1. No category

Sandviklln flå 1870 -1880-ta~lln
fl å9ta
antflcknifl9at Ilt miflflflt au
Si9tiJ
~ötallUOfl
1948
aa.:""a,. A--.~? ___ ~ ~
~ .... d'~."" jH" 167/?- I'BD ...,.~~
~1'--'~ ~ ~ --- ~ ., 11._
/9~8
NÅGRA ANTECKNINGAR UR MINNET FRÅN SANDVIKEN
1870 - 80:-TALEN
TOPOGRAFI OCH NÅGRA GLIMTAR UR
FOLKLIVET
Då j 'ag så många gånger blivit uppmanad att
gamla Sandviken ,
gör j "ag
h~rmed
b srodoms nä rm aste l i 11 a " geo grafi
ett
fI ~
försök
teckna ned minnen från
att som en
börj~n
beskriva min
I
Då mina föräldrar gifte sig 1871 ,
byggdes en disponentbostad åt
dem i
" skogen !! cirka tvåhundra meter nordost om dåvarande brukskontoret,
förut
varit banvaktstuga men nu är
som
avlönings - och intressekontor,l Den nya
bostaden låg öster om Konsulgården och kallas nu Bruksgården . ' Åsgatan var då
bebyggd p.å
västra sidan med fyra hus . ! F,'rån kontoret
gångväg och
vägen
från Åsgatan en körväg ,
till vår bostad ledde en
vilken vi barn kallade "Hästvägen".1
till kontoret passerade man på högra sidan
P å
trädgårdsmästarens bostad
och på den vänstra en konsuln och trädgårdsmästaren tillhörande isbod . t Träd ..
gårdsmästaregården ,
numera Åsgatan nr 1 ,
låg på
andra leden ,
mittemot kon_
toret , och mellan dem en gårdspi an med tallar på grusbacken . ' Från denna pI an
gick en körväg västerut
verkstadsporten ~'
några
små ,
till
Storgatan och nedför backen österut till norra
Platsen omkring var bevuxen med
nyplanterade lövträd . ! Min
stod och
till
härliga furor och så
far hade särskilt intresse för
pI antera. ' Han brukade vi sa på några björkar ,
till Storgatsb r on (nu
stora ~ '
som han
satt vid gångvägen ned
förbi Hammaren) .! Jag minns en midsommarafton ,
förstä r kte stödet omkring den översta björken ,
Att dansa k r ing maj stången ,
plåster i
tog mig med upp
toret var i
landet ~ !
till kontoret och letade
norra verkstadsporten ;
korsningen mellan
patrons " stod en
denna väg och den
soffa ,
över sjön . 1 Hon och
där min
gick
en
fingret
fanns ju där liksom på al -
Området omkring u konsulns ",
och mossbelupna stenar oSV o1 Från Åsgatan
till
skulle
reda på en bit häft-
" brukspatrons " och kon _
min barndom likt all a andra tallbackar med lingon"
gropen " ned
vi
att j-ag skurit mig i
kassörens medicinskåp .1 Ett sådant skåp
la brukskontor i
just då
då han
som var rest på planen mitt framför " Kon ..
sulns " o ' Vid samma tillfälle kommer j ag ihåg ,
och att ' far
att
blåbärsri s
gångväg längs " Trädgårds ..
den kallades
" Smedsbacken ". ! I
som ledde från kontoret t i l l
farmor ,
konsulinnan ,
flera med henne tyckte det var
en
~ hruks _
gärna satt och såg
" vacker utsikt " just
där . ! Nere vid stranden lågo våra roddbåtar , konsulns och vår ,
täckta av p 're-
senningar ~ ,
för att inte de badande pojkarna skulle smutsa ned tofterna. ! Där
var en fin
sandstrnnd ~
innan den blev förorenad a,v härdningsoljorna från det
nya tråddrageriet och paragonverken i börj an av l880 ·a talet . ! Men i
denna vik,
som sedan gammalt kallades II S an dviken ""f ' flöt ett dike ut med mycket järnhaltigt vatten . ! Flera voro de källådror)
som' åsen lämnade ifrån
sig;
en av dem
Konsulgården ,
Bruksgården,
GBmlB konto ret
3
~~
\'.~
"Jt.
rn
~
*-~~\
~
Q
1\
~
, -.**'
.**
:* ...
i\1,
~l
4i1
.
[I] rn
~-
<e-.jl
~
rn
Skiss ö ver
trakten
rn
:'\(-+#t Il
~ #11I~\,.
•
"
omkring "Konsul n s",
" Bruk s patr ons " och Ko n toret .
Skala ca
1 : 2000 .
.4
-" .:
.~"-
18 7{J_ l87 7 ~
' Konsulns "
Frön vänster " ingenjör Al be rt Gör ::Jn sso n , B e tty Seb 3 rdt .
brukspatron A H Göransson , E li s~bet h Gö r ansson ( s e na re
gift Magnuson ) , Eli sa beth Sebardt och kon s ulinnan B e tty
Gö r8ns s on ~
bärande prima källvatt en ,
s . k ~ I " $andvikskäl1an <1 ,
den
och andra med " järnvat .
ten ",' Vatten sipprade litet varstans längs åsens östsida ned i
långt
fram
i
tiden hämtades dricksvatten
verkstadsporten ~ '
strax norr om järnvägen nö r a
na kopparämbar upphängda p å
en
stödde mot marken . ' På
och transporterades
från
en
denna verkl ig t
,
hängde
två ämbar ,
som
i
f r amändan ,
fylldes
si ~
vilket
vid pumpen
runt
inom verket
till
de törstande smederna . ' Ja g anta r)
att pojkarna under heta
~ ommardagar
hade
fullt upp
t i l l kväll .
kvinnorna )
pip .
Vi
krukan .
I
vårt hushåll
som i
Övrigt
tunnor och på
följ de med " jungfrurna"
,
vatten
vintern
av " Vatt - E riksson " ,
allt
slasket
till
slasklår utan botten :)
körde~
från
en
hos
sedan
bort
i
en
hushållen hämtades
stor lå .r på medar ~'
dragen
aven häst )
det våta
försvann
tillsammans med
" brukspatrons ".' Vi
i
somma r en i
som kördes
Br uksgården) . och
det högre liggande " brygghuset"
fin "go
t flITlbu ren ,
allt
i
där det
g r usåsen 1
annat
från
och det
höns ~
men
var ordnat, med
att bära
slogs ut i
fasta
renhållningen
en
avfallet
och grishus
flugorna vo r o naturligtvis legio o ' Ja )
beskrivning på hur det
köket och ett i
källan och " höll " i
från kanalen } på
köket (i källarvåningen
avträdena. 1 Råttorna och
Ii ten
ibland ned till
kopparflaskor med
en mycket viktig personlighet ) ' Han hjälpte v år a jungfrur
att bära . in vattnet i
upp
till
f rå n morgon
hemmen på Äsgatan och Storgatan var det
allmänhet hämtade sitt dricksvatten där i
småbarn
1
och i
med a r bete
Vattcn hämtn i ng
fina källa
Dit komma verkspojkar med
stån g med ett Ii tet hjul
tvärslå
kä r ren o Ända
samt
detta var
till
och med
sedan på mors trägna begäran ett slaskavlopp i
vi
"fingo
intet vatten ,
fö r rän hela bruket på
Renhållning
s
l890 - talet försågs
me~
net pumpades nu ut i
hål
G
v attenkastare ,
nätet
i
gBto r na ~ '
Vatt .
verk e t och n e danfö r åsen befintl i ga borr "
t
Jag återkommer nu
mitt hem ,
en
t r akt ~
järnvägen 1942
gen
från
som voro place ra de vid
till
den lokala geografin omk ri n g kontoret och
som d e sista åren blivit helt fö rä ndr ad .
flyttades n ågra hund r a me t e r norrut (efter a tt ha varit dra "
söder om den
s ok . · T.Be rgä n g stjärn " ) ,
och en ny b r o byggdes över ån norr
om Ingalund o ' Omedelbart s öder om det gam! a brukskontoret
med skarpa sl ä nte r )
komma dit utan
särskilt sedan
dö r
j är nvä ge n
skar åsen ,
den
s o k ,, 1
fanns ett sandta g
1J Dalen ~J" t
Man kunde ej
att hasa sig ned eller gå p å
en land.gå ng me d fo tsteg ,, ' Därnere
växte några plante r ade poppla r och björkar,
och s länte r na voro gräs beså dds o!
Denna lilla idyll begagnad es av konsulns fam i lj
dagseftermiddagar ~ '
Där voro b ä nka r och bo r d "
grej orna och duka upp kaffeL ! Vi barn
i
synnerhet d å
det
s c k .. '
~) fyratå g e t M
var staketet rutigt och g jort av små
vaktstugan ,
I
så det var ba r a att bära ned
at t det v ar en unde r bar pI ats"
pa ss erad e alldeles fö rb i
togen och gasolj a i
ve r ke t
gick u t
däri från . '
foto gen ... och olj eupp lagen i ng rä vda,, ! Det luktade fo -
portvaktstugan ,
na hämtade si no brev .. ' Vi
o ss . ' Just där
t a ll g r enar ,, ! P å västra b r i nk en lå g port -
och den höga bron över järnvägen ned i
den östra b ri nken voro
;re~ ..
ty c k te l
till kaff e plats v a c kra sön ...
tY ,?kte ,
d ä l' alla lampo r
fylldes och dä r
arbetar ..
att det även luktade illa vid fotogenkälla -
' Portvaktstugan var ä ven ett p r i mit ivt postkonto r ,, ! När man kom in dit "
- Bruk s patr"o n 5 "
1884 .
Från vänst e .f : F ru T i ge rstlö m och hennes syster f r u Caro lin a .
Sebllrdt , konsul G F Göran,son , Emmy Göransson ( s e n a r e gi f t
Johansson) . Ellen Göransson (senare gi ft B ra t t ) , b ru k spat r on
A Hen rik Gö ra n ss on, Carl n Gö ra n sso n ( sena r e g i ft Ol l n ) , f r u
Emma Göransson , K arl F re drik Göran s so n , i barnvagnen q re t a
Göransson (senare g ift Koraen) . På verundan Sig ri d Göransson .
~ D a len <:
6
Träd g A rdsmä s t k r e bo s t a den .
hade man
ut. ' På
till
hö g er en plåtbeslagen disk ,
disken
fanns
väns 'tro väggen,
även
en
svart
där \lreven till
där lampo r na fyllde s o c h
tavla med
arbetarna voro
ett
st å ltråd s n ä t
instuckna och
l i ksom på
to g as utan vi -
dare ut av vederbörande eller tummades och synades av kamrate r na ,
intresserade, . särskil t
drogs en väg
f r ån I' to r g e t ll över
norr om j är nv äg en
l
kanalen
till
till
nor' ta verkstadsporten ,
Stensrna
som v oro
av amerikabreven • •
18~O :.talet
På
l ä mnades
flyttades
i
gamla järnvögsspåret,. I
börj 'sn
varvid
av år
1900
" Da l e ns
fr å n
n
i dyll
söd ra
I
f. 1Cl. , "·Dalen " byggde s något
f ö rsvann ~ '
t i ll n or ra
e fte r
Väg en
s id a n
av
sekelskiftet
en
k ä gelbana,l Även den är nu ett minne blott,I
Ännu ett grustag fanns,
går~sgropen"
hel t
sedan järnväg en by gg d e s 9
den
direkt norr om verkstadsporten o c h jä r nvägs sp åre t ..
igenfyll t
brukskontoret,
och ersatt
i
aven lån g ,
norr begränsad aven
bred blomsterrabatt.1 Men
förr
i
s .k. ' ;I Trä d ...
Detta ä r nu
!
bred g r ä s sl ä n t ö st er o m det
"å snesti g li med b ä nka i'
värld e n
väl
skyddade mo t
dar utom de sydliga.' Det var hela sBIl"!hällets handelsträd gård ) d ä r
mä stare Hanson,
som medföljt konsuln
mild hand" och en god portion humor .
trädgården. · Och nu kommer j ag
lnn .an
mest
fram
till
den
terrängen nedanför
De arbetare,
v iktig
alla vin t rä d gå rds -
stora b r uks u
r· brukspatron s ". !
bör det s äga s n åg ot om st ig en n e d
s.k.! "Smedsbacken" . 1 Den var i
trafikera'de väg.
en
r e g er a de · m e d best ä md men
Till han s domän hö r d e ä v en
j ag lämnar "Trädgårdsgropen " ,
Åsgatan,
fr å n Hö g bo ,
stora
f r amför en l å ng , ·
va r "'Tr äd går dsg ro p e n '·
plats. 1 Där låg bolagets oran.geri och drivbänka r ,
min ba r ndom
fr å n
s amh ä ll e t s k a nske
som bodde på Åsgat s n o c h de nor r a d e la re
na av gamla bruket eller på " Yttre " ,
to g a
" Tr ä dgård s gropen "
g är na denna
v äg ~
om d e nu e j hade
" Sme ds_
b a cken ..
7
något särskilt äre nde
åkte även
nas
ej
ge n
vaktstugan
att hiimta posten
eller dylikt. 1 Där
samhällets a lla ungar kälke o Snön var visserligen svart
tr äs kor -
l å nga ,
till
men
backen ofta h ä rligt hal ,
b ra nt
som den var , l Vi
än i
denna d ag ,
ej ' g in go
hur våra för ä t 'drar kunde t i ll å ta detta . ' Om det visserli .
så många
t åg p 'å
den
tiden ,
så
gingo
dock lokomotiven och v äx ..
till v erkeL ' Sikt e n va r d å lig ,
vakten vid stora port ar na sto d visserligen och hoj tade å t oss ,
Till hö ger lå g fotogenkällaren och
ar och pila r .
