K KS_2015_04_20
Kommunstyrelsen KALLELSE – KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunstyrelsen Tid och plats för sammanträde Måndagen den 20 april 2015, kl. 15.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Förslag till justerare Ordinarie: Annika Eriksson (S) Ersättare: Linda Lundin (S) Tid och plats för justering I omedelbar anslutning till sammaträdet. Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Nr. Diarienummer Ärendemening 1 KS.2015.16 Årsredovisning 2014 Gnesta kommun 2 KS.2015.138 Koncernbidrag för Thuleparkens upprustning och försköning 3 KS.2015.17 Framtidsplan 2015 KS förvaltning 4 KS.2015.146 Investeringar IT-enheten 2015 5 KS.2015.148 Investeringar Kansli och kommunservice 2015 6 KS.2015.149 Investeringar Kommunikation och samverkan 2015 7 KS.2015.150 Investeringar Ekonomienhet och kommunchef 2015 8 KS.2015.139 Övergripande målområden för KF 2015-2018 Kommunstyrelsen KALLELSE – KUNGÖRELSE (kompletteras senare) 9 KS.2014.181 Revidering arvodesreglementet - ändring av arvode för överförmyndare 10 KS.2015.147 Ombudsinstruktion för Gnesta kommunkoncerns bolagsstämma 11 SN.2015.24 Översyn av ersättning till hemtjänstutförare Johan Rocklind Jenny Johansson Ordförande Sekreterare Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-13 KS.2015.16 Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 Gnesta kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna årsredovisning 2014 för Gnesta kommun Sammanfattning Gnesta kommuns resultat för 2014 var 3,0 mkr, en ökning från 2013 (+1,5 mkr). Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 procent (4 procent 2013) och skatteintäkterna ökade med 3,7 procent. Gnesta kommun har åtta övergripande mål. Av dessa uppfyllde Gnesta kommun fyra mål, medan fyra mål bedömdes som delvis uppfyllda. Det var en förbättring från 2013 då tre mål uppfylldes. De fyra mål kommunen uppfyllde 2014 var målet att hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras, att Gnesta ska utveckla ett gott företagsklimat, Gnesta kommun ska ha ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla samt att kommunen genom god planering ska skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling. En utförlig redovisning finns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de mått som kommunen fastställt i sin framtidsplan som i sin tur grundar sig på varje nämnds årsredovisning föregående år. I måluppföljningen ingår också andra indikatorer som medborgar- och brukarundersökningar, satsningar och åtgärder som också påverkar den totala måluppfyllelsen. Gnesta kommun har tre finansiella mål: • 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 procent av de skatter och statsbidrag som kommunen får. Årets resultat blev 0,5 procent av skatter och statsbidrag. Målet uppfylldes inte. • Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 procent. Målet uppfylldes. • Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. Det innebär att avkastningen på kommunens Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE kapital bara får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet uppfylldes. Bilagor 1. Årsredovisning 2014 Nils Erik Selin Marlene Bernfalk Karlsson Kommunchef Ekonomichef 2(2) Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Inledning Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunchefen har ordet Vision och styrmodell Gnesta i korthet 2 4 5 6 7 Förvaltningsberättelse Gnestas mål Gnestas ekonomi Gnestas medarbetare Året som gått i nämnderna och bolagen Gnesta och omvärlden 11 35 40 43 53 Ekonomi Finansiell analys Redovisningsprinciper Resultaträkning och balansräkning för Gnesta och sammanställd Resultaträkning och balansräkning inklusive ansvarsförbindelse Resultaträkning och balansräkning för avgiftsfinansierad verksamhet Kassaflödesanalys för Gnesta och sammanställd Driftsredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning 57 63 65 75 77 83 85 87 88 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Omslagsfoto: Bertil Karlsson 2 - Inledning Foto: Kajsa Kromnér Kommunstyrelsens ordförande har ordet När det nu har blivit dags att summera år 2014 kan vi konstatera att Gnesta kommun återigen gör ett positivt ekonomiskt resultat, efter att också ha avsatt medel för både kommande kostnader och framtida utvecklingsinsatser. Inom kommunens olika verksam heter har många arbetat för att hålla sin budget och det är oerhört viktigt för att kommunen som helhet ska kunna ha en ekonomi som inte behöver innebära drastiska åtgärder i form av neddragningar i verksam heterna, vilket skulle krävas om budgetarna inte hålls och ekonomin inte går ihop. Det finns fortfarande arbete kvar att göra för att långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning, men många har visat sig beredda att ta ansvar för kommunens ekonomi och det bådar gott inför det fortsatta arbetet. 2014 var ett år som politiskt präglades av de dubbla valrörelser som ägde rum vilket var ansträngande för många, men samtidigt utvecklande. Många politiska partier valde att tydligare kommunicera sina stånd punkter i olika frågor, vilket vitaliserar den politiska diskussionen. Med det sagt finns ändå ett stort mått av vilja till diskussioner och kompromisser i Gnesta politiken, vilket i sig bidrar till stadga och långsiktig het i kommunens arbete. Det är bra eftersom Gnesta står inför ett antal utmaningar, men också inför stora möjligheter. När vi ser till mandatperioden som helhet kan vi konstatera att mycket av det arbete som gjorts har bidragit till att vi nått eller närmat oss de övergripande mål som kommunfullmäktige antagit för mandat perioden. På flera områden nådde arbetet inte ända fram, men på många områden kom vi desto längre. Lärdomar att dra av detta är att målstyrningen kan förbättras vad gäller både avgränsning och tydlighet. Men det går också att konstatera att de politiska målen har en stor inverkan på inriktningen i kommunen. För det vill jag rikta ett tack till alla anställda som de senaste åren varit med och bidragit till att utveckla 4 Foto: Robert Paraniak verksamheterna i riktning mot de övergripande målen för Gnesta kommun. Jag vill också rikta ett tack till alla de förtroende valda som på olika sätt bidragit till arbetet med att utveckla vår gemensamma kommun i nämnderna, i fullmäktige, i olika arbetsgrupper och i debatter. Det har varit värdefulla insatser. Nu tar vi med en ny politisk majoritet avstamp mot en ny mandatperiod. Gnesta är en bra kommun, men vi kan bli bättre. Viktiga utvecklingsfrågor kom mer att få ännu högre prioritet, takten skruvas upp. I stället för att vänta in utvecklingen ska vi vara med och forma den. Jag har en stor tilltro till att vi kan prestera mer, när vi vill och vågar. Vi går en spännande framtid till mötes! Johan Rocklind (S) Kommunstyrelsens orförande Kommunchefen har ordet Det har varit ett händelserikt år i Gnesta. Vi har tagit flera viktiga strategiska beslut som påverkar Gnestas framtid på ett positivt sätt: • I arbetet med att utveckla Gnesta centrum togs två arkitektförslag fram som visar olika utveck lingsinriktningar. Kommunen övertog Stor gatan, som är en viktig pusselbit i utvecklingen av centrum. I den nya stadsdelen Frösjöstrand började Gnestahem bygga ett bostadshus med omkring 40 lägenheter. Området ska få både hyreslägenheter och bostadsrätter i en blandning av flerbostadshus och radhus i ett mycket centralt läge vid Frösjön. Med inspiration från arkitekt förslagen och en omfattande medborgardialog började också Thuleparken byggas om, och den första etappen blev klar. • Tillgång till snabb internetuppkoppling är en vik tig framgångsfaktor för kommunens invånare och företag. Därför sålde kommunen Gnesta Stads nät AB. Tanken är att en privat aktör har bättre kompetens och resurser att utveckla bredbands tillgången så att vi når målet – att 90 procent av alla hushåll i kommunen ska ha möjlighet att få bredband med 100 Mbit/s senast år 2020. • Kommunen köpte Åsbackaskolan av det statliga bolaget Specialfastigheter. Köpet är strategiskt och innebär att kommunen kan samla flera olika verk samheter i Åsbacka. Det ger både samordnings vinster i verksamheten och lägre lokalkostnader eftersom kommunen kan lämna flera externt hyrda lokaler (som vi inte hyr av kommunens eget fastighetsbolag). • En ny nämndorganisation och en ny förvalt ningsorganisation planerades och införs 1 januari 2015. Den nya organisationen innebär att olika kompetenser har samlats för att samverka mer och kunna arbeta ännu mer professionellt. Foto: Kajsa Kromnér Frågan om kommunens simhall avgjordes under året och en stor ombyggnation av simhallen startade. Att bygga om gamla simhallar är riskfyllt, men så här långt löper arbetet på bra och projektet håller sig inom både tidsram och budget. Simhallen färdigställs till hösten 2015. Gnesta är på rätt väg och har en stark utveck lingstakt. Förbättrade resultat inom skolan, trygghet inom våra omsorger och en ökad satsning på olika näringslivsaktiviteter är förstås viktiga faktorer. Detta samtidigt som befolkningsantalet har nått rekordni våer och det ekonomiska resultatet är bra. Med det sagt så kan jag bara blicka framåt med stor optimism och framtidstro. Nils-Erik Selin Kommunchef, Gnesta kommun 5 Vision och styrmodell 2014 Styrmodell för Gnesta All verksamhet inom kommunen styrs utifrån Gnesta kommuns vision: Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är • en ökande befolkning – kommunen ska ha 12 000 invånare 2020 • en trygg och hållbar livsmiljö • kunskapstillväxt (bland annat genom utbildning). Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för • ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik • att kommuninvånare och besökare ska få beri kande upplevelser. Framtidsplanen Det övergripande styrmedlet för att uppnå visionen är kommunfullmäktiges Framtidsplan. Framtidsplanen uppdateras varje år för den kommande treårsperioden och antas varje år i juni av kommunfullmäktige. Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens verksamhet de närmaste tre åren, med politiska prio riteringar i form av mål och mått samt förutsättningar som påverkar kommunen, till exempel skatteintäkter, byggnation och befolkningstillväxt. Gnesta har en målstyrning där förbättringsarbete och uppföljning av indikatorer är grundstenar. För att bedöma måluppfyllelsen använder kommunen flera indikatorer eller mått: • beslutade mått i Framtidsplanen • resultat från medborgar- och brukarundersök ningar och fokusgrupper • aktiviteter, insatser och åtgärder som kan kopplas till respektive mål. Alla mått ska successivt förbättras jämfört med föregående år. 6 Utifrån kommunfullmäktiges mål sätter varje nämnd sedan sina egna mål. Nämndernas mål anger hur de kan bidra till de kommunövergripande målen och på så sätt arbeta för att uppnå kommu nens vision. Mål för verksamhet och ekonomi följs sedan upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. Delårs rapporten och årsredovisningen bildar tillsammans med jämförelser och annan statistik ett viktigt under lag som kommunen använder när man beslutar om förändringar inför nästa planeringsperiod. På så sätt får kommunen en kontinuitet och ständig utveckling av verksamheten samtidigt som den har politiska mål som styr verksamheten. Politiska partier i fullmäktige Kommunfullmäktige har 31 ledamöter. Under mandatp erioden 2011–2014 styrdes Gnesta av Socialdemokraterna med 11 mandat, Miljöpartiet med 4 mandat och Vänsterpartiet med 1 mandat. Moderaterna hade 8 mandat, Centerpartiet 3 mandat, Folkpartiet 2 mandat, Kristdemokraterna 1 mandat och Sverigedemokraterna 1 mandat. Gnesta kommun hade tre kommunalråd: ett vardera från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna. Gnestas organisation Gnestas organisation omfattar Gnesta kommun med dess nämnder samt Gnesta kommunkoncern AB. I Gnesta kommunkoncern AB ingår Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och Gnesta Centrumfastigheter AB. Gnesta i korthet Gnesta i korthet Här redovisas kommunens resultat och förbättringar de senaste åren inom några områden som är viktiga för kommunens med borgare. Måtten omfattar ett brett perspektiv på läget i kommunen. Resultaten redovisas också i jämförelse med genomsnittet för de 220 kommuner som använder samma mått som Gnesta. Ungefär samma resultat för måtten inom skolan Måtten för skolan var i stort sett oförändrade mot 2013, förutom vad gäller elever som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år, där andelen har ökat. Alla resultat var ungefär samma som kommungenomsnittet. 2012 2014 Medel 2014 Nationella prov Andel behöriga Nationella prov år 3, % åk 6, genom- till yrkesprogram snittlig andel på gymnasiet (sv, ma, en) % Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % (procent) 2013 100 75 Kortare väntetid till förskola och äldreboende Väntetiden till förskola minskade till en mer normal nivå efter den höga nivån 2013 som bland annat berodde på ökad efterfrågan. Väntetiden till äldre boende minskade 2014 och var betydligt lägre än kommungenomsnittet. Väntetiden för ekonomiskt bistånd ökade något och är högre än kommun genomsnittet. (Antal dagar) 80 2012 2013 2014 Riket 2014 70 60 25 0 Något lägre betyg för hemtjänsten och ungefär oförändrat för äldreboenden Resultatet från den nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen visar att betygen för hemtjänsten försämrats något sedan 2013 och är på ungefär samma nivå som för äldreboenden. Jämfört med kommun genomsnittet var Gnestas betyg högre för hemtjänst och lika för äldreboende. 50 40 30 20 10 0 50 Plats i förskola Plats i äldreboende Ekonomiskt bistånd (andel nöjda, %) 100 2012 2013 2014 Medel 2014 80 60 40 20 0 Hemtjänst Äldreboende 7 Goda betyg inom miljöområdet Andelen ekologiska livsmedel och miljöbilar i kommun organisationen var densamma som 2013 medan åter vinningen av hushållsavfall minskade något. Jämfört med kommungenomsnittet hade Gnesta bättre resul tat inom återvinning och andel miljöbilar, men lika resultat inom ekologiska livsmedel. (procent) 2012 2013 2014 80 Riket 2014 60 40 20 Högre kostnader än väntat inom tre områden och lägre inom två områden En jämförelse mellan Gnesta kommuns kostnader och den så kallade standardkostnaden, som beräknas i det statliga utjämningssystemet, visar att Gnestas kostnader 20131 var högre än standardkostnaden inom barnomsorg (5,5 mkr), grundskola (16 mkr), gymnasieskola (0,4 mkr), LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) (3,1 mkr) och äldreomsorg (15,2 mkr). Däremot var Gnestas kostna der lägre än standardkostnaden för IFO (individ- och familjeomsorg) (5,5 mkr). Standardkostnaden beräk nas som förväntade kostnader för respektive område utifrån den struktur som Gnesta kommun har vad gäller befolkning i olika åldersgrupper, geografisk tät het, barn med utländsk bakgrund och andra faktorer. (procent) 0 Återvinning av hushållsavfall (beräknat värde) Andel inköpta ekologiska livsmedel Försämrade resultat för kontakter med handläggare, svar via e-post och bemötande En serviceundersökning som kommunen genomfört i flera år visar att Gnesta försämrade sina resultat 2014 när det gäller svar via e-post och bemötande. Resultaten var också lägre än kommungenomsnittet. Resultatet för kontakt via telefon förbättrades däremot och var över genomsnittet. Från att ha förbättrat resultaten för varje undersökning pekar trenden mot försämringar inom några områden, något som kommunen behöver analysera och åtgärda. (procent) 2012 2013 100 2014 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -40 Barnomsorg 2011 Grund- Gymnasie- IFO skola skola 2012 LSS 2013 Äldreomsorg Riket 2014 75 50 25 0 Svar via e-post inom 2 dagar Kontakt med handläggare via telefon Gott bemötande via telefon Foto: Bertil Karlsson Beräkningar för 2014 blir tillgängliga först i juni 2015. 1 8 Vart gick skattepengarna? Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar 84,79 procent av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag. 84,79 % 14,42 procent kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 0,79 procent är finansiella intäkter såsom avkastning på placeringar i värdepapper. 14,42 % 0,79 % …och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2014 så här… 24,10 kronor till för- och grundskoleverksamhet 11,87 kronor till förskolan 24,86 kronor till hälsa, vård och omsorg 8,44 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,25 kronor till insatser för funktionsnedsatta 3,76 kronor till individ- och familjeomsorg 3,13 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,85 kronor till särskoleverksamhet och elevhälsa 2,33 kronor till teknisk verksamhet och planering av till exempel byggnation 2,51 kronor till subventioner för kommuninvånarnas resor med SJ, SL och busstrafik 1,10 kronor till fritidsverksamhet 1,89 kronor till kulturverksamhet 1,21 kronor till räddningstjänst 0,83 kronor till plan- och byggverksamhet 0,16 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 1,26 kronor till politiker, överförmyndaren och revisionen 1,44 kronor till kommunens pensioner 9 Förvaltningsberättelse Foto: Bertil Karlsson Gnestas mål Gnestas mål Gnesta kommun uppf yllde 2014 f yra av de åtta övergripande målen, medan de resterande fyra målen uppfylldes delvis. Måluppfyllelsen ökade därmed återigen med ännu ett uppfyllt mål (två 2012, tre 2013). Målen som uppfylldes var utveckling och vitalisering av hela kommu nen, utveckling av ett gott företagsklimat, att alla verksamheter ska arbeta med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet samt målet att skapa förutsättningar för en hållbar befolknings utveckling. Kommunen bedömer måluppfyllelsen genom att granska dels om kommunen uppfyllt de beslutade måtten, dels om man g jort åtgärder och aktiviteter som lett till förbättringar som närmat sig målet. Målen bedöms också utifrån hur nöjda medborgare och brukare är med kom munens service och verksamheter. Uppföljning av målen sammanfattas i bedömning utifrån alla indikatorer. Måtten bedöms utifrån om det skett förbättringar eller inte mellan åren. Det base ras på grundtanken i styrsystemet om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar. Eftersom målen är strävansmål bedömer kommu nen om ett mål är uppfyllt utifrån i vilken grad man uppnått resultat och om kommunen under året gjort tillräckliga aktiviteter för att nå målet. Uppföljningen består i att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målet eller om det behövs andra aktiviteter, eller ändrad inriktning på arbetet, för att nå målet. Måluppfyllelsen redovisas i fyra nivåer, som beskrivs nedan. De har också varsin färgsymbol. Efter redovisningen av resultatet för varje mål sammanfattas de olika verksamheternas vikti gaste insatser för att nå målen. Resultaten var oförändrade eller visade en viss för bättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfyll des inte helt. (Gult) Uppfyllt Målet är uppfyllt. Resultatet har förbättrats märk bart jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt) Delvis uppfyllt Arbete inlett Inga effekter märks i resultatet men kommunen har påbörjat arbetet med att uppnå målet och/eller har genomfört aktiviteter till viss del. (Vitt) Ej uppfyllt Arbetet har inte påbörjats, det vill säga inga aktiviteter genomfördes eller utvecklingen har gått i fel riktning utifrån målets syfte och resultatet har försämrats. (Rött) 11 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes 2014. Som tidigare år är framtids mötena viktiga mötesplatser i yttertätorterna för att ha en dialog med medborgarna om utvecklingen. 2014 beslutade kommunen bland annat om att göra klart upprustning och försköning av mötesplatser vid sjöar i Björnlunda, Stjärnhov och Laxne under 2015. I Gnesta har andra former av medborgardialog använts för att inhämta Gnestabornas synpunkter på utform ningen av centrum och Thuleparken. God plan beredskap i hela kommunen är en annan viktig faktor för att uppfylla målen, liksom bostadsbyggande och utsmyckning i form av blommor i hela kommunen. Uppföljning av mått Antal framtidsmöten. Antal aktiviteter efter framtidsmöten I Stjärnhov genomfördes tre framtidsmöten med Stjärnhovs Byalag, där styrelsen består av fyra kvinnor och två män. En fråga som varit aktuell en längre tid är Mötesplats Stjärnhov. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder vid mötesplatsen: • Iordningställande av parkeringsplats och skylt om p-plats • Tillgänglighetsanpassad omklädningshytt • Anslutningsramp till promenadbryggan • Rutschkana för mindre barn I Laxne hölls ett möte med delar av styrelsen för Fören ingen Laxnegården. Styrelsen består av sex män och en kvinna. Badplatsen, reningsverket och avloppsledning till Gnesta, föreningsbidrag samt tomterna på Spår backen var några frågor som diskuterades. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder: • Uppsnyggning kring stranden vid sjön Kläm mingen med badbrygga, tillgänglighetsanpassad omklädningshytt och lekutrustning • Upprustning av motionsspår samt upprustning av utrustning på lekplats I Björnlunda hölls två öppna möten för alla Björn lundabor. På det första mötet i februari deltog tre kvinnor och sex män, på mötet i maj deltog åtta kvin nor och elva män. En fråga handlade om den tidigare 12 inbrottsvågen och polisen deltog vid februarimötet för att svara på frågor. Andra frågor handlade om promenadstråk, lekplatser, husvagnsövernattning på allmän plats, hjärtstartare, tomterna vid Aspliden samt gång- och cykelvägar. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder: • Uppsnyggning kring stranden vid Kyrksjön, bland annat upprustning av bänkar, utedass och brygga samt slyröjning och tillgänglighetsa npassad rastmöbel • Att utrusta spontanidrottsplatsen med enklare omklädningsmöjligheter och tillgänglighets anpassad rastmöbel Antal påbörjade bostäder i nyproduktion (enfamiljs- och flerfamiljshus) Peab färdigställde två flerfamiljshus till sommaren på Thulegatan med totalt 32 bostadsrätter. Inflytt ning pågår. Gnestahem fick bygglov för 42 hyreslägenheter på Frösjöstrand och bygglov beviljades för småhus (19 bostäder) 2014. Totalt beviljades bygglov för 61 bostä der 2014 (47 bostäder 2013 varav 32 i flerbostadshus). Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag Handläggningstiden för medborgarförslag och motio ner varierar stort beroende på när en motion eller ett medborgarförslag inkommer till kommunen och när nästa kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgar förslag och motioner anmäls först till kommunfull Målförklaring Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, det gäller både infarterna till tätorterna och utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför central orten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del. Gnestas mål mäktige för att sedan delegeras till den nämnd som ska svara. Medborgarförslag stannar i nämnden medan motioner alltid går tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Besvarade medborgarförslag redovisas löpande som anmälningsärenden till kom munfullmäktige. Medborgarförslag Under 2014 fick kommunen totalt 16 medborgar förslag. Av dessa har 12 besvarats. Motioner Under 2014 fick fullmäktige in två motioner, varav en besvarades på kommunstyrelsesammanträdet i september. Handläggningstiden för denna motion var 161 dagar. Handläggningstiderna kan bli långa om ärendet kräver en mer ingående beredning och ibland svarsutredningar från andra nämnder. Handlägg ningstiden fördröjs också av hur kommunfullmäktige sammanträden samt nämndsammanträden ligger. Invånarnas uppfattning om tillgänglighet och information på hemsidan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) granskar varje år alla kommuners webbplatser utifrån drygt 250 vanliga medborgarfrågor. Gnesta kommun fick 2014 ett medelvärde på 77 av 100 möjliga, vilket är ungefär som kommungenomsnittet. Dagbefolkning (antal personer som arbetar i kommunen) År 2011 2012 2013 Gnesta 3 002 3 057 3 135 Män 1 385 1 367 1 378 Kvinnor 1 617 1 690 1 757 Ökningen med cirka 130 arbetstillfällen mellan 2011 och 2013 är en ökning med 4 procent. Kvinnor står för hela ökningen. Antal aktiviteter och antal medborgare delaktiga i arbetet med centrumförnyelse i Gnesta Två arkitektkontor anlitades för att ta fram förslag och visioner för Gnesta centrum utifrån synpunkter från medborgardialogerna 2013 och syn från kommunen. Förslagen presenterades av arkitektkontoren på ett öppet möte i mars 2014 där ett hundratal personer kom för att ta del av informationen. Våren 2014 hölls ytterligare en medborgardialog utifrån de två arkitektförslagen. Under fyra öppna möten deltog 29 personer. Utöver de öppna mötena ställdes förslagen ut på biblioteket i Gnesta centrum där medborgarna kunde lämna synpunkter och skicka in dem via e-post till kommunen. Under julmarknaden i november genomfördes en medborgardialog om Stora torget och Storgatan. Uppskattningsvis träffade och diskuterade kommun företrädare med över 150 deltagare. Sammanlagt fick kommunen in 24 lappar med synpunkter, och av dessa lämnades flera in av en grupp eller familj. Uppföljning av övriga indikatorer Gnesta centrum ska vara en plats med liv och rörelse Arkitektkontoren som lämnat förslag på centrum förnyelsen har flera gemensamma idéer, bland annat att koncentrera handeln till centrumkvarteret och Stora torget, utveckla gångstråket från Thuleparken till Frösjön, skapa aktiviteter och gärna något land märke (pir, brygga) vid Frösjön, skapa småstadsgator samt anpassa hushöjder till den befintliga bebyg gelsen. Arkitektkontoren föreslår nya bostäder bland annat söder om Thuleparken, vid brandstationen, i Marieströmsk varteret och i centrumkvarteret. De olika förslagen bearbetas nu för att skapa en utveck lingsplan för centrum som kan beslutas under 2015. Medborgardialog om Thuleparken I samband med Kalaset i maj ställdes ett förslag ut om utveckling av Thuleparken och synpunkter samlades in. Förslaget byggde på medborgardialogen kring centrumutveckling. Sammanlagt samlade kommunen in synpunkter från 132 personer. I juni 2014 genomfördes dessutom en medborgardialog med Frejaskolans elever från årskurs 6, 7 och 8. Dialogen innehöll en kortare presentation om Gnesta centrum och Thuleparken samt ett grupparbete om förslaget om Thuleparken. Sammanlagt deltog cirka 70 perso ner i dialogen. 13 Deltagande vid medborgardialoger inklusive könsfördelning Dialog Totalt Pojkar/män Flickor/kvinnor Presentation av centrumförslag ca 100 ca 50 ca 50 Centrum 29 16 13 Thuleparken (maj) 132 77 55 Thuleparken (juni) ca 70 ca 35 ca 35 24 12 12 355 190 165 Stora torget och Storgatan Totalt Ny äldreomsorgsplan Socialförvaltningen inledde arbetet med en ny äldre omsorgsplan för åren 2015–2018. Klotter Under året har kommunen fått in sex anmälningar om klotter på sammanlagt 17 platser på kommunala fastigheter. Det var en förbättring jämfört med 2013 då 33 platser klottersanerades. Förutom klotter som saneras via ett upphandlat saneringsföretag utför vaoch renhållningsenheten övermålning på egna anlägg ningar så fort klotter upptäcks. Det har stor betydelse för att det inte ska upprepas på samma anläggning. Allt anmält klotter rapporteras till ett saneringsföretag som fotograferar, polisanmäler och sanerar i möjligaste mån inom 48 timmar. Ett förnyat arbete genomförs i samarbete med privata fastighetsägare för att hitta lösningar för klotter på deras fastigheter. Nya hastigheter i Gnesta centrum Den nya hastighetsplanen Rätt fart i staden har införts i Gnesta, Björnlunda och Laxne. För Stjärnhov väntar kommunen in ett yttrande från Trafikverket. För enklat innebär förändringen att alla typiska bostads gator får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim. 14 Digitalt Formulär 41 56 5 41 61 Mer blomsterprakt i kommunen Fler urnor med sommarblommor placerades i Laxne, Stjärnhov och Björnlunda. Även på Strömmentorget i Gnesta placerades extra blomurnor ut tack vare ett företagarinitiativ med en auktion på företagarmässan i oktober 2013. Pengarna gick till nya blommor och nya specialdesignade blomlådor. Sittbänkar har placerats längs Solåkravägen. Rallarkajens gångstråk rustades upp med planteringslådor med anpassat växtmaterial och sittbänkar. Fler papperskorgar har satts upp. Ett förenklat underhåll gör att det dagliga helhetsintrycket förbättras betydligt. Kulturskolans aktiviteter Kulturskolan har arrangerat och/eller deltagit i 40 evenemang under året, de flesta i Gnesta tätort. Kulturskolans dag arrangerades för andra året i rad på Skottvångs Grufva och kulturskolan hade dansupp visning i Björnlunda på midsommarafton. Gnestas mål 2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Bedömning av måluppfyllelse Uppföljning av mått Antal nystartade företag 2014 startade 48 företag i Gnesta kommun, siffran för 2013 var 93 företag. Flest företag startades inom bygg, gräv, måleri, el och vvs. Samtidigt avregistre rades 25 företag (2013 upphörde 17 företag och sju gick i konkurs). Målet uppfylldes 2014. Aktiviteter för och med före tagarna har fortsatt i stor omfattning. Kommunen jobbar med att besöka företag samt att kommunicera via webbplatsen, Facebook och nyhetsbrev. Mötes platser som ”morgonsoffa” och nätverksaktiviteter lockar många företag. Under hösten genomfördes både Gnesta Expo och en näringslivsgala. Allt i enlighet med näringslivsprogrammets målområden och handlingsplanen som näringslivsrådet tagit fram. Insatser för att stärka utbildningsnivån hos invå narna har inom skolan höjt meritvärdena 2014, och biblioteket genomförde fler läsfrämjande aktiviteter än tidigare år (168 stycken). Antal företag med fler än fem anställda 67 företag hade fler än fem anställda vid årets slut (lika många som 2013). Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola Invånare 25–64 år med efter Gnesta 2010 2011 Kvinnor 35,3 36,7 Män 24,4 24,9 Totalt 29,8 30,8 Kvinnor 35,6 gymnasial utbildning, andel (%) Alla kommuner Invånare 25–64 år med högst Gnesta 2013 2014 37,3 38,1 * 25,5 25,9 * 31,4 32,0 * 36,6 37,4 38,1 * Män 25,1 25,5 25,8 26,0 * Totalt 30,2 30,9 31,4 31,9 * Kvinnor 50,3 50,4 50,7 50,5 * Män 56,5 56,9 57,1 57,3 * gymnasial utbildning, andel (%) Alla kommuner 2012 Totalt 53,4 53,6 53,9 53,9 * Kvinnor 52,7 52,6 52,5 52,1 * Män 56,5 57,2 57,6 57,8 * Totalt 54,7 54,9 55,1 55,0 * * Statistik för 2014 publiceras i april i Kolada, kommun- och landstingsdatabasen. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är nu på samma nivå som riket och ungefär lika som i jämförelsekommunerna Trosa och Nykvarn. Gnesta är en utpräglad småföretagarkommun vilket också syns i andelen unga som är etablerade på arbetsmark naden eller studerar två år efter avslutat gymnasium. 53,5 procent av de som gått ett yrkesförberedande program är sysselsatta med arbete eller studier två år efter gymnasiet. Det är, näst efter Vingåker, bäst i Sörmland. Målförklaring Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. 15 Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? (Ur Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat) Det sammanfattande omdömet företagen i Gnesta kommun vill ge företagsklimatet i kommunen sjönk från 3,6 till 3,42. Värdet har dock långsamt stigit över tid. Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag Det finns inga resultat från nöjd-kund-index, NKI, för perioden. Senaste resultatet är från 2012. Planlagd och såld mark till företag (hektar) I Gnesta finns planlagd mark på totalt 23 hektar, varav 20 är kommunal mark i Vackerby industriområde. Planprogrammet som nyligen antagits för Norra Gnesta innebär dock att cirka 17 hektar industrimark i stället planläggs för bostäder. Därmed minskar planberedskapen för industrimark i Gnesta, från 23 till 6 hektar, varav cirka 5 hektar är i kommunal ägo. Förutom Vackerby industriområde äger kommunen en tomt i Frösjöstrand och en tomt i anslutning till Tvålfabriken. Ingen mark såldes 2014. Uppföljning av övriga indikatorer Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet antogs i november 2013 och 2014 gick startskottet för det nya näringslivsrådets arbete med att ta fram konkreta aktiviteter för att nå målen i programmet. Under våren tog ett handlings program form med aktiviteter och olika arbetsgrupper. I rådet ingår 13 företagare, två rektorer, två politiker och tre tjänstemän från kommunledningen. Företagsbesök Kommunstyrelsens ordförande, oppositionsråd och näringslivschef gjorde 25 företagsbesök. Av de besökta företagen drevs 17 av män och sex av kvinnor medan två var familjeföretag med delat ansvar. 2013 gjordes 19 företagsbesök. Starta-eget-kurs Tillsammans med Nyföretagarcentrum har Gnesta kommun arrangerat två starta-eget-kurser om fem tillfällen per omgång. Omkring 50 personer deltog, varav 60 procent män och 40 procent kvinnor. 2013 deltog drygt 50 personer. 16 Morgonsoffor och föreläsningar I samarbete med Företagarna, Regionförbundet Sörmland, Nordea, Östsvenska Handelskammaren, Svenska Kulturpärlor och Almi arrangerade kom munen fyra morgonsoffor, varav en också i samarbete med Strängnäs kommun. Gnesta kommun deltog också tillsammans med 19 andra sörmländska kom muner i en Sörmlandsmorgonsoffa i Flen. Totalt deltog 311 företagare på dessa företagsfrukostar. Dessutom anordnade kommunen tre föreläsningar kvällstid för företagare, varav två var så kallade webinarier (före läsningar på webben) i Almis regi. Två företagsträffar anordnades också under konceptet Företagsfredag samt två företagsträffar under konceptet Affärs lunchen. Kommunen skickade även ut 11 nyhetsbrev till drygt 400 företag/mottagare. Gnesta Expo och Gnesta Näringslivsgala I oktober 2014 genomfördes Gnesta Expo – Gnesta kommuns företagsmässa – för tredje gången. På mässan visade ett 40-tal utställare sina produkter och tjänster för drygt 500 besökare. I samband med Gnesta Expo bjöd också Företagarna Trosa Gnesta, Gnesta Handel och Gnesta kommun i samarbete med Södertuna Slott och Skottvångs Grufva in till en näringslivsgala där omkring 90 företagare deltog under kvällen. Det delades ut priser till Årets nyföre tagare, Årets innovatör och Årets profil i kommunen. Arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med företag och föreningar Individ- och familjeomsorgens arbetsmarknads åtgärder har omfattat projektet Kulturarvslyftet och sysselsättningen Slussen. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med arbetsförmedling, näringsliv och olika förvaltningar. Enheterna inom äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning har haft ett antal samverkansmöten med Försäkrings kassan för att ta emot praktikanter. Verksamheterna har också tagit emot elever/studenter från olika skolor. Träffpunktsverksamheten har samverkat med olika föreningar. Fjärrlån som underlättar eftergymnasiala studier Gnesta bibliotek hade en markant ökning av fjärrlån 2014, med 1 852 böcker inlånade från andra bibliotek, jämfört med 1 465 böcker 2013. Då litteraturkostnad är en stor kostnad för många studenter är möjligheten till fjärrlån via det nationella bibliotekssamarbetet viktigt. Gnestas mål Läsfrämjande aktiviteter på biblioteket för att stärka utbildningsnivån Inom Gnesta biblioteks arbete med läsfrämjande anordnades 168 aktiviteter för barn och ungdomar (143 aktiviteter 2013). I samarbete med skolan har biblioteket anordnat bokprat, lånebesök samt projektet Bokjuryn för årskurs fyra. Bokcirkeln Bookworms, lovaktiviteter och teater var andra aktiviteter under året. I satsningen Bokrecept samarbetar kommunen med logopedmottagningen i Nyköping med att stödja barn som behöver träna extra på talets olika moment. Tillsammans med förskolan och barnavårdscentra len har Gnesta bibliotek inlett ett samverkansprojekt med arbetsnamnet Språkväskan. Målet är att stödja och stimulera barns språkutveckling och motorik. Foto: Bertil Karlsson 17 3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes 2014. Flera goda resultat motiverar bedömningen. CEMR-deklarationen1 har antagits och en politisk referensgrupp arbetar med att ta fram en handlingsplan. Jämställdhetsprojektet hade en lyckad avslutning och kommunen genomförde en nationell jämställdhetskonferens. En checklista för jämställdhet har utarbetats och ska användas av såväl tjänstemän vid tjänsteskrivelser som politiker vid beslutsfattande. Föräldrar i skolan upplever en stor delaktighet. Uppföljning av mått Aktiviteter och resultat utifrån CEMR-deklarationen Gnesta kommun undertecknade CEMR-deklaratio nen som en fortsättning på SKL-projektet Hållbar jämställdhet som pågått 2009–2013. Huvudsyftet var att skapa förutsättningar för ett jämställdhetsarbete hållbart på lång sikt. CEMR-deklarationens sex grundprinciper 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet. 2. För att jämställdhet ska garanteras måste fler faldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändigt för att främja jämställdhet. 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhets arbete ska nå framgång. 1 Council of European Municipalities and Regions (europeiska kommuners och regioners deklaration för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män). 18 Utifrån dessa grundprinciper har 30 artiklar utformats som omfattar såväl den politiska rollen som rollen som tjänsteleverantör och arbetsgivarrollen. Just nu pågår ett omfattande arbete med att färdigställa handlings planen för jämställdhet, där planen tydligt ska ange prioriteringar, åtgärder och resurser. I arbetet deltar en grupp politiker och tjänstemän. Parallellt med jämställdhetsarbetet på ledningsnivå pågår praktiskt förändringsarbete ute i verksamheterna. Målförklaring Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är framme vid. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhets områden där det är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånare såväl som anställda ska eftersträvas för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka. Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet. Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller ålder har möjlighet att leva ett aktivt liv. Gnestas mål Arbete med jämställdhet och likabehandling i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver sedan många år ett framgångsrikt jämställdhetsarbete som har uppmärksammats på nationell nivå. I november deltog Gnesta kommun vid Skolverkets rikskonfe renser i Stockholm och Göteborg på temat Jämställdhetsarbete i skolan – utveckling för ökad måluppfyllelse. I november hölls också en regional konferens för politiker och tjänstemän på uppdrag av länsstyrelsen i Sörmland. Gnesta kommun bidrog även då med erfarenheter, främst inom utbildning och lärande. I slutet av året började Gnesta kommun även få interna tionella förfrågningar om kommunens jämställdhets arbete i skolan, bland annat från Danmark, Finland och Island. En förskola tog emot ett studiebesök från Danmark. Det lokala arbetet med jämställdhet i Gnesta kom mun fortsatte utifrån de goda erfarenheterna från SKL-projektet Hållbar Jämställdhet. Här ingår ett fort satt värdegrundsarbete med främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och krän kande behandling. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sammanfattas sedan 2009, både enligt skollagen och enligt diskrimineringslagen, i en likabehandlingsplan. I juni 2014 presenterade kommunen tydligare riktlinjer för likabehandlings arbetet och en ny övergripande likabehandlingsplan. Det främjande arbetet prioriteras så att alla barn och ungdomar får goda möjligheter till utveckling och lärande. Hösten 2014 förankrades det uppdraget starkare i rektorsgruppen. Ett informationsmaterial till föräldrar om vad Gnesta kommuns övergripande likabehandlingsplan innebär togs fram och testades med positivt resultat på en av skolorna vid föräldra möten för olika årskurser. Nationell jämställdhetskonferens Den 6 maj genomfördes en välbesökt jämställdhets konferens arrangerad av Gnesta kommun. Ett antal inbjudna föreläsare medverkade, bland annat dåva rande jämställdhetsminister Maria Arnholm. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i medborgardialogen Kommunen har utvecklat sina medborgardialoger uti från ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Man arbetar även med att göra fler jämställdhetsanalyser när man tar fram detaljplaner. Arbete mot våld i nära relationer Socialförvaltningen fortsatte utveckla sitt arbete mot våld i nära relationer. En samordnare för frågor om våld i nära relationer har anställts i kommunen och har regelbundna träffar med representanter från socialförvaltningens olika delar samt jämställdhets strategen. Nya rutiner har tagits fram i samarbete med personalen i socialförvaltningens olika verksamheter med utgångspunkt från höstens utbildningar. Kom munen har antagit en handlingsplan för hela arbetet mot våld i nära relationer, kartlagt omfattningen av våld i nära relationer i Gnesta kommun och arbetat med att sprida information i ämnet till allmänheten. Checklista för jämställdhetsanalys För att säkerställa jämställda politiska beslut finns tydliga riktlinjer för tjänsteskrivelser och en checklista för jämställdhetsanalys. Det finns även en checklista för förtroendevalda för att de ska kunna kontrollera att man tagit hänsyn till jämställdhetsperspektivet i underlag för beslut. 19 Antal individuella valmöjligheter för medborgare/ brukare per verksamhetsområde Renhållningen: Hushållen kan välja olika storlek på sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtnings intervall och välja extrahämtningar vid storhelger och sportlov. Förskola: Förskola finns i alla kommundelar och man kan välja förskola i mån av plats. I Gnesta tätort finns både kommunal och fristående förskola. Skola: Grundskola F–5 finns i alla kommundelar. För äldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar, elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både kommunal grundskola och friskola. Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola men ungdomarna erbjuds utbildning genom samverkansavtal med sex andra kommuner. Ungdomarna kan även fritt välja en fristående skola. I kommunen finns en fristående gymnasieskola. Kulturskola: Instrument anpassade för yngre barn finns för att ge möjligheter till de yngre eleverna att börja med musikundervisning, och det finns flera olika valmöjligheter inom dans, drama och instrumental musik. Genom LEK-kurserna (lärorikt, engagerande och kul) erbjuds aktiviteter i alla kommundelar. Vuxenutbildning: Vuxenutbildningens komvux och lärvux erbjuder många olika ämneskompletteringar och i övrigt köper kommunen ämnes- och yrkes utbildningar från andra anordnare. Äldreomsorg: Gnesta kommun har valfrihetssystem inom hemtjänsten, vilket innebär att privata företag kan bli utförare av hemtjänst efter ansökan hos kom munen, och brukaren har möjlighet att välja en privat eller kommunal utförare av sin hemtjänst. Personer med funktionsnedsättning: Dessa kan välja mellan privat eller kommunal assistansanordnare eller att själva ansvara för assistansen. 20 Medborgarundersökning: Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Antal möten med handikappråd och pensionärsråd Fyra möten har hållits i handikapprådet där bland annat planen för Thuleparken diskuterades utifrån ett tillgänglighetsperspektiv liksom utvecklingen av Frösjö strand och Stora torget. Handikapprådet och även pensionärsrådet (två möten) har fått löpande information om socialnämndens olika beslutsärenden. Pensionärsrådets representanter deltog i kommunfull mäktigeberedningens arbete med förprojektering av ett nytt äldreboende i Gnesta. Råden har även yttrat sig om förslaget till lokala värdighetsgarantier. I mars 2015 ersätts handikapprådet och pensionärsrådet med ett äldre- och omsorgsråd. Antal aktiviteter och därpå efterföljande åtgärder angående anmälda enkelt avhjälpta hinder Under 2014 har kommunen inte fått några nya anmäl ningar om enkelt avhjälpta hinder. Handikapprådet har däremot lämnat in fyra punkter som ska utredas. 12 anmälningar fanns 2013 (varav 11 var från 2012), av vilka tio är åtgärdade. Fördelning av kommunala resurser inom fritidssektorn mellan flickor och pojkar Detta går inte att redovisa eftersom subventionerade hyror i idrottslokaler inte går att fördela utifrån kön. Denna subvention är på 0,9 mkr medan bidrag till idrottsföreningar är 1,3 mkr. Gnestas mål Meritvärde för flickor respektive pojkar Meritvärde för flickor respektive pojkar i åk 9 2011 Åk 9 pojkar 2012 flickor pojkar 2013 flickor pojkar 2014 flickor pojkar flickor Frejaskolan 197,7 212,9 200,4 215,9 185,8 213,2 198,1 225,9 Riket 199,6 222,1 199,4 223,8 202,1 224,0 203,5 226,8 flickor pojkar flickor pojkar flickor 79 71 82 88 74 80 Källa: Skolverkets databas SIRIS 150106. Meritvärdet räknades på 16 ämnen i statistiken även 2014, trots förändringar i lagen. Från och med ansökan till gymnasiet 2014 får elev erna som fått betyg i modernt språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet. I betygsinsamlingen har dock inte SCB haft möjlighet att särskilja ämnet modersmål från modernt språk. Därför finns inte statistik för 17 betyg på kommunal nivå för 2014. Andel elever med fullständiga betyg i åk 9 (16 ämnen) 2011 Åk 9 (%) pojkar Frejaskolan Riket 71 2012 flickor pojkar 71 79 77,3 77,4 2013 2014 80 77 Källa: Kolada och SIRIS 150106, 2011–2012 samt 2014. 2013 skedde en felrapportering till SCB, därför redovisas enhetens egna siffror. Kommunen strävar efter en hög måluppfyllelse, det vill säga att alla elever ska ha fullständiga betyg och dessutom ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Båda måtten ökade 2014 och var bland de absolut bästa sedan 2004. Flickornas meritvärde var i nivå med riket och andelen elever med fullständiga betyg var betydligt högre än riket. Två utmaningar återstår dock; skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde är för stor (27,8 poäng) och resultaten för slutbetygen i årskurs 9 varierar mellan åren. Utvecklingsarbetet som pågår inom för valtningen handlar därför om att stabilisera resultaten på en hög nivå. Som stöd för en hög måluppfyllelse arbetar förvaltningen med bättre uppföljning av resul tat, kompetensutveckling av personal och chefer samt förbättring av arbetsmiljön för lärare. Äldres möjligheter till delaktighet inom äldreomsorgen Arbetet med uppsökande verksamhet bland äldre fortsätter efter att tjänsten som anhörigkonsulent blev tillsatt efter sommaren. Uppföljning av övriga indikatorer Upplevelse av delaktighet inom förskola och grundskola 880 vårdnadshavare besvarade den årliga föräldra enkäten. 89 procent av vårdnadshavarna i förskolan och 88 procent av vårdnadshavarna i grundskolan känner sig delaktiga i sitt barns förskolevistelse eller skolgång. För förskolan var andelen densamma som 2013, men för grundskolan ökade andelen med 1 procentenhet. Elever i årskurs 3–9 besvarade sex frågor om delaktighet och inflytande. Sammantaget upplever 80 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna delaktighet på olika sätt. Det är en stor ökning från 2013 då motsvarande andel var 70 procent. Integrationsverksamheten Flyktingmottagandet är fortsatt lågt i Gnesta kom mun, vilket framför allt beror på en ansträngd bostadsmarknad i Gnesta. Under 2014 anlände totalt 12 personer, vara fyra inom anhöriginvandring. För att underlätta för flyktingar att komma in i det svenska samhället och lära sig språket har svenska kommuner utvecklat ett system med språkvänner. Tanken är att 21 invandrare ska paras ihop med intresserade svenskar. De träffas och gör saker ihop, som att gå på museum, laga mat till varandra med mera. I Gnesta startade pro jektet i juni och hittills har fyra matchningar gjorts. I februari genomfördes en kulturbytarmässa tillsammans med sfi, Röda Korset och Studieförbundet Vuxen skolan. Språkcaféer genomfördes en gång i veckan i samarbete med sfi i mars–maj. Könsuppdelad statistik inom fritidsverksamheten Under 2014 fanns 21 registrerade idrottsföreningar och tre friluftsföreningar. Av totalt 1 943 barn och ungdomar 4–20 år var 823 flickor (42 procent) och 1 120 pojkar (58 procent). Fördelningen var densamma som 2013. 22 Gnestas mål 4. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Bedömning av måluppfyllelse Uppföljning av övriga indikatorer Målet bedöms som delvis uppfyllt. Medborgarunder sökningen genomfördes inte 2014, men året präglades av en positiv utveckling. Kommunen genomförde ett antal samverkansmöten och Föreningarnas dag genomfördes i samband med Gnestakalaset. Fören ingen c/o Gnesta var också med och planerade ett antal aktiviteter under hösten. Föreningarnas dag I samband med Kalaset hölls Föreningarnas dag i Thuleparken där kommunens föreningar fick möjlig het att visa upp sig. Många föreningar bidrog med uppvisningar, smakprov och publika framträdanden. I samband med Föreningarnas dag ställde kommunen ut planen för Thuleparken. Tältet var välbesökt och dialogen mycket lyckad. Uppföljning av mått Förskolors och skolors samverkan Förskolor, skolor och vuxenutbildningen samarbetar på olika sätt med idrottsföreningarna, andra för eningar, biblioteket och näringslivet. Via projektet Skapande skola får eleverna samarbeta med lokala kulturarbetare, exempelvis Art Lab Gnesta. Under våren arrangerade vuxenutbildningen tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan en välbesökt internationell mässa på Elektron. Under förskole- och skoltiden får barn och elever ta del av teater- och musikföreställningar via Scen konst Sörmland och biovisningar anordnade av Film i Sörmland. Flera av årets musikföreställningar samarrangerades med kulturskolan. Kulturskolan har också utvecklat ett samarbete med Skottvångs Grufva och Ung Kultur Sörmland. Frejaskolan års kurs 6–9 genomför varje termin en arbetslivsdag då yrkesverksamma bjuds in för att berätta om sitt yrke för eleverna. Rektorer deltar i näringslivsrådet för att stärka samarbetet mellan näringsliv och skola. Antal samverkansmöten med förenings-, kultur- och näringsliv inom olika områden: 10 Under året hölls fyra idrottsråd, ett kulturråd och två gemensamma möten med både kultur-, intresse- och idrottsföreningar. Gemensamma möten hölls i sam band med bidragsöversynen. Kommunen hade även två planeringsmöten med Gnesta handel i samband med Kalaset. Antal aktiviteter efter samverkansmöten Syftet med råden har varit att informera, kommuni cera och arbeta fram en långsiktig plan för hur kom munen och föreningslivet ska arbeta tillsammans. Det gemensamma mötet var en del i dialogen i arbetet med det nya bidragssystemet. Medborgarundersökning: Nöjdhet med anläggningar och möjligheter till utövande inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Medborgarundersökning: Nöjdhet med tillgång till kulturaktiviteter inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Uppfattning från föreningsliv, kulturliv och näringsliv om kommunens vilja att samverka Ingen undersökning gjordes 2014. Målförklaring För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande förenings-, kultur- och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunens attraktionskraft. 23 Samarbete med Sisu Under året höll Sisu (den svenska idrottsrörelsens studie förbund) och Sörmlandsidrotten tre öppna konsulent träffar, utbildning i ”dolda utmaningar” samt utbildning och support i det administrativa systemet Idrott Online. Sponsring Kommunen sponsrade många aktiviteter under året, bland annat cirkusskola, Lakeside, fotbollsskola, Gnesta gröna marknad, julmarknaden och Gnesta revyn. Föreningen c/o Gnesta Föreningen c/o Gnesta, med representanter från näringsliv, föreningsliv och kommun, hade årsmöte, stormöte och åtta styrelsemöten. Mötena resulterade i planering av Gnesta gröna marknad, ökad samverkan kring Gnesta marknad, initiativ till cykellopp och del tagande i planeringen av en oktoberfest tillsammans med Gnesta handel. Aktiviteter inom besöksnäring/turism Under året hölls 14 nätverksträffar i länet. Åtta möten hölls inom ramen för Destinationsutveckling Sörmland, ett projekt som drivs av Sörmlands turismutveckling AB på uppdrag av Regionförbundet. Arbetet sker i nära samverkan med de nio kommunernas destinations coacher. Syftet med projektet är att skapa samverkan mellan företag för en hållbar besöksnäring i Sörmland. Det innebär bland annat att stödja företagen i regionen med att utveckla och paketera produkter som möter höga krav från internationella och svenska besökare. I slutet av året inledde kommunen arbetet med att utveckla en turistwebb – en ny digital marknadsföring av Gnesta kommun som besöksmål. Kommunen höll två workshops med representanter för besöksnäringen. Lanseringen av den nya webben ska ske i mars 2015. Gnesta turism finns på Facebook, Instagram och Twitter. I juni öppnades också Visit Sörmlands turismsajt på webben. Besöksguiden delades ut till alla hushåll inklusive sommargäster/sommarhushåll och den finns även att hämta på medborgarkontoret. Sommarprogrammet producerades som vanligt, liksom en ny Sörmlands karta för gratis utdelning samt kartor för cykelleder. Öppna verksamheter Powerhusets öppna verksamhet hade i snitt 20 besö kare per månad och Flammans öppna fredagsfik hade i snitt 15 besökare per månad. 24 Gnestas mål 5. Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Bedömning av måluppfyllelse Målförklaring Målet uppfylldes 2014. Efter att ha minskat en period ökade befolkningen igen och nådde rekordnivåer mot slutet av året. Kommunen tog över ansvaret för Stor gatan för att kunna hålla ihop en framtida centrum utveckling. En del strategiska cykelvägar byggdes och ombyggnationen av badhuset startade. Gnesta kommun har en speciell identitet som kan sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som symboliserar Gnesta. För en sund och långsiktig utveckling är hela samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden, grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra, avgör såväl stadsbilden som invånarnas möjlighet till ett gott och fungerande liv i Gnesta. Uppföljning av mått Befolkningsförändring årsvis, totalt och i respektive tätort Sedan kommunen bildades 1992 till och med decem ber 2014 har befolkningen ökat från 9 481 till 10 513 invånare. Könsfördelningen i kommunen är jämn med 5 246 pojkar/män och 5 267 flickor/kvinnor vid årets slut. Anledningen till årets befolkningsutveckling i Gnesta är främst att många flyttat till kommunen. Ökningar andra år har även berott på invandring och många födda. Under 2000-talet har den genomsnittliga befolk ningsökningen varit omkring 50 personer per år. Det varierar samtidigt mycket mellan olika år, och befolkningen minskade under fyra år på 2000-talet, 2001, 2004, 2011 och 2013. Befolkningen ökade mest 2003, med 188 invånare. Även 2008 och 2009 var befolkningsökningen ganska hög, 148 respektive 139 invånare. Befolkningsutveckling i Gnesta kommun 1992-2014 Antal 10 700 10 500 10 300 10 100 9 900 9 700 9 500 9 300 1995 2000 2005 2010 År 2014 ökade befolkningen med 104 invånare trots att kommunen hade ett födelseunderskott på tio. Invandringsöverskottet var 16 och nettoflyttningen 96 invånare. Vid årets slut hade Gnesta 10 513 invånare (de två som ”fattas” är en justering av SCB i statistiken).2 2 Födelsenetto (underskott eller överskott) är skillnaden mellan antalet födda och antalet avlidna, flyttnetto skillnaden mellan in- och utflyttade etc. 25 Befolkningsutveckling i de olika delområdena (2014 års siffror kommer den 31/3) Befolkning totalt (2013-12-31) M Vackerby 1203 585 618 Gnesta centrum 1973 939 1 034 Dansut 1098 558 551 Namn Gnestahöjden Frönäs K Befolkning totalt (2014-12-31) M K Befolknings Utveckling Utveckling utveckling totalt M K 1209 593 616 6 8 2019 945 1074 46 6 40 540 1099 568 531 1 10 – 9 267 284 561 281 280 10 14 – 4 – 2 720 350 370 718 348 370 – 2 – 2 0 1470 760 710 1472 760 712 2 0 2 Laxne tätort 170 93 77 166 88 78 – 4 – 5 1 Laxne landsbygd 913 479 434 931 481 450 18 2 16 Gnesta landsbygd Björnlunda tätort 801 392 409 804 388 416 3 – 4 7 Björnlunda landsbygd 567 295 272 586 303 283 19 8 11 Stjärnhov tätort 559 288 271 575 293 282 16 5 11 Stjärnhov landsbygd 376 196 180 366 192 174 – 10 – 4 – 6 7 6 1 112 44 68 Restförda Gnesta kommun 10401 5202 5199 10513 5246 5267 Den differens som föreligger gentemot det faktiska antalet invånare beror på att de saknade är restförda i kommunen eller tillhör ett NYKO-område som definierats som restområde. Medborgarundersökning: Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur det planeras för bostäder? Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Utveckling av Thuleparken Etapp 1 av utvecklingen av Thuleparken är klar enligt tidplan med bland annat klätterlek. Nästa etapp ska genomföras 2015. Antal fastställda och andel överklagade detaljplaner samt hur många lägenheter som omfattas av överklaganden Kommunen fastställde tre planer varav en blev över klagad, men inga planer som rör lägenheter har över klagats. Upprustning av bibliotek och medborgarkontor Biblioteket och medborgarkontoret har fått en ansikts lyftning med nya golv, nymålade väggar samt ny inredning och disk. Utformningen är gjord utifrån medborgarförslag och intervjuer med medborgare och personal. Jämförelse mellan behov och faktiskt tillgänglig hallyta inom fritidssektorn Det finns ingen statistik på detta. Däremot visar för eningarnas behov att det inte finns tillräckligt med hallyta för bollsporter, vilket gör att flera klubbar inte kan träna så mycket som de vill. Uppföljning av övriga indikatorer Övertagande av Storgatan Gnesta kommun tog över Storgatan från Trafikverket 2014. Övertagandet är viktigt för att komma vidare med centrumutvecklingen och skapa mer attraktiva infarter. Förberedelserna för att påbörja byggnationen av den östra rondellen pågår och invigning beräknas ske hösten 2015. 26 Upprustning av Elektron Under året rustade kommunen upp Elektrons båda salar med målning, nya armaturer i B-salen och nya biofåtöljer i A-salen. Om- och tillbyggnad av badhuset Om- och tillbyggnaden av badhuset är i full gång. Enligt tidplanen ska ett ombyggt badhus stå färdigt till hösten 2015. Gnestas mål Gång- och cykelvägar En cirka 400 meter lång gång- och cykelväg anlades längs Häggvägen i Stjärnhov. Den nya gc-vägen ska göra skolbarnens väg till Kvarnbackaskolan säkrare. En gc-väg är också anlagd ut mot busshållplatsen vid Frejaskolan och längs Västra Storgatan. Alla gc-vägar är asfalterade. Föräldrars nöjdhet med förskola och skola Föräldrar som är nöjda med verksamheten blir goda ambassadörer för kommunen. I föräldraenkäten svarade 91 procent av föräldrarna i förskolan och 82 procent av föräldrarna i grundskolan att de kan rekommendera sitt barns förskola respektive skola till andra. För förskolan var det en ökning med 11 procentenheter från 2013 och för grundskolan en ökning med 3 procentenheter. 27 6. Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes delvis 2014. Målet att vara en före gångskommun är mycket ambitiöst. Under året tog miljö- och hållbarhetsutskottet fram en resepolicy och en grön it-plan som ska beslutas under hösten. På Welandersborgs skola prövas den första solcells anläggningen i kommunens regi. gjorts och förbundet har erbjudit informations- och utbildningstillfällen. Kalkning av sjöar: Provtagning utfördes planenligt två gånger våren 2014 och sjökalkning med hjälp av helikopter genomfördes under hösten. Vad gäller åtgärder inom kommunens vatten- och avloppsnät har kommunen beslutat om en överförings ledning för avlopp från Laxne till Gnesta reningsverk. Uppföljning av mått Ekologisk omställning Uppföljning av mått i Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsplan Utöka antalet miljöcertifierade skolor och förskolor: Minskat bilresande Storgatan: Gnesta kommun har tagit över gatan och pla nerar åtgärder för att främja gång- och cykeltrafikanter. Cykelplan: Antagen i juni 2014. Användning av fossila energikällor ska minska i samhället Ett personligt informationsbrev har gått ut till 80 fastigheter som enligt sotningsregistret har oljeeldning. Gnesta kommun ska minska energiberoendet i sin egen verksamhet Kommunen har inventerat alla tänkbara kommunala byggnader för att hitta lämpliga solcellslägen. Invente ringen redovisar lämplig placering, investerings kostnad, möjligt effektuttag med mera. En första solcellsanläggning testas på Welandersborgs skola. En resepolicy för att anställda i Gnesta kommun ska resa mer klimatanpassat är antagen. Vatten Avloppsinventering av kommunens alla enskilda avlopp pågår för att minska växtnäringsläckaget till kommunens vattendrag. Samarbete med vattenorganisationer: Gnesta kommun är medlem i Nyköpingsåarnas vattenvårds förbund och Trosaåns vattenvårdsförbund (Tvvf ). I Tvvf:s regi har miljöövervakningsundersökningar 28 Alla förskolor har formulerat en projektplan för arbetet med Grön Flagg1 och arbetar vidare för att få certi fiering. Welandersborgs skola har Grön Flagg. Öka andelen ekologiska livsmedel till 50 procent samt öka andelen miljöanpassade varor i upphandlingen och minska varuflödet: Statistik för 2014 har inte presenterats för helåret men för årets tio första månader var andelen inköpta ekologiska livsmedel via kostenheten 23,9 procent. En ”grön it-plan” håller på att tas fram. Kommunens tätortsnära skogar ska skötas så att de inbjuder till besök och skog i närheten av skolorna kan erbjudas som skolskog: Arbetet med tätortsnära natur fortsätter. 1 Ett verktyg för hållbarhetsarbete i det dagliga skol- och förskolearbetet (drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent). Målförklaring Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv förebild för såväl kommuninvånare som för andra kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar och minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Gnestas mål Uppföljning av övriga indikatorer Hållbar utveckling i förskola och skola. På Welandersborgs skola pågår ett utvecklingsprojekt, Idéskola, med fokus på naturvetenskap och miljö. Skolan har också utrustats med solpaneler under sommaren – ett tekniskt projekt som passar utmärkt att koppla ihop med skolans pedagogik kring miljö. Under vårens temavecka arbetade Frejaskolan årskurs 6–9 med temat hållbar utveckling. Elevernas uppgift var att på olika sätt skapa en framtidsbild av Gnesta om 30 år. I arbetet deltog även kommunens samhällsplanerare. Miljöbilar Andelen miljöbilar i den kommunala organisationen var 63 procent 2014 (lika som 2013). Ekokörning Sedan 2006 ingår ekokörning i all körkorts utbildning. Alla som använder kommunens bilar inom socialförvaltningen får utbildning i alkolås och positioneringsteknik. Förvaltningen har för när varande Exyplus (positioneringsteknik) i 26 bilar och i det programmet ingår även ekokörning. Enhetsspecifika miljöplaner Alla enheter inom socialförvaltningen har börjat upprätta enhetsspecifika miljöplaner för att minska sin miljöpåverkan. Överskridet gränsvärde vid Gnesta reningsverk Gränsvärdet för utsläpp av BOD (syreförbrukande ämnen) vid reningsverket i Gnesta överskreds fort farande under 2014. För att få bukt med problemet har bland annat gamla bassänger renoverats för att börja användas igen. Slam Avloppsslam från det senaste året har sålts till en lokal lantbrukare som ska använda det som gödningsmedel på åkermark. Kilo restavfall/invånare: 141 kg Restavfall är det som blir kvar när man från hushålls avfallet tagit bort det utsorterade organiska avfallet. Mängden 2014 var lägre än 2013, då den var 145 kg/ invånare. Varje person har dessutom slängt totalt 11 kg mindre avfall i sopkärlen under året jämfört med 2013 (177 kg jämfört med 188 kg). 