Perspektiv på byggprocessen, Byggindustrin 2/2016
14 BYGGINDUSTRIN 2/2016 byggindustrin.se PERSPEKTIV PÅ BYGGPROCESSEN Medlemmar i Föreningen Byggande Arkitekter 2016 Semrén & Månsson Arkitektkontor Göteborg 2 Karsman Arkitekter Stockholm Sandellsandberg Arkitekter Stockholm Synk Arkitektur Stockholm Omniplan Stockholm Hauschild + Siegel Architecture Malmö MAF Arkitektkontor Luleå Helhetshus Arkitektstudio I Sverige Göteborg Inobi Göteborg Spridd Stockholm OkiDoki Arkitekter Göteborg Af-L Architects Stockholm Murman Arkitekter Stockholm Asante Arkitektur & Design Stockholm Larsson Arkitekter i Stockholm Stockholm Arklab Stockholm Wåhlin Arkitekter Stockholm R studio for architecture Göteborg Waldemarson Berglund Arkitekter Stockholm Brf Ohoj i Västra Hamnen i Malmö. BYGGINDUSTRIN 2/2016 15 byggindustrin.se Detta är andra artikeln i en serie som tar ett fågelperspektiv på byggprocessen som helhet. Den första artikeln, Byggindustrin nummer 1-2016, handlade om hur Akademiska Hus ser möjligheter att med ett helhetsgrepp över byggprocessen, från ax till limpa, frigöra kreativitet i varje moment och via utökad samverkan skapa bättre projekt. Kommande artiklar kommer att hämta exempel från byggentreprenörer och installatörer liksom från aktuell forskning. ARKITEKTEN VILL TA STÖRRE PLATS Byggherrerollen målet för medlemmar i ny organisation Byggprocessen har mycket att vinna på att lyssna till arkitekterna – menar arkitekterna själva. För många är vägen till ökat inflytande lång. För ett växande antal arkitekter ökar nu intresset att ta sig an ett större ansvar och därmed inflytande. Fler arkitektföretag vill pröva byggherrerollen och söker egna markanvisningar. Målet är att egenutveckla projekt och själv ansvara för hela processen till färdigt hus. Det finns många skäl till varför ett arkitektföretag vill ta ett längre steg ut i byggprocessen än att rita klart och därefter lämna scenen. Det handlar om att man vill visa att man har kompetens och förmåga att ta hand om hela processen och att man är kapabel att hantera den risk man utsätter sig för genom att bedriva egen projektutveckling och kliva ut i en genomförandeprocess. Det steget innebär ju en riskexponering som den traditionellt projekterande arkitekten inte är i närheten av. Att själv ta ansvar för en byggnads tillblivelse är också ett sätt att påverka och säkerställa kvaliteten i byggandet. Man vill säkra de arkitektoSTAFFAN C AR E N HOLM niska ambitioner man har och kunna garantera red@byggindustrin.se slutlig kvalitet. Den byggande arkitekten vill se I mars förra året bildades Föreningen Byggande att resultatet till slut blir det man har tänkt sig. Arkitekter. Medlemmar i föreningen är arkiDet är inte någon större hemlighet att det tas tektföretag som redan tagit byggherrerollen och genvägar i många byggprocesser som går ut över genomfört eller genomför egna projekt fullt ut. den kvalitet som arkitekten har eftersträvat. När Arkitektföretag som strävar dit men ännu inte arkitekten inte har någon möjlighet att påverka har byggt kan vara adjungerade medlemmar. den fortsatta processen återstår då bara frustraFöreningen Byggande Arkitekter har idag 19 arki- tionen, såvida man inte bestämmer sig för att visa tektföretag som medlemmar och intresset för att att man själv kan, vara med ökar stadigt. Det handlar också om att lära sig processen, Det är inte ett helt nytt fenomen att arkitektföre- upphandlingar av entreprenader, projektledning tag också blir byggherrar och bygger i egen regi. och projektets ekonomiska