappt 100 meter upp till 3-4
kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4 kapitelområdet. Även det utökade
strandskyddet berör i princip hela området.
5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen
Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela
kommunens yta. I merparten av kommunerna så hanteras inte havsområdet i någon större
utsträckning. Det är framförallt kustnära havsvatten som behandlas mer ingående. Av de kommuner
som har öppet vatten så är det enbart Kungälv som hanterar havet ut till territorialgränsen, med en
konfliktanalys av de bevarandeintressen och utvecklingsintressen som finns i området. Några
kommuner har fördjupningar eller tillägg till översiktsplanerna som hanterar specifika
frågeställningar i det kustnära havsområdet, såsom havsbaserad energiproduktion. Havs- och
vattenmyndigheten gör iakttagelsen att i de fall där havet behandlas i kommunal planering så
överlappar många intressen varandra och avvägningar mellan dessa intressen skjuts på framtiden.
Generellt pekar kommunträffarna och förstudien på att kommunerna ser värdet i och efterfrågar
gemensamma underlag och samverkan för att få ett tydligare regionalt perspektiv på en framtida
planering av sina havsområden samtidigt som det ger en möjlighet att ge inspel till den nationella
processen.
Tabell översiktlig information om deltagande kustkommuner.
Befolkningsmängd
(SCB 2014)
Befolkningstrend
(SCB. Procentuell
befolkningsökning
2004-2014)
Markarea
2
(Havsarea) km
Antalet maritima
arbetsställen, alla
branscher
(SCB 1/1 2015)
(Maritima klustret i
Västsverige 2014)
Uddevalla
53 500
6%
638 (83)
60
Orust
15 000
-1%
386 (492)
104
Stenungsund
Tjörn
Kungälv
Öckerö
25 200
15 100
42 300
12 600
10%
1%
10%
4%
252 (35)
167 (678)
362 (312)
26 (486)
36
158
68
215
Göteborg
Kungsbacka
541 000
78 200
11%
12%
448 (563)
607 (831)
781
i.u.
Gällande översiktsplan
antagen datum
2010-09-08
Tematiskt tillägg,
Vindbruksplan på gång
2009-11-12
Aktualisering på gång
2009-11-23
2013-05-16
2012-01-19
2005-06-14
Pågående arbete ny ÖP
Väntas antas 2016
2009-02-06
2006-04-27
Aktualisering 2013-08-30
16
Kartillustration över förstudieområdet: Maria Dellming, Göteborgsregionens kommunalförbund
17
5.2 Miljötillståndet i havsområdet
Alla delar av havsmiljön är idag mer eller mindre påverkad av mänskliga aktiviteter och
belastningarna kommer från mänskliga aktiviteter både på land och från aktiviteter som sker direkt i
den marina miljön.
Miljötillståndet i havsområdet i de åtta
kustkommunerna varierar enligt
Vattendirektivets statusklassning (2013) från
Måttlig ekologisk status i de öppna vattnen till
Otillfredsställande i fjordsystemet innanför
Orust mot Uddevalla, där det är sämre
omblandning. Även vattnet i Kungsbackafjorden
har Otillfredsställande ekologisk status.
(VISS, preliminär bedömning 2015. Se karta).
Hela Kattegatt och de kustnära områdena i
Skagerrak bedöms vara problemområden när
det gäller övergödning. De flesta av källorna till
övergödningen finns på land. Bland annat sker
utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp
och läckage av växtnäring från jordbruket.
Kväveläckage beror även på biltrafikens utsläpp
och andra utsläpp från förbränning och kemiska
processer inom exempelvis industrin.
Enligt Havet.nu som drivs av Stockholms
universitets Östersjöcentrum och Umeå marina
forskningscentrum, så är överfisket det största
Kartillustration: VISS, Vatteninformationssystem Sverige
problemet i Västerhavet idag. Överfiske
påverkar inte bara det överfiskade beståndet utan kan leda till förändringar i hela ekosystemet.
Fiskbestånden påverkas även negativt av fysiska störningar och indirekt av tillförsel av näringsämnen.
I Västerhavet bedöms även miljögifter i sediment vara problematiskt. Marint skräp är ett annat
problemområde av internationell karaktär som har stor påverkan på området.
18
6. Förstudieprocessen
Förstudien för Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla har pågått
från 1 september 2014 till och med 30 april 2015 med en ”Sjösättning” av arbetet framåt den 5 maj
2015. Samtidigt med förstudien har, av Business Region Göteborg, genomförts en kartläggning av det
maritima näringslivets behov. Här nedan beskrivs kortfattat hur förstudieprocessen har sett ut.
Inledningsvis, en översiktlig bild av processen.
Styrgruppen för förstudien
Under arbetets gång har månadsvisa avstämningar hållits med styrgruppen för förstudien där Västra
Götalandregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland och Business Region Göteborg ingått. Aktörerna i
styrgruppen har alla viktiga roller kopplade till maritim näringslivsutveckling och havsplanering i
området, vilket har varit värdefullt för arbetet med förstudien.
Dialogmöten i kommunerna
Förstudien inleddes med dialogmöten i de åtta deltagande kustkommunerna. Från söder till norr
hölls möten i; Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Vid
större delen av kommunträffarna träffades tjänstemän inom arbetsgrupperna planering, miljö och
näringsliv, vilket var ambitionen för att kunna fånga in en bredd av perspektiv. Till träffarna
förbereddes en agenda med ett frågebatteri med frågor vars svar bidrog till att skapa en bild av vilka
frågor man prioriterar lokalt och hur man kan tänka sig att samarbeta med andra kommuner.
Träffarna inleddes med en beskrivning av förstudiens bakgrund och syfte, upplägg av arbetet,
organisation, kopplingen till nationella havsplanerarbetet och den kartläggning av det maritima
näringslivet som Business Region Göteborg drivit som en del i förstudiearbetet. De frågor som togs
upp i dialogmötena med kommunerna var:
19
-
Hur har kommunen tidigare jobbat och hur jobbar ni med havs- och kustplanering idag?
I nuvarande ÖP, underlag till planeringen, strategier kring byggande och boende vid kusten,
näringslivsutveckling kopplat till kust- och hav, bevarandefrågor och andra relevanta
strategiska dokument? Finns avslutade eller pågående ärenden som är karaktäristiska för den
här typen av ärenden där man behandlar balansen mellan utveckling och bevarande? Hur har
ni hanterat/hanterar ni dem?
-
Hur ser ni på mellankommunalt samarbete i kustzonen? I vilka former? Vilka områden att
samarbeta kring?
-
Hur ser ni på er roll i arbetet framåt och för den politiska förankringen lokalt?
Dialogmötena i kommunerna gav en bra bild av vilka frågor kommunerna ser som lokalt och regionalt
intressanta frågor. Kommunerna signalerade att de är positiva till att ett förstudiearbete dragit igång
och ser att de har regionalt ansvar för kustfrågor i stort. Merparten lyfter fram att det finns goda
förutsättningar för ett djupare samarbete i kust- och havsområdet och att det är viktigt att ett sådant
arbete får en regional prägel.
Vad gäller hur kommunerna tidigare har jobbat med kust- och havsplanering så menar de själva att
det är i relativt liten utsträckning. De flesta har enbart redovisat intressen närmast kusten, med
undantag för Kungälvs kommun. Kommunerna har inte tagit något samlat grepp om frågor som berör
kust- och hav. Vissa kommuner har en del bra underlag i naturvårdprogram och liknande, men
efterfrågar gemensamma kunskapsunderlag för att få ett bättre underlag och ett bredare perspektiv
på frågorna. Många pekar på att de kanske inte har så många intressen utanför baslinjen, men
samtidigt att det är viktigt att kommunerna samordnar sig sinsemellan även i detta område för att
kunna både uppfylla kraven i PBL och påverka den statliga havsplaneringen. Flera av kommunerna
menar att ett gemensamt arbete kring kust- och havsplanering kan vara ett bra underlag att luta sig
mot i olika frågor, särskilt mellankommunala, även om det inte är fastställt vilken formell status en
framtida gemensam kust- och havsplanering ska ha. Många lyfter även fram att det vore positivt att
inledningsvis ta fram en gemensam målbild med ett långsiktigt perspektiv för utvecklingen.
Kommunerna ser generellt att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en viktig roll i ett
fortsatt arbete som sammanhållande eller samordnande funktion. Flera av kommunerna lyfte även
fram att de gärna engageras i arbetsgrupper och pekade på hur man organiserat arbetet med Blå
Översiktsplan i Norra Bohuslän.
Avstämning lokal politik
När det gäller lokal politisk förankring så har projektgruppen erbjudit sig att besöka kommunala
politiska organ för att berätta om arbetet med förstudiens gång, alternativt tillhandahålla material till
de kommunala tjänstemännen så att de själva kan presentera arbetet för politikerna i sin kommun.
Under förstudiens gång har information getts direkt till kommunpolitiker i Öckerö, Stenungsund,
Uddevalla och Orust. I alla dessa kommuner har presentationen hållits på kommunstyrelsenivå. I
övriga kommuner har den politiska förankringen kommit olika långt.
20
Avstämning politisk styrgrupp GR
Under förstudiens gång har ett par avstämningar genomförts med den politiska styrgrupp inom
Göteborgsregionens kommunalförbund som varit direkt berörd av arbetet, styrgruppen för miljö- och
samhällsbyggnad. Förstudien har ju bedrivits delvis under ett valår, så avstämningar har skett både
med den tidigare politiska styrgruppen och den efter valet nytillträdda styrgruppen. Båda dessa
ställer sig positiva till arbetet och lyfte fram att de kan vara en lämplig politisk styrgrupp för det
fortsatta arbetet. Detta under förutsättning att även representanter från Orust och Uddevalla bjuds
in när frågorna diskuteras. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad pekade även på vikten av att
hålla ett brett anslag genom förstudieprocessen och i förslaget framåt.
Kommunnätverk
Under förstudiens gång har även relevanta kommunnätverk informerats och kommit med inspel på
hur arbetet framåt kan läggas upp, vad som bör prioriteras och vilka roller olika aktörer kan och bör
ha, vilket även detta har påverkat förslaget på fortsatt arbete. Nätverket för samhällsbyggnadschefer
och nätverket för miljöchefer på GR har informerats samt det nätverk för näringslivschefer inom GRområdet som Business Region Göteborg driver.
Andra relevanta aktörer
Förutom dialogträffarna i de åtta kustkommunerna och träffar med politiker och kommunnätverk så
har förstudien även haft kontakt med ett antal andra aktörer med relevans i området, såväl tematisk
som geografisk relevans. Dessa aktörer har kommit med viktiga inspel kring sina roller i ett
gemensamt arbete framåt, vilka tematiska områden de ser som prioriterade, men också delat med
sig av sina erfarenheter från upplägg, organisation och politisk förankring av liknande arbeten. Under
förstudiens gång har möten hållits med följande aktörer:
-
Tillväxt Norra Bohuslän
Västarvet, Bohusläns museum
Turistrådet Västsverige
Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning
Havs- och vattenmyndigheten
Västkuststiftelsen
8-fjordar
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Fiskekommunerna
Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare)
Bruttolista temaområden
Utifrån dialogmötena med kommunerna, träffarna med de andra relevanta aktörerna, politikerna
och kommunnätverket så har en bruttolista på tematiska områden utarbetats inkluderande en kort
specifikation av de frågeställningar som uppkommit inom respektive tema. Se nedan:
21
Bruttolista temaområden
Vattenbruk
Besöksnäring
Fiske
Energiproduktion
Tillgång till havsnära lägen
och kustvatten för
verksamheter/näringsliv
Kustkollektivtrafik
Blå kollektivtrafik
Trafikinfrastruktur
Försvarets intressen
Friluftsliv och tillgänglighet till
kusten
Miljötillståndet i havet
Vattenkvalitet
Naturskydd/vård, naturvärden,
orörd natur
Strandskydd
Havet som idrottsarena
Kulturhistoria
Båtplatser, fritidsbåtar,
småbåtshamnar
Problembeskrivning/Frågeställning
Var finns potentiellt lämpliga platser? Framförallt fokus på musselodling.
