Skyltprogram 2016

SKYLTPROGRAM
Råd och riktlinjer för skyltning i Lunds kommun
2
Skyltprogram för Lunds kommun
Innehåll
Skyltprogrammets syfte����������������������������������������������������������������������������������������3
Om utformning och placering av skylt �������������������������������������������������������������������������������3
Råd och riktlinjer�����������������������������������������������������������������������������������������������������4
Allmänt�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������4
Skyltens uppgift och innehåll�������������������������������������������������������������������������������������������������4
Placering och anpassning till byggnadens form och färg���������������������������������������������5
Storlek och proportion�������������������������������������������������������������������������������������������������������������7
Omgivande skyltar och byggnaden�������������������������������������������������������������������������������������7
Externt köpcentrum�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������7
Skylttypografi������������������������������������������������������������������������������������������������������������8
Fasadskyltar���������������������������������������������������������������������������������������������������������������9
Skivor���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������9
Friliggande bokstäver �������������������������������������������������������������������������������������������������������������9
Fasadmålning�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������9
Flaggskyltar och andra utstående skyltar���������������������������������������������������������������������� 10
Skyltar hängande under tak ���������������������������������������������������������������������������������������������� 10
Skyltbelysning��������������������������������������������������������������������������������������������������������11
Belysta skyltar ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 11
Projicerade skyltar���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 11
Lysande skyltar����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 12
Mjuka skyltar����������������������������������������������������������������������������������������������������������13
Flaggor ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 13
Vepor ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 13
Markiser och baldakiner������������������������������������������������������������������������������������������������������ 13
Övriga skyltar���������������������������������������������������������������������������������������������������������14
Hänvisningsskyltar���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14
Pylon������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 14
Fönsterskyltning �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14
Skyltar på uteserveringar �������������������������������������������������������������������������������������������������� 14
Byggplatsskyltar�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 15
Skyltar inom större fastigheter������������������������������������������������������������������������������������������ 15
Reklamskyltar�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 15
Allmännyttig information���������������������������������������������������������������������������������������������������� 15
Gatupratare������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 15
Skylthistorik������������������������������������������������������������������������������������������������������������16
Att söka bygglov�����������������������������������������������������������������������������������������������������18
När behövs bygglov?�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 18
Ansökan ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 18
Kostnad för bygglov �������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 18
Olovlig skyltning �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 18
Exempelritningar��������������������������������������������������������������������������������������������������19
Lagar och förordningar���������������������������������������������������������������������������������������20
Plan- och bygglag������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 20
Plan- och byggförordning���������������������������������������������������������������������������������������������������� 20
Väglag���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 20
Naturvårdslag ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 21
Skyltprogram för Lunds kommun
3
Skyltprogrammets syfte
Som vägledning för dig som vill sätta upp en
skylt har stadsbyggnadskontoret tagit fram
ett skyltprogram. Stadens skyltar utgör en
viktig del av stadsrummet och kan och bör
bidra till att skapa en attraktiv stadsmiljö med
inbjudande gaturum. Programmets råd och
riktlinjer syftar till att skapa en skyltkultur där
alla verksamheter kan synas och där skyltarna
är både informativa och dekorativa. En skylt
som anpassas till platsen och byggnaden ger
en god helhetsverkan och mervärde till både
verksamhet och gaturum.
Ett skyltprogram för stadskärnan togs
fram 1994. Råden och riktlinjerna som
presenterades då har fortfarande stor
aktualitet och ligger därför till grund för det
nya skyltprogrammet. Det nya programmet
omfattar alla typer av skyltar i alla typer av
tätortsmiljöer inom Lunds kommun.
Stadsbyggnadskontoret i Lund december 2015
OBS!
Tryckning:
Text: Jenny Andersson, Malin Sjögren och
Birgitta Mitchell
Foto och layout: Jenny Andersson
För mer information, kontakta
Stadsbyggnadskontoret i Lund.
Postadress: Box 41, 221 00 Lund Besöksadress: Brotorget 1, Lund
Telefon: 046-35 50 00
E-post: stadsbyggnadskontoret@lund.se
Om utformning och placering av skylt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skylt ska placeras i direkt anslutning till
verksamheten.
Skylt ska placeras vid fönster eller dörr i
bottenvåningen och bara i undantagsfall
accepteras placering av skylt högre upp på
fasaden.
Skylt ska placeras under takfot. Om det
inte finns plats för skylt på fasaden kan
takskylt i vissa fall accepteras, men skylten
ska i så fall placeras så att den ryms inom
byggnadens siluett.
Om anvisad skyltplats finns på byggnaden
ska skylten placeras där.
Utstående skyltar, så kallade flaggskyltar,
får sträcka sig högst 1,2 meter utanför
fasaden och ska placeras minst 2,5 meter
över marknivån.
Skylt ska till färg och form underordnas
hus och gatumiljö, vilket kan innebära att
rikstäckande affärskedjors skyltprogram
inte accepteras utan bearbetning.
Skylt bör inte sättas upp på pilastrar,
gesimser, burspråk och andra viktiga
fasaddetaljer.
Skylt får inte utgöra en egen byggnadsdel
(skärmtak eller liknande).
Rörlig, blinkande eller bildväxlande skylt
får inte sättas upp i stadskärnan.
Skylt får inte utformas så att den riskerar
att förväxlas med trafiksignal.
Onödig upprepning av budskap tillåts inte.
