1. No category

Framgångsrika skolor
Struktur, kultur, ledarskap
Jonas Höög
Centrum för skolledarutveckling
Riksdag Regering
Utbildningsdepartement
Skolverket
Skolinspektionen
Utbnämnd
Ordf i Un
KS
KF
Skolkontor, Skolchef
Rektor
Struktur
?
Kultur
Ledarskap
Framgångsrik
Skola
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
2
Ledarens förhållande till skolans
struktur och kultur
Arbetar för strukturförändring
Ledarens inriktning i sitt
förändringsarbete
JA
NEJ
JA
Den kompletta
ledaren
Visionären utan
handlingsplan
NEJ
Administratör
utan vision eller
kommunikation
Passive
ledaren
Arbetar för
kulturförändring
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
3
Modell över skolan som organisation
Hoy & Miskel. Educational Administration: Theory, Research, and Practice (2013)
Resultat
Förutsättningar
Förändringsprocess
Omvärlds
Betingelser
Strukturen
(Det formella systemet)
Uppdrag
Styr
Dokument
Ekonomi
Personal
elever
Material
metoder
Kulturen
(Värderingar)
Politiskt
System
(Makt
Relationer)
Individerna
(Behov o Motivation)
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
Mål
uppfyllelse
ArbetsTillfredsställelse
Frånvaro
Avhopp
Allmän
kvalitet
4
Är skolan en organisation?
Är organisationsförståelse en
förutsättning för
systematiskt kvalitetsarbete?
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
5
Organisationsförändring, Nätverk, IT, Lokal skolutveckling
(attraktiv skola), Ledarutveckling, Fortbildning
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
6
Loose coupling – löst kopplade system
Karl Weick(1976), "Educational Organizations as Loosely Coupled Systems." Administrative Science Quarterly 21:1-19
 Sammanbundna nätverk men påverkan
mellan dem är långsam eller försvagas snabbt
 Brist på samordning
 Regler saknas
 Ingen återkoppling planeras
 Professionell autonomi i lärares arbete
Vad handlar 599 Avhandlingar i
utbildningsvetenskap om?
• Ingen relaterar uttryckligen till organisationsteoretiska
perspektiv
• Analysen visar att 247 (42%) tydligt kan placeras i
något av organisations-perspektiven: struktur, kultur,
politik, individ
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
8
Avhandlingar i utbildningsvetenskap 2000-2010i
förhållande till organisationsdimensioner
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
Procent
Före 2006
1 Struktur
6
37
31
25
33
18
150
25
2 Kultur
3
11
10
3
8
7
42
7
3 Politik
2
0
7
0
0
1
10
2
4 Individ
2
5
8
8
10
12
45
8
0
44
36
38
32
37
187
31
Barn i behov
1
7
15
3
7
10
43
7
Övrigt
0
7
10
13
12
17
59
10
Universitet
0
8
11
13
14
13
59
10
Kan ej bedömas
0
4
0
0
0
0
4
1
Summa
14
123
128
103
116
115
599
101
Undervisning och lärande
Jonas Höög Centrum för
skolledarutveckling UmU
Varför upptäcker man inte
organisations det?
Två intervjuer med sociologer:
Svårt att svara på: Det har jag
inte tänkt på
eller jag har inte tänkt så
9
En framgångsrik skola ?
• Kunskapsmål
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Genomsnittligt meritvärde – betygspoäng
Andel som når målen
Betyg i olika ämnen
Andel som lämnar grundskolan med godkända betyg
Övergång till gymnasiet
Nationella prov – Internationella test
Andel som fullföljer gymnasiet
Value added - utveckling över tid
Övergång till högskolan - arbetsmarknaden
Björn Ahlström & Jonas Höög Umeå Universitet
300
275
Meritvärden 2011 årskurs 9 1405 skolor
250
225
200
Medel=
211
175
150
125
SÄMRE
skolan
191, nr 230
100
75
50
25
0
Jonas Höög Umeå Universitet
BÄTTRE
skolan
231 nr 1212
Elever som når målen årskurs 9 2011 1405 skolor
100
90
80
70
60
50
40
68 %
SÄMRE
skolan 260
Medel=
78%
30
20
787 skolor 56% ligger
mellan
10
0
Jonas Höög Umeå Universitet
88 %
BÄTTRE skola
1047
Meritvärde 0-320
1410 skolors meritvärde och % som är godkända i årskurs 9, 2011
Andel som når målen i % 0-100
Förhållandet mellan meritvärde och nå mål
Målupp
fyllelse
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
14
Stabilitet i resultaten
Meritvärde 1999-2013
30
20
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
-10
-20
-30
-40
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
15
Resultaten varierar starkt
mellan åren 2004 – 2006 i de 24 skolorna
Andel som når målen)
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
16
Figur 1: Effekten av bakgrundsfaktorer för det genomsnittliga
meritvärdet, för skolor/skolenheter läsåren
1999/00 – 2012/13
Skolinspektionen : Tillsyn av bedömning och
betygssättning 2012/2013
Jonas Höög Umeå Universitet
Andra Mål?