Viktig inkomstkälla för kommunerna och en viktig fråga politiskt. Världens
sjunde vackraste skärgård. Hur ska vi använda det? Hur möta en ökande
turism? Infrastruktur för en ökande turism. Tillgängliggöra kusten för besökare.
Gästhamnar viktiga.
Hur underhålla hamnar lämpliga för fiske? Behov av ex. större djup (muddring).
I vissa kommuner finns inte utrymme för näringen att växa. Fiskenäringen
sysselsätter även andra industrier. Även regleringar för fritids- och
husbehovsfiskare.
Var finns lämpliga platser för ex. våg och vindkraft till havs? Anläggningen kan
ligga i en kommun, transformatorn i en annan o.s.v.
Ex. för båtproduktion och båtvårdsverksamhet, restauranger, boende och
andra verksamheter kopplade till besöksnäring. Finns önskemål om att
utveckla. Det är svårt att få in nya företag när alla attraktiva lägen redan är
exploaterade.
Även problematik kring vattennära verksamhetsområden med
strandskyddsdispens, men där verksamheterna lägger ner. Vad händer med
dessa områden?
Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för
boende och besöksnäring. Hur ta sig ut till kustområdet bilfritt?
För att kunna försörja en ökande befolkning. Minska tryck på vägar.
Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för
boende och besöksnäring. Binda ihop kusten.
Hur tillgängliggöra ytterskärgården för de som inte har egen båt?
Högt tryck framförallt på vägar. Flaskhalsar vid broar o.s.v. Hur kan vi minska
trafiken? Kopplingar kollektivtrafik på land och till havs. Infrastruktur för att
hantera ökad kollektivtrafik.
Farleder och kommunikationsvägar till havs.
För boende och besökare. Tillgängliggöra närhet till havet för att bibehålla
attraktivitet, utveckling av vandringsleder, kajakleder, ”turistisk infrastruktur”,
hänvisa besökare till badplatser,
Turistisk Infrastruktur för ex. kajakliv. Sopkärl, toalett, ev. hänvisade
tältplatser, sätt att se till att naturskydd respekteras.
Påverkar vägningen mellan bevarande och nyttjande.
Det finns ett egenvärde i att marken eller havet är oexploaterat. En
attraktivitet i sig. Hur säkra detta värde? Det saknas en marinbiologisk
värdering som är likvärdig för kommunerna och en heltäckandebild av de stora
naturskyddsområdena och naturvärdena i områden.
Särskilt viktigt för den icke-båtburna besökaren/turisten. Hur kan man utveckla
bebyggelse och verksamheter hand i hand med strandskyddet?
Konflikt med andra intressen. Ex. Vart kan vi hänvisa jetskiklubben så den inte
stör för mycket?
Både kulturhistoriska värden på land, att historien syns i byggande och
synliggörs och i vattnet. Ex. vrak. Värden i skärgårdsamhällena, havet som
identitetsskapare. Stärk kopplingen kulturhistoria-besöksnäring.
Var är det mest lämpligt att erbjuda/etablera fler båtplatser? Vem ska ha rätt
till båtplats? Vinteruppställning? Tryck från både boende och besökare.
Gästhamnar enormt viktiga för besöksnäringen. Finns det alternativa sätt att
förvara båten på sommaren?
”Om vi bygger bostäder så behöver vi möta med båtplatser. Om inte så byggs
de utan lov…”. ”Utveckling av befintliga innan vi bygger nya”
22
Kustnära Boende/Byggande
Relationen
Bevarande/exploatering
Vatten & avlopp
Mudderdumpningsplatser
Strandstädning
Oljeskydd, sanering
Klimatanpassning,
översvämningar
Färskvattentillgång
Näringslivet i kusten
Fritidsbåtar genererar arbetstillfällen även när de står på land.
Var är det lämpligt att bygga? Hårt tryck på havsnära mark. Tillväxtmål finns i
alla kommuner. Attraktivitet i havsnära lägen. Flytande bostäder,
parkeringsdäck?
Viktigt att peka ut områden man vill exploatera.
Överbelastade verk och problematik i fritidshusområden som permanenteras.
Dricksvattenfrågan. Vid utveckling av kusten är det av vikt att det inte belastar
V/A. Olika tänk i olika kommuner. Vissa vill slippa bygga ut kommunalt V/A.
Flesta kommuner har V/A-planer saneringsplaner som rullar.
Var mest lämpligt? Hur avgöra detta?
Vem ska betala? Hur ska man samla in och hämta? Behov av samordning av
sophämtning, toaletter m.m. ute på öarna. Behov av långsiktig lösning och
finansiering.
Om något händer, vem ska göra något.?
Vilka områden är mest känsliga för oljeutsläpp?
Var finns lämpliga platser för omhändertagande av olja?
Krympande landområde, ökade risker.
Hur kan man skydda befintlig bebyggelse?
Behov av våtmarksinventering.
Att stärka de orter som finns i kusten med servicegrad, arbetstillfällen o.s.v.
Workshop 1 - 23 januari
Den 23 januari hölls en första workshop inom ramarna för förstudien. Deltog gjorde kommunala
tjänstemän från de åtta kustkommunerna, representanter från de regionala aktörer som står bakom
förstudien och representanter från flertalet av de andra relevanta aktörerna. Workshopen hade ett
fyrtiotal deltagare. Fokus på den första workshopen låg på att, utifrån bruttolistan över
temaområden, genomföra prioriteringsövningar. Övningar gjordes både gruppvis och individuellt
med utgångspunkt i vilka tematiska områden som är gemensamt intressanta ur ett regionalt
perspektiv. Inledningsvis ombads grupperna även komplettera den ursprungliga bruttolistan. Den
kompletterade bruttolistan framgår ovan. Resultatet från prioriteringsövningarna blev naturligtvis
beroende av vilka som deltog i övningarna, men gav ändå en bra indikation på hur gruppen
resonerade kring prioriterade temaområden. Se nedan. Prioriteringarna av teman under övningarna
sammanföll till stor del med utfallet av dialogmötena i kommunerna.
28
21
14
13
11
7
4
4
Resultat prioriteringsövningar
Tillgängligt och attraktivt kustlandskap
Miljökvalitet och levande hav
Besöksnäring
Transportinfrastruktur
Byggandet i kusten
Muddertippning
Energiproduktion till havs
Näringslivet i kusten (vattenbruk)
Efter prioriteringsövningarna genomfördes gruppvisa diskussioner kring hur man bör jobba vidare
med de prioriterade områdena. Dokumentationen från gruppdiskussionerna vittnar om att
23
grupperna inom ett flertal områden ser ett stort kunskapsbehov. Flera av grupperna ser därför också
att det finns ett värde i att gå ihop och göra gemensamma kartläggningar eller undersökningar. Dels
för att ha en gemensam bas att utgå ifrån i planeringen och när man fattar beslut om lämpliga
lokaliseringar av olika verksamheter, men också för att det blir mer kostnadseffektivt att göra
gemensam sak.
Samtidigt lyfte flera grupper fram att det i många fall redan finns mycket kunskap och pågående
projekt som jobbar inom olika områden. Behovet ligger snarare i att kartlägga, sammanställa och
samordna dessa. De exempel som lyfts fram är framförallt miljökvaliteten i havet där mycket görs
och det finns en hel del kunskap men man behöver gemensamt prioritera åtgärder. Även
besöksnäringen lyfts fram som ett gott exempel där samarbete mellan kustkommunerna redan är
etablerat i och med den gemensamma avsiktsförklaring för besöksnäringen, ”Ett enat Bohuslän”,
som 13 kustkommuner
skrivit under.
Vad gäller
mudderfrågan så
efterfrågas också mer
kunskap och
gemensamma
underlag kring hur
mudder sprids, vilka
effekter det får och hur
Bild från diskussionerna under Workshop 1
man kan kartlägga
brett för att hitta lämpliga platser för muddertippning. Det lyfts fram som orimligt att varje kommun
ska ha egna muddertippningsplatser. Kanske går det till och med att ta betalt när man tillhandahåller
en muddertippningsplats?
Många grupper lyfte även fram mer övergripande kring vikten av en gemensam värdegrund som
kontinuerligt förankras politiskt och som man kan luta sig mot i arbetet framåt.
Vad gäller organiseringen av arbetet framåt så lyfte flera grupper fram att GR är en viktig aktör för att
driva och hålla ihop arbetet. Förutsatt att man har en utsträckt hand till Uddevalla och Orust som i
dagsläget inte är medlemmar i GR. Det behövs ett gemensamt projektkontor eller liknande. Samtidigt
ser man det av stor vikt att kommunerna själva känner ägandeskap över processen och har en central
roll i arbetsgrupper och liknande.
Workshop 2 - 27 februari
Under den andra workshopen var även politiska representanter inbjudna och deltog från några av
kommunerna. Även vid detta tillfälle deltog ett fyrtiotal personer. Workshopen inleddes med att
Länsstyrelsen Västra Götaland presenterade vilket planeringsunderlag som finns tillgängligt idag för
kust- och havsplanering. Det finns en hel del befintligt underlag, men det kan vara svårt att
överblicka. Länsstyrelsen har gjort en lathund för att hur och var man kan få tillgång till relevant
planeringsunderlag. Dessutom planeras en lansering av en planeringskatalog i årsskiftet 2015/2016
som även kommer att innehålla underlag för havsplanering.
24
Därefter fick deltagarna lyssna till en presentation från Business Region Göteborg som hållit i den
kartläggning av det maritima näringslivet i de åtta kustkommunerna, som pågått som en del av
förstudien. Den slutgiltiga analysen var inte färdigställd, men deltagarna fick en bild av de preliminära
slutsatserna från de 128 telefonintervjuer som genomförts med företag i området. Rapporten väntas
bli helt färdigställd i början på maj 2015.
Presentationerna gav en bra ingång till den fortsatta diskussionen där grupperna fick diskutera ett
första förslag till modell för fortsatt arbete som utarbetats utifrån föregående workshop,
dialogmöten och diskussioner i styrgruppen.
Förslaget fick generellt stöd från
deltagarna. Många konstruktiva
förslag till förbättringar och
innehållsmässiga förtydningar
lades fram och blev grund för
kompletteringar och justeringar.
Bland annat pekade
diskussionerna på att kustens
betydelse för andra delar av
regionen borde integreras i
strukturbildsarbetet. Även
förhållandet till andra processer,
mål och strategier bör tydliggöras
för att syftet med strukturbilden
för kustzonen ska bli tydligare.
Tillgänglighet till kusten var ett
tematiskt område som var centralt i många av gruppernas diskussioner.