Successivt ska äldre olämpliga skyltar bytas
ut mot skyltar utformade i enlighet med
skyltprogrammet.
Utgå ifrån att alla skyltar kräver
bygglov. Om programmet följs förenklas
bygglovshanteringen och ditt bygglov kan
beviljas snabbare.
4
Skyltprogram för Lunds kommun
Symboler och bilder förmedlar ofta
skyltens budskap bättre än bara text.
Genombrutna skyltar har lång tradition i Lund.
Råd och riktlinjer
Allmänt
Skyltens uppgift och innehåll
Alla skyltar ska utformas och placeras med
omdöme och omsorg. De utgör ett naturligt
inslag i den urbana miljön, men ska underordna
sig historiska byggnader och gatumiljöer för
att inte dominera. Det är viktigt att skyltars
material och konstruktion har god beständighet
och tål väder och vind. Skyltar ska åldras
vackert.
Skylten ska berätta att en verksamhet finns där
den finns.
Att rikstäckande eller multinationella
affärskedjor och andra verksamheter har
detaljerade skyltprogram får inte utgöra ett
hinder för en anpassning till den aktuella
byggnaden eller platsen. Krav på utformning
och anpassning till riksintresseområdet Lunds
stadskärnas känsliga miljö eller andra specifika
omständigheter ska ställas på samtliga skyltar.
En lokal anpassning av en standardskylt kan
göras, utan att vare sig skyltens verkan eller
gatumiljön behöver äventyras. En förankring i
platsen höjer snarare kvaliteten och intrycket
av skylten.
Skyltens utförande och grafiska form ger
omedelbara intryck om kvalitet, exklusivitet,
aktualitet och prisnivå. Rätt gestaltning
understryker budskapet.
Ett kortfattat och tydligt innehåll gör skylten
effektiv. Fylls skylten med för mycket text,
varumärken eller reklam, blir den snabbt
gyttrig och svårtolkad. Varumärken och reklam
bör därför hänvisas till skyltfönster.
Symboler och bilder förmedlar ofta skyltens
budskap bättre än bara text. De äldre
skråsymbolernas verkningsfulla enkelhet kan
tjäna som förebild och med fördel inspirera
även nutida skyltformgivning.
Skyltprogram för Lunds kommun Skylten ska samverka med byggnadens ordning och
uttryck.
Genombrutna skyltar har lång tradition i Lund.
Denna teknik ger en spänning och lätthet åt
skylten. Moderna skyltar av denna typ har satts
upp under senare år och kan förhoppningsvis
leda till efterföljd.
Innehållet i skylten bör vara stationärt. Skyltar
med rörligt, blinkande eller bildväxlande
innehåll blir alltför lätt dominanta och stör
gatubilden. De har ingen hävd i Lund.
Få och välplacerade skyltar är att föredra. Flera
skyltar som säger samma sak förmedlar inte
mer information, utan ger snarare ett stökigt
intryck. Om mer än en skylt sätts upp förlorar
skylten sin uppgift som vägvisare till entrén.
En list som löper längs en större del av
fasaden är sällan lämplig som skylt. Om den
är alltför lång blir den ett fasadelement och
ska prövas i bygglov som en fasadändring. Vill
man visa bakom vilka fönster verksamheten
finns kan diskreta foliedekaler med logotyp
fylla denna funktion. Ofta förmedlar dock
fönsterskyltningen denna information.
5
Foliedekaler visar bakom vilka fönster verksamheten finns.
Placering och anpassning till
byggnadens form och färg
Skylten ska placeras på fasaden i direkt
anslutning till verksamheten, vid fönster eller
dörr i bottenvåningen. I innerstaden och på
kulturhistoriskt värdefulla byggnader får
skyltning får inte förekomma på fasadens högre
våningsplan. Dessa saknar bottenvåningens
kommersiella karaktär och skyltar som
placeras där riskerar att ha stor påverkan
på byggnadens arkitektoniska uttryck. I
enstaka fall kan det anses motiverat att skyltar
monteras på fasadens högre våningsplan. Det
är då särskilt viktigt att utformningen anpassas
så att den samspelar med fasadens uttryck och
utformning.
Under speciella omständigheter, exempelvis
då verksamheten ligger på en inre gård,
kan hänvisningsskylt accepteras. Denna
ska då placeras inom samma fastighet som
verksamheten.
Byggnadens fasad utgör oftast den bästa
bakgrunden till skylten och skyltar ska placeras
6
Skyltprogram för Lunds kommun
Karakteristiska fasadformer kan tillvaratas
genom att skylten följer ett dörrvalv.
Skylten ska samverka med byggnadens ordning och uttryck.
så att de ryms inom byggnadens siluett. Utöver
att intrycket av byggnaden förvanskas kan
stativ och stag ge ett kraftigt förfulande och
trasigt intryck. Det är föredömligt att för nya
byggnader utforma fasaden så att det finns
lämpliga skyltplatser redan från början. På så
sätt kan skyltarna integreras med arkitekturen.
Om särskilda platser reserverats för skyltar,
längs en fris eller avdelning i skyltfönstret, ska
skyltar placeras i dessa.
Om det inte finns plats för skylt på fasaden kan
takskylt i vissa fall accepteras, men skylten ska
då placeras så att den ryms inom byggnadens
siluett.
