1. No category

RÖDA KORSETS TIDNING #1.16
GRUNDAD
1909
Fotbollspelare
får lära sig bli
med-spelare
sid 24
WAEL FRÅN SYRIEN VILL BARA LÄRA
SIG SVENSKA OCH STARTA ETT NYTT LIV
17 år, ensam,
rädd och orolig
Anna Carlstedt
”Hoppas att 2016
blir ett ljusare år”
q I Västerås syns frivilligledarna
qF
­ lykting 1999, nu hjälper han andra
Sid 10
Foto: Jose Cendon, Röda Korset
Länge leve livet!
Ditt arv kan rädda liv i generationer. Av samma skäl tar Röda Korset varje år emot gåvor
från andra människor som skrivit in oss i sina testamenten. Det är ett stort förtroende som
räddar många liv. Och ingen gåva är för stor eller för liten. Varje bidrag gör det möjligt
för oss att fortsätta kampen för livet. Även efter din bortgång.
Vill du veta mer?
Mejla oss på info@redcross.se så berättar vi mer.
Eller beställ vår broschyr på www.redcross.se/testamente
INNEHÅLL #1.16
4 BILDEN Fantasins vingar
6 NYHETER I KORTHET Stödtelefon mot extremism
Frihet att drömma
q
heten för människor på flykt kom nära. Ald­
rig tidigare har så många i vår värld flytt
undan krig, konflikter och katastrofer. Aldrig
tidigare har så många sökt sig till Sverige för
att söka asyl.
Jag tänker speciellt på barnen. Av de 60
miljoner som befinner sig på flykt är hälften
barn. Av de nästan 163 000 som sökte asyl i
Sverige förra året var fler än 35 000 ensam­
kommande barn. Den stora majoriteten mel­
lan 13 och 17 år. 312 barn var under 6 år.
Bakom siffrorna finns människorna, barn
och vuxna, med sina drömmar. Några av dem
möter vi i det här numret av Henry.
2015 BLEV FÖR många av oss året då verklig­
Henry minns Polen 1982 q Tuvalu med i Röda Korset q
Jourhavande kompis q Slopat skatteavdrag för gåvor
DEN PYJAMASKLÄDDE POJKEN Max som
Sid 10–13
Hovhanes Zaxaryan var
okontaktbar i tre år
”Jag kände
inte igen mitt
ansikte när jag
vaknade.”
F OTO : S O F I A S A B E L
APATISKA BARN
Sid 14–18
Funktionshindrade
barn får hjälp att utvecklas
Sid 20–23
Fotbollsspelare inspireras
att bli med-spelare
Isabel
­Expósito
leder
workshopen.
Sid 24–26
27 VI I RÖDA KORSET Ingen moms på second hand q Arian
kom 1999, nu vill han hjälpa andra flyktingar q Henry hyllar
O M S L A G S B I L D E N : WA E L , 1 7, F R Å N S Y R I E N PÅ T R A N S I T B O E N D E F Ö R E N S A M KO M M A N D E B A R N I M A L M Ö . F OTO : J O I G R I N D E
HENRY DUNANT , en ung bankir från Schweiz, råkade under en affärsresa i Italien 1859
bli vittne till ett av den tidens värsta fältslag – slaget vid Solferino. Upplevelsen av de sårade soldaternas lidande kom att förändra hans liv och gav honom idén till Röda Korset. 1863
grundade han Röda Korset och tog strax därefter också initiativ till Genèvekonventionerna. Han skulle så småningom få Nobels fredspris för sin livslånga gärning i humanitetens
tecken. Visste du förresten att Henry Dunant döptes till Henri av sina föräldrar, men själv
ändrade stavningen till Henry som vuxen? Läs mer på www.redcross.se/henry
RÖDA KORSETS TIDNING HENRY ges ut fyra gånger per år och distribueras till
bland annat Röda Korsets medlemmar och månadsgivare. Henry vilar på samma värderingar som föreningen Svenska Röda Korset och är politiskt och religiöst obunden.
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
F OTO : S O F I A S A B E L
UNGDOMSPROJEKT
Abed, 9, får hjälp
i hemmet.
F OTO : J O I G R I N D E
PALESTINA
Paul Hansen porträtterar på sidorna 4–5
drömmer sig bort till varmare land. När
­bilden togs för mer än 17 år sedan såg världen
annorlunda ut. Och i pojkens värld, uppkru­
pen i fönstret med flygplanet i handen, fanns
sannolikt inga gränser för resandet.
För många av barnen som befinner sig på
flykt är verkligheten annorlunda. De flyr från
en tillvaro som inte längre är uthärdlig,
utsätts för stor fara och går en osäker framtid
till mötes. På vägen passerar de, i bästa fall,
just gränser.
Men vad händer sen?
En som undrar är Wael, 17 år, från Syrien
som vi möter på ett transitboende för ensam­
kommande barn i Malmö. Han känner sig
ensam, rädd och orolig. Men han drömmer.
Om att lära sig svenska och starta ett nytt liv.
Kommer det att bli så?
2015 PRÄGLADES PÅ flera sätt av flykting­
situationen. På den positiva sidan ser vi att
fler än någonsin valde att enga­
gerade sig som volontärer i
Röda Korset. Det glädjer mig.
Och det gör mig stolt.
Nu har vi ett nytt år fram­
för oss och om jag får dröm­
ma så önskar jag att
engagemanget håller i
sig. Tillsammans
gör vi skillnad – för
Wael och andra
barn som dröm­
mer om en fram­
tid i ­Sverige.
F OTO : M A G N U S
BERGSTRÖM
Bara ett
barn – men
har tvingats
lämna allt
Orolig över
framtiden på
transitboende i Malmö.
F OTO : J O I G R I N D E
ENSAMKOMMANDE BARN
Anna Bergén
Redaktör
anna.bergen@
redcross.se
VILL DU BLI MÅNADSGIVARE ELLER MEDLEM? U WWW.REDCROSS.SE U INFO@REDCROSS.SE U 0771-19 95 00
3
BILDEN
FANTASINS VINGAR
BONDEGATAN, STOCKHOLM, SVERIGE, DECEMBER 1998
I luftrummet någonstans över Indiska Oceanen går ett plan
ner för landning. På fantasins vingar är Max, 9 år, på väg till Sri
Lanka. När det blåser snålt kring knuten gör det gott att packa
upp minnet av förra vinterns semesterresa.
Jag tar några bilder, men snart upptäcker den pyjamasklädde
grabben i fönstret fotografen och magin bryts. Med hjälp av
en snäll granne tar jag mig in i Max port. Hans mor berättar om
­familjens resa och att Max just fått ett leksaksplan i present.
Det är nu arton jular sedan och fasaden på huset har för
länge sedan fått ny puts. Varje gång jag passerar tittar jag upp
mot fönstret på andra våningen och tänker på Max.
För ett barn med ett leksaksplan och ett imaginärt boardingkort utan restriktioner finns inga gränser.
Text och foto: Paul Hansen, fotojournalist, Dagens Nyheter
4
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
5
NYHETER I KORTHET
F OTO : CO N N Y B O H L I N
Genusbaserat
våld ökar efter
naturkatastrofer
Ett 70-tal enduroförare fick
uppsöka Röda Korsets Förstahjälpare.
Det genusbaserade våldet ökar under och efter naturkatastrofer. Det
visar en ny rapport från Röda Korset.
Sedan tidigare vet man att sådant
våld ofta förekommer i samband
med konflikter. Att det även sker vid
naturkatastrofer är mindre känt.
– Det genusbaserade våldet
beror på ojämlikheter och diskriminering som existerar i samhället
och som ökar i samband med en
katastrofsituation, säger Madeleine
Lundberg på Röda Korset. b
Upplev flykten
I Röda Korsets nya virtual realityfilm ges en möjlighet att kliva rakt in i
verkligheten för människor på flykt.
Med hjälp av scener tagna i 360
grader från gränserna i Makedonien, Serbien och Kroatien får tittaren
möta människor som berättar om
flykten, resan och drömmarna om
framtiden.
Se filmen i din smartphone eller
padda via Youtube-appen. Sök på
”Kliv rakt in i en katastrof.” b
Stöd till flyktingar
Röda Korset och dess ungdomsförbund får 34 miljoner kronor av regeringen för att stärka det humanitära
stödet för människor på flykt.
– Pengarna är välkomna men
behoven kommer att vara mycket
stora under lång tid framöver, säger
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare i Röda Korset. b
Ladda ner tips
Röda Korset har tagit fram ett informationsmaterial bestående av affischer och foldrar med enkla tips och
råd som ska underlätta för människor på flykt.
Informationen finns på flera
språk och riktar sig även till personer som möter människor på flykt.
Materialet är framtaget i samarbete med Svenska kyrkan och Rädda Barnen och finns för nedladdning på www.redcross.se b
6
F OTO : A N D E R S W I D L U N D / R Ö D A KO R S E T
Lev med i
flykten.
EN HJÄLPARBETARES DAGBOK TOFTA, GOTLAND, 24 OKTOBER 2015
Klockan ringer redan
04.50. Dags att gå upp
och dra på sig första hjälpen-kläderna inför dagens uppdrag.
Idag ska drygt 2 600 förare köra ett
endurolopp på Tofta skjutfält. Världen största endurotävling ska för
33:e året i rad ske just här på Gotland.
Min roll idag är att vara uppdragsledare för alla Första hjälpare,
att leda och fördela arbetet som
vi ska göra ute på skjutfältet. Efter
samling med hela sjukvårdsorganisationen tar vi Första hjälpare oss
ner till depån på tävlingsområdet.
Klockan är strax före 08.00 och
det myllrar redan av folk. Mekaniker, anhöriga, brummande motorcyklar och förare gör sig redo för
start.
Vi packar upp och möblerar vårt
tält, sätter på värmen och gör oss
hemmastadda. Detta är vår arbetsplats under nio timmar framöver.
Förutom jag är det fem personer
som arbetar i tältet. Ytterligare en
ska köra minibussen som transporterar dem som är lite mer skadade
till annan plats, där läkare och sjuksköterskor tar vid och bedömer vilka som har behov av att åka vidare
till sjukhuset.
Förmiddagen är till en början
lugn men så småningom börjar skadade förare strömma in. De flesta
kan vi hjälpa med omplåstring och
ögonsköljningar, men de som fått
frakturer, stora sårskador och
urledvridningar får åka vidare till
läkare. Nästan hälften av dem som
besöker oss, har så pass allvarliga
skador att vi måste skicka dem vidare till läkare. Efter tio timmar på
fältet är vi som jobbat i
tältet glada, nöjda och
väldigt trötta. Sammanlagt räknar vi till ett sjuttiotal förare som har
fått hjälp av oss under
dagen. Vi känner att
vi har gjort ett bra
jobb och klappar om
varandra. b
Johanna Johnte
Uppdragsledare Första hjälpen-gruppen
Treudden, Gotland
Slopade skatteavdrag för gåvor
Den 25 november 2015 fattade
riksdagen beslut om slopad skattereduktion för gåvor från och med
den 1 januari 2016.
Skattereduktionen innebar att
privatpersoner fick 25 procent
avdrag på gåvor som uppgick till
minst 200 kr per gåvotillfälle och
sammanlagt minst 2 000 kr per år.
Sammanlagt handlar det om 250
miljoner kronor som frivilligorganisationerna riskerar att gå miste om
vid en minskad givarvilja.
Utdelning av matpaket i Syrien.
Röda Korsets hoppas dock att givarna fortsätter skänka samma belopp som tidigare så att arbetet för
utsatta människor inte påverkas.
– 250 miljoner kronor gör otroligt stor nytta, säger Röda Korsets
generalsekreterare Ulrika Årehed
Kågström. För den summan kan vi
ge mat i en månad till drygt 3 miljoner personer i Syrien.
Gåvor som skänkts under 2015
påverkas inte och redovisas i kontrolluppgifter liksom tidigare år. b
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
HENRY MINNS MATUTDELNING I POLEN 1982
F OTO : O K Ä N D
152 långtradare kördes till
Polen med förnödenheter
Tuvalu medlem
i Röda Korset
Önationen Tuvalu i Stilla havet blev
den 190:e medlemsnationen i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen.
Högsta punkten på Tuvalu ligger
4,6 meter ovanför havsnivån och
dess 12 000 invånare lever med hotet om att en stigande havsnivå ska
göra ögruppen obeboelig.
