1. No category

RAPPORT 2016:2
BROTTSPLATS
STOCKHOLM
KRIMINALITETEN HÄMMAR AFFÄRERNA
KRIMINALITET – HOT
MOT FÖRETAGARE I
FÖRORTEN
BROTTSLIGHET ÄR TYVÄRR EN DEL AV FÖRETAGENS VARDAG.
DET HANDLAR OM HOT, VÅLD OCH RÅN. FRAMFÖR ALLT ÄR DET I
UTANFÖRSKAPSOMRÅDEN SOM PROBLEMEN MED BROTT
ÄR SÅ STORA ATT MÅNGA FÖRETAG ÖVERVÄGER ATT FLYTTA
ELLER LÄGGA NER SIN VERKSAMHET.
Störst är otryggheten i förorter som
Rinkeby, Hallunda, Skärholmen och
Flemingsberg. I Norsborg har utvecklingen varit tydligast; där anser åtta
av tio företagare att otryggheten har
ökat. Det visar en undersökning som
Demoskop har gjort på uppdrag av
Stockholms Handelskammare.
jobb skapas i områden som behöver
det allra mest.
Vår undersökning visar att var fjärde
företagare i dessa områden har fått
en försämrad ekonomi på grund av
brottslighet och att var tionde överväger att lägga ner eller flytta verksamheten på grund av att de utsatts
för brottslighet.
Men företagsklimat och kriminalitet
behandlas ofta som två separata frågor. Trygghet brukar inte finnas med
i uppräkningen, trots att brottslighet
har en direkt inverkan på företagens
ekonomi, service och utbud.
Kriminaliteten drabbar i första
hand de lokala företagen, vilket
begränsar deras förmåga att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen.
Kriminalitet är därmed inte bara ett
resultat av, utan också en förklaring
till, högre lokal arbetslöshet. Genom
att förebygga och motverka kriminalitet kan ett lyft för företagande och nya
2
Politiker och företagare talar gärna
och ofta om hur viktigt det är med ett
bra företagsklimat. I samma andetag
talar man om regelförenklingar, skattelättnader och kompetensförsörjning.
Handelskammaren anser att det i
varje utsatt område måste finnas lokalt
förankrade poliser. Det finns redan
i många områden, men det måste
förstärkas. Polisen måste arbeta mer
aktivt mot stölder, snatteri och småbrott som i dagsläget prioriteras ner.
Stadsmiljön spelar också en viktig roll
för tryggheten. I framtidens stadsplaBROTTSPLATS STOCKHOLM
nering måste vi därför undvika att
bygga områden med enbart bostäder. Områdena ska innehålla både
arbetsplatser, skolor, restauranger och
bostäder. Detta skapar en miljö där
olika typer av människor och företag
möts.
Om Stockholms företag i utanförskapsområden ska blomstra måste
politiken och polisen agera.
Stockholm, mars 2016
MARIA RANKKA
vd, Stockholms Handelskammare
CRIME SCENE STOCKHOLM
CONCLUSIONS:
• The Stockholm Chamber of Commerce interviewed
nearly 200 business owners in the Stockholm area.
• In areas with low social status, 23 per cent of
businesses reported that crime does affect them
financially–twice the level in higher status areas.
• In Sweden as a whole, businesses say crime is the
fifth biggest problem they face.
SUMMARY
AND
CONCLUSIONS
Improving conditions for new and
growth enterprises is a key issue in
Sweden. But one question has been
missing from policy discussions—how
crime affects business. This is surprising because surveys show that crime
is a major problem for the business
community. For example, the World
Bank Enterprise Survey found that
40 per cent of businesses in Sweden
reported that they had been affected
by crime in the past year.
This is above the average of 25 per
cent for developed economies. But
the share that see crime as a major
problem is lower in Sweden, 7 per
cent against 10 per cent for the average modern economy. One explanation is that while less serious crime
like fake invoicing is common in
Sweden, more serious crime against
businesses is rarer.
In its Report, the Stockholm
Chamber of Commerce states that
crime not only causes direct costs for
businesses in values stolen or lost, but
is also a big risk. Instead of focusing
on core business, enterprises have to
put time and resources into limiting
the risk of crime. Would-be entrepreneurs could give up on starting a
business because of this risk.
In January 2016, nearly 200 interviews were conducted with business owners in Greater Stockholm.
The survey, commissioned by the
Chamber of Commerce, found that
businesses in parts of the city with
low social status were more exposed
to crime.
BROTTSPLATS STOCKHOLM
In these areas, 14 per cent of businesses said that crime does affect their
future plans, while 17 per cent stated
that crime reduces the extent of services and trade in their surroundings,
and 23 per cent claimed that crime
did affect their business finances.
The levels in higher-status areas were
around half these (7, 10 and 12 per
cent respectively). Thus, crime hurts
business opportunities in those areas
of society where the need for growing
businesses, new jobs, more services
and trade is greatest.
It is time to accept that preventing
and combating crime is a vital part of
creating a good business climate. As
an added bonus, policies should also
bring more opportunities for upward
mobility into low status areas.