Skylten ska samverka med byggnadens
ordning och uttryck. Pilastrar, gesimser,
fönsteromfattningar och andra detaljer ger
fasaden och byggnaden dess karaktär. För
att inte förlora sin verkan bör de hållas fria
från skyltar. Karakteristiska fasadformer bör
respekteras och, om möjligt, tillvaratas. Man
kan t.ex. låta en skylt följa ett fönstervalv.
Skyltens färger bör väljas med hänsyn till
byggnaden och dess närmiljö. Ibland är andra
färger än logotypens standardfärger att föredra,
om dessa skulle visa sig bli alltför dominerande.
Infästning av skyltar och montage av kablar,
reläer och liknande ska göras med omsorg och
så att de inte stör intrycket av skylt eller fasad.
Om kablar och liknande inte har lämplig kulör
ska de målas i fasadens färg.
Skyltprogram för Lunds kommun En liten, väldisponerad skylt kan vara mer effektiv än en stor.
7
I storskaliga områden kan stora skyltar vara
motiverade.
Storlek och proportion
Omgivande skyltar och byggnaden
Lunds stadskärna har med sitt medeltida
gatunät en mänsklig skala. Gatorna trafikeras
i huvudsak av fotgängare och cyklister.
Biltrafikens omfattning är begränsad och den
reducerade framkomligheten tillåter inga högre
hastigheter. Skyltar i stadskärnan kan därför
göras små och ändå uppmärksammas och läsas.
Skyltstorleken måste anpassas till den aktuella
byggnaden. Fasaden får aldrig kläs in med
skyltar. En liten byggnad kan lätt kvävas under
en omfångsrik skyltning, men därmed inte sagt
att en stor fasad kräver eller orkar med en stor
skylt. En liten, väldisponerad skylt kan vara
effektivare än en stor.
Om allas annonseringsanspråk ska kunna
tillgodoses, utan att störa gatumiljön eller
grannskyltarna, måste måttlighet iakttas vid
dimensionering av skyltar. För att undvika ett
okontrollerat skyltkaos bör nya skyltar inordna
sig i sin omgivning. Utstående skyltar längs en
gata får inte skymma trafikmärken och andra
skyltar eller störa närboende.
En lätt och tunn skyltkonstruktion bör
eftersträvas. Skylten får inte utformas som
en egen byggnadsdel (skärmtak eller dylikt)
och ska inte kraga utanför fasadlivet mer än
nödvändigt. Fasadens rytm och proportion är
grundläggande förutsättningar vid skyltens
proportionering. Skylten ska harmoniera med
fasaden och placeras med hänsyn till fönsteroch dörraxlar.
Externt köpcentrum
I storskaliga verksamhetsområden och
industriområden kan större skyltar vara
motiverade. Med större skyltar följer högre
krav på god gestaltning. De ska placeras i direkt
anslutning till verksamheten, i första hand
på huvudbyggnadens fasad och i andra hand
fristående på tomtmark. Om verksamheten
inte är väl synlig från omgivningen kan det
finnas behov av hänvisningsskyltar. Dessa ska
användas sparsamt och placeras strategiskt vid
infart eller liknande. Om området innehåller
flera verksamheter bör hänvisningsskyltarna
samordnas. För fristående skyltar och pyloner
tillåts en maximal höjd på 7 meter.
8
Skyltprogram för Lunds kommun
Modernt eller traditionellt? Skyltens
typsnitt har stor betydelse för skyltens
samlade uttryck.
Skylttypografi
En vacker, välgjord skylt drar blickarna till sig.
Val av material påverkar skyltens attraktivitet
liksom val av typsnitt, bokstavsmellanrum,
radavstånd och teckengrad. Att ge akt på
skylttextens ordbilder kan underlätta den
typografiska utformningen. Radavstånd och
bokstavsmellanrum påverkar textens möjlighet
att läsas som ordbilder. Enstaka ord som sätts
med felaktiga teckenmellanrum kan betyda
att en ordbild delas upp i flera. Text som sätts
i stor teckengrad behöver ofta mindre relativa
teckenmellanrum än samma text satt i liten
grad.
De mest förekommande typsnitten (i tidningar,
böcker osv) är också de vi har lättast att
läsa. I längre texter, som den du just läser, är
typsnitt med seriffer (avslutande tvärsträck
eller ”klackar” på bokstäverna) mer lättlästa
än de linjära typsnitten (utan seriffer). För
texter med få ord är dock läsbarheten med
linjära teckensnitt bra. Gemena (”små”)
bokstäver är mer lättlästa än versala (”stora”).
”Skuggbokstäver” ska undvikas. Använd istället
friliggande bokstäver.
Skyltens typsnitt har stor betydelse för skyltens
samlade uttryck. Stilen på bokstäverna bör
motsvara stilen på verksamheten. Exempelvis
kan typsnittets karaktär vara exklusivt, sportigt
eller historiskt, beroende på vilken typ av
verksamhet som annonseras.
Ljusa tecken på mörka ytor upplevs som fetare.
För att behålla teckensnittets karaktär (särskilt
på lysande skyltar) bör en mager stil väljas.
En väl proportionerad text kan läsas på ett
avstånd motsvarande ca 200 gånger skriftens
höjd. Tio centimeter höga bokstäver kan läsas
på ca 20 meters avstånd. Behovet av att synas
på avstånd varierar mellan olika gatumiljöer,
till exempel mellan ett öppet torg och en
trång gata. Igenkännbara symboler och färger
uppfattas snabbare och från länge avstånd än
texter.
