1. No category

EN TIDNING FRÅN
KOMMUNINVEST
#1 2016
Samråden
DE VIKTIGA SAMTALEN
FÖRE STÄMMAN
5
FRÅGOR OM
SMARTA BLÖJOR
Digital vård
SNABB UTVECKLING, MEN
BÄTTRE STYRNING KRÄVS
Resolutionsavgift
NY AVGIFT ERSÄTTER
STABILITETSAVGIFTEN
Småstadskultur
JYTTE RÜDIGER, KULTURCHEF I HAPARANDA LEVERERAR STORT
KULTURUTBUD TROTS ATT KOMMUNEN ÄR LITEN
FOTO: ROBIN ANDERSSON
Ledare
Tomas Werngren
Vd Kommuninvest ekonomisk förening
TID ATT TITTA MER
FRAMÅT ÄN BAKÅT
Den värmländske konstnären Lars Lerin har med sina melankolis­
ka motiv fångat en del av den svenska folksjälen. Sluter jag ögonen,
så kan jag i mitt inre framkalla de mörka akvareller som avbildar
HSB:s bostadslängor från hans uppväxt i bruksorten Munkfors.
En intressant fråga är vad betraktarna upplever när dom tittar på
Lerins konst. Några kanske tycker att den är destruktiv. Själv ser
jag i mörkret ett slags tjusning som ger styrka. För människans
tillvaro är en blandning mellan ljus och mörker. Med detta i vårt
medvetande är det lättare att möta massmediernas svarta rubriker
om den oroliga tid vi lever i. Några vid det här laget välbekanta
inslag i rapporteringen är Kinas påverkan på världsekonomin,
situationen med negativ ränta, Storbritanniens eventuella utträde
ur EU, flyktingfrågan, penningpolitiska experiment, urbanisering,
bostadsbrist samt behovet av effektivisering och kompetensmatch­
ning som en effekt av en snabbt förändrad tillvaro där ordet digita­
lisering används flitigt.
Det är en orolig tid vi lever i, och vi kan inte vända bort blicken
från de utmaningar som finns vare sig på global eller svensk kom­
munal nivå.
Som kommunsektorns största långivare brottas Kommuninvest
ständigt med frågor kring sund och hållbar välfärdsfinansiering.
Detta gör det angeläget att bidra med konstruktiva underlag och
verktyg inför de förändringar av den kommunala strukturen som
bedöms nödvändiga. Därför har vi bland annat beställt en kva­
lificerad utredning med titeln ”En bärkraftig kommunstruktur”.
Vi kommer även att arrangera ett antal seminarier i ämnet. Hur
förändringarna ska se ut bestämmer förstås inte Kommuninvest.
Den rollen har lokala, regionala och nationella politiker på med­
borgarnas uppdrag.
Snart är det dags för årets föreningsstämma – torsdagen den 21
april. Förhoppningsvis blir det extra god uppslutning, eftersom vi
då passar på att fira Kommuninvests trettioårsdag. Ett jubileum
innebär ofta roliga minnen, samtidigt som det är viktigt att titta
mer framåt än bakåt. Därför är det ingen slump att årets stämma
bär namnet ”Mitt i historien”. Och den skapar vi tillsammans.
Varmt välkommen.
2
Kommuninvest Dialog #1 2016
Kommuninvest ägs av svenska
kommuner och landsting/regioner
och är kommun­sektorns största
långivare.
Kommuninvest Dialog ges ut av
Kommuninvest i Sverige AB (publ)
i samarbete med
Intellecta Corporate.
Adress:
Box 124, 701 42 Örebro
Besöksadress:
Drottninggatan 2, Fenixhuset
Tel:
010-470 87 00
Fax:
019-12 11 98
Hemsida:
www.kommuninvest.se
E-post:
dialog@kommuninvest.se
Ansvarig utgivare:
Tomas Werngren, vd
Redaktör:
Göran Tivenius
Omslagsfoto:
Maria Åsén
Tryck:
Elanders Sverige, 2016
Dialog trycks på papper
Munken Polar Rough som är
FSC-certifierat. Dialog är en
klimatneutral produkt.
#1 2016
10
Ett digitalt blodomlopp
Det pågår en digital revolution även inom vården där e-hälsa, patientregister och journalsystem ska
samordnas. Men kritik riktas mot att det finns brister i styrningen.
Kultur lika viktigt som arbetstillfällen
Även en liten kommun måste ha ett bra kulturutbud för att
locka nya boende. Jytte Rüdiger är kulturchef i Haparanda.
.
5
16
15
Gröna lån och hållbara hus är en bra kombo
SABOs Kombohus är en satsning för att bygga billiga och
hållbara bostäder. Nu kan de finansieras med Gröna lån.
20
24
26
Dialog på samråd
i Ö-vik och Köping
Investeringen som ger
fossilfritt bränsle
Nu ersätts stabilitetsavgiften
av resolutionsavgiften
Köper kapitalförvaltning
tillsammans
Kommuninvests medlemssamråd
är en serie informella medlemsmöten där ordet är fritt.
Karlskoga, Örebro och Kumla kommun har samlats kring byggandet
av en biogasanläggning.
Johanna Larsson, Kommuninvests
ekonomi- och finanschef förklarar vad
den nya resolutionsavgiften innebär.
Fem landsting/regioner har
skapat rutiner och sparar årligen
mångmiljonbelopp.
Kommuninvest Dialog #1 2016
3
Noterat
”Det är inte kört.”
Kommuninvest stöder läxhjälp
Två gånger i veckan är studenter från
Örebro universitet på plats i aktivitets­
huset Tegelbruket Örebro för att hjälpa
till och stötta ungdomar i skolarbetet.
Projektet som kallas Get Ready har
hämtat inspirationen från projektet
Linje 14 som Örebro universitet till­
sammans med Örebro kommun driver
sedan 2003 för att motivera högstadie­
elever från studieovana miljöer att
intressera sig för högre studier. Kom­
muninvest är initiativtagare och finan­
siär till Get Ready. Björn Bergstrand,
medieansvarig på Kommuninvest,
menar att satsningen är angelägen.
– Det är viktigt att engagera sig
för ett mer hållbart och inkluderande
samhälle där utbildning är en nyckel
till framgång. Sveriges behov av välut­
bildad arbetskraft blir allt större.
IT-upphandlingar Östersunds kommun
lockar utländska inte så skuldtyngda
Östersund, en av Sveriges mest skuldtyngda
bolag
kommuner? I Kommuninvests ranking ligger
Utländska storbolag riktar
allt fler blickar mot svenska
kommuner och myndigheter
när det är dags att göra of­
fentliga IT-upphandlingar. Det
är stora och långsiktiga affärer
som hägrar för dessa koncer­
ner. Enligt tidningen Computer
Sweden har Facebooks etable­
ring i Luleå visat att kommuner
i Sverige kan samarbeta med
utländska bolag.
4
Kommuninvest Dialog #1 2016
Östersund på sjunde plats i Sverige vad gäl­
ler låneskuld – 91 700 kronor per invånare
2014. Men Unto Järvirova, Östersunds kom­
muns ekonomidirektör, påpekar att den höga
skuldsiffran är en sanning med modifikation.
– Vi har en internbank som lånar in
pengar och sedan lånar ut till framför allt
vårt eget bolag Jämtkraft, påpekar hon i
Länstidningen Östersund.
Räknar man bort fordringarna hos bo­
lagen i kommunen blir låneskulden 5 737
kronor per invånare.
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande i
Växjö är inte nöjd med att Sverigeförhandlingen
sidosteppar Växjö i planen för höghastighets­
banan, men han tänker inte ge upp kampen.
Vanligt med fallskärm
i kommunala bolag
TVÅ AV TRE VD:AR i kommunala bostadsbolag
kan räkna med att få ut en årslön eller mer om
de skulle bli uppsagda visar en undersökning
som tidningen Hem & Hyra gjort där man gått
igenom villkoren i 223 kommunala bostadsbolag.
Var sjätte vd har en fallskärm på två år eller mer.
Den främsta motiveringen är att VD:ar oftast inte
omfattas av LAS, lagen om anställningstrygghet.
103
MILJONER PLUS. Bokslutet 2015 för Karlskrona
kommun överraskade med råge. Prognosen var
47 miljoner.
Örnsköldsvik var en av de 18 orter där Kommuninvests medlemmar tog chansen att träffa företrädare från föreningsstyrelsen.
Samråd från
norr till söder
På 18 orter i landet, från Malmö i söder och Luleå i norr, har
Kommuninvests representanter under årets början träffat
hundratals förtroendevalda och tjänstemän. Intrycken
och diskussionerna från medlemssamråden spelar en
avgörande roll inför föreningsstämman.
TEXT: JONAS LANNERING FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM
Kommuninvest Dialog #1 2016
5
”
Hittills har arbetet
med att stärka
bolagets egna kapital
varit en succé.
Ewa-May Karlsson, ledamot i föreningsstyrelsen
Ewa-May Karlsson berättar om Kommuninvests resa till att bli kommunsektorns största långivare.
U
tsikten från järnvägssta­
tionen över Örnsköldsvik
i vinterskrud är vacker.
Solen skiner och det är
krispigt kallt. Vi skym­
tar den inre hamnen, det
spektakulära tingshuset
och visst är det där Peter
Forsbergs nya hotell? Men nu är vi faktiskt inte
här för sightseeing. Dialog deltar på Kommun­
invests medlemssamråd i Ö-vik och i Köping
för att lyssna vilka frågor som är på agendan i
organisationen.
Kommuninvests medlemssamråd är en serie
informella medlemsmöten där föreningsstyrelsen,
ägarföreträdare och tjänstemän kan diskutera
styrelsens förslag inför föreningsstämman senare
i år. Det är också det tillfälle som finns för för­
6
Kommuninvest Dialog #1 2016
PÅ AGENDAN UNDER
MEDLEMSSAMRÅDEN
• Information om plan för
kapitaluppbyggnad och
beslut om nya riktlinjer.
