fulltext06
Del fem: Förslag 52 Som tidigare nämnts, så visar analysen på att området skulle hitta sin gestaltning i en kombination av den kosmiska arkitekturen på platsen i kombination med den mer romantiska arkitekturen i områdena söder om Norra station, alltså en kombination av övergripande struktur och större skala, med variation och oregelbundenhet, och med utblickar och gröna fondväggar. del av sin inspiration i de Hallmanska kvarteren från 1920-talet. Förslaget innebär att innerstadens tidigare ”mur” mot ytterstaden och Solna, nu flyttas utåt och inkorporerar Norra station i innerstaden. Fortfarande behålls den tydliga avgränsningen och upplevelsen av att ”här börjar innerstaden”, men med några fler hål i ”stadsmuren” än tidigare. Hur ska då en kombination av kosmisk och romantisk arkitektur se ut? Kosmisk arkitektur är som sagt präglat av en storskalighet och likformighet, med en känsla av att platsen ingår i ett övergripande system, medan romantisk arkitektur är i många fall den kosmiska arkitekturens motsats, d.v.s. en upplevelse av intimitet och småskalighet, mångfald och variation. En variation förs in i stadsstrukturen med de oregelbundna gatorna och platserna som uppkommer. Dessa oregelbundna gator skapas av kvartersformer som är regelbundna, men inte alltför likformade. Kvarteren är stora, och hela gårdsutrymmet disponeras som trädgård, det finns alltså ingen gårdsbebyggelse. Bebyggelsestrukturen har alltså en överordnad, kosmisk struktur, samtidigt som den är varierad, med romantiskt oregelbundna platser och gatuformer. Denna syntes har formats till ett planförslag, som hämtar en 53 Planförslaget 54 Storgårdskvarteret Planförslaget baserar sig på en särskild form av kvartersbebyggelse med gård, ett storgårdskvarter. Det karaktäristiska för storgårdskvarteret är, som hörs på namnet, den stora gården. Storgårdskvarteret skiljer sig från 1880-talets vanliga innerstadskvarter genom att inte ha någon gårdsbebyggelse, utan gården är ett kringbyggt gårdsrum. Ambitionen är att gården ska vara något mer än en baksida. Storgårdskvarteret har en läsbar form och skala, som gör att Principskiss kvarter, skala 1:1000 55 området blir gripbart. Gården gör att det finns ett halvoffentligt rum med social kontroll. Kvarteren har också en flexibilitet som gör att funktioner kan blandas med gott resultat. Butiker kan med fördel läggas i bottenvåningen, och med kontor och bostäder ovanpå. Det finns dock nackdelar med att underbygga gården med garage eller liknande, det blir svårigheter att forma sammanhängande planteringar med större buskar och träd, och dessa är betydelsefulla element i utformningen av storgårdskvarteret. Träd och grönytor har en gynnsam effekt på lokalklimatet, en plan- terad gård kan en varm sommardag vara flera grader svalare och ha en högre luftfuktighet än en hårdgjord gård. Den underbyggda, upphöjda gården har ännu ett problem, nämligen tillgängligheten, att kunna ta sig steglöst från gatan till gården är en förutsättning för portalen. Ytterligare en nackdel är att hela bottenvåningen måste disponeras för butiker, kontor och andra offentliga lokaler, då en enkelsidig lägenhet mot gatan skulle få en trist insyn. Å andra sidan kan en upphöjd gård ha andra fördelar, som t.ex. enkel inlastning till butiker, varor behöver inte lastas från gatan. Principskiss på kvarter med butiker i gatuplan, med upphöjd resp. nedsänkt gård 56 Gårdarna i kvarteren ska vara en tillgång, inte bara för de boende, utan även för allmänheten. Men gårdarna blir inte alls lika offentliga som gatorna, utan som ett slags halvoffenligt rum. Fortfarande är dock bebyggelsekroppen runt gården helt sluten, öppningen mot gatan blir i form av en portal. Det nya norra station kommer att präglas av rum, både på gårdarna och på gatan. Den oregelbundna kvartersformen ger utrymme för omväxlande platser och torg i kvartersmönstret. Rummen förbinds med varandra, gaturum med gaturum och gaturum med gårdsrum. Gaturummen görs än mer omväxlande genom att hushöjderna varieras, de ligger dock generellt på fem till sex våningar. Alla bostäder och arbetsplatser i och omkring området gör att det kan upprätthållas ett utbud av service. Det kommer att finnas tillräckligt med människor i området för att upprätthålla minst en större matvarubutik, ett flertal restauranger och caféer, och andra sorters butiker. Servicen i området kommer inte att begränsas till kommersiell service, det kommer även att finnas plats för kommunal service i form av daghem och eventuellt en mindre skola. Bebyggelsestrukturen med planförslaget Principskiss gaturum Den totala byggytan blir ungefär 350000m2 och med en tomtstorlek på ca 200000m2 ger det ett e-tal på 1,75. 