Skyltprogram för Lunds kommun 9
Friliggande bokstäver passar in i många
sammanhang. Bokstäverna bör göras
tunna för att inte texten ska bli svårläst.
Fasadmålning är en anpassningsbar,
effektfull metod.
Fasadskyltar
Skivor
Friliggande bokstäver
Den enklaste typen av skylt är en skiva
med målade, tryckta eller klistrade figurer.
Materialet kan vara plåt, plast, fiberplattor eller
trä. Istället för ogenomskinliga skivmaterial
är plexiglas ofta att föredra. Transparenta
skivor är ett enklare alternativ till helt frilagda
skyltfigurer och har liknande fördelar.
En tunn relief, exempelvis med figurer
utsågade och lagda med distansstift något
framför skivan, kan på ett enkelt sätt göra
skylten intressant och personlig. Sekelskiftets
emaljerade plåtskyltar hade outtömliga formoch färgmöjligheter. Denna teknik kan med
fördel användas även idag.
Skyltar där bokstäver och symboler är
frilagda passar väl in i många sammanhang.
Bakomliggande fasaddetaljer döljs mindre än
med skyltskivor eller -lådor och det ger ofta
ett elegant uttryck. Bokstäverna bör göras
tunna för att inte texten ska bli svårläst. Om
sidan på bokstaven får en avvikande färg ökar
läsbarheten.
Fasadmålning
Att måla direkt på fasaden var tidigare vanligt.
Penseln följer obehindrat olika detaljer och
former. Det är en anpassningsbar, effektfull
metod, med många användningsmöjligheter.
Tekniken lämpar sig bäst på slätputsade
eller målade ytor. Brandväggar kan i vissa
fall utnyttjas till detta ändamål. En väl utförd
fasadmålning kan förmedla skyltens budskap,
samtidigt som den ger ett konstnärligt
mervärde till platsen. Skyltkulören måste väljas
så att den samspelar med fasadens färger.
10
Skyltprogram för Lunds kommun
Flaggskylt placeras över eller intill
entrédörren.
Pendelskylt hänger från en skyltarm.
Utstående skyltar bör göras så lätta och
graciösa som möjligt.
Flaggskyltar och andra utstående
skyltar
Utstående skyltar kallas också flaggskyltar eller
pendelskyltar om de är frihängande. I trånga
gaturum är de särskilt användbara tack vare
sin dubbelsidighet och riktning. De placeras
av tradition ovanför eller intill entrédörren.
Hörnplaceringar bör undvikas; en skylt mot
varje gata är att föredra.
En utstående skylt bör inte sticka ut mer än
1,2 meter utanför fasadlivet eller hänga ner
mer än 50 centimeter under skyltarmen. Den
fria höjden över mark ska vara minst 2,5 meter
för att inte komma i konflikt med fordon och
maskiner som utför renhållning och snöröjning.
Utstående skyltar bör, vilket benämningen
flaggskyltar antyder, göras så lätta och graciösa
som möjligt. En stor, tjock uthängande låda ger
ett klumpigt intryck.
Ibland räcker det med enbart en symbol.
Skyltar hängande under tak
I arkader och under stora skärmtak kan
hängande skyltar vara bästa sättet att skylta.
Dessa skyltar måste utformas och placeras
så att inte heller dessa inkräktar på det fria
höjdmåttet 2,5 meter. Skyltarna ska göras små,
nätta och långsmala eller utformas som enbart
en symbol.
Skyltprogram för Lunds kommun 11
Punktbelysning bör utformas diskret och helst som en del
av konstruktionen.
Ett sätt att belysa en flaggskylt är med en
lysrörsramp på skyltarmen.
En projicerad skylt är enkel att förändra och gör ingen åverkan
på byggnaden.
Skyltbelysning
Staden belyses nattetid av gatlampor,
skyltfönster och ljusskyltar. Tack vare
stadskärnans måttliga skala och medeltida
gatunät rör sig alla trafikanter förhållandevis
långsamt, varför skyltarna inte behöver
göras ljusstarka för att uppmärksammas.
Skyltbelysning ska utformas och ljusstyrkan
dimensioneras så att gatans trafikanter och
boende inte störs. Om skyltens material
reflekterar ljus kan en för stark belysning skapa
reflexer som gör budskapet oläsligt. Särskild
omsorg måste ägnas åt skyltar med färgat ljus.
De får under inga omständigheter förväxlas
med trafiksignaler.
Belysta skyltar
Flaggskyltar kan belysas på olika sätt.
Ett sätt är med en smal ljusramp på skyltarmen,
under vilken skyltskivan hänger.
Ett annat sätt är med punktbelysning.
Ljuskällan måste avskärmas väl och ha en
sådan höjd och riktning att den inte kan blända
eller verka störande för närboende. Armaturen
bör vara diskret, och helst utformas som en del
av skyltkonstruktionen.
Projicerade skyltar
Om ett budskap endast ska synas när det är
mörkt ute, kan ett projicerat budskap på en
vägg vara ett alternativ. En projicerad ”skylt”
är enkel att förändra och gör ingen åverkan
på byggnaden. Liksom belysning av fasad och
annan ljussättning kräver en projicerad skylt
bygglov.
12
Skyltprogram för Lunds kommun
Neonskyltar är ett klassiskt inslag i stadsbilden. Idag
ersätts de ofta av neon-liknande diodljus.