29 7. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes delvis 2014. Ett av de finansiella målen är att kommunen ska ha ett positivt resultat på minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Kom munens resultat 2014 var 9,5 mkr (1,8 procent av skatter och statsbidrag) före avsättningen till deponi i Korslöt. Efter avsättningen blev resultatet 0,5 procent av skatter och statsbidrag. Inventeringar i samband med årsredovisningen visar att många insatser i kom munens verksamheter görs för att höja kvaliteten och därigenom bidra till högre effektivitet. Uppföljning av mått Medborgarundersökning: Nöjdhet med olika kommunala verksamheter Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015. Jämförelser med andra kommuner avseende kvalitet och ekonomi Kommunen tar varje år fram jämförelser av ekonom iska nyckeltal där även kvalitetsnyckeltal finns med. De används i planeringen för kommande år för att kunna jämföra Gnesta med andra kommuner när det gäller kvalitetsnivån och hur mycket olika verksam heter kostar. Kommunen är också med i ett nätverk som heter Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) där cirka 220 kommuner deltar för att kunna jämföra både kvalitet och kostnader (läs mer i avsnittet Gnesta i korthet). Jämförelser redovisas varje år under dagen för gemensamma planeringsförutsättningar för presidier, chefer, revisionen och fackliga organisationer. Kostnad per betygspoäng Kostnaderna för skolan i förhållande till betygspoäng har ökat mellan 2012 och 2014. I alla landets kom muner har kostnaden per betygspoäng ökat något under de tre åren (15 kronor per betygspoäng) medan kostnaden i Gnesta kommun har ökat betydligt mer, med 34 kronor per betygspoäng. Det är ett resultat av att Gnesta kommun medvetet har satsat på förskola och grundskola. 30 Även om forskning visar att det inte finns några direkta samband mellan resurser och resultat, kommer kommunen ändå att analysera resultaten i förhållande till skolverksamheternas resurser för att säkerställa att pengarna används så effektivt som möjligt. Prognossäkerhet vid budgetuppföljningar Redovisas i ekonomiavsnittet. Ekonomiskt resultat Redovisas i ekonomiavsnittet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Redovisas i ekonomiavsnittet. Andel verksamheter som använder en systematisk förbättringsmetod för att utveckla verksamheten Utveckling av verksamheten sker på olika sätt i olika verksamheter och inte alltid systematiskt. Erfarenheter inom privat och offentlig verksamhet visar goda resultat av att använda en metod för ett systematiskt förbättrings arbete. Arbetet med ett systematiskt förbättringsarbete, så kallat systemtänk, har startat med pilotprojekt inom samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och teknik förvaltningen och kommunledningskontoret. Arbetet har inte genomförts som planerat 2014, främst på grund av chefsbyte och personalomsättning. Målförklaring Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ, effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt delta i förbättringsarbetet. Gnestas mål Barn- och utbildningsförvaltningen gör ett syste matiskt förbättringsarbete genom att varje verksam het varje år beskriver sin måluppfyllelse och sina utvecklingsområden i en kvalitetsredovisning. Den ligger sedan till grund för nämndens årsredovisning och för utvecklingsarbetet inom hela förvaltningen. En del av det systematiska kvalitetsarbetet är enkäter som elever i årskurs 3–9 och vårdnadshavare i förskola och grundskola får svara på varje år. Sammanvägt index om innovativt organisationsklimat i medarbetarundersökning Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning. Medarbetarnas egna initiativ till förändring på arbetsplatsen i medarbetarundersökning Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning. Uppföljning av övriga indikatorer Nytt bidragssystem Under året tog kommunen fram förslag på ett nytt bidragsreglemente. Arbetet innebar en analys av det gamla systemet, omvärldsanalyser och dialog med föreningarna. Syftet med det nya systemet är bland annat att skapa ett mer rättvist och enkelt bidrags system för kommunens föreningar. E-fakturering Renhållningen införde möjlighet till e-faktura för sophämtning och slamsugning. För att underlätta för kommunens leverantörer att skicka e-fakturor erbjuder kommunen en webbaserad tjänst som leverantörerna enkelt kan ansluta sig till. Teknisk kundtjänst Under året pågick en översyn av marknaden vad gäller teknisk support för felanmälan och ärendehantering i den tekniska kundtjänsten. En slutsats är att det finns många system att välja bland och att kom munen behöver ett ärendehanteringssystem som gör det enkelt för medborgarna att kommunicera med kundtjänsten, samtidigt som det är enkelt och effektivt för kundtjänsten. Verksamhetsuppföljning Socialförvaltningen gjorde verksamhetsuppföljningar utifrån en uppföljningsplan på tre år. 2014 gjordes verksamhetsu ppföljningar på Liljedalshemmet, Frustunagården och på Dammlöta Hages gruppbostad. Läkemedelsgenomgång Hälso- och sjukvårdsenheten genomförde förenklad läkemedelsgenomgång med alla patienter som är inskrivna i hemsjukvården, och fördjupad läkemedels genomgång med 20 patienter. Vid förd jupad läkemedelsgenomgång krävs att en läkare deltar. Ny organisation inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Omorganiseringen av verksamheterna inom äldre omsorg och omsorg om personer med funktions nedsättning fortsatte. En ny verksamhetschef tillträdde i februari 2014. Kommunens hemtjänst fördelades på två mindre enheter (Björnlunda och Gnesta) och verksamheten för personer med funktionsnedsättning organiserades i två enheter. Rättvis barnomsorgsavgift Under hösten jämförde barn- och utbildnings förvaltningen inkomstuppgifter från 2012 för vårdnadshavare med barn inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem med den barnomsorgsavgift de betalat. Syftet är att systemet ska vara rättvist så att alla betalar rätt avgift för förskole- eller fritidshems platsen. Övervakningssystem för vatten och avlopp Kommunen upphandlade ett nytt övergripande drift övervakningssystem som införs i va-verksamheten. Det nya driftövervakningssystemet kommer att effektivisera och utveckla driften. Arbete på vattenreservoar Vattenreservoarer rengjordes på Gnesta vattentorn, Laxne vattenverk, Björnlunda vattenverk och Stjärn hovs vattenverk för att säkra en fortsatt hög vatten kvalitet. Gnesta och Björnlunda vattentorn fick också nya tak. 31 Ledningsförnyelse i Storgatan Alla avloppsledningar i Storgatan undersöktes invän digt med kamera. Under hösten renoverades ett antal va-ledningar i Storgatan. Arbetet fortsätter våren 2015 och är ett förarbete inför kommande ombyggnation av Storgatan. Avloppsledning från Laxne till Gnesta Arbetet med va-ledningen mellan Laxne och Gnesta fortsätter. Kommunen har kontaktat markägare och gjort en geologisk undersökning. 32 Avloppsledning från Gnesta till Himmerfjärdsverket Kommunfullmäktige beslutade i maj om ett sam arbete med Syvab (Sydvästra Stockholmsregionens va-verksaktiebolag) som innebär att kommunen ska pumpa avloppsvatten från Gnesta till Himmerfjärds verket i Botkyrka kommun. Man kommer att bygga en ledning mellan Gnesta och Mölnbo i stället för att investera pengar i ett nytt reningsverk i Gnesta. Förutom ökad driftsäkerhet är det bättre för miljön att behandla Gnestas avloppsvatten vid Himmerfjärds verket, dels tack vare en avancerad reningsteknik, dels för att slammet då kan bli till fordonsgas. Gnestas mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppfyllt. Ingen medarbetar undersökning gjordes 2014. Tyvärr ökade sjuk frånvaron något, vilket den gör i hela landet. Flera kompetensutvecklingsinsatser genomfördes och kom munen genomförde också en omfattande utbildning i stresskunskap. Uppföljning av mått Total sjukfrånvaro i procent Den totala sjukfrånvaron ökade till 6,7 procent (kvin nor 7,2 procent, män 4,7 procent) att jämföra med 2013 då den totala sjukfrånvaron var 5,9 procent (kvinnor 6,4 procent, män 3,6 procent). Ökningen var störst inom barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. Ökningen var marginell i kultur- och teknikförvaltningen och minskade i övriga förvaltningar. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i procent av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaron över 59 dagar ökade till 50,2 procent av den totala sjukfrånvaron, jämfört med 45,8 procent 2013. Andel heltidsanställda Andelen heltidsanställda var oförändrad jämfört med 2013. 64 procent av kommunens månadsavlönade personal har en heltidsanställning (62 procent av kvinnorna och 74 procent av männen). Hållbart medarbetarengagemang (HME)2 med delindex: • Motivation • Ledarskap • Styrning Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts vartannat år i medarbetarundersökningen. Nästa medarbetarundersökning genomförs 2015. Eget initiativ till kompetensutveckling och deltagande i kompetensutveckling i medarbetarundersökning Frågan har tagits bort ur medarbetarundersökningen. 2 Framtaget av SKL och RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Målförklaring Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledarskap. Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas tillvara på bästa sätt. Andelen tillsvidareanställda som slutar sin anställning inom två år Av de tillsvidareanställda som anställdes mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014 har 11 procent slutat sin anställning, vilket var lägre än vid årsslutet 2013 då 12 procent av de tillsvidareanställda hade slutat sin anställning inom två år. 33 Uppföljning av övriga indikatorer Kompetensutveckling För att utveckla delaktighet och samverkan inom kompetensu tveckling arbetar kommunen med verksamhetsplanen inklusive strategisk kompetens försörjning inom barn- och utbildningsförvaltningen. Syftet är att förvaltningen ska beskriva hur man ska arbeta för att uppnå de politiska målen. I samband med arbetet kommer medarbetare och chefer till sammans ta fram en kompetensutvecklingsplan för att öka samarbetet och delaktigheten i organisationen. Under året fick även förskolechefer och rektorer i förvaltningens ledningsgrupp kompetensutveckling för att utveckla ledarskapet. Under året genomfördes fem ledarforum för kom munens alla chefer, bland annat en föreläsning om effektiva möten och en aktualitetsdag. Kommunchefens ledningsgrupp arbetade med utveckling av ledningsgruppens syfte, mål och sammansättning. Personal som berörs av krisledningshantering har fått två dagars utbildning i stabsledningsmetodik. Ett 60-tal lärare har fått kompetensutveckling anordnad av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kring barn med neuropsykiatriska svårigheter. Ytterligare en kurs planeras till 2015. Kompetens utveckling inom det neuropsykiatriska området behövs för att ge pedagogerna bättre verktyg för att stödja elev ernas utveckling och lärande. Dessutom visar forskning att just kompetens i att stödja elever med svårigheter är en viktig arbetsmiljöfaktor för pedagoger. Som en del i att bli en lärande organisation anord nade förskolorna ett sommarsymposium i maj. Syftet var att sprida kunskap om några av de projektarbeten som genomfördes under våren och stimulera till kolle gialt utbyte. En partssammansatt grupp har arbetat med att tydliggöra innehåll och förutsättningar för lärares arbetstid. Syftet med arbetet, som ska slutföras 2015, är att minska upplevelsen av så kallat spänt arbete som lärarna gav uttryck för i medarbetarenkäten. Fritidshemmen är i stort behov av ett kompetens lyft. Under våren startade ett projekt för att utveckla fritidshemmens roll och stärka personalen. Projektet ska även öka samarbetet mellan fritidshem och skola för att ytterligare stärka elevernas utveckling och lärande. Ledarskapet behöver också utvecklas och stärkas på alla nivåer inom förvaltningen. Barn- och utbildnings förvaltningens ledningsgrupp har utvecklat strukturer för styrning och ledning, men också fått utbildning i grupputveckling och ledarskap. 34 Mindre stress – mer kunskap för livet Medarbetarundersökningen 2013 visade att de flesta medarbetare var nöjda, och särskilt bra var resultaten för motivation och engagemang. De svagare områdena var arbetssituation och hälsa. 2014 har förvaltningarnas ledningsgrupper fått utbildning i stresskunskap. Utbildningen har även genomförts på flera enheters arbetsplatsträffar. I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda fick möjlighet att prova på olika hälsofrämjande aktiviteter. I december erbjöds alla anställda tre hälsokvällar med föreläsningar om stress (av Hjärnkoll) samt före läsning om kost och motion, prova-på-mindfulness och basal kroppskännedom under ledning av företags hälsovården Previa. Önskad sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Gnesta kommun var 88,1 procent 2014 (kvinnor 87,4 procent och män 91,5 procent), vilket var en ökning sedan 2013 (totalt 87,8 procent varav kvinnor 87,3 procent och män 90,6 procent). Sysselsättningsgraden för de större yrkeskategorierna i kommunen (%): Barnskötare Förskollärare Undersköterskor Vårdbiträden 86 (kvinnor 86, män 83) 97 (kvinnor 97, män 100) 85 (kvinnor 84, män 95) 83 (kvinnor 83, män 88) Sysselsättningsgraden ökade mest bland under sköterskor (82,6 procent 2013) och vårdbiträden (78,7 procent 2013) och i dessa grupper står kvinnor för den största ökningen. Alla deltidsanställda inom äldreboenden har erbjudits att öka sin arbetstid under viss tid, under förutsättning att man är flexibel och kan tänka sig att arbeta på flera enheter. Hemtjänsten fortsatte arbetet med att använda schemaläggningssystemet (Time Care) på ett bättre sätt för att kunna vara mer flexibla utifrån brukar- och verksamhetsbehoven. I dagsläget planeras personal på fasta rullande scheman utifrån hur personalen arbetar. Alla anställda inom hemtjänsten har erbju dits en högre sysselsättningsgrad, men det förutsätter att personalen kan ha flexibla arbetstider och kan skifta mellan flera olika enheter/arbetsgrupper. Alla anställda inom hälso- och sjukvårdsenheten har den sysselsättningsgrad de önskar. Gnestas ekonomi Foto: Bertil Karlsson Gnestas ekonomi Kostnadsutvecklingen dämpades Budgetavvikelse Nettokostnaderna ökade med 3,4 procent, vilket var en mindre ökning än föregående år. Nettokostnads utvecklingen var 2,1 procent exklusive jämförelse störande poster. Höga nettokostnadsökningar gör det svårt att behålla en god ekonomisk hushållning på lång sikt. Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 mkr. De största positiva avvikelserna fanns inom samhälls understödda resor och ekonomienheten. Underskottet på 0,1 mkr inom verksamhetsområdet kommunchef beror på att projektet Gnesta företags utveckling hade kostnader för lokalhyra efter projektets slut samt vissa andra kostnader som inte finansierades inom projektet. Kansli- och nämndserviceenheten och ekonomienheten redovisade överskott på 0,2 mkr respek tive 0,7 mkr på grund av tjänstledigheter. Underskottet på 0,6 mkr för it-enheten beror på ökade kostnader för nya serverlicenser, att samtalskostnaderna var för lågt beräknade och att antalet datorer och datamängder ökade vilket medförde högre kostnader för backup, licenser och hantering. Underskottet på 0,2 mkr för mark och fastigheter beror dels på att ett hyreskontrakt är uppsagt, dels på kostnader för installation av laddstolpar för elfordon. Personalenhetens överskott på 0,1 mkr beror främst på att kostnaderna för företagshälsovård blev lägre än budgeterat. I samhällsunderstödda resor ingår kostna der för busstrafik samt subventionen för att resa med SL-taxa på pendeltåget. Samhällsunderstödda resors överskott, 0,8 mkr, beror på att kollektivtrafikmyndig hetens budget förändrades efter att budgeten i Gnesta kommun fastställdes. Nämnderna höll budget sammantaget Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 mkr mot budget. Övriga nämnder redovisade mindre under skott. Ekonomisk redovisning per nämnd1 Kommunstyrelsen Kostnadsutveckling Totalt blev kommunstyrelsens nettokostnader 39,2 mkr, vilket var en ökning med 1,9 mkr (5,1 procent) från 2013. Kostnadsökningen mellan åren 2013 och 2014 beror bland annat på att flera stabsfunktioner för stärktes i budgeten. Högst kostnadsutveckling hade verksamhetsområdena kommunchef, personalenhet och it-enhet. 1 Se även driftredovisning s. 85 35 Miljö- och byggnämnden Kostnadsutveckling Nämndens nettokostnader för 2014 var 11,2 mkr, vilket var en minskning med 0,5 mkr (4,7 procent) från 2013. Kostnadsminskningen beror främst på att ansvaret för bostadsanpassningar (och därmed kost nader för dessa) flyttades till socialnämnden. kostnaderna med 4,2 mkr beroende på att det var färre elever än 2013. Inom förskolan minskade kostnaderna med 1,8 mkr (–2,8 %), vilket var en stor skillnad mot 2013 då kostnaderna ökade med 9 procent. Kostna derna minskade trots att antalet barn i förskolan ökade med 16 stycken. Det beror till viss del på att kommunen har tagit emot fler förskolebarn från andra kommuner och därmed fått in mer pengar än budgeterat. Budgetavvikelse Miljö- och byggnämnden redovisade ett underskott på 0,1 mkr för 2014. Avloppsinventeringen genererade inte så många debiterbara timmar som var planerat. Orsaken är att bland de inventerade fastigheterna fanns en större andel gamla ärenden från invente ringen 2008–2010 som gjorde att fastigheterna måste ominventeras. Förvaltningen kunde då inte ta betalt för inventering ännu en gång vilket gav ett underskott på 0,2 mkr. Bygglovsintäkterna blev 0,2 mkr högre än budgeterat på grund av två stora bygglov för simhallen respektive Gnestahem AB:s bygge på Frösjöstrand. I och med ombyggnaden av brandstationen väntades hyran för 2014 öka. Den ökade kostnaden 2014 var inte budgeterad, därför fick miljö- och byggnämn den (enligt kommunstyrelsebeslut i maj) tillåtelse att överskrida budgetramen för hyresökningen. Hyres ökningen för augusti–december 2014 blev 0,2 mkr. Barn- och utbildningsnämnden Kostnadsutveckling Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader för 2014 blev 251 mkr, en kostnadsminskning med 0,3 mkr jämfört med 2013. De områden som hade den högsta kostnadsutveck lingen inom nämnden var administration med 21,8 procent, vuxenutbildning med 13,3 procent, elevhälsa med 12,3 procent och särskola med 6,4 procent. Ökningen inom administration förklaras bland annat av ökade kostnader för dataprogram samt ökande konsult- och personalkostnader. Elevhälsans kostnadsökning på 1,4 mkr bestod av ökade personal kostnader. Inom särskolan beror kostnadsökningen på fler internt köpta fritidshemsplatser på Regnbågen som tillhör socialförvaltningen. Kostnaderna inom grundskolan ökade med 1,9 mkr eller 1,7 procent, vilket var lägre än ökningen av löner för året. Det kan jämföras med kostnadsökningen 2013 som var 6,5 procent. Inom gymnasieskolan och förskolan har kostnaderna istället minskat jämfört med tidigare år. Inom gymnasieskolan minskade 36 Budgetavvikelse Det totala underskottet var 43 tkr (0,02 procent) av barn- och utbildningsnämndens budget – en stor skillnad mot underskottet på hela 8,7 mkr 2013. Inför 2014 fick barn- och utbildningsnämnden därför en budgetökning med 2,8 mkr. Störst budgetavvikelse redovisade grundskolan, –1,5 mkr eller 1,3 procent över budget. Nedan redovi sas resultaten inom olika verksamheter och områden. • Kommunens grundskolor (–4,1 mkr): • Ytterskolorna (–2,8 mkr), där bemanningen var för hög i förhållande till elevpengen. • Freja F–5 (–0,8 mkr), dels på grund av för hög bemanning i förhållande till elevpeng, dels 400 tkr i oförutsedda kostnader för extra stöd till elever samt rehabiliteringskostnader för personal. • Freja 6–9 (+0,1 mkr). • Dansutskolan F–5 (–0,6 mkr), på grund av beman ning för extra resurser till elever med behov av stöd. • Interkommunala ersättningar och fristående sko lor (+3 mkr), på grund av att fler barn/elever valt kommunens verksamheter samt högre intäkter från andra kommuner än beräknat. • Kompletteringstrafik och skolkort (–1,2 mkr), på grund av att flera busslinjer drogs in inför 2014 och fick ersättas med taxiresor. Inom förskolan beror underskottet 1,3 mkr bland annat på fler barn i kommunens förskolor (452 barn mot beräknade 435) vilket medfört ökade kostnader på 1,9 mkr. Dessutom har ytterförskolorna haft svårigheter att anpassa bemanningen till den tilldelade barnpengen eftersom barnens närvarotimmar kräver personal på plats under stor del av dagen. Sammantaget har för skolorna haft totalt 1 mkr högre kostnad än barnpengen. Pedagogisk omsorg redovisade ett mindre överskott på 49 tkr. Interkommunala ersättningar inom förskolan bidrog till att förbättra resultatet genom 20 fler sålda platser i förskolan än budgeterat. Vuxenutbildningen stod för ett litet underskott på 0,1 mkr. Gnestas ekonomi Socialnämnden Kostnadsutveckling Socialnämndens nettokostnader för 2014 blev 195 mkr och ökade med drygt 2,6 mkr (1,4 procent) mellan 2013 och 2014. Budgetavvikelse Socialnämndens budgetavvikelse totalt blev –0,5 mkr eller 2,4 procent av budgeten. Socialnämnden fick en budgetförstärkning med 4,3 mkr inför 2014. Nämnd samt verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn redovisade ett överskott på 2,5 mkr. Det beror på att 3,4 mkr för ofördelad verksamhet budgeterades här. Av dessa medel har en del använts för att analysera verksamheterna och hitta mer effektiva arbetssätt. Uti från analysen har förvaltningen gjort en omorganisa tion inför 2015 och skapat ett helt nytt verksamhets område som ska hantera utbildning, arbetsmarknad och integration. Individ- och familjeomsorgen redovisade ett överskott på 1,8 mkr, främst för att kostnaderna för försörjningsstöd blev 1,3 mkr lägre än budgeterat. Under året startade arbetet med sysselsättning och ”Slussen” öppnade. Kostnaden för den verksamheten var 0,5 mkr. I övrigt beror överskottet på lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster. Äldre och omsorg om personer med funktions nedsättning redovisade ett underskott på 4,5 mkr. Den budgeterade posten på verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn skulle ha budgeterats här. Den största avvikelsen gäller hemtjänst med ett underskott på 2,6 mkr, även Liljedalshemmet och Ekhagen hade underskott. Under året påbörjade förvaltningen ett arbete med att utveckla resursfördelningen. Hälso- och sjukvård redovisade ett underskott på 0,2 mkr på grund av höga kostnader för sjukvårds material och andra apoteksvaror. Rutiner och hante ring ska ses över 2015. Kultur- och tekniknämnden Skattefinansierad verksamhet – kostnadsutveckling Nämndens skattefinansierade verksamheter hade netto kostnader på 26,1 mkr 2014. Det var en kostnadsökning med 1,1 mkr jämfört med 2013 (4,3 procent). Det beror främst på ett tillskott i budgeten för föreningsbidrag och underhåll av Storgatan efter övertagandet från Trafikverket. Foto: Bertil Karlsson Administrationen (förvaltningsövergripande admini stration) minskade sina kostnader med 0,4 mkr sedan 2013. Det beror främst på att kultur- och fritidschefen slutade sin anställning efter sommaren och ingen ny chef rekryterades. Fritidsverksamheten ökade sina kostnader med 0,8 mkr sedan 2013, främst beroende på ett tillskott för ökade föreningsbidrag. Mindre uthyrning av konstgräsplanen än budgeterat bidrog också till de ökade kostnaderna. Samtidigt var kostnaderna för badhuset lägre på grund av stängningen under renoveringsarbetet. Kostnaderna för gatu-, park- och anläggningsenheten ökade med 0,7 mkr jämfört med 2013. Ökningen beror främst på att en entreprenör lagat förstörda belysnings stolpar i stor omfattning under 2014 samt att underhålls budgeten förstärkts i samband med att kommunen tog över Storgatan från Trafikverket. Taxefinansierad verksamhet – kostnadsutveckling Vatten- och avloppsenheten redovisade ett underskott på 0,7 mkr, en försämring med 0,3 mkr jämfört med 2013. Det beror främst på att avskrivningarna ökat markant på grund av omfattande investeringsbehov för upprust ning av vattenverken, reningsverken och ledningsnät. 37 Kostnadshöjningarna kunde inte kompenseras av ökade intäkter från va-taxan. Resultatet för renhållningsenheten blev –0,4 mkr jämfört med ett budgeterat nollresultat. Det beror främst på indexreglering av avtal, ökade kostnader för lördags öppet under sommaren samt extra personalkostnader för teknisk kundtjänst. Resultatet för slamhanteringen blev ett överskott på 0,3 mkr, främst beroende på en höjning av taxan från och med 1 januari 2014. Budgetavvikelse Skattefinansierad verksamhet Nämndens budgetavvikelse för den skattefinansierade verksamheten var –0,2 mkr. De största avvikelserna uppstod inom förvaltningsövergripande administra tion (+0,4 mkr) och fritidsverksamheten (–0,6 mkr). Det beror främst på att en förvaltningsgemensam reserv för oförutsedda kostnader inte utnyttjats och att stängningen av badhuset under renoveringen innebar att personalbudgeten minskade. På grund av överkla ganden fortsatte dock badhuset att vara öppet till och med juni och därmed uppstod obudgeterade kostnader för löner. Dessutom blev intäkterna för uthyrning av konstgräsplanen lägre än beräknat vilket också bidrog till underskottet. Taxefinansierad verksamhet Vatten- och avloppsenheten redovisade ett underskott på 0,7 mkr, främst på grund av omfattande insatser i vatten- och avloppsanläggningarna. Det handlar om kostnader för att åtgärda problem som borde genom förts de senaste 10–15 åren, exempelvis avvikelser vid tillsyn av miljöenheten/länsstyrelsen, driftsäkerhets problem, arbetsmiljöproblem och säkerhetsproblem. Renhållningsenheten redovisade ett underskott på 0,1 mkr i form av ökade lokal- och personalkostnader i samband med flytt av kundtjänst och utökad öppettid på återvinningsgården under sommarhalvåret. Investeringar Under året gjorde kommunen investeringar för 34,5 mkr, dubbelt så mycket som 2013 (17,2 mkr). Några av de största avslutade investeringarna avsåg vatten- och avloppsled ningar, reningsverk (13,2 mkr), it-system (5,8 mkr), gator och vägar inklusive gång- och cykelbanor (5,4 mkr), övriga inventarier (3,8 mkr) varav en stor del var larm- och nyckel hanteringssystem samt belysningsarmaturer (3,4 mkr). 38 God ekonomisk hushållning Lagens krav på god ekonomisk hushållning innebär att en kommun ska ha ett rimligt överskott i både sin budget och i bokslutet. Kommuner ska i sin budget ta fram mål och riktlinjer som är viktiga för en god ekonomisk hushållning, och ska ha mål för både eko nomi och verksamhet. Gnesta kommun ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamåls enligt sätt. Därför är alla verksamhetsmål och finan siella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En grundligare uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål och de finansiella målen tillsammans med den finansiella analysen visar att Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning. Nyckeltalen i den finansiella analysen har förbättrats jämfört med de senaste årens nedgång. Kostnadsut vecklingen har bromsats och kommunen står stark för att även i fortsättningen kunna nå målet om god ekonomisk hushållning. Avstämning av verksamhetsmål Gnesta kommuns verksamhetsmål är så kallade strävans mål som de förtroendevalda valt att prioritera för den aktuella mandatperioden. Det innebär att bedömningen av om kommunen uppfyllt målen bygger på i vilken grad verksamheterna uppnått resultat och gjort tillräckliga aktiviteter varje år. Uppföljningen av målen handlar därför om att analysera om kommunen är på rätt väg att uppfylla målen eller om kommunen behöver ändra inriktning för att nå dem. Gnesta kommun har åtta övergripande mål. Av dessa uppfyllde Gnesta kommun fyra mål och fyra mål bedömdes som delvis uppfyllda. De fyra mål kommu nen uppfyllde 2014 var att hela kommunen ska utveck las och vitaliseras, att Gnesta kommun ska utveckla ett gott företagsklimat samt att Gnesta kommun ska ha ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla samt att kommunen genom god planering ska skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling. En utförlig redovisning finns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de mått som kommunen fastställt i sin framtidsplan, som i sin tur grundar sig på varje nämnds årsredovisning föregående år. I måluppföljningen ingår också andra indikatorer som medborgar- och brukarundersökningar samt satsningar och åtgärder som också påverkar den totala måluppfyllelsen. Gnestas ekonomi Avstämning av finansiella mål Balanskravsuträkning Gnesta kommun har tre finansiella mål: • Resultatet ska vara minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 procent av de skatter och statsbidrag som kommu nen får. Årets resultat blev 0,5 procent av skatter och statsbidrag. Målet uppfylldes inte. • Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 procent. Målet uppfylldes. • Det överordnade målet är att säkerställa att kom munen kan fullgöra sina långsiktiga pensions åtaganden. Det innebär att avkastningen på kommunens kapital bara får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet uppfylldes. Kommunens resultat var 3,0 mkr 2014. I balans kravsuträkningen ska 0,2 mkr i kostnadsuppräkning för Citybanan återföras till resultatet samtidigt som reavinster på 3,1 mkr från placeringar dras bort från resultatet. Det ger ett balanskravsresultat på 32 tkr. Årets resultat och jämförelsestörande poster 2012 2013 2014 7,2 1,5 3,0 7,5 7,0 6,7 jämförelsestörande poster –0,3 – 5,5 9,7 Resultat före finansnetto 0,6 – 2,6 0,9 (mkr) Årets resultat Jämförelsestörande poster enligt resultaträkning Årets resultat exklusive Resultatet före finansnetto blev positivt, 0,9 mkr. 2013 blev resultatet före finansnetto –2,6 mkr. Verksam heternas nettokostnader får inte överskrida årets skat teintäkter om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Foto: Bertil Karlsson 39 Foto: Robert Paraniak Gnestas medarbetare Antalet medarbetare minskade med fem personer till 751 anställda vid årets slut. De flesta, 88 pro cent, arbetar inom barn- och utbildningsförvalt ningen och socialförvaltningen. Sjukfrånvaron ökade till 6,7 procent. Kommunen genomförde flera hälsofrämjande aktiviteter, bland annat hälsokvällar med föreläsningar samt utbildning i stresskunskap för både chefer och medarbetare. De anmälda tillbuden var fler men arbetsskadorna färre än 2013. De närmaste åren går många medarbetare i pension, men rekryteringsläget är ganska bra för Gnesta. Antal månadsavlönade och årsarbetare Nämnd 2013-12-13 Antal anställda 2014-12-31 Årsarb Antal anställda Årsarb Barn- och utbildnings nämnden 337 309,1 340 307,8 Socialnämnden 334 283,7 318 272,3 30 28,2 32 30,5 11 11 15 15 Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden Totalt* 46 41,3 48 43,7 756 673,3 751 669,3 * Går ej att sumera förvaltning till total eftersom några personer arbetar i flera förvaltningar Antal anställda minskade något Vid 2014 års slut hade kommunen 751 anställda med månadslön. Omräknat till heltidsanställningar motsvarar det 669 årsarbetare. Antalet anställda mins kade med fem medan antalet årsarbetare minskade med fyra jämfört med 2013. Männens andel av de anställda ökade med två pro centenheter, från 15 till 17 procent, medan kvinnornas andel minskade från 85 till 83 procent. Antal månadsavlönade och årsarbetare fördelat på kvinnor och män Nämnd Antal anställda kvinnor Årsarb Antal kvinnor anställda män Årsarb män Barn- och utbild ningsnämnden 290 264,8 50 42,9 Socialnämnden 281 238,9 37 33,4 21 19,5 11 11 10 10 5 5 Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden Totalt 40 20 16,3 28 27,5 621 549,5 130 119,8 Gnestas medarbetare Mindre stress – mer kunskap för livet 91 procent av kommunens månadsavlönade var tillsvidareanställda vilket är oförändrat sedan 2013. Utöver de månadsanställdas arbete utfördes 150 003 arbetstimmar av timavlönade medarbetare. Det motsvarar 76 årsarbetare och var en ökning med två årsarbetare jämfört med 2013 men i nivå med 2012. De f lesta timavlönade arbetar inom socialförvaltningens verksamheter, eftersom vårdoch omsorgsarbetet till stor del bemannas utifrån det faktiska vårdbehovet, som varierar i omfattning. Antalet arbetade övertidstimmar 2014 var 8 770 och antalet fyllnadstimmar var 18 722, vilket tillsam mans motsvarar 14 årsarbetare. Det var en minskning med två årsarbetare jämfört med 2013. Medarbetarundersökningen som genomfördes 2013 visade att flertalet medarbetare var nöjda, särskilt bra var värdena för motivation och engagemang. De svagare områdena var arbetssituation och hälsa. Under 2014 har förvaltningarnas ledningsgrupper utbildats i stresskunskap och utbildningen genomfördes även på flera enheters arbetsplatsträffar. 