1
ju s t
fö rs vann
fanns ä ven
en
genom
en
annan k ä lkbacke
var det ingen
det s tora ,
annan
röda ,
stensatt kulv er t
under mörka kälkåkningskvällar hamnade i
in unde r
dä r
var bättre och
ehuru den ej
gic k
så övergå
till
d ire kt ned i
fö r
blivit vuxna o
sm ula ,
då
vi sku lle h a " kälkparti "
av mitt hem ,
var ingen
f r ån
trafik ,
större
and r a backen däremot
t a oss
en
': sväng " med
fanns ä ven dä r
terrassen men
utan
grovskor och
till k ä lk å knin g med kaffedrickning efte rå L
dugde ä ven den
att åka på
ej, ·
vägen plogades upp en
tj ä ra i
dito
e n kälk -
användes
eller då vi
lys -
pl å tburka r) . ' Sedan
kläde r
i
Det var nå gra av de yn g re t jä nstemännen och våra flickbekanta ,
gatan,
en hastig
fordrades
en vack er må n ske nskväll
back e n med marschaller (sågspån oc h
vi
att med
Dö r
så brant ft ' Den
trädg å rden
vi
'
Dä r
trakt e n
förrän
te upp
var
ned mot j ä rnvä gs-
ro l igare o'
Om vi
backe .' Den
s tyra )
j är nvägen .' Det
få ungdomar särskilt
ej
s t äl let
svän g med de lån ga kälkarna ta ga sig över järnvägen 3
att
rå d än att sty -
djupa jä r nvägsdiket,'
från å sen ,. C'Kontorsbacken u ,
övergång en .' De ss direkta ändpunkt var diket ,
skickli g het
tåg kom . 1
,
e ller att hamna i
där
då
men
till vänster v attenkällan med sina säl g-
Skulle man klara ett t åg ,
ra mot grindsto lp en
fin go
å kte på
hop b undn a kälkar en 8 - 10 ! ungar r akt över järnvägsspåret . ' Ja g förstår
lade .' Där nedanför var ju huvudspåret in
som
nv smeder-
vår
tambur . '
som inbjödos
Om det var riktig isgata på ÅS -
samt även t' Präs tbacken "
( numera Barrsä tr a-
gatan) . 4 Kälk å knin ge n var n ä mligen ungdomens enda u tomhu snöj e vintertid .
Trij dg å r os grop e n •
•I
J~".J
1
På
Kiilkåkn i nK
8
Brukskontore t
den
tiden
och
skridsko åkn i n g
att
skotta ren
Vi
nan ~
en
fö r ekom my c ket
snar Ll En och
av
järnv ägen o l På
dj~p
s~ k ~ '
d en
Stensmo
kunde nästan
in
stå och
slädparti ~ '
bjudna på
gå utan
sy dost
vad
såg man
då omkring år
transformatorbyggnader )
vägar och
småskog eller buskar
var
ett med
att
sjunka ned över
såg man
sjön och
skoskaften i
Stensmolandet bortom
" ;:;t u rehov " (te g elslagaren hette nämligen
r?pa åt varandra på
var
var
familj . ' Vi
Sturen ..
och deras barn
sin båtbrygga tvärsöver viken . '
ett lertag utgrävt .
Det
var
en
ganska
skyddad för · Stor s j öns vågor .' Den ~allades " L~rgropen"
liten vik ,
Där blev på
trivd es i
senare tid hamn
vid d e
gamla kyrkan med des s
även
kunde
'~ Sturehov · l
roddbåtar ,, ' Stod man
ankor
söderut ~
blick
bodde j ägmä stare 13erg sten med
nedanför
" An kdammen >l ,~
förstörde ba-
sommartid utanför den nuvarande Bruksgården
en
I
som
stranden l åg det gamla te g elbruket och ovanför detta tegelsla -
garens bostad ,
Län gs t
ej
tuvo r na ~ l
sumpvattnet mellan
annan gång blevo vi
ser . ! Hela trakten
dä r man
Skidåkning
l
försökte visserligen ibland
så blev det yrväder )
alla de ver kstäde r ,
som man nu
tr äs k ,
felt) . 1 Pil
t e rra s s en
samt kastad e
1878? Inte nå gon
järnväga r ,
sparsamt ,, 1 Vi
f l ä c k p å isen ] men
t röttna d e då
såg österut
bevuxet
portvaktstugan .
fanns det inga biografer eller andra offentliga nöjen .
Stod man på
och
och
för
s må båthusen och
to rn
samhällets motor _ ,
sege:"' -
såg mot nordväst l
såg man den
s ti c ka upp över åsens
dammen och hade det
i ge nfylld och överbyggd med
gott
ett
och
talltoppar o i Jägmästarens
trots b å ta r na ~ ' Nu
stort
eller
är denna lagun
rörmagasin . ' F . h . ' håller hela
åsen bakom Stensmo
gå rd på att
städer ~
fr am mot Tjä r nen och Jädraån o ' Sanatoriet och flera villor
ha
som by ggas
rivits och
flyttats
bruk delvis är by gg t på
byggnadsändamål ,
västra sidan
gr u såse n ) kan
där det
grävskopornas hjälp
svå ri
till
schaktas bort
förut
för
ge plats åt nya verk -
av sjön . ' Tack vare
det
g enom
varit mossmark
lyftes åsen med
att
sten och
att
S~ndvikens
schaktning skapas mark
eller
grus ut i
för
sjö o l Med de moderna
kärren ut a n
större
gheter ~
Då man
såg <t neröver :l ~
i
mi n barndom sto d på
såg m a n nä rm ast
en
gr ön
vår veranda ,
s länt l
dvs . ' Bruksgårdens,
och
som var planterad med olika
Omnejden
9
,lags lövträd och buskar ,
äpplen ,
silverpoppel ,
hägg
blodbok ,
valnöt ,
få
samt bärbuskar och några
s~na
tyckte de e; ; om "D 1 Runt - trädgården löpte stora ,
buskarna ,
~essa ,
som bildade häck mot
nas stora bekymmer var ,
på med ny
paradis ...
stå annu kvar ~ 1
ärt _) · kål . och
fruktträd v
vatte ~
kallt
och det
breda, - röda diken ,, 1 Vinbärs _
trivas ~ 1
tycktes dock
Trädgårdsmästar -
att trädgårdslanden ständigt sjönko och måste fyllas
jord . r Det var ju
ej
heller underligt t " ty de gamla berättade ,
nvästonbykorna ll , . som ginga i
het nere på mossen ,
sig i
där vi hade trädgården u' Vid högvattnet
gungfly just där nere ,
då marken var
ganska
stånd stickas ned i
Per t·t urån ,
le , men
upplöst ~ .
i
trädgården
anlades ~
ville grosshandlarf'
som då var bolagets ordförande ) ha biten ,till
från
ej
att få
torvtag för bränrr-
en trädgård för husbehov och att
växtlighet ~ ' Mur~n
bli någon
1916 , '
kunde en stång av dubbel manshöjd utan mot ...
marken o' Innan
far vill e ej ' avstå
att
deras barndom gingo , ned
ha litet vackert omkring sig .. litet herrgårdslikt o ' På åsen i
det ju
rot .
som inte bura någon
att II de stoda med fötterna i
frukt . , Far brukade säga,
ek :
bok och lind .. 1 Några stora furor
alm ,
Nedanför åsen utbredde sig bruksträdgården med
fruktsland
caragana ,
fick
få
gruset ' kunde
ge med sig o' Torvtäkten lades
längre norrut o' Det blev ej ' mycket resultat av den heller o ' Torvf r ågan var ej
då och är ännu
bränsle,
ej ' tillfullo löst ,, ' I
men i
en bred gata rakt
fri utsikt ned över " Bergängstjärnen
få
fram i
småskogen o' För
des en landgång ut med två bräder i
fanns 'på
ver ,
snart nog som
stället nedlades mycket omsorg och intresse på
För att
tjärnen o Det
Sandviken övergavs torven
fanns
en
att man
bredd från
U
,
torvodling o '
lät
far
skulle kunna g å
trädgården nästan
ganska rik kärrflora där nere ,
hugga
där ,
fram
helt olika den
la ...
till
som
rull stensåsen omkring vårt hus o' Därnere funnos nämligen vattenklö .,. Torvmossen
tätört ,
älggräs ,
ull , ' starrgräs ,
ett eldorado
kabbelök ,
dvärgbjörk .
för barnen ,
mossen ett minne blott ;
skvattram ,
småbjörk ,
om vi
hjortron ,
sälg och al
1 ,
tranbär ,
pyrd'la" ängs ..
orchid~er och
blott vågade oss ut på
tuvorna .
1
åkerbär,
Nu är hel a
en del är bebyggd med verkstäder o D~n norra delen
Brukskontoret.
10
Utsikt över
Storsjön
fran
~ bruk$patrons " .
är helt uppodlad o Präktiga skördar ha där
havre ~ '
bestående av
Nu är marken utan
ta g its genom tidernas lopp mest
De odlingssakkunniga säga,
större fyllning även mogen
och björkar ha gjort
sin
tjänstoi
En
att det är en mönsterodling "" ,
för bostadsbygge o l Utdikningar
liten utlöpare
från åsen
finns vid nu -
varande Sanclerängsgatan g Det var en torr plats med tal1ar ~ dit vi brukade gå
'
med vårt söndagseftermiddagskaffe . IMin faf och mina farbröder hade en gå n g i
sin ungdom byggt
med bark på .' Vi
en liten
rishydda där med stolpar
av
granvirke och
kallade den II barkhyttan på Holmen u. , Den hade bänkar och
bord men just in g a väggar och låg på bolagets mark intill
skilde bruket
" stätta ' ~
skog ,
sorg i
från
bondhemmanet och som man
detta för
Där borta var
sko g ,
att ej '
för oss
Holmen är nu
av år
U västanbykorna '~'
b~~n
sko g ända upp
börj an
t sk
1880:
länge
gärdesgården ,
endast kunde komma över på
skulle komma in
lI väridens ände" ;
ty
i
vår
en
trädg å rd o'
där bakom var bara
till ' Västanbyn . ' Skiftet kalhöggs dock
det blev så
som
till
vår
fult . ' Just den där lilla idyllen på
bebyggd med stora bostadshus 1
en koloni
för
högbebyggelse . 1 Så många av tallarna som möjligt skola dock
få
110
familj er ,
stå kvar,
si ..
ga byggherrarna och planerarna. '
Den där
gärdesgården var en mycket viktig gräns i
samhället . ' Den
sträckte sig fr å n Stormossen i öster till kanalen i
väster och utgjorde den
absoluta skillnaden mellan bruket och bond äg orna ,
vilka senare dock
ett ganska smalt skifte ;
to viktigare voro
för
" grindarna " ,
växte det
ty längre norrut
to g bolagets mark vid igen . ' Des -
emellertid dessa ski f ten
som det då hette ,
fria samhället upp ,
två vunner ,
det
för
den
fria bebyggelsen . ' Utan _
(ty en grind fanns
tvärs över Storgatan)
s . k . ' " Yttre Sandviken "o ' De
byggde där ,
voro
Broberg .' De
talade vid en byggmästare ,
voro
förman Gustaf
som
Andr~asson
första ,
som
och bruksskomakaren
ritade åt dem och hjälpte dem
Yttre
S andviken
~1
att bygga två likadana hus ,
vägen upp
sin
till
Väst a nbyn) o ' Dessa hus stå ännu kvar nä stan o fö rändrade med
fr ':l ntespis och
gatan 1
men lä r a nu
tomterna
skola bli
Grundbo ,
ett på vardera sidan om Storgatan (den gamla byo
snett emot
glasverandor ~
sina
snart
få
bättre
hörntomterna vid Stor -
skatta åt
förgängel sen , ' ty
til .l
brukskyrka
Q
1
Andr~assons
som inköptes
öppnade diversehandel i
a,llt flera handlare
så '"som Dal oAnna (sederme r a
fru Jonson) och Dal _ Stina (fru Sahlin) ,
tidigare idkat handel på
torget men nu
tyckte ,
fasta butiker o i Så var det skräddare Hedlund ,
m olfl ,, 1 De
slaktare
Eriksson ~
senare byggde
att
senare byggdes
första kyrka ,
sitt hus och Broberg natu.rligtvis sk<?makeri o ' Sedan kommo
samma hus ,
vill ,
samt " bönhuset " (Stiftelsens) ovanför Andråas _
so.n. s .på ,. backens krön e l Detta blev sedan Sandvikens
av Sandvikens bolag
staden
använda .. ' Samtidigt eller något
Brobergs ~
och Köpman ..
sina
vilka båda
att de kunde förse
sig med
vars son numera har rakstuga i
bryggar.e Andersson och
sadelmakare Nordstedt
fastigheter längre bort
efter Hedvägen (vid
Persbo) o'
I
plats
för
Men mi tt i
hj ärtat
" de andliga
värdena "~ )
1870 : o 90 ~ ..
kvarteren o' På
av bebyggel sen
vid Storgatan bl ev det även
Bönhusen växte
talen ,. varom nu
fram lika fort
talas , · var ju den
som handels_
stora friförsam -
lingsväckelsens . tid o' Ovanför Andreassons tomt längs Storgatan ha vi ännu Be ..
tel ,
se
Fräl sningsarmen och Metodi stkyrkan i
mö . teslokale r ~·
som snart blevo
små ~
för
en rado Dessa föregingos av divero
'
L 1ex o ' " Skomakarkyrkan f! på västra
sidan om gatan och metodisternas möteslokal uppe på backen ..