styrning och finanEn handfull arkitektföretag har byggt i egen regi siering. De arkitektföretag som har lärt sig detta under ganska lång tid. Det nya är att intresset nu genom sina egna byggherreprojekt vittnar om att de möts av en annan respekt av sina traditionella är starkt ökande och att företagen på delar sina erfarenheter som byggherrar med varandra i mer kunder. De bygg- och fastighetsbolag arkitektföretag vanligtvis arbetar åt vet att det byggande organiserad och strukturerad form. arkitektföretaget kan processen och dess kritiska punkter, förstår kalkylen och vet vad som ska gö”Det är inte ett helt nytt ras för att den ska kunna räknas hem. Därigenom blir arkitektföretaget en mer infenomen att arkitektföretag tressant aktör att ha med sig mycket tidigt i proockså blir byggherrar och cessen. Arkitektföretaget blir en dialogpartner långt innan det börjar ritas på ett projekt och de bygger i egen regi.” kunskaper de egna projekten ger gör därför tydlig nytta i arkitektföretagets ordinarie verksamhet. Att visa att man kan driva hela processen bygger förtroende och ger ett mandat. Att bli byggande arkitekt är inte uttryck för en nostalgisk längtan efter en tidigare starkare roll. Det bygger istället på en övertygelse om man har både förmåga och kapacitet att helt enkelt ta en starkare roll med ett större ansvar. De arkitektföretag som vill bygga i egen regi har blicken riktad framåt i processen och strävar efter att ta några kliv upp i värdekedjan. Att också projektleda sitt eget projekt blir en integrerad del av arkitektrollen, så som det är i en hel del andra länder, och inte en separat profession som det utvecklat sig till i Sverige. Byggande arkitekter blir starkare arkitekter. En stark drivkraft är förstås också möjligheten att få göra en större och intressantare affär. Att sälja sig per timme till pressade och allt som oftast ifrågasatta timpriser är en affärsrealitet som 20 SEKUNDER: ALLT FLER ARKITEKTER SÖKER INFLYTANDE ÖVER BYGGPROCESSEN 1 2 3 4 För många arkitekter är vägen till ökat inflytande lång. Ett växande antal Fler arkitektföretag vill ta på sig byggherrerollen och söker egna arkitekter ser därför över möjligheterna ett större ansvar för byggpromarkanvisningar. Under senare år har ett antal projekt genomförts med arkitektkontor cessen i stort och därmed inflytande. Att själv ta ett ekonomiskt ansvar för en byggnads tillblivelse är också i byggherrerollen. Sedan i fjol våras samverkar 19 arkitektföretag i ett sätt att påverka och säkerställa kvaliteten i byggandet. Man vill intresseföreningen Byggande Arkitekter där man i form av seminarier och säkra de arkitektoniska ambitioner man har och kunna garantera slutlig möten kan dela erfarenheter och kunskaper med varandra . kvalitet. Den byggande arkitekten vill se att resultatet till slut blir det man har tänkt sig. Semrén & Månssons uppmärksammade hyresfastighet på Danska vägen i Göteborg, som byggdes i egen regi, nominerades till Årets Bygge 2014. R 16 BYGGINDUSTRIN 2/2016 byggindustrin.se PERSPEKTIV PÅ BYGGPROCESSEN Byggemenskapen på Ärlegatan i Göteborg, Inobi. Flerbostadshus i Vallastaden i Linköping, Omniplan. VANLIG TAKTIK ATT SÖKA PARTNER många vill bort ifrån. Ett arkitektföretag med en marginal på 6-7 procent, tjänar ungefär 50 kr per timme man lyckas debitera. Det är inte en särskilt stor affär, för att uttrycka det försiktigt. Rollen som byggande arkitekt kan tas på många olika sätt. Arkitektföretaget kan självt söka markanvisning och därefter sköta hela processen själv. Så arbetar