Under senare år har landet drabbats av flera cykloner och vågorna
går allt längre in på land.
Tuvalus Röda Kors har 600 frivilliga som utbildas i katastrofberedskap. b
F OTO : R O S E M A R I E N O R T H / I F R C
Tuvalu efter
cyklonen Pam
i mars 2015.
Matutdelning i
Barkinek, Polen.
Den 13 december 1981
utlyste Polens försvarsminister, general Jaruzelski, krigstillstånd i landet.
Hans avsikt lär ha varit att
rädda Polen undan en sovjetisk invasion liknande
dem i Tjeckoslovakien
1968 och Ungern 1956.
6 000 Solidaritet-aktivister,
inklusive Lech Walesa som grundat
fackföreningsrörelsen Solidaritet,
arresterades och internerades. Hela
samhället, inklusive fabriker och
kommunikationsmedel, ställdes
under militär kontroll. I stort sett
alla kommunikationer med utlandet
stängdes.
Snart återställdes skenbar ordning och folk återvände till arbete,
men svår brist på praktiskt taget allt
uppstod. Ransonering av flera artiklar infördes. Från utlandet kom stora
hjälpleveranser i form av livsmedel,
hygien- och sjukvårdsartiklar, kläder
och andra bristvaror.
Redan innan det militära maktövertagandet hade situationen i
Polen varit svår och Svenska Röda
Korset bistod med matpaket och hygienartiklar till 70 000 gamla, sjuka,
handikappade och barn som Polska
Röda Korset hade särskilt ansvar för.
I Sverige blev Polens sak vår.
­Utrikesminister Ola Ullsten lovade omedelbart att alla polacker
i ­Sverige skulle få stanna. Vi satte
svenskt rekord i direktsänd tvinsamling, skolklasser anordnade
basarer och så mycket kläder skänktes till Röda Korset att lokalerna inte
räckte till.
1 500 ton barnkläder, 50 000 filtar och 200 000 par skor och 8,4
miljoner kronor samlades in på en
enda dag – den 9 januari – då Röda
Korset, Rädda Barnen och Lions
genomförde en landsomfattande
insamling. Över 20 000 frivilliga från
olika organisationer i Sverige ställde
upp i arbetet.
152 långtradare fyllda med förnödenheter lämnade Sverige.
150 000 gamla, 50 000 barn och
tiotusentals sjuka och handikappade
fick del av hjälpen från Sverige.
I början av 1982 fick Internationella rödakorskommittén dessutom
tillstånd att besöka alla personer
som internerats i samband med
kuppen.
Detta var första gången som
Röda Korset fick möjlighet att besöka politiska fångar i ett kommunistiskt land. b
TEXT: SVENSKA RÖDA
KORSETS ÅRSBOK 1982
70 000 000 000
… (70 miljarder) kronor omsätter julhandeln i Sverige varje år. Under ett helt år skänker svenska
­folket 6 miljarder till välgörande ändamål.
K ÄLLA: FRII
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Pengar i stället
för julklappar
Svenskarnas gåvor till välgörande
ändamål ökar i kronor räknat, men
ligger stilla i förhållande till våra inkomster. Gåvorna motsvarade cirka
0,3 procent av den sammanlagda
konsumtionen i juletid.
Enligt en undersökning gjord av
Sveriges annonsörer kunde 68 procent av de tillfrågade tänka sig att
skänka pengar i stället för att köpa
K ÄLLA: FRII
julklappar. b Glöm inte söka
till utbildning
1 februari är sista dagen att
söka utbildningen i att ”möta och
stödja människor med trauma
från krig och flykt” på Röda Korsets högskola.
Utbildningen är på 7,5 högskolepoäng och genomförs på distans. Målgrupp är personer som
möter flyktingar och nyanlända
i sitt arbete och kursen startar i
mars. Läs mer på www.rkh.se. b
7
NYHETER I KORTHET
HALLÅ DÄR …
Stödtelefon mot extremism
Mona Sahlin, nationell
samordnare mot våldsbejakande extremism, har
gett Röda Korset i uppdrag
att starta en stödtelefon i
förebyggande syfte.
Julia Kjällquist
HÄR ÄR CHATTEN!
Chatta kl 18–22 må–fre och kl 14–18 på
helger. www.jourhavandekompis.se
8
Tidigare saknades en nationell aktör dit oroliga anhöriga kan vända
sig för att få råd och stöd.
– Det känns bra att stödtelefonen bemannas av Röda Korset som
är en så erfaren och trovärdig nationell aktör i civilsamhället, säger
Mona Sahlin.
Röda Korset som har lång erfarenhet av stödtelefoner konstaterar att stödtelefonen gör nytta.
– Sedan telefonen öppnade den
16 november har det varit ett jämnt
tryck av samtal, säger Anna Carlstedt, ordförande i Röda Korset.
Det är alltifrån privatpersoner till
kommuner och lärare som ringer.
Vi lyssnar, ger råd och tillsammans
ska vi försöka göra skillnad.
– Vi vet att ingen föds till extremist. All förändring börjar med ett
första steg och vi kan alla hjälpas åt
att bromsa en negativ utveckling,
säger Anna Carlstedt. b
STÖDTELEFONEN
Tel 020–100 200 vardagar kl 9–15.
Övriga tider kan du tala in ett meddelande. Samtalen är anonyma och
de som svarar har tystnadsplikt.
Mona Sahlin
och Anna
Carlstedt.
BETYDELSEFULLA MÖTEN I GENÈVE
Bättre skydd och hjälp för
människor på flykt, psykologiska effekter av väpnade konflikter och våld
samt efterlevnaden av den
internationella humanitära rätten.
Det var tre frågor som diskuterades vid den 32:e Internationella
rödakors- och rödahalvmånekonferensen i Genève 4–10 december.
Då samlades förutom rödakorsrörelsen också representanter för
nästan varje regering i världen för
att tackla vår tids största humanitära utmaningar.
På konferensen, som är rörelsens
högsta beslutande organ, sätts den
humanitära agendan tillsammans
med de 196 stater som signerat
Genèvekonventionerna.
– Beslut som fattas här har betydelse för det humanitära arbetet
under de närmsta 20 åren, säger
Svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.
Förutom generalskreteraren
deltog bland andra Anna Carlstedt,
ordföranden i Svenska Röda Kor-
sets och Ungdomsförbundets ordförande Hala Mohammed.
Sveriges regerings delegation
bestod av medarbetare på Utrikesdepartementet (UD) och Sida.
I Genève valdes också Eva von
Oelreich, tidigare ordförande i
Svenska Röda Korset, in till den
Ständiga Kommissionen som förvaltar konferensen mellan två
konferenstillfällen.
Positionen har tidigare hafts av
bland andra Folke Bernadotte och
Christina Magnuson. b
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
F OTO : TO M A S O N E B O R G
JULIA KJÄLLQUIST, verksamhetsutvecklare för Ungdomsförbundets chattjour
Jourhavande kompis.
Vad är Jourhavande
­kompis?
– En chattjour som riktar sig till
barn och unga upp till 25 år som
behöver någon att prata med.
Varför finns Jourhavande
kompis?
För att många barn och unga
mår dåligt
”Jourhavande
idag och
känner att kompis är till
de inte har för alla barn
någon att
dela sina och unga.”
tankar och funderingar med.
Vem kan höra av sig?
– Barn och unga upp till 25 år
som behöver prata med någon.
Vad kan man prata om?
– Du kan prata om precis det
du vill! Du kanske är orolig över
något som hänt, eller orolig för
att något ska hända. Du kanske
har problem hemma, eller i skolan. Eller är olyckligt kär?
Vem svarar på frågorna?
– Frivilliga personer sitter runt
om i landet, inte psykologer eller terapeuter utan bara andra
unga. Alla har fått en grundläggande utbildning för att kunna ta
emot samtal i chattjouren.
Hur kan Jourhavande
­kompis hjälpa till?
– Chattjouren är en kompis
som lyssnar på dig när du inte har
någon annan att prata med. Om
du mår dåligt ska en jourhavande
kompis förhoppningsvis kunna
stötta dig till att ta steget att
prata med någon som kan hjälpa
dig där du finns.
Kan jag vara anonym?
– Absolut! Både de som chattar in och de frivilliga som sitter i
jouren är alltid anonyma. b
Stödtelefonen riktar sig till familj
och närstående som känner oro för
att någon i deras närhet riskerar
att dras in i, eller redan är aktiv i, en
våldsbejakande extremistisk rörelse – i Sverige eller utomlands. Även
kommuner och organisationer kan
höra av sig.
– Som nationell samordnare
identifierade jag tidigt ett stort behov av stöd till den som befinner sig
i närheten av personer involverade
i våldsbejakande extremism. Det
kan exempelvis röra sig om mamman, brodern, fotbollstränaren,
läraren eller socialsekreteraren,
säger Mona Sahlin.
NEDSLAG I VÄRLDEN
BOKTIPS …
Regnet luktar inte här
Frankrike
Franska Röda Korset var snabbt på plats för att hjälpa drabbade och anhöriga när Paris utsattes för
en terrorattack fredagen den 13 november 2015. 130 människor dödades och över 350 skadades under den flera timmar långa skottlossningen och explosioner på flera platser runt om i staden.
Duraid Al-Khamisi
Bokförlaget Atlas 2015
F OTO : I D R I S S A S O U M A R E / I F R C
Journalisten
Duraid Al-Khamisis självbiografiska debutbok är
en poetisk och
rasande uppgörelse med hans
uppväxt i Husby utanför Stockholm. Han skildrar sin privilegierade barndom i Bagdad och hur
utanförskapet i Sverige gör
honom allt mer bitter. Hur föräldrarna hamnar i arbetslöshet och
hur han själv använder våld och
droger i ett försök att hantera sin
frustration. I slutet av tonåren sker
en vändning i hans liv då han utbildar sig och blir en framgångsrik
journalist. Boken blir därmed inte
enbart en berättelse om flykt och
utanförskap, utan också om en
ovanlig klassresa. Från guldsmedsson, via förortens hopplöshet till
firad journalist. Det är inte okomplicerat, men Al-Khamisi förblir en
”förortare”, lojal med de vänner
som delar hans öde.
LÄS OM DU … vill bli påmind om
att bakom varje flykt finns en unik
livshistoria.
Mellan rummen
Alexander Mahmoud
Bokförlaget Atlas 2015
Indien
Sedan i början av
november har södra Indien drabbats
av de kraftigaste
skyfall som uppmätts. Regnen som försvårades av den
tropiska cyklonen Rovan har resulterat i 350 dödsfall och påverkat mer än
tre miljoner människor i delstaterna
Andhra Pradesh, Karnataka och Tamil
Nadu. Tiotusentals familjer har förlorat sina hem, ägodelar och försörjningsmöjligheter. Röda Korset har funnits på plats för att hjälpa till med
evakuering och hjälp till de nödställda.
Ukraina
Efter mer än två år
av oroligheter är situationen svår för
de 1,4 miljoner som
lever som internflyktingar i Ukraina. Under vintermånaderna kan temperaturen sjunka till
minus 20 grader och tillgången på mat,
tak över huvudet och sjukvård är begränsad. Ukrainska Röda Korset har
startat 26 mobila sjukvårdsteam som
hjälper mer än 17 000 personer. Matkuponger och matpaket har delats ut
till 12 000 personer och mer än 3 000
personer har fått psykosocialt stöd.
”Alla människor, oavsett
legal status, har rätt till ett
värdigt liv i säkerhet.”
Sydsudan
I Sydsudan har de
senaste två årens
stridigheter fått
stora humanitära
konsekvenser. Bristen på mat är stor och hundratusentals
lider av hungersnöd. För många har de
senaste två åren varit ett liv på flykt –
på jakt efter mat och hälsovård samt
från risken för sexuella övergrepp.
Många har kommit ifrån sina familjer
under flykten. Röda Korset arbetar för
att åtgärda de mest akuta behoven genom att förbättra tillgången på bland
annat mat och hälsovård.
Elhadj As Sy,
Generalsekreterare,
Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen.
Alexander Mahmoud fick Röda
Korsets journalistpris hedersomnämnande för
reportaget Hem
till byn i tidningen
Re:public. Hans debutbok Mellan
rummen är en stark fortsättning
på reportaget. Boken är skriven i
en personlig dagboksform om
livet i uppväxtorten i Småland och
i Stockholm. I ett omedelbart och
avskalat språk bevittnar vi ett vardagsrasistiskt Sverige. Mahmouds
roman handlar om utsatthet,
maktlöshet, sökande och överlevnad, men också om närhet till brodern och en framväxande kärlek
till papperslösa Shirin.