höll
till
att börj a med sina möten i
ett skjul i
trakten ol
Om vi draga oss längre ned utefter bruksgränsen ,
" u~anför "o l
bebyggelse
lade upp
en
stenmur mot
Stor g atsg r inden o·
desgården
k~ns
Det var A P Larsson ,
rågången ~
fortsatte
som byggde gård och hönshus
Denna gräns gick dock
ej · i
samt
rät linje från
varefter gär -
rakt mot väster igen mellan Yttre Sandviken och Sandvi .
bruk ~'
växa upp
som en kåkstad
bolagslednlngen om detta
på och
ställa t i l l oreda och
köpenskap ~'
folk och
man ~
bara bra,
Men
så
men v i
" Vi
vill
r·es.o ne r ades
ej
här ..
skola söka hjälpa dem ,
la ställa sakkunnig hjälp
att
släppa in
så
att ingen
som höll
på
att
and r a
till
rl Vårt
så
folk
får
ansågs vara till
och hantverkarkvarter ordnades och
templare och
godtemplarordnar
hjälp
,
Det är
kåkstad ~
och
om s å behövs o ' Vi
sko _
stadsplan ,
ett handels -
fingo
gärna byggs G'
att det ej · bli r
fö r
annat ovälkommet
främmande inblandning H
sidan bondma r k.e:n ,
förfogande
gator utstak as osv . ," Det
skulle tränga sig
" rabulister 'l och
sköta oss själva utan
skola släppa till m·ark på
till ,
samhälle ~ ·
f ri tt och obundet av alla byggnadslagar G' Andra bruk
brukade omgärda sig med skogar och marker ,
vi
ha vi även gammal
ett par räta vinklar bildades v i d Stålgatan ,
Vad sade nu
sade
Frälsningsarmlm
en
om det går ,
bolagets
och se
fördel ,
att
att missionsföreningar .
till bra
lokl~.ler c '
Tempiarna er .
höllo mark t i ll och med alldeles gratis vid Stor g atan bortom Metodistkyrkan . 1
Det dröjde ej
heller länge ]
de väster om Storgatan · till
s ~ k ~'
ten ,
den
dock
ej : i
gelse i
innan bolaget styckade av ett ganska stort områ bostad stomter
för
försäljning
tl Västra villastaden "" ' Det var år
samt
styckning av de små
:på den del huset stod för
allmänhe .
1898 ,, 1 Dessa tomter
sin helhet med full äganderätt ; · detta för
samhället
till
att
såldes
förhindra kåkbebyg.
jordbitarna,, 1 Köparen
att kunna int-eckna fastigheten " ' Resten
fick lagfart
a.rrenderade
De
första
12
han på
50 år
fö r behöll
för
en billig penning .. ' Då det inte fanns någon
sig bolag et även att få
huset ~ 1 Detta bortföll ~
arrendet ~
hållet med
Skiftet ~
godkänna ritningen på
då kommunen
den
byggnadsnämnd"
såväl huset som ·ut-
sin egen byggnadsnämnd liksom förbe ~
fick
som ville friköpte då
sin
tomL I
so.m var skogbevuxet med marig tall ,
kalhöggs .
Gator
stan
kades ? och björkar planterades längs vägarna ,, ' Men när nummer skulle sättas
på
tomterna ,
var det lantmäteribestämmelser ?
tären " Lantmätarekontoret i
man~r ,
låta numren löpa i
skiftet ,, ' Det blev
trasslade till
följd längs gatorna ,
skulle gå
7~ 1
p å höger
som på
röra ~
således en oerhörd
komma att ligga b r edvid t o lex ,, ' nr
då
" Lustigknopp n på bolagets mark och
omstridda
Jensas ~ hemmanet ~
'ILustigknopps '" historia ä r
fanns bland arbeta r na en kvinna ,
dessutom så mycket energi över ,
brinken eller rättare sagt på
sin
redan på
svåra att
historia ~ '
~ustig o'
r ätt
murade hon
antagligen
kamma r en på
väggen .. ' Så kom konsul
Britta ? vad ha r du
som deltog i
hon byggde sig en
vo r o
som nu ä r
det namnet kva r i
Hela
en
egen
en
till
al
hj
trivdes i
" dränerare \1"
Muren kom då
"· Lust i gknopp r.
fin
stugan
stugan
åt
Dalbac .
med
stuga
som hon var,
skulle betjäna
ha
sagt : · "Men
d i n? ;! Kamraterna hennes
skapelsen ,
Tuna ~
och L å ngsjön
samt
o r t ~· on
och det lär visst
dag o ' Åtminstone sitter
blötan . . ' Kanalen
blev
at t
det var en lång och
prästskog ~
av alla möjli g a
som
till
min
och ängsull o ' Ihte en
ett Br e dmossomr'det
Kanal en
Fiskängstjärn (även Jädrdn
barndom endast skvatt .
så
tall
eller björk
småningom
kunde man
en kraftig
tala om en löv
p
tröstlös trakt att ro genom mossen . '
och på kvällen ,
d å man
skulle hem ef .
var det kallt och dimmigt ~ , Jädraån där n
och där bakom ,
fanns det höga granar och
typer ,
nämnts ~
förut
enda liten
ju dock
emot hade vack ra stränder med alar och björkar ,
roddbåtar
Hon hade
skjuta ut utanför ena
( ä ven kallad Stormu r en) var ,
trevlig utfärd till Jädraån ,
made sig 9vansjö
sig en
och lä r
heta än i
villa ,
På dagen var det soligt och skugglöst 1
ter en
besåg
att
Först nä r man kom upp till Jädraån ~
äng o ! Man tyckte ,
I
stuga på kanal n
att den även
stora B r eclmossen växte i
kallad Nybonstjä r n) ,, ! På
eller
så
lustig knopp på
stor och
~ r edmossen
dvärgbjörk ,
grävdes,
oss gamla sandvikare . !
enda kärr ända upp
ram ,
spismuren ,
Göransson o c h
ej · sena att g e namnet
gården ?
arbetet.
men det blev blott ett kök o 'Praktisk
fö r stllgan ~ c
fö r
Hela området på
en liten med höga fu r or bevuxen kulle ,
egenhändigt
and r a sidan
reda Ut.I
När kanalen
nära där kanalen korsar landsvägen o ' Hon hade tänkt
rum (kök och kammare) ,
1860 :. talet på
"'Jensastorpet " på det mycket
egen
Dalbritta,
att
gatas nr S2 kunde
Bredmossen ~
båda sidor om Ovansjö landsväg kallades
tv å
så
zigzag över
fö r nuftig numrering på
va r s åtkomsthandlingar voro
Bredmosstorpet " Långfaste r s " har därför
ken ,
en
Först nu har en
stads.
sida jämna nummer
landsbygden
husen kunnat genomfÖras ol Ett par gamla stugor lågo
platsen ~
gatukarak -
Gävle satte sig bestämt emot att göra på
och på v änster ojämna , NeL numren
hela
som
som
när man när -
furor .' Otaliga voro de
trafikerade på kanalen
och ån " Det
fanns nämligen i ngen kö r väg mellan Sandviken och Jä r bo ~ ! Bönde r na måste fara
runt till Kungsgå r den
ket ~ l
Det var ett
köpa en Ii ten
·man
tag i
sto r t
å ngbå t
D enna båt hyrdes
båten
fö r
att komma ned med jordbruksprodukterna till bru-
evenemang ,
att
när
ett par
frakta ned mjölken på
sedan med begärlighet
" John '
arbe t are
en vacker kväll
av
från
lI
g i c k ihop " om
Bac~a
om morgnarna .
söndagsfirande sandvikare .
att bogse r a
att
r oddbåtarna ,
1
Fick
var man
l
13
mycket glad o' Nöjet kostade kanske en
ns voro
ljusa ,
och de blå
femma för hela kvällen .
trollsländorna underbart vackra bland näckrosor
och vattenklöver o ' Det var liksom mer idylli skt
ro ut på
Storsjön och betydligt mindre
där det i
tror ,
att han
dess hade sä rskild kö rl ek
vår
stora roddbåtar (i
Bredkanalen) .
samt
ändamål
gjort
farfar :
kraftiga roddkarlar ,
två
lekte sista paret ut
I
vi
till
den pI atsen . ' Vi
fingo
efter ån . l" Han hade två
ro upp
dem plockade han hela sitt hushåll
en
stor kaffepanna ,
Då . vi kommit upp
ett Ii tet
för
detta
fyra
sprungo vi barn och
faster Elisabeth och mamsell Berg
stekte sillen och kokade potatisen till kvälls -
maten . 1 Var det några utländska gäster i
vara med på
dock oförlikneliga och äro
och
4-5 - tiden särskilt på
till Holmen ,
medan mamma ,
först kokade kaffe och sedan
få
förfallet
då han ännu bodde på
varje båt ,, 1 Så bar det av i
osv ~ ',
levelse för dessa att
är en
smör och bröd . ' Det viktigaste av allt var
i
söndagseftermiddagarna ..
ska '
IlNu
en po tati sgryta ,
sillhalster ,
väder och
lämnar ån,
rätt
att
innan Sandvikens bruk ännu var påtänkt . Jag
rätt ofta bud från
o ss med
tanke på
dvs o' där kanalen
till utfärdsmål,
byggt
18S0 :.. talet ,
sedan
efter ån än
min barndom fanns ett litet ljusrött,
II lusthus ". ' Det hade konsuln
Högbo herrgård på
att åka upp
riskfyllt med
vind . ' En bit ovanför " andra dammluckan ",
liten holme ,
Sommarnätter M
våra hem ,
blev det en verklig upp _
detta enkla nöje .. ' Sommarnätterna voro
svåra att glömma , ' Vi kommo hem vid midnatt,
då
det var rätt skumt vid kanalens nedre
utlopp ~ '
ut
lera och sandskärningar i branta slän-
sQrn ett brett dike med ö'1lsom sten ,
ter ,
var den
redan på
barn
och kusligt att komma in under
lövvalven ~ '
ro under Hyttgatsbron ? ' " Tänk .
om ämbaret
just skulle släppa ned det i
och
tyckte ,
att det var rätt mörkt
Så var det det där
båten på våra huvuden : '''' På hron ,
ämbar att hissa ned för
"otäcka "
att
skulle falla ned eller om någon
fanns vid ena sidan en liten plattform med ett hål
e~t
från början ha sett
1880 :- talet mer liknande en lövsal . ' Alarna hade vuxit
och blivit stora och överskuggande . ' Vi
trä.
Efter att
att hämta upp vatten ..
i
som då var av
golvet ,
en vinsch
Vintertid var det
j u
bra för husmödrarna att ej ' behöva gå ned på någon av de många klappbryggorna
och hämta sitt
ty
hushållsvatten ~'
runt öppningen
~ar
hålet , men det va r
Ja ,
det
Men det var desto
ständigt svalli s o ' Det
farligare
för barnungarna ,
skulle ju vara ett lock på
alltid öppet där .
klappbryggorna i
kanalen var
en
sak på både gott och ont. ' Klappbryg go rn a
Brukets flöto på Itunnor eller voro
vattenståndet .. ' De privata ,
försedda med hissverk att reglera efter
som lå go
tätt ,
tätt på
båda sidor
från
sprut -
huset nere vid jä:rnvägen och torget till dammluckorna vid Ovansjövägen , voro
mer eller mindre primitiva ~ ' Vid spruthuset
dit man kunde kör~ med häst ~
hets ,
och dit man
att Sandv iken var känt
skrevs i
hög grad närheten
verkskläder ,
vecka ,
SO~l
ej
få
tid tvättades allting i
förresten
i
till
tvättgummor året om.' Det
för
alla de
alla hushållen o' De mattor och
små och
antalet .. men hu
stora bryggorna varje
så kallt om vintern ? 1 Sommar-
det rinnande vattnet eller på själva bryggan ..
k an al en t
allt möjligt ,
till
tvättstuga (nedanför ÅS -
särskilt renlig plats , och detta till_
vatten
skrubbades rena på
vorD minsann
r ann o ck så ' lu t
av husmödrar och
som en
största klappbryggan ,
forslade hela stora bykeskar med
bykta kläder från gårdarna och bola g ets egen
gatan).1 Där var en .ständig trafik
sades ,
fanns den
r e gn va t t en ,
k look v a t t en (do ck
som man ville bli
av med ~ '
Då
" Allt"
ej ' o f f i c i elI t) o ch
strömmen tidvis var
14
åkte alltsammans rätt hastigt ner i
rätt kraftig ,
kades upp på
titta på ,
gallret ne re vid
när
brödbitar ,
bryggorn 'a voro
tvättkläde r ,
att
som ju
ej' flera barn fingo
fö rsö kte att
farliga l) kanalgubb en :P.,
som ta r
kall .. och varmbad , Det va r väl
badhus ~
dj~p
sig detta., ! De
och de
för den
senare fö r
I
fö r
barnen ~ t Någon
me ra
för
först österut och
slut · plev' dock vattnet så
sig efter än
tid till
midda g ~
sedan
d å ~l
talet? Jo ,
o ch
men ide n
verkstäderna ,
ve r k e t
därutanfö r
i
t Vål
l·um,
efter
I880 - talet även
eftersom verket växte . ' Till
gång ,
en
att man blev mer smut u
nä r mi n
stock och
badhus ,
broder ej kom i
bassängen,
simmat i
olj al,. ' Paj ·.
ej · hell er varmba d
förhålland e na i
hä r ~ (
konsuln ~
kulna lokal er na
fö r
samt
en
l ite n
ningen . 1 Som det ej
blott
göra oss
sk r ubb m"ed
en
fara
stora och
re n a ~ '
va r
d et
ett badka r
~
ställt därmed . '
säg ne r
s ~· k o'
för
e ller
r uiner
" dra ge n <1 )
(ty
s k r idskoåkare) o !
var det
små ?