Bild från diskussionerna under Workshop 2
Det poängterades att den fortsatta processen måste vara transparent och ske i bred samverkan och i
dialog med många aktörer. Civilsamhället lyftes fram som en särskilt viktig del. Politiskt engagemang
lades fram som avgörande. Det föreslogs att man skulle kunna enas politiskt inom GR och sedan
förankra ute i respektive kommun. GRs process med politiska rådslag i arbetet med strukturbilden för
Göteborgsregionen lyftes fram
som en tänkbar modell för förankring.
Vidare så sågs visioner och mål som centrala angreppspunkter. Ett förslag var att visionen för
strukturbilden bör ha både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det skulle kunna formuleras
som en gemensam värdegrund där grundfrågan handlar om att identifiera vilka värden kusten
långsiktigt ska kunna erbjuda när det gäller boende, näringslivsutveckling och miljö. Bedömningen är
att en strukturbild för kustzonen bör ha ett starkt fokus på aspekter som rör principer för levande
samhällen. Processmodellen kompletterades och justerades utifrån diskussionerna under
workshopen. (Se processmodell på sida 28)
Workshop 3 - 5 maj. Sjösättning
Den 5 maj anordnades den tredje och sista workshopen inom ramarna för förstudien, ”Sjösättning”
mellankommunal kustplanering. Ett fyrtiotal deltagare från de åtta kustkommunerna, såväl politiker
25
som tjänstemän, nationella myndigheter, regionala organ och andra relevanta aktörer fanns på plats.
Syftet med dagen var att presentera slutrapporten och ge en första möjlighet att diskutera
huvuddragen i det förslag som förstudien lägger fram för det fortsatta arbetet.
Dagen inleddes med en presentation från Havs- och vattenmyndigheten som berättade om det
uppdrag de har från regeringen i att utarbeta nationella havsplaner (Läs mer i avsnitt 4.2).
Havsplaneringen handlar i stora drag om att skapa en helhetssyn över användningen av de svenska
havsområdena, där såväl god havsmiljöstatus som skapandet av möjligheter för ”blå tillväxt” är i
fokus. Havsplaneringen blir också ett stöd för genomförandet av havsmiljöförordningen, EUs
gemensamma fiskepolitik och andra havsrelaterade politikområden samtidigt som planerna ska
fungera som en vägledning för kommunal planering. Liknande processer pågår runt om i EUs
kustmedlemsstater och en stor del av arbetet för Sveriges del handlar om att synka processen med
grannländerna. Myndigheten räknar med att kunna ha färdiga planer framme till år 2018/19 för att
regeringen ska kunna fatta beslut senast år 2021, i enlighet med EUs havsplaneringsdirektiv. Slutligen
så poängteras att det är viktigt att komma ihåg att havsplaneringen handlar om framtidsinriktad
planering, perspektivet är mot 2035 med sikte mot 2050, för att skapa beredskap för framtida
användning av våra gemensamma havsområden.
Även Boverket fanns på plats för att bland annat berätta hur de ser på sin roll i havsplaneringen.
Boverket ville dessutom lyssna in erfarenheterna från förstudien och förslaget till fortsatt arbete och
dra lärdomar samt lyfta in några av de frågeställningar som de jobbar med som berör kust- och
havsplanering. Boverket konstaterade att kust- och havsplanering egentligen inte är någon ny fråga.
Redan 1993 tog de fram en handbok om kust och hav i översiktsplaneringen, men intresset svalnade,
för att idag vara mer aktuellt än någonsin.
Boverket är delaktigt i den Riksintresseutredning som beslutades i december 2013 och som bland
annat bottnar i ett behov av att se över Miljöbalkens 4 kap-bestämmelsers aktualitet, innehåll och
omfattning. Utredningen kommer att hålla en hearing i höst och slutbetänkande i utredningen ska
redovisas den 1 december 2015. Betänkandet kommer att innehålla ett antal förslag som har bäring
på kommunernas arbete med kust- och havsplanering.
Boverket ville, som nämndes tidigare, även fånga upp erfarenheter bland annat från arbetet med
förstudien och arbetet framåt och skickade med ett antal frågeställningar att fundera kring:
- Fungerar det att arbeta med översiktsplanering enligt PBL även i havet?
- Är hushållningsbestämmelserna ändamålsenliga för havet?
- Hur ser ett bra planeringsunderlag ut för kusten/havet? Vad är det väsentliga för att kunna arbeta
enligt ekosystemansatsen?
- Hur ska en kommande regionplanering se ut som är ändamålsenligt för havet och bra samarbete
med kommunerna?
- Hur fungerar samspelet med den nationella havsplaneringen (kommun /stat)?
Hösten 2015 avser Boverket inleda ett arbete med att ta fram en handbok om kust- och
havsplanering där de vill lyfta in erfarenheter från kommunala och mellankommunala projekt och
bland annat svara på vilka nya frågeställningar finns som kräver extra utvecklingsarbete, hur den
nationella havsplaneringen och PBL-planeringen kan docka in i varandra samt hur hav och land ska
hänga ihop.
26
Efter de nationella myndigheternas presentationer presenterade projektledningen huvuddragen i det
förslag till fortsatt arbete som förstudien lämnar kring upplägg, innehåll, organisation och
finansiering (Se förslaget i avsnitt 7). Därefter fick deltagarna möjlighet att, i mindre grupper,
diskutera förslaget utifrån följande frågeställningar:
1. Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels
fördjupning i tematiska områden?
2. Hur ser ni på förslaget till organisation?
3. Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni vara med?
4. Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen?
5. Hur ställer ni er till principen om finansiering genom dels arbetstid, dels bidragsmedel?
Grupperna ombads fokusera på de första två frågorna och, om tid fanns över, även diskutera
frågorna 3-5. Dagen avslutades med att grupperna fick redovisa hur diskussionerna hade gått i deras
respektive grupper.
Överlag ställer sig alla grupper positiva till principerna för det fortsatta arbetet, förslaget till
organisation och ser positivt på initiativet till mellankommunalt samarbete. Ett par grupper
poängterar att det kan vara bra att tydliggöra syftet med just detta samarbete så att det blir enklare
att motivera för politiken lokalt i kommunerna vad nyttan är av ett fortsatt samarbete i kustzonen på
den här nivån, alltså vad det är som ska
uppnås. Politikerna måste vara med på
banan då en strukturbild för kustzonen
i slutänden blir ”deras” dokument. Det
lyfts även fram att man under det
fortsatta arbetet behöver ha ett vidgat
omvärldsfokus så att arbetet
koncentreras på rätt frågor.
Flertalet grupper lyfte också fram
vikten av kommunikation för arbetet
framåt. Dels extern kommunikation av
arbetet, före, under och efter arbetets gång. Dels intern kommunikation, inom den
organisationsstruktur som föreslås. Samverkan mellan de tematiska grupperna ses som en
förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt och bidrar till att undvika stuprörstänk samt
minimera risken för eventuella målkonflikter mellan intressen.
Även i samband med diskussionen kring kommunikation lyfts den lokala förankringen och det
politiska engagemanget fram som centralt. Tjänstemannaviljan finns, men arbetet måste kunna säkra
att information når ut, eller snarare in, på rätt sätt till politikerna.
27
7. Förslag till fortsatt arbete
Förslaget till fortsatt arbete baseras på de dialogträffar som hållits med de åtta deltagande
kustkommunerna, möten med andra relevanta aktörer, slutsatser från genomförda workshops samt
avstämningar med förstudiens styrgrupp, kommunnätverk inom GR och politiska representanter.
Målsättningar för det fortsatta arbetet
-
Dels utarbeta en strukturbild för kustzonen från Uddevalla i norr till och med Kungsbacka i
söder. Strukturbilden blir ett underlag för kommunernas arbete med planeringen i sina
respektive havsområden, så kallade blå översiktsplaner.
-
Dels att arbeta med särskilt prioriterade teman vilka arbetats fram under förstudien. De
särskilda temastudierna ger fördjupad kunskap och kan resultera i förslag till samverkan
inom specifika ämnesområden. Temastudierna ger också nödvändiga inspel till
strukturbildsprocessen.
-
Dels arbeta genom kontinuerligt kunskapsutbyte och förankring med berörda myndigheter,
kommuner, organisationer, företag, enskilda samt lokala och regionala politiska organ.
-
Dels att, under projektets gång, etablera formerna för ett fortsatt långsiktigt och fördjupat
samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och den regionala strukturen i
kustzonen.
Nedan finns en översiktlig bild över den fortsatta process som beskrivs i detta avsnitt.
28
Avgränsning
Geografiskt omfattas kommunerna Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Göteborg
och Kungsbacka. Avgränsningen i väster utgörs av territorialgränsen 12 nautiska mil utanför
baslinjen. Detta är även kommungränsen, som nämnts innan. I öster är avgränsningen mer oprecis
och styrs av de frågeställningar och teman som behandlas. I till exempel en studie om
transportinfrastruktur måste trafik till havs ges samband till trafik på land. Frågor om levande
samhällen och principer för byggande är givetvis kopplade till inte bara öar utan även det närmsta
kustområdet. Liknande principer kan spåras till flera olika teman som föreslås behandlas i föreslagen
studie.
Som jämförelse kan nämnas att i svensk lagstiftning finns en definierad avgränsning av kustområdet i
miljöbalkens 4 kapitel om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa
områden. Här definieras bland annat det område som också kallas den högexploaterade kusten, vari
kusten från Uddevalla till Kungsbacka ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst
knappt 100 meter upp till 3 à 4 kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4
kapitelområdet. Denna avgränsning redovisas normalt i kommunernas översiktsplaner.
Frågan om vilken detaljeringsnivå, kartskala i den mån kartor är ett lämpligt underlag, som är lämplig
i det fortsatta arbetet har inget entydigt svar. I strukturbildsarbetet är det rimligt med en nivå som
liknar regionplanearbetets och är följaktligen mer övergripande än den som normalt förekommer i
kommunernas arbete med kommuntäckande översiktsplaner. Inom vissa av temaområdena kan dock
mer detaljerat underlag erfordras.
7.1 Strukturbild för kustzonen
Syftet med strukturbilden för kustzonen är att de deltagande kommunerna gemensamt skapar en
övergripande bild av och tydliggör vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska
värnas och användas på bästa sätt. Inriktningen är således att spegla både bevarande och utveckling.
Strukturbilden blir därmed ett underlag för kommunernas egen planering i kust- och havsområdet
samt en utgångspunkt för ett gemensamt arbete i kustkommunerna med havsplanering.
Arbetet med strukturbilden utgår ifrån det grundläggande målet om ”En god och attraktiv
havsmiljö”. Att miljötillståndet i havet är långsiktigt hållbart är ett grundläggande mål och en
förutsättning för arbetet framåt. Som ett led i arbetet med strukturbilden formuleras en
övergripande vision för hela kust- och havsområdet, en gemensam målbild. Till visionen formuleras
mål och åtgärder för att nå målen. Målen bör omfatta både öppet hav, skärgården och kustnära
områden. Strukturbildsarbetet ska vara framtidsinriktat och föreslås ha ett medellångt och ett långt
tidsperspektiv, förslagsvis 2030 med utblick mot 2050.