•D
iskutera alternativa vägar
för kapitaltillskott.
•N
ytt ägardirektiv.
•Ö
verskottsutdelning och
årlig insats.
•F
inansiering av kommunalförbund.
eningsstyrelsen att ta pulsen på medlemmarnas
åsikter för att kunna lägga fram förslag på stäm­
man som har brett stöd.
Mötet i Örnsköldsvik tog avstamp i att EwaMay Karlsson, ledamot i föreningsstyrelsen, och
Thomas Åkelius, föreningsstyrelsens sekreterare,
berättade om Kommuninvests resa från ett litet
samarbete mellan kommuner och landstinget i
Örebro län till att innefatta den absoluta majori­
teten av Sveriges kommuner och landsting.
– Vår vision är att bli världens bästa organi­
sation för kommunal skuldförvaltning. När vi
antog visionen för ett par år sedan kändes det
kanske lite kaxigt, men faktum är att vi inte är
så långt ifrån, berättade Ewa-May Karlsson.
En sådan utveckling ställer självklart stora
krav på föreningsdemokratin vilket gör med­
lemssamråden än viktigare. Ordet är fritt och
RÖSTER FRÅN
MEDLEMSSAMRÅDEN
STEFAN BILLSTRÖM
Ekonomichef,
Kramfors kommun
– Jag har varit på ganska många
samråd innan och det är alltid bra
att få en uppdatering av vad som
händer och sker i den finansiella
världen. Det har Kommuninvest
väldigt bra koll på.
Medlemssamråden innehåller både information om utvecklingen i bolaget och på de globala finansmarknaderna.
under samråden i Ö-vik och Köping ställs många
frågor till Kommuninvests representanter.
Den viktigaste frågan i föreningen är fortfa­
rande kapitaluppbyggnaden för att leva upp till
EU:s regelverk om bruttosoliditet som tas i bruk
2018.
– Hittills har arbetet med att stärka bolagets
egna kapital varit en succé, sa Ewa-May Karls­
son och tackade medlemmarna för att de har
stått upp för den egna samverkansorganisatio­
nen genom att i så hög grad snabbt förstärka
kapitalet med extra medlemsinsatser.
På samråden diskuterade man nu vad som
krävs av föreningen om EU-reglerna blir ännu
hårdare än förväntat. Att öppna för större
medlemsinsatser eller i högre utsträckning
använda individuella frivilliga former berördes
under denna diskussion. Kärnfrågan handlar om
MONICA ÖHGREN
Finansekonom,
Örnsköldsviks kommun
– Jag har ganska bra insikt om
Kommuninvest och träffar dem
och våra finansrådgivare ganska
ofta. Så det är klart att man lyssnar
på utvecklingen i bolaget och på
finansmarknaden i stort när de
kommer hit.
att ha största möjliga beredskap när beskedet
om nivån på bruttosoliditet väl kommer. Under
tiden arbetar Kommuninvest aktivt, tillsammans
med systerorganisationer i andra länder, för att
beslutsfattarna i Bryssel ska göra skillnad på
finansinstitut med hög risk och de med låg risk
som Kommuninvest.
I
Köping är det betydligt gråare och ett lätt
duggregn faller över snön. På medlemssam­
rådet här deltar ett 30-tal representanter
från medlemskommuner- och landsting.
likväl Kommuninvests ordförande Göran Färm.
Han berättar om ett nytt initiativ som Kommun­
invest drar igång tillsammans med Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL, – seminarier
för förtroendevalda. Idén har tillkommit under
medlemssamråden efter önskemål från
a
MATHIAS HAGLUND
Kommunstyrelsens ordförande,
Vindelns kommun
– Det är många detaljer och mycket
att hålla reda på, men det är väldigt
bra att få info om bolaget. Jag är
ekonom i grunden och det hjälper
ju en del när man lyssnar på diskussionerna som förs.
Kommuninvest Dialog #1 2016
7
RÖSTER FRÅN
MEDLEMSSAMRÅDEN
KAROLINA BERGLUND
Ekonomichef,
Norbergs kommun
– Jag tycker att jag har så mycket
insyn som jag behöver för mitt
arbete. Vill jag ha mer information
så finns det möjlighet till det också.
På samråden kan man få snabba
svar på sina frågor utan att behöva
läsa in sig så mycket själv.
PELLE STRENGBOM
Kommunstyrelsens ordförande,
Kungsörs kommun
– Det är många detaljer att hålla
reda på, men jag uppskattar att få
en omvärldsutblick. Jag är nog inte
så insatt i Kommuninvests verksamhet som jag borde vara. Därför tycker jag det är positivt med nyheten
om seminarier för förtroendevalda.
”
medlemmarna. Och några tänkbara teman som
nämndes var till exempel demografiska föränd­
ringar, kommunkoncerner och den framtida
kommunstrukturen.
E
ELIZABETH SALOMONSSON
Kommunstyrelsens ordförande,
Köpings kommun
– Vi har bidragit med den maximala
insatsen i medlemsinsats och ser
det som en investering snarare än
en uppoffring. Då är det bra att få
information och kunna ställa frågor
om hur läget ser ut i föreningen.
8
Kommuninvest Dialog #1 2016
Jag är väldigt glad över samarbetet
med SKL om de nya seminarierna.
n annan fråga som diskuterades både
i Köping och Ö-vik handlade om
finansiering av kommunalförbund.
Ska kommunalförbund där inte alla
medlemmarna också är medlemmar i Kommun­
invest få låna direkt från Kommuninvest? De
flesta medlemmarna var i detta fall tydliga med
att de tyckte att endast kommunalförbund där
alla medlemmar också är medlemmar i Kom­
muninvest ska få låna. Några medlemmar tyckte
frågan var svår eftersom olika typer samarbets­
former mellan kommuner och landsting/regioner
kommer att bli viktiga i framtiden.
– Om vi börjar släppa på våra principer om
att man ska vara medlem för att lån i Kommun­
invest så vet vi inte var vi hamnar i framtiden,
tyckte en medlemsrepresentant.
Göran Färm, ordförande i föreningsstyrelsen
Ytterligare ett förslag från föreningsstyrelsen
som deltagarna ombads att ta ställning till inför
stämman handlade om Kommuninvests åter­
bäringsmodell. I dag är det summan av betalda
räntor som ligger till grund för återbäringen vid
årets slut. Med det extrema ränteläge som nu
råder föreslår styrelsen istället att grunden för
återbäringen behöver ändras från betald ränta
till genomsnittlig lånevolym för att bli mer rätt­
vis för medlemmarna.
Dialogs intryck under de båda medlemssam­
råden är att medlemsdemokratin är levande i
allra högsta grad. Många besökare tog chansen
att ställa frågor och komma med förslag till
föreningsstyrelsen. Medlemssamråden har blivit
en allt viktigare mötesplats för medlemmarnas
förtroendevalda och deras ledande tjänstemän
som också är eniga om att samrådsmötena är en
tradition som är viktig att slå vakt om också i
framtiden. Vi lämnar bevakningen från med­
lemssamråden för den här gången och ser nu
fram mot stämman senare i vår. W
Kommentar Finansiering
FOTO: ROBIN ANDERSSON
DEBATTEN PRÄGLAS AV MER
TYCKANDE ÄN VETANDE
När kommunernas skulder tas upp i diskussioner och debatter är det allt för ofta
stora brister i faktaunderlag och bevisföring konstaterar Mattias Bokenblom.
På senare år har det höjts röster
för att svenska staten borde öka sin
upplåning för att kunna satsa på
investeringar, inte minst i infrastruktur,
som har potentialen att höja landets
långsiktiga tillväxtbana. Faran med att
öka statsskulden bedöms som margi­
nell och den förväntade samhällsnyttan
av investeringarna bedöms mer än väl
täcka både räntekostnader och avskriv­
ningar. Varken tidigare eller nuvarande
finansminister har låtit sig bevekas av
ovanstående resonemang och statens
investeringar har legat på ungefär
samma nivå under en längre tid.
Till skillnad från statens investeringar
ökar kommunsektorns investeringar
både i absoluta och relativa termer.
I en tid av kraftig befolkningstillväxt
investerar kommuner och landsting
i både dagens och morgondagens
välfärd – i skola, vård och omsorg men
även i bostäder, vattenförsörjning, grön
elproduktion, klimatsmart kollektivtra­
fik och utbyggd fjärrvärmeproduktion.
Föga överraskande är investeringarna
störst där befolkningen växer som
snabbast. Investeringarna är primärt
behovsdrivna men finansieringen
underlättas naturligtvis av det låga
ränteläget. Kommunsektorn aktörer
agerar därmed högst rationellt givet sitt
uppdrag och det ekonomiska läget.
Dock förefaller det finnas en viss
oro och tveksamhet hos vissa ekono­
”
I en tid av kraftig befolkningstillväxt
investerar kommuner och landsting i
både dagens och morgondagens välfärd.
mer, opinionsbildare och politiker på
nationell nivå över kommunernas och
landstingen/regionernas ökande inves­
teringar och deras finansiering.
Jag skulle vilja lyfta fram tre
anledningar till att diskussionen och
debatten kring kommunsektorns
investeringar och deras finansiering
ibland hamnar snett.
1. Skulder frikopplas från tillgångar.
Balansräkningen har två sidor, en
skuldsida och en tillgångssida. I den
massmediala granskningen är det
oftast skuldsidan som får de stora
rubrikerna, medan tillgångssidan
inte får den uppmärksamhet den
förtjänar. Det är värt att påminna
om att många av landets mest
skuldsatta kommuner äger tillgång­
ar med betydande övervärden.