tjä n stemä n och
g i ngo
alla di t ned i
Först kom man
ett
r um med
jämte e n
s amt maskinisten Nordmark
badtiden ,
1880 :
Kanalen delad e s vid ingången
hade bad hemma o' Vi
att
1870 ·~
stora bess emer ma ski nhuset ordna-
folk ,
fanns elektriskt lju s ,
alltid lyst e unde r
Sandv i ken på
sö d ra kanalen , . de
allt bolagets
inte ens
i
då
ba st ubad ~ '
no r ra och
f l ickor eller kvin -
fanns ju både vat t en och å nga nere i
De t
fö r
ganska bra bad-
allmänhet vä l
re dan
södra kant und er det
för
en
om man vi lle va r a anständig . '
ej · vattnet ordentligt ,
med vatten . 1 Gumman Hedman
·som
för skol -
flyttades längre och
tjä r nen var även
där man la de av sig kläderna . ' Sedan
och ånga
nord ~
ritkontoret (nu _
senare på
s ig ej · heller någ r a
bygdebastuna va r a
frös
I> badinrättning' "
de mörka ,
då
armar ;
sjön
afbetare ~' · Ingen ~
v~gade
~et i n g else r
all a
i
man
togs upp
Vid södra kanalens
des
en
r idit på
tl
ej · bada annat än i
Det va r
gårds ~
trakten ,
men d it
ba~ade
Nå ,
ti 1l
att ordna för
alltför l å n gt bort ;· cyklar funnas ju ej :o ' Åt and~
f r.åga , ! Det va r
nor . ' Man kunde ju
i
där öppet hell er
avklädningsrum i
sedan
för
litet hä r och var vid st r änderna och även de vuxna karlaru
~ S pång en ~,
vid
De gamla
allt
Jag minns så väl
sidan nor r ut vid kanalens utlopp u r
plats ,
Kanalen var
framåt Gunnarudden o Att bada l ä ng r e bort vid Hedåsen och Pynten
kom nog ej · i
r 'a
vilket
Kallbad
samt pojkarna,
Han hade måst gö r a sig ext r a ren med såpa inne i
karna badade väl
t ~ le x ,. 1
'
Q
fint att ha ett
'
w
verket nedanfö r
byggdes
söderut ,
som
förfärligt
södra sidan ett långt skjul
tjänstemän ,
enär han vågat sig ut utanfö r och
na ,
bassäng me.d
fö r orenat av oljo r och sot ,
badet ~ 1
före
där
fanns det dock möjligheter
sällan dä r . 1 I
fl icka såg man
Sandviken )
Då var det ju ej - så vanligt med
ej - bada så
arbetsbyren och byggnildskonto ret)
längre
alla djärva lekar
för d e n
': man kunde väl
tjänstemän och på den
ett badhus med bassäng
livet under
att plaska
1870 ·.. talet en l iten
turbinerna. 1
e.ller mindre lösa , l Det är
skoj i gt
Bredkanalen
bad o r Det byggdes på
östra hörnet
och
där och
att ej . tala om att
att det v ar nytti gt och
att det var
ej · ,simkunnige ,
folk M~ !
mitt bland
för
egentligen bara " he rr skapen "
för ra fö r
fis _
Kanalkanterna och
OSV o '
skrämma barnen
forna tider?
som
stå
till
småbarn - men det hjälpte föga
Och var badades det i
företaga
att
tiden var det nog i ngen m,amma i
ej ',
gott hon kunde ,
voro me r
släppa till
den
som
döda kattor
av strömmen
och vågstycken a ' Me n på
så
roligt
alltid omtyckta lekplatser för ba r nen
isstyckena ~
underligt ,
spruthuseL ' Det var
utom det
gubbarna med långa k ra ttor rensade inloppet
Det var löv ,
hoppa på
v ,e rket ,
i
två
spjälbänkar
du sc h och
ftOppll ti :-l
fo togen ~
in
en lår
skötte om bad _
eller oljelampor .
det . må ha varit mitt på
dagen
eller på
Varmbad
15
och ångan stod tät i
kvä .l1en ,
att bli
ket.
t
alla de små lokalerna . ' Men det var skönt ändå
bara skrubbad hemma i
riktigt badad och ej
när man kom ut i
Allra skönast var det dock ,
b ro n ö v e r
i
va t t n e t
k an a 1 en ,
barnkammaren eller i
uppför
friska luften igen,
till
trappan
" stora gatan",
kö.
ut på
där man
stanno . Qch titta på " bokarn fl , om man ville .
fick
nBokaren " var en maskin ,
här :
" Bokargubben har en pojke ,
som
skötte bokningen .' Den lät ungefär så
Bokargubben har två pojkar
man kände o l Det var eldfast tegel,
kvarts och dolomit,
3-4 upp - och nedgående, järnskodda timmerstolpar i
under gatan
vertrar eller skänkar och hyttor .
nere ,
var ett stort nöj 'e
för
Att stå och
som stöttes sänder med
ett litet
för att sedan användas som murbruk till
rum över kanalen
sI amning av bessemerkonw
se på detta,
som rörde sig där
all a barn . Mannen ,. . som skötte krossen,
kall ades
även han " Bokarn" eller :1 Bokarnisse " .' Jag minns en gubbe där nere i
som var
alldeles vit
vattnet från
av damm
som en mjölnare . ' Krossen
tiden . ' Det fanns ej
des tuberkulos endast gubb - och gumhosta,
något,
" ~ungsotsåldern t' , .
då
hålet,
drevs antagligen
turbinen under " gamla verket " och gatan . ' Vilken lokal
kos ! l Men därom visste man intet på den
~ Bokarn"
= en viss rytm
fl
för
av
siliw
som kallaw
15-40 år ,
var
passerad. '
Barn
förekommo
sina pappor och ginge,
inte skulle bada i
ten av de
rätt
allmänt i
vefket . l De gingo ned med mat
sedan omkring och tittade på
bastun .' Det enda riktigt
u röda ormarna "
i
trådverket
komotiven komma .
mang ~'
Verket
gare w men
fick
rymligt ,
ett eget lilleputtiokornativ ,
roligt att någon
t!lden
tI eiden " ,
aktade sig,
äro
lu
tedde
all a
si g
för
veckor , och
~ill
en barnunge . ' De gamla,
tills all
tunnor
tog hel a
somrpareo o l w lI1en
söder om Storgatsbron över kanalen . ' I
fylldes ~ l
andra
sidan
funnas
tvenne
~jusröda
små
En järnvägsövergång faons i
n Värdshuset " och stallen,
hästar och de Il nya " med 33
kund~,
och
som kom
först
fick
första hand till
belöning ,
låt oss återvända
träskjul ,
det
M
ena var
Storgatans fortsättning och där
eller till pumpen och
fram ,
över två
slänten därifrån öS
gamla stallet
en vattentunna (några sådana' stodo
sig av till 'spruthuset "
karl,
från när och
när folk bew
där brukets alla vatten-
hästar . ' När brandsignalen
sina arbeten och rusade i
spänna för
berätta. ' När
fem kolhusen brunno nämligen med öppen låga i
t i l l kanalen
som
fara var över . ' Vid den
eller natten,
Il spruthuset " och det andra längre ner stora pumpen ,
på
att erinra
verket med stora brandpipan (grövre än den
vissa timmar om dagen
eftersläckningen
" torget tI
terut ned
De
tid ,
stort evene-
s.om kanske var litet farli-
döda nu och kunna intet
för arbetet) oavbrutet ,
14 da g ars
hövde avlösas .
beskedw
då en unge var i
stora kolhusbranden år 1890 på ping s ten kallade den på hjälp
fjärran i
då
när de stora lo-
Uspruthuset , .. ' De t kanske vore skäl
"var lös "' , · tutades det i
som det blåstes i
närhe-
gång få åka på .'
sig något om hur brandvösendet
vara med i
bara man
det heller . l " Styrbjörns " ankomst var ett
Jag nämnde nyss om
då
funnas utan endast stora,
de
" Besök i
verket II
Men de blåste hela tiden och pustade ordentligt , · så det
farl~gt
så
att komma i
som droga de små vagnarna och gÄrna ' stannade ,
vägen. ' Det· var s :tillsamt och
var inte
farliga var
även då
eller att komma under gnistorna,
det blåstes stål . ' Inga elektriska truckar
liga hästar,
allt möjligt ,
till
så
gick,
rymmande en
10 '-12
lämnade all a,
som
stallet att hämta en häst
alltid fyllda) och
till
så ge
brandstället.' Den kör-
hela fem kronor . ' Brandredskapen,
Brandviisendet
16
som ps.
1870 :Dtalet bestodo
fort ut och
j a,
förekom
l1
" langnlhg
med hinkar att
bolagets ingenjörer var brandchef .
tillfället ~
(Storgatan nr
springande
s . k ~' vattenked-
fylla sprutorna ,
kunde det hända som vid
fr å n kanalen
För
från
till brandstället . ' En
av
att man skulle veta , · var han, uppehöll
åtfölj"es han aven man med. röd flagga . ' Brandplatsen av-
spärrades medelst långa ,
ter några .stör r e
kördes
att manskapet bjöds på glögg • • Sprutorna fylldes
som kördes med häst oavbrutet
sig fö r
att det var karls lf · som
antagligen också . ' Om det var kallt ,
tråddrageriets b r and ,
tunnor ,
vilka 8 - 10 man pumpade ,
spändes för ., ' Jag tror bestämt ,
dem ~' Nå gon
drogo
av handsprutor "
röda stänger ,
eldsvådor i
vilket hjälptrupperna skötte om .' Ef-
verket och
en
bostadsbrand på
gamla bruket
10) köptes
en ångspruta . ' Det var en stor , fin ångmaskin,
grönmålad och med mycket blänkande mässingbeslag , och till denna byggdes ett
särskilt hus med två
döt:rar .' Detta placerades
klappbryggan . ' Där inne fanns det alltid ved ,
och
jag tror ,
å!1gpannan ~ .
med under
kan i
att det även
handen ,
nuter ,
sägas ,
slangarna ej
å~
att " sprutpumparna satte i
räckte till
en
annan
brandstället ,
del
portativa brandredskap komma
än tråddrageriets
snart i
1890) Q' Det dröjde
tio mi -
stor förbättring
sprutan med hjälp av några
fanns ett par murade plattformar
att de kommo
till
användni -ng ~
Pingstdagen
osv ~ ' ,
sedan blev det någ-
som brunno ,
ävenså
skräddare
stora kolhusbranden "' Det var en brasa ,
1890 hade varit
strålande vacker med konfirmation
och björkarna vara
en h ä r l i g . p i n g s t : ' p å
fullt utslagna
man ingenting om lågt r yck och oväderscentra ,
hade kanske läst
ej ~
h~ftiga
-lös
just då
som lå g stra x
som
att den
eller ute på holmar och
vindstötar )
kolhuset ,
sett ,
skulle " i nnebära ~
vad natten
närmaste kolhuset
fem
,
av barometern och
resta under helgen
in i
i
av mina systrar konfirmerats b' Ungdomen hade dagen · fprut varit
ute och plockat IiI; ekonvalj er ,att pryda kyrkan med " Lönnarna stodo i
lig .a ,
Mera
~tecknas ~ 1
som särskilt bör
visste dock
Om
bruk " Från min barndom minns j ag ej mer
taket omkring hyttan
Östlunds gåre! på Storgatan och så den
få hastig fyr
gång satt m,ed kloc -
båda eldsvådor och Storgatshusets . Men
· ra valsverkstak ,
en
Det
eldstaden,
för hastighetsrekordet"
flyttades
kanalen ~ 1
nv
en
att
gång _ en
fick också beröm
men j ag kan ej minna _s ,
fö r detta ändamål ,
då
att konsuln
då brandsignalen gick (antagligen
inom brandväsendeL ' Maskinisten
kyrkan ,
till och med inne i
fanns något (kanske fotogen)
Jag har hört
tills han hörde ,
hästar till
tvärsöver kanalen nedanför
1
En hel
skär .
sig .' Någon
visade oro . " Vanligt
folk
,
d e l männ i sko r vo ro bo r t-
Så börj ·ade det med
det blåsts bessemer ,
ett hörn 1
t i d en v i s s t e
flyttade på
nordöst ~
och en gnista blåste
sydväst om bessemerverke t.
flammade upp i
d en
blom,
och efter en
Trävirket kring det
stund vo r o
alla de
fyllda kolhusen ett enda fl ammande hav . ' Samtidigt bröt en orkan med snö
ett oväder ut.an
ned av snön ,
men elden
like ~
Lönnlöven trasades
to g ingen noti s därom -
husen lågo då på den plats ,
stallen . ' Elden
all
färdsel mellan
del
av åsen ,
frrun
det spottade till litet, ' Kol-
till vedgården ut mot
gnistregnet och
röken kornmo
således
stora vägen
att avskära
själva Sandv i ken och " Backen " på vägen till Selj ansö,
som nu är betydligt
jör Tord i\lagnuson ~
hotade i
r
och björkarna tyngdes
där sedan martinverken , mekaniska verkstaden och
klensmedjan byggts , och sträckte sig
mitt emot
sönde r ~
reducerad ,
men
som då var bebodd av ingen -
verkmästare Larsson m. ,H d ' vilkas bostäder voro
den nordliga stormen .
den
Åkertegarna nedan.!ör backen voro
starkt
genomkorsade
Stora kolhusbranden
17
·av diken ,
gon
så där kunde ej
annan
vä g e n
häst och vagn ta sig fram ,
varför man ej
förbindelse med dem som bodde på södra "B acken II än
till
Selj ansö gård . ' B arnen
gen mitt i
gå
runt hela
fin go därför bäras eller Z å den l å n g a v ä -
natten .. Räddningsmanskapet ,
go tt de kunde ,
att
hade nå -
dvs . ' allmänheten ,
sökte s i g fr mll,
för att hjälp·a till att utrymma alla bostäderna där uppe .
så
En
liten stuga nedanför åsen brann ned , men de övriga husen kunde r ä ddas . ' Boh a ge t
ju
s priddes ut över hela samhället och räddades in i
flera dagar ,
sen d är uppe .