Prioriterade teman som perspektiv i strukturbildsarbetet
Strukturbilden skall präglas av ett brett perspektiv och fångar upp de frågeställningar som lyfts i
seminarier och träffar med kommuner och berörda organisationer. Flera av de teman som lyfts fram
som centrala under förstudieprocessen lyfts in i strukturbildsarbetet som perspektiv tänkta att vara
29
ledande för arbetet. Sålunda föreslås arbetet med strukturbilden behandla följande perspektiv: Vad
som präglar levande kustsamhällen, hur näringslivet i kustzonen kan utvecklas (där stort fokus ligger
på besöksnäringen), klimat- och miljörisker (här ingår exempelvis strategier för klimatanpassning),
utgångspunkter för hållbar förvaltning av kultur och naturresurser samt sociala hållbarhetsaspekter
av utvecklingen i kustzonen (där bland annat tillgängligheten till kusten ingår). Perspektiven ska även
genomsyra arbetet i de olika tematiska fördjupningarna, se nedan.
Gemensamma planeringsprinciper
Inom ramarna för arbetet med strukturbilden arbetas även planeringsprinciper fram för hur en kustoch havsplan kan utformas; på plankarta och i text som beskriver lämplig användning av
vattenområdet. Dessa principer kan sedan ligga till grund för kommunala översiktsplaner i kust och
havsområdet, Blå Översiktsplaner, och även utgöra underlag för den regionala gemensamma
strukturbilden. Ett samarbete med bland andra Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och
Maritima klustersatsningen är härvidlag av stort värde i arbetet med strukturbilden. Viktigt är också
att i ett tidigt skede knyta an detta arbete till den process med strukturbild och Blå ÖP som pågår i
Norra Bohuslän.
Strukturbilden blir en utveckling och fördjupning av GRs strukturbild med fokus på det vi kan kalla
blåstruktur. Strukturbilden och utarbetade planeringsprinciper utgör också underlag för arbetet med
den nationella havsplaneringen.
Sammantaget innebär således arbetet att ta fram en strukturbild på en övergripande nivå som:



dels är en fördjupning av strukturbilden för Göteborgsregionen inkluderat Uddevalla och
Orust
dels visar kommunernas syn på havsområdet som underlag till den nationella
havsplaneringen
dels utgör underlag och grund för kommunernas översiktsplaner i kust- och havsområdet,
s.k. Blå Översiktplaner
7.2 Startplattform
Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet har formulerats en startplattform. Plattformen utgår
dels ifrån nationella, regionala och kommunala dokument och strategier och dels av vad som
framkommit i processen genom seminarier och träffar med kommuner och organisationer som är
aktiva i kust- och havsområdet. På så sätt finns en koppling till bland annat det statliga
havsplaneringsarbetet, vattendirektivet, havsmiljödirektivet, planeringsunderlag från Länsstyrelsen,
Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet och de Maritima strategierna på såväl regional
som nationell nivå, EUs arbete med Blå tillväxt, GRs strukturbild och strategidokumentet Hållbar
tillväxt, Karläggning av det maritima näringslivet som Business Region Göteborg genomfört,
rapporter från kust- och havsplaneringsarbetet i Norra Bohuslän (Tillväxt Norra Bohuslän),
kommunernas översiktsplaner samt rapporter från andra organisationer som Bohuskustens
vattenvårdsförbund, vattenrådet för Bohuskusten, Västkuststiftelsen m.fl. Genom seminarier och
träffar med företrädare för kommuner och organisationer har speciella förutsättningar och teman
30
lyfts fram och analyserats. Startplattformen för regional kustzonsplanering i Göteborgsregionen,
Orust och Uddevalla föreslås formuleras på följande sätt:
Våra gemensamma värden
Vårt kust- och havsområde har en attraktionskraft och är så identitetsskapande att såväl utvecklingen
av det som tillgängligheten till det och värnandet av dess värden är av gemensamt intresse. Biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden är centrala. Kust- och havsområdet har alltså
ett stort värde för regionen som helhet men är också unikt och värdefullt ur ett nationellt perspektiv.
Ekosystemen sätter ramarna
Vår gemensamma grund för kust- och havsområdet är att utveckling ska ske inom ramarna för vad
ekosystemen tål. Ekosystemens funktion behöver såväl bibehållas som förbättras. Särskilt värdefulla
områden bör skyddas mot ingrepp och andra störningar. Vi strävar efter en god och attraktiv kust- och
havsmiljö i hela regionen där resursanvändning sker med miljömålen i fokus.
Havets betydelse för näringslivet
Vårt kust- och havsområde är bas för flera för regionen viktiga näringar. Här finns en stor potential för
utveckling av såväl traditionella som nya näringar. Vattenbruk, kustnära fiske, förnybar
energiproduktion till havs, marin bioteknik, kustsjöfart och besöksnäring är branscher som har
möjlighet att växa inom ramarna för en hållbar utveckling. Fysisk planering i havsområden skapar
möjligheter för hållbar näringslivsutveckling.
Ett starkt näringsliv utgör en viktig grund för levande samhällen året om i kust- och havsområdet där
havet utgör en värdefull lokal resurs.
Att bo och leva vid kusten
Visionen om Det goda livet ska prägla samhällsutvecklingen. Man ska kunna bo och leva i kustområdet
året runt. Större tätorter i kustområdet ska stärkas med boende och arbetsplatser och utgöra viktiga
noder för samhällsservice som försörjs av en god transportinfrastruktur och som kan nås med
kollektivtrafik. Vi tar i beaktande att även havet som sådant kan användas som transportväg för såväl
person som godstransporter. Tillgängligheten till kust- och havsområdet för alla är centralt i strävan
mot Det goda livet.
Samverkan i fokus för fysisk planering av havet
Havet präglas av en gränsöverskridande karaktär. Därför ser vi samverkan över gränser, såväl
geografiska som administrativa, som särskilt viktigt när det gäller kust- och havsområdets utveckling. Vi
beaktar att det finns olika förutsättningar inom området med ett ömsesidigt beroende mellan
landsbygd och storstad. Vi värdesätter gemensamma avvägningar av intressen där utgångspunkten är
att havsområden ska användas till de ändamål de är mest lämpade och vi tar hänsyn till samspelet
mellan hav och land i planeringen av våra kust- och havsområden.
31
7.3 Teman
Ett flertal teman intressanta att studera vidare i den fortsatta processen har växt fram under arbetet
med förstudien (Se avsnitt 6). I de avslutande seminarierna har vidare en bearbetning och
prioritering skett. Som nämndes innan har flera av de teman som lyfts fram som centrala under
förstudieprocessen och som är av mer övergripande karaktär, lyfts in i strukturbildsarbetet som
perspektiv tänkta att vara ledande för arbetet. På så sätt inordnas till exempel frågeställningar kring
besöksnäringen och fisket i näringslivsperspektivet i strukturbildsarbetet. De perspektiv som
sammanfattningsvis anses centrala i strukturbildsarbetet är näringslivsutveckling, levande samhällen
och social hållbarhet, klimat- och miljörisker samt hållbar förvaltning av kultur- och naturresurser.
Härigenom ges förutsättningar att arbeta fram ett förslag i en god balans mellan ekologiska, sociala,
kulturella och samhällsekonomiska aspekter. Åtta prioriterade temana föreslås dock att, som en
integrerad del i den fortsatta processen, utvecklas i särskilda delstudier, vilka fungera som underlag
för diskussionerna inom strukturbildsarbetet, men även blir gemensamma underlag för den
kommunala planeringen.
Det bör betonas att de olika perspektiv som genomsyrar strukturbildsarbetet även måste beaktas i
de särskilda temastudierna. Allt hänger ihop.
De åtta teman som föreslås utvecklas i delstudier ser ni nedan. I bruttolistan över temaområden på
sida 22 ges en bild av vilka frågeställningar som blir relevanta inom de olika temaområdena.
Transportinfrastruktur
I detta tema behandlas sjöfartsfrågor inklusive hamnar (ej småbåtshamnar som behandlas särskilt),
kollektivtrafik till sjöss (så kallad blå kollektivtrafik) och infrastruktur i övrigt som förbinder
kustlandskapet med inlandet; kommuncentrum, regioncentrum större arbetsplatsområden m.m.
Vattenbruk och fiske
Kartläggning av möjlig utveckling av olika former av vattenbruk, fiske och dess kringnäringar.
Beskrivning av krav som bör uppfyllas för att hitta lämpliga lokaliseringar och andra förutsättningar
för en framgångsrik utveckling. Arbetet med detta tema bör även resultera i förslag på områden med
goda förutsättningar för olika typer av vattenbruk och fiske.
Båtliv och företagande
Behovet av båtplatser för småbåtar är stort. I detta tema redovisas situationen i dag och vilket behov
av båtplatser som förväntas. Förslag tas fram för att på olika sätt att möta framtida behov där ägande
och traditionella båtplatser är en möjlig lösning och olika typer av uthyrning och förvaring på land är
en annan, eller en kombination av de båda. Här finns således en koppling till idéer för utveckling av
både befintliga företag och nya. Arbete med detta tema bör även resultera i förslag på platser där
utbyggda befintliga hamnar eller nya småbåtshamnar är möjliga beaktat de motstående intressen
som finns.
32
Muddertippningsplatser
Antalet platser för deponering av mudderplatser är begränsat och lite kunskap finns om hur
muddermassor sprids och påverkar den omgivande miljön. I detta tema diskuteras på vilket sätt olika
typer av muddermassor kan tas om hand, hur stort behovet av omhändertagande till havs kan bli och
var lämpliga platser kan finnas inom området från Uddevalla till och med Kungsbacka. Pågående
länsövergripande arbetet kan ge underlag och kunskap.
Energiproduktion till havs
Redovisning av möjliga platser för framförallt vindkraft till havs och vågkraft men även om möjligt
strömkraft. I arbetet bör även ingå att följa utvecklingen inom andra utvecklingsområden som t.ex.
marin bioenergi.
Tillgänglighet till kusten
Kartläggning på övergripande nivå av tillgänglighet till kusten. Faktorer som behandlas är bland annat
tillgänglighet via kollektivtrafik, hinder i form av exploatering och privatisering, tillgänglighet i
naturskyddade områden och i områden för friluftsliv.
Principer för byggande
I arbetet med strukturbilden redovisas, i enlighet med inriktningen i GRs strukturbild och redovisad
startplattform, större tätorter i kustområdet som skall stärkas med boende och arbetsplatser. I temat
principer för byggande utvecklas principer för byggandet i kusten i övrigt där bland annat frågor om
klimatanpassning ingår. Här avses således ingen kartredovisning där bebyggelseområden pekas ut,
snarare ett underlag för den kommunala översiktsplaneringen.
Miljötillståndet i havet
Sammanställning av miljötillståndet i havet. Här avses inga särskilda undersökningar utan samverkan
med myndigheter och organisationer som har underlagsmaterial. Bland annat Länsstyrelsen (i första
hand miljöskydds-, vatten- samt naturavdelningarna), Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens
vattenvårdsförbund, 8-fjordar, Artdatabanken, SMHI, Havsmiljöinstitutet, Havs- och
vattenmyndigheten, kommunernas miljöavdelningar och Göteborgs universitet bl.a. genom Centrum
för Havsforskning.
7.4 Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring
Den föreslagna processen bygger på en tanke om ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan berörda
myndigheter, kommuner, organisationer, företag och enskilda. I avsnitt 4.2. finns ett antal processer
och aktörer i omvärlden som är viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet. Ett kontinuerligt
kunskapsutbyte är värdefullt då det hela tiden pågår förändringsarbete och kunskapsuppbyggnad
bland berörda aktörer. Inte minst är detta tydligt när det gäller statens arbete, genom Havs- och
vattenmyndigheten och Länsstyrelserna, med havsplaneringen och kommunernas ansvar inom i stort
sett samma område. Detta projekts fokus är på just detta kust och havsområde.