LÄS OM DU … vill förstå utanförskap och utsatthet i ett samtida
Sverige.
TIPS: ANDERS WIDLUND OCH K ARIN
T E N G B Y, R Ö D A KO R S E T.
F OTO : M A R I E S PA R R É U S / R Ö D A KO R S E T
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
9
RÖDA KORSET I SVERIGE / ENSAMKOMMANDE BARN
Några spelar Memory,
andra trär pärl­armband.
När Röda Korsets volon­
tärer drar igång kvällens
­aktiviteter på transit­
boendet i Malmö hakar
många av de ensam­
kommande barnen
genast på, ­lättade över
att få en stunds paus
från malande oro och
rädsla.
på plats i Malmö
FOTO: JOI GRINDE
TEXT: HANNA WELIN
G
OLVEN I SALARNA i den gamla
nedlagda skolan är fulla av
sängar. Här sover 144 av de
tusentals ensamkommande
barn som sökt asyl i Sverige de
senaste veckorna. I korridoren är det trångt.
På stolar och golv sitter killarna och hänger,
fipplar med sina telefoner, pratar med grannen eller bara tittar rakt ut.
– Jag väntar på besked om vad som ska
hända med mig.
Det säger Ali, en lång 16-årig kille som liksom en majoritet av de andra här flytt från
Afghanistan.
10
– Får jag stanna? Var ska jag bo?
Skolan är ett transitboende, tänkt som ett
tillfälligt hem i två, tre dagar innan ungdomarna ska resa vidare till den kommun där de
placeras. Men numera behöver de flesta stanna betydligt längre. Två, tre veckor, ibland
över en månad.
– Därför är det så viktigt att de har något
att göra. Vi kan ge dem en chans att slappna
av en liten stund, säger Sophie Åhlander, frivilligledare för Röda Korsets tisdagsgrupp på
boendet.
Hon har just slagit sig ned i personalrummet tillsammans med fyra av de andra volon-
tärerna i gruppen. Sedan oktober har de kommit en gång i veckan för att ordna aktiviteter
och finnas där för ungdomarna. Ikväll är det
sällskapsspel och pyssel som gäller.
– De första gångerna var vi så ambitiösa.
Jag tog med 15 av dem för att spela innebandy. Det var jätteroligt, men de uppskattar
också när vi bara är här och umgås, säger Victor Valencia, som kommit direkt från jobbet.
De plockar fram en trave spel och pärlaskar ur skåpen och ur sina egna väskor och
sprider ut sig i boendets två uppehållsrum.
– När flyktingsituationen uppstod kände
jag att jag ville göra något aktivt. Dessutom
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
”Vad ska
hända
med mig?”
För många är väntetiden också en tid
av oro för framtiden och för familjen.
ville jag ge tillbaka. När jag var nio år kom
min familj hit från Bolivia. Och det var Röda
Korset som hjälpte min pappa, som var politisk flykting, säger Victor Valencia.
Han slår sig ned med ett Uno-spel. Genast
fylls stolarna runt bordet. Pekande förklarar
Victor Valencia reglerna. Svenska blandas
med dari, pashto och engelska. Och med fnitter och skratt.
PÅ BARA ETT par månader har Malmö stad
utökat antalet transitplatser för de ensamkommande barnen från 116 till 2 500. Gymnastiksalar och nedlagda skolor, alla tänkbara
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
byggnader har fyllts med sängar och madrasser och runt tusen personer har anställts.
Redan i slutet av augusti fick Röda Korset frågan om de, tillsammans med Ungdomsförbundet och Rädda Barnen, kunde hjälpa till i
det akuta och turbulenta läget.
– Behovet av vuxennärvaro och fritidsakti-
”JAG VILL GE TILLBAKA.
NÄR JAG VAR NIO ÅR
KOM MIN FAMILJ HIT
FRÅN BOLIVIA.” Victor Valencia, volontär för Röda Korset
viteter var stort, säger Marika Sandgren,
koordinator för Röda Korsets akutinsats för
ensamkommande barn på transitboende i
Malmö.
Fem veckor senare hade Röda Korset
rekryterat och utbildat 50 volontärer som var
redo att ordna aktiviteter på fem av stadens
närmare 30 transitboenden en till två gånger
i veckan.
– Engagemanget bland volontärerna har
varit otroligt stort i Malmö. Fortfarande är
det en strid ström av nya som vill göra en
insats. Dessutom har Malmökretsens ordinarie verksamhet skalats upp, såsom läxhjälpen
11
RÖDA KORSET I SVERIGE / ENSAMKOMMANDE BARN
Pärlor, Kinaschack, kortspel. Allt för
att fördriva tiden under väntan på
transitboendet.
på boendena för barn som fått uppehållstillstånd, säger Marika Sandgren.
vill bara få lära mig svenska och börja ett nytt
liv.
Det är svårt att ta in allt som de unga varit
RUNT PYSSELBORDET GÅR pärlorna åt. Kilmed om. Ändå är det så viktigt att orka – och
larna turas om att trä armband och halsband, våga ­– göra det, säger Sophie Åhlander. Inte
gärna med pärlor som har bokstäver så att de minst för sin egen skull, för att kunna förstå.
kan skapa egna ord. Eva Collett, volontär i
– När du möter killarna själv så här, det är
tisdagsgruppen, visar olika varianter de kan
då saker verkligen drabbar en.
göra.
Som häromveckan när en av killarna ritade
– Det här ger mig så
en vacker, detaljerad
mycket. De kunde ha
teckning av en flicka.
”VILKET VACKERT
varit mina barn, jag har
sminkad
HALSBAND, SA JAG. Omsorgsfullt
själv tre vuxna söner,
och, trodde Sophie
NEJ, NEJ, SVARADE
säger hon.
Åhlander, med ett tajt
17-årige Wael från
sittande smycke om halPOJKEN: HON BLEV
Syrien visar sin handsen.
HALSHUGGEN.”
led. Han har redan två
– Vilket vackert halsSophie Åhlander, volontär för Röda Korset
armband. De har samband, sa jag. Nej nej, svama budskap som keprade pojken: Hon blev
sen han bär: Sweden. Landet han satt allt sitt
halshuggen. Talibanerna hade skurit halsen
hopp till.
av henne, inför hans ögon. Och nu, sex måna– Jag var tvungen att lämna min mamma
der senare, satt han här rakt framför mig.
och mina småsyskon i Beirut. Jag är så fruk17-årige Ahmed kommer in i uppehållstansvärt orolig för hur de ska klara sig, säger
rummet, på jakt efter ett Kinaschack. Han ser
han.
trött ut, ögonen är rödsprängda. Ändå ler
Pengarna till smugglarna räckte bara åt
han.
honom. Utan familjen vid sin sida tvingades
– Jag spelade Kinaschack när Röda Korset
han ner i den överfyllda gummibåten på väg
var här förra veckan. Det var roligt. Ibland
mot Grekland och att ensam ta sig den långa
spelar jag också fotboll med personalen. Det
vägen genom Europa, mestadels till fots.
är så skönt att tänka på något annat en stund,
– Jag är rädd, vad ska hända med mig? Jag
säger han.b
FAKTA
q 162 877 personer sökte asyl i Sverige 1 januari till sista december 2015.
q 35 369 av dem var ensamkommande barn. Majoriteten var mellan 13 och 17 år.
q 8 procent av de ensamkommande barnen var under 13 år. 312 barn var under 6 år.
q De flesta ensamkommande barn var pojkar, knappt en av tio var flicka. b
12
Eftersom tiden på transitboendet blir betydligt längre än tänkt är det viktigt att
ge barnen något att göra, säger Sophie
Åhlander, frivilligledare för Röda Korsets
tisdagsgrupp.
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Röda Korset: Vi måste
skapa en trygg situation
för flyktingbarnen
Aldrig förr har så många
ensamkommande barn
RÖDA KORSET sökt asyl
PÅVERKAR
i Sverige.
Under 2015 var de över
35 000. Röda Korsets
arbete för de utsatta
barnen är viktigare än
någonsin. – Att skapa en trygg situation
betyder oerhört mycket. De
ensamkommande flyktingbarn
som kommer till Sverige har
flytt från krig, konflikt och förföljelse i sitt hemland och separationen från familjen och
andra närstående är ofta tung
att bära.
Det säger Ida Holmgren, sakkunnig i migration och integration på Röda Korset.
– Nu ser vi dessutom att själva flykten i sig blir allt svårare
och farligare. Många drabbas av
ytterligare trauman till följd av
våld och övergrepp.
– En viktig pusselbit är att
återfå kontakten med familjemedlemmar. Därför är vårt
arbete med efterforskning av
anhöriga mycket viktigt, säger
hon.
ANSVARET FÖR DE ensamkommande barnen ligger, fram tills
de fyller 18 år, hos kommunerna
förvar och att det även
och socialtjänsten.
fortsättningsvis ställs
Den kraftiga ökningsamma krav på de
en av antalet mindermånga gode män som
åriga som söker asyl
nu behövs. Det är de
har gjort att nya
som bevakar barnets
boenden fått öppna i
intressen, något som är
rask takt och ny perIda Holmgren.
extra viktigt i dagens
sonal har anställts.
situation.
– En av de stora
– De måste vara lämpliga för
utmaningarna i dag är att se till
uppdraget, få rätt utbildning
att barnen inte flyttas runt för
och inte ha för många uppdrag,
mycket mellan olika boenden
vilket vi tyvärr har sett förekomoch att personalen har rätt
mer.
kompetens, säger Ida HolmRöda Korset är vidare mycket
gren.
kritiska till regeringens förslag
– En annan utmaning är de
att införa åldersbestämningar,
långa väntetiderna för att börja
en metod som saknar stöd i
skolan.
Resurserna på boenden för att forskningen.
hantera den nya situationen är
Röda Korset har också uttalat
ofta bristfälliga, menar Ida
kritik mot beslutet att införa
Holmgren. Rödakorskretsarnas
tillfälliga uppehållstillstånd och
och Röda Korsets Ungdomsförkraftigt begränsa möjligheterna
bunds olika verksamheter runt
att återförenas med sin familj.
om i landet fyller en viktig funk– Det här kommer att leda till
tion. en mycket svår situation, fram– Våra frivilliga gör ett fantas- för allt för barn och ungdomar
tiskt arbete. Att stödja barnen
som tvingas leva i en osäker
och ungdomarna under deras
situation, utan möjlighet att
första tid här, med vuxennärvavare sig rota sig och bygga en
ro, aktiviteter, kompisgrupper
framtid eller återförenas med
och läxhjälp, kan vara helt avgö- sina familjer. Har de dessutom
rande.
med sig traumatiska upplevelser blir osäkerheten extra svår
TVÅ VIKTIGA FRÅGOR för Röda
att bära, säger Ida Holmgren. b
Korset är att barn inte sätts i
TEXT: HANNA WELIN
DETTA GÖR RÖDA KORSET
Ensamkommande barn som
förlorat kontakten med familjemedlemmar får hjälp att återfå
kontakten och återförenas. Röda
Korset ger även råd och stöd i
asylprocessen.
Röda Korset arbetar för att påverka lagstiftningen och hur den
tillämpas, så att barns grundläggande rättigheter och behov tas
tillvara.
På Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade ges vård och behandling.
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
I Malmö har Röda Korset under
hösten och vintern arbetat med
att ta emot barn och unga vid
ankomsten till Sverige. Man har
också aktivitetsgrupper på
transitboenden.
Rödakorskretsarna har aktiviteter för ensamkommande barn
i ett 50-tal kommuner. De ordnar
läxläsning, svenskträning, utflykter och andra aktiviteter.
Ungdomsförbundet har kompisgrupper för ensamkommande
på många platser.
Röda Korset har tagit fram utbildningar av gode män och en informationsskrift i samarbete med
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare och Sveriges Kommuner
och Landsting.
Lästips! Beställ ”Nytt liv
i Sverige – en
introduktion
för gode män
för ensamkommande barn” på
www.rfs.se. b
13
RÖDA KORSET I SVERIGE / SKÖVDE
F OTO : L I N D A E K L U N D
HAN VAR
ETT AV DE
APATISKA
BARNEN
När systersonen David lades bredvid
Hovhanes i sängen, kunde ett första tecken
på rörelse ses – fladder under ögonlocken.