Min
faster ,
fru
Elisab e th Mae:nuson ,
tesked ,
utanför det b r unna svinhuset .
natten
soffa att
Rörande var det ,
hämtas " ~ 1
n konsulns n~
11 0S
brukade berätta ,
när man
sedan Seljansö gå rd ,
t e ns i vt
för
verket var
dit de
först
sjön
för
hem ,
kol s vart i
att blöta klädern a och
att
ansiktet med
få
talades om ,
svett
för
j ·ag
ser ej .' Vi
måste köpa kol omedelbart
du ,
när
morgon kommer
i
litet mat och · för
skägg och
l a sitt å rsbehov
Upp ". 1 De t
va r
av kol ,
i
att
kanske prisen
en lycka ,
att vinden
sä kert d e t h e la s truk i t med
så
ej
a rb e tade in -
att
stiga ..
Vi
" Skriv du ,
förlor at he -
skynda oss att
lå g " från n verkstäderna"
eldfängt som där var ,
by ggt inne i
Si g rid ,
och därfor, ser
Sandviken
få
far
h a lvblind av
till da g ens pris ,
drageriet och de g amla kallvalsverken ho p gy tt rade
kolhuset b lev se dan
Folk
24 timmar kom min
telegram ~'
tidni .n gar na ,
l ä n gre
flö go nämli ge n ä nda
rinnande ögon ,
skriva
ej
att de i b land hoppade i
svalka sig . ' Efter
rök
det
fördes,
släckningsarbetet livsfarli g t.
att begränsa elden . ' Det
"vi ha en by-
fr å n dess a, hem b äddad es olycks-
ansågs säker . ' B ränderna och de g lödande kolstyckena
d i t ut . ' N ere i
askan
så g mä n och kvinnor
eller när de anm ä lde :
För barnen
att hon
tid hittad es i
som dock efter någon
komma kno gan de med vad de hade räddat ,
vi ha en
Det dröjde
innan man var herre över elden och kunde var a säker för hu -
fick i g en allting utom en
rå ,
olika hem .
gö r a
annars hade
särskilt gam la
som de l ågo . '
tr å d ~
De t nya
verket utan p å potatislandet utanför,
och ved gården flyttades v äs ter om stalleL En popp e lall e planterades vid nya
kolhuset ,
för att gnistor fr å n lokomotiv en och verkstäderna ej · så l ä tt skul -
le smyga si!! in bland kolen .
t i ll hyttk ransen -
ett
för
transporten
fö r dåtiden moder nt kolspel me d korga r ,
a tt börj ·o med ej · så sällan
å kte över v åra huvuden .
föl10 n ed .
En
gån g
Vi
föll
barn
som dock
tordes ej : gå und e r ,
en ko rg ned
av dessa
av en
då en korg
alldeles bakom konsulns
kolkorg ~ '
De båda bostäderna,
voro n ed flyttad e
som hotades av elden . Magnuso ns och L a r ssons,
från Hög bo och ha nu
äro ~
merhus som de
Den
förra
flyttat s ännu
en
gå n g ,
riktiga tim -
flytt a d es t il l Klan g berget v id Mossvägen den
sen a r e till Hed g ri nd t i llika med de t hu s ,
som byggdes åt i n gen jör Ax e l
berg p å
den ä ld s ta på platsen ,
1890 .. taleL ' '1 L.as;;ollas - gå rden " ,
revs ut an att
son på
tet
till
En annan gå n g f ick ett av barn en Ill agnuson en liten spade s la gen urhan -
va gn .
d en
En li nba na byggdes
flyttas ~
" Backens ~'
l än ~ r e
Poraths ,
hus
finns även
k r ön med utsikt över
v erke t ~
Me n kolare L a r sso n s bo s t ad li -
som va r it verkmä s tarkontor n e re i
där .
hans gamla bo s tad ,
1
tror jag ,
d å år 1904 en villa byggdes åt ingenjör Arvid Johans-
söderut st år ännu kvar , ä ven sågförman Kro kst rö ms sam t
hus,
Wahl -
Det byggdes åt
verke to' Ett
s me dsfö rma n Tyskl i nd ,
detta står nu på brant e n och går väl
upp åsen , och människorna få
r e lat i vt nytt
då
samhällets fö rs ta skola och lånhibl iote k
e tt I i t e t
"Lassollas " ,
revs . Me n
allt
snart mot sin und ergång . ' Verket ä ter
ge plats undan
för undan o'
18
Det
to rg ",
i
gamla torget
Sandviken
fick
aldrig det
fina namnet
" salu -
vilket senare blev modernt ,, ' Det var torghandel den si sta fredagen och
lördagen i
varj e månad g l Torget låg vid Storgatans södra ände omedelbart norr
om dåvarande järnvägsövergång o Gatan och vägen på andra sidan
gången kallades helt
bruket
fanns
till ~
enkelt Backen ,
hette Hedvägen ,
ehuru
ju båda en
gång i
järnvägsöver tiden)
inritad på gamla kartor som en
innan
slingran -
de bygdeväg längs åsen o På krönet låg Lars Ollas vitrappade gård med ljus röda knutar och
ställe för
kö rvä gen
längre bort
Seljansö och
slutligen Hedåsstugan r
ett
vinterfarande mellan Ovansjö och Forsbacka - Gävle o Där var också
sIll t
o
1870~80 ·­
Torget låg som nämnts strax norr om järnvägen och var på
talen
samhällets medelpunkt .,
På
1890 :- talet byggdes intill
badinrättningen o Sedan byggdes
jäTnvägsspåren ~ (
Torgytan var
vidsdagarna u Även
först
aldrig
däremellan var
en och
stoT ,
sedan en
torget den nya
annan
viadukt över
men den utnyttj ades väl på lik -
trafiken
livlig
särskilt
vintertid ,
bönderna komma med sina kolryssar och vedforor ned till verket på
dan~
"Likviden II var den
nämligen
folk i
sista fredagen
trakten hette ,
Sandviken
i
varje
stora händel
månad ~
sina varor :
som det
av smör och ost
Lex ~ 1
och
djur
fin go
dess gubbarna och
Vilka var det nu
Avlöningarna utbetalades
ll
var
allt vad handels -
fritt
för
alla o Då
sina stånd eller inrättade
traditionella platser . '
som bundits där .
stå hela dagen med sina granna
hälsat på släkt och vänner ,
andra si -
salu För~
försiggick vid de låga staketen mot kana-
där man måste trängas med hästarna ,
till
I1 torget
sig eller på
len ,
och vattenpytsar ,
då
gårdfarihandlare och bönder o ' Till
ställde upp
föll
sen ~
och det visste ju
både bofasta sådana ,
rörelse o Man
sina fordon ,
säljningen
verkligt
skulle man med
blev där liv och
bodar.i.
rast -
inkasserat
täcken ,
Dessa små
ruggiga
hötappar , havretornistrar
gummorna avslutat
sina affärer ,
fordringar och druckit kaffe .
1
som befolkade torget? Jag skall kanske bör; a med
de kvinnliga gårdfarihandlarna o De såga urgamla ut men vara nog rätt unga .
Torget
vid början
av
1870 - talet .
Torget och
to rghsndeln
19
inbyl t ade som de voro i
Vi barn tyckte åtminstone så,
1 ar och
k a ppor ,
sk innfodrade botforer som karlarna.' Pälsar h a d e de d ock
som k om p å
var kort va ror,
kaffe och bakverk,
eller knappar ,
måste man vänta med att köpa det ,
S tina kom
"likviden". ' Den
till
deras lott .
scha ~
fil t a r ,
in t e .
Det
Ville man ha tr å d
tills Dal "" An na eller D a l -
förra hade ett riktigt
stånd med väggar och
en lucka att öppna. ' Detta "åke" stod under mellantiden p å backen bakom det
nuvar and e badhuset. ' Båda dessa " kullor " köpte eller byggde sig se dan egna
fasti gheter med butiker på Yttre Sandviken.
tor ge t . ' De voro liksidi ga och
remmar, ' Vi barn ,
Varda g sskor köpte vi också på
försedda med kopparhällor p å
som voro bekanta med kusken Lilj .eros l
tions ga tan invid torget,
stånd me d manskläder,
fingo gå in
Sandviken brukade de besöka nå gon
ri. ' De vara klädda i
lån g a,
roli g e ,
förnin g i Lilj eros kök ,
fattades ej ·.
Ann a rs
verket ~
fr å n
gagnade
si g
ingen
av
" likviden " ,
t. 'ex .
kommersen .
De t
alla som hade
få
och
tor g et .
ler -
Slaktare stodo där
som a j orde h åra r -
Dä r h ö rde man också ett oc h
bl e v det ännu mera liv i
g ott ,
kopparkiirl ~
bleck g och
"förnöj else " .' Klockan ett ,
si n a
sålde struvor och an ..
tr å d gummor s.amt del gum mor ,
blandade sig med publiken .
annars fanns det
f ebr ua -
dÄr de ku nde
varmt och
kälkar och enklare möbler kunde också köpas d ä r .
med sina k ä rror , och band- och
men
e ll er
fanns det ju även kaffe ute p å
bakv e rk , hemkokta karameller m . m. ' Hus ge r å d ,
be ten,
vävske -
vita pälsar.' Duk ti ga matsnek ar had e de i
F'oto ge nkok a rna osade hela dagen , och gumman Fernström
kärl ,
Gävle , Linda
sl e var ,
j anll ari
köp a litet varm kålsoppa och kaffe m. m. ' Där var det
n at
förekommo
land och rike omkrin g i hel a kar a v a ner. '
av likvids daga rna i
skrin , och de p a ckade gä rna upp sin
skämt och humor
Sta -
munvi g e !<nll1 eis med sina
massor med sina la ggk är l ,
dar och skyttlar. ' Dessa senare dro ga
Så
fr å n Jacob Be llander s i
Dessutom mä rktes den
kor ga r och borstar samt dalmasar i
vilken bodde på
till honom och prova skor .
mössor och hattar
ströms och Schevelius'.
t år na samt l ä der -
då
an n at posi tiv ,
smederna komma ut
va r även
andra ,
for drin g ar
at t
som be ..
driva in,
fj ä rdin g sman Östblom och bryggare Ander sson m. fl. '
Torghandlarna,
mä nhet bekymmer att
lock ,
som fin go
tr å ngt i
re ge l
komma
redan på
t . 'ex . ! en
s lI g
soff -
smörklimp eller ett par
supar .
Men n og b l e v det
de hem ) dör man hade stora barnskaror .
så kall ades b utik e r på den
stor konkurrent till d e
bo) ,' Då
fann s
18 8 0 ·- t a l e t ,
det
ännu
ej
f asta " bodarna "; , '
ett
samt Ekströms vid B r e dnä s ( Pe rs -
e nda hus på Yttre
Sandviken .
S e nar e,
tillkom bebyggelsen vid Storgatan oc h Köpm a n gat a n ,
l od
Grundbo~atan.'
när
~ lakt a r e
Till
att börj a med vor o
fö rs t
likvidsda ga rna .
karna o ch brukets egen
s l aktar na ambulerar..de . Ja g mi nns,
Fisk
fiskare Högberg
så ldes även
en kvartersbutelj .
den
f an ns dock ä ven gummor,
tiden,
den
vara n .
bry g gerie t
och pr ess j äs t e n
som bryggde dricka oc h
få
Dricka
gick man ,
denna åtrådda va ra .
v a r ä nnu
ej
Ilp pfu nn e n .
sålde j äst , Till
De t
Sätra fi s ..
Det var en kusli g v äe; l å n g t
Det var bara vi ssa da g ar man kunde
bak a de ju hemma på
f rån kärra .
förs åeo oss me d
hä m tades hos bryggare Anderson vid B rednäs . ' Till
skulle köpa jäst i
på
kal ..
Sjöberg från Ovan sjö kom me d sin kärra till herr g årdar n a .
s.k edde int e blott på
s ko g en .
få
tiden . ' Vi h ade For s ströms " bod " på Stationsgatan,
Abr a ham s son s på Högbovägen mittför St o r ga t an
i
h ade i
anspråk hos v ä nn e r och bekanta dessa n ätte l'.' Som er -
Tor ghandeln var no g en
man
f reda e; en ,
skaffa sig lo g i . Många voro no g de kökssoffor och
ta g as i
sättning lämnades
som i
då
bort
All a
Det
g rovbrödsba -
Ha n de l s bodar
och varu{ör_
sö rjnin g
~o
ket ett par gånger om året gick det åt mycket
den var tunn,
av den varan ,
i
synnerhet om
vilket ej : behagade bagerskorna Nyman och Bäckström ,
som bakade
bagarstugan under matsalen (nuvarande linneförrådets sy rum i
åt oss hemma i
Bruk sgå rden) .
Medan
ej
ur
vägen
jag håller på
att tala om livsmedelsförsörjninge.n r
att även nämna om
" vårt dagliga bröd" ,
Sandviken . ! Det hårda brödet (r.g) ,
des ~.
eller
a
då man kunde köpa
0
vilket man
därför
bjöd på
när det
9
fyra bagarstugor
bakugn ,
bakbord och
och vår .