3
Tryggheten
är viktig
4
BROTTSPLATS STOCKHOLM
Vi vet att trygghet är en viktig del
av företagsklimatet. Ändå behandlas
kriminalitet och företagsklimat ofta
som två separata frågor.
Vi har låtit undersökningsföretaget Demoskop intervjua företag i
Stockholms län. Vi fann att förutsättningarna för företagande skiljer sig åt
beroende på var i länet verksamheten
finns.
Företagen i så kallade utanförskapsområden är särskilt missgynnade, då utsattheten för kriminalitet är
större där än i andra delar av länet.
Utanförskapsområden kännetecknas
bland annat av låg sysselsättning, låga
inkomster och en hög andel utrikes
födda. Företag i utanförskapsområden
är mer drabbade av stölder, vandalisering, hot och våld jämfört med övriga
företag i länet.
Brottsligheten påverkar företagens
ekonomi, utbud och service. Vår
undersökning visar att vart fjärde
företag i utanförskapsområden har
fått en försämrad ekonomi till följd
av brottslighet. Det är klart fler än
i andra områden. När vi tittar på
utbudet av service och företagens
framtidsplaner ser vi samma mönster:
förorterna är mer drabbade och pessimismen påtaglig.
LOKALA FÖRETAG
I utanförskapsområden upplever en
av fyra företagare otrygghet i närom-
1/4
av företagarna upplever otrygghet
i näromgivningen
1/5
givningarna och en av fem upplever
otrygghet i verksamhetens lokaler.
Även det är klart högre än i resten av
länet.
Några av de områden där otryggheten uppfattas öka är Norsborg,
Hallunda, Fruängen, Rinkeby och
Flemingsberg. I Botkyrka anser tre
av fyra näringsidkare att otryggheten
har ökat de senaste fem åren.
”Förutsättningarna
skiljer sig åt”
I Botkyrka
anser
tre av fyra
näringsidkare att
otryggheten
har ökat
de senaste
fem åren.
av företagarna upplever otrygghet
i verksamhetens lokaler
BROTTSPLATS STOCKHOLM
5
Dags att börja
prata om företagsklimat
Företagarna och deras anställda
riskerar att utsättas för kriminalitet.
Det kan handla om allt ifrån snatteri
och vandalism till falska fakturor och
stöld av företagshemligheter. Vissa
former av kriminell verksamhet, till
exempel inbrott, syns tydligt i den
offentliga statistiken. Andra former,
som utpressning, utgör mörkertal
eftersom de sällan rapporteras in.
Ibland begås brotten av professionella
kriminella. I andra fall kan kunder
vara ansvariga, eller rent av den egna
personalen. Det kan också förekomma att företag, utan att ledningen
är medveten om detta, blir en del av
penningtvätt.
Kriminalitet och företagsklimat
behandlas ofta som två separata
frågor. Men vetenskapliga studier har
pekat på att kriminalitet är en av de
faktorer som tydligt påverkar företagandets förutsättningar.1 Därför är
trygghet viktigt för företagen. Som
denna rapport lyfter fram är kriminalitet mot företag dessutom inte ett
marginalfenomen, utan något som
drabbar en bred grupp företagares
vardag.
Kriminaliteten drabbar i första
hand de lokala företagen, vilket
begränsar deras förmåga att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen.
Kriminalitet är därmed inte bara ett
resultat av, utan också en förklaring
till, lokalt högre arbetslöshet. Genom
att förebygga och motverka kriminalitet kan ett lyft för företagande och
nya jobb skapas i Stockholm i allmänhet och i synnerhet i de stadsdelar där
behovet av utveckling är som störst.
Brottsförebyggande arbete bidrar
inte bara till allmänhetens trygghet,
utan utgör också en integrerad del
av företagsklimatet. En tryggare
tillvaro för företagande behövs om
Stockholmsregionen ska kunna
blomstra fullt ut.
Brottsligheten
på femte plats
Hur kan förutsättningarna för nya
och växande företag stärkas? Det är
en fråga som regeringen och kommunledningarna i Sverige ständigt
brottas med. Från höger till vänster
i svensk politik finns i dag en vilja att
stärka företagandets villkor. Därför
riktas fokus på skattereformer, regelförbättringar och olika former av
offentligt stöd till näringslivet. Även
närliggande frågor, som kompetensförsörjningen till näringslivet från
utbildningssektorn, lyfts alltmer fram.
En fråga som har avgörande inverkan på företagandet glöms dock ofta
bort, nämligen kriminaliteten. Under
2015 genomförde Världsbanken en
djupgående analys över företagandets förutsättningar i Sverige. En
utgångspunkt var att fråga företagsledningarna själva vilka hinder som
de upplevde var de största för deras
verksamheter.2 Som visas i tabell 1
hamnade brottslighet på femte plats
i undersökningen, vilket innebär att
det identifierades som ett av de största
hindren i vägen för företagande i
Sverige.
KONKURRENS
På sjätte plats rankades konkurrens
från informella verksamheter. Detta
Myten om det
trygga Sverige
I de industrialiserade länderna är
det bara 25 procent av företagen
som anger att deras verksamheter
har drabbats av kriminalitet under
det senaste året. Å andra sidan är
det något vanligare i dessa länder
att företagen upplever att brott och
Tabell 1 De största upplevda hindren i vägen för
svenska företagare.