några och man är till slut också sin egen mäklare och sköter försäljningen av husen. I ett fall hade arkitektföretaget 50 familjer som slogs om de tio nybyggda radhusen. Inte en krona hade lagts på marknadsföring av projektet. Det sålde sig själv genom att köparna förstod att de skulle få en helt annan kvalitetsnivå till ett pris som var helt marknadsnormalt. Kanske vanligare är dock att man söker en partner och i samverkan med denne genomför projektet. Oftast handlar det då om en partner som kan ha lättare att klara projektets finansiering, något som ju är ett problem för alla mindre byggherrar, inte bara de byggande arkitekterna. Flertalet byggande arkitekter tar byggherrerollen med en strävan att lämna ifrån sig det färdiga huset, vare sig det handlar om hyresrätter eller bostadsrätter, men det finns exempel på byggande arkitekter som har byggt och bygger hyresrätter för egen förvaltning. De egenutvecklade projekt som byggande arkitekter arbetar med handlar främst om bostäder. Det är allt från mindre bostadsprojekt till förhållandevis stora projekt omfattande 50–60 lägenheter. Ett antal projekt har uppmärksammats medialt och några har nominerats till och belönats med olika branschpriser. Haushild+ Siegel architecture fick för ett antal år sedan Kasper Salin-priset för Urbana Villor och är i år åter nominerade med Klippern 3, Brf OHOJ, i Västra Hamnen i Malmö. Semrén & Månssons uppmärksammade hyresfastighet på Danska vägen i Göteborg nominerades förra året till Årets Bygge. R kontaktar. Politikerna pressas visserligen av bostadsbristen och vill få fram stora volymer bostadsbyggande, men det finns också en stark vilja att inte låta volymtänkandet hindra den goda och eftertänksamma stadsutvecklingen där helhetssyn är utgångspunkten samtidigt som kvalitet i detaljerna värnas. Alla hittills kontaktade kommuner visar därför stort intresse för arkitektföretagen som byggherrar. Byggande Arkitekter kommer nu att intensifiera dialogen med kommunerna för att få fram intressanta markanvisningar som passar arkitektföretag som vill bygga. I föreningen gör varje företag naturligtvis sin egen bedömning inför ett möjligt projektgenomförande, men man ska inte utesluta att flera arkitektföretag tillsammans kan överväga att exempelvis dela på en större markanvisning. Precis som andra mindre byggherrar har byggan- de arkitekter att hantera problem med en oftast lång och kostsam planprocess samt finansiering av sina projekt. I sin programdeklaration, Det här vill Byggande Arkitekter, har föreningen pekat ut vad tillväxtkommunerna kan göra för att få fler att bygga, en större variation i det som byggs och ett byggande som bättre motsvarar männisHauschild + Siegel Architectures projekt i Västra kors behov och önskningar: Hamnen i Malmö, Brf Ohoj. Genom att gå från ofta kvartersstora markanvisningar till mindre byggrätter får fler möjlighet Man är medlem i föreningen för att stärka varan- att bygga. dra och lära av varandra – man är ”goda grannar.” Planläggning först, markanvisning därefter Med mer generella planer och en sen markanvisDet finns en tillit som utgår från en av föreningens huvuduppgifter: att dela erfarenheter och ning blir den långa planprocessen inte längre ett bygga gemensam kunskap om byggherrerollen. problem för byggherren utan en intern kommuFör arkitektföretagen är detta en delvis ny situa- nal angelägenhet. tion. I sin traditionella roll är man konkurrenter Markanvisning med större inslag av kvalitetsom uppdragen och öppenhet och tillit är då inte och hållbarhetskriterier