250 medarbetare deltog 2014 och aktiviteten fortsätter 2015. I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda fick möjlighet att prova på olika hälsofrämjande aktiviteter. I december erbjöds alla anställda tre hälsokvällar som innehöll föreläsningar om stress (av organisat ionen Hjärnkoll) och om kost och motion. De fick också prova på mindfulness och basal kropps kännedom under ledning av Previa som ansvarar för kommunens företagshälsovård Framtida pensionsavgångar Snittåldern bland alla medarbetare var 47 år. Av kommunens anställda var 19 procent över 60 år och förväntas gå i pension inom sju år, vilket var fler än vid årsslutet 2013, då andelen var 13 procent. De största yrkesgrupperna i åldersgruppen över 60 år är för skollärare, lärare, undersköterskor och vårdbiträden. Eftersom pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år är det svårt att förutsäga rekryteringsbehovet för de närmaste åren. Rekryteringsläget är dock relativt gott, bland annat på grund av kommunens läge som lockar medarbetare från både Södermanlands län och Stockholms län. Sjukfrånvaron ökade Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid ökade under året till 6,7 procent mot 5,9 procent 2013. Sjukfrånvaron ökade inom alla förvaltningar utom kommunledningskontoret och samhällsbyggnads förvaltningen där sjukfrånvaron minskade något. Även sjukfrånvaron i övriga Sörmlandskommuner ökar vilket syns i jämförelsetabellen nedan. 2014 Trosa 5,8 % Flen 6,2 % Nyköping 6,3 % Gnesta 6,7 % Strängnäs 7,0 % Eskilstuna 7,2 % Oxelösund 8,2 % (2013) (5,3) (5,6) (6,1) (5,9) (6,4) (6,7) (7,8) Total sjukfrånvaro i % Nämnd Total 2013 Kvinnor Män Total 2014 Kvinnor Barn- och utbildningsnämnden 5,9 6,2 Socialnämnden 6,7 7,1 3,6 7,4 7,8 5 4,7 7,2 7,4 6,1 Män Kommunstyrelsen 2,2 1,9 2,9 1,9 2 1,7 Miljö- och byggnämnden 5,4 10,4 1,4 3,4 5,2 0,9 Kultur- och tekniknämnden Totalt 3 3,5 2,7 3,1 2,3 3,6 5,9 6,4 3,6 6,7 7,2 4,7 Tabellen visar den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron har ökat bland både kvinnor och män, och ökade i alla åldersgrupper. 41 Total sjukfrånvarotid i % fördelat på åldersgrupp Ålder –29 2013 2014 Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män 3,5 4 2 4,2 4,6 2,6 30–49 6,6 7,1 4,4 7,1 7,4 5,7 50– 5,8 6,4 3,4 7 7,7 4,4 Totalt 5,9 6,4 3,6 6,7 7,2 4,7 Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Barn- och utbildningsnämnden 42,9 42,9 18,5 Socialnämnden 50,8 52 39,4 0,4 0,7 0 12,13 16,62 0 Antalet sjukskrivningar i 60 dagar eller fler stod för hälften av den totala sjukfrånvaron, vilket var en ökning sedan 2013. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Nämnd Kommunstyrelsen 2013 2014 Miljö- och byggnämnden 55,1 59,4 0 33,5 69,3 0 Kultur- och tekniknämnden 18,8 29,4 3,6 28,6 47,4 0 Totalt 45,8 48,2 25 50,2 52,2 36,3 Tabellen visar långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i procent av den totala sjukfrånvarotiden * Statistiken över sjukfrånvaro >60 dagar är ofullständig på grund av brister i underlaget. Uppgifter saknas för Barn- och Utbildningsnämnden samt Socialnämnden. Orsakerna är dels organisationsförändringen den 1 januari 2015 då långtidssjukskrivna personer bytte förvaltning, dels ett tekniskt fel i systemet i december 2014. 42 Fler tillbud – färre arbetsskador Utmaningar i framtiden 2014 ökade antalet anmälda tillbud från 109 till 130 samtidigt som anmälda arbetsskador minskat från 51 till 33. Det är en positiv utveckling som pågått några år och visar att det förebyggande arbetet ger resultat. De flesta arbetsskador och tillbud sker inom socialförvaltningens verksamheter och den vanligaste typen av skada är våld/hot eller skada från brukare/ elev eller annan. När en arbetsskada väl inträffar har det vanligtvis redan skett flera tillbud, ofta med samma bakom liggande faktorer och liknande händelseförlopp. För att undvika arbetsskada är det viktigt att ta tillvara kunskapen om de inträffade tillbuden. Tillbuds rapporteringen är därför avgörande för att upptäcka risker som kan leda till arbetsskador. Att vara en attraktiv arbetsgivare med nöjda och stolta medarbetare är en nyckel till att säkra en fortsatt posi tiv utveckling av kommunens verksamheter. Viktiga områden att fokusera på är att utveckla kompetens och ansvarstagande, gott ledarskap, god arbetsmiljö och trygga anställningar där medarbetarna har attraktiva arbetsuppgifter och önskad sysselsättningsgrad. Andra framgångsfaktorer är främjande hälsoarbete och ett tidigt och aktivt rehabiliteringsarbete. Allt med stadig förankring i kommunens värde grund Drag – delaktighet, respekt och ansvar i Gnesta kommun. Året som gått Foto: Robert Paraniak Året som gått i nämnderna och bolagen Det hände mycket i Gnesta kommun 2014. Bland annat beslutade kommunen om en ny nämndorganisation och flera omorganisationer bland annat inom omsorgen. Ett planprogram för Norra Gnesta antogs med sikte på 200–250 nya bostäder. Den första etappen av Thuleparken blev klar. Efter många juridiska turer blev det också klart för ombyggnad av simhallen. Strömmen hade 4 000 fler besökare än 2013 och året präglades av en rad evenemang med tonvikt på musik, men även de traditionella marknaderna och konstrundan. Vad de olika verksamheterna g jort under året beskrivs mer i detalj under varje nämnd. Kommunstyrelsen Uppgradering av telefonväxeln Växeln uppgraderades under hösten, vilket gav nya funktioner som tidigare inte varit tillgängliga, exempel vis kan man sätta inkommande samtal i vänteläge om mottagaren är upptagen. Framöver får förvaltningarna tillgång till videomöten och chatt, vilket kan minska antalet mejl och möjliggöra fler resefria möten. Arbetsgrupp för e-förvaltning En kommungemensam arbetsgrupp med represen tanter från alla förvaltningar har bildats. Gruppens huvuduppgift är att arbeta fram en kommungemensam plattform för e-tjänster. Kommunen har även påbörjat en dialog med andra Sörmländska kommuner om samarbete i e-förvaltningsfrågan. Tecknade avtal Kommunstyrelsen tecknade flera avtal, bland annat ett leasingavtal för fordon, som kommer att minska kostnaderna med över 3 procent, samt ett annat avtal som sänker försäkringskostnaderna samtidigt som försäkringarnas omfattning ökar. Radiolänk för datakommunikation En radiolänk för datakommunikation till renings- och vattenverket i Gnesta har installerats med syfte att sänka kommunens kostnader för datakommunikation och öka driftsäkerheten. Det är även en förutsättning för att övervakningssystemet för pumpar och verk ska kunna skicka snabba larm så att man kan undvika läckage från reningsverk och pumpstationer. 43 Nytt pensionsavtal för förtroendevalda Kommunfullmäktige beslutade om nya pensionsvillkor för förtroendevalda, OPF-KL (Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda), som ska gälla förtroendevalda som nytillträder efter valet 2014 eller senare. Vissa delar gäller även förtroende valda som i tidigare uppdrag inte omfattas av PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda). omfattat kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden samt kultur- och tekniknämnden. Medborgardialoger genomfördes om centrumutveckling i flera omgångar och om Thuleparken. En slutsats av dialogerna är att medborgarna blir mycket mer engagerade om man genomför dialogen vid etablerade mötesplatser, till exempel Gnestadagen, Kalaset, Gnesta Gröna Marknad och julmarknaden. Socialnämnden Beslut om ny nämndorganisation Allmänt En politisk referensgrupp har sett över kommunens nämndsorganisation och gett ett förslag som beslutades under våren. Förslaget innebar förändringar för alla nämnder. Den största förändringen är att kultur- och tekniknämnden avskaffas. Ansvarsområdet delas huvudsakligen upp på kommunstyrelsen och samhälls byggnadsnämnden. Flera av nämnderna får även nya namn och till viss del ändrade ansvarsområden. Alla anställda inom socialförvaltningen erbjöds lex Sarah-utbildning under året. Förvaltningen har också upprättat en treårsplan för verksamhetsuppföljningar inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt en enhetlig modell för verksamhetsuppföljningar. Köp av Åsbackaskolan Kommunen köpte Åsbackaskolan i augusti 2014. Köpet innebär att kommunen kan samla en stor del av den kommunala verksamheten i Åsbackaskolans lokaler. Därmed kan kommunen kliva ur ett antal externt hyrda lokaler. På sikt innebär det stora besparingar i lokalkostnader och effektivare verksamhet. Försäljning av Gnesta Stadsnät Kommunstyrelsen godkände våren 2014 en försäljning (ett aktieöverlåtelseavtal) av Gnesta Stadsnät AB till Telia Soneras bolag Skanova AB. Beslutet överklagades och därför försenades försäljningen. Förvaltningsrätten ogillade överklagan det och försäljningen kunde genom föras i slutet av december. Syftet med försäljningen är att få in en aktör med resurser och kompetens som kom munen saknar, för att öka utbyggnaden av bredband i hela kommunen, i tätorter såväl som på landsbygd. Ett övergripande mål är att nå ett av målen i den nationella it-strategin: att 90 procent av kommunens hushåll ska ha fått ett erbjudande om bredband senast år 2020. Projekt om medborgardialog avslutades Gnesta kommun deltog i ett projekt om medborgar dialog. Projektet leddes av Sveriges Kommuner och Landsting och avslutades i december 2014. Projektet har 44 Individ- och familjeomsorg (IFO) Samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen, landstinget och socialförvaltningen i arbetsgrupperna Vits (Vardagsnära insatser i tydlig samverkan) pågick under 2014. IFO har ordinarie BBIC-licens (Barns behov i centrum), och alla barnutredningar följer BBIC. Antalet hushåll med försörjningsstöd minskade från 98 till 83 hushåll i snitt per månad. Sysselsättningen Slussen har haft en positiv inverkan. Där får kommun invånare som har ekonomiskt bistånd möjlighet till arbete eller studier. Uppdraget att ta emot ensam kommande flyktingbarn fortsatte och kommunen tog emot 11 ensamkommande barn 2014. Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning inklusive kostenhet (ÄoF) Socialnämnden har antagit lokala värdighetsgaran tier för äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Omorganiseringen fortsatte av verksamheter inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktions nedsättning. Kommunens hemtjänst fördelades till två mindre enheter (Björnlunda och Gnesta). Omsorg om personer med funktionsnedsättning organiserades i två enheter. I januari flyttades en enhet med tio äldreboende platser från Liljedalshemmet till Blåklockan på Frustunagården. Året som gått Hemtjänsten fortsatte med förändringsarbetet för att få balans mellan personaltimmar och beviljade hemtjänsttimmar. Socialnämnden antog nya riktlinjer för handlägg ning av äldreomsorg, minoritetsspråk och parboende garanti samt riktlinjer för hantering av privata medel. Socialnämnden i Gnesta deltar i en gemensam livsmedelsupphandling tillsammans med Oxelösund, Nyköping och Trosa kommuner. Ett nytt avtal beräk nas träda i kraft 2015. Gnesta blev 2014 den första kommunen i länet att byta ut alla trygghetslarm till digitala. Nya rektorsområden för mer samarbete Hälso- och sjukvårdsenhet (HSE) Ny timplan i matematik och mer innovativt lärande För att förbättra patientsäkerheten deltog hälso- och sjukvårdsenheten i projektet Bättre liv för sjuka äldre i samverkan med landstinget. I projektet ingår bland annat olika kvalitetsregister, läkemedelsgenomgångar och individuella samordnade vårdplaner. För att minska akutintag ingår hälso- och sjukvårdsenheten i det mobila närvårdsteamet med landstingets ambulans sjukvård som startades våren 2014. Patienterna kan få hjälp hemma av kommunens sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdsenheten fick i juli 2014 Skype1 i sina surf plattor från landstinget för att kunna ge bättre service till patienterna i hemmet. Läkare på vårdcentralen kan på så sätt använda surfplattan för att enklare nå patienter som är hemma. För att skapa bättre förutsättningar för pedagogisk utveckling och erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och skolor omorganiserades kommunens rektors områden under våren. I mars blev rektor för Freja skolan F–5 också rektor för Kvarnbackaskolan, rektor för Dansutskolan också rektor för Laxne skola och rektor för Welandersborgs skola även biträdande rektor på Frejaskolan 6–9. De små skolorna i ytterområdena får på så sätt fler kollegor och samarbetsmöjligheterna ökar för både medarbetare och elever, vilket väntas öka måluppfyllelsen. Timplanen i matematik förändrades inför hösten. Anledningen var en lagförändring 2013. Förändringen innebar mindre justeringar i elevernas scheman men ska på sikt förbättra måluppfyllelsen. Projektet Idéskola har pågått hela året på Welanders borgs skola. Projektet ska öka kunskapen i naturdidaktik och ge pedagogerna verktyg för att utveckla det innova tiva lärandet. Som en del i att bli en lärande organisation anord nade förskolorna ett sommarsymposium den 23 maj, med syfte att sprida kunskap om några av de projekt arbeten som genomförts under våren samt stimulera till kollegialt utbyte. Barn- och utbildningsnämnden Fler valmöjligheter i gymnasiet Barnomsorgen har utökat omsorgstiden från 15 till 20 timmar per vecka för barn till föräldralediga och arbetssökande föräldrar. Det innebär en ökad service för Gnesta kommuns invånare. Avgifterna har för ändrats något. Utifrån perspektivet ”rättvis avgift” jämförde nämnden med hjälp av Skatteverket föräldrars taxe rade inkomst 2012 och de inkomstuppgifter som avgiften för förskole- och fritidshemsplats baserats på. Det medförde att de som betalat för hög avgift fick tillbaka pengar och de som betalat för låg avgift fick göra en extra inbetalning. Nämnden tecknade samverkansavtal med Botkyrka kommun för att ytterligare bredda möjligheterna för eleverna att välja gymnasieutbildning och studieort. Särvux bytte namn till lärvux den 1 augusti för att bättre spegla verksamheten. 1 Konferens med besök av jämställdhetsministern En jämställdhetskonferens hölls den 6 maj där bland andra jämställdhetsministern medverkade. Syftet med konferensen var att sprida erfarenheter från kom munens omfattande jämställdhetsarbete. Barn- och utbildningsförvaltningens framgångsrika arbete lyftes också fram under konferensen. En kostnadsfri bildtelefonitjänst via internet. 45 Foto: Bertil Karlsson Granskad arbetsmiljö Bostäder Arbetsmiljöverket granskade arbetsmiljön på central nivå samt på Frejaskolan och Dansutskolan. Ingen kri tik riktades mot det övergripande arbetsmiljöarbetet men skolorna fick några påpekanden som redan har åtgärdats. Granskningen ger möjlighet att hitta ännu bättre arbetsformer för arbetsmiljöarbetet. Under sommaren påbörjades inflyttningen i Peabs två hus med 32 bostadsrätter på Thulegatan. 28 av 32 lägenheter är sålda. Totalt fick förvaltningen bygglovs ansökningar för 61 bostäder varav 42 hyreslägenheter på Frösjö strand (Gnestahem). Bygget påbörjades under sommaren och inflyttning beräknas ske hösten 2015. Peab har inte skrivit på det godkända exploaterings avtalet och har därmed inte heller längre någon mark anvisning. Våren 2015 planeras en ny markanvisning för intresserade byggare. En skiss för utformning av parken och badplatsen redovisades för Gnestaborna i september på Gnesta Gröna Marknad. Gnesta Förvalt nings AB har fått i uppdrag att begära en ändring av en detaljplan i Frönäs för att bygga ett nytt äldreboende med 36 platser. Miljö- och byggnämnden Norra Gnesta Ett planprogram för Norra Gnesta tätort antogs i kom munfullmäktige i mars. Förslaget innehåller 200–250 bostäder på tomter i storleken 1 000–1 200 kvm. Plan programmet för Norra Gnesta tätort lägger grunden för fortsatt planering i området och kan tillsammans med redan detaljplanerade områden på sikt ge möjlighet till 500 nya bostäder. Detaljplanen för Vängsö vann laga kraft En detaljplan för Vängsö flygplats, numera Stockholm/ Gnesta, togs fram 2013. Planen ändrar inte villkoren för flygverksamhetens omfattning utan reglerar bebyg gelsen på flygplatsen. Detaljplanen överklagades av när boende ända upp till Mark- och miljööverdomstolen, som dock inte gav prövningstillstånd. Detaljplanen vann därmed laga kraft den 13 januari 2014. 46 Bygglov Frejahallen – många turer Miljö- och byggnämnden beslutade i december 2013 att ge Gnesta Förvaltnings AB bygglov för till- och ombyggnad av simhallen. Ansökan innebär en liten avvikelse från detaljplanens bestämmelser för en del av byggnadens hörn (0,8 kvm). Grannar överklagade beslutet med synpunkter på bland annat trafiksitua tionen och buller från fläktar samt klorlukt. Läns styrelsen tyckte precis som nämnden, att avvikelsen från detaljplanen är liten och förenlig med planens syfte, och avvisade överklagandet. Året som gått De som överklagat yrkade att Mark- och miljö domstolen skulle besluta om inhibition (att ställa in, ”frysa”) av nämndens beslut om bygglov. Gnesta Förvaltnings AB ansökte då om startbesked för att få påbörja arbetet med simhallen trots att bygglovet var överklagat. Motivet var att man ville börja med störande arbeten som exempelvis sprängning under sommaren då skolan inte har någon verksamhet. Nämnden beslutade också att bevilja startbesked i juni. I juli avslog Mark- och miljödomstolen klagandenas krav på inhibition av bygglovet. Senare, i november, beslutade Mark- och miljödomstolen att undanröja underinstansernas beslut och skickade tillbaka ären det till miljö- och byggnämnden i Gnesta för fortsatt handläggning, med motiveringen att det inte framgick vilka handlingar som legat till grund för beslutet. Gnestas miljö- och byggnämnd gjorde då ett förtyd ligande av vilka handlingar som ingick i bygglovet och ärendet togs upp för ett nytt beslut i miljö- och byggnämnden i november. Det beslutet överklagades inte och bygglovet vann till slut laga kraft några dagar in på 2015. Båvenplanen Genom beslut av länsstyrelsen har det generella strand skyddet på 100 meter utökats till 300 meter runt sjön Båven. Båvenplanen är en gemensam översiktsplan för Båvenområdet som antogs av Gnesta, Flen och Nyköpings kommuner 1995. Varje kommun ska ha en översiktsplan för hela ytan. Båvenplanen är en fördjupad översiktsplan av Gnesta kommuns översiktsplan från 2003. En gemensam analys gjordes 2011 som visade att planen har blivit konkretiserad genom att ett antal skydd har tillkommit och Båvenplanen uppfyllde därför sitt syfte vad gäller skydd. Därefter beslutade länsstyrelsen 2013 om ett utökat strandskydd på 300 meter. Syftet med Båvenplanen var också att medverka till landsbygdsutveckling, men där har planen troligen haft en motsatt effekt. Kommunerna beslutade därför 2014 gemensamt att inaktualisera den gemensamma översiktsplanen. Beslutet är skickat till länsstyrelsen. Avloppsinventering – reviderad plan Enligt den tidigare planen skulle alla avlopp (cirka 3 000) vara inventerade före 2017. I februari 2014 beslutade kommunfullmäktige att en avloppsledning från Laxne till Gnesta anläggs som ersättning för det befintliga reningsverket i Laxne. I december 2013 beslutade miljö- och byggnämnden att prioritera inventering av avlopp med vattentoalett då dessa innebär störst risk för människors hälsa och miljö. Det innebär också att de avlopp som inventerades 1994–2000, och där inga krav ställdes på att åtgärda underkända avlopp, ska återinventeras i detta projekt. Det medför att projektplanen behöver ändras. På grund av återinventeringen har fler fastigheter lagts till i projektet som förlängts till 2021. Viktigt att notera är att alla fastigheter i kommunen omfattas av projektet, vilket även innebär att fastigheter som kan komma att anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet ingår. Det innebär att projekttiden kan komma att för kortas beroende på hur många fastigheter som kopplas på den kommande avloppsledningen mellan Laxne och Gnesta. Inventeringen ska som längst pågå till och med 2020 och de sista avloppen ska åtgärdas 2021. Foto: Bertil Karlsson 47 Försiktighetsmått Vängsö I januari 2014 tog kommunens miljöenhet emot det första formella klagomålet om störningar från flyg verksamheten. När kommunen får in synpunkter om störningar gör kommunen en utredning för att se ifall det finns skäl att kräva så kallade försiktighetsmått om det riskerar att uppstå olägenheter för människors hälsa eller miljö. Miljö- och byggnämnden beslutade i september om totalt 17 olika försiktighetsmått för Stockholm/Gnesta flygplats. Under hela processen har kommunen haft en omfattande dialog med såväl flygklubben som representanter för de som bor kring flygplatsen. Enligt beslutet börjar försiktighetsmåtten gälla från den 1 januari 2015. Nedan beskrivs vad som hänt under året inom de olika verksamhetsområdena. Fritidsverksamheten Idrottsföreningarna genomförde många aktiviteter som var positiva för invånarna. Alla tätorter har haft vinter aktiviteter för alla invånare och besökare. Utöver det har fritidsverksamheten anordnat sportlovsaktiviteter, idrottsskola, höstlovsaktiviteter, fotbollscuper, cirkus skola, handbollsskola med mera. För Gnestas löpare anordnades Marknadsloppet och Kärruset. Under året delade kommunfullmäktige ut stipendier för SM- och VM-guld till Gnesta Gym. Årets ungdoms ledarpris gick till Art Lab. Ändring i PBL I juni beslutade riksdagen om lagändringar vad gäller åtgärder som kan göras utan krav på bygglov. Lag ändringarna gäller från och med den 2 juli 2014 och innebär att man utan bygglov kan bygga så kallade Attefallshus på tomten för en- eller tvåbostadshus. I områden som är värdefulla miljöer kan kommunen fortfarande bestämma att åtgärderna kräver bygglov. Bygglov krävs också fortfarande om åtgärderna gäller byggnader eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla ur bland annat historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt. I Gnesta kommun gäller det Gnestahöjden och Hammersta fritidshusområde efter särskilt beslut i miljö- och byggnämnden. Kultur- och tekniknämnden Även 2014 präglades av många stora utvecklings projekt och utredningar inom flera områden: • Om- och tillbyggnad av badhuset • Utredning om lokalisering och utformning av ny idrottshall • Utredningar om ett nytt avloppsreningsverk i Laxne alternativt en avloppsledning från Laxne till Gnesta • Åtgärder i Gnesta reningsverk med anledning av störning i reningsprocessen • Fortsatt upprustning av biografen i Elektron • Översyn av regler för föreningsbidrag • Upprustning av entrén till Strömmen • Övertagande av Storgatan från Trafikverket • Ny plan för hastighetsbestämmelser i tätorterna • Barnkalaset • Utformning, upphandling och byggnation av Thuleparken, etapp 1 48 Biblioteksverksamheten Strömmen fortsätter att vara välbesökt – under året steg antalet besökare till omkring 111 000, vilket var nästan 4 000 fler än i fjol. De som besökt Strömmen har mötts av en renoverad entré som visat sig vara mycket uppskattad. Kommuninvånarna kommer till Strömmen både för att låna böcker, se på utställningar och delta i aktiviteter. Biblioteket hade över 60 000 utlån under året varav cirka 2 000 i Stjärnhov. Över 200 aktiviteter och nästan 20 utställningar arrangerades. Många aktiviteter är riktade till barn och i synner het dem med lässvårigheter. Här har flera samarbets projekt dragits igång under året, både tillsammans med barnavårdscentralen, elevhälsan, logopedmottagningen och länsbiblioteket. Inom utlåningen ökar användningen av de tekniska möjligheterna och tjänsterna: • Antalet egna nedladdningar (för dem med läs svårigheter) ökade från 64 till 698. • Utlåningen av talböcker ökade från 383 till 858. • Fjärrlån till studenter ökade med en fjärdedel. Antalet är fortfarande lågt i förhållande till den totala utlåningen men den procentuella ökningen är anmärkningsvärd. Allmänkultur I Gnesta kommun finns en stark musiktradition vilket märks när året summeras. Under 2014 genomfördes bland annat Gnestastämman på Elektron, Bellmans spelen, Sandviks musikfestival, Lakeside music lovers festival Gnesta, Brunnskonsert i Gryt, Musik i sommar kväll, konserter på Elektron där Scenkonst Sörmland Året som gått och kulturskolan samarbetat med kultur och fritid, konserter i Skottvångs Grufva, allsångskvällar i Gryt, klassisk musik i arrangemang av Ateljé 42 och Musik i Gryt, konserter i Björnlunda hembygdsgård samt pianofestival i Björnlunda. Till årets konstrunda kom över 1 200 besökare för att titta på verk av 49 medverkande konstnärer. Samlingsutställningen på Art Lab Gnesta lockade närmare 600 besökare och besöken i konstnärernas ateljéer varierade från 30 till över 400. Vad gäller vägnätet har verksamheten gjort under håll som asfaltarbeten på ett flertal vägar, målning av övergångsställen med mera samt anlagt nya gång- och cykelvägar. Gatu- och parkverksamheten har även satsat på en försköning av samhällena med bland annat nya blomurnor. I och med övertagandet av Storgatan köpte kommunen in ny julbelysning. Den gamla sattes åter upp längs Torggatan. Vatten och avlopp Medborgarkontor Gnesta medborgarkontor har i sin roll som informations central hanterat många olika frågor; turism, torgplatser, bokning av Elektron, borgerliga vigslar, konsumentärenden, åkkort för gymnasieungdomar, biljettbokningar, evene mang på hemsidan, affischering och marknadsföring, utlämning av gröna sorteringspåsar för matavfall med mera. Under året tog kommunen också tillbaka konsument vägledning i egen regi, efter att den har varit utlagd på en jurist som skött detta. Turism Gnesta turism finns på Facebook, Instagram och Twit ter. I juni öppnades också Visit Sörmlands turismsajt på webben. Besöksguiden delades ut till alla hushåll inklusive sommargäster och sommarbostäder, och den finns även att hämta på medborgarkontoret. Sommar programmet producerades som vanligt liksom nya gratis kommunkartor. Gatu- och parkverksamhet Vintervägunderhållet i början på året var både omfat tande och långvarigt med stora snömängder, men det vägdes upp av en betydligt lindrigare start på vintervägunderhållet i november och december. Gatu- och parkverksamheten inventerade kommu nens träd och buskar i parkmiljöer och på allmänna platser och arbetade med skötselplaner. Utbyte av kvicksilverarmaturer på gatubelysningen fortsatte och alla gång- och cykelvägar får LED-belys ning. Senast 2015 ska all belysning med kvicksilver vara utbytt. Elljusspåren har också setts över vad gäller gamla ruttna stolpar och armaturer, och även dessa har fått LED-belysning. Året präglades av stora projekt och fortsatt förnyelse arbete inom enhetens olika delar. Arbetet har handlat om allt från nya rutiner och dokumentering av risker på vatten- och reningsverken till att bygga ny pump station på Gnesta reningsverk. De stora projekten pågår fortfarande och under året beslutade fullmäktige bland annat att satsa på en överföringsledning från Gnesta till Mölnbo för att möjliggöra pumpning av Gnestas avlopp till Himmerfjärdsverket strax öster om Södertälje. På avloppsreningsverket i Gnesta har det hela året pågått arbete med att minska utsläppsnivåerna som ligger över de godkända för BOD (syreförbrukande ämnen). Många åtgärder har genomförts men pro blemet kvarstår delvis. Ett arbete pågick även kring Gnesta vattenverk och vattentäkt för att säkra till förseln av vatten av bra kvalitet för överskådlig framtid. Renhållning Renhållningens olika delar har fungerat bra, framför allt slamtömningen har flutit på mer problemfritt än tidigare år. Sorteringsnivåerna var ungefär lika som tidigare år, det vill säga på en hög nivå jämfört med riket. Insam lingen av matavfall minskade dock något och renhåll ningen ska ta krafttag 2015 för att öka insamlings mängden. Återvinningsgården fortsatte med sommaröppet alla lördagar även 2014. Det har inte bara höjt servicegraden utan har även förbättrat arbetsmiljön för personalen då det blir en mer jämn och spridd ström av besökare. Besöksantalet ligger stadigt på runt 30 000 per år. Kundtjänsten startade ett arbete med att dels höja servicenivån, dels öka kvalitetssäkringen för tjänsterna. Första steget var att se över marknaden vad gäller verktyg för kommunikation mellan kommuninvånare och kundtjänst samt effektiva ärendehanteringssystem. Planen är att lansera ett nytt system 2015. 