Bilden är tagen i november 2012.
Hovhanes Zaxaryan i Skövde är en av många
traumatiserade flyktingar som fått hjälp av Röda Korset.
I tre år låg han som ett paket i sängen och var helt apatisk.
I dag är han en energisk och hoppfull ung man på 19 år.
F
ÖR FEM ÅR sedan sökte Hovha-
Han har därför inte heller berättat för sina
nes familj asyl i Sverige. Hovhakompisar.
nes som då var 14 år började i
– Jag vill hellre fokusera på studierna på
skolan och blev en stökig elev.
Komvux och på att komma in på utbildningOron för framtiden var stor. Han en som undersköterska, än att tänka på det
bråkade och strulade. Tills han plötsligt
som varit.
stängde igen, släckte ner, slöt ögonen, och
EXAKT VAD SOM orsakade Hovhanes insjukslutade tala och röra på sig.
nande är oklart. Familjen som kommer från
Fem år senare är situationen en annan.
Armenien levde som kringflackande flykting– I dag mår jag jättebra. Jag kommer inte
ar. De var hemlösa, utan pengalls ihåg den tiden som jag var
på plats i Skövde
ar och hade levt under politiskt
i sängen. När jag vaknade visförtryck under lång tid.
ste jag inte att vi flyttat, att vi
Hovhanes minnesbilder av
fått uppehållstillstånd eller att
demonstrationer, våld och
min syster var gravid. Ibland
utsatthet fanns inom honom.
får jag ont i hjärtat när jag tänHan mådde inte alls bra.
ker på vad som hänt, säger
Anita Axelsson, psykoteraHovhanes nu.
FOTO: SOFIA SABEL
peut vid Röda Korsets behandEn dag ska han berätta för
TEXT: AGNETA SLONAWSKI
lingscenter för krigsskadade
sina egna barn. Han vill att de
och torterade i Skövde, menar att förloppet
ska veta hur han mådde. Hur svårt de hade
det. Men fram till dess är det hans hemlighet. är typiskt för barn som blir apatiska.
14
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Hovhanes Zaxaryan var 14 år när han stängde
ute omvärlden, slutade tala och röra på sig. När
han vaknade tre år senare kände han inte igen
sitt eget ansikte.
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
15
RÖDA KORSET I SVERIGE / SKÖVDE
– Men Hovhanes är det mest apatiska barn
som jag har sett. Han var som en liten baby,
säger Anita.
Anita kom in i bilden under asylprocessen,
efter det att en barnhandläggare på Migrationsverket sammankallat till nätverksmöte.
Innan dess hade Hovhanes mamma Ludmila
Sakoyan haft svårt för att få gehör för sin stora oro för sonen som låg alldeles stilla i ett
hörn.
– När familjen tappat hoppet om framtiden,
blir det så ohanterligt för barnet att det börjar
stänga av verkligheten. Därför arbetar vi med
att man som anhörig ska inkludera barnet.
När föräldrarna blir lugnare, när det börjar finnas hopp, då börjar barnet sakta återvända till
verkligheten, förklarar Anita.
Hon och sjukgymnasten Linda Eklund har
besökt familjen två gånger i veckan, ofta var
för sig. Först handlade det om praktiska saker
som att ordna sondmatning, hemsjukvård,
sjukhussäng, rullstol och lyft. Därpå kom
stödsamtal om hur anhöriga kan hantera
situationen.
16
Hovhanes föräldrar Ludmila
och Sarqis är mycket tacksamma för den hjälp som de fick
under de tre åren när Hovhanes
var sjuk.
– När jag träffade Hovhanes för fem år
sedan hade han inte någon muskeltonus i sin
kropp. Vi fick ingen kontakt. Då handlade det
om att hjälpa familjen att ta hand om honom,
säger Linda.
jag Anita och Linda om han skulle bli frisk.
Varje gång svarade de ja. Men jag visste inte,
minns Ludmila.
Så började saker och ting hända i familjen.
Pappa Sarqis Zaxaryan, som under flykten
blivit kvar i Ryssland, kom till Sverige. De fick
äntligen uppehållstillstånd efter två år. Familjen flyttade till en nyrenoverad trerummare.
Och storasystern födde en liten kille. Det
blev liv och rörelse.
När den lilla babyn lades bredvid Hovhanes i sängen, kunde Linda skönja ett första
tecken på rörelse hos Hovhanes; fladder
under ögonlocken. Efter det kände hon en
svag muskeltonus i handleden, sedan lite
stadga i nacken, en subtil rörelse i ett finger.
– Men jag kände inget, säger Ludmila och
går iväg för att hämta Hovhanes gamla uppehållstillståndskort.
På bilden syns en ung man med slocknad
blick, som håller upp huvudet med hjälp av
ett nackstöd.
Sedan gick allting väldigt fort. Efter tre år i
sängen började Hovhanes steg för steg att
MED LYFTENS HJÄLP hissades Hovhanes upp
ur sängen och ned i mamma Ludmilas famn.
Hon satt bredbent på sängen och han sänktes
ned så att hon kunde hålla om honom bakifrån. Allt för att ge trygghet och kroppsvärme. Andra dagar rullade mamman piggbollar
på hans kropp och läste sagor på armeniska.
Så fortsatte det i två år, men Hovhanes visade
inga tecken på att öppna ögonen.
– Det var katastrof. Jag behövde mycket
hjälp. Jag grät hela tiden. Varje gång frågade
”NÄR JAG V
­ AKNADE
KÄNDE JAG INTE
IGEN MITT ANSIKTE I
­SPEGELN. JAG HADE
SKÄGG.” Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Sjukgymnasten Linda Eklund och psykoterapeuten Anita
Axelsson besökte familjen två gånger i veckan för att hjälpa
Hovhanes och hans familj.
HALLÅ DÄR …
F OTO : M A G N U S B E R G S T R Ö M
Charlotta Arwidson.
räta upp sin kropp. Han kunde inte mycket
svenska när han blev sjuk, nu fullkomligt
exploderade språket. Han sa ja till livet.
– När jag vaknade kände jag inte igen mitt
ansikte i spegeln. Jag hade skägg, minns Hovhanes som då blivit 1,80 lång och 17 år.
SNART FYLLER HAN 20. Han visar stolt en
bild på sig själv som sexåring i Armenien. En
liten kille med glittrande blick under lugg.
– Jag är lik min systerson – eller hur? När
jag såg honom första gången blev jag jätteglad.
Han betyder allt för mig, säger Hovhanes.
Men allt var inte enkelt, påminner Linda.
Första tiden hade Hovhanes väldigt ont i
kroppen eftersom musklerna var så otränade.
Då sattes regelbunden sjukgymnastik in. Därpå började Hovhanes skolan igen för att ta
igen tre förlorade år.
Både Linda och Anita har sporadisk kontakt med familjen i dag.
– Jag kan säga att ni kom som änglar. Ni
har hjälpt oss jättemycket. Vad hade hänt om
vi inte fått hjälp från er? Ni har förstått vår
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
situation och våra problem. Ni har levt med
oss. Seriöst! Ni gjorde det! säger Hovhanes.
– Vi åt jättemycket, skrattar Linda och Anita och syftar på det obligatoriska bordet med
ostpiroger, färska dadlar, frukt, te och andra
godsaker som Ludmila dukar fram.
Hovhanes suckar ljudligt när hans mamma
vill visa fler bilder på sin son. Men det är en
kärleksfull tonårsprotest.
– Så fort jag säger att jag har ont i huvudet
eller är trött, så blir hon orolig och vill att jag
ska gå till vårdcentralen. Man kan väl vara
trött utan att vara sjuk? undrar Hovhanes.
FAMILJEN FÖLJER NYHETERNA och är uppda-
terade på vad som händer i världen. De känner en viss oro och undrar hur det ska gå för
alla som kommer till Sverige. De inser att en
del av flyktingarna är traumatiserade. Själva
är de oändligt tacksamma över all hjälp de fått
från Röda Korset. Det har varit ovärderligt.
– Nu är det perfekt. Vi lever som de andra i
samhället. Jag tror jag ska börja ta körkort i
nästa vecka, meddelar Hovhanes. b
CHARLOTTA ARWIDSON, som arbetar
med Röda Korsets och Röda Korsets Högskolas undersökning om flyktingars
psykiska hälsa.
Varför gör ni undersökningen?
– Det finns inte tillräcklig kunskap om hur
människor mår efter att ha upplevt väpnad
konflikt, våld, förföl”Vi vill öka
jelse eller svåra migrationstrauman. Vi vill kunskapen
kartlägga förekomsten
av psykisk ohälsa bland om psykisk
nyanlända för att öka
ohälsa bland
kunskapen och förstånyanlända.”
elsen kring detta.
Varför är det viktigt att veta?
– Tidigare forskning har visat att människor
som är traumatiserade och inte mår bra kan
ha svårt att lära sig ett nytt språk, att komma
igång med en sysselsättning och skapa ett
bra liv i det nya landet. Genom att ta reda på
hur nyanlända mår kan vi utvärdera om det
finns tillräckliga resurser för att ge stöd och
behandling.
Vem får enkäten?
– 4 000 slumpmässigt utvalda vuxna personer från Syrien som anlänt till Sverige efter
2011. Enkäten skickas ut via Statistiska centralbyrån.
Vilka frågor ställer ni?
– Personerna som får enkäten kommer att
ombes svara på frågor om sin psykiska och
fysiska hälsa och om sina livsvillkor i Sverige.
Enkäten kommer också att innehålla frågor
om förväntningar på det nya livet i Sverige och
eventuella svårigheter man kan ha upplevt. Till
exempel om man har upplevt diskriminering.
Varför just nu?
– Frågan är aktuell eftersom fler människor
än någonsin flyr till Sverige och vi behöver kunskap om deras mående för att säkerställa relevant stöd och behandling. Röda Korset och
Röda Korsets Högskola arbetar sedan 2014
för att utveckla forskning kopplat till trauma,
tortyr och psykisk ohälsa. Enkäten är en del i
detta arbete.
När kommer resultatet?
– Enkäten skickas ut i slutet av februari och
resultaten presenteras i början av hösten
2016. b
VETA MER?
Kontakta Charlotta Arwidson på Röda Korset:
charlotta.arwidson@rkh.se
17
RÖDA KORSET I SVERIGE / SKÖVDE
”Alltför många står
i kö för behandling”
Röda Korsets första
behandlingscenter för
krigsskadade och torterade startades för mer än
30 år sedan. Nu är verksamheten mer aktuell än
någonsin.
MÅNGA FLYKTINGAR OCH andra
migranter som kommer till Sverige har utsatts för tortyr eller
lider av trauman på grund av
väpnad konflikt, våld eller svåra
migrationsupplevelser.
– Siffran bland asylsökande
med den här typen av trauman
kan vara så hög som 30 procent,
ingen vet säkert, säger Eva Hall
som är chef för Röda Korsets
vårdenhet.
Varje år får över 1 500 patienter hjälp av Röda Korset, men
trots den verksamhet som Röda
Korset och andra vårdgivare
bedriver råder det en generell
brist på specialiserad traumavård.
– Alltför många står i kö för
att få behandling och väntetiderna är långa, inte sällan upp
till 1,5 år. Tillgång till hjälp ska
inte heller vara beroende av var
man råkar bo, säger Eva Hall.
I takt med att allt fler människor på flykt sökt sig till Sverige
spås behoven och efterfrågan på
hjälp öka.
– Vi kommer att bli mer
ansträngda men det är inte akut.
De flesta behöver ordning
omkring sig först och ha tid att
”landa”, säger Eva Hall. Många
kommer också långt senare när
ett tidigare upplevt trauma återuppväcks vid förändrade livssituationer eller nya trauman.
En viktig del av Röda Korsets
arbete är påverkansarbetet vad
gäller rätten till vård och
behandling.
– Vårt stora arbete är att ligga
på myndigheter som Socialdepartementet och även Sveriges
Kommuner och Landsting för
18
FAKTA
RÖDA KORSETS BEHANDLINGSCENTER
FÖR KRIGSSKADADE OCH TORTERADE
Arbetar för att minska lidandet och sviterna efter tortyr,
krig och traumatiska flyktupplevelser.