57 Gårdsillustrationer Byggnader Förhållandet mellan gård och lägenhet är fundamentalt i storgårdskvarteret, och om gården skall fylla sin uppgift som centralrum i kvarteret, bör varje lägenhet ha en direkt kontaktyta mot den. Enkelsidiga lägenheter som enbart vetter mot gatan kan inte tillgodogöra sig de rumsliga kvaliteterna i ett storgårdskvarter. Dock kan enkelsidiga lägenheter mot gården accepteras, med hänsyn till gårdens attraktivitet. Enkelsidiga lägenheter mot gården är att föredra framför enkelsidiga mot gatan även ur en annan synpunkt, nämligen bullret från gatan. Den bästa lösningen för lägenheter är förstås genomgående, med fönster både mot gården och mot gatan. Även små lägenheter kan göras genomgående om husdjupet blir litet, och om 58 antalet lägenheter begränsas till två per trapplan. Denna lösning ger ytterligare en tillgång i och med att trapphuset placeras vid fasad. Antalet lägenheter totalt blir ca 4000. Grönområden Några större sammanhängande grönområden skapas inte, därtill är marken för värdefull. Dock kommer ambitionen att binda samman grönområdena vid Haga respektive Karlberg till uttryck genom att förgårdar och alléer planteras. Dessutom kommer de gröna gårdarna att vara en tillgång för de boende. Två ”pocket parks” finns i områdets norra delar som en grön kontaktyta mot Solna. E4/Norra länken (rött) och Värtabanan (blått) under området Trafik och parkering Norra Stationsgatan är huvudgata i området. Parkering löses med parkering under gårdarna, och besöksparkering på gatan. nytt torg formas vid korsningen Norra stationsgatan/Solnavägen (Torsplan). Nya tunnelbanenedgångar läggs vid Torsplan, som blir en centralpunkt i det nya Norra station. Till höger: Korsningen Norra stationsgatan/Solnavägen (Torsplan) som i förslaget sänks till gatunivå 59 Det nya Torsplan med Solnavägen sänkt till gatunivå 60 Kommentarer och slutsatser Att gå igenom hur innerstaden har utvecklats och fått tillägg genom åren gör att man får en förståelse för planeringsproblemen som uppstår när nya stadsdelar ska tillfogas innerstaden. Förståelsen för varför vissa lösningar favoriserades vid vissa tillfällen ökar när man får se det i ett större perspektiv. Norberg-Schulz har utgått från större, mer homogena områden i sin analysmetod. Analysen verkar vara utformad för hela städer, men det har fungerat bra att applicera modellen även på mindre områden som Norra station. I sin bok Genius loci analyserar Norberg-Schulz tre platser, alla är hela städer. Prag, Khartoum och Rom passar utmärkt in i analysen, då de var och en är utpräglat romantisk, kosmisk respektive klassisk. Norberg-Schulz analysmodell går att applicera på mindre enheter, trots att den är utformad för större sammanhängande städer eller landskap. Förslaget visar på att det går att drastiskt minska trafikbuller i ett område, genom att minska källan till bullret, nämligen trafiken själv. Har man inte den möjligheten, att som i förslaget lägga trafikled i tunnel, kan bullret även minskas på andra sätt. Ett sätt är att bygga slutna gårdar, där man har möjlighet att utnyttja den tysta sidan av lägenheten som bildas mot gården. Genom att lösa gårdarna som trädgårdsrum snarare än som en baksida, kan dessutom gårdarna bidra ytterligare till trevnaden i området. 61 Källförteckning Norberg-Schulz, Christian, Genius loci - towards a phenomenology of architecture. Rizzoli International Publications Inc. New York 1984, ISBN 0-8478-0287-6. Åström, Kell, Stadsplanering i Sverige. Byggförlaget 1993, ISBN 91-7988-080-0 Norén-Brunbäck, Barbro, Tarschys, Rebecka, Åberg, Alf, Stockholmsperspektiv. Byggförlaget 1989, ISBN 91-7988-0274 Råberg, Marianne, m.fl., Husen på malmarna - en bok om Stockholm. Bokförlaget Prisma 1985, ISBN 91-518-1760-8 Stockholms översiktsplan -99 med Stockholms byggnadsordning Backlund, Ann-Charlotte, m.fl., Nordvästra Vasastaden, byggnadshistorisk inventering 1974-1988. Stadsmuséet 1989, ISBN 91-85238-55-4 Linn, Björn, Storgårdskvarteret - ett bebyggelsemönsters bakgrund och karaktär. Statens institut för byggnadsforskning 1974, ISBN 91-540-2307-6 Gullberg, Anders, Sidenbladh, Göran m.fl. Stockholm blir stor stad. Tiden 1948-1998. Sthlm 1998. Tidskriften Arkitektur, nr 5 1992 Generalplan för Stockholm. Stadsplanekontorets förslag upprättat under åren 1945-52 Paulsson, Thomas, Den glömda staden, Stockholm 1959 Regional utvecklingsplan för Stockholmsområdet (RUFS), RTK/ SLL Andersson, Henrik O. och Bedoire, Fredrik, Stockholms byggnader - en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Bokförlaget Prisma Stockholm 1973, ISBN 91-518-0711-4 Björk, Cecilia, Kallstenius, Per, Reppen, Laila, Så byggdes husen 1880-1980 - arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 100 år. Svensk byggtjänst 1983, ISBN 91-5404015-9 Björk, Cecilia, Reppen, Laila, Så byggdes staden. AB Svensk Byggtjänst 2000, ISBN 91-7332-921-5 62 City 67. Principplan för den fortsatta citysaneringen framlagd i maj 1967 Stockholms Stads webbplats, http://www.stockholm.se/ Stockholms Stads historiska laboratorium, http://histlab.itc.edu.stockholm.se/ Vägverkets webbplats, http://www.vv.se/ Företagsgruppen Norrtulls webbplats, http://www.norrtull.com/ Regeringens webbplats, http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/ action=obj_show?c_obj_id=51579 AB Familjebostäders webbplats, http://www.familjebostader.stockholm.se/ Klara Zenitprojektets webbplats, http://www.zenit.nu/ Bilder av författaren om inget annat anges. Texten är satt med Rotis Sans serif. Programvara: Autodesk Architectural Desktop 2004 @Last Software Sketchup 3.0 Adobe PageMaker 6.5 Adobe Photoshop 5.0 Adobe Illustrator 8.0 Microsoft Office 2002 63
© Copyright 2024