2. Anekdotisk bevisföring. Enstaka
felinvesteringar, badhusbyggen,
kulturhus och multiarenor tende­
rar att få oproportionerligt stort
utrymme i den offentliga debatten.
Det är olyckligt eftersom denna typ
av investeringar enbart utgör en
bråkdel av sektorns sammanlagda
investeringar. Kommuninvest kunde
t.ex. visa att endast en procent av
de femtio största kommunkoncer­
nernas investeringar gick till just
badhus och äventyrsbad.
3. Bristande faktaunderlag. Kommun­
sektorn består av 290 kommuner
och 20 regioner/landsting samt
deras cirka 2 000 bolag. Bristande
offentlig statistik på koncernnivå
med avseende på investeringar och
lånerelaterade skulder gör det svårt
att göra jämförelser mellan kommu­
ner, göra rättvisande analyser och
följaktligen dra korrekta slutsatser.
En uppgift som Kommuninvest
har är att förse opinionsbildare,
investerare och politiker med kor­
rekt information om utvecklingen av
sektorns investeringar och låneskuld.
Egna rapporter om kommunsektorns
låneskuld och investeringar är en del
i företagets långsiktiga arbete att gå
från tyckande till vetande.
Mattias Bokenblom
Forsknings- och utbildningsansvarig,
Kommuninvest
Kommuninvest Dialog #1 2016
9
Den digitala vården
är ännu inte
symptomfri
Den digitala utvecklingen i samhället går i rekordfart och
inom sjukvården diskuteras e-hälsa, telehälsa och patientregister. Meningarna går isär om hur långt Sverige egentligen
har kommit, men samtliga aktörer är eniga om att samarbetet
och styrningen av digitaliseringen måste bli bättre.
U
TEXT: LINDA NYSTRÖM FOTO: SHUTTERSTOCK
nder de senaste tio åren
har digitaliseringen tagit
stora kliv i alla delar av
våra liv. Vi blir allt mer
vana vid att utföra allt
från att handla mat till
att träffa den rätta online.
Även inom vården har
förstås den digitala utvecklingen pågått. E-hälsa
omfattar idag system som stöder såväl individen
som vården. För patienten kan det kan handla
om att boka och ändra tider eller att ta del av
sin journal online, något som idag kan göras
på exempelvis 1177.se. För vårdpersonalen
kan digitaliseringen bidra till en smidigare vård
genom tillgång till patientens fullständiga hälso­
läge genom ett mer flexibelt patientsystem med
ändamålsenliga gränssnitt.
Möjligheterna är oändliga. Samtidigt frågar
sig många varför det går så långsamt för vården
att hänga med i de digitala svängarna. En av
dessa är Göran Stiernstedt, samordnare för
utredningen kring effektiviteten av vården, en
10
Kommuninvest Dialog #1 2016
utredning som på uppdrag av regeringen lades
fram i höstas.
– E-hälsa och IT i vården är medel för att
öka patientinflytande och förbättra samarbetet
mellan primärvården och sjukhusen, vilket även
inkluderar de patientsystem som vården använ­
der sig av.
Men tyvärr saknas det styrning och implemen­
tering av vårdsystem för vårdpersonal som är mo­
derna och uppdaterade, säger Göran Stiernstedt.
En av de största bristerna menar han är
patientsystem inom olika vårdinstanser som
inte pratar med varandra, vilket innebär att
vårdpersonal inom primärvården och på sjukhus
använder olika system och därmed inte kan
skicka vårdinformation mellan sig.
– Det hade exempelvis underlättat om en
läkare inom primärvården på morgonen kan se
om någon av hens patienter lagts in på sjukhus
under natten, konstaterar Göran Stiernstedt som
själv arbetat som läkare.
Nu räcker det inte bara att system är på
plats, de måste även vara användarvänliga.
a
Kommuninvest Dialog #1 2016
11
I
Sverige är det inom arbetet med läkemedels­
hantering som man kommit längst med
besluts- och kunskapsstöd för vårdpersonal.
Detta menar E-hälsokommittén, som sedan
2014 arbetar under Socialstyrelsen med att kart­
lägga e-hälsa, beror på den strukturerade data
som funnits inom läkemedelsområdet i många
år, men som fort­farande saknas i andra delar av
vården.
Enligt E-hälsokommittén involverar digitali­
seringen av vården för både patienter och
vård­personal minst fyra departement, fler än 20
statliga myndigheter, cirka 350 regionala och
lokala huvudmän samt samarbetsorganisationer.
Dessutom finns det 20 bransch- och intresseor­
ganisationer, 20 forskningsinstitutioner och över
1 000 företag som även de är involverade i bran­
schen. Med alla dessa aktörer säger det sig själv
att det är svårt att få alla på samma digitala spår.
– Det är väldigt lätt att lägga ansvaret på
kommuner och landsting för att skapa ett fung­
erande samarbete, liknande initiativ som Sussa
och 3R (se faktaruta), men staten måste ta led­
ningen och styra samarbetet, förklarar Göran
Stiernstedt, ett förslag som även presenterats i
utredningen.
Då det enligt rapporten saknas en fungerande
styrning är det samarbeten, inte minst mellan
stora och små kommuner, som skapar förut­
12
Kommuninvest Dialog #1 2016
FOTO: JÄGER ARÉN
Den utredning Göran Stiernstedt samordnat
uppmärksammar mängder av brister i verk­
samhetsstödet inom design, funktionalitet
samt överskådlighet i patientsystemen, brister
inom primärvården och många fall av dubbel­
dokumentation på grund av svårigheter i pa­
tientsystemen. Systemen och gränssnitten är inte
utformade för de som faktiskt ska använda dem
i sitt arbete, vilket kan vara ett av skälen till att
personalen inte tar till sig tekniken. Utredningen
konstaterar dessutom att hela 10 procent av lexmaria­rapporterna handlar om brister i informa­
tionshanteringen på olika sätt.
– Problemet är inte att tekniken saknas.
Problemet är få personer att ändra sitt tanke­
sätt. Antingen väljer en att se IT som ett hot,
eller något som hjälper en i sitt arbete. Det är
människan som är problemet, säger Göran
Stiernstedt och syftar främst på de vårdinfor­
mationsmiljöer och beslutsstöd som finns där
ute, men inte används.
– Problemet är inte att tekniken
saknas. Problemet är få personer
att ändra sitt tankesätt, säger
Göran Stiernstedt, samordnare
för utredningen kring effektiviteten av vården.
sättningar för att hitta lösningar som annars
skulle vara förbehållna stora och resursstarka
kommuner, landsting och regioner. Ett exempel
på detta är 3R, ett samarbete mellan de tre
större regionerna: Stockholms läns landsting,
Region Skåne och Västra Götalandsregionen.
Genom samverkan kan kommunerna också bli
tydligare och starkare kravställare gentemot
leverantörerna, så att den teknik som verksam­
heten behöver också utvecklas i takt med resten
av samhället.
– Alla landsting nyttjar de nationellt gemen­
samt framtagna tjänsterna, men det skiljer
lite i funktionalitet i vårdsystemen samt om
de är byggda att fungera för både sjukhusoch primärvård. Trenden är tydlig mot mer
samarbete och flera landsting planerar för att
upphandla nya vårdsystem tillsammans, två
aktuella samarbeten är Sussa och 3R, berät­
tar Mikael Johansson, kundansvarig på Inera
som koordinerar landstingens och regionernas
gemensamma hälsoarbete.
F
örhoppningsvis blir bristande koor­
dinering snart ett minne blott. Inera,
ett bolag som ägs av landsting och
regioner i Sverige, har uppdraget att
koordinera landstingens och regionernas ge­
mensamma e-hälsoarbete och utveckla tjänster
till nytta för invånare, vård- och omsorgsperso­
nal och beslutsfattare.
Förberedelser pågår för att Inera ska bli ett
bolag inom SKL under 2016 och därmed även
få Sveriges 290 kommuner som delägare. Inera
har idag inget uppdrag att utveckla vårdsys­
temen i sig utan det sker i samverkan mellan
landsting som har samma system. Ineras fokus
är gemensamma infrastruktur lösningar för
att tillgängliggöra vårdinformation som finns i
olika vårdsystem, något som sedan kan nyttjas
av vårdsystem eller tjänster som NPÖ (Nationell
Patientöversikt). NPÖ har varit i gång sedan
2009. Systemet gör det möjligt för behörig
vårdpersonal att, med patientens samtycke, ta
del av journalinformation från andra landsting,
kommuner eller privata vårdgivare. Det ger
en helhetsbild och ökar patientsäkerheten. Via
1177.se ska man som invånare kunna logga in
och få tillgång till sin egen journal via tjäns­
ten Journalen som alla landsting kommer att
ansluta sig till successivt under 2016.
FOTO: MAGNUS GLANS
”
F
Jag övertygad om att de som kan och vill ta ett
större ansvar för sin egen hälsa ska uppmuntras
att göra det.
ör att få ihop information från läkare,
apotek och andra vårdgivare som
sedan även ska nås av medborgarna,
finns eHälsomyndigheten som ska­
pades 2014. Ett av myndighetens främsta
syften är att arbeta med att kvalitetssäkra och
utveckla den infrastruktur som är en naturlig
länk mellan hälso- och sjukvårdens alla aktörer.
Förhoppningen är att eHälsomyndigheten,
Inera, 3R och Sussa tillsammans ska bidra till
en mer sammanhållen digitalisering av vården,
så att den till slut är lika uppdaterad som sam­
hället i stort.
– Målet är att skapa en bättre och mer jämlik
vård, omsorg och hälsa. Personligen är jag över­
tygad om att de som kan och vill ta ett större
ansvar för sin egen hälsa ska uppmuntras att göra
det, så att de som behöver stöd och resurser,
till exempel barn, äldre och kroniskt sjuka, kan
erbjudas hjälp, säger Fredrik Frimodig, Chief
Information Officer, CIO, på eHälsomyndigheten.