Lysande skyltar
Lysande skyltar kan utformas på många
olika sätt. Stora lysande ytor ska undvikas
och belysningen ska koncentreras till
skyltfigurerna. Lysfärgerna bör samspela med
omgivningen och tunna lådkonstruktioner
eftersträvas. Tjocka skyltlådor med stora
lysande ytor godkänns inte.
Beroende på vilket uttryck som önskas kan
bokstäverna lysa på olika sätt. Att låta endast
teckenkanterna lysa kallas outline. Om fronten
på bokstäverna görs ogenomskinliga och
belyses bakifrån, framträder bokstäverna som
mörka siluetter. Detta kallas indirekt belysning
eller coronaeffekt, och ger ett mer dramatiskt
ljus.
Belysningen bör koncentreras till
skyltfigurerna.
Indirekt belysning eller ”coronaeffekt” ger ett dramatiskt ljus.
Skyltar kan även utgöras av friliggande
bokstäver och belysas med LED-ljus eller
neonrör. Neonrören kan ligga synliga, eller
bakom en plastfront.
Ljustekniken utvecklas hela tiden och
möjliggör nya konstruktioner och uttryck.
Energieffektiviteten skiljer sig mycket mellan
olika ljuskällor och det alternativ som är
billigast att köpa in är inte nödvändigtvis
mest prisvärt sett till livslängd och underhåll.
En del ljuskällor innehåller kvicksilver, som
är hälso- och miljöfarligt och kräver speciell
avfallshantering.
Vid val av skyltbelysning bör hänsyn tas till
hållbarheten och behovet av underhåll. Tänk på
att skylten ska vara tydlig och dekorativ även i
dagsljus, när den inte är upplyst.
Skyltprogram för Lunds kommun Budskap av temporär art kan förmedlas på vepor.
13
Markiser och baldakiner ska utfomas enkelt, följa
fönsterindelningen och ha en anpassad färgsättning.
Mjuka skyltar
Flaggor
Flaggor och flaggstänger är inte bygglovpliktiga.
För flagga som sticker ut från fasaden över
en gångbana bör den fria höjden över mark
vara minst 2,5 meter. I övrigt bör flaggor
utformas och placeras med samma hänsyn till
gaturummets skala och karaktär som andra
skyltar. Även här bör budskapet renodlas och
onödig upprepning undvikas.
Vepor
Budskap av temporär art, t.ex. information om
tillfälliga utställningar och evenemang, fungerar
mycket väl att förmedla på vepor. En vepa är en
uppspänd duk med tryckt budskap. Materialet
har en kort livslängd genom att det utsätts
för regn, snö och vind och skyltlov för vepor
medges för en begränsad tid.
Muséer och arenor av olika slag kan ange en
skyltplats på t.ex. en fasad, där vepor exponeras
temporärt beroende på skiftande evenemang.
En stadigvarande skyltplats för vepor kräver
dock permanent bygglov.
För en vepa som informerar om en
engångsföreteelse under en mycket begränsad
tid, som längst 4 veckor, krävs inte bygglov.
På en byggarbetsplats kan vepor medges utan
bygglov. Kontakta en bygglovshandläggare
för att försäkra dig om att detta gäller på din
arbetsplats.
Markiser och baldakiner
Markiser och baldakiner är bygglovpliktiga
om de är fast monterade, men inte om de är
uppfällbara. Markiser och baldakiner bör i
huvudsak användas till solavskärmning och
följa fönsterindelningen; hellre en markis
per fönster än en lång över flera fönster.
Utformningen ska vara enkel och materialet
markisväv med anpassad färgsättning. Mörka
kulörer är lämpliga, t.ex. svart, lundagrönt,
grått och mörkblått. Eventuellt tryck bör vara
av diskret karaktär och utföras i vitt eller svart.
14
Skyltprogram för Lunds kommun
Riktlinjer för utformning av uteserveringar
finns tillgängliga på Lunds kommuns
hemsida.
Vägvisningsskyltar uppförs av
gatukontoret.
Pyloner får ha en maximal höjd på
7 meter.
Övriga skyltar
Fönsterskyltning
Hänvisningsskyltar
Skyltar innanför fönsterglas är inte lovpliktiga.
Sådan skyltning kan vara lika effektiv som
en fasadskylt och är betydligt enklare
att åstadkomma. Skyltar och dekaler på
fönsterglaset bör liksom övriga skyltar ha
en måttlig storlek och god genomsiktlighet
bör eftersträvas. Om en för stor andel av
fönsterrutan täcks av skyltar eller foliedekaler
riskerar intrycket att bli stökigt och budskapet
svårtolkat. Den täckta ytan bör begränsas till
maximalt en fjärdedel av fönstrets storlek.
Stora hänvisningsskyltar ska undvikas. Små
hänvisningsskyltar (mindre än 5 dm2), av
den typ tandläkare, jurister m fl. använder,
har av tradition inte ansetts lovpliktiga i
Lund. Flera hänvisningsskyltar, t.ex. kring
en port, bör samordnas. I vissa fall kan
samlingsskyltar för flera verksamheter
accepteras som komplement till de enskilda
verksamheternas fasadskyltning, men för dessa
krävs bygglov. Hänvisningsskylt vid väg, av
typen vägvisningsskylt, hanteras och uppförs
av gatukontoret.