49 Foto: Bertil Karlsson Koncernen Gnesta kommun Kommunkoncernen, där kommunens helägda bolag ingår, redovisade ett resultat på 10,3 mkr 2014, en klar förbättring mot 2013 (–2,3 mkr). Kommunen sålde Gnesta Stadsnät AB enligt tidigare beslut. Gnestahem påbörjade byggna tionen av 42 lägenheter på Frösjö strand. Gnesta Förvaltnings satte upp solpaneler på taket till Welandersborgs skola och började ombyggna tionen av simhallen. Bolaget köpte även Åsbacka skolan som ska användas till kommunens verk samheter. Olika arkitektförslag togs också fram för gamla posthuset. Gnesta kommunkoncern AB Gnesta kommunkoncern AB är helägd av Gnesta kommun. I koncernen ingår bolagen Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och Gnesta Centrumfastigheter AB. Koncernens resultat Resultatet för hela koncernen inklusive alla bolag var 10,3 mkr (–2,3 mkr 2013). Det sammanställda resul tatet efter elimineringar för Gnesta kommun tillsam mans med bolagen blev 13,3 mkr (–0,8 mkr 2013). Gnestahem AB Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kom munens nämnder, Gnesta kommunkoncern AB. Gnesta kommunkoncern AB började sin verksam het 2009. Koncernen ska, utifrån kommunens vision och långsiktiga mål och företagspolicyn för Gnesta kommun och dess bolag, ha en sammanhållande ägarroll för de kommunala bolag där kommunen äger minst 50 procent av aktierna. Eftersom kommunen har ett bestämmande infly tande i Gnesta kommunkoncern AB ingår den i den sammanställda redovisningen. 50 Gnestahem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 818 lägenheter och ett 20-tal lokaler i Gnesta kommun. Den totala förvaltade ytan är 63 336 m2. Syftet med bolaget är att det på affärsmässiga grunder ska bygga och förvalta bostäder och lokaler för såväl kommersiella som kommunala ändamål. Bolaget ska eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att till godose invånarnas olika önskemål vad gäller bostäder. Gnestahem AB hade under 2014 inga lediga lägen heter och bolagets andel av det totala lägenhetsbestån det i Gnesta kommun är 63 procent. Bolaget skrev 115 nya lägenhetskontrakt och kötiden till lägenheterna Året som gått är i snitt 2 år. Gnestahems intressebank hade 2 620 intressenter vid årets slut. Ett antal hyresgästträffar genomfördes med de lokala hyresgästföreningarna. Effektiviseringarna av energianvändningen fortsätter och 2015 ska bolaget bland annat i Gnesta byta fönster på kvarteret Snickaren, bygga om undercentralen på Torggatan 20–26 och installera ny styr- och regler utrustning på fastigheterna i Stjärnhov. Många små energibesparingsåtgärder och det varma året 2014 gjorde att energiförbrukningen mins kade med 5 procent mellan 2013 och 2014. Bolaget använde under året 0,6 mkr på att förbättra tillgängligheten i fastigheterna. Efter en offentlig upphandling påbörjade bolaget 2014 produktionen av 42 nya lägenheter på Frösjö strand i Gnesta. Lägenheterna beräknas bli klara i december 2015. Bolaget genomförde tillsammans med systerbolaget en upphandling av ramavtal för byggnadsarbeten. Gnestahem AB fortsatte med underhållsinsatser. Bolaget har en ambitiös underhållsplan och investe rade 111 kronor per m2 2014 (147 kronor 2013). De nya redovisningsreglerna med komponent avskrivning innebär att underhåll som tidigare bokförts som kostnader nu istället aktiveras i balansräkningen. Gnesta Förvaltnings AB Gnesta Förvaltnings AB hade under 2014 (liksom 2013) inga lediga lokaler. Många små energibesparingsåtgärder och det varma året 2014 minskade energiförbrukningen med 5 procent mellan 2013 och 2014. Under sommaren satte bolaget upp solpaneler på taket i Welandersborgs skola i Björnlunda. Dessa pane ler står nu för 12 procent av energibehovet på skolan och investeringen är betald inom tio år. Den 1 april utnyttjade bolaget sin option att köpa tillbaka äldreboendena Frustunagården och Ekhagen, för sammanlagt 66,9 mkr. Bolaget köpte fastigheten Gnesta 42:12 (Åsbacka) för 42 mkr. Tanken är att delar av kommunens verksam heter successivt ska flytta in i fastigheten. En kommunal förskola har flyttat in och Gnesta kommun har också skrivit kontrakt och flyttat in i idrottshallen och köket. Den 18 december inlöste Specialskolemyndigheten sina hyreskontrakt i förtid vilket gav ett mycket stort överskott för Gnesta Förvaltnings AB. Tillsammans med systerbolaget Gnestahem AB upphandlade bolaget ramavtal för byggnadsarbeten. I juni 2014 påbörjade bolaget efter upphandling en renovering och utbyggnad av simhallen i Gnesta. Arbetet beräknas bli klart hösten 2015. Foto: Kajsa Kromnér 51 Gnesta Stadsnät AB Gnesta Stadsnät har i uppdrag att förvalta och driva fiberoptiskt stadsnät i Gnesta. 35 procent av hushållen och företagen i Gnesta är anslutna till stadsnätet. 2014 sålde kommunen bolaget till Skanova då kommunen räknar med att en extern operatör har både bättre eko nomi och bättre kompetens för att få fler i kommunen att ansluta sig till det fiberoptiska nätet. Gnesta Centrumfastigheter AB Gnesta Centrumfastigheter äger och förvaltar fastig heterna vid Strömmentorget i centrala Gnesta. Bolaget äger både bostäder och lokaler. En fråga som diskute rats under året är det så kallade posthuset som har ett stort renoverings- och underhållsbehov. De parallella arkitektuppdragen som har genomförts har utmynnat i olika förslag för posthuset. I alla alternativ är kvarteret i och omkring posthuset av stor betydelse för Gnesta centrums utveckling. Kommunen har ännu inte tagit ställning till vad som ska hända med posthuset. Övriga aktieinnehav I följande bolag äger inte kommunen något bestäm mande inflytande, och därför ingår de inte i den sammanställda redovisningen. Gnesta kommun har ett andelskapital på 420 tkr i kreditmarknadsbolaget Kommuninvest, som ägs av mer än 280 svenska kommuner och landsting. Bola gets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa de långsiktigt bästa villkoren för ägarnas finansiella verksamhet. 52 Kommunen äger 1,79 procent av aktiekapitalet i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafik myndighet som är huvudman för länets kollektivtrafik. Kommunen äger 100 aktier (2 procent) i Energi kontoret i Mälardalen AB. Energikontoret ska arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Gnesta kommun äger också tre aktier (totalt 1 000 kr) i Sörmlands turismutveckling AB (STUA). Sörmlands turismutvecklings uppgift är att tillsammans med kom muner och näringsliv samt övriga regionala organisa tioner i Sörmland arbeta för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling. Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus i Stjärnhov. Föreningens uppdrag är att förvalta en byggnad med samlingslokal som hyrs ut till föreningar. Kommunen äger också 6,5 andelar i Daga Vattenregleringsföretag. Gnesta och omvärlden Gnesta och omvärlden Foto: Bertil Karlsson Gnesta har ett mycket bra geografiskt läge i Stockholmsoch Mälardalsregionen. Den kraftfulla tillväxten i Stockholmsregionen ger även effekter i Gnesta, framför allt i Gnesta tätort. Gnesta kan erbjuda en god boendemiljö till en relativt låg kostnad samtidigt som kommuninvånarna har hela Stockholms arbets marknad och utbud inom rimligt avstånd. Det är viktigt inför framtiden att hela Gnesta kom mun, såväl alla tätorter som landsbygden, ska leva och utvecklas. Det framgår tydligt i den vision som kommunfullmäktige antog 2008: Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Kommunen arbetar därför med dialoger med kommuninvånarna, bland annat genom framtidsmöten i kommunens olika tätorter och med så kallad medborgardialog. Kommunen fortsätter att utveckla Gnesta samhälle, bland annat genom att ta fram en centrumplan och bygga fler bostäder. Gnestahem har börjat bygga 42 lägenheter av totalt 140 planerade bostäder vid Frösjö strand. Det är kommunens största exploateringsprojekt för närvarande. I samband med detta projekt ska kom munen även anlägga en promenadväg längs Frösjön, samt en badplats och en småbåtshamn. När det gäller utvecklingen av Gnesta centrum har Thuleparken delvis byggts om under året och kommunen har övertagit ansvaret för Storgatan. En ombyggnad av Storgatan startar 2015. Två arkitekt kontor har utarbetat idéer och förslag på hur centrum inklusive Storgatan kan förändras, och kommunen arbetar nu vidare med dessa förslag. Tillgång till snabb internetuppkoppling är en viktig framgångsfaktor. Därför har kommunen sålt Gnesta Stadsnät AB utifrån övertygelsen att en privat aktör både har bättre kompetens och större finansiella möjligheter att utveckla bredbandstillgången i Gnesta. Målet är att 90 procent av alla hushåll i kommunen ska ha möjlighet att få bredband med en hastighet på 100 mbit/s senast år 2020. Ett av kommunfullmäktiges övergripande mål är ett närmare samarbete mellan kommun, näringsliv, för eningsliv och kulturliv. Därför pågår en mängd olika verksamheter riktade mot näringslivet, föreningslivet och kulturlivet. Ett exempel är föreningen c/o Gnesta (Care of Gnesta), där kommunen tillsammans med företag och föreningar marknadsför Gnesta. Kommunen har stora utmaningar när det gäller idrottsanläggningar. Under 2014 startade ombygg naden av kommunens simhall, och planeringen för en ny idrottshall fortsätter. En viktig framtidsfråga är att fler unga läser vidare efter gymnasiet. Det finns goda möjligheter till det eftersom skolresultaten har förbättrats stadigt, behörig heten till gymnasiet ökar och allt fler får fullständiga betyg i grundskolan. Ett tydligt tecken på de för bättrade skolresultaten är att det genomsnittliga merit värdet 2014 var högre än någonsin tidigare. Befolkningen ökade 2014 Från att kommunen bildades 1992 till och med decem ber 2014 har befolkningen ökat från 9 481 till 10 513 invånare. 2014 ökade befolkningen med 104 personer, och ökningen bestod nästan helt av inflyttning. 2013 beviljades bygglov för 47 bostäder varav 32 i flerfamiljshus. 2014 beviljades fler bygglov; 60 bostäder varav 42 i flerfamiljshus. Kommunens vision är att ha 12 000 invånare år 2020. Bedömningen i dagsläget är en fortsatt ökning men att befolkningen år 2020 kommer att vara omkring 11 200. 53 Befolkningsutvecklingen i Gnestas delområden (Totalbefolkningen i Gnesta 1992–2013) Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (Befolkningsförändringar bland kvinnor och män) Antal 10 700 Antal 5 300 10 500 5 200 10 300 5 100 10 100 5 000 9 900 4 900 9 700 4 800 9 500 9 300 1995 2000 2005 2010 År Befolkningsökningen är ojämnt fördelad i kommu nen, och störst i Gnesta tätort som har cirka 5 400 invånare. I tätorterna Björnlunda med 830 invånare, Stjärnhov med 560 invånare och Laxne med 180 invånare har befolkningstalen de senaste åren i princip varit oförändrade. Enligt kommunens befolknings prognos väntas både Björnlunda och Laxne tätort få fler invånare kommande år. Befolkningstalen för landsbygdsområdena väntas vara oförändrade eller öka något med undantag för Laxne landsbygd där befolkningen väntas minska. 54 Kvinnor Män 4 700 1995 2000 2005 2010 År Antalet barn i förskoleåldern ökar fram till 2015 då ökningen planar ut. Antalet skolbarn i åldern 6–15 år ökar stadigt fram till 2020. Antalet gymnasielever fortsätter däremot att minska fram till 2015 för att sedan öka. År 2018 väntas gymnasieeleverna vara ungefär lika många som 2013. Antalet ”äldre äldre” (80 år och över) väntas börja öka år 2016 och framåt. År 2020 är den gruppen cirka 15 procent större än idag enligt kommunens befolkningsprognos. Gnesta tappar många ungdomar redan i samband med att de börjar gymnasiet, men framför allt ung domar i åldern 20–30 år. Därför har kommunen en mycket liten andel invånare i åldern 25–30 år. Däre mot flyttar många barnfamiljer in vilket gör att Gnesta har en stor andel invånare i åldern 35–60 år, det vill säga den period där många är föräldrar och har barn i skolan. Den stora andelen i åldern 65–75 år beror på de stora 40-talskullarna och att Gnesta är attraktivt för pensionärer. Anmärkningsvärt är att befolkningen i arbetsför ålder är relativt liten i förhållande till antalet pensionärer i kommunen. Gnesta har en relativt jämn könsfördelning med något fler flickor/kvinnor. Att det finns fler kvin nor än män i de högre åldrarna beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. I ålderskategorin 20–30 år finns det färre kvinnor än män. Att det finns både få invånare och färre kvin nor i denna ålderskategori kan bland annat ha att göra med utbildningsmöjligheterna i Gnesta samt att fler kvinnor än män väljer att studera vidare på andra orter. Gnesta och omvärlden Gnestas befolkning i ettårsklasser 2014 – kvinnor Arbetsmarknaden i Gnesta Antal 100 I Gnesta finns 3 000 arbetstillfällen och över 1 000 företag, varav de flesta är fåmansföretag, många med inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbets marknad domineras av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning. Totalt står de för 1 100 arbets tillfällen, eller 40 procent av arbetstillfällena i kom munen. Tillverkning och byggindustri sysselsätter ungefär 300 personer, eller drygt 10 procent vardera. 2 800 Gnestabor pendlar till arbeten i andra kommuner, varav 1 200 till Södertälje och 600 till Stockholm. 700 personer pendlar in till Gnesta kom mun, främst från Södertälje kommun. 75 50 25 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Gnestas befolkning i ettårsklasser 2014 – män Antal 100 75 50 25 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder 55 Ekonomi Foto: Bertil Karlsson Finansiell analys Foto: Bertil Karlsson Finansiell analys Gnesta kommuns resultat för 2014 var +3,0 mkr, en ökning från 2013 (+1,5 mkr). Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 procent (4 procent 2013), medan intäk terna ökade med 3 procent (10 procent 2013). Nettokostnadsandelen var 100 procent, det vill säga kommunen förbrukade årets totala skatteintäkter och statsbidrag. Soliditeten ökade från 27 till 28 procent. Verksam heterna följde i stort sett budget och särskilt socialnämnden och barn- och utbildnings nämnden förbättrade sin budgetföljsamhet. I stort är kommunens ekonomi stabil trots stora investeringar 2014 och planerade inves teringar framöver. Modell för finansiell analys Den finansiella analysen bygger på fyra olika perspek tiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Här redovisas de parvis eftersom resultat och kapacitet har ett starkt samband, liksom risk och kontroll. Syftet med den finansiella analysen är att se om kommunen uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet En analys av resultat och kapacitet kartlägger årets resultat och dess orsaker. En obalans mellan kostnader och intäkter, det vill säga att kostnaderna är högre än intäkterna, är en varningssignal. Analysen av dessa faktorer visar även vilken långsiktig finansiell styrka kommunen har. Skatte- och nettokostnadsutveckling Förändring (%) 2012 2013 2014 Skatteintäkter 2,7 2,9 3,7 Nettokostnader 3,1 3,5 3,4 4,9 3,4 2,1 Nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster Nettokostnadernas ökning var mindre än 2013. Nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelse störande poster var 2,1 procent, en minskning med 1,3 procentenheter. De jämförelsestörande posterna var indexuppräkning för Citybanan (0,2 mkr) och avsättning till deponi i Korslöt (6,5 mkr). 57 Intäkter och kostnader, ökning respektive minskning (%) Verksamhetens bruttointäkter Verksamhetens bruttokostnader Avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningar Finansiella intäkter och kostnader Soliditet (%) 2012 2013 2014 9 10 3 Tillgångsförändring Förändring av eget kapital 5 4 1 21 14 1 6 3 2 – 10 1 13 3 – 38 1 De minskade bruttointäkterna beror till stor del på att kommunen höjde taxor och avgifter 2013. De största intäkterna var taxor och avgifter samt bidrag. Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 pro cent, vilket kan jämföras med 4 procent 2013. I pengar var det en ökning med 5 mkr mellan 2013 och 2014, medan ökningen från 2012 till 2013 var 25 mkr. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillna den mellan kommunens egen beskattningsbara inkomst och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av skattekraften hos kommuner som ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Gnesta hade en skattekraft på 96,6 procent och fick därför inkomst utjämningsbidrag på 75 mkr 2014. Finansnettot minskade med 0,3 mkr. Bland de finansiella intäkterna minskade ränteintäkterna medan borgensavgifterna ökade, vilket gav en sammanlagd ökning med 0,6 mkr. Övriga finansiella kostnader ökade med 0,8 mkr främst på grund av avskrivning av fordringar. I 2014 års finansnetto ingick även reavinster på 3,1 mkr. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Nettokostnadsandel 2012 2013 2014 100 100 100 99 101 99 Nettokostnadsandel med avdrag för beslutade, men ej budgeterade, satsningar samt övriga jämförelsestörande poster En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har en balans mellan kostnader och intäkter. Ett nyckeltal är nettokostnadsandelen, det vill säga hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatte intäkter, statsbidrag och utjämningsavgifter. Riktvärdet för landets alla kommuner är 98 procent. Gnesta hade en nettokostnadsandel på 100 procent, det vill säga Gnesta förbrukade årets skatteintäkter. Nettokostnadsandelen exklusive jämförelsestörande poster var 99 procent. 58 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 2012 2013 2014 28 27 28 6 – 2 1 2 0,4 1 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den visar hur stor del av kommu nens tillgångar som har finansierats med egna medel (skatteintäkter och andra intäkter). Soliditeten ökade med 1 procentenhet 2014 och är därmed tillbaka på 2012 års nivå. Tillgångarna ökade med 1 procent vilket motsvarar 4 mkr. Skuldsättningsgrad (%) 2012 2013 2014 43 40 40 9 8 9 – varav kortfristig skuldsättningsgrad 34 32 31 – varav långfristig skuldsättningsgrad 0 0 0 Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad Den del av tillgångarna som kommunen har finan sierat med lån brukar kallas för skuldsättningsgrad. Det är ett nyckeltal som beskriver hur räntekänslig kommunen är. Den kortsiktiga skuldsättningsgraden minskade med 1 procentenhet, bland annat på grund av minskade leverantörsskulder. Sammanfattning av perspektiven resultat och kapacitet Årets resultat på 3,0 mkr var högre än föregående års 1,5 mkr. Även resultatet före finansiella poster blev positivt, 0,9 mkr. Nyckeltalen visar också att kommunens ekonomi förbättrats något jämfört med 2013. Nettokostnadernas ökningstakt har minskat och skatteintäkterna ökat. Verksamheternas netto kostnader får inte överskrida skatteintäkterna om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Soliditeten ökade igen tillbaka till 2012 års nivå. På grund av att Gnesta har finansiella tillgångar och inga långfristiga skulder är soliditeten hög även när ansvarsförbindelsen räknas med. Gnesta har tidigare år satt av pengar för bland annat pensionskostnader, sluttäckning av deponier och infrastruktursatsningar, för att minska framtida kostnader. Trots det är årets resultat inte tillräckligt. För att ha en fortsatt hög kapacitet behöver kommunen ha ett resultat på minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Riktvärdet är 2 procent, men Gnesta har en stark finansiell position Finansiell analys och därför kan kommunen ha ett lite lägre resultat mål, förutsatt att nämnderna följer budget och har beredskap för oförutsedda händelser. Finansiella nettotillgångar (mkr) Kort- och långfristiga skulder Nettotillgångar Med riskförhållande menar man hur utsatt kom munen är för finansiella risker. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här ana lyserar man också borgensåtagande och pensionsskuld. Med kontroll menar man om och hur kommunen följer sina finansiella mål och sin budget. En god följsamhet mot budget innebär också en god ekono misk hushållning. Risk och kontroll hänger samman genom att båda är ett mått på kommunens förmåga att anpassa sin ekonomi till olika situationer. Likviditetsmått (%) Likvida medel/kortfristiga skulder 2012 2013 2014 35 21 17 225 228 213 Kassalikviditet (omsättningstillgångar/ korta skulder) Likviditeten, den kortsiktiga betalningsförmågan, försämrades för tredje året i rad och har gjort det sedan 2011 då likviditeten var 44 procent. De likvida medlen minskade men det gjorde även de kortfristiga skulderna. Räknas alla omsättningstillgångar in i förhållande till de korta skulderna är nyckeltalet högt, 213, bero ende på att medel som är avsatta för pensionskostnader ska bokföras som omsättningstillgång. Dessa medel får inte användas till löpande drift och är placerade så att de förfaller (blir tillgängliga) i takt med kommande pensionsutbetalningar. Minskningen jämfört med 2013 beror på minskade upplupna skatteintäkter. Är kassalikviditeten lägre än 100 procent kan kommunen tvingas låna eller sälja anläggningstillgångar för att kunna betala sina kortfristiga skulder. I slutet av månaden är likviditeten ändå relativt hög eftersom kommunen fått in skatter men inte betalat ut löner. Medelsaldot var negativt under fem månader 2014 (två månader 2013), vilket innebär att kommunen utnyttjat checkkrediten. 2013 2014 364 352 334 – 106 – 99 – 98 258 253 236 Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar Riskförhållande och kontroll 2012 I finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar som kommunen beräknas omsätta inom 10–20 år. Utifrån den tidsperioden kan man bedöma Gnestas betalningsberedskap som ”medellång”. 2014 minskade tillgångarna men även skulderna, och totalt sett minskade de finansiella nettotillgångarna för andra året i rad. Ränte- och valutarisker Ränterisk är risken för förändringar av räntorna och med valutarisk menar man risk för eventuella valuta kursförluster. Kommunen är inte utsatt för ränterisk eftersom merparten av kommunens lån flyttades 2003 i samband med att fastigheterna övergick till kommunens fastighetsbolag. Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB hanterar sin ränterisk bland annat genom att göra så kallade ränteswappar för att säkerställa en jämn räntenivå. Enligt finanspolicyn får inte kommunen ta någon valutarisk. Kreditrisk Kommunen har en kreditrisk på sina fordringar, det vill säga en risk att kommunen inte får fordringar betalda. Kommunens kundfordringar var vid årets slut 6,4 mkr (6,7 mkr 2013). Borgensåtagande/hyresåtagande och koncernens resultat (mkr) Hyresåtagande 5 år framåt Utnyttjad kommunal borgen Sammanställt resultat – varav Gnesta Kommunkoncern AB 2012 2013 2014 351,4 367,9 359,4 407 423 570 5,7 – 0,8 14,8 – 1,5 – 2,3 11,8 59 Hyresåtagandet visar vilka hyresavtal kommunen har i åtagande för fem år framåt. Det ökade hyresåtag andet omfattar bland annat ny brandstation, sporthall, förskola och upprustning av simhall vilket medför högre hyra. Hyrorna är uppräknade med 2 procent från och med 2017. Kommunens tak för borgensåtagande 2014 uppgick till 757 mkr, en ökning med 204 mkr jämfört med 2013. Borgensramen för Gnestahem AB höjdes med 100 mkr på grund av det planerade byggprojektet på Frösjöstrand. Borgensramen för Gnesta Förvaltnings AB höjdes i omgångar under året. En första höjning gjordes med 20 mkr för om- och tillbyggnad av simhallen. Inför köp av den tidigare skolfastigheten Åsbacka höjdes ramen med ytterligare 44 mkr och i oktober höjdes den med 40 mkr för att slutföra arbetet med simhallen. Tabellen ovan visar den utnyttjade kommunala borgen den sista december 2014. Risken att behöva infria borgensåtagandena bedöms som låg. Bostadsbolagets uthyrningssituation är god, med flera nybyggda fastigheter, men vissa anläggningar i Gnesta Förvaltnings AB har ett stort underhållsbehov. Pensionsskuld (mkr) 2012 2013 2014 12 676 13 860 13 921 8 713 8 763 8 088 185 964 194 985 190 412 207 353 217 608 212 421 Pensioner, individuell del, inklusive löneskatt Avsättning för pensioner, inklusive löneskatt Pensioner intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen, inklusive löneskatt Total pensionsskuld, inklusive särskild löneskatt 24,26 % Bokförda likvida medel 1 364 4 959 744 123 915 121 699 127 759 Bokfört värde, finansiella placeringar Totalt, finansiella placeringar 125 279 126 658 128 503 Marknadsvärde, finansiella placeringar 0 0 0 0 0 0 133 232 130 871 137 357 133 232 130 871 137 357 74 121 86 737 75 064 108 108 108 28 27 28 Finansiella placeringar utan marknadsvärde Marknadsvärde, finansiella omsättningstillgångar Marknadsvärde totalt, finansiella placeringar Skillnad mellan pensionsåtagande och öronmärkta medel Finansiella placeringar, marknadsvärde/bokfört värde (%) Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen (%) Foto: Bertil Karlsson 60 Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. För pensioner intjänade före 1998 redovisas ansvarsförbindelsen utanför balans räkningen. Det är den största delen av kommunens pensionsskuld. 2014 var kommunens pensionsskuld inklusive löneskatt 212 mkr varav 190 mkr avser ansvarsförbindelsen. Det innebär att omkring 90 pro cent av den totala pensionsskulden inte ingår i balans räkningen. Lägger man in den posten i balansräkningen minskar soliditeten från 71 till 28 procent. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunen använda avkastningen på pensionsportföljen till att kapa topparna på de pensionsutbetalningar som över stiger 2 mkr från och med 2010. Under 2014 använde kommunen 3,2 mkr till detta. Finansiell Analys Finansiella placeringar Kommunens tillgångar (%) Limit min Limit max 2012 2013 2014 Svenska aktier 0 10 0 0 3 Globala aktier 0 30 0 0 14 Aktieindexobligation 0 0 13 13 0 Nominella räntor 10 30 39 31 30 Realräntor 40 100 47 52 53 0 10 Kassa Totalt 1 4 0 100 100 100 Avkastningen på pensionsportföljen blev 7,4 procent 2014 jämfört med –0,6 procent 2013. Innehaven ligger inom placeringslimiterna (kommunens placeringsreg ler för riskspridning). och åtgärderna bromsade upp kostnadsutvecklingen. Båda nämnderna fick en ökad budget till 2014 och fortsatte också att genomföra åtgärder för att nå en budget i balans. Dessa åtgärder har gett effekt och nämnderna var i stort sett i balans 2014. Den stora avvikelsen för de kommungemensamma posterna beror på att resultatet användes till att göra en avsättning för kommande kostnader för deponin Korslöt. Resultaträkning (mkr) Budget helår Prognos avvikelse oktober Budget avvikelse helår poster 505,2 8,6 2,2 Kommunstyrelse – 37,5 0,5 0,9 Miljö- och byggnämnd – 11,8 – 0,4 – 0,1 utbildningsnämnd – 242,9 0,4 0 Socialnämnd – 186,0 0 – 0,5 – 25,0 – 0,1 – 0,1 Totalt 2 9,0 2,4 Vatten- och avloppsenhet 0 – 0,4 – 0,7 Renhållningsenhet 0 – 0,1 – 0,1 0 8,5 1,6 Kommungemensamma Barn- och Känslighetsanalys Vissa händelser kan kommunen påverka, andra inte – till exempel konjunkturförändringar eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Tabellen nedan visar hur kommunens eko nomi påverkas av olika tänkbara händelser. Kultur- och tekniknämnd Totalt inklusive Händelser Kostnad/intäkt +/– mkr Förändrad skattesats 1 kr 21,7 Bruttokostnadsförändring 1 % 6,2 Löneförändring 1 % 3,4 Generella statsbidrag 1 % 1,0 Försörjningsstöd 10 % 0,6 Avgiftsändring 1 % 0,5 Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En hög prognossäkerhet innebär att kommunen har goda möjligheter att anpassa sig efter ändrade för utsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kommunens finansiella kontroll. Prognosen efter oktober 2014 pekade på ett över skott på 9 mkr mot budget. Nämnderna har haft god prognossäkerhet och budgetföljsamhet under året. Stort fokus har också legat på att få en budget i balans i kommunens två största nämnder, barn- och utbild ningsnämnden och socialnämnden. 2013 hade dessa nämnder underskott jämfört med budget och kraftigt ökade kostnader. Åtgärder för att nå en budget i balans redovisades på nämndernas sammanträden i juni 2013 taxefinansierad verksamhet Sammanfattning av perspektiven risk och kontroll Den kortsiktiga betalningsförmågan är ansträngd. Kommunen har investerat mer än dubbelt så mycket 2014 som 2013 och planerar att fortsätta investera i bland annat centrumförnyelse, idrottsanläggningar och vatten- och avloppsanläggningar. Kommunens finansiella tillgångar är placerade för att så långt som möjligt balansera risk mot avkastning. Kostnaderna för pensionsutbetalningar ökar successivt till omkring år 2022 och börjar sedan minska. Det beror på att pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen, i den så kallade ansvarsför bindelsen. Både 2011 och 2012 gjorde kommunen ”förskottsinbetalningar” på totalt 7,9 mkr av delar av pensionsskulden för att bli bättre ekonomiskt rustad. 61 Borgensåtagandet mot bostadsbolaget är högt och kan innebära en risk för kommunen på lång sikt. Prognossäkerheten förbättrades 2014. Gnesta kom mun jämför sig med andra liknande kommuner och med kommunerna i nätverket Femklövern. Det är ett viktigt verktyg för att se vilka verksamheter som är kostnadseffektiva och har hög kvalitet. Jämförelser av åren 2010–2013 visar också vilka verksamheter som kostar mer (eller mindre) än stan dardkostnaden eller kostnaden som andra jämförbara kommuner har. 2010 gick Gnesta med i Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. 2012 började kommunen också använda en metod för systematiskt förbättrings arbete i verksamheterna. Foto: Kajsa Kromnér 62 Ekonomin i framtiden Gnesta kommun har en stabil ekonomi med goda för utsättningar att driva och utveckla sina verksamheter. Kommunen har bra pendlingsmöjligheter och nära till en stor arbetsmarknad, och befolkningen har också ökat de senaste åren. Fokus på näringslivsfrågor har stärkt företagarna och flera byggprojekt är på gång. Kommunens förvaltningar fortsätter sitt arbete med att säkerställa att kommunen använder sina resurser kostnadseffektivt och bidrar till ökad medborgar nytta, samtidigt som personalens delaktighet och arbetsglädje ökar. Gnesta står dock inför förändringar i befolknings strukturen och ökade krav från medborgarna på en effektiv service. En kommun måste agera långsiktigt och ha tillräckligt bra resultat för att inte urholka det egna kapitalet och tvingas till kortsiktiga beslut. För att uppnå detta måste politikerna våga prioritera hårdare och verksamheterna bli ännu mer kostnads effektiva i sin service till medborgarna. Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Periodiseringar Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning för perioden. Det innebär att utgifter bokförs för den period förbruk ningen skett och inkomster bokförs för den period intäkterna avser. Villkorade bidrag som sträcker sig över flera redo visningsperioder redovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda. Väsentlighetsprincipen är utgångspunkten vid periodisering av kostnader och intäkter. I boksluts anvisningen anges att belopp över 20 000 kronor ska periodiseras. Avsättningar Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till perso nalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid, redovisas som kortfristig skuld. Den del av pensioner till personalen som hör till det individuella valet särredovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Övriga pensionsåtaganden, som visstids- eller garantipension och intjänad pension på lönedelar över 7,5 basbelopp, redovisas under avsätt ningar i balansräkningen. Pensionsåtagandet före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen av kommunens pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 071. I årsredovisningen beskrivs även hur resultat- och balansräkning skulle påverkas om ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt lyfts in i balansräkningen via eget 1 Styrelsen för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har beslutat att rekommendera medlemmarna att från och med verksamhetsåret 2007 tillämpa den modell för beräkning av pensionsskuld som föreslås i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld – RIPS 07. kapital och uppskrivningen av ansvarsförbindelsen tas upp som en kostnad i resultaträkningen, medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen tas direkt från balansräkningen. Kommunen har även bokfört övriga avsättningar, det vill säga förpliktelser där beloppet eller tidpunkten för betalning är okända. Avsättning för Citybanan baseras på ett regeringsbeslut. Kalkylen indexuppräk nas utifrån basåret januari 2008. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar bokförs i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning görs på det ursprungliga anskaffningsvärdet. För att inventarier ska bokföras under förbruk ningsinventarier, korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde, ska de ha en ekonomisk livslängd på högst 3 år eller ha ett anskaffningsvärde exklusive moms som är mindre än ett halvt prisbasbelopp. Inventariet avskrivs då inte utan bokförs i sin helhet i samband med anskaffningen. Inköp över ett halvt basbelopp bokförs i balans räkningen som en investering, förutsatt att de har en livslängd på minst 3 år. Kalkylränta på 2,9 procent har belastat alla investeringar i anläggningsregistret. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserad på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Viss vägledning för bedömning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider och Rådet för kommunal redo visnings skrift om avskrivningar. Komponentavskrivningar Kommunen började med komponentavskrivning 2014. Syftet är att minimera felaktigheter vad gäller avskrivningar, det vill säga periodiseringar av anskaff ningsutgifter, i framtida resultaträkningar. 63 Det pågår en genomgång av kommunens gator och vatten- och avloppsanläggningar i anläggningsregistret. Beloppsgränsen för en komponent är beräknad till 500 tkr. Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassifi ceras som omsättningstillgångar. Utgångspunkten för omklassificeringen av en exploateringsfastighet från anläggnings- till omsättningstillgång är att detalj planen vunnit laga kraft och att kommunen tecknat avtal med exploatören för att påbörja markarbeten. Intäkter och kostnader från exploateringar går via resultaträkningen och nollställs sedan mot balans räkningen. Först när exploateringen är färdig kommer underskottet eller överskottet att påverka resultatet.2 Finansiella tillgångar Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i den finanspolicy som fullmäktige antagit. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen för koncernen Gnesta kommun har upprättats enligt förvärvsmet oden med proportionell konsolidering. Konsoli deringen innebär att kommunens och Gnesta kom munkoncern AB:s räkenskaper sammanförts efter eliminering av alla koncerninterna mellanhavanden 2 64 Se även investerings- och exploateringsverksamhet. och att endast de ägda andelarna (räkenskapsposterna) har tagits med. Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar som inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Det kan därför finnas vissa mindre avvikelser jämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen. För Gnesta kommunkoncern AB gäller bok föringslagen och för kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redo visningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om marginella skillnader som inte väsentligt påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där det har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. I Gnesta kommunkoncern AB:s redovisning används för första gången K3-regelverket i enlighet med BFNAR (Bokföringsnämndens allmänna råd) 2012:1. Rekommendationen K3 kräver att en anläggnings tillgång som omfattar stora delar med väsentligt olika nyttjandeperioder ska delas upp på dessa kompon enter, och varje komponent ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Det innebär att ingående värden i kommunkoncer nens materiella anläggningstillgångar ändrats något. Förändringarna har redovisats direkt mot eget kapital. Räkenskaper Resultaträkning Tkr Gnesta kommun Not 2014 Sammanställd Budget Avvikelse 2014 budget/utfall 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 96 280 101 401 – 5 121 93 712 175 211 152 847 Verksamhetens kostnader 2 – 620 660 – 631 267 10 607 – 615 649 – 641 594 – 643 469 Jämförelsestörande kostnader 3 – 6 698 0 – 6 698 6 966 – 6 698 6 966 Avskrivningar 4 – 10 558 – 13 164 2 606 – 9 054 – 33 158 – 25 070 – 541 636 – 543 030 1 394 – 524 025 – 506 232 – 508 726 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 5 437 570 438 312 – 742 430 105 437 570 430 105 Generella statsbidrag och utjämning 6 103 175 102 185 990 91 262 103 175 91 262 Finansiella intäkter 7 5 056 4 200 856 4 499 3 239 3 096 Finansiella kostnader 8 – 1 207 – 298 – 909 – 372 – 18 482 – 15 937 2 958 1 369 1 589 1 469 19 270 – 200 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 – 4 225 0 Skattekostnader 0 0 0 0 – 1 778 – 597 2 958 1 369 1 589 1 469 13 267 – 797 198 0 198 144 0 0 – 3 124 0 – 3 124 – 362 0 0 0 0 0 0 0 0 32 1 369 – 1 337 1 251 ÅRETS RESULTAT Återföring tidigare års öronmärkning Citybanan Reavinst Nedskrivningar ÅRETS RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET 65 Balansräkning Tkr Gnesta kommun Not 2014 Sammanställd 2013 2014 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 617 1 070 617 1 118 Mark, byggnader, tekniska anläggningar 10 85 058 65 614 772 707 594 396 Maskiner och inventarier 11 Materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 12 Summa anläggningstillgångar 23 337 21 069 24 584 31 265 108 395 86 683 797 291 625 661 125 010 125 010 4 510 5 572 234 022 212 763 802 418 632 351 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 13 23 203 25 592 23 404 25 765 Fordringar 14 41 740 57 578 69 670 55 082 Kortfristiga placeringar 15 127 759 121 699 127 759 121 699 Kassa och bank 16 16 724 21 718 46 023 30 172 Summa omsättningstillgångar 209 426 226 587 266 856 232 718 Summa tillgångar 443 448 439 350 1 069 274 865 069 – 316 695 – 313 737 – 315 623 – 300 905 – 2 958 – 1 469 – 13 267 797 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 17 därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner 18 – 8 088 – 8 763 – 8 088 – 8 763 Övriga avsättningar 19 – 20 488 – 17 498 – 20 939 – 17 979 – 28 576 – 26 261 – 29 027 – 26 742 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 20 0 0 – 569 749 – 391 195 Kortfristiga skulder 21 – 98 177 – 99 352 – 154 875 – 146 227 – 98 177 – 99 352 – 724 624 – 537 422 – 439 350 – 1 069 274 – 865 069 Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 66 – 443 448 Räkenskaper Tkr Gnesta kommun Not Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inklusive löneskatt 24,26 % 2014 Sammanställd 2013 2014 2013 22 190 412 194 985 0 0 569 755 423 329 0 0 Kommunal borgen Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB Borgen och förlustansvar egna hem Operationella leasingavgifter 12 månader och framåt Framtida hyror med förfall överstigande 5 år Summa ansvarsförbindelser Förvaltningsuppdrag 0 0 0 0 6 073 8 182 0 0 359 398 367 911 0 0 1 125 638 994 407 0 0 1 110 1 110 0 0 67 Tilläggsupplysning Sammanställd redovisning Bidrag, tillskott och utdelningar Bolag: Ägartillskott Givna Koncernbidrag Mottagna Givna Utdelning Mottagna Givna Mottagna Gnesta kommun 0 0 0 0 0 2 160 Gnesta Kommunkoncern AB 0 2 000 0 2 160 2 160 0 Gnestahem AB 0 0 2 160 0 0 0 2 000 0 0 0 0 0 Gnesta Förvaltnings AB Kostnader, intäkter, fordringar och skulder Bolag Försäljning Köpare Gnesta kommun Gnesta Kommunkoncern AB Säljare Givna Borgen Mottagna Givna Mottagna 7 474 0 0 569 755 0 125 0 0 0 0 45 400 Gnestahem AB 4 406 2 576 0 0 0 223 355 Gnesta Förvaltnings AB 2 783 61 774 0 0 0 301 000 160 0 0 0 0 0 Gnesta Centrumfastigheter 68 64 350 Lån Räkenskaper Noter Tkr Kommunen 2014 2013 Sammanställd 2014 2013 Not 1. Verksamhetens intäkter Inklusive interna poster avgår interna poster 243 724 – 147 444 275 373 – 181 661 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter varav försäljningsmedel varav taxor och avgifter varav hyror och arrende varav bidrag varav försäljning av verksamhet varav övriga förvaltningsintäkter 96 280 5 677 52 019 2 515 29 222 6 847 0 93 712 5 316 50 262 2 458 31 424 4 239 13 175 211 5 677 52 019 77 715 29 222 6 847 3 731 152 847 5 316 50 262 57 713 31 424 4 239 3 893 – 768 104 147 444 – 797 310 181 661 0 0 0 0 – 620 660 – 615 649 – 641 594 – 643 469 – 148 955 – 14 457 – 341 514 – 63 523 – 145 376 – 15 553 – 341 152 – 63 245 – 148 955 – 14 457 – 353 817 0 – 145 376 – 15 553 – 356 743 0 – 52 211 – 50 323 – 124 365 – 125 797 – 198 – 6 500 0 – 6 698 – 144 0 7 110 6 966 – 198 – 6 500 0 – 6 698 – 144 0 7 110 6 966 Not 4. Avskrivningar Immateriella tillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa – 636 – 3 200 – 6 722 – 10 558 – 657 – 2 712 – 5 685 – 9 054 – 684 – 25 178 – 7 289 – 33 151 – 706 – 17 756 – 6 608 – 25 070 Not 5. Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa 438 635 73 – 1 138 437 570 432 402 – 2 545 248 430 105 438 635 73 – 1 138 437 570 432 402 – 2 545 248 430 105 75 007 3 498 20 333 74 721 4 753 19 795 75 007 3 498 20 333 74 721 4 753 19 795 3 445 892 103 175 – 6 571 – 1 436 91 262 3 445 892 103 175 – 6 571 – 1 436 91 262 2 455 74 0 1 938 589 5 056 2 873 168 0 1 458 2 576 74 0 0 589 3 239 2 928 168 0 0 0 3 096 Not 2. Verksamhetens kostnader Inklusive interna poster avgår interna poster Verksamhetens kostnader varav entreprenader och köp av verksamhet varav bidrag varav personalkostnader varav lokalkostnader varav förbrukning och främmande tjänster Not 3. Jämförelsestörande poster Indexuppräkning Citybanan Avsättning deponi Förändrad pensionsskuld p g a räntesänkning Summa Not 6. Generella statsbidrag och utjämning Bidragsintäkter Inkomstutjämningsbidrag Reglerings-/strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidragskostnader Kostnadsutjämningsavgift Utjämningsavgift LSS Summa Not 7. Finansiella intäkter Ränteintäkter Ränteintäkter kundfordringar Ränta på reverslån Borgensavgift Övriga finansiella intäkter Summa 4 499 69 Tkr Not 8. Finansiella kostnader Räntekostnader Dröjsmålsränta Bankavgifter Övriga finansiella kostnader Summa Kommunen 2014 2013 Sammanställd 2014 2013 – 93 – 28 – 97 – 989 – 1 207 – 97 – 21 – 233 – 21 – 372 – 17 368 – 28 – 97 – 989 – 18 482 – 15 662 – 21 – 233 – 21 – 15 937 3 697 183 0 0 3 880 3 697 0 0 0 3 697 3 941 183 0 0 4 124 3 941 0 0 0 3 941 Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa – 2 627 – 636 0 – 3 263 – 1 970 – 657 0 – 2 627 – 2 823 – 684 0 – 3 507 – 2 117 – 706 0 – 2 823 Nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 617 3-5 år 1 070 3-5 år 617 3-5 år 1 118 3-5 år Not 10. Materiellla anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Utrangeringar/omklassificering Summa 128 699 22 644 0 0 151 343 121 360 7 339 0 0 128 699 789 711 206 088 – 3 816 0 991 983 751 510 40 467 – 2 266 0 789 711 Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa – 63 085 – 3 200 0 – 66 285 – 60 373 – 2 712 0 – 63 085 – 191 966 – 21 605 946 – 212 625 – 174 649 – 17 755 438 – 191 966 Nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 – 3 349 – 3 302 0 – 6 651 – 3 349 0 0 – 3 349 Utgående bokfört värde 85 058 65 614 772 707 594 396 Varav: Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Bostadsfastigheter Mark/markanläggning Summa 526 42 769 21 110 0 20 653 85 058 608 33 232 11 121 0 20 653 65 614 298 583 42 769 21 110 348 728 61 517 772 707 232 806 33 232 11 121 255 720 61 517 594 396 10-50 år 10-50 år 10-50 år 10-50 år Not 9. Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Utrangeringar/omklassificering Summa Utgående bokfört värde Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej. 70 Räkenskaper Tkr Not 11. Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Utrangeringar/omklassificering Summa Kommunen 2014 2013 Sammanställd 2014 2013 63 477 9 117 – 128 0 72 466 57 668 6 343 0 0 64 011 80 608 9 282 – 10 482 0 79 408 73 852 6 756 0 0 80 608 Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa – 42 407 – 6 722 0 – 49 129 – 37 257 – 5 685 0 – 42 942 – 49 343 – 7 289 1 808 – 54 824 – 42 735 – 6 608 0 – 49 343 Nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utgående bokfört värde Varav: Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och tekniknämnden Bolagen Summa 23 337 21 069 24 584 31 265 2686 67 5983 4905 9696 0 23 337 2 359 0 6 174 4 026 8 510 0 21 069 2686 67 5983 4905 9696 1 247 24 584 2 359 0 6 174 4 026 8 510 10 196 31 265 3-20 år 3-20 år 3-20 år 3-20 år Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej. Not 12. Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag 55 856 55 856 756 756 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar – 115 – 115 – 115 – 115 Andelskapital i Kommuninvest* 420 420 420 420 Obligationer 0 0 0 0 Reversfordran Gnesta Förvaltnings AB 0 0 0 0 Reversfordran Gnesta kommunkoncern AB 66 200 66 200 0 0 Övriga långfristiga fordringar 1 705 1 705 2 505 3 567 Bostadsrätt 944 944 944 944 Summa 125 010 125 010 4 510 5 572 *Gnesta kommun har i maj 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelse. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Gnesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 mkr och totala tillgångar till 290 730 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 389,3 mkr per 201412-31 och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 377,7 mkr. 71 Tkr 2013 Sammanställd 2014 2013 Not 13. Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd Exploatering Fasanvägen, Laxnevägen servis Exploatering Björnlundagården 1:1 servis Exploatering Frösjöstrand servis Exploatering gatukostnader Fasanvägen Exploatering Gnesta tätort, Mårdstigen Exploatering Vackerby 3:3, 4:70 Exploatering Österkärv, Gnesta 84:14, Gnestahöjden Exploatering Gnesta 38:17 Exploatering gatukostnad Frösjöstrand Exploatering Björnlunda 1:5 och del av 1:1 Exploatering Ytterby 4:24 Exploatering Vässlevägen Exploatering Prästhopen 2:1, 2:2, industri Exploatering Prästhopen 2:1, 2:2, bostad Exploatering Vackerby industriområde Exploatering Gnesta tätort, Thulegatan Exploatering Gnesta Centrum Exploatering Vackerby Hage 2 + Norra Vackerby Exploatering Framnäs, villor + förskola Exploatering Skenda (Aspliden) Exploatering Stationsområdet Exploatering färdigställande, Frönäs Gärde, Hovgården Summa 0 222 33 305 303 – 191 – 1 038 992 1 704 1 163 128 – 1 313 – 296 5 041 7 032 678 82 742 – 261 1 087 374 – 151 6 567 23 203 0 243 33 0 291 – 202 – 1 038 978 1 790 0 128 – 1 313 – 296 5 116 10 139 678 195 0 779 1 537 374 – 151 6 311 25 592 201 222 33 305 303 – 191 – 1 038 992 1 704 1 163 128 – 1 313 – 296 5 041 7 032 678 82 742 – 261 1 087 374 – 151 6 567 23 404 173 243 33 0 291 – 202 – 1 038 978 1 790 0 128 – 1 313 – 296 5 116 10 139 678 195 0 779 1 537 374 – 151 6 311 25 765 Not 14. Fordringar Kundfordringar Momsfordran Fordringar skattekonto Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna skatteintäkter Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Summa 6 401 4 217 0 783 15 865 14 147 0 327 41 740 6 729 4 016 69 2 313 14 329 22 598 7 088 436 57 578 28 465 4 217 0 1 463 21 051 14 147 0 327 69 570 7 169 4 016 69 3 278 10 428 22 598 7 088 436 55 082 127 759 127 759 121 699 121 699 127 759 127 759 121 699 121 699 43 0 16 681 16 724 148 431 21 139 21 718 66 0 45 957 46 023 152 431 29 589 30 172 – 313 737 0 0 852 – 1 708 – 2 958 – 316 695 – 312 268 0 0 180 – 1 783 – 1 469 – 313 737 – 300 905 – 2 525 1 074 852 – 1 708 – 13 267 – 315 623 – 301 656 – 1 120 1 074 180 – 1 783 797 – 300 905 – 4 248 – 62 8 227 – 4 – 4 079 – 3 994 – 69 – 44 228 – 369 – 4 248 – 4 248 – 62 8 227 – 4 – 4 079 – 3 994 – 69 – 44 228 – 369 – 4 248 Not 15. Kortfristiga placeringar Obligationer, värdepapper Summa Not 16. Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank Summa Not 17. Eget kapital Ingånde eget kapital Direktbokning mot eget kapital Balanserat resultat varav vatten- och avloppskollektivet varav avfallskollektivet Årets resultat Utgående eget kapital Not 18. Avsättningar pensioner Avsättning exklusive ÖK-SAP Ingående balans Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta/intjänad PA-KL Utgående bokfört värde 72 Kommunen 2014 Räkenskaper Tkr Kommunen 2014 2013 Sammanställd 2014 2013 Avsatt till pensioner ÖK-SAP Ingående balans Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalning ÖK-SAP Sänkning av diskon.räntan (2013) Ändrad samordning (2013) Övrig post Utgående bokfört värde Övrig post Löneskatt på pensioner – 2 784 – 39 6 400 0 0 7 – 2 410 – 20 – 1 579 – 2 998 – 50 – 33 401 – 55 – 111 62 – 2 784 0 – 1 711 – 2 784 – 39 6 400 0 0 7 – 2 410 – 20 – 1 579 – 2 998 – 50 – 33 401 – 55 – 111 62 – 2 784 0 – 1 711 Summa avsättningar – 8 088 – 8 763 – 8 088 – 8 763 Upplysning avseende avsättning enligt ÖK-SAP förpliktelse minskad genom försäkring Överskottsmedel i försäkringen Aktualiseringsgrad 29 566 0 94 % 24 755 0 92 % 29 566 0 94 % 24 755 0 92 % – 10 087 – 198 0 3 408 – 6 877 – 11 962 – 144 0 2 019 – 10 087 – 10 087 – 198 0 3 408 – 6 877 – 11 962 – 144 0 2 019 – 10 087 0 0 0 0 – 6 411 – 6 500 300 – 12 611 – 6 711 0 300 – 6 411 – 6 411 – 6 500 300 – 12 611 – 6 711 0 300 – 6 411 – 1 000 0 0 – 1 000 – 1 000 0 0 – 1 000 – 1 000 0 0 – 1 000 – 1 000 0 0 – 1 000 – 13 611 – 7 411 – 13 611 – 7 411 0 0 – 451 – 481 – 20 488 – 17 498 – 20 939 – 17 979 Not 19. Övriga avsättningar Avsättning Citybanan Redovisat vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utbetalning kollektivtrafikmyndigheten Utgående avsättning Ackumulerad överavskrivning Avsättning för återställande av deponier/soptippar Korslöt Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning Käxle Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning Summa deponier/soptippar Uppskjuten skatteskuld Summa övriga avsättningar Under åren 2008–2014 har indexuppräkning skett för Citybanan. Avsättning för återställande av deponin Korslöt sker i sambarbete med Trosa. Korslöts fond avslutades 2002. Gnesta kommun amorterar 300 tkr per år. Ny avsättning avser utökade kostnader för sluttäckning. Avsättning för återställande av Käxletippen. Projektering av den sista etappen pågår för närvarande och kan komma att leda till ökade kostnader. Det är länsstyrelsen som beslutar om slutdatum. Not 20. Långfristiga skulder SEB Nordea Kommuninvest Swebank SBAB Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 – 37 925 – 90 000 – 319 145 – 45 000 – 77 679 – 569 749 – 47 925 – 90 000 – 175 151 0 – 78 119 – 391 195 73 Tkr Not 21. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens källskatt Okompenserad övertidsersättning Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen särskild löneskatt Upplupen pension individuell del Interima skulder Statsbidrag med villkor Förutbetalda hyror och avgifter Övriga kortfristiga skulder Summa Not 22. Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelse ingående balans Försäkring IPR Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Bromsen Aktualisering Övrig post Löneskatt Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inkluxive löneskatt 24,26 % Aktualiseringsgrad Kommunägda företag, Gnesta kommunkoncern SBAB SEB Bolån Swedbank Kommuninvest Nordea Summa Kommunen 2014 2013 – 28 850 – 4 861 – 1 191 – 19 789 – 5 783 – 7 139 – 11 203 – 5 432 – 13 770 0 – 159 – 98 177 – 34 269 – 4 894 – 1 247 – 18 998 – 5 678 – 12 506 – 11 154 – 5 063 – 4 768 0 – 775 – 99 352 156 917 0 1 427 165 – 5 426 0 – 766 – 172 1 092 37 175 190 412 94 % 149 657 – 4 262 1 681 2 930 – 5 371 11 692 0 330 260 38 068 194 985 92 % 77 679 37 925 45 000 319 151 90 000 78 124 47 925 0 175 151 122 129 569 755 423 329 Operationella leasingavgifter 2015 2016-2020 Datautrustning Kopiatorer & faxar Kaffemaskin Personbilar Telefoniutrustning, trygghetslarm 45 192 36 293 2 252 2 115 6 128 3 004 2 818 6 073 3 255 Summa Föregående års operationella leasingavgifter 2014 62 249 56 661 10 1 747 27 380 44 292 0 4 654 2 785 8 182 5 397 Summa 359 398 367 911 1 125 638 994 407 Hyror med förfall överstigande 5 år Hyror Summa panter och ansvarsförbindelser 74 2015-2019 Datautrustning Kopiatorer & faxar Kaffemaskin Personbilar Massagefåtölj, gasflaska Telefoniutrustning, trygghetslarm Sammanställd 2014 – 41 782 – 4 861 – 1 191 – 19 789 – 5 783 – 7 139 – 11 203 – 30 015 – 13 770 – 5 384 – 13 958 – 154 875 2013 – 36 577 – 4 894 – 1 247 – 19 475 – 5 829 – 12 506 – 11 154 – 10 119 – 4 768 – 4 559 – 35 099 – 146 227 Räkenskaper Resultaträkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Tkr Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande intäkter och kostnader Årets förändring av ansvarsförbindelsen 2014 2013 96 280 93 712 0 0 – 620 660 – 615 649 – 6 698 6 966 4 573 – 9 021 – 10 558 – 9 054 – 537 063 – 533 046 Skatteintäkter 437 570 430 105 Generella statsbidrag och utjämning 103 175 91 262 5 056 4 499 – 1 207 – 372 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader 7 531 – 7 552 Extraordinära intäkter Resultat före extraordinära poster 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 7 531 – 7 552 ÅRETS RESULTAT Förändringen av ansvarsförbindelsen till KPA har förts på resultatet. Nedan visas skillnaden mellan kommunens bokförda resultat och resultat inklusive ansvarsförbindelsen. Kommunens redovisade resultat Resultat inklusive ansvarsförbindelsen Skillnad av resultat 2 958 1 469 – 7 531 – 7 552 4 573 – 9 021 75 Balansräkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Tkr 2014 2013 617 1 070 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 85 058 65 614 Maskiner och inventarier 23 337 21 069 Summa materiella anläggningstillgångar 108 395 86 683 Finansiella anläggningstillgångar 125 010 125 010 Summa anläggningstillgångar 234 022 212 763 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 23 203 25 592 Fordringar 41 740 57 578 127 759 121 699 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 16 724 21 718 Summa omsättningstillgångar 209 426 226 587 Summa tillgångar 443 448 439 350 – 126 282 – 118 751 – 7 531 7 552 – 190 412 – 194 985 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Ansvarsförbindelse KPA inklusive löneskatt Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar – 8 088 – 8 763 – 20 488 – 17 498 – 218 989 – 221 247 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder – 98 177 – 99 352 Summa skulder – 98 177 – 99 352 – 443 448 – 439 350 Summa eget kapital, avsättningar och skulder I balansräkningen inklusive ansvarsförbindelsen har posten ansvarsförbindelse lagts upp som en egen post och därmed reducerat det egna kapitalet. 76 Räkenskaper Resultaträkning Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp Tkr Not Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Avvikelse budget/utfall Verksamhetens externa intäkter 1 13 424 11 943 12 677 747 Verksamhetens interna intäkter 2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa kostnader 3 Verksamhetens interna kostnader 4 2 040 831 552 1 488 15 464 12 774 13 229 2 235 – 10 070 – 9 470 – 10 298 228 – 4 308 – 2 335 – 1 551 – 2 757 – 14 378 – 11 805 – 11 849 – 2 529 – 1 766 – 1 388 – 1 380 – 386 – 680 – 419 0 – 680 9 12 0 9 – 1 – 13 0 – 1 – 672 – 420 0 – 672 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 – 672 – 420 0 – 672 Verksamhetens kostnader Avskrivningar 5 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 6 77 Balansräkning Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp Tkr Not 2014 2013 38 406 28 477 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 0 0 38 406 28 477 768 496 8 Förråd, lager, exploateringsfastigheter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 65 75 Fordringar 1 840 524 Summa omsättningstillgångar 2 673 1 095 41 079 29 572 Eget kapital 180 – 240 Årets resultat 672 420 Summa eget kapital 852 180 – 27 378 SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital 9 Skulder 78 Långfristiga skulder 10 – 39 495 Kortfristiga skulder 11 – 2 436 – 2 374 Summa skulder – 41 931 – 29 752 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER – 41 079 – 29 572 Räkenskaper Noter Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp 2014 2013 Not 1. Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter 11 890 0 0 57 19 Avyttrat under året 110 34 13 424 11 943 Hyror och arrende Summa 2013 Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr) 13 257 Anläggningsavgifter Driftbidrag från staten 2014 IB 28 477 24 596 Anskaffning under året 11 695 5 269 0 0 Avskrivning enligt plan – 1 766 – 1 388 Utgående bokfört värde 38 406 28 477 38 406 28 477 0 0 38 406 28 477 768 496 Varav: Not 2. Verksamhetens interna intäkter (tkr) Personalintäkter mot investeringar Försäljning av verksamhet * Summa Verksamhetsfastigheter 1 282 0 758 831 2 040 831 Maskiner och inventarier Summa * Avser slamtömning från septitankar Not 8. Omsättningstillgångar (tkr) från renhållningsenheten Exploateringsfastigheter Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr) Värdereglering kundfordringar Kundfordringar Entreprenader och köp av verksamhet – 1 103 – 2 667 Förutbetalda kostnader Personalkostnader – 4 843 – 3 443 Summa omsättningstillgångar Lokalkostnader Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader Summa – 3 – 3 – 3 287 – 2 880 – 834 – 477 – 10 070 – 9 470 1 910 567 – 70 – 43 65 75 2 673 1 095 Ingående eget kapital 180 – 240 Årets resultat 672 420 Utgående eget kapital 852 180 Not 9. Eget kapital (tkr) Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader – 2 722 – 2 335 därav gemensamma verksamhetskostnader Lån från kommunen – 2 672 – 1 214 – 50 – 4 Kalkylräntekostnad – 919 – 707 Intern personalkostnad för gatupersonal – 667 – 410 – 4 308 – 2 335 därav övriga interna kostnader Summa Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Förutbetalda intäkter serviser Summa – 2 105 – 596 – 39 495 – 27 378 Not 11. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Momsskuld Not 5. Avskrivningar (tkr) – 37 390 – 26 782 – 1 480 – 1 466 – 307 – 329 – 281 – 274 Upplupna semesterlöner, okompenserad Mark, byggnader, tekniska anläggningar – 1 766 – 1 388 övertidsersättning Summa – 1 766 – 1 388 Upplupna sociala avgifter och källskatt – 178 – 149 Upplupen pensionskostnad – 153 – 106 – 37 – 26 0 – 24 Not 6. Finansiella intäkter (tkr) Upplupen löneskatt Ränteintäkter kundfordringar 9 12 Interima skulder Summa 9 12 Övriga kortfristiga skulder Summa 0 0 – 2 436 – 2 374 79 Resultaträkning Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning Tkr Not Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Avvikelse budget/utfall Verksamhetens externa intäkter 1 14 156 13 329 13 951 205 Verksamhetens interna intäkter 2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa kostnader 3 Verksamhetens interna kostnader 4 107 55 80 13 436 14 006 285 – 12 559 – 11 311 – 12 275 – 284 – 1 428 – 1 376 – 1 333 – 95 – 13 987 – 12 687 – 13 608 – 379 – 390 – 469 – 368 – 22 – 86 280 30 – 116 16 11 0 16 – 5 – 16 – 30 25 – 75 275 0 – 75 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 – 75 275 0 – 75 Verksamhetens kostnader Avskrivningar 5 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 80 135 14 291 6 Räkenskaper Balansräkning Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning Tkr Not 2013 2012 3 817 4 132 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 310 4 442 334 406 34 320 8 Förråd, lager, exploateringsfastigheter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital 235 4 052 0 0 368 726 4 420 5 168 – 1 783 – 1 508 9 Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital 75 – 275 – 1 708 – 1 783 – 1 898 Skulder Långfristiga skulder 10 – 830 Kortfristiga skulder 11 – 1 882 – 1 487 Summa skulder – 2 712 – 3 385 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER – 4 420 – 5 168 81 Räkenskaper Noter Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning 2014 2013 Not 1. Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter Övriga externa intäkter Summa Försäljning av verksamhet Summa 2013 Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr) 13 516 12 894 640 435 14 156 13 329 Not 2. Verksamhetens interna intäkter (tkr) Anläggningsavgifter 2014 135 107 0 0 135 107 IB 4 442 4 671 0 240 Avskrivning enligt plan – 390 – 469 Utgående bokfört värde 4 052 4 442 3 817 4 132 235 310 4 052 4 442 334 406 Anskaffning under året Avyttrat under året Varav: Verksamhetsfastigheter Maskiner, inventarier, bilar Summa Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr) Entreprenader och köp av verksamhet – 9 196 – 8 343 Not 8. Omsättningstillgångar (tkr) Personalkostnader – 2 558 – 2 117 Kundfordringar Lokalkostnader Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader Summa 0 – 34 – 607 – 473 Nedskrivning kundfordringar Förutbetalda kostnader – 198 – 344 Summa omsättningstillgångar 0 0 34 320 368 726 – 1 783 – 1 508 – 12 559 – 11 311 Not 9. Eget kapital (tkr) Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader därav avgifter för externslam Ingående eget kapital – 1 428 – 1 376 – 552 – 552 därav hyreskostnad – 83 – 39 därav övriga interna kostnader – 22 – 48 – 145 – 155 Kalkylräntekostnad Interna personalkostnader renhållningspersonal Summa – 626 – 582 – 1 428 – 1 376 Not 5. Avskrivningar (tkr) Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Utgående eget kapital 75 – 275 – 1 708 – 1 783 Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Lån från kommunen – 830 – 1 898 Summa – 830 – 1 898 Leverantörsskulder – 954 – 744 Momsskuld – 104 – 105 – 145 – 62 Not 11. Kortfristiga skulder (tkr) – 315 – 312 Upplupna semesterlöner, okompenserad – 75 – 157 övertid – 390 – 469 Upplupna sociala avgifter och källskatt – 81 – 62 Upplupen pensionskostnad – 81 – 66 Not 6. Finansiella intäkter (tkr) 82 Årets resultat Upplupen löneskatt Ränteintäkter kundfordringar 16 11 Interima skulder Summa 16 11 Summa – 20 – 16 – 497 – 432 – 1 882 – 1 487 Räkenskaper Kassaflödesanalys Tkr Kommunen Not 2014 Justering för av- och nedskrivningar 1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 2 3 972 Sammanställd 2013 2014 2013 2 958 1 469 13 267 – 797 10 558 9 054 33 151 25 070 55 6 106 – 1 091 15 838 4 717 – 14 558 7 885 2 389 – 8 564 2 361 – 8 542 Ökning (+)/minskning (–) kortfristiga skulder – 1 175 – 6 759 8 648 – 14 624 Medel från den löpande verksamheten 34 540 – 28 48 975 7 901 – 183 0 – 183 0 0 0 0 0 – 31 761 – 13 682 – 215 370 – 47 223 128 0 10 531 1 828 – 10 476 Den löpande verksamheten Årets resultat Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (–)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning(–)/minskning(+) förråd och varulager Investeringsverksamheten Förvärv immateriella anläggningstillgångar Försäljning immateriella anläggningstillgångar Förvärv materiella anläggningstillgångar 3 Försäljning materiella anläggningstillgångar – 23 162 – 10 355 – 23 162 Försäljning finansiella omsättningtillgångar Förvärv finansiella omsättningtillgångar 4 19 151 10 494 20 213 10 494 Medel från investeringsverksamheten – 35 827 – 13 543 – 207 971 – 45 377 Nyupptagna lån 0 0 178 554 24 590 Amortering av skuld 0 0 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Finansieringsverksamheten Minskning av långfristiga fordringar 0 0 0 0 Minskning av avsättningar pga.utbetalningar – 3 707 – 2 319 – 3 707 – 2 319 Medel från finansieringsverksamheten – 3 707 – 2 319 174 847 22 271 Årets kassaflöde – 4 994 – 15 890 15 851 – 15 205 Likvida medel vid årets början 21 718 37 608 30 172 45 377 Likvida medel vid årets slut 16 724 21 718 46 023 30 172 Summa – 4 994 – 15 890 15 851 – 15 205 83 Noter Kassaflödesanalys Tkr Kommunen 2014 Sammanställd 2013 2014 2013 Not 1. Justering för av- och nedskrivningar 636 657 684 706 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Immateriella anläggningstillgångar 3 200 2 712 25 178 17 756 Maskiner och inventarier 6 722 5 685 7 289 6 608 10 558 9 054 33 151 25 070 1 025 0 1 025 0 Summa Not 2. Justering för ej likviditetspåverkande poster Värdereglering placeringar Ej kapitaliserad ränta Justering gjorda avsättningar Justering reavinster Övertagande av kollektivtrafikmyndigheten 0 197 0 197 6 024 194 5 912 – 225 – 3 074 – 362 – 3 074 – 362 0 0 0 0 2 247 – 657 Justering aktiägartillskott 0 Förändring bundna reserver Justeringspost – 3 26 – 4 – 44 3 972 55 6 106 – 1 091 – 22 644 – 7 339 – 206 088 – 40 467 – 9 117 – 6 343 – 9 282 – 6 756 – 31 761 – 13 682 – 215 370 – 47 223 – 23 162 – 10 355 – 23 162 – 10 355 Bolagen 0 0 0 – 121 Betald upplupen ränta 0 0 0 0 – 23 162 – 10 355 – 23 162 – 10 476 Summa Not 3. Förvärv materiella anläggningstillgångar Anskaffning mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffning maskiner och inventarier Summa Not 4. Förvärv finansiella anläggningstillgångar Inköp värdepapper Summa 84 Räkenskaper Driftsredovisning Tkr Kommungemensamma poster Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring 2013/2014 Förändring 2013/2014 Utfall 2014 Budget 2014 Budget avvikelse 2 185 519 802 526 673 6 871 1,3 % 526 673 524 488 Revision – 614 – 622 – 8 1,4 % – 622 – 622 – 0 Överförmyndare – 819 – 886 – 67 8,2 % – 886 – 865 – 21 – 4 646 – 5 225 – 579 12,5 % – 5 225 – 5 612 387 2 844 Övriga förtroendevalda Pensioner – 8 311 – 7 697 614 – 7,4 % – 7 697 – 10 541 521 366 540 745 19 379 3,7 % 540 745 540 497 248 Räntenetto/borgensavgift 4 454 7 234 2 780 62,4 % 7 234 4 000 3 235 Övrigt kommungemensamt 8 372 – 6 875 – 15 247 – 182,1 % – 6 875 – 2 369 – 4 507 – 37 264 – 39 155 – 1 891 5,1 % – 4 614 – 5 567 – 953 20,7 % Skatter/statsbidrag Kommunstyrelsen Kommunchefen – 39 155 – 40 070 – 5 567 – 5 433 915 – 134 Kansli- och nämndserviceenheten – 4 823 – 4 596 227 – 4,7 % – 4 596 – 4 752 156 IT-enheten – 5 585 – 6 367 – 782 14,0 % – 6 367 – 5 776 – 591 Ekonomienheten – 4 008 – 4 190 – 182 4,6 % – 4 190 – 4 887 697 141 – 174 – 315 223,7 % – 174 – 14 – 161 Mark och fastigheter Personalenheten – 4 980 – 5 809 – 829 16,6 % – 5 809 – 5 944 135 Samhällsunderstödda resor – 13 395 – 12 450 945 – 7,1 % – 12 450 – 13 263 813 Miljö- och byggnämnden – 83 – 11 705 – 11 153 552 – 4,7 % – 11 153 – 11 069 Samhällsbyggnad administration – 1 460 – 1 721 – 261 17,9 % – 1 721 – 1 730 9 Plan- och byggenheten – 1 695 – 749 946 – 55,8 % – 749 – 804 55 Planeringsenheten – 1 274 – 1 282 – 8 0,6 % – 1 282 – 1 313 31 Räddningsenheten – 6 426 – 6 374 53 – 0,8 % – 6 374 – 6 420 46 – 849 – 1 026 – 177 20,9 % – 1 026 – 802 – 225 Miljöenheten Barn- och utbildningsnämnden BoU administration Förskoleverksamhet – 251 589 – 251 334 – 5 517 – 6 722 255 – 0,1 % – 251 334 – 251 291 – 1 204 21,8 % – 43 – 6 722 – 6 551 – 171 – 60 558 – 59 255 – 1 303 – 114 111 – 112 607 – 1 504 – 62 318 – 60 558 1 761 – 2,8 % – 112 206 – 114 111 – 1 905 1,7 % Särskola – 10 807 – 11 495 – 688 6,4 % – 11 495 – 12 150 654 Elevhälsa – 11 800 – 13 247 – 1 447 12,3 % – 13 247 – 14 344 1 097 Grundskola Kulturskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Socialnämnden Nämndkostnader – 2 186 – 2 117 69 – 3,2 % – 2 117 – 2 150 33 – 42 566 – 38 341 4 225 – 9,9 % – 38 341 – 39 581 1 241 – 4 188 – 4 744 – 556 13,3 % – 4 744 – 4 652 – 91 – 192 558 – 195 171 – 2 612 1,4 % – 195 171 – 194 700 – 471 – 21 0 21 – 100,0 % 0 – 30 30 – 6 721 – 7 425 – 704 10,5 % – 7 425 – 9 820 2 395 Individ- och familjeomsorg – 18 013 – 20 052 – 2 039 11,3 % – 20 052 – 21 820 1 768 Myndigheten för vård och omsorg – 75 465 – 41 438 34 027 – 45,1 % – 41 438 – 44 488 3 049 Äldreomsorg – 23 855 – 60 694 – 36 839 154,4 % – 60 694 – 54 567 – 6 126 Stödverksamheten – 37 852 – 33 311 4 541 – 12,0 % – 33 311 – 32 176 – 1 136 Gemensam verksamhet Kostenheten – 14 166 – 14 528 – 362 2,6 % – 14 528 – 14 285 – 243 Hälso- och sjukvårdsenheten – 16 465 – 17 722 – 1 257 7,6 % – 17 722 – 17 514 – 208 85 Tkr Kultur- och tekniknämnden (totalt) Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring 2013/2014 Förändring 2013/2014 – 25 217 – 26 903 – 1 686 – 25 072 – 26 156 – 7 0 Utfall 2014 Budget 2014 Budget avvikelse 6,7 % – 26 903 – 25 989 – 913 – 1 084 4,3 % – 26 156 – 25 989 – 167 7 – 100,0 % Kultur- och tekniknämnden (skattefinansiering) Nämndkostnader 0 – 41 41 450 KoT administration – 1 490 – 1 103 387 – 26,0 % – 1 103 – 1 553 Bibliotek/allmänkultur/medborgarkontor – 7 532 – 7 537 – 4 0,1 % – 7 537 – 7 654 117 Fritidsverksamhet – 4 852 – 5 631 – 779 16,1 % – 5 631 – 5 009 – 622 – 11 190 – 11 885 – 695 6,2 % – 11 885 – 11 732 – 153 Gatu-/park-/anläggningsenheten Kultur- och tekniknämnden (taxefinansiering) – 145 – 747 – 602 415,0 % – 747 0 – 747 Vatten- och avloppsenheten – 420 – 672 – 252 60,0 % – 672 0 – 672 275 – 75 – 350 – 127,2 % – 75 0 – 75 1 469 2 958 1 489 – 101,4 % 2 958 1 368 1 590 Renhållningsenheten Kommunen totalt 86 Räkenskaper Investeringar Årets aktiverade nettoinvesteringar är: Årets nettoinvesteringar är 31 946 tkr. De investeringar som har aktiverats i kommunens anläggningsregister uppgår till Vatten och avloppsledningar, reningsverk 13,2 34 490 tkr. Utgående värde för pågående investeringar är Asfalt samt vägar 5,4 27 tkr. Att aktiveringen i anläggningsregistret är högre än IT-investeringar 5,8 nettoinvesteringarna beror på att det fanns ett ingående Belysning 3,4 värde för pågående investeringar. Möbler 1,4 Fordon 1,5 Övriga inventarier 3,8 Summa 34,5 Tkr Ingående Årets Utgående Beslutade Beslutade Totalt värde anskaffning värde investeringar investeringar beslutade 2014 före 2014 investeringar Immateriella anläggningar 184 184 0 500 tekniska anläggningar 24 167 24 167 53 870 Maskiner och inventarier 10 139 10 139 13 456 Summa 34 490 34 490 0 0 1 522 – 1 522 Återstår beslutssumma 500 316 32 041 85 911 61 744 8 240 21 696 11 557 67 326 40 781 108 107 73 617 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mark, byggnader, Pågående immateriella anläggningar Pågående mark, byggnader, tekniska anläggningar Pågående maskiner och inventarier 1 049 – 1 022 27 20 650 670 643 Summa 2 571 – 2 544 27 20 650 670 643 Summa 2 571 31 946 34 517 67 346 41 431 108 777 74 260 106 2 349 2 455 3 240 2 224 5 464 3 009 0 72 72 80 0 80 8 Varav Kommunledningskontoret Samhällsbyggnads förvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 0 2 028 2 028 5 446 1 619 7 065 5 037 70 1 871 1 941 1 305 4 701 6 006 4 065 teknikförvaltningen 1 2 395 25 626 28 021 57 275 32 887 90 162 62 141 Summa 2 571 31 946 34 517 67 346 41 431 108 777 74 260 1 522 11 695 13 217 39 100 22 206 61 306 48 089 Socialförvaltningen Kultur- och Varav taxekollektivet 1 Vatten- och avloppsenheten Renhållning Summa 0 0 0 350 125 475 475 1 522 11 695 13 217 39 450 22 331 61 781 48 564 87 Exploateringar Under perioden har de 32 lägenheterna på Thulegatan pågår för närvarande. Planprogram för Norra Gnesta färdigställts. Byggnationen påbörjades i juli 2013 och stod antogs i fullmäktige i mars 2014 och en detaljplan för en klar för inflyttning i maj 2014. Förutom lägenheterna har första etapp med ett tiotal villatomter påbörjas våren 2015. trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Thulegatan genomförts Arkitektuppdrag har genomförts för Gnesta centrum och med bland annat avsmalning av gatan. I projekt Frösjö arbete pågår med etappindelning och prioritering av strand påbörjades i augusti 2014 byggnationen av 42 projekt. Som ett led i centrumarbetet har en villafastighet hyresrätter i Gnestahems regi. Därutöver finns byggrätt för på Dagagatan köpts (Gnesta 38:17). En gatukostnads att bygga ytterligare cirka 70 bostäder i flerbostadshus och utredning för Fasanvägen i Stjärnhov har antagits i cirka 30 bostäder i radhus/kedjehus. Gator, park och november 2014 och gatan planeras byggas ut under 2015. badplats har projekterats hösten 2014 och kommer att Utredningen är för närvarande överklagad av en byggas under 2015. Upphandling av markentreprenör fastighetsägare. Pågående exploateringar Inkomster Utgifter Vinst/förlust Omklassificering Utgående balans Expl. Vackerby industriområde servis 209 0 0 0 0 209 Expl. Fasanvägen Stjärnhov servis 222 0 0 0 0 222 Expl. Laxnetorp 1:16, Laxneväg servis 21 0 – 21 0 0 0 Expl. Björnlundagården 1:1 servis 33 0 0 0 0 33 Expl. Thulegatan 1:1 servis 11 0 – 11 0 0 0 0 0 305 0 0 305 Expl. Vackerby 3:3 – 951 0 0 0 0 – 951 Expl. Ytterby 4:24 – 1 313 0 0 0 0 – 1 313 Expl. Frösjöstrand, bostad, servis Expl. Vässlevägen – 296 0 0 0 0 – 296 Expl. Präshopen 2:1, industri 5 116 – 75 0 0 0 5 041 Expl. Präshopen 2:1, bostad 10 139 – 3 918 811 0 0 7 032 469 0 0 0 0 469 1 537 – 450 1 0 0 1 088 374 0 0 0 0 374 Expl. Stationsområdet – 151 0 0 0 0 – 151 Expl. Gnesta tätort, Mårdstigen – 202 0 11 0 0 – 191 Expl. Vackerby industriområde Expl. Framnäs, villor+förskola Expl. Skenda, Aspliden Expl. Vackerby Hage 2 258 0 – 1 057 0 0 – 799 Expl. Norra Vackerby 521 0 16 0 0 537 Expl. Hovgården, Stjärnhov – 56 0 80 0 0 24 Expl. Thulegatan 184 – 117 15 0 0 82 Expl. Österkärv Expl. Vackerby 4:70 Expl. Björnlunda 1:5 och del av 1:1 55 0 0 0 0 55 – 87 0 0 0 0 – 87 128 0 0 0 0 128 6 367 0 172 0 0 6 539 Expl. Gnestahöjden 923 0 14 0 0 937 Expl. Gatukostnader fasanvägen 291 0 12 0 0 303 Expl. Frönäs Gärde Expl. Gnesta Gnesta 38:17 88 Ingående balans 1 790 – 90 4 0 0 1 704 Expl.Gnesta Centrum 0 0 742 0 0 742 Expl. Gatukostnad Frösjöstrand 0 0 1 163 0 0 1 163 Expl.färdigsställande Frönäs m fl 0 0 4 0 0 4 25 592 – 4 650 2 261 0 0 23 203 Resultat PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora TEXTBEARBETNING: Eva Jönsson | KORREKTUR: Hanna Williamsson | LAYOUT: Albin Ström Årsredovisning 2014 Gnesta kommun Gnesta kommun, Västra Storgatan 15, 646 80 Gnesta Telefon: 0158-275 000 E-post: gnesta.kommun@gnesta.se Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-20 KS.2015.138 Kommunstyrelsen Koncernbidrag för Thuleparkens upprustning och försköning Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Gnestahem AB får i uppdrag att genomföra en värdeöverföring i form av ett koncernbidrag till Gnesta kommunkoncern AB motsvarande 1 000 tkr för upprustning och försköning av Thuleparken. Ärendebeskrivning Gnesta kommun genomför tillsammans med Gnestahem AB en omfattande upprustning och försköning av Thuleparken med lekpark, multiplan, grillområde, planteringar etc. Kostnaderna är beräknade till totalt 7,2 mkr för planering, projektering, markarbeten samt utrustning. Den färdiga parken kommer att rikta sig till alla åldersgrupper. Parken ligger i direkt anslutning till flera av Gnestahems flerbostadshus och delvis på Gnestahems mark och möjligheterna är stora för hyresgästerna att utnyttja parken. Förvaltningens synpunkter Den upprustade parken ger stora möjligheter för Gnestahems hyresgäster i området att nyttja parken på sin fritid. Åtgärder i form av upprustning av parkområden har dessutom visat sig innebära såväl ökad trivsel, ökad social samvaro som ökad trygghet i parker och dess närhet. Diskussion har förts med Gnestahem AB om en gemensam satsning på upprustning och försköning av Thuleparken. För att kunna genomföra satsningen föreslås Gnestahem AB göra ett koncernbidrag till Gnesta kommunkoncern AB, som sen i sin tur levererar till Gnesta kommun. Beloppet som föreslås som koncernbidrag är 1 000 tkr. Ekonomiska konsekvenser Av totala kostnader för upprustning och försköning med 7,2 mkr kommer Gnestahem AB med detta förslag att bidra med 1 mkr. Juridiska konsekvenser Eftersom utdelningen i form av ett koncernbidrag kommer att användas av Gnesta kommun till åtgärder som främjar social sammanhållning i ett av Gnestahems bostadsområden är bedömningen att detta inte strider mot de Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) begränsningar som finns i lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsbolag §5. Checklista för jämställdhet En viktig utgångspunkt för upprustning av Thuleparken har varit jämställdhetsperspektivet. Det innebär att välja utrustning som attraherar både flickor och pojkar, kvinnor och män. Exempel är att i anslutning till multiplanen byggs en scen vilket möjliggör aktiviteter för olika intresseinriktningar och båda könen. Utöver det har mycket kraft lagts på att tillgänglighetsanpassa de olika delarna. Beslutet ska skickas till: - Gnestahem AB - Gnesta kommunkoncern AB Nils Erik Selin Bengt Klintbo Kommunchef Biträdande förvaltningschef Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-27 KS.2015.17 Kommunstyrelsen Framtidsplan 2015 för kommunstyrelsens förvaltning Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Godkänner Framtidsplan 2015 för kommunstyrelsens förvaltning Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens förvaltning har utarbetat Framtidsplan 2015 främst med avseende på uppdrag och organisation samt drift- och investeringsbudget. Nämndmål och indikatorer beslutas i ett senare skede när kommunövergripande mål fastställts. Som framgår av bifogat dokument har ansvarsområdet utökats för kommunstyrelsen i och med organisationsförändringen som trädde i kraft från 1 januari 2015. Från f d kultur- och tekniknämnden har kultur- och fritidsfrågor, vatten- och avloppsverksamheten samt renhållningen tillförts. Bilagor 1. Framtidsplan 2015 för kommunstyrelsens förvaltning Nils Erik Selin Marlene Bernfalk Karlsson Kommunchef Ekonomichef Framtidsplan 2015 KS förvaltning Kommunstyrelsen 2015-04-20 INNEHÅLL 1. INLEDNING............................................................................................................... 3 2. UPPDRAG OCH ORGANISATION.........................................................................3 3. NÄMNDENS BUDGET............................................................................................... 5 4. PERSONAL INOM FÖRVALTNINGEN..................................................................6 5. INVESTERINGAR FÖR 2015-2017......................................................................6 6. UPPFÖLJNING INTERNKONTROLL.....................................................................8 7. HÄNDELSER AV BETYDELSE.................................................................................9 1. Inledning I nämndens framtidsplan finns beslut om de ekonomiska förutsättningarna för de olika verksamheterna inom nämndens ansvarsområde. Dessutom redogörs för viktiga händelser i den nära framtiden. Verksamheten, mål och ekonomi följs sedan upp och återrapporteras i nämndernas delårsrapport och årsredovisning. På grund av att det är ny mandatperiod och majoritetsskifte kommer kommunstyrelsen fatta beslut om nämndspecifika mål efter att kommunfullmäktige fattat beslut om kommunens övergripande mål. Under året kommer det strategiska upphandlingsarbetet att prioriteras för att säkerställa att upphandling och inköp genomförs korrekt och kostnadseffektivt. Förnyelsen av Gnesta centrum har påbörjats och under 2015 kommer ombyggnaden av Västra Storgatan att starta. Vidare så kommer en markanvisningstävling genomföras när det gäller Frösjöstrand, syftet är att få fart på utbyggnaden av området. Simhallen har renoverats under 2014 och våren 2015 och kommer att öppna under hösten 2015. Fortsatt satsning på dialog med medborgare och besökare genom olika sociala medier planeras samt ytterligare satsning på medborgardialoger. En särskild satsning avseende turistinformation och marknadsföring genom att lansera en helt ny turistwebbplats sker under våren 2015. 2. Uppdrag och organisation Kommunchefen arbetar med stöd till förtroendevalda i det strategiska ledningsarbetet och som organisationens främsta företrädare i genomförandet av de uppsatta målen. Kommunchefen företräder kommunen utåt i samråd med kommunstyrelsens ordförande. Kommunchefen är chef för förvaltningscheferna och själv förvaltningschef på kommunledningskontoret. Kommunchefen ska följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomi och ta initiativ till effektiviseringsåtgärder och samverkan. Kansli och kommunservice främsta uppgifter är att tillhandahålla service till medborgare, förtroendevalda och andra förvaltningar. Medborgarna tar del av enhetens service främst genom vårt bibliotek och medborgarkontor. Där kan de låna böcker, delta i bokcirklar och barnverksamhet och mycket mer. De kan också få svar på sina frågor om vad som händer i kommunen, de kan få konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Enhetens service lämnas också i form av sekreterarskap i nämnder och styrelser, stöd i ärendeoch dokumentationshantering, juridisk konsultation, beslutsunderlag, utredningar, stöd vid upphandlingsförfarande, diarieföring, arkivvård och konsultation i arkivvårdsfrågor, försäkringsfrågor, kopiering, frankering mm. IT-enheten har driftansvar för kommunens gemensamma IT-miljö, det vill säga nätverk, servrar, kommunikationssystem, alla persondatorer och kommungemensamma verksamhetssystem. IT-enheten arbetar nära övriga förvaltningar och med långsiktiga mål för att säkerställa organisationens krav på tillgänglighet och utveckling. IT-enhetens syfte är att förse förvaltningarna med ett bra IT-stöd så de kan ge medborgarna den service kommunfullmäktige beslutat om. Ekonomienheten tillhandahåller analys och utvärdering av det ekonomiska utfallet och fungerar som ett stöd i ekonomiska frågor till verksamhetsansvariga och politiker. Enheten svarar också för allt löpande redovisningsarbete och ekonomiadministration. Dessutom upprättas budget, delårsrapport och årsbokslut för kommunen och kommunens stiftelser i enlighet med kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Enheten ansvarar även för 3 kvalitetssäkring av kommunens målprocess genom att ge verksamhetsansvariga och politiker stöd vid formulering av mål och indikatorer samt vid uppföljning av mål och verksamhet. Från och med 2015 ingår även ansvar för det strategiska upphandlingsarbetet. Under våren kommer en upphandlingsstrateg att rekryteras. Stort fokus kommer att läggas på att utveckla kommunens upphandlingsfunktion. Mark- och fastigheter Inom området mark- och fastigheter finns kommunens exploateringsverksamhet och övergripande planering (översiktplan, centrumutveckling mm) som utförs av samhällsbyggnadsförvaltningen samt kris- och säkerhetsarbete mm. Personalenheten ansvarar för att förvaltningarnas behov av information, stöd och rådgivning samt utbildning i personalfrågor/arbetsrätt tillgodoses. Enheten har det operativa ansvaret för lönebildningen, ansvarar för handläggning av pensioner, förvaltningsövergripande kompetensutveckling, friskvård, löneförhandlingar och tvisteförhandlingar. Enheten ger stöd och råd i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor samt samordnar kontakten med företagshälsovården. Enheten arbetar strategiskt för en god personal- och lönepolitik. Lönehanteringen sköts i samverkan med Katrineholms kommun. Samhällsunderstödda resor: Under detta verksamhetsområde sorterar busstrafik och tågtrafik som kommunen är med och finansierar. Kommunikation och samverkan är enheten som ansvarar för samordning och produktion av kommunens kommunikationsbehov, internt såväl som externt samt marknadsföring av Gnesta kommun i ett strategiskt och långsiktigt perspektiv. Här finns det övergripande ansvaret för externa och interna webbplatser och sociala medier. Dessutom ligger ansvaret för näringsliv och turism samt kultur- och fritid inom verksamhetsområdet. Näringslivsprogrammets sex målområden arbetas och följs upp i näringslivsrådet med konkreta aktiviteter för 2015. Inom kultur- och fritidsområdet ansvaras för föreningsbidrag, planering och öppnandet av den renoverade simhallen samt olika kulturevenemang som kommunen deltar i. Vatten och avlopp (VA) VA-verksamheten står inför stora utmaningar för att modernisera verksamheten med bl a avloppsledningar från Laxne till Gnesta respektive från Gnesta till Himmerfjärdsverket i Botkyrka kommun samt ny vattentäkt i Gnesta och förnyelse av ledningsnätet. VA ansvarar för den kommunala vattenförsörjningen och omhändertagande av avloppsvatten. Detta är kopplat till bl a livsmedelslagstiftning och miljölagstiftning. I ansvaret ligger 4 vattenverk och 4 avloppsreningsverk, ledningsnät på drygt 200 km, 21 pumpstationer, 2 vattentorn och 3 lågvattenreservoarer, 2 tryckstegringsstationer. Personalansvar och personalbudget ligger under samhällsbyggnadsnämnden. Renhållningen Renhållningen skattas högt av invånarna i bl a medborgarundersökningar. Med utgångspunkten att fortsätta utveckla sopsortering och utveckla formerna för dialogen med abbonnenterna finns en grund för en fortstatt god servicenivå. Renhållningen ansvarar för att sophämtning och slamsugning blir utförd för kommunens invånare, fritidsboende, verksamheter och företag. Ansvaret innefattar även behandling och transport av olika typer av avfall. För ändamålet upphandlas entreprenörer. Ledord vid upphandling är kvalité, miljönytta och utveckling. För att kvalitetssäkra verksamheten drivs kundtjänst och Återvinningsgården i egen regi. Kraft läggs även på information till kunderna. Personalansvar och personalbudget ligger under samhällsbyggnadsnämnden. 3. Nämndens budget 4 Budgetramen har räknats upp med 18,7 mkr mellan åren 2014 och 2015. De största förändringarna avser den nya organisationen. Kansli och kommunservice och Kommunikation och samverkan har utökats med fler ansvarsområden och taxekollektiven för renhållning och vatten- och avlopp har flyttats till kommunstyrelsen. Utfall Verksamhetsområde Budget Budget 2014 2014 2015 Kommunchef -5 567 -5 434 -3 196 Kansli- och kommunservice -4 596 -4 752 -10 423 IT-enheten -6 367 -5 776 -6 091 Ekonomienheten -4 190 -4 887 -5 219 Mark- och fastigheter Personalenheten Samhällsunderstödda resor -174 -14 -624 -5 809 -5 944 -6 622 -12 450 -13 263 -13 226 Kommunikation och - - -13 372 samverkan VA-enheten - - 0 Renhållningsenheten Totalt - - 0 -39 155 -40 070 -58 773 Kommunchef I samband med organisationsförändringen har tjänsten som jämställdhetsstrateg flyttat till personalenheten och tjänsterna som information- och näringslivchef och assistent inklusive budget har flyttats till kommunikation och samverkan. Kansli och kommunservice I samband med omorganisationen flyttades budget för bibliotek och medborgarkontor till kanslioch kommunservice ansvarsområde. Några av de större budgetposterna avser frankering, 450 tkr och kopiering 75 tkr. IT-enheten Budgeten har utökats med 300 tkr totalt och budgeten för licenser och back-up av datalagring har ökat med 800 tkr till totalt 1 600 tkr. Ekonomienheten Budgeten har utökats med en tjänst för upphandlingsstrateg. I ekonomienhetens budget ingår även licenskostnader för ekonomisystemet och programvara för skanning mm, 450 tkr. Mark- och fastigheter Inom området mark- och fastigheter finns bland annat budget för de fastigheter kommunen äger, medel för kommunens del i programmet för landsbygdsutveckling (LEADER), 250 tkr, kris- och säkerhetsarbete mm. I budgeten ingår även medel för kommunaltekniska utredningar, 150 tkr. Budgeten har samtidigt utökats med 300 tkr för kommande arbete med en ny översiktsplan. Personalenheten Budgeten för lönehantering har ökat med 200 tkr till 1 600 tkr. Budget för utbildningskostnader i verktyget Timecare-pool har tillförts enheten med 200 tkr. Budgeten för friskvård har också utökats med 115 tkr till 300 tkr. 5 VA-enheten VA-verksamheten finansieras via VA-kollektivet. 2014 hade VA budgeterade kostnader på 13 229 tkr utifrån beräknade intäkter på samma belopp. Budgeten är förstärkt med 1 200 tkr sedan 2014 i och med beslut om höjd taxa från den 1 januari 2015. Renhållningsenheten Renhållningen finansieras via renhållningskollektivet (sophämtningsabonnemang och taxor för slamtömning). 2014 hade Renhållningsenheten budgeterat kostnader på 13 635 tkr utifrån beräknade intäkter på samma belopp. Sophämtningen och slamtömningen utförs på entreprenad. Samhällsunderstödda resor Budgeten är i princip oförändrad jämfört med år 2014. 4. Personal inom förvaltningen I samband med ny organisation från och med 2015 utökas kommunstyrelseförvaltningen med verksamheterna bibliotek och medborgarkontor, turism, kultur och fritid. Utfall Budget 2014 2015 Antal årsarbetare 30,5 42,1 Antal personer, därav 32,0 51,0 - kvinnor 21,0 39,0 - män 11,0 12,0 Sjukfrånvaro, därav 1,9 - kvinnor 2,0 - män 1,7 5. Investeringar för 2015-2017 För att fortsätta att effektivisera administrativa processer och på sikt minska kostnaderna finns investeringsmedel för utveckling av ekonomisystem samt kommunens webbplatser. Utbyggnaden av kommunens förvaltningsnät minskar kommunens kostnader att hyra kommunikation. I övrigt är det investeringar och reinvesteringar inom VA som står för de största posterna. Inom Kommunikation och samverkan finns flera investeringar kopplade till våra webbplatser, dels är det fortsatt utveckling av turistwebbplatsen för att locka turister och besökare att komma till Gnesta kommun. Även kommunens webbplats och intranät behöver fräschas upp med olika funktioner t ex smidiga kartfunktioner, design och struktur. Utveckling av Thuleparken genomförs med etapp 2 under 2015 som bl a omfattar multiplan och scen. Välkommenskyltar till varje tätort handlar om att välkomna besökare, boende och turister till alla våra tätorter, där konstnärer från respektive ort har formgivit en bild vardera. Elektroniska skyltar för utomhusbruk till t ex stationsområdet i Gnesta men också de andra tätorterna i samarbete med matbutikerna där olika evenemang och viktig samhällsinformation kan visas. På fritidssidan handlar investeringarna om inventarier, utrustning och komplettering av befintlig utrustning till badhuset och komplettering av gymutrustning efter renoveringen men också till den framtida nya sporthallen. Även en allmän upprustning av badplatser, Klämmingsbergsbadet och Dammhagen. Idrottsplatser och friluftsområden behöver också ses och över. Där behöver man bland annat komplettera med utrustning till fotbollsplanerna på Skillingavallen och 6 Hagstumosse och byte av dåliga staket, underhåll av elljusspår i form av flis och byte av utdömda stolpar i Björnlunda och Gnesta. Lötbodalsområdets rekreationsområde behöver kompletteras med t ex underlagsmaterial för tillgänglighetsanpassat gångstråk, upprustning av grillplats, vindsskydd, torrklosett. Föreningsregistret FRI som visas på hemsidan, där också all bokning av lokaler sker behöver uppgraderas och utbildas i för att systemet ska nyttjas fullt ut. Bokningsmodul till FRI köps in för att förenkla och digitalisera bokningarna som idag sker för hand. Inom VA-verksamheten genomförs främst investeringar i avloppsledning från Laxne till Gnesta samt förnyelse av ledningsnätet. 2015 -100 -200 -1 500 -120 -500 -60 -100 Nyinvesteringar Inventarier kommunhus Framtagande av turist/webbplats Utbyggnad av förvaltningsnät Uppgradering växeln Serverrum Nätskrivare Hemsida www.gnesta.se Utveckling ekonomi- och beslutsstödssystem, förstudie Hjälpmedel funktionsnedsatta bibl. Upprustning publika lokaler - plan 201517 Teknisk utrustning: fast projektor i Asalen, bättre lösning för högtalare m.m. Nya sporthallen (inventarier o utrustning) Infartsskyltar (Stjärnhov/Björnlunda/Laxne) Thuleparken Allmän upprustning badplatser,idrottsplatser och friluftsområden Bokningssytem FRI Summa nyinvesteringar Reinvesteringar Servrar och kommunikationsutrustning Generella IT-investeringar (nätverk och övervakning) Förnyelse av datorpark Läsplattor Utrustning Strömmen Inventarier badhus efter renovering Gym (upprustning och komplettering) Ubyte av kvicksilverlampor i elljusspår Elektroniska infartsskyltar Kartor (inklusive tillstånd) Summa reinvesteringar Totalt skattekollektivet 2016 -500 -200 2017 -100 -60 -100 -60 -400 -400 -200 -300 -200 -50 -400 -700 -500 -5 400 -1 400 -100 -10 130 -1 300 -300 -3 960 -1 160 -1 500 -500 -500 -500 -900 -22 -100 -1 200 -500 -200 -500 -900 -20 -500 -900 -20 -60 -4 982 -15 112 7 -500 -200 -60 -2 680 -6 640 -300 -2 220 -3 380 Nyinvesteringar taxekollektivet VA-enheten Avloppsledning till Himmerfjärdsverket Avloppsledning Gnesta -Laxne Gnesta vattenverk (utredning, åtgärder mm), Vattentäkt Summa nyinvesteringar taxekollektivet Reinvesteringar taxekollektivet -500 -11 500 -300 -25 000 -500 -2 000 -10 000 -8 000 -14 000 -35 300 -8 500 -600 -300 -600 -8 400 -5 000 VA-enheten (Div.reinv. VA-verk pumpar och automatik) Investeringar i elektronik, el, styrsystem (Div.reinv. Ledningsnät ventiler och brunnslock) Invest i maskiner, verktyg o utrustning Ledningsnät Vattenverk. Pumpar, ventiler och elektronik Ventiler, brunnar, pumpstationer Styr- o övervakningssystem VA saneringsplan Utrustning VA UV-ljusfilter Gnesta vattenverk Gnesta reningsverk upprustning Björnlunda reningsverk sandfilter Inköp VA-databas Låssystem Reservkraft -1 000 -1 800 -2 000 -500 -700 -600 -1 500 -1 500 -500 -500 -600 -500 -1 500 -200 -500 -50 -800 -300 -21 600 -35 600 -10 050 -45 350 -1 700 -5 000 -900 -700 Renhållningen Fordon Återvinningsgården Summa reinvesteringar taxekollektivet Totalt taxekollektivet -6 600 -15 100 6. Uppföljning internkontroll En ny policy för internkontroll och en plan för intern kontroll beslutades av kommunstyrelsen i under 2012. I planen för intern kontroll pekades fyra kommunövergripande fokusområden ut: 1. Förhindra och förebygga givande och tagande av mutor samt jäv 2. Tydlig och förankrad krishantering 3. Säkerställa en god kompetensförsörjning 4. Säkerställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs De kommunövergripande fokusområdena och de nämndspecifika kontrollområdena följs upp i ett separat ärende i mars 2015. 8 7. Händelser av betydelse Det strategiska upphandlingsarbetet kommer att prioriteras av förvaltningen för att säkerställa att upphandling och inköp genomförs korrekt och kostnadseffektivt. Förnyelsen av Gnesta centrum har påbörjats. Under 2015 kommer ombyggnaden av Västra Storgatan att starta. Under året kommer arbetet med medborgardialog att utvecklas ytterligare. Simhallen har renoverats under 2014 och -15 och kommer att öppna under hösten 2015. Fortsatt satsning på dialog med medborgare och besökare genom olika sociala medier planeras. En särskild satsning avseende turistinformation och marknadsföring genom att lansera en helt ny turistwebbplats sker under våren 2015. Utbyggnad av kommunens interna förvaltningsnät för att sänka kostnaden för externt hyrd fiber Lokalisera och digitalisera processer för en effektivare förvaltning Öka samarbetet med grannkommuner inom e-förvaltning och e-tjänster för medborgarna Säkra upp utrymme för serverrum och utbyte av serverpark Ianspråktagande av lokaler på Åsbacka samordnas och leds från kommunledningskontoret. Kommunen kommer under första halvåret 2015 kunna erbjuda e-faktura till kund. En förstudie inför uppgradering av ekonomisystemet kommer att genomföras under hösten. Under 2015 kommer en ny Renhållningsordning att arbetas fram (Avfallsplan samt Renhållningsföreskrifter). Ett system för felanmälan och ärendehantering ska upphandlas och implementeras för att skapa en modern kundtjänst som innefattar hela tekniksidan. 