Avvikelserapportering (Irene Hedfors, powerpointfil, 0,1 Mb)
Avvikelserapportering en möjlighet till kvalitetsutveckling och lärande inom äldreomsorgen Växjö 2015-11-11 Irene Hedfors Problem i kommunen: Det kommer in för få avvikelserapporter • Organisationen förlorade tillfällen till kvalitetsutveckling och lärande • Avvikelsehanteringen blir inte en naturlig del av det dagliga förbättringsarbetet ”Bli vän med dina fiaskon.” ”Vi glömmer att de är våra bästa vänner. Vi har mycket att lära av dem och gör vi det är det lättare att nå framgång” (Referat ur Ingvar Kamprads jultal 2014 till personalen i Älmhult, Smålänningen 2014-12-22) ”Återrapportering kring avvikelser och lärande av dem måste förbättras” Patientsäkerhetssamordnare Eva Estling, SKL i Dagens Samhälle 5/2015 • 110 000 enkätsvar • Gör rapporter om risker och misstag nytta? Brister i återkoppling. Låg benägenhet att rapportera. Skuldbeläggande kultur i vården. Patientsäkerhetskultur, 2012-2014, SKL Reformarbete under 2000-talet • • • • • Rätt att välja vårdgivare LOV – rätt att välja utförare av hemtjänst Nationell värdegrund för äldreomsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Årliga nationella mätningar och jämförelser av äldreomsorgen (Socialstyrelsen) • Inspektionen för vård och omsorg (IVO) • Nationella satsningar – staten och SKL Syfte Kartlägga möjligheter och hinder för att avvikelserapportering i en kommun ska bli ett tillfälle till utveckling och lärande i organisationen • Hur beskriver personalen sina erfarenheter av avvikelserapportering? • Hur ser verksamhetsansvariga och patientsäkerhetsansvariga på sina möjligheter att förbättra användningen av avvikelserapportering? Illeris´ lärandeteori Metod • Fokusgrupper – tema avvikelserapportering och tema återkoppling och egna möjligheter • Semistrukturerade intervjuer • Selektivt urval • Snöbollsurval • Bandade intervjuer och transkribering Informanterna • Enhetscheferna: Kvinnor i åldern 32-58 år, arbetat inom äldreomsorgen mellan 12-40 år. • Undersköterskorna: Kvinnor i åldern 39 – 51 år med mellan 22-30 år i äldreomsorgen. • Sjuksköterskorna: Tre kvinnor och en man i åldern 28-42 år. Arbetade år inom hemsjukvården varierar mellan 2-8 år. Resultat • • • • • • Typer av avikelser Känslor hänger kvar Det svåra Det uppenbara och det mer diffusa Reflektioner Möjligheter enhetschefer och sjuksköterskor Typer av avvikelser • Fall och läkemedelshantering • Dåligt bemötande • Bristande kontakt mellan olika yrkesgrupper och myndigheter • Att inte hinna med - att ha alltför många arbetsuppgifter • Uteblivna insatser Känslor hänger kvar ”Nej, den lex Sarah vill jag inte prata om.” (Undersköterska) ”Det blir ju nästan så, någon sorts lägerbildning…Vi tycker så och ni så här. Ja, det blir ju jätteobehaglig stämning, det blir det ju.” (Enhetschef) Det svåra ”Ganska skrämmande att vi har en kultur som inte ser avvikelserapportering som ett arbetssätt”. (Enhetschef) Det uppenbara och det mer diffusa • Tätare tillsyn hos den äldre, förebyggande insatser, ändrade rutiner, ändrat larmsystem. Ett nytt rapporteringssystem för avvikelser. • Lärande: Hade återkoppling inneburit lärande? • ”Vi har haft mycket chefsbyte…vi funderar på om det kan bli brister? …” • Ingen känner till kommunens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Reflektioner (i fokusgrupperna) Enhetscheferna: • Teamträffar • Arbetsplatsträffar Sjuksköterskorna: ”lyfta lärandet ännu mer”. Uppfattar att äldre medarbetarna tycker att det är att ”man sätter dit nån” när man gör en avvikelserapport, en generationsfråga. Möjligheter till lärande Enhetschefer: • Ha och ta