Fredrik Frimodig, CIO på eHälsomyndigheten.
Vid sidan av dessa system utvecklas även
annan ny digital teknik som ska underlätta
vårdarbetet.
– Det sker en enorm utveckling inom bio­
teknik och sensorer som kan kopplas till
moderna telefoner som ger helt nya möjligheter
för vården att stödja patienten i dess liv. En
person som har diabetes ska kunna läsa av sitt
blodsocker i telefonen och informationen kan
skickas till vården för medicinska beslut, säger
Mikael Johansson och syftar på de framsteg
som faktiskt har genomförts och genomförs i
allt högre takt och poängterar:
– Man får komma ihåg att det var först 2007
som Apple lanserade sin iPhone och den första
läsplattan lanserades hösten 2010. Vi glöm­
mer ofta att det var inte var för så länge sedan.
Att invånare och patienter nu har tillgång till
denna nya användarvänliga teknik har varit
avgörande för den snabba digitalisering som
pågår och det gäller även för vården. W
DIGITALA SAMARBETEN
SUSSA (Strategisk Utveckling av
SjukvårdsStödjande Applikationer)
finns i landstingen Västerbotten,
Västernorrland, Örebro, Sörmland
och Blekinge. De har utvecklat
journalsystemet NCS Cross sedan
början av 1990-talet, och det är nu
dags att gemensamt upphandla
ett nytt.
3R är ett samarbete Stockholms
läns landsting, Region Skåne och
Västra Götalandsregionen. 3R ska
precis som Sussa upphandla ett
nytt vårdsystem. De ska dessutom
etablera en vårdinformationsmiljö
med en öppen plattformslösning
som kommer kunna användas
oavsett användarmiljö.
Kommuninvest Dialog #1 2016
13
FOTO: KRY
DET HÄR ÄR TELEHÄLSA
Telehälsa, (engelska tele health) är
ett område som utvecklats under
40 års tid. Sjukvårdsrådgivningen,
1177, kan även den placeras under
begreppet telehälsa. Med ny teknik
kan telehälsan kompletteras med
video och virtuella vårdmöten och
då ersätta vissa fysiska besök.
VIDEOVÅRD ÖKAR TILLGÄNGLIGHETEN
Du ligger hemma i 39 graders feber och att ta sig till närmaste vårdcentral känns lika utmanande som att bestiga Mount Everest. Tänk
om du då kan besöka din läkare via datorn eller din smarta telefon.
Med videovård har detta blivit verklighet och primärvården i Region Jönköping var först med att ta ett steg in i framtiden.
U
ligger i framkant när det
kommer till digitalisering av
vården, men Sverige ligger inte
långt efter. Vårdcentralerna Bra
Liv Nära i Jönköping blev i december
2015 en av de första offentliga vårdgivar­
na i världen att erbjuda digitala läkarbe­
sök – videovård hemifrån.
– Vi började med videovård första
december och har sedan dess sett en stadig
ökning av besökare. Plattformen är för oss
ett verktyg i arbetet, precis som stetosko­
pet säger Ulf Österstad, verksamhetschef
för vårdcentralerna Bra Liv Nära.
För att följa det befintliga regelverket så
journalförs och behandlas besöket som ett
vanligt besök på vårdcentralen. Det inne­
bär bland annat att tjänsten är gratis för
14
SA
Kommuninvest Dialog #1 2016
barn och även täcks av högkostnadsskyd­
det. Bland fördelarna lyfter Ulf Österstad
fram en minskad risk för smittspridning
och minskad miljöpåverkan.
– I och med att det är gratis för barn,
precis som ett vanligt besök hos primär­
vården, är det smidigare för många små­
barnsföräldrar att slippa lämna hemmet
med ett sjukt barn och istället prata med
en doktor online.
Även verksamhetsmässigt har genom­
förandet av videovård många fördelar.
– Vi ser inte detta som ett IT-projekt,
utan en utveckling av vår verksamhet.
Rent medicinskt är det av intresse att se
hur vi kan få patienten att med sina egna
händer undersöka sig själv och hur vi
kan integrera patientens deltagande i den
befintliga vården. Det handlar även om
utvecklingen av affärsmodeller för samar­
bete internt utan en fysisk lokal, förklarar
Ulf Österstad.
För de som inte är folkbokförda i Jön­
köpings län, så finns det andra alternativ.
Ett av dessa är den privata tjänsten KRY,
där man via en betaltjänst träffar en
läkare online.
– Vi ville öka tillgängligheten till vår­
den och använda teknik för att förenkla
för patienter. Genom att ladda ner vår app
eller gå till kry.se kan man enkelt få hjälp
och snabbt träffa en läkare oavsett var
man bor, eller var i världen man är, förkla­
rar Josefin Landgård, en av grundarna av
tjänsten KRY.
Men, kan man inte ringa 1177 för att få
den hjälpen?
– Via KRY möter du en läkare som kan
skriva recept eller remiss och ge dig råd.
1177 är en bra tjänst för att rådfråga en
sköterska, men krävs en medicinsk be­
dömning eller ett recept så blir man hänvi­
sad till andra instanser. Med videovård får
man båda tjänsterna i ett. W
Välfärdsinvesteringen
Här blir avfall
och gödsel biogas
TEXT: GÖRAN TIVENIUS FOTO: BERGSLAGSBILD AB
”
Detta energimiljöprojekt är ett synnerligen
angeläget samarbete mellan tre kommuner.
Syftet med investeringen är att bidra till
ett mer hållbart samhälle och regeringens
mål om en fossiloberoende fordonsflotta senast
2030. Med Kommuninvest fick vi både bra och
konkurrenskraftiga lånevillkor samtidigt som
vi vet att hållbarhet är en viktig del av deras
verksamhet. På så sätt kan man säga att cirkeln
är sluten.” Orden är Jens Isemos, VD för det kom­
munala bolaget Karlskoga Energi & Miljö AB.
Kommuninvånarna bidrar till produktionen
av biogas genom att källsortera sitt matavfall.
Källsorterat matavfall från ett tiotal kommuner
i närområdet används som råvara i biogas-pro­
duktionen.
Lantbruken är en viktig del av biogasens krets­
lopp. Lantbrukarna levererar energigröda och
gödsel till anläggningen och återför biogödsel till
åkermarkerna.
Biogasbolaget i Mellansverige AB är ett
bolag som är samägt av kommunerna Karlskoga,
Örebro och Kumla. Syftet med samarbetet är att
öka användningen av biogas som drivmedel i
regionen.
Biogas är ett av de mest miljöskonsamma driv­
medlen och har tack vare lokal produktion och
det breda utbudet av råvaror många fördelar.
Anläggningen är en samrötningsanläggning
där matavfall, energigrödor och naturgödsel
används som råvaror för produktion av biogas.
Anläggningens kapacitet är 48 GWh fordonsgas
per år, vilket motsvarar fem miljoner liter bensin.
Restprodukten biogödsel är godkänd för ekolo­
gisk odling och återförs till odlingsmarkerna.
Anläggningen färdigställdes i december 2013.
Under 2015 har man ansökt och beviljats grönt
lån om 49 miljoner kronor. W
Kommuninvest Dialog #1 2016
15
– Här präglas kulturen till stor del
av vårt historiska arv men också
hur vi kan ta med oss detta in i
en ny tid, berättar Jytte Rüdiger,
kulturchef Haparanda kommun.
16
Kommuninvest Dialog #1 2016
Kultur
viktigt även för mindre kommuner
Arbetstillfällen, infrastruktur och bostäder brukar nämnas som de
viktiga parametrarna när kommunerna ska attrahera nya invånare.
Men för att locka den moderna urbana människan krävs det också ett
brett kulturutbud, och det även i en liten kommun som Haparanda.
TEXT: JONAS LANNERING FOTO: MARIA ÅSÉN
L
ängst upp i Bottenviken vid
Torne älvs mynning ligger
Haparanda. Här finns det som
brukar beskrivas som ”världens
fredligaste gräns”, vilket syftar
på det nära samarbete kom­
munen har med sin finländska
systerstad Torneå. Här finns
också ett unikt kulturarv, Tornedalskulturen, som
sträcker sig längs med älven upp till Torneträsk.
Jytte Rüdiger är kulturchef i Haparanda och
den som har i uppdrag att bevara och utveckla
kulturen i den lilla norrlandskommunen. Hon
beskriver det lokala kulturutbudet som både brett
och levande.
– Vi har ett stort utbud om man jämför med
andra kommuner i samma storlek. Här präglas
kulturen till stor del av vårt historiska arv men
också hur vi kan ta med oss detta in i en ny tid,
berättar Jytte Rüdiger.
För att kunna attrahera nya invånare och behål­
la de som bor kvar har kultur och fritidsaktiviteter
blivit allt viktigare frågor för kommunerna att
hantera. När Peter Waara tog över som kommun­
styrelsens ordförande i Haparanda för ett par
– Kultur ger människor som bor
här och de som besöker oss ett
andrum, säger Peter Waara,
kommun­styrelsens ordförande
i Haparanda.
år sedan var det främst med en jobbskapande
agenda. Men för att kunna behålla kommunens
attraktionskraft på sikt tror han att kultur och
stadsmiljöfrågor är avgörande.
– Kultur ger människor som bor här och de
som besöker oss ett andrum. Det skapar syssel­
sättningar och verksamheter och det är oerhört
viktigt för att vi ska kunna vara en attraktiv plats
att bo på, säger Peter Waara.