Det första centret öppnades 1985 och vi finns idag
i Malmö, Göteborg, Skövde, Uppsala, Skellefteå och i
Stockholm (där verksamheten är stiftelseledd).
Filialer finns i Hässleholm, Kristianstad, Umeå och Luleå.
Sedan hösten 2015 finns ett mobilt behandlingsteam som
är aktivt i Västra Götalandsregionen.
Luleå
Eva Hall, vårdchef,
Röda Korset.
att framföra rätten till vård och
behandling för alla med den här
typen av trauman, oavsett var i
Sverige man bor.
UNDER LÅNG TID har Röda Korset också arbetat för att få till
stånd en nationell lag om förbud av tortyr. I dag är ett förslag,
där många av Röda Korsets synpunkter har integrerats, ute på
remiss.
– Det är viktigt att vi får till
stånd en ny lag för att kunna
driva frågan om upprättelse för
offren, menar Eva Hall.
Utöver detta arbetar Röda
Korset med utbildning av personer som möter flyktingar och
andra migranter inom exempelvis vård, skola och boenden för
ensamkommande barn. Något
som kommer att bli allt viktigare framöver.
– De djupaste ärren syns inte.
Det krävs kunskap och erfarenhet för att identifiera personer
med den här typen av trauman.
Vi måste alla bli bättre på att
tidigt fånga upp dem som behöver stöd. Det har en enorm betydelse för den enskilde – och
underlättar integrationen. b
TEXT: AGNETA SLONAWSKI
FOTO: OLA TORKELSSON
Under 2015 fick fler än 1 500 personer
behandling på något av våra center
q Målgruppen är personer som lider av trauman
från krig, tortyr eller svåra migrationsupplevelser.
Skellefteå
Umeå
q Människor behandlas oavsett legal status, vilket
gör att vi tar emot asylsökande, papperslösa,
personer med uppehållstillstånd och svenska
medborgare med flyktingbakgrund.
q Behandlingen är för vuxna men på vissa center
har vi verksamhet för barn och ungdomar.
q Behandlingen är holistisk och utgår från den
enskilde patientens behov och förutsättningar.
q Psykoterapi är ofta grunden i behandlingen
men vi inkluderar även fysioterapi samt
läkar- och kuratorsstöd.
Uppsala
Stockholm
Skövde
Göteborg
Hässleholm
Malmö
Västra Götaland
Kristianstad
Utöver behandling
arbetar centren med:
q Utbildningsinsatser
kring trauma och tortyr.
q Utveckling av forskning
på området i samarbete
med Röda Korsets
Högskola.
q Påverkansarbete för att
bland annat lyfta frågor
kopplade till rätt till vård
och behandling.
TT Nyhetsbyrån
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Tack för din aktiegåva.
Om du skänker din aktieutdelning direkt till Röda Korset så
är du med och räddar liv. Läs mer på redcross.se/aktiegavan
Årets vinstpott – över 1,3 miljarder kronor
I år har vi fyllt vinstpotten med 1 349 200 000 kr! Så ju
tidigare på året du går med i Lotteriet, desto mer har
du chans att vinna. Och desto mer får Röda Korset och
våra andra förmånstagare som delar på överskottet.
Nya vinster varje dag
Veckans högsta ordinarie vinster lottar vi ut på fredagar – upp
till 100 000 kr per lott, en Volvo V60 och en miljon! Dessutom får
du delta i tre GrannYra-dragningar per år med många miljoner
i vinstpotten och har chans på mängder av extravinster under
året. Och alla vinster är skattefria!
Nyhet! Postkod JackPott
Med en lott är du automatiskt med när vi drar vår nya,
spännande Postkod JackPott. Varje månad ökar den med
7 miljoner för att i november vara uppe i som mest 77 miljoner,
om den inte har fallit ut innan dess. Den som har den vinnande
lotten vinner hälften av alla miljoner och de lottköpande
grannarna i postkoden delar på resten.
Gå in på www.stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket.
postkodlotteriet.se
RödaKorset_Januari.indd 1
2015-12-10 11:23
RÖDA KORSET I VÄRLDEN / PALESTINA
Isolerad i ett rum, med ständiga olyckor i byxan.
För inte länge sedan var det så livet såg ut för nioårige Abed Al Muti i Hebron. I dag kan han både
sköta sina toalettbesök och spela fotboll med
syskonen. Abed är ett av de barn som får hjälp av
Röda Halvmånens program för unga med funktionsnedsättning i Palestina.
Abed, 9, hölls
helt isolerad –
nu kan han leka
med de andra
H
ETTAN DALLRAR ÖVER Wadi
– Han kan ta hand om sig och vara en del
al-Hussein, en dal med 50 hus av familjen, säger pappan och familjeöverhumitt i Hebron på Västbanken. vudet Ali Aljaburi.
På avstånd hörs en omissAbed Al Muti har Downs syndrom. För ett
kännlig melodi – glassbilens.
år sedan satt han ensam i ett rum och gjorde
Bilen kör inte hit, utan håller sig i den israelis- just ingenting om dagarna. Han kunde inte
ka bosättningen på dalsluttningen intill.
själv klä sig, inte heller gå på toaletten. I stälPå motsatt sida om dalen löper en asfaltelet kom det i byxorna. Illaluktande, frustrerad väg, som bara bosättarna får använda. Till rad och ofta arg, utan förmåga att göra sig
Wadi al-Hussein tar du dig till fots, nerför en
förstådd, var hans plats i familjen den undanstenig och skräpig sluttning.
skuffades.
I ett av husen väntar en uppspelt pojke.
– Jag visste inte hur jag skulle hjälpa
Han kan inte säga många ord. Men två är tyd- honom, säger modern.
liga: ”Kan själv.”
KÄNSLAN AV ATT inte veta hur
– Innan kunde Abed inte
på plats i Hebron
man kan hjälpa är Abeds mamkommunicera så mycket. Nu
ma inte ensam om att ha. Kunhar han lärt sig att visa vad han
skapen om funktionsnedsättbehöver genom att gestikulera,
ning, och vilka hjälpmedel och
säger hans mamma.
resurser som finns, saknas hos
Stoltheten och lättnaden
många. Det gäller både inom
syns tydligt i hennes blick, likfamiljerna och i samhället i
som hos de andra familjemed- FOTO: JOI GRINDE
stort. Barnen blir ofta margilemmarna.
TEXT: HANNA WELIN
20
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
”INNAN KUNDE ABED
INTE KOMMUNICERA SÅ
MYCKET. NU HAR HAN
LÄRT SIG ATT VISA VAD
HAN BEHÖVER GENOM
ATT GESTIKULERA.”
Abeds mamma
naliserade, utan möjlighet att utvecklas.
Av den anledningen jobbar Palestinska
Röda Halvmånen sedan år 2000 med ett program för stöd och rehabilitering av barn och
unga med funktionsnedsättning på Västbanken och i Gaza. Projektet drivs i samarbete
med Svenska och Norska Röda Korset och
varje år når man närmare 5 000 barn och
ungdomar och deras familjer.
– Det handlar både om att jobba direkt
med barnen och om att involvera hela familjen och lokalsamhället. Dessutom bedriver vi
ett påverkansarbete för att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, säger Linda Öhman, Svenska Röda Korsets representant i Palestina.
RÖDA HALVMÅNEN HAR ett stort rehabiliteringscenter i Gaza och två på Västbanken.
Där kan barnen få träning i bland annat tal
och motorik och delta i olika aktiviteter. På
Västbanken finns dessutom flera ställen,
motsvarande Röda Korsets mötesplatser här
hemma i Sverige, som arrangerar aktiviteter
för unga med funktionsnedsättning.
– Men många kan inte komma till centren.
De förblir hemma, familjen kan sakna resurser eller vara förhindrade på grund av de
omfattande begränsningarna i rörelsefrihet
som är en del av palestiniers vardag, säger
Linda Öhman.
Tillfälliga utegångsförbud och uppblossat
våld är andra hinder, liksom rörelsebegränsningarna som de olika typerna av ID-kort för
med sig. – Allt det här gör att tillgången till social
service, sjukhus och rehabilitering är begränsad. Dessutom är det här ingen service som
regeringen prioriterar, säger Linda Öhman.
Abed Al Muti, 9 år, har Downs syndrom. Tidigare hölls
han instängd i huset och kunde inte göra sig förstådd. Nu
får han hjälp av Röda Halvmånens rehabiliteringscenter.
Hans och familjens liv har förändrats mycket tack vare
rehabiliteringen. Här spelar han fotboll tillsammans
med Linda Öhman, Svenska Röda Korsets representant
i Palestina.
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
DÄRFÖR ÄR HEMBESÖK en stor och avgörande del av Röda Halvmånens program. Tillsammans med en volontär besöker en utbildad terapeut de barn som har allra störst
behov i deras hem tre gånger i veckan under
ett halvår.
Walaa Tahboub har arbetat som behandlingsterapeut i fyra år och med rehabilitering
av sammanlagt 80 barn. Ett av dem är Abed.
– Det tog tid att vinna familjens ­förtroende.
Och sedan Abeds. Men nu litar han på mig och
har utvecklats mycket, säger hon.
21
RÖDA KORSET I VÄRLDEN / PALESTINA
Abeds pappa Ali Aljaburi är glad att
Abed nu deltar i familjelivet.
Särskilt i de mest traditionella familjerna
finns det ibland en skepsis mot att släppa in
en terapeut och en volontär i hemmet. Det
säger Muhammad Allahham, som är Röda
Halvmånens projektkoordinator.
– Det kan vara så att de inte accepterar att
barnet skulle ha speciella behov, behov som
de andra måste anpassa sig efter, säger han.
Walaa Tahboub brukar så tydligt som möjligt förklara vad hon som terapeut kan hjälpa
till med när hon träffar nya familjer med barn
med funktionsnedsättning. Ofta tar hon
andra barn som utvecklats med hjälp av programmet som exempel.
– När de hör hur bra det gått för Abed, som
kommer från en mycket traditionell familj,
säger de okej.
WALAA TAHBOUB OCH volontären Yousra Zdid
Ewawi plockar fram två kuddar fulla av fastsydda klurigheter: blixtlås, knappar, fickor,
snören och kardborreband. Abed lyser upp,
böjer sig över den ena kudden och ger sig i
kast med blixtlåset. När han får igen det tittar
han förväntansfullt på Walaa och halvbröderna som samlats i en ring. De applåderar högljutt och Abed övergår till den klurigare knappen.
22
Abed håller i åsnan medan hans
halvbror hoppar upp.
”ETT STORT PROBLEM
ÄR ATT VÅRA ANSTÄLLDA KAN HA SVÅRT ATT
KOMMA HIT. IBLAND LÅTER SOLDATERNA DEM
INTE KORSA VÄGEN.”
Muhammad Allahham, Röda Halvmånen
– En av aktivitetskuddarna har jag sytt
själv, säger hans mamma. En likadan som den
vi fått låna.
Andra träningsverktyg kan vara skålar med
bönor och kikärter, som barnet kan sortera
för att träna upp sin motorik. Det viktiga är
att hitta saker som finns nära, som inte behöver kosta pengar.
– Vi jobbar mycket med att involvera hela
familjen. Och framförallt med att ge mamman verktyg för att kunna fortsätta med
övningarna när vi inte är där, säger Walaa
Tahboub.
För Abed har en stor del av träningen gått
ut på att jobba bort rädslan för toaletten. Nu,
när han inte längre luktar illa och själv kan ta
på sig kläder, har hans självförtroende ökat
enormt, liksom självrespekten. Det har också
förändrat mammans situation.
Bland Västbankens och Gazas befolkning
på strax över fyra miljoner beräknas cirka
113 000 ha någon form av funktionsnedsättning. Men uppfattningen att det är skamligt
att få ett barn med funktionshinder är
utbredd. Som kvinna är det, traditionellt sett,
en skyldighet att få barn. Abeds mamma har
förutom Abed en äldre dotter. Hennes man
har ytterligare en fru, som har sju söner och
fyra döttrar. Abeds utveckling underlättar
därför inte bara mammans vardag, det har
också stärkt hennes ställning i familjen.
– Nu kan min son hjälpa mig ibland. Han
har till exempel köpt grönsaker som jag bett
honom om på marknaden. Helt själv, säger
hon.
ABEDS STORASYSTER LER stolt mot sin lille-
bror och säger att rehabiliteringen har visat
att han har talanger.