1
Man köpte
satte degen i
de
i
jäsbräden f
ett par
yrke ~ '
De
ett
och
•
säckar
där
fingo
var det
"IlKlangrnor " i
arbetet ensam ,
kom över blod ,
härkakan .
på ett
upp ,
1
och
Den
förekom endast
eller
des
heller
skorpor,
som ej
pepparkako r ~
då
ju
längder i
funnos
som ut fö rde
stugan ~
Om man
av grannar och vänner
innan de gräddades .
och
Det var
1
innan de blevo
sega o
som kaffedopp och till helgdags .
hemmen i
spisu gnen o Något
1
torkam
att köpa .' S å bakades naturligtvis
sirap var det enda sötningsmedel
arb e tarna besto -
sig med o' Socker var mycket dyrare o'
Till maten hörde ju också
fläsket. ' Grisen var den
tare
fick ha en liten
de de
själva eller
'l fattiges
- det
som var
sparbössa ·'~
allra m e st värdefullt
som det hette ,
svinstia bredvid vedbon ,
tillsammans med grannen
om han
ihop
en
ber - december
mars hölls
färdig att slaktas
de olika ,
till
auktion
julen efter ,,' Snart
små kåkarna ,
mer
vedbodsgavlarna o Min
kunde det hållas
morgon
så
rent med
torvströ . '
slaktmask .
ski ftet eller på
huru
· tinor
novemu
Grisen blev då
för
lagom
ruskigt ut med all a
tog bolaget helt
och
där
november - december hörde man varje
då
slakt och
ett kärt
sI aktare Engström el stack dem .' Längre fram
tillhåll
att vid
f yra -
stå och prata och jämföra kreaturens ·" växt
sakkunskapen
och gummorna kunde sin konst
avenvirke komma nu
d är det i
skötta ,,' Då
grisarna sk .reko ,
förkovran " " Egendomskänslan och
lingarns ,
I
gubbarna var det
söndagsmorgonen
Fö r st snickra -
" italienska paviljonger ",
släpade ut dem till
För
u
" rum och veranda n på vardera sidan om
kallade dem
där vid 4 ~ 5 .. tiden,
ler Anders Elg kom och
användes
far
såg det
eller mindre väl
resolut och byggde snygga stior med
va e: n ~
från
arbe
u
liten kåk åt nasse . '
torget eller vid j ärnvägsstationen,
eller i
och varj ·e
ville ~
Spädgrisen köptes på
och
Då
innan de gräddades . Kanterna vekos
synnerhet om de voro litet varma ,
Det bakades runda bullar
andra
största läckerheten var dock
tjockt med lingonsylt på ,
Vetebröd ansågs som · lyx och
tjocka
rallare och
trots alla barnen hon hade omkrin g sig i
så breddes
i
som hade bakning
baklön på 1850 - 60 - talen .
Vid grovbrödsbaket brukade man bli bjuden
mycket gott,
till
att
sedan utbak -
som hjälptes åt
gummor ,
säck . ' Det berättades ,
togos undan ,
rum med
bakning oavbrutet höst
torpet nere vid mosskanten öster om åsen,
" smak n. 1 Några kakor
fanns det
alltså
två husmödrar ,
eller också lejdes ett par
bakades det även paltbröd .
fint bröd,
eldade upp u g nen med långved ,
Vanligtvis var det
betalt per
förrän på
finL! På bruket
försiggick
rågmjöl ,
mört ,
fanns
i
som det kalla -
funnos ej
rutigt ,
tvättstugehus. ' Där
tillfälliga arbetare betalade 2S öre per säck i
do
spisbröd )
stora trågen kl o l 8"9 på kvällen och börj ·ade
sedan delade baket ,
till
falubröd,
skulle vara extra
varje
ningen kl. ' 4 på morgonen .
det
nämligen bakningen
bakades alltid på pI atsel.·} ' I Några spisbrödsfabriker
1880 90 - talen ,
och
knäcke
vore det
,
att
funnos i
de gamla bondeätt -
göra korv och
sylta " Dalmasens
t i l l pass.' Kunde man ej : bestämma vilkens nasse,
" Det dagliga
brödet "
2.1
som var tjockast ,
tog man ett snöre och mätte älsklingen över- magen,
knut och kontrollerade sedan
fl~sket
B en
tunnor med salt
man
sill
sitt potatisland ,
vetemjöl,
en
topp
tillväxten . !
räckte ju
och
ej hela året .
eller ett par
då
Vad åt man annars? Man köpte
säckar
hushållen.
rågmjöl och
fråga ,
i
Bär plockades naturligtvis
Så hade
en mindre dito
socker och en kruka sirap . ! Det blev stommen i
Att gå och köpa för dagen kom ej på
länc:re tid .
t
strömming och delade mellan
en
slog en
alla hem .•
ty även de små hemmen köpte
mängder och
för
syltades ofta surt,
socker och sirap var så dyrt. · Matsedeln var nog överallt salt strömming
och potatis samt kaffe med smörgås (kaffet blandat med cikoria,
"knallar " )
till
frukost . Middagen bestod av pannkaka ,
kabeljo ,
råg eller
paltbröd med
klimp och
fläsksås, ärtmjölspannkaka , kålsoppa, ärtor och fläsk, välling och
surmjölk och " fiI u , ölsupa, saftsoppa , sill i olika former , rotmos, salt
kött,
fisk,
hämtad ur
Till kvällsmat
sjön ,
och någon
förekom gröt och mjölk,
Risgrynspudding med saffran och
kcr
gnn g färskt
förekommo
inte
all s,
Högbo
järnväg eller
knappast på herrgårdarna ,
samt Västan .
åtminstone i
och Östanbyn
och
en
del
mj "ö lk delades
järnvägsstationen eller ångbåtsbryggan ,
som det var ganska ont om . ' Några
inte ens vid Hö g bo herr g ård ,
många kor vardera .
och
till
som
små
var den
största .
flaskor
antingen
till
stodo på
nen åtrådda varan,
funnos
ej
här,
Bönderna hade ej
det ej " mycket med i
jämförelse
en
fattig bygd,
av
innan
till . '
till
tor g et . ' Dä r
fanns även nå g ot
stånd med
arbetskläder . tVad som köptes alnvis var no e: endast domestik
till byxor .
j ag ej. ' i~ej ',
Grå domestik
det var nog så .
blåväv till
fanns väl också ,
karl skjortor och moll-
men något gl adare ty g minns
att "bomullsklänningarna och ä ven ylleklänningfanns i
arna vävdes hemma .' En vävstol
tigt,
från Ovansjö per
stora ladugårdar
socknen va r
lakan (att kasta ihop på mitten) ,
skinn
eller kom
små , oansenli g a gårdar ·
Låt oss återvända
vävnader och
mitt hem . ' Mjölk hämtades
av gummor ,
verkli ~ t
stort
Valbo · storbönderna . ' Högbo bestod huvudsakligen
skog med sm:] odlade bitar och
Sandviken kom
där matsedeln i
där de !'mätte ut'"
som dock
J ordbruket i
med de rika Ovan sjö ·
eller korngrynsgröt.
En del mjölk kom i
från Årsunda per ångbåt.
varj :e hushåll ,
rågmjiils ~
helst köttbullar.'
saftsås var nog hel g dagsefterrätten.' Grönsaw
sett var densamma som hos arbetarna ,
hos bönderna i
helst
kött ,
snArt sagt varje hem;
det vävdes fli-
fastän utrymmet var trångt a ' Karlarna gill ade ej · gärna köptyg till blå ..
skjortor,
och de gingo även
begravning,
då den
stilig livrock ,
fina ,
gärna i
hemvävda kläder utom t i l l bröllop och
svarta klädesrocken togs
dubbelknäppt .
Vid
sådana tillfällen begagnades även hög
hatt. ' En bruksarbetare visste mycket väl
betet
såg en
hade
träskor,
han kom hem
och
skäggig .
in i
köket,
smed på den
tjocka ,
för
att
lunsiga ,
men så
så
roligt
fick hon hålla på
för
r ar -
styva av
sot och olj ·a,
Hen
då
själv sotig , otvättad
gumman att få så mycket extra sot
att skura och tvätta jämt och ständigt.
>I sat är inte lort " ,
" personalen " ,
söcken .
heller ut som nutidens bruksarbetared
hemvävda kläder ,
var nog en klen
som det nu heter ,
Som j ag nog förut nämnt,
järnvägen i
skillnad på helg och
si tt middagsmål . H an var även
Det var nog ej
Det gwnla talesättet,
klädskåp för
få
tiden ej
fram . ' Den vor en l å ng och
tröst . t Duschar och
funnos ej " på den
tiden .'
låg det gamla "Värdshuset '" strax söder om
Storgatans förlängning . ' Det var en låg ,
1
rappad envåningsbyggnad
Värdshuset
och "Futten"
22
Vä rdshuset och
nv
" Futten ".
trä liknand e de övriga bostäderna på gamla bruket ? dock ej
g ra (såvida d e n
hölls hushåll
ej
blivit det
av närheten
för de ogifta tjänstemännen ,
Nordin.
Sedan övertogs rörelsen
hustru
född
1
J acobs s on . '
för ett rum , vilk e t
salen " , r I
I
till kolhusen och verket).' Där
först
familjen ,
norra änden av huset var
anvä ndes som bolagets g ästrum ,
rä tt
stor och
flyttade
vilka sedan kallade sig
t a let .
då
Uå g ot annat hotell
re s ande kunde
Barre ~'
smeto
teljer . Mötte de då
" Vad har han i
blev det
nere i
taga emot och förpläga bo -
i g en
sig mellan
resande ~'
på Y ttre
socknarna omkring , '
aven vuxen karl, '
i~yk ­
smältorna,
kilade ivä 'g på gångsti-
till bryggeriet och h ä mtade en säck med öl i helbu-
" ingenjörn ",
kunde det bli en rätt animerad diskussion .
II Vars å god ,
ingenjören kan gärna få
och ett år ,
somrarna ,
rödvin
ta den . r" Senare
då d et
att blanda i dricksvattnet
att
till bry gg erierna tyckte bruksledningen ej
arbetarn a kunde
få
" Futten " b ygg des vid Västra porten ,
~örsälja
en
fram på 1890 '-
verket . '
ordnades s å ,
öl
eller dricka , · som på den
och ILI Hand e ln därmed var p å
som väl
föraktades
tog bola g et hem ett fat
Trafiken
I
en duktig husmor .
samhället förr ä n
att dri c ka havr ~'vatten om
g ick magsjukdomar .
vilken så
sin linda och betraktades med misstroende . ' Gubbarna
säcken? " ..
vanli g t
"' Forsbacka -
familjen Olsson ,
" taga in " på kafeer och " rum för
gärna ut och toga
gen öster om åsen hort
s~k~ 1
samt den
Fru Olsson var
fanns ej ' i
törsti g a ) och att dricka mjölk
terhetsrörelsen var i
hans
en matsal och därinnan -
Sandviken .' Bry gg erier saknades däremot varken här eller .i
Smeder bli
mamsell
till Hyttgatan .' Sju barn blev det i
Utom det da g liga herrhush å llet blev det ofta att
lagets gäster.
av en hush å llerska ~
av bruksbokhållare Anders Olsson och
södra delen var kök och ett par rum för
sm å ningom blev
gulmålad utan
stod dä r en
10 '820 : å r ,
den
sitt dricka på närmare håll .
och herr Olsson erhöll
nO ~ l
affär . ' I' Futtolle ",
Därför
Den s . k . '
rättigheter att
tiden var betydligt starkare än klass
tiden
flyttades
alldeles frLI Den gamla kåken ,
sedan
till Kanalbanken och t j ä nad e
tid som snickarverkstad å t pensionärer och
herr Olsson blev
om .
scoutpojkar . ' Ölaffären
tills den stängdes fram emot 1900 ;,
som herr Olsson kallades av folket ,
för
en g anska lukrativ
var en duktig affärs ..
man ,
inte enda s t
privat s å dan ,
skandinaviska korrespondent ,
v i lka han
s edan
s å lde
första villan vid He d g rind på mark ,
ej
att
som var köpt fr å n Seljansö . '
jämföra med nut i dens
sade all tid på
alla förströelser ,
det in g entin g utomhus p å vintern . Men det var ju också
som man kund e va r a ute ;
så g ej
" handen
ö g onen t;~
för
genlampan .
Det
tj ä nstemän
såvä l
i
Då var
skridsko å kning var
endast månskenskväl-
det bäst att hålla s ig inne
f a nns e me lle r tid en
förenin g
för
allt
folk
i
vid foto .
Sandviken,
som a r b e t a r e . ' Det var " Föreningen nytta och nöje n, bildad
då
den nya skolan ( numera Kanal gården.)
som g ick
tvär s ö v er huset med tre
tonunderhållnin ga r
av ol i ka sla g ,
mo r
föredrag r konserter ,
övre salen"
tablåer
hölls af.
samt dans en
nÄr det dividerades om vem som skull e
elle r b a rnjun g frun .
De s . k .
omtyckt a av b ägge par-t er 6 PÖ Ann anda g Jul
trevli g t.' En afton unde r
stod fÄrdig . I
fönster på vardera kortsidan ,
i må naden .. J a g minn s mycket v ä l ,
gå och dansa ,
Nöjen
" nedan " var det ju kolmörkt på vägarna. ! Man
ar 1873,
~ån g
Sandviken)
sportiga eller kultu .
rells organis a tion e r m .. rn . ' Förutom k ä lkåknin g och litet
larr
som
till by gg nadstomter . Han by gg de si g
Nöj .ena på min ba r ndoms Sandviken (man
voro
utan även
fö r ut se ende och klok . ! Han köpte t .. !(!x . ' stora områden i H arrsäta
ra fr å n Ov ansjö ,
den
som bol ag ets
u likvidsbalerna" voro
lika
och Trettondagen var det extra
julhelgen anordnades en särskild barnfe s t,
la brukets b a rn vo r o v ä lkomna att dansa krin g g ranen och att
d å al -
få påsar med
bullar och karameller .