I andra änden av landet, nästan så långt man
kan åka från Haparanda utan att passera lands­
gränsen, ligger Malmö. Den gamla industristaden
brukar nämnas som det tydligaste svenska exem­
plet på en stad som lyckas återuppfinna sig själv
med hjälp av kultur och kreativa näringar. Det är,
likt Haparanda, en stad som är starkt beroende
av en större stad på andra sidan gränsen men där
slutar kanske likheterna mellan städerna. Peter
Waara tycker ändå att man som mindre kom­
mun kan inspireras av hur städer som Malmö har
utvecklats.
– Tittar man på tillväxtområden i Sverige är
det inte främst industri som lyfts fram, utan
kultur och kreativitet. Stora städer som Malmö
har såklart helt andra förutsättningar än oss, a
Kommuninvest Dialog #1 2016
17
men det betyder inte att vi inte också ska sträva
efter en levande stad och ett brett utbud av kul­
tur- och fritidsaktiveter, säger Peter Waara.
U
– Mindre orter som satsar mer på
sitt egna utbud av upplevelser,
kultur och fritid växer snabbare,
säger Charlotta Mellander.
18
Kommuninvest Dialog #1 2016
nder början av 2000-talet fick Richard
Florida, amerikansk professor och
forskare, ett stort genomslag bland
svenska kommunpolitiker. Hans tes är
att områden med hög mångfald och brett kultur­
utbud lockar till sig den ”kreativa klassen”, de
moderna människorna med idéer, företagsamhet
och framtidstro som alla kommuner med själv­
aktning vill åt. Charlotta Mellander är forskare
på Handelshögskolan i Jönköping och Univer­
sity of Toronto. Hon har forskat tillsammans
med Richard Florida i många år.
– Vi har i flera studier sett att mångfald och
ett brett kulturutbud har ett direkt samband
med ekonomisk tillväxt i en region. Men det är
svårt att säga vad som är hönan och vad som är
ägget, säger Charlotta Mellander.
Kritiker till den teoribildning Florida och Mel­
lander företräder brukar nämna att det krävs en
kritisk massa på över en miljon invånare för att
den typen av utbud de talar om ska kunna locka
de människor som verkligen sätter fart på eko­
nomin. Då skulle ju i så fall nästan alla svenska
städer vara för små för att kunna bli den där
kreativa smältdegeln. Och för att inte tala om
alla glesbygdskommuner som brottas med ett
minskade befolkningsunderlag. Räcker det inte
med att vara nära ett regioncenter och ta del av
det kulturutbud som erbjuds där?
– Vi ställde oss den frågan i en studie. Räcker
det för mindre orter att ha närhet till en större
stads kulturutbud? Där såg vi att de mindre
orter som satsade mer på sitt egna utbud av
upplevelser, kultur och fritid också växte snab­
bare, vilket antyder att det inte räcker med att ta
snålskjuts av ett större kulturellt centrum, säger
Charlotta Mellander.
Ett titt i statistiken visar att många kommuner
”
Jag tror att fler kommuner måste
bli bättre på att lyfta fram sin
identitet för att sticka ut.
Jytte Rüdiger, kulturchef i Haparanda
har förstått vikten av ett levande kulturutbud.
Medan de statliga kulturutgifterna har stått
relativt stilla under 2000-talet har landstingens
och kommunernas utgifter ökat.
– Kommunerna står för 41 procent av de
offen­tliga kultursatsningarna, så de har en väl­
digt viktig uppgift över hela landet, säger Louise
M Andersson, kulturpolitisk expert på Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL.
Några kommuner väljer att göra stora inves­
teringar i exempelvis ett kultur- eller konserthus
vilket får stort genomslag i statistiken på kultur­
avgifter per invånare, men som inte nödvändigt­
vis säger något om hur rikt kulturlivet är på
orten. Haparandas metod är att bygga en stark
plattform för kultur med fokus på innehållet.
Hellre fler aktiviteter än ett nytt konserthus alltså.
– Hur man utformar sitt kulturutbud beror
på vad man vill uppnå. Men en bra start är att
se till den kultur som redan finns i kommunen
och se till att skapa de bästa förutsättningarna
för att den ska utvecklas. Det finns flera sätt att
åstadkomma ett levande kulturutbud på, säger
Louise M Andersson.
Man bör inte heller stirra sig blind på teaterns
besökssiffror när man utvärderar en kultursats­
ning enligt Louise M Andersson.
– Man kan också se att många människor
känner en stolthet för en plats med rikt kulturliv
även om de själva inte personligen väljer att be­
söka exempelvis ett museum eller en teater. Det
betyder mycket för att man ska känna att det
händer något där man bor och det hjälper till att
bygga en lokal stolthet.
S
å vad är det då som utmärker kulturen
i Haparanda? Här finns två återkom­
mande årliga kulturarrangemang som
engagerar både Haparanda och grannsta­
den Torneå. Vinterglöd, som är en bred kultur­
festival och Kallottjazz & Bluesfestivalen som
detta år fyller 33 år. De senaste åren har man
arbetat med att stärka de kreativa näringarna
med fokus på mat, boende, hantverk och design.
Detta har bland annat resulterat i att företagare
gått samman och utvecklat besökskonceptet
Made in Tornedalen samt etablerat en ny ateljé,
butik och café där 40-talet lokala konstnärer och
producenter samverkar. Utöver det finns bland
annat en kulturvecka, visfestival, teaterföreningar
och satsningar på offentlig konst och kultur i sko­
lan för att nämna några initiativ. För en kommun
med under 10 000 invånare har Jytte Rüdiger och
hennes kollegor lyckats åstadkomma både bredd
och spets i en imponerande mängd aktiviteter.
M
en det viktigaste för att kunna
konkurrera med andra kommuner
som erbjuder samma saker är att
hitta en särskild prägel på kulturen,
menar hon.
– I grund och botten handlar det mycket om
att hela tiden lyfta fram det unika som finns
här i Haparanda och Tornedalen. Det har man
varit väldigt dålig på tidigare och jag tror att fler
kommuner måste bli bättre på att lyfta fram sin
identitet för att sticka ut.
Om kulturen i Haparanda leder till ökad
tillväxt och inflyttning i framtiden får framtiden
utvisa. Men Jytte är övertygad om att deras ar­
bete med kulturen är viktigt för att behålla sina
invånare i kommunen. Ett kulturhus står inte
högst upp på agendan. Istället tycker hon att det
är viktigt att vara pragmatisk och jobba med det
man har.
– Min vision är att förmera de värden vi har
på ett roligt och kreativt sätt där vi bland annat
arbetar med att skapa en mer konstnärlig och
lekfull stad. Att kunna se en bra teater och sen
ta ett glas vin och titta ut över skärgården en
sommarkväll, det ska man kunna göra i Hapar­
anda också, avslutar Jytte Rüdiger. W
JYTTE RÜDIGER:
SÅ JOBBAR HAPARANDA
MED KULTUR
SAMARBETEN
– Torneå är vår naturliga samarbetspartner och vi jobbar ihop på
flera sätt inom kulturområdet. Vi
finansierar till exempel en pedagogisk tjänst på Nya Tornedalens
museum som ligger i Torneå. Sen
har vi flera kulturarrangemang
ihop där Jazz & Bluesfestivalen är
det största.
FOKUS PÅ INNEHÅLLET
– Vi har hellre ett brett utbud
av aktiviteter än ett flashigt
kulturhus. Vi använder Folkets hus,
skollokaler och andra offentliga
platser för att husera arrangemangen. Det ska finnas något
för alla.
MEDFINANSIERING
– Vi är en ganska liten kommun
och kan inte bekosta allting själva.
Jag har mångdubblat min budget
för våra fristående kulturprojekt
med hjälp av pengar från kulturrådet, landstinget och andra aktörer.
LEVANDE STADSMILJÖ
– Gränshandeln har betytt mycket
för oss men det har också fått negativa effekter på stadsmiljön. Så
nu har vi ett särskilt fokusområde
där vi satsar på en mer levande
stadsmiljö och offentlig konst.
LOKAL IDENTITET
– Vi försöker såklart att både
bevara och utveckla vårt kulturarv
som Tornedalingar. Vi arbetar till
exempel med att alla våra skolungdomar ska få komma ut och
uppleva de kulturmiljöer som finns
i närområdet.
Kommuninvest Dialog #1 2016
19
Johanna Larsson, ekonomi- och
finanschef på Kommuninvest
räknar på hur resolutionsavgiften
kommer att slå på avgiften.
20
Kommuninvest Dialog #1 2016
Från stabilitetsavgift
till resolutionsavgift
Nu ersätts stabilitetsavgiften av en ny riskdifferentierad
avgift — resolutionsavgiften. På Kommuninvest pågår arbetet
för fullt med att räkna ut hur stor den nya avgiften blir.
SÅ HÄR MYCKET
HAR KOMMUNINVEST
BETALAT I
STABILITETSAVGIFT
125000 TKR
125 000
100000
100 000
75000
75 000
50000
50 000
2015
2013
2014
2011
00
2012
25 000
25000
2010
en första februari 2016
trädde en ny lag i kraft
som handlar om hur staten
ska hantera krisdrabbade
banker som inte kan av­
vecklas genom konkurs.
Det kallas för resolution
– eller bankkrishantering
på vanlig svenska. Lagen är en implementering av
EU:s krishanteringsdirektiv.
Bakgrunden till det nya regelverket finns i de
globala principer som G20-länderna lade fast
efter den senaste finanskrisen 2008–2009. Då
blev det uppenbart hur tveksamt det är att tillåta
ett systemkritiskt kreditinstitut att gå i konkurs.
Inte minst med tanke på hur investmentbanken
Lehman Brothers kollaps 2008 bidrog till att för­
värra krisen. Principerna slår vidare fast att det är
ägarna och långivarna som ska betala förlusterna
i en bank som får problem – inte skattebetalarna.
Detta för att skydda de offentliga finanserna och
undvika så kallad moral hazard – i det här fallet
att ägare och långivare räknar med att staten ska
rädda banken.