Om marken upplåts på marknadsmässiga villkor alltid vad som präglar umgänget. till den som bäst uppfyller ambitionerna när det Att på olika sätt sprida information om arkitektföretaget som byggherre är en annan hugäller hållbarhet, stadsbyggnad, arkitektur eller vuduppgift för Föreningen Byggande Arkitekter. vad kommunen vill prioritera på en viss plats, Primär målgrupp är naturligtvis kommunerna kommer det ambitiösa att gynnas på bekostnad Inom Föreningen Byggande Arkitekter råder öpsom genom sin planläggning och sina markanav det standardiserade och likriktade. penhet och transparens. Medlemsföretagen ser visningar styr förutsättningar och villkor för Fungerande finansiering som ger utrymme för inte varandra som konkurrenter utan ser gärna att bostadsbyggandet. även mindre aktörer att ta ansvar för bostadsbyggandet allt fler arkitektföretag tar byggherrerollen. Inom Att besöka kommuner med stadsbyggnadsFinansieringsfrågor är ett generellt problem föreningen informerar man varandra om sina pro- visioner och tydlig kvalitetssträvan är därför jekt och berättar om sina processer och kalkyler. prioriterat. Föreningen har redan startat en för de flesta som bygger bostäder, men probleMan delar även skarpa kalkyler med varandra. dialog med flera kommuner om markanvisningar men är ändå störst för mindre, och nya, aktörer. Finansiering av bostadsbyggandet är inte i första och förutsättningar för arkitektföretag att bli ”Inom Föreningen Byggande byggherrar och kunna bidra till ett kvalitetsstyrt hand ett kommunalt ansvar. Samtidigt är dagens principer där byggherren tvingas betala dyra bostadsbyggande. Arkitekter råder öppenhet utredningar, planavgifter, köpa mark eller på anoch transparens. Medlems- Linköpings kommun var i tidigt ute när man i Val- nat sätt ligga ute med stora belopp långt innan genom en möjlighet till mindre markbyggandet kan påbörjas ett stort hinder för dem företagen ser inte varandra lastaden, anvisningar, särskilt bjöd in byggande arkitekter, som inte har stora ekonomiska reserver. Därför som konkurrenter utan ser bygg-gemenskaper och andra mindre byggherrar. behövs finansieringsmodeller och processer som Att kommunerna vill ha in fler och mindre ger möjlighet för den mindre byggherren att hangärna att allt fler arkitektfö- byggherrar, tera betalningarna så sent som möjligt i proceseftersträvar större variation och retag tar byggherrerollen.” sen. " mångfald, är uppenbart i alla kommuner man Projekt drivna av arkitekter b Några aktuella projekt hos byggande arkitekter: Larsson Arkitekter: 125 hyresrätter i Nyköping, tillsammans med Bygg-Fast. 20 bostadsrätter i Trosa, tillsammans med FB Bostad Hauschild+Siegel architecture: Klippern 4, 50 bostäder och 33 hotellrum i Västra Hamnen, Malmö. Spårvägen, 30 bostadsrätter, Malmö. Solberg, 40 lägenheter i bostadsrätt, Lund. Murman Arkitekter: Rödöns Kyrkby, 14 friliggande tvåplansvillor, Rödön, Jämtland. Omniplan: Flerbostadshus med hyresrätt, Vallastaden, Linköping Inobi. Utveckling av byggemenskaper på Ärlegatan, Göteborg. Ekoby med bostadsrätter, hyresrätter och byggemenskaper på Tjörn. MAF Arkitektkontor: Landsgatan, 55-60 bostadsrätter, Luleå Kv Katten, 70 bostadsrätter och kontor, Luleå Sandellsandberg arkitekter: 59 bostadsrätter i Kv Hydrografen, Hammarbyhöjden, Stockholm, tillsammans med Brickhouse. Granringstorget, Tyresö, ca 200 lägenheter i bostadsrätt och lokaler för centrumverksamheter - tillsammans med Brickhouse. Okidoki Arkitekter: Boendegemenskap i Högsbo, Göteborg
© Copyright 2024