9 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-26 KS.2015.146 Kommunstyrelsen Investeringar IT-enheten 2015 Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Investeringar enligt investeringsbilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar 2015 för IT-enheten får tas i anspråk. Sammanfattning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I Framtidsplanen 2015 finns följande nyinvesteringar och reinvestering avseende IT. Nyinvesteringar Utbyggnad förvaltningsnät 1 500 tkr Uppgradering växeln 120 tkr Serverrum 500 tkr Reinvesteringar Nätskrivare 60 tkr Servrar och kommunikationsutrustning 1 500 tkr Generella IT-investeringar 500 tkr Förnyelse av datorpark 900 tkr Bilagor 1. Nyinvestering/reinvestering i kommunstyrelsen 2015 för IT-enheten Nils Erik Selin Marlene Bernfalk Karlsson Kommunchef Ekonomichef Kommunledningskontoret INVESTERING Upprättad: Diarienummer: 2015-03-27 KS.2015.146 Kommunstyrelsen Nyinvestering/reinvestering i kommunstyrelsen 2015 för ITenheten Sammanfattning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. Belopp över 500 tkr ska dessutom skrivas fram till kommunstyrelsen. I Framtidsplanen 2015 finns bl a följande investeringar beslutade för kommunstyrelsen 2015. 1. Utbyggnad av förvaltningsnät – nyinvestering Omfattning Investeringen beräknas spara 130 tkr genom att kommunen äger nätet istället för att hyra. Investeringen är indelad i tre delar. Första delen avser grävning av kommunal fiber från korsningen Nygatan/Platåvägen till vattentornet via kommunens verksamhet på Platåvägen. Nästa del avser kommunikation från vattentornet i Gnesta till vatten reservoaren i Björnlunda med radioteknik och vidare till Ekhagen och Welandersborgsskolan. Grävning mellan Hagstumosse-Ringleken- Dansutskolan. Investeringsbelopp 1 500 tkr enligt offert. Tidplan Grävning mellan Nygatan – Vattentornet och Vattentornet – Björnlunda planeras till perioden april-juli. Grävning mellan Hagstumosse-Ringleken- Dansutskolan planeras till augusti-oktober. Komponenter i investeringen Komponent Datautbyggnad – nät Datautbyggnad – fiberinfrastruktur Belopp 500 tkr 1 000 tkr Nummer 9010 9030 2. Uppgradering av växeln– nyinvestering Omfattning Investeringen påbörjades under 2014 och beräknas vara fullt genomförd 2015. Uppgraderingen ger utökad funktionalitet som t.ex. chatt och videosamtal. Investeringsbelopp Kommunledningskontoret INVESTERINGSBILAGA 2(3) 120 tkr enligt offert. Tidplan Klart juli 2015. Komponenter i investeringen Komponent Telefonväxel Belopp 120 tkr Nummer 9010 3. Serverrum– nyinvestering Omfattning Nytt serverrum är första delen i ett projekt att säkra upp kommunens servrar, teleoch datakommunikation och reservkraft för digital kommunikation. Investeringen ska säkerställa en stabil IT-miljö. Investeringsbelopp 500 tkr enligt upphandlade priser via SKL Kommentus och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tidplan Färdigställs under 2015. Komponenter i investeringen Komponent Datautrustning Belopp 500 tkr Nummer 9005 4. Nätskrivare– reinvestering Omfattning Utbyte av mindre utskriftsenheter anslutna till nätverket. Investeringsbelopp 60 tkr, uppskattad kostnad. Tidplan Löpande när behov uppstår. Komponenter i investeringen Komponent Skrivare – enklare modell Belopp 60 tkr Nummer 9003 5. Servrar och kommunikationsutrustning– reinvestering Omfattning 2015 blir nuvarande bladservrar tre år och ska bytas enligt plan. Även utbyte av kommunikationsutrustning som switchar, komponenter i trådlösa nät ska bytas enligt plan. Investeringsbelopp 1 500 tkr, enligt upphandlade priser via SKL Kommentus. Tidplan Kommunledningskontoret INVESTERINGSBILAGA 3(3) Genomförs löpande under 2015. Komponenter i investeringen Komponent Datautrustning – servrar mm Belopp 1 500 tkr Nummer 9003 6. Generella IT-investeringar– reinvestering Omfattning Avser oförutsedda händelser som kräver utbyte av IT-utrustning. Investeringsbelopp 500 tkr Tidplan Genomförs löpande under 2015. Komponenter i investeringen Komponent Datorer Belopp 500 tkr Nummer 9003 7. Förnyelse av datorpark– reinvestering Omfattning Kommunen har ca 600 stycken PC-arbetsplatser och har en utbytesplan på tre år. Denna reinvestering avser utbyte av ca 200 stycken av dessa datorer. (Ej pedagogiska datorer/elevdatorer). Investeringsbelopp 900 tkr Tidplan Genomförs löpande under 2015. Komponenter i investeringen Komponent Datorer Hans Haglund IT-chef Belopp 900 tkr Nummer 9003 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-27 KS.2015.148 Kommunstyrelsen Investeringar i kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kansli och kommunservice Förslag till beslut 1. Investeringar enligt investeringsbilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar för kommunstyrelsen 2015 för enheten kansli och kommunservice får tas i anspråk. 2. I Framtidsplan 2015 för kommunstyrelseförvaltningen var "Hjälpmedel funktionsnedsatta" klassificerad som investering, posten förs om till reinvestering. Ärendebeskrivning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I Framtidsplanen 2015-17 finns följande investeringar beslutade för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kansli och kommunservice. Nyinvestering Upprustning av publika lokaler 200 tkr Reinvestering Hjälpmedel för funktionsnedsatta i biblioteket 50 tkr Utrustning i Strömmen 100 tkr Läsplattor 22 tkr Förvaltningens synpunkter I investeringsbilagan redogörs för omfattning av investeringen, investeringsbelopp och tidsplan. Förvaltningen föreslår att samtliga investeringar enligt bilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kansli och kommunservice får tas i anspråk. Bilagor 1. Investeringsbilaga Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Nils Erik Selin Mia Öhrnell Kommunchef Kansli och kommunservice 2(2) Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-23 KS.2015.125 Kommunstyrelsen Investeringar i kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Investeringar enligt investeringsbilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan får tas i anspråk. Ärendebeskrivning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I Framtidsplanen 2015-17 finns följande investeringar beslutade för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan: 1. Framtagande av turist/webbplats -200 tkr– nyinvestering 2. Hemsidan e-tjänster - 100 tkr – nyinvestering 3. Thuleparken -5 400 tkr – nyinvestering 4. Allmän upprustning badplatser, idrottsplatser och friluftsområden -1 400 tkr – reinvestering 5. Bokningssystem FRI -100 tkr - nyinvestering 6. Inventarier badhus efter renovering -1 200 tkr – nyinvestering 7. Gym (upprustning och komplettering) -500 tkr – nyinvestering 8. Utbyte av kvicksilverlampor -200 tkr – reinvestering 9. Kartor (inklusive tillstånd) -60 tkr – reinvestering Förvaltningens synpunkter I investeringsbilagan redogörs för omfattning av investeringen, investeringsbelopp och tidsplan. Förvaltningen föreslår att samtliga investeringar enligt bilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan får tas i anspråk. Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Bilagor 1. Investeringsbilaga Beslutet ska skickas till: ~ Ekonomienheten Nils Erik Selin Bengt Klintbo Kommunchef Biträdande förvaltningschef 2(2) Kommunledningskontoret INVESTERING Upprättad: Diarienummer: 2015-03-23 KS.2015.149 Kommunstyrelsen Nyinvestering/reinvestering i kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan Sammanfattning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. Belopp över 500 tkr ska dessutom skrivas fram till kommunstyrelsen. I Framtidsplanen 2015-17 finns följande investeringar beslutade för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan. 1. Framtagande av turist/webbplats – nyinvestering Omfattning Framtagande av en helt ny turistwebb för kommunens besöksnäring i syfte att locka fler besökare till kommunen. Samma tekniska plattform som www.gnesta.se samt intranätet används. Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 200 tkr för 2015 och är beräknad utifrån erfarenheterna från uppfräschningen av gnesta.se under 2014. Tidsplan Tidplanen för turistwebben i ett första skede är lansering i april 2015. Därefter sker vidareutveckling av turistplattformen efter sommaren när besöksnäringen återkopplat. Komponenter i investeringen Komponent Webbutveckling, design och layout Belopp 200 tkr Nummer 9003 Kommunledningskontoret INVESTERINGSBILAGA 2(5) 2. Hemsidan e-tjänster – nyinvestering Omfattning Kommunens webbplats och interna intranät kommer att fräschas upp med olika funktioner t ex smidiga kartfunktioner, design och struktur. Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 100 tkr för 2015 och är beräknad utifrån erfarenheterna från uppfräschningen av gnesta.se under 2014. Tidsplan Påbörjas under hösten 2015 när turistwebben är lanserad och klar. Komponenter i investeringen Komponent Belopp Nummer Webbutveckling, design och struktur 100 tkr 9000 3. Thuleparken – nyinvestering Omfattning Etapp 2 av Thuleparkens utveckling omfattar färdigställande av lekpark, grillytor, scen, multiplan samt skate- och cykelyta. Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 5 400 tkr för 2015 och är beräknat i en utredning av kostnader för utveckling av Thuleparken. Tidsplan För närvarande pågår upphandling av etapp 2. Upphandlingen kommer att vara genomförd i slutet av mars och etapp 2 påbörjas senast den 1 maj. Komponenter i investeringen Komponent Parkutrustning Belopp 5 400 tkr 4. Allmän upprustning badplatser, idrottsplatser och friluftsområden – reinvestering Omfattning Investeringen omfattar följande delar: Nummer 9020 Kommunledningskontoret INVESTERINGSBILAGA 3(5) - Skyltar vid idrottsanläggningar/badplatser - Upprustning av badplatser - Upprustning av idrottsplatser (t ex inköp fotbollsmål, avbytarbås, läktare) - Upprustning av friluftsområden (inkl motionsspår) Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 1 400 tkr för 2015 och är beräknad utifrån kända behov och krav från lagstiftning för kommunala badplatser. Tidsplan Pågår kontinuerligt under året. Komponenter i investeringen Komponent Belopp Köksmaskiner – spisar, kylskåp, tvättmaskiner o s v 200 tkr Park- och badplatsupprustning 685 tkr Skyltar 15 tkr Idrottsplatsutrustning 300 tkr Staket 150 tkr Livräddningsutrustning 50 tkr Nummer 9005 9010 9005 9005 9010 9005 5. Bokningssystem FRI - nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar grundutbildning, fortbildning och uppdatering av programvaran med extra moduler för bland annat bidragsansökning via webben. Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 100 tkr för 2015 Tidsplan Pågår kontinuerligt under året 2015 Komponenter i investeringen Komponent Utbildning, support, programvara Belopp 100 tkr Nummer 9003 6. Inventarier i badhus efter renovering – nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar bland annat följande delar för: - Utrustning för bad/ lek/ undervisning Kommunledningskontoret INVESTERINGSBILAGA - Inredning till simhallen - Säkerhet- och livräddningsutrustning - Städmaskiner - Inredning till personalrum - Inredning till cafeteria/ reception/ kontor - Köksmaskiner (mikro, kaffemaskin, mjukglassmaskin) - Kontorsutrustning 4(5) Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 1 200 tkr för 2015. Tidsplan Investeringen genomförs hösten 2015. Komponenter i investeringen Komponent Inredning/ inventarier till badhus Belopp 1 200 tkr Nummer 9010 7. Gym i badhus (upprustning och komplettering) – nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar komplettering av konditions- och styrkemaskiner Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 500 tkr för 2015. Tidsplan Investeringen genomförs hösten 2015. Komponenter i investeringen Komponent Gymutrustning Belopp 500 tkr Nummer 9007 8. Utbyte av kvicksilverlampor – reinvestering Omfattning Enligt lagstiftning ska kvicksilverlampor bytas ut senast 2015 och denna investering avser lampor i elljusspår. Utbytet har pågått i två år. Kommunledningskontoret INVESTERINGSBILAGA 5(5) Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 200 tkr för 2015 och är beräknad utifrån tidigare byten av lampor. Tidsplan Pågår under sommarhalvåret. Komponenter i investeringen Komponent Belysning Belopp 200 tkr Nummer 9003 9. Kartor (inklusive tillstånd) – reinvestering Omfattning Framtagning av uppfräschad fritidskarta inklusive kartlicenskostnad till Metria samt nya rivkartor till besökare till Gnesta i kommunhusets reception samt medborgarkontoret. Investeringsbelopp Beslutad investering uppgår till 60 tkr för 2015 och är beräknad utifrån tidigare inköp av kartor. Tidsplan Arbetet påbörjas under sommar höst 2015 så att kartan är klar senast december 2015. Komponenter i investeringen Komponent Licenskostnad, layout och tryck Vatten- och avloppsledningar Anna Sandklef Chef kommunikation och samverkan Belopp 60 tkr XXX tkr Nummer 9003 9050 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-27 KS.2015.150 Kommunstyrelsen Investeringar Ekonomienhet och kommunchef 2015 Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Investeringar enligt investeringsbilaga "Nyinvesteringar ekonomienhet och kommunchef 2015" får tas i anspråk. Sammanfattning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I Framtidsplanen 2015 finns följande nyinvesteringar för ekonomienhet och kommunchef. Nyinvesteringar Inventarier kommunhus 100 tkr Förstudie inför uppgradering av ekonomisystem 200 tkr Bilagor 1. Nyinvesteringar ekonomienhet och kommunchef 2015 Nils Erik Selin Marlene Bernfalk Karlsson Kommunchef Ekonomichef Kommunledningskontoret INVESTERING Upprättad: Diarienummer: 2015-03-27 KS.2015.150 Kommunstyrelsen Nyinvesteringar Ekonomienhet och kommunchef 2015 Sammanfattning 2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I Framtidsplanen 2015 finns bl a följande investeringar beslutade ekonomienhet och kommunchef. 1. Inventarier kommunhus – nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar inventarier till kommunhuset, t ex möbler. Investeringsbelopp 100 tkr Tidplan Löpande under året. Komponenter i investeringen Komponent Kontorsmöbler Belopp 100 tkr Nummer 9010 2. Uppgradering ekonomisystem – nyinvestering Omfattning Investeringen omfattar en förstudie inför uppgradering av ekonomisystemet. Förstudien ska resultera i en prioriterad åtgärdslista som ska åtgärdas i uppgraderingen. Uppgraderingen planeras till våren 2016. Investeringsbelopp 200 tkr Tidplan Hösten 2015. Komponenter i investeringen Komponent Programvara Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef Belopp 200 tkr Nummer 9003 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: 2015-03-30 Diarienummer: KS.2014.181 Kommunstyrelsen Revidering arvodesreglementet – ändring av arvode för överförmyndare Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Bilaga till arvodesreglementet fastställs i den del som avser arvode till överförmyndaren samt dennes ersättare. Ärendebeskrivning Vid fullmäktiges behandling av arvodesreglementet med bilaga i november beslutades att nivån för överförmyndarens arvode ska behandlas i separat beslut. Den gamla nivån har därför gällt. Arvodesberedningen har därefter behandlat frågan. Med en skrivelse inkommen från överförmyndaren som grund har arvodesberedningen beslutat föreslå att arvodet ändras från 10 % av riksdagsmannaarvodet till 15 %. Ersättarens arvode föreslås vara oförändrat, 3 %. Förvaltningens synpunkter Orsaken till att höjningen begärts är främst den ökning av ärenden avseende ensamkommande flyktingbarn som skett de senaste åren. Den begärs också med anledning av ökade krav på utbildning för gode män. Detta innebär en högre belastning på överförmyndaren vilket kräver en större arbetsinsats. Förvaltningen har höjt tjänstgöringsgraden för handläggaren från 50 % av heltid till 60 % som en följd av detta. Den föreslagna höjningen av överförmyndarens arvode förefaller därmed rimlig. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende. Bilagor 1. Tjänsteskrivelse 2015-03-30 2. Protokoll KF 2014-11-17, § 112 3. Protokoll Arvodesberedningen, 2015-01-28, § 6 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 4. Angående arvodet som överförmyndare, skrivelse från Fredrik Norberg Beslutet ska skickas till: Överförmyndaren Ersättaren för överförmyndaren Arvodesberedningen Nils-Erik Selin Mia Öhrnell Kommunchef Chef för kansli och kommunservice 2(2) FÖRSLAG Bilaga till arvodesreglemente Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bilaga tillarvodesreglemente Bilaga till reglemente 2014-12-15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Chef för kansli och kommunservice KS.2014.181 Tills vidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Bilagan anger nivåerna för arvode till förtroendevalda i Gnesta kommun Förtroendevalda i Gnesta kommun Kommunledningskontoret 2(3) Bilaga till arvodesreglementet Ekonomiska ersättningar för politiska uppdrag. Alla arvoden baseras på riksdagsmannaarvodet och anges i procent av detta. För den som har fler uppdrag med fast arvode får den sammanlagda ersättningen inte överstiga riksdagsmannaarvodet. I det fasta arvodet ingår även arvode för sammanträden med nämndens utskott. Där ej annat uppges fördelas posterna som ordförande och 1:e vice ordförande inom kommunfullmäktiges majoritet. Posten som 2:e vice ordförande fördelas inom oppositionen. Justering mot riksdagsmannaarvodet ska ske den 1 januari varje år. Fasta arvoden Kommunfullmäktige Ordförande månadsarvode 8% Vice ordförande månadsarvode 4% Ordförande månadsarvode 85 % 1:e vice ordförande månadsarvode 85 % 2:e vice ordförande månadsarvode 70 % Kommunstyrelsen Vuxen- och omsorgsnämnden Ordförande månadsarvode 25 % 1:e vice ordförande månadsarvode 15 % 2:e vice ordförande månadsarvode 15 % Barn- och utbildningsnämnden Ordförande månadsarvode 20 % 1:e vice ordförande månadsarvode 9% 2:e vice ordförande månadsarvode 12 % Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande månadsarvode 18 % 1:e vice ordförande månadsarvode 8% 2:e vice ordförande månadsarvode 10 % Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bilaga till arvodesreglemente 2014-12-15 Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret 3(3) Revisionen Ordförande månadsarvode 8 % (opposition) Gruppledararvode Gruppledare månadsarvode 4 % Utgår till de partier som ej har kommunalråd. Sammanträdesarvoden och förrättningsarvode Ordförande i valnämnd, utskott, beredningar, arbetsgrupper, ordinarie ledamöter i fullmäktige och nämnder samt den som är berättigad till förrättningsarvode arvoderas med 1 %. Ledamöter i utskott, beredningar, arbetsgrupper samt ersättare i fullmäktige och nämnder arvoderas med 0,7 % Sammanträdesarvode utgår ej till de som har fast arvode när de tjänstgör i utskott, beredningar och arbetsgrupper tillsatta av fullmäktige eller den nämnd där det fasta arvodet utbetalas. Ej heller vid sammanträden i den egna nämnden. Fullmäktiges presidium erhåller ej sammanträdesarvode vid fullmäktigesammanträdena. Övriga uppdrag Förtroendevald vigsel-/begravningsförrättare Vigsel-/begravningsförrättare arvode per uppdrag 1 % Vid vigsel ska minst en av personerna vara folkbokförd i Gnesta kommun. Vid begravning ska den avlidne vara folkbokförd i Gnesta kommun. I arvodena ingår reseersättning Överförmyndare Överförmyndare månadsarvode 15 % Ersättare månadsarvode 3 % Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bilaga till arvodesreglemente 2014-12-15 Kommunfullmäktige GNESTA ä KOMMUN -X Arvodesberedningen PROTOKOLL Protokoll från arvodesberedningen Tid och plats Närvarande Frånvarande Justerare Måndagen den 28 januari 2015, kl. 15.00 -15.30 Elektron, Björken Gert Nilsson (S), Anette Furå (S), Sven Anderson (M) Mats Dellrud (MP) Ann-Christine Höök (V) Anette Furå (S) Underskrifter Sekreterare S81244-4-rMaj-Iik/Taengh Ordförande Gert Nilsson Å e ge_ Cm' Justerare Anette Furå Utdragsbestyrkande GNESTA tTb KOMMUN -X Arvodesberedningen PROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum: 2015-01-28 § 1 Öppnande och närvarande Ordförande, Gert Nilsson öppnar mötet § 2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkänns § 3 Presentation av ledamötena Då ledamöterna är kända för varandra utgick paragrafen § 4 Formalia Mötessekreterare - Maj-Lie Taengh Närvarolistan delas ut och skrevs på Distribution av protokoll kommer att skickas ut med e-post Övrigt § 5 Val av justerare tid och plats för justering Anette Furå väljs till justerare Tid för justering: tisdagen den 3 februari 2015 kl. 16.30 Plats: Kommunhuset, Elektron § 6 Ärende 1 - En skrivelse från Överförmyndaren Fredrik Norberg En skrivelse har kommit in från Överförmyndare Fredrik Norberg angående månadsarvodets sänkning Arvodesberedningen föreslår kommunstyrelsen att ge i uppdrag till förvaltningen att skriva fram ett beslut på 15 °/ci från den 1 januari 2015 samt att revidera bilagan. Arvodet för överförmyndarersättare blir °förarn:hat 3 %. § 7 Ärende 2 - En skrivelse från Michael Gustafsson, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden En skrivelse har kommit in från Michael Gustafsson ordförande i samhällsbyggnadsnämnden angående ersättning för förlorad arbetsinkomst. Arvodesberedningen föreslå kommunstyrelsen att ge förvaltningen i uppdrag att se över arvodesreglementet punkt 6 med avseende på månadsarvoderads rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Punkten behöver förtydligas enligt kommunallagen kap 4 § 12 ekonomiska förmåner. Arvodesberedninge.n nämner på förslag en uppdelning av arvodet typ Marks kommun eller liknande. Arvodesberedningen föreslår att tidigare inkomna ersättningskrav för förlorad arbetsinkomst fås avvakta till beslut tas om reviderat arvodesreglemente. Ordförandens siUr Justerares sig atur Utdragsbestyrkande • GNESTA KOMMUN:K Arvodesbered ni ngen PROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum: 2015-01-28 § 8 Ev. framskrivning till KS/KF Behandlad under § 9 Partistöd 55 6 och 7 - en tolkningsfråga Diskuteras - Partirepresentanterna tar med till respektive parti att stödet måste sökas före 2015-02-28. Ansökan skickas till Gnesta kommun Kanslienheten/ekonomienheten. § 10 Övriga frågor Inga övriga frågor ställs under sammanträdet § 11 Nästa möte Efter särskild kallelse, då behov uppkommit §12 Ordförande tackar och avslutar mötet a, Ordförandens sign r Justerares signatur Utdragsbestyrkande Kommunfullmäktige PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2014-11-17 Ärendenummer: KS.2014.181 § 112 Revidering arvodesreglementet Beslut 1. Bilagan tillhörande arvodesreglementet, fastställd av kommunfullmäktige 2014-06-16, upphävs. 2. Nytt förslag till bilaga tillhörande arvodesreglementet fastställs att gälla från 1 januari 2015. 3. Nivån kring överförmyndaren ska regleras i ett separat beslut i kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Arvodeskommittén har vid sammanträde den 29 oktober 2014 behandlat bilagan till arvodesreglementet, vilken reglerar ersättningarnas nivåer. I underlaget för beslut anges att revideringen har skett med anledning av en ny politisk majoritet i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2014-11-05 2. Gällande bilaga till reglementet 3. Protokoll samt underlag från Arvodeskommittén 2014-10-29 Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Bilagan tillhörande arvodesreglementet, fastställd av kommunfullmäktige 2014-06-16, upphävs. 2. Nytt förslag till bilaga tillhörande arvodesreglementet fastställs att gälla från 1 januari 2015. 3. Nivån kring överförmyndaren ska regleras i ett separat beslut i kommunfullmäktige. Förslag till beslut på sammanträdet Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) föreslår återremiss för vidare beredning till ekonomikontoret. Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) föreslår i andra hand avslag av ärendet. Carl Werner (MP) bifaller Kukkamariia Valtola Sjöbergs (MP) förslag till återremiss. Lena Staaf (V) föreslår att ärendet återremitteras till ekonomikontoret. Lena Staaf (V) föreslår att arvodena för kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande sänks med vardera 5 % samt att 2:e vice ordförande i Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Kommunfullmäktige PROTOKOLL övriga nämnder tas bort och att 1:e vice ordföanden i nämnderna tillfaller oppositionen. Vänsterpartiet anmäler särskilt yttrande. Anders Simme (V) bifaller Lena Staafs (V) förslag. Göran Ehrenhorn (SD) föreslår att ärendet återremitteras. I andra hand yrkar Göran Ehrenhorn (SD) på att oppositionsrådsposten försvinner och att arvodet delas upp på partiföreträdarna. Sarah Kinberg (FP) deltar inte i beslutet. Ingrid Jerneborg Glimne (M) och Håkan Ekstrand (C) bifaller det framskrivna förslaget. Beslutsgång Ordföranden frågar om ska ärendet avgöras idag eller senare och finner att kommunfullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden finner attt ärendet ska avgöras idag. Omröstning begärs och ska genomföras. De som tycker att ärendet ska avgöras idag röstar Ja, de som röstar för att ärendet ska avgöras senare röstar Nej. Omröstningen utföll med 22 Ja-röster, 8 Nej-röster och en avstår. Ärendet ska avgöras idag. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag till beslut eller avslår det samma, ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller Lena Staafs (V) tilläggsförslag eller Göran Ehrenhorns tilläggsförslag. Ordföranden finner att fullmäktige bifallit Lena Staafs (V) förslag. Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt det framskrivna förslaget eller enligt Lena Staafs tilläggsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget. Reservationer Miljöpartiet anmäler skriftlig reservation. Göran Ehrenhorn (SD) reserverar sig muntligt. Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-25 KS.2015.147 Kommunstyrelsen Ombudsinstruktion för Gnesta kommunkoncerns bolagsstämma Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktiges ägarrepresentant på bolagstämman för Gnesta kommunkoncern AB och dess bolag beviljar styrelsen och VD ansvarsfrihet sant godkänner styrelsens förslag till disponeringar av vinstmedel, samt överlämna fullmäktiges ägardirektiv och medelar att arvodena ska vara oförändrade. 2. Fastställa förslag till ombudsinstruktion till bolagstämmorna för Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB, Gnesta förvaltnings AB och Gnesta Centrumfastigeheter AB. Sammanfattning Sven Anderson (M) är kommunens representant och uppdras agera efter ombudsinstruktionen vid Gnestahem AB, Gnesta Förvaltning AB:s och Gnesta Centrumfastigheter AB:s: bolagstämmor den 10 juni 2015. Beslutet ska skickas till: ~ Sven Anderson ~ Gnesta kommunkoncern AB Nils Erik Selin Kommunchef Jenny Johansson Kommunsekreterare Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2015-03-31 SN.2015.24 Kommunstyrelsen Översyn av ersättning till hemtjänstutförare Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare ändras från 357 kr per timme till 373 kr per timme och i egen regi från 337 kr per timme till 359 kr per timme. 2. Beslutet gäller fr.o.m. 1 juni 2015. Sammanfattning Vuxen och omsorgsförvaltningen har gjort en översyn av förslaget till hemtjänstpeng. Underlaget grundar sig på kommunens egna kostnader för hemtjänst. I hemtjänstpengen ingår personalkostnader, arbetsledning, förbrukning samt momskompensation och gång-/res-/rapporttid. Förvaltningens synpunkter Ärendet har beretts av vuxen- och omsorgsförvaltningen, kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende. Bilagor 1. Tjänsteskrivelse den 24 mars 2015. 2. Utdrag ur vuxen- och omsorgsnämnen 150326, § 13 Beslutet ska skickas till: ~ Kommunfullmäktige Marlene Bernfalk Karlsson Tf. Kommunchef Jenny Johansson Kommunsekreterare Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Vuxen- och omsorgsnämnden PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2015-03-26 Ärendenummer: SN.2015.24 § 13 Översyn av ersättning till hemtjänstutförare Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare ändras från 357 kr per timme till 373 kr per timme och i egen regi från 337 kr per timme till 359 kr per timme. 2. Beslutet gäller fr.o.m. 1 juni 2015. 3. Omedelbar justering Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har gjort en översyn av förslaget till hemtjänstpeng. Underlaget grundar sig på kommunens egna kostnader för hemtjänst. I hemtjänstpengen ingår personalkostnader, arbetsledning, förbrukning samt momskompensation och gång-/res-/rapporttid. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 24 mars 2015. Tjänsteförslag 1. Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare blir 373 kr per timme och i egen regi 359 kr per timme. 2. Beslutet gäller fr.o.m. 1 juni 2015. 3. Omedelbar justering Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår att tidigare timpeng skrivs in i beslutspunkt 1, som då lyder: "Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare ändras från 357 kr per timme till 373 kr per timme och i egen regi från 337 kr per timme till 359 kr per timme." Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnden beslutar enligt framskrivet förslag eller enligt framskrivet förslag med ordförandens tilläggsförslag och finner att nämnden beslutar enligt framskrivet med ordförandens tilläggsförslag. Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Vuxen- och omsorgsnämnden PROTOKOLL Sändlista: Ordförandes signatur ~ Kommunstyrelsen ~ Kommunfullmäktige Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Vuxen- och omsorgsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-24 SN.2015.24 Vuxen- och omsorgsnämnden Översyn av ersättning till hemtjänstutförare Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare blir 373 kr per timme och i egen regi 359 kr per timme. 2. Beslutet gäller fr o m 1 juni 2015. 3. Omedelbar justering Ärendebeskrivning Översyn av hemtjänsttaxan för externa utförare och för egen regi i kommunen har gjorts. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har gjort en översyn av förslaget till hemtjänstpeng. Underlaget grundar sig på kommunens egna kostnader för hemtjänst. I hemtjänstpengen ingår personalkostnader, arbetsledning, förbrukning samt momskompensation och gång-/res-/rapporttid. Ekonomiska konsekvenser Hemtjänstpengen för externa utförare föreslås till 373 kr per timme och i egen regi till 359 kr per timme. Skillnaden mellan externa utförare och egen regi beror på att kostnaderna för kommunens gemensamma administration, ekonomiadministration, fackliga kostnader, personalredogörare mm ligger centralt i kommunen och belastar alltså i det här fallet inte hemtjänsten. I budget för 2015 ligger 23 025 tkr hos biståndsenheten, vilket skulle räcka till ca 63 000 timmar, fördelat 60% på egen regi och 40% extern utförare. I dag är ca 60 000 timmar beviljad hemtjänst. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende. Vuxen- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Beslutet ska skickas till: ~ Kommunstyrelsen ~ Kommunfullmäktige Marja Kammouna Lena Lindberg Förvaltningschef Ekonom 2(2)
© Copyright 2024