ansvar för samtal om avvikelser • Följa upp och presentera statistik • Tala om syftet med avvikelser • Förankra rutiner och dess användning • Dela erfarenheter om avvikelser med varandra • Arbeta fram gemensamma rutiner • Gemensamma beslut om tillämpning • Informera politikerna Möjlighet till lärande Sjuksköterskorna: • Öppen och positiv attityd till avvikelser • Arbeta bort stämpeln ”sätta dit någon” • Själv skriva avvikelser • Uppmuntra kolleger att skriva • Aktivt samtal om avvikelsernas betydelse • Kollegiala samtal om avvikelser • Övergripande statistik ger andra perspektiv • Se brister och möjligheter till utveckling • Övergripande utbildning på temat Avvikelserapport Analys Innehållsdimensionen kunskap, förståelse, färdighet • Implementera handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete • Avvikelserapport- datasystemet, vad en avvikelse är, till vem den ska skickas, hur den ska återkopplas • Attitydförändring- från syndabockstänkande till systemtänkande Drivkraftsdimensionen Motivation, känsla, vilja • • • • • • Vet sitt uppdrag att rapportera avvikelser Vill inte ”sätt en kollega i klistret” Värnar goda relationer Minns gamla avvikelser Lex Maria/Lex Sarah Tillit till chefen/misstro till ledarskapet Vet att avvikelserapporter kan leda till utveckling Samspelsdimensionen individens samspel med samhället Det nära samspelet: Förmedling, upplevelse, deltagande Samspelet i organisationen Kollaborativt lärande: Arbetslaget lär sig tillsammans Kollektivt lärande: Den sociala situationen bidrar till arbetslagets lärande Diskussion • Förväntat resultat? Ja. Studien visar på underrapportering precis vad förvaltningen ansåg sig veta. Liksom annan forskning. • Snäv tillämpning av begreppet avvikelse. Varför? • Bredare tillämpning – kunskapen ”negative knowledege” • Tidsbrist inget hinder för rapportering Känslans makt – hinder för lärande • Erfarenheten har satt spår av olust och obehag • Bortträngning • Syndabocksmekanismer • Hinder kräver empati, förståelse och tolerans Arbetsplatsens kultur avgörande för avvikelserapportering • Kulturen avgörande för om avvikelserapporteringen blir ett lärtillfälle eller inte. (Normer, regler, förhållningssätt) • Chefens inställning till det systematiska kvalitetsarbetet har stor betydelse för antalet avvikelserapproter och för hanteringen av dem. Reflektion kring MAS och SAS • MAS regleras i lag • SAS (socialt ansvarig samordnare) arbetar för brukare, medborgare, politiker, personal men framförallt för ledningen (Harnegård 2013) • SAS stöttar ledningen i att leva upp till lokala och politiska mål – till den goda kvaliteten Implementering • Implementering är en process som vanligen förutsätter krav på förändring från omgivningen (Sundell&Sotdan 2008) • Vem ställer krav på systematiskt kvalitetsarbete ut i kommunen? • Hur går implementering till? Linjär processreglerad genom regler och delegation? • Kulturen är styrande faktor vid implementering (Löfgren 2012) Att möjliggöra lärande – förslag från informanterna • Mer kommunikation kring syftet med avvikelserapportering och återkoppling (Mattsson 2015) • Chefernas samspel med personalen ger energi för lärande (Illeris 2007) • Gemensamma rutiner för att kunna utveckla (Ellström 2011) • Kvalitetsmål samma dignitet som ekonomiska mål Idéer om fortsatt forskning • Mitt syftet med studien var att den skulle kunna användas som inspiration för fortsatt arbete i kommunen • Aktionsforskningsprojekt – faktiskt förändringsarbete med forskning och nytta som likvärdiga delar TACK för att ni har lyssnat ! Kontaktuppgifter: hedfors@ljungby.nu Mobil 070-58 72 680
© Copyright 2024