Resolutionsavgiften ersätter den tidigare stabi­
litetsavgiften som varit lika för alla banker och
finansinstitut – 0,036 procent av företagens totala
skulder. I motsats till detta kommer resolutions­
avgiften att vara riskdifferentierad, det vill säga
olika för olika typer av institut.
Differentieringen av resolutionsavgiften görs
utifrån ett antal olika parametrar som mäter
institutens soliditet, likviditet och vissa andra
2009
D
TEXT: ANNA SPÄNGS FOTO: PAVEL KOUBEK
De två första åren var det halv
avgift, det vill säga 1,8 baspunkter
av balansomslutningen. Från 2011
blev det full avgift, 3,6 baspunkter.
FAKTA
Totalt kommer resolutionsavgifterna att uppgå till cirka 6,5–7
miljarder per år. Ungefär dubbelt
så mycket som den senaste
stabilitetsavgiften. När resolutionsreserven uppgår till 3 procent
av garanterade insättningar –
uppskattningsvis om cirka 4–5
år – ersätts resolutionsavgiften av
en så kallad riskavgift. Hur den ska
beräknas är en fråga som Regeringskansliet nu arbetar med.
Källa: Riksgälden
riskfaktorer. Det enskilda institutets avgift kan
bli högre eller lägre än 0,09 procent beroende på
riskprofilen i företaget.
På Kommuninvest arbetar man för fullt med
att ta reda på hur stor den egna procentsatsen
kommer att bli.
– Vi har fått en formel, men vi kan inte räkna
ut vår avgift utifrån hur enbart vi ser ut, utan vi
måste ta hänsyn till hur vi ser ut i förhållande
till alla andra institut, säger Johanna Larsson,
ekonomi- och finanschef på Kommuninvest.
Vad uträkningen ger är extra intressant för
Kommuninvest som tycker att man har betalat en
alltför hög stabilitetsavgift. Förra årets stabilitets­
avgift uppgick exempelvis till 120 miljoner kronor.
– Vi tycker att det har varit helt fel att vi har
fått betala så mycket under så många år. Vi tycker
inte att vi bidrar till att öka risken i det finan­
siella systemet – tvärtom bidrar vi till att minska
risken, säger Johanna Larsson.
Det är resolutionsmyndigheten, Riksgälden,
som utifrån EU-regler beslutar hur stor Kommun­
invests resolutionsavgift slutligen blir. Men exakt
vad resolutionsavgiftens införande kommer att
innebära för Kommuninvest kan myndigheten
enbart svara på i allmänna ordalag.
– Vi kommenterar aldrig enskilda institut
men rent generellt finns möjlighet utifrån vissa
särskilda parametrar att klassas som så kallad
promotional bank, vilket innebär att man då kan
få ett reducerat avgiftsunderlag, svarar Charlotte
Rydin, chef Finansiell stabilitet och konsument­
skydd på Riksgälden i ett mejl. W
Kommuninvest Dialog #1 2016
21
Så här beräknas
Kommuninvests
lånemarginal
Fram till 2007 behövde Kommuninvests lånemarginal
endast täcka verksamhetens egna kostnader — som löner,
datorer och lokal. Förutsättningarna ändrades i grunden
när finanskrisen härjade. I kölvattnet har regleringen ökat
och en rad nya kostnadsposter tillkommit.
V
år omvärld är annorlunda
idag jämfört med före fi­
nanskrisen. Kommuninvests
ekonomi- och finanschef
Johanna Larsson påpekar
att ”vi har nu fått faktorer
i vår marginal som vi inte
kan påverka”.
Innan 2007 var den genomsnittliga lånemar­
ginalen 15 punkter (se faktaruta). I dagsläget är
den omkring 30 punkter. Johanna Larsson fram­
håller samtidigt att Kommuninvest i grunden ser
positivt på alla ambitioner att öka den finansiella
stabiliteten – nationellt såväl som globalt.
– Vi bidrar till finansiell stabilitet med att
finnas där som en trygg och säker långivare när
kommunsektorn behöver oss och vi fanns där
under finanskrisen då bankerna drog sig undan,
påminner hon om.
Men eftersom Kommuninvest endast tar
”mycket liten risk” och bara finns till för att till­
handahålla lån till kommunsektorn – och inte för
22
Kommuninvest Dialog #1 2016
TEXT: KARL BRUZE FOTO: PAVEL KOUBEK
att generera privata vinster som bankerna – slår
den ökade regleringen relativt sett hårdare mot
Kommun­invest när alla finansiella institut dras
över en kam. Den ökade regleringen har med
andra ord hittills drabbat medlemmarna opro­
portionerligt hårt.
– Vi är positiva till att man jobbar med de här
frågorna och att man inte vill låta skattebetalarna
betala för en finansiell kris, men Kommuninvest
ägs ju av skattebetalarna. Något som drabbar
Kommuninvest drabbar skattebetalarna, förkla­
rar Johanna Larsson.
Johanna Larsson, Kommuninvests
ekonomi- och finanschef.
P
recis som i annan affärsverksamhet
uppstår för Kommuninvest en skillnad
mellan hur mycket man tar betalt (för
utlåning) och hur mycket man betalar
(för inlåning). Överskottet (räntenetto) behöver
användas till fyra olika saker: resolutionsavgift,
ränta på insatt kapital, buffert för orealiserade
marknadsvärdesförändringar, samt operativa
kostnader.
BASPUNKTER
35
30
25
BUFFERT FÖR OREALISERADE MARKNADSVÄRDESFÖRÄNDRINGAR
10
Återförs till
medlemmarna
20
RÄNTA PÅ INSATSKAPITAL
15
7
10
OPERATIVA KOSTNADER
8
5
STABILITETSAVGIFT/RESOLUTIONSAVGIFT
Återförs
inte till
medlemmarna
5
0
MARGINAL
(1) Stabilitetsavgift/Resolutionsavgift
– Efter finanskrisen bestämdes att alla svenska
finansiella institut ska betala en avgift till en sta­
bilitetsfond. Den får banksystemet själva bygga
upp. I dagsläget är det ungefär fem punkter av
vår marginal.
I år är sista gången som stabilitetsavgift tas
ut. Den ersätts med resolutionsavgift (se artikel
sidan 21) som en följd av nya regler för bank­
krishantering (resolution), som grundar sig på
EU-direktiv.
– Det är pengar som försvinner ut från Kom­
muninvest och aldrig kommer tillbaka igen.
Man har lovat att avgiften ska bli differentierad
utifrån vilken typ av aktör man är – vilket för
Kommuninvest skulle innebära en lägre avgift
som en följd av den låga risken – men hittills har
det inte varit så, fortsätter Johanna Larsson.
(2) Ränta på insatt kapital
Mellan 2009 och fram till hösten 2014 hade
Kommuninvest ett marginalpåslag för att öka
EN PUNKT
= en räntepunkt
= en baspunkt
= en hundradels procent
= 0,01 procent
det egna kapitalet – vilket efter finanskrisen har
blivit ett krav kopplat till så kallad bruttosoli­
ditet. Efter beslut på Kommuninvests förenings­
stämma 2014 och 2015 sker denna kapitalise­
ring nu via medlemsinsatser, på vilka det betalas
ränta. Marginalpåslaget går därmed tillbaka till
ägarna.
– Vi kan inte genera dessa pengar på annat
sätt än genom marginalpåslag. I dagsläget är det
sju punkter, berättar Johanna Larsson och för­
klarar att det teoretiskt skulle kunna komma att
ändras beroende på vad medlemmarna kommer
överens om att de vill ha i ränta, samt vad som
blir den framtida storleken på insatskapitalet.
Det senare är avhängigt vad EU kommer fram
till angående bruttosoliditetskravet. Besked vän­
tas innan utgången av 2016. (3) Buffert för orealiserade marknadsvärdes­
förändringar
Den tredje komponenten är både den största – cir­
ka tio punkter – och den som brukar vara svårast
att förklara. Den följer av det internationella redo­
visningsregelverket IFRS som växt fram på EU-nivå
och som Kommuninvest började tillämpa 2007.
– Eftersom vi ska redovisa även orealiserade
marknadsvärdesförändringar tar vi ut en extra
marginal. Vi vill inte redovisa negativa siffror,
för vi bedömer att det inte är bra för verksam­
heten, utan vi vill generera en slags buffertvinst,
säger Johanna Larsson.
Bufferten går även den i slutänden tillbaka till
ägarna.
(4) Operativa kostnader
De operativa kostnaderna för att driva Kommun­
invests verksamhet motsvarar ungefär åtta punkter.
– Det är pengar som vi måste ha för att driva
verksamheten, säger Johanna Larsson.
– Vi jobbar hela tiden med att bli effektivare
samtidigt som vi utökar vår kapacitet. Vi vill få
ner antalet punkter, fortsätter hon.
Ansträngningarna har gett resultat i takt med
att volymerna för in- och utlåning har ökat. År
2006 var lånemarginalen – som då endast täckte
operativa kostnader – cirka 15 punkter, att
jämföra med dagens åtta punkter för operativa
kostnader. W
Kommuninvest Dialog #1 2016
23
Gröna lån som
minskar bostadsbristen
Boverket uppskattar behovet av nya bostäder år 2025 till över 700 000.
För att nå fram krävs innovativa lösningar, som till exempel SABO:s
Kombohus, ett nyckelfärdigt hus som är billigare än andra på
marknaden. Nu öppnar Kommuninvest för att Gröna lån kan finansiera
byggande av fler Kombohus i de kommunala bostadsbolagen.
E
n orsak till svårigheten att
bygga nytt är att det saknas
detaljplanerad och byggbar
mark. I december 2015 över­
lämnade Planprocessutred­
ningens sitt slutbetänkande,
”Bättre samarbete mellan stat
och kommun – vid planering
för byggande” till regeringen.