Hur mäta de sociala målen?
Skolverkets
BRUKmaterial;
Indikator
Grundläggande demokratiska
värderingar
Självkänsla och självförtroende
Kommunikation, samarbete och
konfliktlösning
Respekt för människors olikheter
Jämställdhet
Initiativ och ansvarstagande
Kritisk granskning och
problemlösningsförmåga
Skapande förmåga
Normer, värden
och personlig
utveckling:
Motiv, lagrum motsvarande
Lpo 94 kap 1, 2.1, 2.2, SL 1:2 §
Lpo 94 kap 1, 2.2
Lpo 94 kap 1, 2.2
Lpo 94 kap 1, 2.1, 2.2, kursplan för SO
Lpo 94 ksp 1, 2.1, 2.2, SL 1 kap 2 §
Lpo 94 kap 1, 2.2, 2.3
Lpo 94 kap 1, 2.1, 2.2
Lpo 94 kap 1, 2.2
De 24 skolornas resultat
sociala och kunskapsmål
De
Kunskapsmål
STARK
SOCIALA
MÅL
SVAG
SVAG
STARK
ÅTTA
SKOLOR
FEM
SKOLOR
FYRA
SKOLOR
SJU
SKOLOR
Skillnad mellan faktiskt och förväntat resultat i
de 24 skolorna 2004-2009
De
Kunskapsmål
STARK
SOCIALA
MÅL
SVAG
SVAG
STARK
-3,8
+3,1
-7,2
-1,3
Förståelsen för skolans struktur och kultur
Skala: 1 Stor förståelse 6 Liten förståelse
Vilka strategier har du för att arbeta för att skolans struktur
och kultur ska hänga samman och utvecklas hand i hand?
Rektor på nivå 6 : Skolans struktur och alltså vad mera?
I: Kultur.
R: Kultur … jaa alltså jag är ju väldigt mån om de här kringbitarna om vi nu
ser den mångkulturella sammansättning som vi har att vi använder till
exempel kultur keramikverkstan och kulturbitar för att stötta många av de
här barnen som kanske inte har så många andra uttrycksformer för att
fungera och må bra då har de alltså en liten … där de kan utifrån sin då
bakgrund utvecklas på ett bra sätt … och likadant musik och fotboll sen de
vanliga eleverna jobbar vi ju mycket utifrån andra kulturbitar där de har
besök på teater, musik ja annat möjligt .
Vårt projekt heter ju struktur, kultur och vi tänker att det är två storheter inom organisation som
måste hänga ihop, ser du problem med sambanden mellan struktur och kultur i den här skolan?
•
IP: … Nä, det gör jag faktiskt inte … för just det här med struktur och
kultur har varit ett av mina stora intressen också när jag läste
organisationsutveckling, då läste vi väldigt mycket om struktur och
kultur och processer utifrån det perspektivet så nä, jag tycker inte att
det är någon: Inte en stark motsättning mellan vad som ska göras, hur
uppgiften ser ut och hur man tänker om detta, vilka föreställningar
om hur det hela ser ut som finns
Förståelse för skolans struktur och kultur
Skala: 1 Stor förståelse 6 Liten förståelse
DeDe 24 skolor som
deltog i SCL projektet
KUNSKAPSMÅL
SVAG
STARK
SOCIALA
MÅL
M=3
3,3,1,3,2,6,3,3
SVAG
M=2,8
3,3,1,4
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
STARK
M=1,2
1,1,2,1,1
M=3,14
4,2,5,3,2,2,4
26
Modell över skolan som organisation
(Hoy&Miskel)
Förutsättningar
Förändringsprocess
Omvärlds
Betingelser
Strukturen
(Det formella systemet)
Uppdrag
Styr
Dokument
Ekonomi
Personal elever
Material metoder
Kulturen
(Värderingar)
Individerna
(Behov o Motivation)
Jonas Höög Umeå Universitet
Politiskt
System
(Makt
Relationer)
Resultat
Kunskapsmål
Meritvärde
Andel som når målen
Samband mellan merit
och nå mål
Betygsinflation
Hållbarhet/stabilitet I
resultat
Sociala mål
Normer, värden
personlig utveckling
Övriga mål
Frånvaro-Avhopp
ArbetstillfredsStällelse/Arbets-miljö-
Budskapet är
Skolledare som har
organisationsförståelse,
är accountable för alla mål
ett ledarskap med strategier för
integrering av skolans struktur och kultur
har förutsättningar att skapa en framgångsrik skola!
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling UmU
28
Struktur, kultur, ledarskap
– förutsättningar för framgångsrika skolor
Tack för er
uppmärksamhet