1. Svårigheter att finna personal med rätt kompetenser
2. Arbetsmarknadslagstiftning
3. Tillgång till mark
4. Politisk instabilitet
5. Kriminalitet
6. Konkurrens från informella verksamheter
7. Tillgång till finansiering
8. Skattenivåer
9. Transportkommunikation
10. Tillståndsprövning
KÄLLA: ENTERPRISE SURVEYS (2015).
6
syftar på att många företag behöver
konkurrera med aktörer som inte
följer lagen. Som exempel kan nämnas svarttaxi som kan ha lägre priser
eftersom de vare sig betalar skatt
eller anpassar sig till rådande regelverk. Svarttaxi och andra informella
verksamheter får en konkurrensfördel
gentemot de företag som följer lagen.
Denna form av kriminell verksamhet
har en indirekt effekt på laglydiga
företag, till skillnad från till exempel
inbrott som har en direkt inverkan.
Trots att kriminalitet sällan lyfts
fram i Sverige som en viktig del av
det dåliga företagsklimatet är det
alltså något som företagarna själva
identifierar som en betydande faktor.
En sannolik förklaring till att frågan
inte får större politisk uppmärksamhet är föreställningen att kriminalitet
är ett marginellt fenomen, som de
flesta företag är skonade från. Tyvärr
stämmer inte den bilden.
BROTTSPLATS STOCKHOLM
Många företag tvingas konkurrera med aktörer som inte följer lagen. Som exempel kan nämnas svarttaxi.
vandalism utgör ett större problem
jämfört med i Sverige (se figur 1).3
Det tycks således som att Sverige är
ett land där en relativt hög andel av
företagen utsätts för olika former av
kriminalitet, samtidigt som brotten
i snitt är mindre allvarliga jämfört
med i andra delar av världen.
Det rådande perspektivet hade varit
rimligt i ett land där kriminalitet har
liten eller ingen inverkan på företagandets villkor.
HÖGST AKTUELLT
Trots att Sverige på många sätt är ett
av världens tryggaste länder är dock
kriminalitet ett högst aktuellt problem
för landets företagare. Internationella
”Ovanligt stor
andel av de
svenska företagen drabbas av
kriminalitet
i relation
till andra
jämförbara
ekonomier”
jämförelser visar rentav att en
ovanligt stor andel av de svenska
företagarna drabbas av kriminalitet i relation till andra jämförbara
ekonomier.
Världsbanken Enterprise Surveys
finner att 40 procent av företagen i
Sverige är drabbade av kriminalitet.4
n
e
g
a
t
e
r
ö
f
v
a
t
n
e
c
o
40 vprerige är drabbade av
i s iminalitet
kr
BROTTSPLATS STOCKHOLM
7
Figur 1 Andel företag vars verksamheter drabbas av brott och vandalism.
Sverige 40 %
OECD-länder 25 %
KÄLLA: VÄRLDSBANKEN ENTERPRISE SURVEYS DATABAS.
AVRUNDAT TILL HELA PROCENTTAL.
”Företagare
måste spendera
tid och resurser
på att motverka
brottslighet,
vilket styr bort
fokus från att
utveckla kärnverksamheten”
En större andel av företagen i Sverige drabbas av brott och vandalism jämfört med i andra moderna
ekonomier.
En annan global undersökning, som
genomförs av företaget PwC, undersöker hur vanligt förekommande
det är att ekonomiska oegentligheter
drabbar företag. Skillnaden mot
Världsbankens analys är att denna
kartläggning har ett snävare fokus på
ekonomisk brottslighet, i form av till
exempel förskingring och penningtvätt. Där framkommer att 30 procent av de svenska företagen under
det senaste året utsatts för ekonomiska oegentligheter, högre än snittet för
de nordiska länderna på 23 procent.5
Kriminalitet inverkar på flera
sätt på företagandet. Till att börja
med uppstår en direkt kostnad av
till exempel vandalism, snatteri och
inbrott. Företagare måste spendera
tid och resurser på att motverka och
hantera brottslighet, vilket styr bort
fokus från att utveckla kärnverksamheten. Enskilda företag, som drabbas
ovanligt hårt av kriminalitet, kan
rentav gå i konkurs. Vid sidan av
dessa direkta effekter finns också den
indirekta effekten att benägenheten
till nyföretagande och expansion av
företag minskar på grund av kriminalitet. Ett annat är att marknadens
funktionssätt försämras på grund av
förekomsten av brottslighet, vilket
skapar ekonomisk ineffektivitet.6
8
Utsatta för
utpressning
Vissa företag är särskilt utsatta för
kriminalitet. Till exempel är det vanligt att företag inom hotell, handel
och restaurang drabbas av brott.
Även formen av brott skiljer sig åt.
De företag som säljer fysiska varor i
butiker löper större risk för snatteri.
Inbrott förekommer ofta i butiker liksom i lagerlokaler. Verksamheter vars
lokaler ligger på torg och längst gator,
och är tillgängliga för allmänheten,
löper större risk för att bli utsatta för
utpressning.