Somm a rtid d Äre mot va r
det litet livli g are . ' Förutom rodd· och se-
gelturerna på Storsjön och kanalen åkte man me d å n g b å ten
eller med båten
rI Ande r s Uppst r öm " till Hammarby .
" Emma"
till dansbry ggan och e n del ,
ha g sgruva'p ,
dansbry g gan ,
Do vi k
ell e r
som man d å
däremot my c ke t
sii llan r
tl l ä sarfolket " ,
År sunda ,
sade ,
spel ades
d å de s sa v o r o
byggde bola g et v i d Åsgn tan ( n r
bjöd s p å d ri c k a f rå n
d är det
sjön g s psalmer och
11
slutt and e tak ö v e r b an a n
t I ll n ä sta å r
små nin gom flytt ades b r y gg a n v ä st e rut
fö r
mera bråk ä n
•
Ett par handfasta smeder sköt -
När midsommaren vor öve r ,
till
små men upp s k a ttad e .
Så
f ö rst t i ll Jä rn g atan och sedan till Ha
l ä n g e sed a n upphört med trakterin g en ,
sina s ma utfärder dels p å
M
som å stadkom
sjön och dels
so m l åg v id s jöns ö s tra strand bortom Stensmo .
som m a n kund e
a nvända vid krock e t s pel .
Dä r
Där
till
var en
funnos även bänkar
där m on kund e plac er a n å g on liten ank a re med vin eller dylikt ;
tidens " t r äffpunk t "
små
en v ä l
v år d a d krock e tpl a n ,
" par a spelade s samm an p å d e v a ck ra s ommarkv ä llarna .
ma och allts a h ä nv isad e
ti ll
fanns n åg r a se mestrar ,
sup e e r . K rocketspelet
för d e o g ifta "b r ukshe r rarna " och de un g a damer
na . . Utanfö r kon su lns b os t a d va r
inte
lades ett
sm å pojkarn as stora förtjusnin g .
voro damerna me d n a tu r li gtvis kaff e e ller r e nt a v
var den
Dä r
g l ä d ; e .'
Fredrikskulle ,
och bord .
dragspel
(l Sjömansholm e n :' (där e pidem i sjukhuset nu ligger). '
Tj ä n s t e mä nn e n h a d e
liten plan ,
s å n g er. ' P å
flöj .t och kl arinett ;
De åkte p å bak e n p å de h a l a br äde r na - nö j ena voro
U en d å hade b o la ge t
Sjöu
14)~ d ä r den lå g p a krönet bland tallarna .
" r ä ttvis a n
t i ll
ställde färden
sm å o c h oansenlig a . ' Första dansbryggan
te om utskänkn in g e n o c h
gen samt slutl i g e n
d e t
följde med å n g båten till
fiol ,
mid s omm ar aftonen ~
f a t på
till Årsunda
Vid midsommartiden var
konkurrens m e ll a n ol i ka int r ess e n bland arbetarna .' En del
Mi dsommarfi randet
1
va r ken
för
där å tskilliga
Alla voro ju kv a r hem
va randra somrarna i g enom .
d å det på den
tjänst e män eller
för
M
M
tiden
arbetare .
Den
Tjänstemän_
n e ns fri_
tidsnöjen
24
första,
som använde
faf år 1894
sig av
till konsulns
digt att vara där borta i
fingo
allt
14 dagars
stora förvåning .
Han
Öregrund så länge och
flera tjänstemän
började att bli
ledighet (utom vid
i
tyckte,
att det var onö -
sina ganska välbehövliga ledigheter,
alltmer hetsigt .
Det var
frampå
alla de hem , · där man hade en nasse,
då
dessa
trakter
väntade,
ljus,
pepparkaksgrisarna och
ej
heller
att på
julslakt och julbak
litet vetemjöl och sirap till peppar -
adventsljus i
julgran (dock ej
i
alla hem)
Ett par dagar
och
arbetarhustrur,
korg och slogo
av limpor ,
samt inte att
att ingen
härligheten ' skulle
särskilt
i
framträda med
förglömma riktiga ,
Mor gick
in i
fläsk ,
famil j ens
korv,
där
lutfisk och
Så plockade hon
storlek och bar
sedan ut
gummorna med en önskan om " God Jul!! , ' När min
flera än
sin
rummet bredvid,
stora stearinljus .
korgarna alltefter
änkor med barn
farmor
om ~
att hennes lilla husa kunde bära
gårdarna . ' Ett och annat klädesplagg gömdes nog i
botten,
så
fanns barn litet leksaker och julgrans ·
I
Så kom då
julaftonen ~ '
Kontoret stängdes ,
och
ag antar ,
att verket
slogs igen klockan ett eller tidigare . Hyttorna måste dock vara i
på
ej
svårt.' De kommo då med var
pepparkakor,
skulle se det , och där det
k arameller.
förekom
form) . ' Man bidade stilla och
skickade mor bud på en del
kusar,
voro de behövande ej
kring korgarna i
all
vårt rymliga kök.
fyllda korgarna till
levde,
jul
någon
saffrans -
samt gåvor .
som hade det
ned av alla sorter i
de
före
sig ned i
hon hade staplar
ri sgryn
- bockarna . ' (Lucia-firande
själva julaftonen
arbetet
Förberedelserna voro no- Julfirandet
kakorna.! D arnen skulle naturligtvis hjälpa till med att baka både
kransarna,
sedan
1900 :·talet .
De bestodo mest i
ej · så bullersamma som nu.
var min
" ingenting göra", Men
Julfirandet hade också sina traditioner .
turl ,igtvis
sjukdomL
trakten var det ej
mor var van med det
vanligt med julgudstjänst redan på
från
sin
födelsestad Norrköping .
gång .
julaftonen ,
H ä r
men min
Hon bad den på
1880 ,-
talet anställde brukspredikanten
att ordna med en liten gudstjänst i Sandvi-
kens kyrka klockan
sed uppskattades mer och mer .
vara vi
så gott
fyra ,
vilken
som ensamma i
kyrkan (f.d .
kyrkan stod kaffebordet dukat ,,' G r anen
far.
Till
sist f i n go vi g röt ,
bönhuset) , . Då vi kommo hem från
tändes ,
lutfisk och
Första året
och julklapparna delades ut
av
smörbakelser.
Gudstjänstlivet på
Fosterlandsstiftelsen s ~
1870 '-80 - talen präglades av väckelserörelserna, Kyrkan, reli _
giösa samman_
hi etodisternas och " Waldenströmmarnas " (sena r e kalladslutningar
Sandvikens Missionsfö r samling) . 1 Mina föräldrar understödde och åhörde gärna
ej : blott
statskyrkans präster i
p P Waldenström kom hit ut
b r ukskyrkan utan även de övriga.' När lektor
från
Gävle och
talade i
någon
lokal ,
gärna med både unga och gamla _' Det var en brytningens tid .
funnos även då,
och den fT!est
sarna" voro också
radikala på
nöjeslivet. ' " Bönemöten ",
dagar",
sitt
särskilt då det
gällde
vara söndag och vardag"
"värdsliga ".
De,
Egentligen
som kunde få
samlingspunkt
skulle man upp
låna häst och
till
släde,
förakt
för
g ubbarna
vardag !"
för
alla ,
sockenkyrkan
foro
Men " ,lä-
som andra " frimån-
förekomma , men då ingrep bruksledningen och hämtade ned
Julottan däremot var en
gonen.
sätt,
vi
"" Kulturradikaler"
framträdande här var nog skolläraren,
som räckte ända till måndagarna,
till verket. ' " Söndag skall
voro
både
" läsare"och
i Högbo på
julrror
e
dit upp med bloss , men vi
25
-"-----i
på
Sandviken :s kyrka .
brukspntronsgården
1870-talet i
står j ag nu .
fin go vackert h å lla oss h emm a
bönhuset .
Men
gången utan även ute på
na på båda hållen ,
sen vid
snön
den
folket p å
julmor go nen
trappan och inne i
stod pr äs ten minsann i
först a bänkraderna och i
så
enkelt gick det
allvarligare och
själva högtiden
vår egen kyrka eller
fönstren
altaret
packat inte endast
fl ä mtade ) · osade och
nutidens ~
i
gårdarna och
att den
runno ,
till
och
samlat ihop
tidens jul
koncentrerad
från november .. och decembermörkret
juldagens levande ljus .
koret över
för ..
" blåsväder ". ! Jag minns , huru lju -
till :' Men j "ag tror ;
intensivare ä n
-
stod
synd om )
sakristian med dörrarna vidöpp a
faktiskt yrde in . Kyrkvaktaren hade gå tt
ljusen -
i
stackars prästen var d e t
gamla brukskyrkan hade prediksstolen i
Den
och där bakom sakristian . När
i
18 80 _ talet .
som den
firad es
var
till
julaftonens och
~6
SJ U K vA RD S FÖ RHALL ANDEN
Om jag skulle skriva litet om medicin,
läkare och sjukvård som ett
barn upplevde det på 1870 -- 80 - talen . '
Det
första minnet
av
" apotek "
dörren på brukskontoret . ' Där funnas
kar med salva ,
var ett skåp
till höger innanför
flaskor med vidhängande etiketter,
askar med pulver och plåster o De som
skötte
förrådet
verkets kemist Essen (i vardagslag kallad "majoren" ,
då han
såg ut
gammal knekt)
ström.
ra sig " och höra vilka mediciner ,
torn ej - var här .
(lasarettets läkare) ,
som komma
Il e sselgren ,
skåpet ,
tientcn
till
stadsbud ,
mare därifrån
olycksfallen ,
hemma,
Tå ge t
till
som
från Gävle och Hofors på vissa mellantider ,
lasarettet än
från
till
en
la -
att överlämna pa ..
Centralstationen .
då det var när Det var nog mest
dr Sandberg . ' De flesta låga emellertid
scharlakansfeber och j -ag tror även
form av malaria .
Febertermometer begagnades
Det var pulsen och frysningar med hetta,
ej -~
feber eller
som då kallades lungsot ,
att
särskilt körtel tbc var vanlig ,
föräldrarna ,
som fingo ge utslag,
Så var det de numera benämnda 11 tuberkulösa
na,
till
till
En vanlig sjukdom var frossa . ' "Tredj edagsfrossa " kallades
ofta denna febersjukdom ,
fanns
för
som väntade vid järnvägsövergången ,
t . ex . ' sådana som hade di fteri ,
koppor och tyfus .
ännu .
stannade då vid Tolvfors
forslades in
då dok-
Sehlberg och Sandberg
eller då det behövdes . ' De som vara svårt sjuka forslades på bår in
sarettet per järnväg .
Fors -
gårdarna för att I' li _
som skulle tagas fram ur
Det var doktorerna Holm ,
voro
som en
samt yngste bokhållaren Björkman och sedan unge Emil
Dessa turades om att följ a läkarna på rond ut i
bur ..
skrofler , höftsjuks t
ty då någon
puckelrygg
n
e j
om det
sjukdomar -
osv ~'
Jag tror ,
av doktorerna kom på besök
brukade de hälsa på barnen genom att
taga om halsen och
känna på halskörtlarna . ' Den vanligaste barnsjukdomen var nog Uengelska sju kan"
eller " eitan "!)
allmän pirighet och " knölar ll här och
som visade sig i
var .
Nå ,
för
vad
fanns det
i
medikamentskåpet på kontoret
alla dessa sjukdomar? Eller vad skickades ut
Gävle enligt de
vad vet j ag? För
breddes på en
recept ,
små
som doktorn
tog med
från
sig och
apoteket Lejonet i
lämnade dit
sår begagnades häfta och melonplåster i
ty g lapp .' Så fanns det
kade dock mamma själv och
l)
Om det
stora butelj er ,
fet
solva o Större sår
(Den ko-
var mera än borsyra och peppannynt däoch sedan
tvättades även med karbololja ,
lade man på en lapp med ett torrt ,
Det
ty Gahns nya patent ..
vet j ag ej . ' Brännsår tvättades först med kalkliniment ,
mon på en
in? Ja ,
stänger .
aseptin att tvätta såren med .
förvarade i
aseptin var ju onödigt dyr .
ri,
för botemedel
gult pulver på . ' Jag tror ,
strök
eller också
att det kalla -
des jodoform och luktade mycket illa . ' Lappen klistrades fast omkring konterna på
såret med kolodium o' När det
Btt få bort gasloppen .. ' I
sedan skulle bytas
såret hade vanligtvis bildats var ,
ningom minskade . Mot bölder använde vi
kokt på
spricko
förband ~
grö t ,
helst av råg ..
vor det svårt
som dock så
små -
eller kornmjöl,
gr,ädde . ' Mamma ' gjorde även ett pl ås ter för brännskador eller
r:
på
fingrarna .
Det bestod ~ v häl f ten vax och häl f ten
smö r ,
för
smäl t
Läkare, me _
di cin. VSR _
1.ils sjuk _
domar
27
tillsammans och rört ,
v ändes även för
att
tills det kallnat , och förvarades i
stänger .