– Om bussen hade fått köra hit hade han
kunnat åka till centret i stan och fått ännu
mer träning, säger hon.
Hebron, den största palestinska staden på
Västbanken, är sedan 1997 splittrad i två
delar. H1, där majoriteten av invånarna bor, är
palestinskt kontrollerat. H2 kontrolleras av
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Abed jobbar med aktivitetskudden
medan volontären Yousra Zdid Ewawi,
Abeds två halvsyskon och behandlingsterapeuten Walaa Tahboub kollar
in framstegen.
israelisk militär, som ska ansvara för både
den palestinska majoriteten och de israeliska
bosättarnas säkerhet.
Här övervakas kontrollstationer och vägspärrar av tungt beväpnade israeliska soldater och gränspolis i full stridsmundering. För
palestinierna, i synnerhet i H2-delen, är
rörelsefriheten därför begränsad, vilket
påverkar invånarna i Abeds familj och andra
som bor i Wadi al-Hussein-dalen. De är
kringskurna av bosättningen Kiryat Arba och
den asfalterade väg som enbart bosättare och
israelisk militär får köra på.
– Palestinierna i dalen får bara korsa vägen
till fots. Ibland får de inte ens det, säger
Muhammad Allahham från Röda Halvmånen.
Det gör, säger han, att det är svårt att frakta hit gastuber och vattentankar som behövs i
hushållen. Det gör också att varken sopbilar
eller ambulanser kan komma fram till huset –
eller bussar, som den som skulle kunna ta
Abed till centret.
– Ett stort problem är att våra anställda
kan ha svårt att komma hit. Ibland låter soldaterna dem inte korsa vägen eller hindrar
dem som bor i byar runt stan att komma in i
H2-området, säger Muhammad Allahham.
Den senaste tiden har situationen i
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Hebron dessutom eskalerat och Abed och
hans familj i Wadi al-Hussein-dalen, liksom
palestinska familjer i andra utsatta områden,
är extra hårt drabbade.
– Just därför är det ännu viktigare att Röda
Halvmånen finns på plats och att våra
behandlingsterapeuter och volontärer kan
fortsätta att nå barn som Abed utan att behöva kämpa för att ta sig igenom avspärrningar
eller behöva resa på farliga vägar, säger han.
WALAA TAHBOUB NICKAR. Hon bor själv i
Gamla staden i Hebron och har flera gånger
hindrats från att promenera den relativt korta vägen till Abeds hus i H2-området.
– Men jag älskar att jobba med barnen, särskilt dem i den här regionen som har extra
svårt att ta sig någonstans. Just nu har jag
tolv barn som jag träffar.
Yousra Zdid Ewawi, 24, har jobbat som frivillig i programmet i över ett år. Men som färdigutbildad socialarbetare söker hon nu jobb.
Arbetslösheten är hög i Hebron, i synnerhet
för kvinnor.
– Att ha jobbat som volontär är en merit,
säger hon. Men får jag jobb kommer jag verkligen att sakna både Abed och de andra.
Ute på den asfalterade gårdsplanen spelar
FAKTA
Svenska Röda Korset stöttar Palestinska Röda Halvmånens arbete på Västbanken och i Gaza
genom följande projekt:
Community Based Special
Education
I detta projekt ingår hembesöksprogrammet som beskrivs
i reportaget men också tre
rehabiliteringscenter och ett
universitet för utbildning av
personal. Vidare drivs en skola
för barn med hörselskada och
flera mötesplatser med olika
aktiviteter. Man bedriver också
påverkansarbete för att öka
förståelsen för barn med funktionsnedsättning.
Community Based Health
and First Aid
Ett projekt där volontärer informerar olika grupper i samhället
om hälsosammare sätt att leva.
Detta görs genom olika event
med hälsoinriktning, hembesök
och påverkansarbete gentemot
beslutsfattare i samhället.
Svenska Röda Korset bidrar
också till att stärka Palestinska
Röda Halvmånen som organisation och göra den mer hållbar.
barnen i familjen fotboll. Abed också. Det är
svårt att tänka sig att han tidigare satt isolerad inomhus hela dagarna.
ETT PAR GRANNBARN ansluter. De ingår i
Abeds vängrupp. En viktig del i hembesöksprogrammet är att ordna ett socialt sammanhang för barnen. Det hjälper dem att integreras i det lokala samhället.
Fyra pojkar och två flickor, grannar och
kusiner, leker och spelar fotboll med honom
flera gånger i veckan.
Abeds mamma kommer ut. Hon balanserar en bricka med kaffe medan hon vilar
blicken på sin uppspelte son.
– Jag blir så glad när jag ser honom leka
med de andra, så lycklig. Hans själ är stark.
Han vill, han har styrka.
Pappan tar emot en av de små kopparna,
tar en klunk.
– Det är bra, nu kan han delta i firandet av
våra högtider, säger han.
På planen får Abed till ett hårt skott. Barnen jublar och omfamnar sin nyfunne fotbollskompis. b
Fotnot: Abeds mamma och syster vill inte vara
med med namn och bild i reportaget.
23
RÖDA KORSET I SVERIGE / ANGERED UNITED
På Gunnaredsplans konstgräs
möter Ilma Brdar
andra fotbollsintresserade tjejer
från olika områden
runt Angered.
Zlatan och Asllani ska
Vad har Isabel Expósito, projektledare på Röda Korsets Ungdomsförbund, och tjejerna i Angered
United gemensamt?
De älskar fotboll! Nu möts Sveriges två största frivillighetsrörelser
i ett unikt projekt.
24
V
ÄSTKUSTDIMMAN HÄNGER TUNG
på plats i Angered
FOTO: SOFIA SABEL
TEXT: KARIN HYLANDER
över bergen och över bostadsområdena i nordöstra Göteborg. Det
hindrar inte spelarna i Angered
Uniteds F02-03-lag från att samlas i mörkret
på Gunnaredsplan. Tisdagar är träningsdagar
och det här är ett gäng som brinner för sin
fotboll!
Men i dag är det ingen vanlig träning. Bollmottagning, skottfinter och passningsspel är
utbytt mot en workshop med Röda Korsets
Ungdomsförbund.
I kväll ska tjejerna spela spelet ”Är du
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
Tjejkraft. Emilia Dorota Kondziak,
Evangelia Revi, Melly Tang, Sofia Revi
och Heba Mohamed har roligt utanför
planen också, trots att de kommer
från olika bostadsområden och inte
har spelat tillsammans så länge.
inspirera med-spelare
med-spelare?” och bli socia- ”VI VILL VISA ATT och utvisningshotad kille på
la entreprenörer.
år, vars situation KosoMAN KAN GÖRA tre
Isabel Expósito samlar
vare Asllani ville uppmärkspelarna i ett omklädnings- SKILLNAD.”
samma.
Isabel Expósito , projektledare på
rum och börjar droppa känUnder spelets gång kan
Röda Korsets Ungdomsförbund
da spelarnamn, namn på fotAngered Uniteds tjejer fylla
bollsspelare som har visat
på med fler idoler med socisitt samhällsintresse både på och vid sidan
alt engagemang. Ronaldo, som gick in på plaom planen.
nen hand i hand med en syrisk flyktingpojke.
– Vet ni varför Kosovare Asllani gjorde den Zlatan, som målade hungrande människors
här målgesten? undrar Isabel och låter tre
namn på huden för att uppmärksamma värlfingrar spreta ner mot kakelgolvet.
den på hur många som svälter.
– Jo, för det blir ett M som i Mal, en sjuk
– Vi vill att ungdomarna ska inspireras av
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
sina idoler och visa att man kan göra skillnad,
säger Isabel Expósito.
DET VAR HON som kläckte idén till ”Är du
med-spelare?” och som har drivit pilotprojektet i samarbete med Göteborgs och Västergötlands Fotbollförbund.
– Idrottsvärlden är en ny och viktig arena
för oss. Idrottsrörelsen och Röda Korsets
Ungdomsförbund möter båda unga i sin
verksamhet och vill båda jobba utifrån barnkonventionen som grund.
– Tidigare har vi kört parallellt, nu gör vi
25
RÖDA KORSET I SVERIGE / ANGERED UNITED
något ihop, säger Isabel och
Han tycker att samar”HÄR ÄR VARJE IF.
fortsätter:
betsövningarna i spelet ”Är
LAG SOM ETT
– Gensvaret på ”Är du
du med-spelare?” passar
med-spelare?” har varit jätsärskilt bra i den nybildade
­LITET FN.”
David Ahlgrand, klubben.
testort. Nu ska vi gå vidare
Göteborgs Fotbollförbund
från pilotprojektet och har
– Det var stor rivalitet
redan fem nya klubbar i
mellan lagen tidigare. Nu
Göteborg, Alingsås och Gullspång som vill
försöker vi få in ett United-tänk.
göra det här. Det är också en brygga till andra
– De här tjejerna har inte spelat så länge
samarbeten.
tillsammans och det är viktigt att få dem
sammansvetsade.
DAVID AHLGRAND ARBETAR på Göteborgs
David betonar att klubben även haft hjälp
Fotbollförbund och som föreningsutvecklare av Röda Korset i andra sammanhang.
i IF Angered United, som är en sammanslag– Röda Korset har en kompetens som
ning av Angered KIF, Lärje/Angered IF,
behövs här, där varje lag är som ett litet FN. I
Marieholm BoIK och delar av Rannebergens
Eriksbo har till exempel inte en enda av våra
Passionen för fotboll delar de redan.
Nu vill Isabel Expósito från Röda Korsets
Ungdomsförbund ge
Göteborgsungdomarna verktygen för
att arbeta med socialt entreprenörskap
också.
hundra spelare svenska föräldrar.
I klubbhuset fortsätter spelet. Tjejerna har
delat upp sig i smågrupper och funderar på
hur de själva skulle kunna göra något som
med-spelare i samhället. Efter intensiva diskussioner och omröstning vinner grupp 2:s
förslag: Att spela in en film om mobbning för
att visa hur man kan göra så att alla får vara
med.
– I ”Är du en med-spelare?” får vi beviset
för att de unga själva vet vad som behöver
göras där de finns. De har viljan och svaren.
Vi vill att de utifrån sin passion, som i det här
fallet är fotbollen, ska få verktyg att förändra.
Ger vi dem bollen så tar de den vidare! säger
Isabel Expósito. b
FAKTA OM ”ÄR DU MED-SPELARE”
Syftar till att motivera unga
idrottare till socialt engagemang
och praktisera Barnkonventionen utifrån deras egna intressen.
26
Vänder sig till spelare mellan
12 och 18 år och är utvecklat av
Röda Korset tillsammans med
föreningsaktiva i Göteborg och
VILL DU VETA MER?
Trollhättan.
Satsningen sker tillsammans
med Göteborgs samt Västergötlands Fotbollförbund.
Läs mer på www.rkuf.se eller kontakta
Isabel Expósito, projektledare på Röda
Korsets Ungdomsförbund:
isabel.exposito@redcross.se
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
VI I RÖDA KORSET
ANNA HAR ORDET
” Sverige, Europa
och världen kan och
måste göra mer.”
HALA MOHAMMED är ordförande i Röda
Korsets Ungdomsförbund. Följ RKUF på
facebook.com/rodakorsetUF
Ingen moms på
second hand
Från och med 1 januari 2016 slipper ideell
second hand-försäljning att inkomstbeskattas och betala moms. Det står klart efter att
Riksdagen beslutat om ett förtydligande i inkomstskattelagen.
I Motala där man tagit beslutet att gå ner i
öppettider och minska på personalen är glädjen stor.
– Det är mycket positivt. Nu kan vi ha öppet
på heltid igen, säger Ulf-Henrik Östlund, ordförande i Röda Korset i Motala.
Även i Umeå, där man för ett år sedan flaggade för att man skulle behöva lägga ner second hand-verksamheten om den blev momspliktig, är glädjen stor.
– Vi firar med tårta, säger Anna-Marja Hagner på Röda Korsets Second hand i Umeå.