BROTTSPLATS STOCKHOLM
Som jämförelse kan nämnas konsultverksamheter som drivs från hemmakontor. Dessa företag löper som
regel relativt låg risk för såväl stöld
som utpressning. Däremot utsätts
de, liksom andra företag, för falska
fakturor.
16 procent av de svenska företagen
inom tillverkning har under de senaste
tre åren fått ekonomiska förluster
på grund av kriminalitet. Det kan
jämföras med 69 procent av företagen
inom handeln. Branschskillnaderna
kan förklara varför företag som
drivs av kvinnor i större utsträckning
rapporterar förluster till följd av
brottslighet.7
r
ä
r
e
h
c
s
n
a
r
b
a
t
g
t
n
a
a
s
r
t
u
u
a
t
t
s
l
i
e
särtsekll, handel och r
ho
Även företagsstorlek kan spela in.
Som visas i tabell 2 betalar den stora
majoriteten av företag i Sverige för
säkerhetslösningar för att motverka
brott. Bland företag i samtliga storlekskategorier är det fler i Sverige som
betalar för säkerhetslösningar jämfört
med snittet för OECD-länder. Nästan
alla stora och medelstora företag,
liksom tre fjärdedelar av de mindre
företagen, betalar för säkerhetslösningar. En anledning kan vara att
vissa mindre företag inte riskerar
brottslighet, medan alla större aktörer
har så pass stora verksamheter att de
inte kan undvika risk för brottslighet. En annan är att många mindre
företag inte har möjlighet att betala
för säkerhet.
Vid sidan av bransch är den
viktigaste faktorn var företagen är
lokaliserade. Risken för kriminalitet
är som högst för företag som verkar
i socioekonomiskt utsatta områden
med hög förekomst av kriminalitet
och vandalism. Polisen noterar som
exempel i en rapport från 2015: ”I
vissa utsatta geografiska områden har
det förekommit upplopp med bland
annat skadegörelse och bilbränder, så
kallad social oro. Vid dessa tillfällen
angrips polis och andra samhällsaktörer. Ofta drabbas näringslivet hårt
av skadegörelsen och i några fall har
situationen lett till att företag avvecklat sin verksamhet i vissa områden.”8
Det är viktigt att komma ihåg att
kriminalitet och social utsatthet
samverkar med varandra i form av
en negativ spiral. Under ekonomiska
nedgångar, och framför allt i områden med utsatt socioekonomisk miljö,
tenderar kriminalitet att öka i takt
med att möjligheten att försörja sig
via arbete minskar. Eftersom den
ökade brottsligheten drabbar företagen leder det till att möjligheten
och viljan att växa och nyanställa
minskar. Dessutom kan företag som
drabbas hårt av kriminalitet komma
att läggas ned, inte minst om deras
lönsamhet redan påverkas av den
ekonomiska krisen.
Tabell 2 Andel företag som betalar för säkerhetslösningar (procent).
SVERIGE
OECD-LÄNDER
Små, 5–19 anställda
76
56
Medelstora, 20–99 anställda
94
75
Stora, 100+ anställda
99
86
KÄLLA: VÄRLDSBANKEN ENTERPRISE SURVEYS DATABAS. AVRUNDAT TILL HELA PROCENTTAL.
BROTTSPLATS STOCKHOLM
9
SÅ HÄR GJORDE VI
UNDERSÖKNINGEN:
Vi har låtit undersökningsföretaget
Demoskop göra 186 intervjuer bland
företag i Stockholms län. Vi har
undersökt hela länet, med visst
fokus på de så kallade utanförskapsområdena. Intervjuerna genomfördes
15–22 januari 2016.
Alla frågor som ställts är kopplade
till företagens trygghet i vardagen,
och undersöker bland annat hur
utsatta företag är för kriminalitet
och olika typer av brott. De intervjuade är antingen ägare eller huvudansvariga för näringsverksamheter
på specifika platser i Stockholms län.
Platserna valdes med hjälp av ett
index, det vill säga en sammanvägning av följande tre faktorer: andel
förvärvsarbetande i åldern 20–65,
befolkningens medianinkomst samt
andelen med utländsk bakgrund.
Utanförskapsområden har ett lågt
index, vilket betyder att området
präglas av låg sysselsättningsgrad,
låg inkomst och en hög andel med
utländsk bakgrund. Det finns ett
starkt statistiskt samband mellan
utanförskapsområden och trygghetsproblem. I områden med lågt
index uppfattas förutsättningarna
för företagande som klart sämre än
i områden med högt index.
10
BROTTSPLATS STOCKHOLM
Skillnaderna är
geografiska
Sambandet mellan trygghet och förutsättningar att bedriva verksamhet
är statistiskt mycket stark.9 Frågan
som vi ställde till företagarna lyder:
”Hur tycker du förutsättningarna är
att bedriva din typ av verksamhet på
den här platsen?”
Den skillnad som framträder allra
tydligast är geografiskt betingad. I
områden där andelen utlandsfödda
är hög och förvärvsandelen samt
medianinkomsten är låg bedöms förutsättningarna att driva företag vara
sämre än i andra områden. Vi ser ett
liknande mönster i andra länder. I
utanförskapsområden är köpkraften
låg till följd av låg utbildning, arbetslöshet och låga inkomster.