Skyltar på uteserveringar
Byggnadsdelar som avskrämar uteservering
kan utnyttjas för skyltändamål. Utformning,
material och kulörsättning bör relateras till
gaturummet och byggnadens arkitektoniska
stil. Mer information om uteserveringar och
bygglovpliktiga åtgärder i samband med
dessa, finns i Lunds kommuns skrift ”Råd
och riktlinjer för uteserveringar”, som finns
tillgänglig på kommunens hemsida.
Pylon
Skyltpelare av typen pylon bör rikta sig till
bilburna mottagare och placeras i anslutning
till verksamheten. Den maximala tillåtna höjden
är 7 meter mätt från marken.
Skyltprogram för Lunds kommun Inom bostadsområden kan namnskyltar och orienteringsskyltar underlätta för
besökare.
15
Gatupratare kräver tillstånd från
gatukontoret och polismyndigheten.
Byggplatsskyltar
Reklamskyltar
Byggherrar och entreprenörer har ett intresse
av att informera allmänheten om vilket
projekt som pågår på den aktuella platsen
och underentreprenörer, konsulter och andra
intressenter om hur byggarbetsplatsen kan
nås. Skyltställningar ska placeras så att de
inte hindrar sikten vid in- och utfarter till
arbetsplatsen. Från marken till skyltens
överkant får det vara högst 7 meter. Skyltar
under 15 kvadratmeter omfattas av en särskilt
byggskylttaxa. Bygglov för byggplatsskyltar
beviljas tidigast när det finns ett bygglov för
det aktuella projektet. På byggnadsställningar
och på staket som omgärdar byggarbetsplatsen
kan information om det aktuella projektet
annonseras på vepor och dylikt utan att prövas
i bygglov.
Kommunen har en restriktiv hållning gentemot
skyltar avsedda för allmän reklam i det
offentliga rummet. Ansökningar prövas av
byggnadsnämnden, som bedömer lämpligheten
för varje enskilt fall.
Skyltar inom större fastigheter
Inom verksamhets- och bostadsområden
kan det behövas namnskyltar och
orienteringsskyltar för att underlätta för
besökare. Dessa är lovpliktiga oavsett placering.
Allmännyttig information
Information till allmänheten, exempelvis
statliga informationskampanjer, omfattas inte
av detta skyltprogram.
Gatupratare
Fristående reklamskyltar av typen
”gatupratare” är inte bygglovspliktiga
men kräver tillstånd. Ansökan görs till
polismyndigheten, som efter att ha fått tekniska
förvaltningens godkännande ger tillstånd
under maximalt två år. Skylten får endast stå
framme under verksamhetens öppettider
och ska placeras så att den inte hindrar
framkomligheten för gående (i synnerhet
människor med funktionshinder), cyklister och
fordon.
16
Skyltprogram för Lunds kommun
Skomakaregatan år 1931. Att måla textade skyltar direkt på
fasader och brandgavlar var vanligt i Lund.
Emaljerade plåtskyltar började användas under
1890-talet.
Skylthistorik
I äldre tiders små samhällen fanns sällan behov
av skyltar. Folk visste var olika inrättningar
låg. På marknadstorgen ägde en stor del av
kommersen rum. Dit åkte man för att visa
upp sina varor. Hela sortimentet fungerade
då samtidigt som skylt. En del försäljning
skedde också på gatan i direkt anslutning till
tillverkaren och skyltar var inte nödvändiga.
Den under 1700-talet gryende importen och
ökande handeln ledde, i kombination med
bättre transportmöjligheter, till ett behov att
skylta för andra än bara stadens invånare.
Man började då annonsera sin verksamhet
genom att hänga ut ett varuprov på en käpp vid
affärsentrén. Varuproverna ersattes efterhand
med symboler i trä och plåt, hängande från
konsoler av järnsmide. Varje skrå hade sin
egen symbol; bagaren hade t.ex. en kringla,
skräddaren en sax och urmakaren en klocka.
Själva symbolen var ursprungligen den
väsentliga delen av skylten. I takt med att fler
köpmän etablerade sig, blev det viktigt att
profilera den egna verksamheten. Ett sätt att
åstadkomma detta vara att göra skylten mer
iögonfallande och rik på dekor.
Med 1800-talets spridning av läskunnigheten,
började skråsymbolerna kompletteras, och så
småningom helt ersättas av skriven text. I Lund
blev det vanligt att måla textade skyltar direkt
på fasader och brandgavlar. Då affärsrörelserna
blev större och konkurrensen ökade, blev också
skyltarna större och mer framträdande.
Med industrialismens genombrott skildes
tillverkningsplatsen från försäljningsstället
och skylten blev ett medel i konkurrensen
mellan olika företag. Skylten fick med reklamen
då också en rent marknadsförande uppgift.
På husväggarna spreds reklamens budskap
framför allt genom en rik flora av emaljerade
plåtskyltar, som började användas under
1890-talet. Redan ett halvsekel senare var
dessa nästan helt ersatta av andra skyltsorter.
Stomatolreklamens tandkrämstub, på
Katarinahissen i Stockholm från år 1909,
introducerade ljusskylten i Sverige. Denna
tidiga ljusreklam använde glödlampor
som ljuskälla. Glödljusskylten ersattes så
Skyltprogram för Lunds kommun Neonrörsskylten blev vanlig i 1930-talets stadsbild.
småningom av neonrörsskylten, som blev
vanlig i 1930-talets stadsbild.