Utredningen föreslår bland annat en förenk­
ling av arbetet med att ta fram detaljplaner.
Betänkandet från utredningen remissas till ett
hundratal instanser. Svaren ska vara Näringsde­
partementet tillhanda senast sista mars 2016.
Ytterligare en starkt påverkande faktor är
de höga svenska byggpriserna. Enligt officiell
statistik för 2014 från Europeiska kommis­
sionens statistikkontor Eurostat är de svenska
byggpriserna högst i Europeiska unionen. Ett
ett pressuttalande menar Petter Jurdell, enhets­
chef på Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
(SABO), att konkurrensen på byggmarknaden
måste öka. ”De höga priserna hämmar inte bara
bostadsbyggandet, de bromsar även utveck­
lingen på arbetsmarknaden och den ekonomiska
tillväxten”.
Jonas Högset, ansvarig för nyproduktion på
24
Kommuninvest Dialog #1 2016
TEXT: GÖRAN TIVENIUS FOTO: SABO
ser företagets Kombohus som ett kon­
struktivt bidrag till ett effektivt och hållbart bo­
stadsbyggande. ”Alla vet att det behövs många
nya hyresrätter. Sådana saknas inte enbart i de
stora tillväxtkommunerna, utan i hela Sverige.
Faktum är att det är brist på hyresbostäder i
drygt 80 procent av landets kommuner.”
För att stimulera medlemsföretagen, 300
allmännyttiga bostadsföretag, att bygga erbjuder
SABO en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris
som ligger cirka tjugofem procent under mark­
nadspris. Husen kallas Kombohus och finns
i dagsläget i tre utföranden. Bas – ett mindre
kompletteringshus i 2–4 våningar. Plus – ett
större punkthus upp till 8 våningar samt Mini
– yteffektiva ettor och tvåor på 35–45 kvadrat­
meter.
SABO
SABOS KOMBOHUS
•C
irka 25 procent lägre byggpris
än övriga marknaden.
•E
nergiförbrukning på maximalt
65 kWh/m2 år. (Beräknad för
ett hus i Enköping.)
•B
yggnaderna uppfyller villkor
för Miljöbyggnad Silver, eller
Svanen.
H
os Kommuninvest tas SABOs koncept
emot med stort intresse. ”Som största
långivare i kommunsektorn – och
dessutom ägda av svenska kom­
muner, landsting och regioner – är vi förstås syn­
nerligen angelägna om alla initiativ som gynnar
våra medlemmars ekonomi och hållbarhetstän­
kande”, säger Björn Söderlundh, utlåningschef
på Kommuninvest.
"Nu kan man minska bostadsbristen och dessutom
finansiera det grönt”, menar Johan Olander, kundansvarig på Kommuninvest och en av dem som arbetar med
SABO Kombohus.
”
Det är brist på hyresbostäder i drygt 80 procent
av landets kommuner.
En kommun, region eller ett landsting som
står inför investeringar som främjar övergången
till lägre koldioxidutsläpp och en klimattålig
tillväxt eller minskar klimatpåverkan genom
förnybara energikällor och energieffektivisering­
ar kan markera detta genom Kommuninvests
gröna lån. Kraven för att kvalificera sig när det
gäller bostadsprojekt rymmer bland annat låg
energiförbrukning.
G
röna lån-ansökningar granskas och
godkänns av Kommuninvests miljö­
kommitté som består av externa råd­
givare med god erfarenhet av hållbar­
hetsarbete. Enligt SABO uppfyller Kombohusen
villkoren för Miljöbyggnad Silver, eller Svanen,
och har en energiförbrukning på maximalt 65
kWh/m2 och år. (Beräknad för ett hus i Enkö­
ping.) I de flesta fall, beroende på utförande och
geografisk placering, förväntas de uppfylla de
Jonas Högset, ansvarig för nyproduktion på SABO
krav som Kommuninvests ramverk ställer på
energiförbrukning och miljöcertifiering.
”Vi är väldigt stolta över att SABOs Kombo­
hus kan godkännas för Gröna lån. I våra ram­
upphandlingar av Kombohus var det viktigt för
oss att inte enbart pressa priset utan även ställa
krav på bra kvalitet, god miljöprestanda och låg
energiförbrukning. Kommuninvests inställning
visar att våra ramupphandlade typhus ligger i
framkant när det gäller att minska bostadssek­
torns klimatpåverkan”, säger Jonas Högset.
Kommuninvest har högre ambitioner än en­
bart gröna lån. ”Vi stöder sektorns övergång till
ett mer hållbart samhälle genom en finansiering
i samklang med kommunernas miljöambitio­
ner. De gröna lån som förmedlas i dag vill vi så
småningom finansiera med en grön obligation.
Den riktar sig till investerare som bestämt sig
för att placera i projekt som främjar hållbar­
het”, kommenterar Björn Söderlundh. W
300
allmännyttiga bostadsföretag får
erbjudanden från SABO att bygga
serier av nyckelfärdiga hus till ett
fast pris som ligger cirka tjugofem
procent under marknadspris.
Kommuninvest Dialog #1 2016
25
26
Kommuninvest Dialog #1 2016
Kapitalförvaltningstjänster
Slå ihop era
påsar och spara
miljonbelopp
Genom samarbete har fem landsting/regioner etablerat
enkla rutiner för att tillsammans årligen slippa betala
mångmiljonbelopp av skattebetalarnas pengar i
onödiga avgifter för kapitalförvaltningstjänster.
TEXT: KARL BRUZE FOTO: SHUTTERSTOCK
F
redrik Holst, finanschef Lands­
tinget Västmanland, liknar
upphandlingssituationen vid
den nytta Kommuninvest kan
ge sina medlemmar. "Volym
bygger fördelar", konstaterar
han.
För drygt fem år sedan – i
Dialog nummer fyra 2010 – efterlyste Mattias
Olsson, finanschef för Region Jönköping län,
”ett ökat samarbete mellan kommuner och
landsting när det gäller upphandling av kapital­
förvaltningstjänster”. Bakgrunden var att lands­
ting/regioner befinner sig i en likartad situation
med löpande behov av att upphandla kapitalför­
valtning för att trygga sina framtida tjänstepen­
sionsbetalningar. Det handlar om stora pengar.
År 2013 var kommunsektorns pensionsskuld
nästan 500 miljarder kronor.
Sedan mitten på 2000-talet träffas finanschefer
för Sveriges landsting/regioner två gånger per
år – vår och höst – i Sveriges Kommuner och
Landstings lokaler i Stockholm. Många diskussio­
ner om möjliga samarbeten har förts genom åren.
Redan 2010 började landstingen i Västmanland,
Södermanland och Örebro att försöka samarbeta
närmare på en rad områden. Mats Widén, finans­
chef Landstinget Sörmland, berättar:
– Allt samarbete är rent informellt. Men vi tre
har exakt samma finanspolicy ner på sista kom­
matecknet, förklarar Mats Widén.
Den gemensamma finanspolicyn är grunden
i samarbetet, som enligt de tre deltagarna även
underlättas av att landstingen/regionerna
a
Kommuninvest Dialog #1 2016
27
Mats Widén, finanschef Landstinget Sörmland, Fredrik Holst, finanschef Landstinget Västmanland, Christer Rosenquist,
Landstinget Blekinge och Mattias Olsson, finanschef för Region Jönköping län.
har många likheter och är geografiskt närbe­
lägna.
Efter några år, 2013, var det dags att för första
gången gemensamt upphandla kapitalförvalt­
ningstjänster, vilket skedde tillsammans med
Landstinget Blekinge och Region Jönköpings
läns Mattias Olsson:
– När vi börjar agera tillsammans sparar vi
helt enkelt pengar, och det är skattepengar så då
är varje krona viktig. Om fler deltar så är det
jättebra, säger Mattias Olsson och framhåller att
det skulle bli ännu lägre kostnader för samtliga
landsting.
E
xakt hur mycket man kan spara beror
på flera faktorer, däribland typ av
produkter och avtal, men sist men inte
minst är det alltid själva upphandlings­
volymen som påverkar mest.
– Är vi flera aktörer kan man spara ett antal
miljoner på årsbasis, säger Mattias Olsson
försiktigt, med hänvisning till en gemensam
upphandling med en total volym bortåt 1,5
miljarder kronor som de fem landstingen gjorde
innan jul.
Ingen av deltagarna i samarbetet kan se någon
enkel förklaring till att inte fler landsting/regio­
ner – eller kommuner för den delen – hittills valt
att gå med i samarbetet, annat än att vanans
makt är stor.
– Vi får bra priser. Jag ser inga nackdelar, man
28
Kommuninvest Dialog #1 2016
1,5
MILJARDER KRONOR.
För flera aktörer tillsammans så
kan man spara ett antal miljoner
på årsbasis, säger Mattias Olsson
försiktigt, med hänvisning till en
gemensam upphandling med en
total volym bortåt 1,5 miljarder
kronor som de fem landstingen
gjorde innan jul.
förbinder sig inte så mycket utöver att ställa hur
mycket pengar vi är beredda att gå in med, reso­
nerar Christer Rosenquist i Landstinget Blekinge.
Från att ha haft alla kapitalförvaltningstjäns­
ter samlade hos en av storbankernas lokala
kontor, har han som ansvarig för Landstinget
Blekinges pensionspengar idag fem olika leveran­
törer – samtidigt med betydligt lägre förvalt­
ningskostnader. I likhet med övriga i samarbetet
framhåller han att det ger fler värden:
– Vi brukar ringa varandra och hjälpa varan­
dra. Jag ser bara fördelar. Vill jag inte vara med
och upphandla så säger jag bara det. Man kan
bestämma utifrån fall till fall, berättar Christer
Rosenquist.