Handelskammarens undersökning
visar att kommunerna som har bäst
förutsättningar i Stockholms län är
Lidingö, Nynäshamn och Danderyd,
medan de med sämst förutsätningar
är Södertälje, Botkyrka och Huddinge.
Bland de specifika platser som
undersökts bedöms förutsättningarna för företagen vara särskilt goda
i Farsta, Alvik, Lidingö centrum,
Fruängen samt Nynäshamn.
Södertälje, Flemingsberg, Hallunda, Norsborg och Skarpnäck är
de platser där förutsättningarna
bedöms som mindre goda. Ser vi till
både kommuner och specifika platser
kan vi identifiera en viss norr–söder
dimension; norra Stockholm synes
ha något bättre förutsättningar för
företagande jämfört med de södra
delarna. De högsta värdena återfinns
i Stockholms ytterkanter.
BROTTSLIGHET OCH BRISTANDE
KUNDUNDERLAG
På den öppna frågan om vad som är
det största problemet med att bedriva
verksamheten på den aktuella platsen
handlar de flesta svaren om brottslighet och bristande kundunderlag. Det
förstnämnda är ett större problem i
utanförskapsområden, det senare ett
vanligare svar i andra delar av länet.
Figur 2 Tydligt skilda förutsättningar i olika kommuner i Stockholms län.
Hur goda tycker du förutsättningarna är att bedriva din typ av verksamhet på den här platsen?
Stockholms län
Lidingö
Stockholm
Järfälla
Huddinge
Botkyrka 0
Södertälje 0
0%
Mycket goda
20%
Ganska goda
17
67
17
40%
Varken eller
0
27
40
33
5 0
24
29
33
10
0
36
27
36
60%
Ganska dåliga
80%
Mycket dåliga
0
0
33
44
22
Sundbyberg
18
9
36
36
0 5
11
11
32
42
Nacka
3 20
17
53
24
Solna
0
17
50
33
0
11
0
67
22
Danderyd
0
42
58
Nynäshamn
11
10
23
41
24
0
100%
Vet ej/Ej svar
BAS: SAMTLIGA, 186 INTERVJUER
BROTTSPLATS STOCKHOLM
11
r
ö
f
n
a
t
u
r
a
l
i
b
i
t
i
t
t
u
s
r
”Mänikhean när man ska gå hem.”
but
a
l
k
c
e
v
t
u
t
t
a
t
e
h
g
i
l
j
ö
m
n
e
g
n
i
”Jag vhearrksamhet här efterasgolmig
min domsgäng bedriver ol gör att
ung ksamhet utanför. Det in.”
ver derna inte vågar gå
kun
.
d
n
a
l
b
i
n
i
r
e
m
m
o
k
r
e
p
y
t
r
a
a
h
m
e
m
u
D
k
.
s
n
e
l
s
e
å
d
”En har inte rent mjöl i tpeende.”
De ett bedrägligt be
t
i
v
i
l
b
g
a
j
r
a
h
n
e
g
i
”Perastotnlför utpressning.”
uts
e
k
s
n
a
k
t
e
d
,
t
e
s
g
ä
l
v
a
e
t
i
l
r
e
”Vi leigvgarit tryggare i en galleria.”
r
ä
h
had
r
o
b
m
o
s
r
a
m
o
d
g
n
u
r
ä
t
e
”D vandaliserar. På de nsyadet.”
som karna utanför spraya
bän
d
a
t
o
h
l
o
t
s
i
p
v
e
l
b
a
d
l
l
ä
t
s
n
E” n taivkemninmaitat på dagen.”
i bu
r
ä
r
ä
h
t
e
m
e
l
b
o
r
p
a
t
t
s
f
r
a
ö
h
t
s
r
t
a
h
e
”D det sker rån. Vi t.”
attn tre gånger total
rå
och
r
e
t
s
n
ö
f
r
e
d
n
ö
s
t
i
g
a
l
s
”De thtarcigaretter.”
sno
n
å
r
l
o
t
s
i
p
t
f
a
h
g
a
j
r
a
h
n
P” ersotnvlåigegånger och blivit hotad.”
Figur 3 Tydligt skilda förutsättningar på olika platser.
Hur goda tycker du förutsättningarna är att bedriva din typ av verksamhet på den här platsen?
Goda
Lidingö
Jakobsberg
Saltsjöbaden
Sämre
Flemingsberg
Nynäshamn
Södertälje
Större utsatthet
för brott i
utanförskapsområden
Intervjupersonerna har tillfrågats i
vilken utsträckning de blivit utsatta
för följande brott de senaste två åren:
stöld, vandalisering, hot, våld mot
personal eller kunder och ”annan
brottslighet”. I svaren kan vi se att
både platsen och typen av verksamhet
spelar roll. Vad gäller det förstnämnda är utanförskapsområden återigen
mer utsatta än andra platser i länet,
och då främst för stölder, vandalisering och våld. Ombedda att ge
14
exempel på brottslighet de personligen varit utsatta för beskriver företagarna i utanförskapsområden, oftare
än andra, tillfällen då de utsatts för
vandalisering, hot, stök och inbrott,
medan näringsidkare i mer välbärgade områden oftare har varit utsatta
för stöld och annan brottslighet.