Med 30-talet och funktionalismen föddes
också våra moderna, breda skyltfönster, men
redan långt tidigare hade man börjat bygga om
gathusens bottenvåningar längs affärsstråken,
för att få större butiksfönster. I Lund blev
sådana ombyggnader vanliga under senare
hälften av 1800-talet; särskilt längs med Stora
Södergatan, Västra och Östra Mårtensgatorna
och i kvarteren mellan Stortorget och
järnvägsstationen. Detta resulterade i
alltmer förvanskande förändringar av gamla
butiksfasader.
Bilismens ökade intrång i efterkrigstidens
stadsliv ledde till att även skyltar började
utformas efter dennas krav. Skyltarna skulle
kunna läsas från förarens framrusande
perspektiv, och gjordes därför större och mer
iögonfallande. Under 1980-talet reglerades
trafiken i Lunds innerstad, till förmån för den
långsammare gång och cykeltrafiken. Som
17
Bilismens intrång i efterkrigssverige ledde till större och med
iögonfallande skyltar.
en konsekvens av detta kunde innerstadens
skyltar återgå till en mindre skala som tilltalade
fotgängare och cyklister. Biltrafiken och det
storskaliga skyltspråket återuppstod i den
senare etablerade externhandeln, exempelvis
på Nova Lund, som slog upp portarna 2002.
De senaste decennierna har förutsättningarna
för skylttillverkning förändrats i rask takt.
Ljustekniken har förändrats i och med LEDljusets framkomst, vilket har möjliggjort
tunnare och smäckrare skyltlådor- och
konstruktioner. LED-tekniken ersätter allt
oftare traditionella neonrör och lysrör, med
bättre miljövänlighet och längre hållbarhet
som följd. Även tekniken för tillverkning av
skyltar har utvecklats mycket. Länge var
skylttillverkning ett hantverksarbete, med de
kostnader och begränsningar det innebar. Idag
finns det tekniker och material som tillåter
oändliga variationer i form och uttryck.
18
Skyltprogram för Lunds kommun
Ladda ner blankett för ansökan på:
Följande bör finnas med i din ansökan:
http://www.lund.se/Medborgare/Bygga-bo-miljo/Bygga-riva-och-forandra/Soka-bygglov/
Ansokan/
•
•
Skicka ansökan till:
Stadsbyggnadskontoret
Box 41
221 00 Lund
•
•
Vid frågor, ring:
046-35 50 00
Besök stadsbyggnadskontoret:
Brotorget 1
Fastighetsbeteckning och adress
Person- och kontaktuppgifter till den
sökande
Måttsatt fasadritning eller fotomontage
som visar skyltens placering
Ritningar eller bilder som visar skyltens
utformning, där material, yta, tjocklek,
kulör och mått framgår
Om ansökan gäller en fristående skylt behövs
även:
•
Situationsplan där skylten är skalenligt
inritad och lägesbestämd
Att söka bygglov
När behövs bygglov?
Tänk igenom
Skyltar i detaljplanerat område kräver bygglov.
Undantagna lovplikten är skyltar i fönster,
uppfällningsbara markiser och baldakiner samt
flaggor. En påtaglig förändring av en befintlig
skylt kräver också bygglov. Exempel på en
sådan förändring är byte av färg, form, storlek
eller typ. För gatupratare krävs inte bygglov,
men däremot tillstånd från polismyndigheten
och tekniska förvaltningen.
Be om fastighetsägarens tillstånd.
Fastighetsägaren är alltid ansvarig för vad som
sker på byggnaden och får stå för påföljden
om skylt sätts upp utan bygglov. Använd de
riktlinjer som finns i skyltprogrammet och
rådfråga gärna stadsbyggnadskontoret innan
ansökan lämnas in.
Ansökan
Din ansökan ska innehålla tillräckliga
beskrivningar, ritningar och/eller fotomontage
för att möjliggöra en korrekt bedömning av
skyltens lämplighet. Skyltens utseende ska
framgå tydligt, liksom dess placering och det
helhetsintryck som den skapar tillsammans
med byggnaden. Om information saknas måste
ansökan kompletteras och handläggningstiden
förlängs.
Kostnad för bygglov
Bygglov för skyltning är förknippat med
avgifter, som dels baseras på antalet skyltar,
dels på skyltarnas storlek. Avgiften för skyltar
som håller sig inom skyltprogrammets råd och
riktlinjer är reducerad i förhållande till om man
önskar gå utanför dessa ramar. Information om
aktuell taxa finns på Lunds kommuns hemsida.
Olovlig skyltning
En lovpliktig skylt som uppförs utan bygglov
är olaglig. För en sådan överträdelse tas en
byggsanktionsavgift ut enligt 11 kap. Plan- och
bygglagen (2010:900) och byggnadsnämnden
kan besluta att vid vite skylten ska monteras ned.
Skyltprogram för Lunds kommun
Exempelritningar
Måttsatt fasadritning som visar skyltens placering
600
1000
600
100
300
100
2500
300
2500
2500
2500
350
350
1000
0 2 4 6 8 10
Ritning som visar skyltens utformning
8
8
20
1000
SKYLT
SKYLT
200
200
300
300
1000
20
5 25
5 25
Situationsplan för fristående skylt
5000
3800
Hänvisningsskylt
0 2 4 6 8 10
20
1:100
20
1:100
19
20
Skyltprogram för Lunds kommun
Lagar och förordningar
De lagar, förordningar och föreskrifter
som reglerar skyltning är Plan- och
bygglag, Plan- och byggförordning, Väglag,
Allmän ordningsstadga, Allmänna lokala
ordningsföreskrifter för Lunds kommun och
Naturvårdslag.