Mer info finns på Rednet. b
F OTO : M A R I E S PA R R É U S
NÄR JAG SUMMERAR året 2015 gör jag det med
Du bidrar till matpaketet som delas ut i flykblandade känslor. Detta var året då antalet
tinglägret, den varma filten för flyktingbarnet
människor på flykt översteg 60 miljoner i
vid Medelhavets strand, och det rena vattnet
världen. Röda Korset har funnits på plats
efter naturkatastrofen. Du möjliggör också
längs många flyktvägar, vägar som för några
den verksamhet som vi har för dem som flyr
lett ända till vårt land. Och vi finns på tusenhit till Sverige. Du är därmed med och hjälper,
tals ställen i Sverige.
konkret eller via andra, långt efter att media
Världen brinner, och vi har inte alltid räckt
tystnar.
till. Men en sak vet jag säkert, och det är att
FÖR DIG SOM är medlem vill
allt vi åstadkommit har gjort
” Världen brinner, och jag berätta hur medlemsavgifskillnad. På riktigt. Och det är
ten används:
detta enorma engagemang som vi har inte alltid räckt
Hälften av den går till att
gör mig glad, trots allt det fruktill. Men en sak vet jag
stärka organisationen, admitansvärda som pågår. Egentlisäkert, och det är att nistrativa kostnader såsom
gen kan det jag vill uttrycka
adressregister, den här tidsammanfattas i ett enda, otillallt vi åstadkommit
ningen, medlemsvärvning och
räckligt ord: TACK!
har gjort skillnad.”
medlemsutveckling och
Varje dag drabbas människor
omkostnader för opinionsav förödande katastrofer. Men
bildning med mera.
varje dag arbetar Röda Korset
Den andra halvan används
för att rädda liv och ge hopp
till att möjliggöra verksamhet lokalt
och du är den del av detta!
i Sverige, exempelvis läxhjälp,
ENGAGEMANGET KAN SE olika
besök på asylboenden, sjukhus och
ut. Många av oss rödakorsare är
häkten. Om du är medlem i en
både medlemmar och månadsgilokalorganisation, det vill säga en
vare. En del väljer att ställa
krets, är dessa pengar öronmärkta
upp med sin röst och sitt
för just den kretsens verksamhet.
ställningstagande som
Om du är nyfiken på hur Röda
medlem. Andra hjälper till
Korset använder gåvor från
som månadsgivare för att
bland annat månadsgivare
skänka regelbundna
kan du läsa om det på
gåvor till det arbete
www.redcross.se/saansom sker både här
vandsgavan.
hemma i Sverige
VI RÖDAKORSARE
och ute i världen.
DELAR en vision – att
Oavsett om
ingen ska lämnas
du är medlem
ensam i en kataeller
strof. TACK för att
månadsgidu är med och gör
vare,
skillnad. Jag önseller
kar dig ett gott nytt
både
år och att 2016 blir ett
och, så
ljusare år än det vi just
bidrar du
lämnat bakom oss.
till ambulansen i det
Anna Carlstedt
brinnande
Ordförande,
kriget i Syrien.
Svenska Röda Korset
F OTO : E M M A S TA R K / R K U F
Hoppas 2016 blir ett ljusare år
HALA MOHAMMED
Momsen slopas för
ideell second handförsäljning.
”Frivilligarbete är vår ryggrad.”
Ulla-Britt Boström,
ordförande i Röda Korsets Piteåkrets
F OTO : M A R I E S PA R R É U S / S R K
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE
27
HALLÅ DÄR …
Med på resan var också Mia
Tossavainen och Ingela Hermansson från Luleå-kretsen och
Anna-Karin Horney från kretsen
i Kalix.
VISST KOMMER
HJÄLPEN FRAM!
L
ika viktigt som att
samla in är återkoppling till givaren, det
vet vi alla. ”Kommer
hjälpen fram?” är en fråga vi
volontärer ofta får. Vi är många
som bidrar
på olika sätt
och alla har
vi vår solskenshistoria. Här
kommer min
som bevisar
att Röda
Korset gör
Ingegerd Hagelin.
skillnad.
F OTO : J O I G R I N D E
MARIA OLOFSSON, rödakorskretsen i Boden, som
nyligen kommit hem från en
utbytesresa till Sudan.
Vad var syftet med resan?
– Den var en del i ett projekt
som Röda Korset har med Röda
Halvmånen i Sudan. Det går ut på
att stärka respektive föreningar
genom utbyte av erfarenheter.
Förra året var Sudans Röda
Halvmåne på besök i Norrland. Hur var det?
– Roligt och givande! De var
intresserade av ”Vi fick ett
vårt kon­fantastiskt
cept för
second
mottagande.”
hand och
hur vi samlar in pengar, men visade också intresse för strukturen
kring medlemskap och medlemsavgifter.
Har deras besök lett till
några konkreta resultat?
– Ja, i några kretsar har de
tankar på att starta second handförsäljning. De samlar också in
kläder och delar ut till flyktingar.
Finns det liknande utmaningar?
– Ja, framförallt när det gäller
flyktingfrågan, eftersom Sudan
är ett transitland för många på
flykt. Andra likheter är utmaningen att rekrytera och behålla
volontärer och att förbättra samarbetet mellan kretsarna.
Vad var det bästa med
resan?
– Mötet med alla människor! Vi
fick ett fantastiskt mottagande
och massor av inspiration till hur
vi kan fortsätta att samarbeta
och lära av varandra.
Vad tar du med dig hem?
– Känslan av att vi tillhör samma organisation, att vi är ett Röda
Kors och jobbar utifrån samma
principer och värderingar. b
F OTO : E L B A D AW I E KO N O N A , R Ö D A H A LV M Å N E N S U D A N
Maria Olofsson.
DET KOM ETT BREV …
ETT AV DAGENS samtal kom
från en ung kille, Arian Dushku,
ordförande i föreningen Klippans Unga Muslimer, som vill
erbjuda oss sin hjälp. Han
berättar att han själv kom till
Sverige som flykting tillsammans med sin familj när han var
fyra år. Deras flygplan landade i
Ljungbyhed där Röda Korset
tog emot dem. Han berättar om
vilken trygghet de kände då de
var i säkerhet. Jag undrade om
det var 1999 och höll andan.
Och visst var det så! Så – alla
rödakorsare i Ljungbyhed och
Skåne och i resten av landet –
här kommer beviset. Röda Korset gör skillnad!
Killen som ringer mig säger
att hans föräldrar många gånger
berättat hur väl de blev mottagna av Röda Korset. Om hur detta välkomnande fick dem att
känna den trygghet som de så
väl behövde.
Jag drar mig till minnes hur
det gick till 1999. Migrationsverket ringde och undrade om
”Jag har fortfarande kvar nallen som
jag fick när jag kom
som flykting 1999”,
säger Arian Dushku, 21. Här med sin
bror Fitim, 19.
vi på Röda Korset kunde vara
beredda att ta emot ett antal
plan med flyktingar från
Kosovo. Javisst – sa jag – vi är en
katastroforganisation.
TVÅ DAGAR SENARE stod vi
beredda i en av hangarerna:
­Första hjälpen-grupperna förstärkta med rullstolar och bårar,
psykosociala teamen, Ung­doms­
förbundet för att ta hand om
barnen. Våra jourhavande medmänniska-team hade soppan
varm och brödet nybakat. På
plats fanns också vår flykting-
28 VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE
konsulent med en grupp flyktingungdomar beredda att möta
sina landsmän och tolka.
Bland dem vi mötte då fanns
Arian och hans två år yngre bror
Fitim och deras föräldrar. Nu, 16
år senare, ringer han och vill
erbjuda oss sin hjälp. Han hälsar
från familjen och ber mig tacka
alla som var med när de kom
1999. Är inte det fantastiskt?
Så kära volontärer – när det
tar emot och känns tungt – kom
ihåg att ni gör skillnad! b
INGEGERD HAGELIN,
LJUNGBYHED I DECEMBER 2015
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
INFOSERVICE
Här svarar
Röda Korset
Frivilligledare Christina Jönsson
(till vänster)
i samspråk
med frivilliga
Ulla Olsson.
I Västerås syns
frivilligledarna
I Västerås ställde sig kretsstyrelsen
frågan hur man skulle skapa fler
kontaktytor mellan styrelseledamöterna och frivilligledarna. Och hur
ledarna skulle kunna bli mer delaktiga i planeringen av verksamheten.
Svaret var enkelt.
UTE FALLER VINTERNS första snö och i
Mötesplats Kupan i centrala Västerås råder
full aktivitet. Besökare passar på att handla
under lunchen eller tar en fika.
I ett rum bakom butiken står rödakorsfrivilliga Ulla Olsson och sorterar kläder. Christina Jönsson, som är frivilligledare för Kupan
och de frivilliga som jobbar i butiken, frågar
hur det går. För dagen har fyra frivilligledare
samlats på kontoret för att berätta om hur de
blivit mer delaktiga i Västerås rödakorskrets
verksamhet.
– Det är viktigt att man känner sig uppskattad och att alla frivilliga och ledare syns.
Som frivilligledare är det inte alltid så att
man ses som ledare av de frivilliga man
arbetsleder. Då är det bra att man vet att man
har styrelsen bakom sig. Styrelsen har mycket mer kontakt med oss frivilliga idag, säger
Christina Jönsson.
De andra frivilligledarna vittnar också om
stora förändringar, om ”öppen stämning i
väggarna” och ”att vi känner att vi betyder
något”.
– Idag finns en öppenhet och lättsamhet
som inte fanns förr. Vi kan se en tydlig för-
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
ändring hos styrelsen som nu syns mer ute i
verksamheten. Man räds inte att ta upp komplicerade frågor. Vi jobbar med känsliga frågor och det är viktigt att kunna lyfta dessa,
säger Gunilla Linde, frivilligledare för flyktingguiderna.
BAKGRUNDEN TILL FÖRÄNDRINGEN var bland
annat en kartläggning som Västerås rödakorskrets ordförande Peder Sandahl gjorde för
kretsstyrelsens räkning. Genom att intervjua
styrelseledamöter, frivilligledare och frivilliga
fick styrelsen underlag för att ta fram en strategi för att skapa en större förståelse för de
olika aktörernas roller och även skapa en
större delaktighet i varandras uppdrag.
Styrelseledamöterna har alla fått ansvar
för olika frivilligverksamheter och blivit kontaktpersoner för frivilligledarna för de verksamheter man ansvarar för. Tillsammans har
de regelbundna möten och har tagit fram
underlag för verksamhets- och arbetsplaner,
inklusive budget, mätbara resultat och uppföljning.
– Vi har ingen verksamhetschef, så mycket
ansvar hamnar på frivilligledarna som behöver ha argument för att leda. Som ledare har
man också ansvar och då behövs tydliga mål
och planer, men även tydligare roller och
mandat, säger Peder Sandahl. b
TEXT OCH FOTO: ERIK HALKJAER
Fotnot: Under fliken verktyg och stöd på Rednet
finns mer information och tips om arbetet med
frivilligledare.
Madeleine
Stjernström
svarar på de
vanligaste
frågorna
som Infoservice får.
Jag har fått ett medlemskap men
kommer inte ihåg att jag ansökt om
att bli medlem. Varför?
– Troligtvis har du gått en Första hjälpenkurs hos oss och kryssat i att du vill bli medlem. Eller så kan du ha blivit värvad genom
våra månadsgivarvärvare på stan eller via
telefon. Första året är gratis men vi hoppas
såklart att du kommer att vilja vara medlem
även efter det. Har du fler frågor kring medlemsaviseringen så får du snabbast svar om
du skickar ett mejl till info@redcross.se.
Varför får jag Henry trots att jag
avsagt mig prenumerationen?
– Medlemskort och inbetalningskort
skickas till alla medlemmar tillsammans
med årets första nummer av Henry. Att
göra separata utskick till dem som vill ha
tidningen och dem som avsagt sig skulle
vara mycket dyrare. Det betyder inte att du
kommer få de andra tidningarna under året.
Varför saknas det belopp på mitt
inbetalningskort?
– Om det saknas belopp på ditt inbetalningskort så behöver du inte göra någon
inbetalning, det står även makulerad på
själva avin. Ditt medlemskap för 2016 är
redan betalt eller så har du fått ett gratis
medlemskap det första året.
Varför tillhör jag både en krets och
en förening?
– Om du är under 31 år och har ett rörelsemedlemskap (medlem både i en krets
och i Röda Korsets Ungdomsförbund) så
har du tidigare fått ett medlemskort för
kretsen och ett för Ungdomsförbundet.
Nytt sedan två år är att båda skrivs på samma medlemskort. b
KONTAKT MED INFOSERVICE
Telefon: 0771-19 95 00. Vardagar
kl. 10–16, tisdagar till kl. 19, lunchstängt
12–13.