33
Av yttersta vikt är kontinuerlig förankring med framförallt lokalpolitiken i de åtta kustkommunerna
och med berörda politiska styrgrupper på regional nivå, exempelvis, se förslag på organisation nedan,
styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad på GR. Projektledningen föreslås ha övergripande ansvar
för den lokala förankringen som kan ske genom diskussion i respektive kommun såväl som vid
gemensamma träffar med politiskt deltagande. Även de tjänstemän som engageras i det fortsatta
arbetet förväntas ha en viktig roll i den lokala förankringen. Huruvida dialog med allmänheten ska
genomföras är en fråga som böra diskuteras under arbetets gång. Det kan exempelvis bli mer aktuellt
i arbetet med specifika teman än i arbetet med den mer övergripande strukturbilden.
Kunskapsutbyte sker även inom ramen för arbetet med strukturbilden samt inom och mellan de olika
grupperna som hanterar olika temaområden. Till detta bör läggas gemensamma seminarier under
projekttiden med deltagande från samtliga berörda inom projektet, vilket innebär att såväl tematiska
arbetsgrupper, strukturbildsgruppen och politiska representanter träffas för gemensamma
diskussioner. Förslagsvis bör man i ett tidigt skede utarbeta en gemensam bild av hur de olika
perspektiven ska tolkas inom ramarna för de olika temana så att alla perspektiv även genomsyrar alla
teman.
Inom GR finns ett antal organiserade kommunnätverk dit frågor om kust- och havsplaneringen bör
lyftas. Genom dessa nås en bred kompetens på ett enkelt sätt. Berörda nätverk är flera, inte minst
berörs kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer, miljöchefer men även andra nätverk som
arbetar med infrastruktur, kollektivtrafik, byggande och näringsliv, det senare inom BRG´s ram. Det
ligger ett ansvar hos ledamöter i dessa nätverk att kommunicera information till och från den egna
organisationen/kommunen.
7.5 Organisation och roller
Den föreslagna organisationen för det fortsatta arbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen inom GR är
projektägare. Till projektet knyts en politisk styrgrupp och en projektledning. Varje föreslagen
arbetsgrupp ges ansvar för ett eller flera teman. Det är två av grupperna, planering och verksamheter
som ges ansvar för flera teman. Tanken är inte att arbeta med alla teman samtidigt utan att börja
med de teman och frågeställningar som prioriteras i inledningen av arbetet. Återigen viktigt att
poängtera är att de perspektiv som är ledande för arbetet med strukturbilden även genomsyrar
projektet som helhet.
Projektägare
Förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund föreslås vara projektägare.
Förbundsstyrelsen beslutar om viktiga strategiska dokument inom GR som till exempel Strukturbild
för Göteborgsregionen (2008) och Hållbar tillväxt (2013). (Se avsnitt 4.1)
Politisk styrgrupp
Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad inom GR, som utses av Förbundsstyrelsen, samt en
politisk representant vardera för kommunerna Uddevalla och Orust föreslås utgöra projektets
politiska styrgrupp och ansvara för den övergripande inriktningen på projektet där
strukturbildsarbetet, temafördjupningarna samt kunskapsutbyte och förankring ingår.
34
Projektledning
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)/Planering föreslås utgöra projektledning för projektet.
En särskilt viktig del för projektledningen är ansvaret för att upprätta en kommunikationsplan
innefattande intern och externt kommunikation samt att säkra upp att den lokala förankringen.
Projektledningen är kontaktpunkt för arbetet för såväl strukturbildsgruppen som de övriga
arbetsgrupperna och den politiska styrgruppen. Samverkan mellan arbetsgrupperna är av stor vikt
för arbetets framgång, vilket projektledning kontinuerligt har ansvar för att säkra att det fungerar.
Projektledningen ansvarar även för upprätthållandet av ett relevant nätverk för extern finansiering.
Projektledningsgrupp
Projektledningsgruppen föreslås utgöras av representanter från Göteborgsregionens
kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR),
Business Region Göteborg (BRG) samt tre företrädare från medverkande kommuner representerande
sakområdena planering, miljö och näringsliv. Gruppen jobbar övergripande med projektet och
fungerar som stöd och bollplank till projektledningen. Projektledningsgruppens representanter har
även ett ansvar för förankring av det övergripande projektet i sina respektive organisationer.
Strukturbildsgrupp
Gruppen som arbetar med strukturbilden föreslås innefatta representanter från Göteborgsregionens
kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR),
Business Region Göteborg (BRG), en representant vardera från de åtta medverkande
kustkommunerna, samt andra relevanta aktörer som förslagsvis Västarvet, Turistrådet Västsverige,
Västkuststiftelsen. Kommunrepresentanterna bör utses så att flera sakområdesperspektiv ges
utrymme. Representanter från GR bevakar hela Göteborgsregionens perspektiv, således även icke
kustkommuner, och kan representeras av både GR Planering och GR Välfärd för att kunna bidra i alla
de perspektiv som avses behandlas. Strukturbildsgruppen utser inom sig en samordnare samt en
mindre och mer operativ arbetsgrupp. Respektive kommunrepresentant i strukturbildsgruppen
förväntas även ha ett ansvar för att förankra arbetet lokal i sin kommun.
Arbetsgrupp Planering
Arbetsgruppen för planering ansvarar för temaområdena transportinfrastruktur, principer för
byggande och tillgänglighet till kusten och utgörs av representanter från GR, kommuner,
Länsstyrelsen Västra Götaland samt vid arbete med specifika teman även andra berörda aktörer
såsom Västtrafik, Västarvet, Västkuststiftelsen. Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de
frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna
och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs
o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som
övriga arbetsgrupper.
Arbetsgrupp Havsmiljö
Arbetsgruppen för havsmiljö ansvarar för temaområdet miljötillståndet i havet och utgörs förslagsvis
av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra Götaland, 8-fjordar och kommuner. Arbetsgruppen
samarbetar med aktörer med kunskap inom området, se temabeskrivning ovan. Det har diskuterats
om andra temaområden skulle lyftas in i denna grupp, t.ex. muddertippningsplatser. I detta förslag
renodlas dock arbetet till att omfatta enbart sammanställning av uppgifter som rör miljöstatus i
havet. Ett underlag som behövs för arbetet i andra temaområden inklusive strukturbildsarbetet.
35
Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina
temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring
frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att
kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper.
Arbetsgrupp Verksamheter
Arbetsgruppen för verksamheter ansvarar för temaområdena vattenbruk, energiproduktion till havs,
båtliv och muddertippningsplatser och utgörs av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra
Götaland, VGR, kommuner, Turistrådet Västsverige, Fiskekommunerna samt vid behov även andra
aktörer såsom berörda energibolag, kommunala näringslivsbolag och näringslivsorganisationer.
Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina
temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring
frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att
kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper.
Nätverk för finansiering
Ger stöd för att ta fram förslag till finansiering samt även ta fram underlag för ansökningar till
myndigheter och fonder och program inom EU. Ansvaret för att kontinuerligt bevaka möjligheter att
söka stöd hos myndigheter och via EU-medel åvilar projektledningen men i praktiken varje
arbetsgrupp. I avsnittet Finansieringsmöjligheter anges därför kontaktuppgifter för att underlätta
arbetet med finansiering i projektledningen och de olika grupperna.
Bemanning
I ovanstående förslag ges inga förslag till bemanning. En inriktning kan vara att projektledningsgrupp
och strukturbildsgrupp leds av representant för GR som har erfarenhet av regionalt
strukturbildsarbete. Grupperna för planering, miljö och verksamhet kan förutom av GR även ledas av
en kommunrepresentant eller annan aktör som deltar i arbetet. De olika grupperna samordnas av
projektledningen och projektledningsgruppen och kan sinsemellan samverka när så erfordras.
Se översiktlig bild över organisationsförslaget på nästa sida.
36
7.6 Resursbehov
Projektet löper över tre år 2016-2018. Resursbehovet beräknas i en övergripande kostnadsberäkning
till ca 3,5 Mkr per år. Projektledningen omfattar 1,5 tjänst. Denna bedömning utgår bland annat ifrån
de arbetsinsatser som erfordrats under förstudien samt erfarenheter från andra projekt av liknande
karaktär. De olika grupperna beräknas träffas 11 gånger per år. Det vill säga en gång per månad.
Gruppledare i varje arbetsgrupp kalkyleras till 10 procent av en heltidstjänst. För att få till stånd ett
nödvändigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer arrangeras tre till fyra större
seminarier/workshops under projektperioden. I redovisningen ingår en workshop per år. En bred
information och dialog om projektet under hela projektperioden är nödvändig för att få en bred
kunskap om arbetet och de förslag som kommer att presenteras. En årlig kostnad för kommunikation
uppskattas till 400 000 kr.
I kalkylen ingår även en begränsad konsultkostnad dels för sammanställning av strukturbildsarbetet
och dels för stöd i arbetet med respektive tema. I varje temaområde erfordras sammanställning av
underlag, analyser och presentation av förslag där konsultinsatser kompletterar kompetensen inom
respektive arbetsgrupp. I denna beräkning bedöms konsultinsatserna i respektive tema inklusive
strukturbildsarbetet till 40 000 kr, motsvarande en arbetsvecka, per år. Årlig kostnad beräknas
således för strukturbildsarbetet och åtta teman till 360 000 kr. Se tabell för uppskattning av årlig
projektkostand på nästa sida.
37
Uppskattade kostnader per år
Projektledning 150%
Projektledningsgrupp
100 000
Baserat på projektledning/koordinering 150% inkl
OH och sociala avgifter
8 personer, 6 möten, 4 timmar á 400 kr/person
Strukturbildsgrupp
250 000
14 personer, 11 möten, 4 timmar á 400 kr/person
Fördjupningsarbetet
strukturbild, arbetsgrupp
Arbetsgrupperna gruppledare
270 000
5 personer, 12 timmar/månad 11 månader á 400 kr
220 000
Arbetsgrupperna övriga
möten
Kommunikation
270 000
En gruppledare per grupp, 3 grupper, på ca 10% av
heltid
5 personer, 4 timmar/månad 11 månader á 400 kr
400 000
Kommunikationsinsatser och förankring. Ev.konsult
Konsultkostnader
360 000
Strukturbild och 8 teman
Workshops
130 000
1 större workshop per år á 30kkr
Oförutsett
200 000
Summa
1 300 000
3 500 000
Kostnaden beräknas således årligen till 3,5 Mkr och för treårsperioden 2016-2018 till 10,5 Mkr.
Notera att en förhållandevis stor del av den beräknade kostnaden utgörs av nedlagt tid som
deltagande intressenter bidrar med.
En detaljerad tidplan för treårsperioden 2016-2018 presenteras inte i denna redovisning utan
föreslås upprättas efter en remissbehandling och i samband med att projektet bemannas.
Finansieringen föreslås ske dels genom arbetsinsatser från medverkande aktörer dels genom
bidragsmedel från lokala, regionala och nationella myndigheter dels genom EU-medel.