Plan- och bygglag
2 kap. 6 § Vid planläggning och i ärenden om
bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och
byggnadsverk utformas och placeras på den
avsedda marken på ett sätt som är lämpligt
med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och
kulturvärdena på platsen och intresset av en
god helhetsverkan, […]
Första stycket gäller också i fråga om skyltar
och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden enligt
denna lag ska bebyggelseområdets särskilda
historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och
konstnärliga värden skyddas. Ändringar och
tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så
att befintliga karaktärsdrag respekteras och
tillvaratas.
2 kap. 9 § Planläggning av mark och
vattenområden samt lokalisering, placering
och utformning av byggnadsverk, skyltar
och ljusanordningar enligt denna lag får inte
ske så att den avsedda användningen eller
byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen
kan medföra en sådan påverkan på
grundvattnet eller omgivningen i övrigt som
innebär fara för människors hälsa och säkerhet
eller betydande olägenhet på annat sätt.
8 kap. 1 § En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan,
och
3. vara tillgänglig och användbar för personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
8 kap. 3 § I den omfattning som framgår av
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16
kap. 2 § ska det som […]
2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla
för skyltar och ljusanordningar.
Plan- och byggförordning
3 kap. 3 § Det som gäller för en byggnads form-,
färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § 2
plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också
för […]
2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av
krav på bygglov enligt 6 kap. 3 §.
6 kap. 3 § I områden som omfattas av en
detaljplan krävs det bygglov för att sätta
upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller
ljusanordningar.
Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och
bygglagen (2010:900) om att kommunen får
besluta om undantag från krav på bygglov eller
om mer långtgående krav gäller även för skyltar
eller ljusanordningar.
Väglag
46 § Inom ett avstånd av 50 meter från ett
vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd
skyltar eller därmed jämförliga anordningar
för reklam, propaganda eller liknande ändamål
finnas uppsatta utomhus.
I samband med tillstånd får länsstyrelsen
meddela de föreskrifter som behövs med
hänsyn till trafiksäkerheten.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte
1. inom områden med detaljplan eller
2. för sådana anordningar som är uppsatta på
byggnader för upplysning om affärsrörelse eller
annan verksamhet på stället eller
3. för anslagstavlor för meddelanden
som rör kommunala angelägenheter,
föreningssammanträden, auktioner eller dylikt,
4. åtgärder för vilka bygglov krävs
Allmän ordningsstadga
4 § Byggnader samt ställningar, skyltar och
andra liknande anordningar skola ägnas sådan
tillsyn att fara icke uppkommer för dem som
färdas eller uppehålla sig å allmän plats. […]
Skyltprogram för Lunds kommun
Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lunds
kommun
8 §: Skylt, markis, flaggstång eller liknande
från byggnad utskjutande anordning får inte
anbringas så att den skjuter ut över gångbana
på lägre höjd över marken än 2,5 m eller över
körbana på lägre höjd än 4,6 m.
Banderoller, flaggor dekorationer och dylika
anordningar får med sin nedre kant inte ha
lägre höjd över gångbana än 2,5 meter och över
körbana eller körbar gångbana 4,6 meter.
Naturvårdslag
17 § […]
Skyltar varigenom allmänheten avvisas
från ett visst område får inte finnas uppsatta
utan tillstånd av den eller de kommunala
nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och
byggnadsväsendet. Tillstånd behövs dock inte,
om det är uppenbart att allmänheten inte får
färdas fritt inom området eller att skylten likväl
är behörig.
Har en skylt uppsatts i strid mot andra
stycket, får nämnden förelägga den som är
ansvarig för åtgärden att ta bort skylten. Lag
(1991:1696)
22 § Tavla, skylt, inskrift eller därmed
jämförlig anordning för reklam, propaganda
eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt
anbringad utomhus utan tillstånd av regeringen
eller statlig eller kommunal myndighet som
regeringen bestämmer.
Vad i första stycket sägs gäller icke anordning
som tjänar till upplysning om på stället
bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet
och ej heller anslagstavla för meddelanden
rörande kommunala angelägenheter,
föreningssammanträden, auktioner eller dylikt.
Dock får hos myndighet som avses i första
stycket sökas tillstånd jämväl beträffande
anordning som här avses. Har sådan
anordning anbringats utan tillstånd eller i
strid mot givet tillstånd och finnes den vara
21
uppenbart vanprydande i landskapsbilden,
får myndigheten meddela föreläggande om
avlägsnande av anordningen eller vidtagande
av annan erforderlig åtgärd därmed.
Affisch eller annan tillfällig anordning
utomhus för reklam, propaganda eller liknande
ändamål skall av den som anbringat eller låtit
anbringa anordningen avlägsnas inom fyra
veckor efter anbringandet, om ej regeringen
eller statlig eller kommunal myndighet som
regeringen bestämmer medgivit annat. Vad nu
sagts gäller ej anordning eller på anslagstavla
anbringade meddelanden som avses i andra
stycket.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller
inte anordningar inom vägområde eller
för vilka bygglov krävs eller har lämnats.
Bestämmelserna gäller inte heller sådana
åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar
som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8
kap. 5 § första stycket plan- och bygglagen
(1987:10).
Skyltprogram för Lunds kommun. Stadsbyggnadskontoret 2015.