Handelskammarens undersökning
visar att andelen som varit utsatta
för brottslighet är störst i Södertälje,
Jakobsberg, Flemingsberg och
Hallunda, och lägst i Mörby centrum,
Bergshamra och Alvik. Hälften av
alla tillfrågade företagare känner
till andra företagare i området som
drabbats av hot, våld eller annan
brottslighet. Bland kommunerna i
länet sticker Botkyrka ut i negativ och
Sundbyberg i positiv riktning.
STOCKHOLM STOCKHOLM STAD I VÄRLDEN
Vissa företag är särskilt utsatta för
kriminalitet. I vår undersökning ser
vi att butiker är den mest drabbade
typen av verksamhet.
Inbrott förekommer ofta i butiker
liksom i lagerlokaler. Verksamheter
vars lokaler ligger på torg och längst
gator, och som är tillgängliga för
allmänheten, löper större risk för att
bli utsatta för utpressning.
Tre av tio av de tillfrågade har i
mycket eller ganska stor utsträckning
varit utsatta för stölder de senaste två
åren. Det näst vanligaste brottet de
varit utsatta för är vandalisering, följt
av hot, våld mot personal eller kunder
och annan brottslighet. Butiker är
överlag mer utsatta än restauranger
och verksamheter som bedriver
servicetjänster.
Figur 4 Butiker mest utsatta.
I vilken utsträckning har verksamheten varit utsatt för
följande under de senaste två åren?
50 %
Samtliga
I ganska/mycket
stor utsträckning
40 %
Butik
30 %
Restaurang
Servicetjänster
/Annat
20 %
28
10 %
0%
14
Stölder
Vandalisering
7
5
5
Hot
Våld mot
personal
eller kunder
Annan
brottslighet
BAS: SAMTLIGA, 211 INTERVJUER
Figur 5 Verksamheter i utanförskapsområden har oftare påverkats negativt av brottsligheten.
I vilken utsträckning upplever du att hot, våld eller annan brottslighet i området har påverkat verksamheten negativt när det gäller …?
50 %
Index -50
40 %
Index 51-100
I ganska/mycket
stor utsträckning
Index 101-
30 %
20 %
10 %
23
14
0%
17
12
Verksamhetens
ekonomi
9
10
Utbudet av service
och a ärer i området
14
8
7
Verksamhetens
framtidsplaner
BAS: SAMTLIGA, 211 INTERVJUER
(Se förklaring om index i spalten på sidan tio.)
Brottsligheten
påverkar
ekonomin
En viktig fråga som vi ställde till företagarna i Stockholms län undersöker
i vilken utsträckning hot, våld eller
annan brottslighet i området påverkat
verksamheten negativt när det gäller
framtidsplaner, utbudet av service och
butiker i området samt verksamhetens
ekonomi. Var sjätte företagare som vi
har intervjuat i Stockholms län uppger
att hot, våld och brottslighet i området
har påverkat verksamheten negativt
när det gäller ekonomin. Bland
näringsidkare i utanförskapsområden svarar en av fyra att ekonomin
påverkats negativt. De redan utsatta
områdena är alltså mer ekonomiskt
BROTTSPLATS STOCKHOLM
drabbade av brottslighet i jämförelse
med resten av länet. Allra störst påverkan på ekonomin syns i Norsborg,
Saltsjöbaden och Jakobsberg. I andra
änden av skalan finns Nynäshamn,
Lidingö, Farsta, Alvik och Mörby
centrum, där verksamheten inte
har påverkats alls vare sig det gäller
ekonomi, service eller framtidsplaner.
Tunnelbanestråket söderut utmärker
sig återigen i negativ mening, så även
blå linjen och länets utkanter mer
generellt.
”17 procent
uppger att servicen i området
har drabbats”
Drygt var tionde företagare uppger
att hot, våld och brottslighet påverkat utbudet av service och affärer i
området negativt. I utanförskapsområden är företagarna i en sådan
situation nästan dubbelt så många,
då 17 procent av företagarna uppger
att servicen i området har drabbats. I
Norsborg, Hallunda och Skarpnäck
uppger minst hälften av de tillfrågade företagarna att utbudet påverkats
negativt. Detta innebär att kundrelationerna och servicekvaliteten
förhindras hålla den nivå som kunderna i resten av länet är vana vid.
Kriminaliteten leder således till fler
missnöjda kunder och så småningom till en försämrad ekonomi för
företaget.
Brottsligheten i området har
påverkat framtidsplanerna för en av
tio företagare, fler i Norsborg och
Flemingsberg. Bland företagare i utanförskapsområden överväger en av tio
att lägga ner eller flytta verksamheten.
Fem procent låter bli att utöka verksamheten till följd av brottsligheten i
området. Det är allvarliga siffror för
områden där behovet av ett dynamiskt
företagsklimat är som allra störst.
Att planera långsiktigt på platser där
kundunderlaget är lågt och köpkraften
svag är en stor utmaning i sig. Utsikten
att bli offer för brottslighet kan mycket
väl bli utslagsgivande.