Det är i nuläget inte möjligt att lägga fast ett förslag till finansiering för perioden 2016-2018. Frågan
är beroende av flera faktorer, bland annat av i vilken utsträckning stödmedel kan erhållas från till
exempel Västra Götalandsregionen, relevanta statliga myndigheter, EU-fonder och program. I
följande exempel kalkyleras dock med att stöd i varierande grad kan erhållas från EU, Västra
Götalandsregionen, från myndigeter och från GR. Sammantaget antas detta stöd variera mellan 60
och 80 procent i enlighet med tabell. Att fördela på åtta medverkande kommuner återstår således 20
alternativt 40 procent. En sådan fördelning kan göras på flera olika sätt. Här redovisas bl.a. en
beräkning där utgångspunkten är att varje deltagande kommun anses få en grundläggande nytta som
motsvarar en fast summa, här satt till 50 000kronor per kommun. Därefter fördelas kvarvarande
summa för kommunerna efter folkmängd. Se tabell på följande sida. Denna fördelning jämförs sedan
dels med fördelning enbart efter kommunernas folkmängd, dels med ett alternativ där den fasta
avgiften per kommun är 100 000 kr.
38
Finansiär
EU
VGR
Myndigheter
GR
Fördelas på kommuner
Uddevalla
Orust
Stenungsund
Tjörn
Kungälv
Öckerö
Göteborg
Kungsbacka
Summa
Fördelning
inklusive
EU-medel
1 400 000
700 000
350 000
350 000
(700 000)
48 000
13 000
22 000
13 000
38 000
11 000
485 000
70 000
Fördelning med
fast kostnad
50 000kr
1 400 000
350 000
350 000
(1 400 000)
120 000
70 000
80 000
70 000
105 000
65 000
740 000
150 000
3 500 000
3 500 000
Jfr Fördelning
enligt folkmängd
1 400 000
350 000
350 000
(1 400 000)
96 000
27 000
45 000
27 000
76 000
22 000
967 000
140 000
Jfr Fördelning med
fast kostnad
100 000
1 400 000
350 000
350 000
(1 400 000)
140 000
110 000
120 000
110 000
135 000
110 000
515 000
160 000
3 500 000
3 500 000
Syftet med ovanstående redovisning är att förmedla några möjliga sätt att få till stånd en finansiering
av det fortsatta arbetet under en treårsperiod. Det skall påpekas att redovisningen är exempel och
fördelningen mellan tänkbara finansiärer kan varieras. Hur det slutligen blir beror som nämndes
bland annat på i vilken utsträckning de finansieringsmöjligheter som redovisas i nästa avsnitt kan
utnyttjas.
7.7 Finansieringsmöjligheter
För att bedriva ett samordnat arbete för en gemensam mellankommunal havs- och kustplanering så
krävs naturligtvis resurser, såväl finansiella som personella. Finansiella resurser för att kunna
genomföra de aktiviteter som behöver ske inom ramarna för de olika delarna av den fortsatta
processen och personella resurser för att rätt kompetens och nivå ska finnas representerad så att det
finns mandat att arbeta med frågan.
När det gäller finansiering av arbetet framåt kan man konstatera att, eftersom arbetet med
strukturbilden och de olika temaområdena är relativt olika till sin karaktär, så ser förutsättningarna
olika ut för hur finansieringen läggs upp och vilka möjligheter som finns att söka kontantfinansiering
för att driva arbetet.
Det gemensamma arbetet med strukturbilden som föreslås har en övergripande karaktär med ett
brett anslag där ett flertal perspektiv inryms och ett antal olika frågeställningar hanteras. Detta
arbete berör även alla de inblandade kommunerna. Det kan vara problematiskt att hitta utlysningar
av medel som täcker en sådan bredd. För strukturbildsarbetet krävs snarare en tydlig
grundfinansiering där merparten av de aktörer som deltar i samarbetet går in och gemensamt stödjer
processen framåt. Det kan dels innebära stöd i form av kontant finansiering (se avsnitt nedan) men
till stor del innebär det även stöd i form av tid, engagemang och kompetens för att samarbetet ska bli
39
framgångsrikt. Detta krävs framförallt av de deltagande kommunerna och de berörda regionala
aktörerna: Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och
Göteborgsregionens kommunalförbund inklusive kommunnätverken. Kompetens kommer också att
behöva inhämtas från de övriga relevanta aktörer som medverkat under förstudiens gång såsom
Västarvet, Tillväxt Norra Bohuslän, Fiskekommunerna, Turistrådet Västsverige, Södra Bohuslän
Turism, Västkuststiftelsen, Region Halland, Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens
Vattenvårdsförbund och 8- fjordar. Den typen av engagemang kan även fungera som medfinansiering
i ansökningar om finansiellt stöd från regionalt, nationellt och Europeiskt håll.
Arbetet framåt kräver också att samarbetet med de nationella myndigheter som har utpekat ansvar
inom området fördjupas ytterligare. Framförallt gäller detta Havs- och vattenmyndigheten, men även
Boverket är av relevans för såväl finansiellt stöd som bidrag i form av kompetens (se Nationella
myndigheter nedan).
Inom de tematiska områdena kommer arbetet att vara betydligt mer specifikt formulerat med
frågeställningar som är smalare till sin karaktär. Det är även sannolikt att inte alla kommuner jobbar
med alla tematiska områden. Här finns också större möjligheter att anpassa frågeställningarna efter
aktuella utlysningar inom det specifika temaområdet och jobba strategiskt med hur man beskriver
problemtiken inom temaområden och vilka frågeställningar man väljer att lyfta i vilken ordning.
Här nedan beskriver vi de finansieringsmöjligheter vi ser på olika nivåer som möjliga ingångar för
kontantfinansiering av arbetet framåt. En del har en mer övergripande inriktning medan många av
finansieringsmöjligheterna är mer specifika och inriktade på konkreta havsmiljöåtgärder, vilket blir
mer aktuellt att titta på i det fördjupade arbetet med temaområdena.
Regional och lokal finansiering
Västra Götalandsregionen
Inom Västra Götalandsregionen finns möjlighet att söka regionala utvecklingsmedel inom ramarna
för Tillväxt och utvecklingsstrategin VG2020. Möjligheter finns att söka stöd för långsiktiga projekt
som bidrar till att uppfylla målen i strategin: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region
där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar. Förstudien har kunnat genomföras
med stöd inom ramarna för det prioriterade området En region för alla. Även det fortsatta arbetet
med stukturbild för kustzonen och en gemensam havs- och kustplanering kan bidra till målsättningen
och det är ett arbete som kan växlas upp för att vara till gagn för regionen som helhet. Västra
Götalandsregionen har dessutom ett utbrett arbete inom det maritima området bland annat genom
att vara drivande inom det Maritima Klustersamarbetet som verkar i Västra Götalandsområdet. De
maritima frågorna är alltså prioriterade vilket bidrar till relevansen för att stödja en fortsättning av
detta projekt. Medel från Västra Götalandsregionen ska motfinansieras av deltagande parter till
åtminstone 50 procent.
Miljömiljonen - tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser
Västra Götalandsregionen Miljönämnden har inom ramarna för regionens tillväxtprogram avsatt en
miljon kronor för regionala miljöinsatser i vart och ett av de fyra kommunalförbunden i Västra
Götaland, därav namnet miljömiljonen. Medlen kan användas till:
- tillväxtinriktade insatser som ligger i linje med VG2020-målet En region där vi tar globalt ansvar.
40
Detta förtydligas i något av handlingsprogrammen för hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel
och gröna näringar eller hållbara produkter och tjänster.
- projekt som följer miljönämndens riktlinjer
- att driva överenskommelser inom ”Smart Energi
Det kan alltså bli aktuellt inom en del att inom en del av förstudiens tematiska områden, söka pengar
inom ramarna för miljömiljonen. Såväl hållbara transporter, hållbar energi och livsmedel är relevanta
områden. Medfinansiering av kommunala medel med 50 procent av projektkostnaden krävs.
Länsstyrelsen Västra Götaland
Havsplanering och förbättrad havsmiljö är prioriterade frågor för Länsstyrelsen Västra Götaland. I
dagsläget finns inga anslag att söka från Länsstyresen för stöd av den övergripande processen för
förstudiens fortsatta arbete. Det finns dock resurser för att Länsstyrelsen ska kunna bidra med sin
kompetens och tid, precis som de gjort under förstudiens gång, även fortsättningsvis.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)
Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att spela en central roll i det fortsatta arbetet med
strukturbilden för kusten och det fördjupade arbetet med temana. Likaledes kommer arbetet att
vara ett stort stöd och ett bra underlag för alla de kommuner som ingår i GR-samarbetet, inte enbart
kustkommunerna.
Sedan 2013, har GR-planering ett uppdrag från sin politiska styrgrupp för Miljö- och Samhällsbyggnad
inom GR, att utveckla GRs Grön-och blåstruktur. En led i detta uppdrag har varit genomförandet av
denna förstudie. Frågan är fortsatt politiskt prioriterad av styrgruppen, vilket framgått tydligt i den
förankring med gruppen som skett under förstudiens gång. Styrgruppen för Miljö- och
samhällsbyggnad ser sig som en självklar politiskt styrgrupp även för arbetet framåt med havs- och
kustplaneringen, tillsammans med politiska representanter från Orust och Uddevalla. Därför bör det
kunna vara relevant att göra visst utrymme i GRs budget för 2016 för att stödja det fortsatta arbetet.
Kommunerna
Engagemang och nedlagd tid från de kustkommuner som deltagit i förstudien är av största vikt för att
arbetet med strukturbilden och de tematiska områdena ska vara framgångsrikt. Som nämnts innan så
kommer den lokala och breda kompetensen som finns tillgänglig i kommunerna att vara helt
nödvändig i de arbetsgrupper som bidrar till att driva arbetet framåt. Det arbete som genomförs och
den kunskap som tas fram är naturligtvis av stort värde även för GR kommunerna som helhet. De
kommer i sin tur att kunna bidra med kompetens bland annat genom de olika kommunnätverk som
finns på GR inom exempelvis samhällsbyggnad och miljö.
Som nämndes inledningsvis så finns, på grund av stukturbildsarbetets långsiktiga och gemensamma
karaktär, ett behov av en stabil grundfinansiering. Kontant finansiering kommer därför att erfordras
även från de deltagande kommunernas håll i viss utsträckning. Det visar också avsikt och ger en tyngd
till samarbetet.
Nationella myndigheter
Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
HaV är den myndighet i Sverige som är huvudansvarig för den nationella havsplaneringsprocessen.
41
De nationella havsplanerna är menade att vara ett vägledande underlag för den kommunala fysiska
planeringen och utgöra statens syn på framtida mark- och vattenanvändning i området. Man menar
från statligt håll att havsplaneringen kommer att innebära samhällsekonomiska samordningsvinster
men att exempelvis samordningen med landets 80 kustkommuner kommer att vara särskilt
resurskrävande. I propositionen nämns att resurser för att planera kuster och att samverka
kommuner emellan kan behöva utökas, särskilt i ett inledande skede. Å andra sidan så pekar man på
att det inte är frågan om något utökat ansvar eller nya uppgifter för kommunerna, så att ökad
finansiering inte är nödvändig (Proposition 2013/14:186). Det finns i dagsläget inget särskilt
”havsplaneringsanslag” att söka för den typ av samordnande insats mellan kommuner som
förstudien föreslår trots att det skulle kunna effektivisera myndighetens arbete.
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ett särskilt anslag som heter ”Åtgärder för havs- och
vattenmiljö” eller Havs- och vattenmiljöanslaget, vilket hade kunnat vara en möjlighet för
finansiering av detta arbete. Havs- och vattenmiljöanslaget ska användas för insatser för att
förbättra, bevara och skydda hav, sjöar och vattendrag. Anslaget omfattar havsmiljöanslaget, som
tidigare hanterades av Naturvårdsverket, men samlar även finansiering av kalkning, vattenförvaltning
och fiskevårdsåtgärder.