E-post: info@redcross.se
Vi jobbar på Infoservice:
Fredrik Gladh, Jeanette Bernström,
Carina Bruks, Henric Hedberg, Jörgen Hellgren, Inger Lindqvist, Kerstin
Lindh, Minna Mwakisopile, Karin Roos
af Hjelmsäter, Danijela Semunovic,
Sonja Sjöstrand, Madeleine Stjernström, Luke Warren och Viola Åberg.
VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE
29
LANDET RUNT
q HUDDINGE
Under hösten
samlade elever
på Vistaskolan i
Huddinge in över
56 000 kronor till
människor på flykt.
Röda Korsets ordförande
Anna Carlstedt besökte skolan för att uppmärksamma
deras fina insats och dela ut
diplom.
q BURSERYD
Röda Korsets mötesplats
Kupan i småländska Burseryd blev först ut i kommunen att bli Miljönär-vänlig.
– Vi är stolta över utmärkelsen, säger Margareta Ekelund, som fick ta emot ett
klistermärke av kommunstyrelsens ordförande.
Märket ska sättas på
dörren för att visa upp att
verksamheten är miljövänlig. Märkningen går ut på
att uppmärksamma verksamheter som har som huvudfokus att låna, laga eller
återanvända.
q HEDE
Det var fullsatt i församlingshemmet i Hede när Röda
Korset och SFI bjöd på syrisk
mat. Ett 70-tal Hedebor
mumsade i sig Kbbe, Molokhia, Bamie, Kazan Kebabi och
falafel och lyssnade till sång
och musik.
– Jättekul att så många
kom. Egentligen var det
tänkt att eleverna skulle käka
tillsammans med gästerna,
men det blev helt enkelt för
trångt, säger SFI-läraren
Dan Regnander.
– Tillställningen gav ett
bra tillskott i kassan och
pengarna som kom in gick
till flyktinghjälpen, berättar
Ingrid Bergström, Röda Korset i Hede.
ordförande Ulla-Britt Boström.
Många såg också fram
emot modevisningen, där
mannekänger visade upp begagnade kläder som lämnats
in till försäljning.
q PITEÅ
Ansiktsmålning, specialpriser, lotteriförsäljning, våfflor
och modevisning lockade
många när Röda Korset i Piteå firade 100-årsjubileum i
dagarna två på Kupan i Piteå.
– Det går jättebra, vi har
sålt bra, sa Piteåkretsens
q BOTILSÄTER
I slutet på november anordnade Värmlandsnäs Rödakorskrets sin 47:e julbasar
i Botilsäter. 1969 hölls den
första basaren i Millesviks
församlingshem då man
bland annat sålde hemstöp-
På Öland hjälps man åt. Sandy och
Lena sorterar kläder som öborna
har skänkt till asylsökande.
ta ljus och hembakade bullar.
I år lockade den traditionella tombolan liksom paket- och matlotteriet. Många
köpte hemslöjd eller något
från bröd- eller matborden
och fyndade i loppishörnan.
Andra passade på att dricka
kaffe och få en pratstund
med bekanta. Årets resultat
blev cirka 47 000 kronor.
q LANDSKRONA
Företagarnätverket Selma
i Landskrona har utnämnt
Rödakorskretsens ordförande Sylva Rampe till ”Årets
Selma”. Enligt motiveringen
får Sylva utmärkelsen för
den beundransvärda insats
som hon, tillsammans med
sitt team, gör i form av lokala
projekt, till exempel läxhjälp
och stöd till ensamkommande flyktingbarn.
– Det är härligt att Röda
Korsets verksamhet uppmärksammas och det ger
oss ny energi, säger Sylva
Rampe.
q VETLANDA
q HÖGSBY
På två veckor har medlemmar i Högsby rödakorskrets
stickat cirka 400 små mössor till företaget Innocents
projekt ”Den stora stickningen”.
– Det är ett gott ändamål
och det är ju därför vi ställer
upp. Sedan har det varit väldigt roligt eftersom det går
fort att sticka, säger Kristina
Larsson.
Mössorna ska sättas på
juiceflaskor som säljs i affärerna med början i februari.
För varje såld flaska skänker
företaget två kronor till
Röda Korsets besöksverksamhet för äldre.
Rekordinsamling på Öland
q HÖGBY-LÖTTORP
I höst och i vinter har Röda
Korset i Högby på Öland
samlat in mer kläder än någonsin.
– Vi behövde göra något
extra! Många flyktingar har
kommit i bara tunna kläder
och sommarskor, säger Lena
Jonsson från Röda Korset.
Med tillströmningen av
asylsökande har frivilligt
hjälpande krafter på Öland
gått samman. Röda Korset
i Högby-Löttorp startade,
i samarbete med nätverket
Tillsammans Öland, en framgångsrik klädinsamling.
– Responsen bland ortsborna blev fantastisk, berättar Gunnel Johansson, ordförande i rödakorskretsen.
– Det har gått flera släpkärror fulla med kläder varje
söndag till olika flyktingboenden, säger Lena Jonsson.
Lena sorterar kläder som
ännu inte delats ut med hjälp
av Sandy, en av de unga asylsökande som flytt från krig
och våld. Hon har själv fått
varma kläder via insamlingen. Sandy ger Lena en kram.
– Det är viktigt att de
nyanlända ser att här bor
människor som bryr sig, säger Lena Jonsson.
– Det blir kanske lite mer
sammanhållning på en ö, för
här måste man ställa upp för
varandra, säger Aina Törnqvist, en annan engagerad
rödakorsare i Löttorp. b
Glöm inte att tävla om bästa produkt
Tävlingen om bästa profilprodukt 2016 är nu i full gång.
Förhoppningsvis flödar kreativiteten redan nu i de rödakorskretsar som tar fram nya produkter av material som lämnas in
till Röda Korset Second hand.
Ditt färdiga bidrag vill vi ha senast den 4 april.
Vinnare av profilprodukt­
tävlingen utses den 8 maj 2016
och priset är en resa till Stock-
holm med övernattning på
hotell.
Har du glömt att anmäla dig?
Gör det snarast till:
ase.lilja@redcross.se
Mer info finns på Rednet. b
30 VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE
TEXT OCH FOTO:
FREDRIK LOBERG
Rödakorskretsarna i Vetlanda har gjort gemensam
sak med familjer från Afghanistan och ställt till med fest i
Allianskyrkan. Sex maträtter
serverades och man räknade med drygt 100 gäster.
– Det här är ett sätt för
dem som har lyckats fly från
Afghanistan att hjälpa dem
som är kvar i landet. Tanken
var också att det skulle bli
en trevlig samvaro mellan
svenskar och afghaner, säger Marie Schön, från Röda
Korset.
Överskottet av intäkterna
gick till samarbetsprojektet
med Afghanska Röda Halvmånen. b
Vinnare i Profilprodukts­tävlingen 2015
var Vallentuna Rödakorskrets, och här är
det vinnande bidraget.
F OTO :
K I M E L D I N A­D OT T E R
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
HENRY HYLLAR …
F OTO : F E L I C I A T EG L É N
… Farad,
volontär
som tolkar
åt flyktingar
Farad Mirzada kom till Sverige från Afghanistan när
han var 13 år. Under hösten
och vintern har han spenderat all sin lediga tid som tolk
på ett flyktingboende i Vårberg utanför Stockholm.
DE flesta som kommer till boen-
det har flytt från Syrien. Andra
kommer från Afghanistan och
Irak. Farad själv är från
Afghanistan men har bott i
Sverige sedan han var 13 år.
Att han pratar både svenska och
persiska flytande gör honom till en
eftertraktad volontär. Sedan i september ägnar han flera dagar i
veckan åt att hjälpa till som tolk
och hjälpen är uppskattad.
– Så fort jag pratar mitt språk ser
jag flera leenden. Folk blir väldigt
glada. De har haft en tuff resa hit,
det är viktigt att de kan känna att
RÖDA KORSETS
TIDNING HENRY
det finns någon här som förstår
dem.
När Farad är på boendet sitter
han aldrig still, det finns alltid
något att hjälpa till med. Både barn
och vuxna behöver kunna ställa
frågor och berätta hur de mår, speciellt om de är sjuka och i behov av
vård.
FARAD minns speciellt ett möte
med en flicka från Afghanistan.
Flickan var fem år men såg mycket yngre ut. Hon var helt blek i
ansiktet, torr om läpparna och
väldigt smal. Farad försökte få
henne att berätta om hur hon
mådde, men hon sa ingenting.
– Hennes blick gick rakt in i mig
och sa en miljard ord som inte
behövde tolkas. Det kändes i hela
kroppen. Jag kan inte glömma den
där lilla flickan. Det är inte
hennes fel att hon är på flykt.
Att möta människor på flykt och
ta del av deras historier är ibland
svårt, men för Farad betyder det
mycket. Han tycker att volontärarbetet lärt honom massor och gjort
honom till en starkare person.
ANLEDNINGEN till att Farad har
valt att engagera sig i just Röda
Korset är att han delar organisationens värdegrund och respekten för allas lika värde.
Med tårar i ögonen berättar han
att det allra bästa med att vara
volontär är att verkligen få hjälpa.
– Att höra ”tack” här är obeskrivligt. Det är inga vardagliga
tack, deras tack är från hjärtat och
det känner man i hela kroppen.
Det värmer och får mig verkligen
att känna att det jag gör är bra. b
TEXT: KELLY RICHARDSSON
VEM SKA HYLLAS?
q Vet du någon rödakorsare som du
tycker gör en ”Henry-insats”? Det kan
vara allt från första hjälpen till insamling till att hjälpa nyanlända flyktingar.
Den som hjälper oss att
hitta den ”Henry-insats”
som p
­ ubliceras får en
snygg Henrytröja.
Hjälpen på film
Under senaste halvåret
har vi sett en enorm vilja att
bidra till människor på flykt.
Nu finns en ny film för att
visa hur pengarna används
och hur vi hjälper människor
Röda Korsets tidning HENRY 1.16
– hela vägen från Syrien till
Sverige. Använd den i second
hand-butiker eller på möten
för att påminna om att vi gör
skillnad. Du hittar alla våra
filmer på Rednet. b
MEJLA TIPS TILL
anna.bergen@redcross.se
Tips om härbärge
Vill du och din krets ta del
av konkreta tips och råd
om hur man kan starta och
driva övernattningsprojekt? Nu finns en metodhandbok på Rednet.
Materialet är sammanställt av Folkrättskretsen i
Stockholm som under vintern 2014/15 erbjöd tillfälliga härbärgen för hemlösa
EU-medborgare. b
Svenska Röda Korset/
Röda Korsets
Ungdomsförbund,
Postadress: Box 17563,
118 91 Stockholm.
Besök: Hornsgatan 54.
Tel: 08-452 46 00.
Hemsida: www.
redcross.se/henry.
Bg:900-8004
Pg:90 08 00-4
q ANSVARIG
UTGIVARE: Morgan
Olofsson, morgan.
olofsson@redcross.se.
q REDAKTÖR : Anna
Bergén, anna.bergen@
redcross.se.
08-452 46 02.
q LAYOUT: Yvonne
Westerman, Sitrus.
q KORREKTUR:
Leif Eriksson.
q REPRO: Turbin,
Stockholm.
q TRYCK: Printagon
Graphics, Helsingborg.
q TS- kontrollerad
upplaga 154 400 ex.
ISSN 2000-0332.
q Du som medverkar i
Henry ger ditt tillstånd till
att Röda Korset får an­
vända materialet för
digital lagring och pub­
licering. För ej beställt
material ansvaras ej.
Citera oss gärna, men
ange källan.
• Insamlingsbilagor
medföljer i de Henry som
skickas till medlemmar
och månadsgivare från 18
år och uppåt.
NÄSTA
HENRY
KOMMER
22-24
APRIL
3041 0934
VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE
31
Tack!
Foto: Röda Korset
Tack företagspartners för ert stöd under 2015.
Efva Attling
Wallenius Lines
Arlanda Express
Telenor
Euroflorist
Bokningsbolaget
innocent
Ramlösa
Ett varmt tack även till alla övriga företag som på olika sätt
bidragit till att vi kan fortsätta kämpa för att ingen ska lämnas
ensam i en katastrof.
Vi önskar er alla en riktigt god fortsättning på det nya året.
Sätt hjälpen i rörlese på stod.redcross.se/foretag/