Mats Widén i Nyköping stämmer in i att det
är kul att samarbeta och att slutresultatet blir
bättre:
– Det är mycket roligare att bolla idéer med
andra. Det är utvecklande både personligt och
för landstingen. Att ha någon att diskutera med
är en grund för att fatta bättre beslut, förklarar
Mats Widén.
Fredrik Holst berättar att hållbara placeringar
hamnar allt mer i fokus:
– Det är ett område vi jobbar mycket med nu.
Där hjälps vi åt och sätter tryck på våra förval­
tare gemensamt och då händer det saker. W
Fotnot: Fredrik Holst, finanschef Landstinget Västmanland, är
inhyrd deltid som finanschef för Region Örebro län.
Läsarundersökning
%
Läsarna tycker att Dialog
är bra och trovärdig
I slutet av 2015 genomfördes en läsarundersökning av tidningen Dialog.
Göran Tivenius, kommunikationsstrateg på Kommuninvest, är redaktör
för tidningen och menar att det är viktigt att läsarna regelbundet får sätta
betyg på tidningen. ”Det handlar om respekt för läsaren. I dagens höghas­
tighetssamhälle måste människan av praktiska skäl välja bort den absoluta
merpart av all information som erbjuds. Då gäller det att Dialog tillhör de
medier som står på läsarnas överlevandelista.”
Undersökningen genomfördes oktober–november 2015 och ställde frågor
om kännedom, läsande, nytta, förväntan och helhetsintryck. Övergripande
fick Dialog bra betyg. Ett betygsområde som får höga betyg är ”trovärdig”,
vilket förstås gläder utgivarna.
UNDERSÖKNINGEN I SIFFROR
Kännedom
48 procent av målgruppen känner till Dialog
”mycket eller ganska väl”.
Läsande
49 procent av läsarna läser normalt ”en stor del
av innehållet eller allt/nästan allt i tidningen”.
Förväntan
75 procent av läsarna anser att Dialog uppfyller
förväntningarna på tidningen ”ganska eller
mycket väl”.
* Av de som tillfrågades via e-post svarade ungefär var femte person. De flesta av de som svarade
var politiker och knappt en tredjedel var politiker.
Ideal
EN TIDNING FRÅN
KOMMUNINVEST
#4 2015
EN TIDNING FRÅN
EST
KOMM UNINV2015
#2
EN TIDNING FRÅN
KOMM UNINV
EST
#3 2015
Upplevd nytta
IT-samarbete
60 procent av läsarna upplever att de har nytta
av Dialog i ”ganska eller mycket stor utsträckning”.
MÖJLIGHETEN FÖR SMÅ
ATT BLI STORA
Efter mutskandalen
NU FINNS TYDLIGA REGELVERK
I GÖTEBORG STAD
5
Kapitalförstärkning
2,6 MILJARDER I NYTT
INSATSKAPITAL
FRÅGOR TILL
EN FÖRNYARE
t
Nu är det grön
anan
Höghastighetsb
GÄLLER
KOMMUNINVEST
LANSERAR
GRÖNA LÅN
SOM
OKLART OM VADIERINGEN
FÖR MEDFINANS
n
Social innovatio
SÅ KOMMER MAN
MEDBORGARNA
NÄRMARE
Räntor
MINUS SOM ÄR
FÖR KOMMUNERPLUS
NA
5
Försäkringar
I GÄVLE JOBB
AR
FÖR LÅGA PREM MAN
IER
Kapitalförstär
kning
ALLT
FLER KOMM
TECKNAR UPP UNER
SIG
FRÅGOR OM
KULTUR I VÄRNAMO
JULIA AHLROT OCH BO FRANK I VÄXJÖ KOMMUN ÄR SÄKRA PÅ
ATT DERAS MILJÖARBETE KOMMER ATT VISA SIG LÖNSAMT
5
FRÅGOR OM
VÄLFÄRDSTEKNIK
ten
Välfärdsjuris Gröna Växjö Parhästarna
ENS JURIST
ARABI, REGERING
ARDALAN SHEK GA VÄLFÄRDSFRÅGOR
CIVILMINISTER
ATT LÖSA MÅN
MED UPPDRAG
66 procent av läsarna anser att Dialog är
”ganska eller mycket nära den ideala kund/medlemstidningen”.
LENA MICKO
OCH GÖRAN
FÄRM, TVÅ NYA
SKA BROTTAS
ORDFÖRA
MED KOMMUN
ERNAS VÄLFÄRDS NDEN SOM
FRÅGOR
Vilja att rekommendera Dialog till andra
80 procent ställer sig positiva till att rekommendera Dialog till andra.
Helhetsintryck
82 procent av läsarna har ett ”ganska eller
mycket bra helhetsintryck” av tidningen.
Önskar tidningen i fortsättningen
84 procent har svarat positivt på frågan om de
vill ha tidningen i fortsättningen.
Pappersform eller digitalt?
Läsartips
Tidningen Dialogs redaktionskommitté består av Nisse
Gustavsson, Landstinget Västmanland, Stina Lantz,
Thomas Åkelius och Göran Tivenius. De tre sistnämnda
arbetar på Kommuninvest och tar gärna emot idéer och
funderingar från läsarna (förnamn.efternamn@kommuninvest.se).
62 procent vill ha tidningen i traditionell pappersform, medan övriga önskar den i digital
fason.
Vill läsa mer av
Önskelistan beträffande vad läsarna önskar
mer av toppas av analyser, till exempel av kommunala investeringar och låneskuld. På andra
plats hamnar finansiella frågor och på tredje
plats reportage från medlemskommuner och
medlemslandsting.
Kommuninvest Dialog #1 2016
29
På gång
Kommuninvests
föreningsstämma 2016
Torsdagen den 21 april 2016 genomförs Kommuninvests jubileums­
stämma. Verksamheten startade 1986 och väljer att titta mer
framåt än bakåt.
Välkommen till en upplevelse som vi hoppas ska bli ovanligt
minnesrik!
Vi ses på Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsson
plan 4, Stockholm.
Program
09.30 Registrering och kaffe.
10.00 Inledning. Tomas Werngren, VD Kommuninvest i Sverige AB
10.10
Hur ska det gå för välfärden i framtidens kommuner och landsting/regioner? Paneldiskussioner
10.50Kaffepaus.
11.20
Hur ska kommunsektorn få tillgång till, attrahera och behålla
kompetent personal? Paneldiskussioner.
11.50
Mitt i steget – samtal om Kommuninvest idag och imorgon.
Linda Frohm, vice ordförande Kommuninvest ekonomisk
förening. Ellen Bramness Arvidsson, ordförande Kommun­
invest i Sverige AB. Maria Viimne, Vice VD Kommuninvest
i Sverige AB.
12.30Lunch.
13.30
Tal av Finansminister Magdalena Andersson.
14.00
The Global Metropolitan Revolution, Bruce Katz, Brookings
Institution.
14.40Paus.
14.50 Framtida utmaningar för kommuner, regioner och Kommuninvest. Göran Färm, Ordförande Kommuninvest ekonomisk
förening.
15.10
Året som gått. Tomas Werngren, VD Kommuninvest i
Sverige AB och Johanna Larsson, Ekonomi- och finanschef
Kommuninvest i Sverige AB.
15.40Kaffepaus.
16.00 Föreningsstämma.
19.00 Jubileumsmiddag.
Läs mer och anmäl dig senast den 31 mars på
www.kommuninvest.se/stamma
30
Kommuninvest Dialog #1 2016
Stockholm Waterfront
Congress Centre.
Magdalena Andersson,
Sveriges finansminister.
5 frågor till en förnyare
”Jag har
många idéer
i huvudet”
TEXT: DAVID GROSSMAN FOTO: PATRICK DEGERMAN
Under alla år som sjuksköterska på sjukvårdsupplysningen i Skellefteå har Britt-Marie Lundmark fått frågor om små barn och uttorkning.
Det har lett till att hon utvecklat en ny typ av
indikator som visar om barnen har kissat i blöjan eller inte. För det fick hon pris av Skellefteå
kommuns näringslivskontor.
Kan du berätta mer om din revolutionerande innovation?
– Inte så mycket just nu eftersom jag söker patent.
Men det handlar om en indikator som kan visa om
ett barn har kissat. Blöjor är så effektiva idag och
föräldrar blir osäkra och kontaktar vården när de
tror att barnet är uttorkat.
Hur kom du på idén?
– Jag har alltid sjukt många idéer i huvudet och man
får ta en i taget. Problemet är att förverkliga idéer,
det är tufft att ro iland projekt om man sitter ensam
i båten.
Har du gjort någon marknadsundersökning?
– Absolut. Bland annat på ett populärt kafé i stan
där jag tillbringade åtta lördagar och pratade med
småbarnsföräldrar. Det var givande.
Blir det till sist en produkt?
– Jo, det är jag säker på. Nu har jag vunnit ett aktie­
bolag och startkapital. Juryn menar att det här en
innovation som kan vidareutvecklas till fler använd­
ningsområden och nå stor framgång både nationellt
och internationellt.
Ska du fortsätta att arbeta som sjuksyster?
– Jag är inne i ett vägval. Vi får se hur projektet ut­
vecklas. Man måste ju ha pengar till hyra och mat. W
Kommuninvest Dialog #1 2016
31
30
ÅR
Jubileumsstämma
– mitt i historien
Det kommunala finanssamarbetet Kommuninvest startade 1986.
Trettio år av framgångsrikt samarbete är värt att fira lite extra.
Torsdagen den 21 april 2016
Stockholm Waterfront Congress Centre
The Global Metropolitan Revolution
Bruce Katz, Vice President and Director, Metropolitan Policy Program,
Brookings Institution
Tal av Sveriges finansminister Magdalena Andersson.
Panelsamtal om den svenska kommunsektorns utmaningar.
Med mera …
www.kommuninvest.se/stamma