För år 2015 har Havs- och vattenmyndigheten fördelat 375 miljoner kronor till länsstyrelserna för
arbetet med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala
vattenvårdsprojekt, LOVA. Utöver detta får länsstyrelserna ytterligare 40 miljoner kronor för
särskilda åtgärdsprojekt. Myndigheten bedömer dock att, till skillnad från tidigare år, kommer inget
utrymme att finnas för en allmän utlysning av projektbidrag som söks via ansökningsförfarande
direkt till myndigheten. Detta blir alltså aktuellt igen tidigast 2016.
Inom ramarna för detta kan det alltså framåt finnas en möjlighet att exempelvis finansiera delprojekt
för framtagande av relevant planeringsunderlag för kust- och havsplanering inom flera olika
tematiska områden.
Kontakt: Thomas Johansson, Enhetschef Enheten för havsplanering och maritima frågor.
Tel: 010-698 60 19
E-post: thomas.johansson@havochvatten.se
Boverket
Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör byggd miljö, hushållning med mark- och
vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och
bostadsfinansiering. Boverkets ansvar inom ramarna för havsplaneringen är framförallt att samordna
riksintressemyndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av
riksintressebestämmelserna. Verket har också ansvar för allmän uppsikt över hushållningen med
mark och vatten.
I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 från Havs- och vattenmyndigheten (ute på remiss
t.o.m. 2015-04-30) föreslås att Boverket i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram
vägledning för kommunal havs- och kustplanering. Vägledningen ska bidra till att det blir tydligt hur
den kommunala havs- och kustplaneringen kan påverka havets miljöstatus. Åtgärden syftar till att ge
underlag för tillämpning av plan- och bygglagen (PBL) och man menar att åtgärden kan innebära en
minskad risk för att havsområden avsätts till användningar som kan motverka att man bibehåller eller
42
uppnår god miljöstatus när man upprättar kommunala planer. Man föreslår alltså att Boverkets
ansvar för havs- och kustplanering utökas.
I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 räknar man med att kommunernas kostnad för
planering kommer att öka med mellan 20 -85 miljoner kronor till följd av att fler kommuner gör havsoch kustplaner. Boverket har inte haft och har i dagsläget inga särskilda medel avsatta för att stödja
kommunernas arbete med kust- och havsplanering. I och med förslaget i åtgärdsprogrammet som
innebär ett ökat ansvar för Boverket att stötta kommunernas kust- och havsplanering, finns det dock
en tydligare ingång och sett till myndighetens uppdrag så är det relevant att hålla en fortsatt dialog
om deras möjligheter att stötta förstudiens fortsatta arbete.
Kontakt: Bengt Larsén, Strategisk planering Boverket
Telefon: direkt 0455-35 3116
Växel 0455-35 30 00
E-post: bengt.larsen@boverket.se
Tillväxtverket
Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att
främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Myndigheten har även regeringens uppdrag
att förvalta och fördela pengar ur Europeiska regionala utvecklingsfonden med syftet att stödja
projekt som arbetar för tillväxt och sysselsättning.
Tillväxtverkets har under 2013-2015 haft ett program tillsammans med Boverket för
”Samhällsplanering för näringslivets utveckling”. Programmet pekar på att ett ökat samspel mellan
fysisk planering och näringslivsutveckling kan öka attraktionskraften för företag och medborgare och
stärka tillväxten. Under 2013-2015 kan kommuner och regionala tillväxtaktörer som vill stärka
samspelet mellan fysisk planering och näringslivsutveckling få stöd. Ett antal pilotprojekt pågår runt
om i Sverige. Bland annat genomför Skaraborgs kommunalförbund ett arbete med utvecklingen av
Strukturbild Skaraborg.
Tillväxtverket, eller dåvarande Nutek medfinansierade projektet ”Integrerad kustzonsplanering och
landsbygdsutveckling” i Norra Bohuslän som drevs av Tillväxtsekretariatet Norra Bohuslän (20072009). Ett av syftena var även här att utveckla kopplingen mellan ekonomiska utvecklingsfrågor och
de fysiska strukturerna/planfrågorna.
Förstudiens fokus har, bland annat genom samarbetet med Business Region Göteborg och
kartläggningen av det maritima näringslivets behov samt genom tydliga önskemål från de
deltagande kommunernas håll, varit att integrera näringslivsperspektivet i kustzonsplaneringen. Även
om programmet för ”Samhällsplanering för näringslivets utveckling” avslutas i oktober i år och man
inte ännu har beslutat om en fortsättning, så finns det stor anledning att bevaka hur Tillväxtverket
jobbar vidare med utvecklingen av detta perspektiv.
Tillväxtverket är även förvaltande myndighet för de regionala programmen inom den Europeiska
regionala utvecklingsfonden (ERUF). Se vidare i avsnitt nedan.
Kontakt: Stockholmskontoret. Telefon 08-681 91 00
43
Programkontor Västsverige, Göteborg
Telefon 08 - 681 91 00
E-post: programkontoret.vastsverige@tillvaxtverket.se
Jordbruksverket
Jordbruksverket administrerar både stöden inom EUs Landsbygdsprogram och en ny period 20142020 för ”Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden” och de stöd som fördelas inom ramarna för
EUs Havs- och fiskerifond. Se nästa avsnitt nedan.
I det nya landsbygdsprogrammet 2014–2020 kommer det återigen att vara möjligt att jobba med
lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. Leadermetoden är en metod för att utveckla
landsbygden inom lokalt ledd utveckling. I varje område tar privat, ideell och offentlig sektor
gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommer överens om vad man ska prioritera för
insatser under kommande programperiod. Metoden bygger på samarbete mellan olika sektorer och
aktörer i ett område utifrån lokala initiativ och förutsättningar vilket innebär att det är de som bor
och verkar i området som driver och påverkar utvecklingen.
I nya programperioden kommer fyra fonder att samordnas i det lokala utvecklingsarbetet. De fyra
fonderna är jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och
regionala utvecklingsfonden.
Bland annat Södra Bohuslän (Tidigare Terra Et Mare d.v.s. Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn,
Kungälv, Öckerö och Södra skärgården i stadsdelen Västra Göteborg) har arbetat fram en lokal
utvecklingsstrategi som ligger till grund för ansökan om att bilda ett nytt ledaerområde. De fonder de
fokuserar på är Landsbygdsfonden, Regionalfonden och Socialfonden. Även Leader Bohuskust och
gränsbygd har ansökt. Det området innefattar i princip Norra Bohuslän och fiskeområdet längst med
hela Bohuskusten från Kosterhavets nationalpark i norr ner till och med Göteborgs södra skärgård. I
det här fallet är det alltså fiskeområdet, som har fokus på havs- och fiskerifonden som skulle vara
aktuellt för förstudiens fortsatta arbete.
I Leaderområde Södra Bohuslän är besöksnäring, lokal mat, lokal service, tillgänglighet och
delaktighet samt miljöeffektivisering prioriterade insatsområden i utvecklingsstrategin. Har man en
projektidé så måste den naturligtvis passa in i den utvecklingsstrategi som är godkänd för området.
Den 22 april 2015 tillkännagavs, via ett pressmeddelande, att Leader södra Bohuslän är ett av de
områden som blivit prioriterade av Jordbruksverket . Nu tar arbetet vid med att komplettera
strategin för att området ska kunna få startbesked från Jordbruksverket. Målsättningen är att den
lokala arbetsgruppen för Södra Bohuslän ska kunna börja fatta beslut om projekt i november 2015.
Listan över tidigare genomförda Leaderprojekt i området Södra Bohuslän vittnar om att det är
framförallt mindre, kortare och relativt konkreta projekt som fått stöd tidigare, men även en del mer
omfattande projekt med övergripande karaktär, ex. vissa paraplyprojekt på uppåt 3-4 år har fått
stöd. Några urvalskriterier för att beviljas stöd inom leader Södra Bohuslän är att projektet bidrar till
att skapa nya arbetstillfällen och nya mötesplatser inom utvecklingsområdena. Flera av de tematiska
områden som förstudien pekar ut ryms inom ramarna för utvecklingsstratgin för Södra Bohuslän och
skulle alltså kunna vara utgångspunkt för att söka medel inom Leader för lokala projekt. Dessa kan i
sådana fall fungera som piloter inom ramarna för förstudien som, om de fungerat bra, sedan kan
växlas upp med andra medel.
44
Kontakt:
Petra Jarlros, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten
Jordbruksverket, Jönköping
Tfn 036-15 58 47
petra.jarlros@jordbruksverket.se
Anna Orestig, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten
Jordbruksverket, Jönköping
Tfn 036-15 61 36
anna.orestig@jordbruksverket.se
www.jordbruksverket.se
Leader Terra et Mare/Södra Bohuslän
Ulrika Holmgren, Verksamhetsledare
Telefon: 0702-94 02 03
E-post: ulrika.holmgren@terraetmare.se
www.terraetmare.se
Möjligheter genom EU-medel
Havs- och fiskerifonden
Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att utveckla det nya havs- och fiskeriprogrammet och
administrerar de stöd som ingår. De övergripande målen i havs- och fiskeriprogrammet är att öka
konkurrenskraften hos små och medelstora företag, skydda miljön och främja en hållbar användning
av resurser samt att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Fem områden är prioriterade
inom programmet:
-
Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och
kunskapsbaserat fiske.
Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och
kunskapsbaserat vattenbruk.
Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.
Ökning av sysselsättningen och den lokala sammanhållningen genom lokalt ledd utveckling.
Främjande av saluföring och beredning.
Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken.
Vissa stöd kunde man ansöka om redan hösten 2014, såsom datainsamling och kontroll och tillsyn.
De övriga stöden kommer att gå att söka tidigast i september 2015. Stöden inom Havs- och
fiskeriprogrammet kan för förstudiens del kanske framförallt bli relevanta för att finansiera de mer
tematiskt inriktade stödprocesserna med fokus på exempelvis fiske och vattenbruk. Det kommer
bland annat att finnas sökbara stöd för kommunal planering av vattenbruk, kompetensutveckling och
informationsinsatser inom fiske och vattenbruk men också bevarandeprojekt med fokus på skyddade
områden och återställande av akvatisk mångfald.
Vid kontakt med Jordbruksverket och beskrivning av syftet med förstudiens fortsatta arbete så
menar dock myndigheten att även ett mer övergripande projekt som en gemensam fysisk plan för
45
havet borde kunna rymmas inom ramarna för åtgärden Bevarandeprojekt där man bland annat kan
annat söka stöd för åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser.
Detta under villkoret att man samarbetar med myndighet, universitet, högskola eller vetenskapligt
institut som kan kvalitetssäkra och kontrollera resultatet av projektet.
Ett annat område inom havs- och fiskeriprogrammet som man kan argumentera för har bäring på
förstudiens fortsatta arbete är området stöd för att främja genomförandet av den integrerade
havspolitiken där både främjande och ökande av kunskap om den integrerade havspolitiken ingår.
Som nämnts tidigare är såväl havsplanering som integrerad kustzonsförvaltning två områden som
särskilt lyfts fram som centrala verktyg för att nå målen inom den integrerade havspolitiken. Här kan
alltså samarbeten som det förstudien föreslår spela en roll.