15
Figur 6 En majoritet i Norsborg och Hallunda anser att området blivit otryggare de senaste
fem åren. Hur upplever du att tryggheten i området utvecklats de senaste fem åren?
Stockholms län
11
0
89
0
100
Farsta
Huvudsta 0
Alvik
*Övriga
7
Lidingö centrum
8
50
0
17
33
0
50
17
Skärholmen
18
0
82
33
17
8
67
Vårby gård
7
7
79
64
27
Sundbyberg 0
Bergshamra
10
0
70
20
91
25
0
75
25
0
0%
0
33
17
42
8
0
70
20
10
9
27
27
67
Norsborg 0
0
27
36
36
33
0
75
36
Jakobsberg 0
Södertälje
0
20
80
Saltsjöbaden
0
9
17
17
67
**Fruängen 0
Hagsätra
9
38
13
25
25
Skarpnäck 0
Flemingsberg 0
**Rinkeby 0
Hallunda
10
19
58
13
Nynäshamn 0
Mörby centrum 0
0
80
20
20%
Blivit tryggare
40%
Ingen skillnad
60%
80%
Blivit otryggare
100%
Vet ej/Ej svar
*ÖVRIGA = JORDBRO, BAGARMOSSEN; **LÅG BAS I FRUÄNGEN, RINKEBY BAS: SAMTLIGA STOCKHOLM, 186 INTERVJUER
Utbredd
otrygghet
Vi har även undersökt hur trygga
företagarna känner sig samt hur
tryggheten utvecklats de senaste fem
åren.
Drygt en av tio av de tillfrågade
näringsidkarna i Stockholms län känner sig mycket eller ganska otrygga i
verksamhetens lokaler. Fler, 16 procent, känner sig otrygga i näromgivningarna. Kvinnor känner sig något
oftare otrygga i näromgivningen än
män.
I utanförskapsområden känner
företagarna sig i större utsträckning otrygga i såväl lokalerna
som näromgivningen. Störst är
otryggheten i Norsborg, Rinkeby,
Hagsätra och Skärholmen. Medan
ingen av de tillfrågade i Vårby
gård, Nynäshamn, Mörby centrum,
Skarpnäck, Huvudsta, Bergshamra,
Alvik eller Lidingö centrum känner
16
sig otrygga i vare sig lokalerna eller
omgivningarna.
Något fler anser att tryggheten
i deras område försämrats snarare än förbättrats under de senaste
fem åren. Störst försämring syns i
utanförskapsområden.
I Norsborg har utvecklingen
varit tydligast; här anser åtta av
tio företagare att otryggheten har
BROTTSPLATS STOCKHOLM
ökat. I Hallunda anser sju av tio
företagare att det blivit otryggare
och i Jakobsberg en av tre. Även i
Södertälje uppger relativt många att
otryggheten ökat.
På kommunal nivå ser vi en negativ utveckling i Järfälla, Södertälje
och Botkyrka. I Botkyrka upplever tre
av fyra företagare att deras område
blivit otryggare de senaste fem åren.
I utanförskapsområden känner företagarna sig i större utsträckning otrygga i såväl lokalerna som näromgivningen.
Figur 7 Tre av fyra i Botkyrka upplever att deras område blivit otryggare.
Hur upplever du att tryggheten i området utvecklats de senaste fem åren?
13
Stockholms län
58
19
Danderyd 0
100
Nynäshamn 0
11
5
11
26
67
Sundbyberg 0
8
17
91
17
Stockholm
12
71
36
Nacka
9
59
14
Huddinge
Järfälla 0
33
7
0
12
14
27
27
67
Södertälje
0%
0
58
8
Botkyrka
0
89
Solna
Lidingö
10
0
9
33
8
42
20
0
17
73
20%
Blivit tryggare
40%
Ingen skillnad
60%
Blivit otryggare
0
80%
100%
Vet ej/Ej svar
BAS: SAMTLIGA STOCKHOLM, 186 INTERVJUER
BROTTSPLATS STOCKHOLM
17
SLUTSATSER
tenderar att i första
1. Kriminalitet
hand prägla företagandet i socialt utsatta områden, det vill säga
samma stadsdelar där behovet
av nya och växande företag är
som störst. Risken är påtaglig att
kriminalitet mot företag därmed
blir del av en självförstärkande
spiral, där social utsatthet i ett
område ökar risken för brottslighet, vilket minskar antal arbetstillfällen hos lokala företag,
vilket ytterligare stärker den
sociala utsattheten.
och deras anställda
2.Företagare
är människor av kött och blod.
Utsatthet för kriminalitet översätts inte bara till ekonomiska
förluster, utan också till en omfattande risk för individen.
18
BROTTSPLATS STOCKHOLM
sidan av de rena kostna3.Vid
derna som kriminalitet medför
påverkas företagare och deras
anställda också av den upplevda risken för framtida brott.
I likhet med höga skatter och
rigida regelverk kan kriminalitet
därmed minska lönsamheten hos
existerande verksamheter och
också minska viljan till att starta
nytt och expandera.
företag, som ofta inte
4.Mindre
har tillgång till avancerade
säkerhetslösningar, kan i synnerhet påverkas av kriminalitet.
Av samma skäl kan kriminalitet ha en stark inverkan på
nyföretagandet.
BROTTSPLATS STOCKHOLM
19
HANDELSKAMMARENS
FÖRSLAG
Hur kan vi öka tryggheten för
företagare i hela huvudstadsregionen? Det måste ske i form av såväl
traditionell social prevention som
brottsbekämpning.
VV I varje utsatt område måste det
finnas lokalt närvarande och
förankrad polis. Polisiär närvaro
finns redan i många utanförskapsområden, men den måste ytterligare prioriteras.
VV Polisen måste arbeta mer aktivt
mot stölder och snatteri. Dessa
småbrott prioriteras ned i dagsläget, vilket gör brotten lönsamma.
VV Människors ekonomiska situation,
tillgång till arbete och utbildningsnivå är avgörande för deras känsla
av trygghet. Här behövs ett ökat
fokus på utbildningsinsatser.
VV Stadsmiljö och stadsplanering
spelar en viktig roll för tryggheten.
I vetenskaplig forskning är det väl
belagt att områden som är ekonomiskt dynamiska och blandade även är trygga. I framtidens
stadsplanering måste vi därför
undvika att bygga områdena med
enbart bostäder. Området ska i
stället innehålla både arbetsplatser,
skolor, restauranger och bostäder.
Kvarteren ska helst vara korta,
gatorna många och helst inte för
långa. Detta främjar cirkulation av
människor och gör att vissa gator
kan nås på flera sätt. Gammal
bebyggelse ska helst blandas med
ny. Detta skapar en miljö där olika
typer av människor och företag
möts. Rinkebystråket är ett initiativ där fastighetsförvaltare och de
Arbeta mer aktivt mot
snatteri och stölder
20
BROTTSPLATS STOCKHOLM
högre prioritet på polisiär
närvaro i utsatta områden
boende, privat och offentlig sektor
på ett ganska radikalt sätt ändrat
gatumiljön till det bättre. Här
finns nu butiker, restauranger och
vardagsservice.
Att förhindra och stoppa kriminalitet
är en av den offentliga sektorns kärnuppgifter. Kriminalitet förstör många
människors liv, ofta inklusive den som
begår den kriminella handlingen.
Förebyggande arbete som minskar
risken för att människor senare hamnar i en kriminell bana i livet, liksom
Allmänhetens
och företagarnas
rättighet att känna
sig trygga i sin
och
direkt ingripande mot brott,
vardag behöver
social
är därmed viktigt av sociala
hamna i fokus för trygghet
skäl. Att kriminalitet starkt
i stort. I
inverkar på företagandet addedet politiska
synnerhet
rar bara ett ytterligare skäl till
arbetet.
gynnas marökade insatser från samhällets sida.
Genom att bekämpa kriminalitet
som påverkar företag, vilket ofta
kan vara den huvudsakliga inkomstkällan för kriminella nätverk, kan
otrygghet minskas i samhället i stort.
I Stockholm och andra städer kan
åtgärder mot minskad brottslighet
skapa ett lyft för företagande, jobb
ginaliserade stadsdelar där kriminalitet i särskilt stor
utsträckning hämmar framväxten
av nya företag och nya arbetstillfällen. Allmänhetens och företagarnas
rättighet att känna sig trygga i sin
vardag behöver därför hamna i fokus
för det politiska arbetet.
ökat fokus på
utbildning
undvik att bygga
områden med bara
bostäder
BROTTSPLATS STOCKHOLM
21
Referenser
Bressler, M.S. (2009). “The impact of crime on business: A model for prevention, detection & remedy”, Journal of Management and Marketing Research,
2:12–20.
Enterprise Surveys (2015). “Sweden’s Business Climate A Microeconomic
Assessment”, Världsbanken.
McCollister, K.E., M.T. French och H. Fang (2010). ”The cost of crime to
society: New crime-specific estimates for policy and program evaluation”,
Drug and alcohol dependence 108;1:98–109.
Världsbanken Enterprise Surveys databas. Informationen inhämtades 201601-03 och baseras på intervjuer som genomfördes med ägare och höga chefer i
600 svenska företag mellan januari och november 2014.
Polisen (2015). ”Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015”.
PWC (2014). ”Global Economic Crime Survey 2014 – Resultat från Sverige”.
22
BROTTSPLATS STOCKHOLM
Slutnoter
1 Se till exempel sammanfattning av forskningslitteraturen i Brassler (2009).
2 Enterprise Surveys (2015).
3 Ibid.
4 Världsbanken Enterprise Surveys databas.
5 PWC (2014).
6 Se exempelvis Bressler (2009) samt McCollister, French och Fang (2010).
7 Enterprise Surveys (2015).
8 Polisen (2015).
9 Statistisk härledning genomförd för Handelskammarens räkning
av Demoskop
BROTTSPLATS STOCKHOLM
23
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE
Box 160 50
103 21 Stockholm
Tel: 08-555 100 00
www.chamber.se
ISSN: 1654-1758
ANSVARIG ANALYS:
Alen Musaefendic och Nima Sanandaji
alen.musaefendic@chamber.se
nima@sanandaji.se
ANSVARIG KOMMUNIKATION:
Andreas Åström
andreas.astrom@chamber.se