Kontakt: Se kontakt Jordbruksverket ovan.
ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden)
Som nämndes tidigare är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för Europeiska
regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverket har därför bistått i framtagandet av förslag till regionala
strukturfondsprogram avseende bl.a. genomförande, uppföljning och utvärderingssystem inklusive
indikatorer, samt horisontella mål. Det finns åtta regionala strukturfondsprogram, varav ett för
Västsverige, ett nationellt regionalfondsprogram och gränsregionala samarbetsprogram, se Interreg
nedan.
Det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige ska bidra till investeringar i regional tillväxt
och sysselsättning i Västsverige och utgår från regionens strategier och prioriteringar för hur
regionen ska utvecklas. De övergripande målen för programmet Västsverige är att stärka små och
medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar
stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag.
Ansökningsomgång 2015:2 för det regionala strukturfondsprogrammet Västsverige är öppen för
ansökningar. Man kan ansöka mellan 15 juni 2015 och 15 september 2015 och prioritering sker 11
december 2015. Det är möjligt att söka stöd inom programmets alla tre insatsområden:
Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation, är helt öppet för ansökningar under
ansökningsomgången.
Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag, är öppet för ansökningar under
ansökningsomgången. Det är inte möjligt att söka stöd för projekt inom finansiella instrument.
Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi är helt öppet för ansökningar under
ansökningsomgången.
Ansökningsomgången är öppen för ansökningar inom hållbar stadsutveckling kopplat till integrerade
territoriella investeringar. Totalt belopp att ansöka om under den aktuella ansökningsomgången
uppgår till 120 miljoner kronor
Kontakt: Se kontaktpersoner Tillväxtverket Programkontor Västsverige, Göteborg ovan.
46
Övriga intressanta EU-program
I dagsläget är det mest relevanta EU-programmet för förstudiens fortsättning de redan nämnda,
Havs- och fiskeriprogrammet samt den Regionala utvecklingsfonden och de möjligheter som finns
därinom. Även de medel som fördelas via Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden är
intressanta. I ett längre tidsperspektiv kan det dock vara relevant att även hålla ögonen på ett par
andra EU-program med relevans för havsmiljö och utbytet med andra länder.
EU:s miljöprogram LIFE
Naturvårdsverket är nationellt ansvarig för LIFE, EU:s finansiella instrument för miljö och klimat.
Under år 2015 finns det möjlighet att söka medel till naturvårdsåtgärder från programmet. Man kan
bland annat söka medel för genomförande av restaureringar inom Natura 2000-områden, utveckling
av nya metoder för att gynna biologisk mångfald i rinnande vatten eller motverka övergödning. Man
kan också söka för informationskampanjer som rör värdefull natur och biologisk mångfald i havs- och
vattenmiljöer eller övergödning. Totalt avsätts 3,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 30,4
miljarder kronor för åren 2014-2020. Villkoret för bidraget är att det också finns finansiering från
annat håll.
Havs- och vattenmyndigheten ser positivt på att länsstyrelser och andra organisationer söker medel
från LIFE programmet för projekt som bidrar till att uppfylla myndighetens uppdrag inom åtgärder för
havs- och vattenmiljön.
INTERREG-programmen
De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna.
Syftet är att uppmuntra städer och regioner från olika medlemsstater att arbeta tillsammans och lära
av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. EU:s program för territoriellt
samarbete är det viktigaste verktyget för att finansiera den här typen av gränsöverskridande
utvecklingsarbete. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Sverige deltar i totalt 13
av dessa EU-program, även kallade INTERREG. Fokus för programperioden 2014-2020 kommer att
vara forskning och innovation, hållbara transporter, skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad och
främja utvecklingen av miljövänliga energikällor.
Västragötalandsregionen är kontaktvägen för Interreg-programmen i Västra Götalands län och de
Interreg-program som är av störst relevant för ett fortsatt arbete med kust- och havsplanering är det
gränsregionala Öresund – Kattegatt – Skagerakk- programmet och det transnationella programmet
för Nordsjöregionen.
Se kontakperson per ämnesområde eller fond:
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/EU/eustart/Kontakt/
Västra Götalandsregionen är svensk kontaktpunkt för Nordsjöprogrammet.
Kontakt:Hans-Åke Persson, Västra Götalandsregionen
Tel: 010-44 11 654
Mobil: 070-528 18 93
För Interreg Öresund-Kattegatt- Skagerakk:http://www.interregoks.eu/omoss/kontaktuppgifter.4.1945eb0b148e579efa63f510.html#h-Goteborg
47
8. Vidare samarbete
Utgångspunkten är att det mellankommunala samarbete som inleds i och med det treåriga projektet
som föreslås i förstudien inte ska ta slut när de tre åren passerat. Arbetet avses snarare vara
inledningen på ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens
utveckling och en fortsatt dialog kring den regionala strukturen i kustzonen. Formerna och innehållet
för ett vidare samarbete kan ta sig i uttryck på olika sätt.
Den nationella havsplaneprocessen är en kontinuerlig process där behov av fortsatt samverkan med
kommunala aktörer förväntas. Ett förslag till nationella havsplan ska antas av regeringen senast år
2021. Här anses det som en stor fördel att kommunerna samordnar sig sinsemellan i dialogen med
den nationella havsplaneprocessen, vilket är ett av syftena med det föreslagna treårsprojektet.
Arbetet med strukturbilden och de olika tematiska områdena kan även tänkas utmynna i fördjupade
och/eller breddade samarbeten inom specifika teman såsom transportinfrastruktur till havs,
vattenbruk eller energiproduktion till havs. Här kan finnas öppningar och möjligheter till Europeiska
samarbeten som etableras under projektperioden.
Strukturbilden kommer att utgöra ett underlag för kommunernas planering i kust- och havsområdet.
En möjlighet är att vissa kommuner framöver vill fördjupa samarbetet med varandra just kring Blå
översiktsplanering.
Önskemål har även uppkommit under förstudiens gång att i ett längre perspektiv vidga samarbetet i
kustzonen till att innefatta hela förstudiens område inklusive resterande del av Bohuslän.
48
9. Referenser
Rapporter, Direktiv, SOUs
Europeiska kommissionen. (2007) EU:s Blåbok. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - En integrerad havspolitik för Europeiska
unionen {KOM(2007) 574 slutlig}
Europeiska kommissionen. (2010). Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. KOM(2010)
2020 slutlig
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. (2000/60/EG)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för
havsplanering. (2014/89/EU)
Europeiska kommissionen (2012). Blå tillväxt - möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn.
COM(2012) 494 final
Göteborgsregionens kommunalförbund (2008). Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om
att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar.
Göteborgsregionens kommunalförbund (2013). Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional
struktur.
Havs- och vattenmyndigheten (2015) God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4:
Åtgärdsprogram för havsmiljön. Dnr 3563-14. Remissversion 2015-02-01. Stockholm.
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:2. Havsplanering – Nuläge 2014. Statlig planering i territorialhav
och ekonomisk zon. Kunskapsunderlag. Dnr 137-2014
Kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund,
Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. (2013). ”Ett enat Bohuslän” - avsiktsförklaring kring
besöksnäringen. 11 november 2013.
Länsstyrelsen Västra Götalands Län (2014) Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö- sammanställning av
finansieringsmöjligheter.
Maritima klustret i Västsverige. Borg, Josefin. (2014) Den maritima näringen i Västra Götaland.
Proposition. 2013/14:186. Hushållning med havsområden. Stockholm: Miljödepartementet.
SFS 1998:808. Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet
SFS 2010:900. Plan och bygglag. Socialdepartementet
SOU 2010:91 Planering på djupet – fysisk planering av havet. Stockholm. Miljö- och energidepartementet.
49
Tillväxtanalys. Rapport 2013:1. Kommunal översiktsplanering och regionala utvecklingsprogram. Dnr 2012/013.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingssekretariatet – Näringslivsenheten. (2014)
Beslut om medel till ”Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla”. Dnr RUN 6120358-14.
Turistrådet Västsverige. (2014) Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän. November 2014.
Elektroniska referenser
8-fjordar. Hämtad den 29 april 2015.
http://www.8fjordar.se/
Boverket. Havsplanering är en nationell och kommunal fråga. Hämtad den 13 mars 2015.
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-ochvatten/havsplanering/
Europeiska kommissionen. Blå tillväxt. Hämtad 4 april 2015.
http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/blue_growth/index_sv.htm
Göteborgsregionens kommunalförbund. Rådslagsprocessen. Hämtat den 25 mars 2015.
http://www.grkom.se/toppmenyn/politiskstyrning/radslagsprocessen.4.248c1d11a301de99b80002107.html
Göteborgsregionens kommunalförbund. Seminarium om kustlivet. Hämtad den 21 april 2015.
http://grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/miljosamhallsbyggnad/miljo/gronstruktur/seminariumkustliv.4
.4703706a13cd47b3b8119d6.html
Havet.nu. Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum. Miljötillståndet i
Västerhavet. http://www.havet.nu/?d=153
Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmiljöanslaget. Hämtad 30 mars 2015.
https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/anslag-och-bidrag/havs--och-vattenmiljoanslaget.html
Havs- och vattenmyndigheten. Svensk havsplanering. Hämtad 23 april 2015.
https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplanering-i-sverige/svenskhavsplanering.html
Jordbruksverket. Alla stöd inom havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Hämtad 15 mars 2015.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/fiskeristod/fiskeristod20142020/allmantomstodenihavso
chfiskeriprogrammet/allastodinomhavsochfiskeriprogrammet.4.37e9ac46144f41921cd3399d.html
Jordbruksverket. Lokalt ledd utveckling 2014–2020. Hämtad 8 april 2015.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/lokaltleddutvecklinggenomleader/lokalt
leddutveckling20142020.4.37e9ac46144f41921cd13e12.html
Leader Terra et Mare. Hämtad den 8 april 2015.
http://www.terraetmare.se/
Länsstyrelsen Västra Götaland. Havsplanering. Dokumentation Dialogmöte för ett levande hav & blomstrande
kustsamhällen. Hämtad 22 april 2015.
50
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/plan-och-byggfragor/fysiskplanering/havsplanering/Pages/default.aspx
Maritima klustret i Västsverige. Hämtad den 23 april 2015.
http://maritimaklustret.se/
Ren & attraktiv kust i Bohuslän. Hämtad 29 april 2015.
http://www.renkust.se/
Regeringskansliet (2014). En maritim strategi växer fram. Hämtad den 23 mars 2015.
http://www.regeringen.se/sb/d/18185
Tillväxtverket. Pilotprojekt för stärkt samspel. Hämtad 7 april 2015.
http://tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/tillvaxtskapandesamhallsplanering
/samhallsplaneringfornaringslivetsutveckling/pilotprojekt.4.48a604441429f388620da.html
Tillväxtverket. Regionalt strukturfondsprogram Västsverige. Hämtad 14 juni 2015.
http://eu.tillvaxtverket.se/programmen/vastsverige.4.2fb8c83014597db7ce96335f.html
VISS - Vatteninformationssystem i Sverige. Hämtad 29 april 2015.
http://www.viss.lansstyrelsen.se/
Västra Götalandsregionen. INTERREG. Hämtad 13 april 2015
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/EU/eu-start/EUprogram/INTERREG/
Västra Götalandsregionen. Maritima frågor i Västra Götaland. Hämtad 23 april 2015.
http://www.vgregion.se/maritimstrategi
51