I
Det an -
förhindra kylskador . Mor gned in v~ra öron och kinder
med detta preparat r - d~ ,det var kallt ute . ' Vid förkylnin g eller "magont " bru kades ingnidning med olj :a (hälften kamferoljll och hälften
svårare värk
terpentin) . ' Vid
fick man ett senapsplåster på magen ; - det doppades i
fick ligga på i
fem minuter och sved otäckt ,
vatten', .
därefter " våtvärmande omslag " . r
som användes invärtes . är det svårare att minnas ~ ' De gamla gub -
Den medicin ,
barna berättade ,
att man
sig en beskus ur Ess~'n s
fick
brännvin) . , Så
fanns det ju
kinaiösning ,
uppblandad med hallonsaft .. ohyggligt
-befriade oss därifrån
förr åd (malört i
ricinolj a och bröstdroppar . ' Mot frossa fick man
att
taga in : ' Mamma
genom att köpa kinapulver och lägga in det i
oblat ,
som hon gjorde små paket av och blötte . ' Men det var inte lätt att svälja det
heller, utan att hela satsen kom i munnen . ' Så fick man maltextrakt som stär brukad~s
kande medel . ' Något som kallades olj eemulsion
till
fiskolj -an . ' Mot engel ska sjukan blevo vi
bestående av tjärn.
vitlök m. M.,
även ..
en
föregångare
smorda på magen med en salva
vilken såldes aven gumma . ' Mor trodde ej - på
smörj 'an, men väl på massagen och den varma yllelappen på magen; . man fick ap a
tit av proceduren ,
som upprepades varje kväll en tid framåt . '
Så småningom blev ju
tiv~ ,
s~ukvå~den
likaså
medikamentsför~ådet
överhuvudt~get . ' ~
på kontoret
för primi -
börj an av 1880 - talet kom en
fast
anställd läkare , dr Lind I hiL ' At honom byggdes en bostad med mottagning vid
Stationsgatan ,
där poliklinik och sjukavdelning fortfarande äro inrymda ,
ehuru många gå;'ger ombyggd och utökad . J ag antar ,
blev inrymt i
detta hus på södra gaveln ,
mitt i huset och i
år) dr Melin,
till bostad av doktorn ,
sl~tet
att dr Lind och hans efterfölj a re (efter fem
som då inte endast hade fri läkarvård utan även
ett Ii tet rött hus mot Södra Järngatan (numera flyttat
till Li':1n~vägen nr 6) . 1 Där residerade apotekare Olin ,
teket Lejonet i
Stockholm o Men medicinförrådet va r
apoteket Lejonet i
Gävle ,
Apotekare Olin hade dessutom ett litet
sin egen affär . Huset var
ett kök
fortfarande anknutet till
etiketterna) mot läkarrecept . '
förråd
av tvålar p aseptin osV o som
apoteksrörelsen och hushållet ,
Apotekaren gi fte sig samtidigt som han
småningom fem barn ,
vilka växte upp i
tionsdisken stod en sparbössa med påskri f ten
ter .
utrymmen .' Apotekare Olin
och den
i
huset ,
flyttade hit
" För Sandvikens sjuk - och be stället för betal -
slutet av 1890 "' talet fick Sandviken emellertid egna
Det byggdes då ett nytt ,
ett dagrum
de små rummen . ' På expedi -
gravningskassa" , ·och däri lades 10 öre för varje recept i
ning . ' I
till
rätt l i t e t och inrymde expeditionslokal med la ..
gemensamt för
och ett par vindsrum .
förut anstäfld vid apo ..
vilket offic ie l l t utlämnade " fri medicin
Sandvikens brukspersonal " (som det stod på
och fick så
fri
av 1880 :.. talet byggdes nämligen en apoteksbyggnad som annex
till polikliniken ,
boratorium,
som var
ej - ville svara för apoteket L.ejonets medicinförråd och lämna ut
till bol .a gets anställda ,
medicin. I
som då var mottagningslokal o' Rummen
västra änden disponerades
ungkarl . Jag har ett minne aV 1
att medicinförrådet även
apoteksrättighe~
stort , modernt apotek med alla därtill hörande
flyttade över till
fria medicinen togs borta
annan verksamhet inom bolaget ,
Apotekare Stenström med familj
som även innehöll bostadsvåning en trappa upp ,, '
flyttade in
28
i
Apote k et
Sa n d vik en år
Till sjukvårdens begynnelse i
Hall ~
Sandviken hör ett känt namn ,
I min barndom kallades de adliga ,
gerliga "mamsell '· och
folkets
1904 .
!;ungfru ·'
ogifta kvinnorna :' fröken ''.
I
Sandviken hade vi
:l jungfrur " o Det va r barnmorskan Anna Hög lund och
Hall . Den senar e var låghal t ? och vi barn trodde ,
hon var
halt ~
mitt hem
Egentligen var hon
för
barn ~ '
oss
hjälpsam o Att plåstra om våra fin gr ar ,
ciella intresse . ' Hon känd e
gon
kvacksalverska ~ '
1870 - talet ,
i
bör; an
vårt hem ,
sjukstugan ~
låg och
i
IL
i
där hon
nalbrinken? Far var ej frågade ,
betala kursen ,
sägas två
till
brukspatron
som bola ge t
är
eller hem
ett bad och gick själv bort . '
råd lö s ~ 1
henne " .
in i
bolagets
Inspirerad
nya ämbete och kom
sjuk mä nniska ,
fick natur-
sköta de sjuka ,
som behövde
Jl tvårums sjukstuga " vid ka "' jungfru
sjuksköterska . Bolaget skulle
Efter ett par månader var hon
sedan att praktiskt taget
1
Det lät hon
sköta sjukvården i
förh å llanden ,
praktisk o c h nog gr ann
kom .
tidens
samt plikttrogen och hade intresse för
förstod även
att
följ ·a med det nya,
Antiseptiken accepterade hon villigL ' Sjukvården på den
på lån ga vägar så kompl icera d
sitt
Sandviken
framåt &, Hon var en utm är kt duktig sköterska efter den
hjälpa människorna o Me n hon
sig ej
säkert installerad i
tre decennier
at~
som
J ag hörde , hur män-
av mor kallade han p å
om hon ville l ä ra sig till
samma hus
Sköterskan
som varade en må nad , p å Uppsala lasarett .
gå nger ~
ju var
till oss och
anställt och som bor i
ansvarslös . ' Hon lade en
togs
vilken
tj ä nst gj ort varje eller vartannat å r på
sagt och gjort . ! Vem skulle nu
gå rdarna eller som
Hall !! o c h
prakti sk och
var hennes spe -
som jungfru Höglund ,
skrek och gick o ch to g upp
ligtvis respass ,
hjälp
av 1880 ,
gick upp på kontoret
som j a g (Smedsgatan nr
niskan
att
från Gävle till
Hon var duktig ,
gjort oss illa ,
för
till må n ga goda huskurer utan att därför vara nå -
sade : li Den där sjuksköterskan t
intagits på
framstående
att hon hette Ha ll
som nu "
~l an
visste ej
Sjuksköters _
kan jungfru
bor. Hall
Läkekonst en och l äka rna hade hon stor aktning för o'
Det var väl
särskilt bekant i
då vi
de
sjuksköterskan Carolina
sömmerska och kom tidvis ut
att sy och lappa å t
två
jungfru
tiden var
som
ej
mycket varken om sjuk ..
29
domarna eller botemedlen .
Vi kunna knappast
1870 - 80 ~ talen l
" leva livet i g enom " ännu på
terier eller bristsjukdomar och e.j
ute flå
landet som
fal''1 ns ej
i
Lex . ' att
mit t hela
huru människorna kunde
då man ej - visste något om bak ..
kunde göra så enkla kirurgiska in z repp
sticka hål
en halsböld .. ' En
på
l890 - talet ~
förrän på
fatta t
febertermometer
JlIngfru f!alls i nstrument bestodo
aven pincett med hornskaft och en laveman gss pruta (ej ' en kanna ,
till
senare
tiders llppfinnin z )
de hus ge råd ,
to ~s
de
som
som hon
rondskål
sjuka,
kunde finna i
ju fiven
II
som hon själv bodde .
sjukrummen,
Det dröjde
no ~
så
dan huset definitivt b livit
slut efter m4nga på mien " ,
hade
men då
och
Det var
en epileptisk
tid ,, ' Själv ha -
ty därtill
Först år 1913
kanske först
1
se ..
avancerad e det t i l l
byggdes den nya " epide ..
redan pen sio nerad som epidemisköterska och
där hon
för
sina besparingar köpt s ig en
flicka fran
Sandviken)
stuga
stillhe t med sin
för ölderdomen, ' Det var no :; hennes menin g att leva livet i
skyddslin' ~ '
inrymt i
försiggick där.
fick något biträde ,
epidemisjukhus ,
omby gg nader ~
t i l l Oregrund ,
för ~
sva ra
se och höra vad som
innan hon
var jungfru Hall
flytt at
att
endast omkring och vörda-
Från l ä genheten hade hon en lucka ut till
att hon kunde
å tskilli ga år ,
ej
Där var även polikliniken en
d e hon ett rum och ett litet kök ,
de båda
g ick
s jukhuset "
använde ""n
En sopskyffel klädd med papper
hemmen .
eller bi:i.cken , l.l en hon
hon hade
samma ;llJS,
samt ett pliltbäcken . ' För övrigt
som hö \"de
men därav blev föga .
Den
lilla sjöstaden hade ännu mera primitiva sjukvårds förhållanden än Sandviken,'
f: är ':.> 1 ev ho n
de .
Till
tade
faktiskt både läkare och d is triktssköterska så länge hon orka -
slut blev dock hennes järnhälsa knä ckt
H'hem " till
ii andviken ,
människa vor hon ,
l i n •.
där ho n do g rätt
skriva på hennes gravvård ;
Den
andra framst nencle " jungfrun
Anna Höglund,
särs k i l t
väska,
från
andra kvinnor i
"Ärlig till
ståtlig
En
själen ,
för må n ga . '"
Sandviken var
lillebror.
sitt
samhället .
vilket ej : var så vanli g t på den
co t mystiskt med.
ler
i
..
tro gen i
lIan dog 1920.
som ovan nämnts
barnmorskan (sedan gift med g lasm äs tare Clas Nordstedt). · Hon
var även en prima mÄnniska och skicklig i
sig
II
krÄfta ~ '
minst av sin käre doktor l'ti e ..
vÄlsi ~ nelse
katlet levde hon ett verk samt liv till
så lde gå rden och flyt: -
så ensam i
3ktad av alla och värderad ej
Vännerna läto
Ho n
yrke ~
För oss barn
emedan hon
skilde hon
alltid bar på en
tiden . Och den där väskan var det nå -
Den hörde på nå 3:0 t underli gt
huset . ' Det berättades om baro,
som
hejdat henne på g atan och helt högtidligt ni g it eller bock a t och tackat
för
lillan,
som plötsli gt kommit i
sätt ihop med lillsyster el ..
som hon burit hem . Den
som nutidens.
t.iys teriet v a r
så underkunni g a
f ö r dem ett mysterium .
- - j un g fru !Iöglund hade
Ilill g ~vård
tidens un g ar voro minsann e j
och ytterst sällan
tydligen
ansvar
för hela samhällets
förloss -
förekom barnsängsfeber bland hennes patienter ,
vilket no g berodde på h en nes renlighet och no g grannhet " Jag minns henne
bäs t
i
egenskap av v accinatris . Hon kom d å hem
- hade ·- en --nramma med-· en sto_r.., -kraft-ig baby i
ti g a koppor
An
..
da g kan
l'
vnn .. .lgo,
to gs nu
j ag
till oss i
sä ll skap .
vaccinen på en pincett och
se henne s kraftiga händer med de stilla rö relserna,
iJo rnavän och en god lljälp
II jordemödrar",
Fr-ån - denne-s- stora ,
~--,.:·l ,',
OCll
tröst
präk-
applicerades på våra armar.'
gemytli g a ansikte och höra hennes goda ,
sin person både
barnkammaren och
friska
hennes
skratt.' Hon var en
för minga be kymrade mödrar ,
förenande i
barnfwårds .. och mödracentral . . . Heder åt gång na tiders
av vilka hcm var ett praktexemplar ,, '
Barnmorskan
jungfru
Höglund
~o
MJNNEN
Selj 'ansö
husbranden 1890,
egendom,
FRÅN
SELJANSÖ
vilken jag talat om i
bör kanske få
samband med den
minnen. ' När man gick vägen söderut från ingenjör Tord Magnusons,
Larssons,
kolare Larssons och
sågförman Krokströms bostäder,
Hedgrind.' Det var en verklig grind,
på
ett
flankerad av två
små ,
verkmästare
kom man
desgården
till
Selj 'ansö
gård,
ty
som var belägen vid den
öppna grindar två
s. k .
gånger,
så
att korna
ej
antar,
ehuru
gär-
skulle göra visit i
B eteshagen sträckte sig till nästa grind,
" Villan ". ' Man
då man
Jag
stugorna låeo på dess mark,
gjorde en krok omkring dem,
töpporna och potatislanden .
till
vitrappade stugor 4
rum och kök vardera, ' Där bodde ett par dagsverkskarlar .
att de hörde
de små
stora kol ..
sitt eget lilla kapitel bland mina barndoms ..
fick
således hoppa ur droskan och
skulle åka och hälsa på
farbror Per Muren,
som bodde där . Kusken Lilj eros brukade stanna med ekipaget nedanför backen,
och där
fanns också
en
grind med vilda hallonbuskar vid vardera sidan . ' Till
höger var en göl med vass,
bevis på
farbror,
l) ~öd
som
j ag tro.
"cigarrvass ''',
oss barn på
saft och kakor . ' De äldre
Huset var ganska litet ;
ett par rum
farbrors
färdigt .
till
dess hans nya ,
Sedan var han
ordförande i
blott
eller
jag har i
~Iur~n,
behöll
ute ~
salen och
Gävle blev
Under denna tid var hm
ett vaksamt och
för överflödigt .
go de v ä n konsul
Sandviken igen ,
fan
kan
farbror Muren ut även
strängt öga på det
Gärna to g han
sig en
Görans son . ' Blev besö-
kom hen att tänka på nå go t
en gå ng .· uNu är
i'.~ uren
så
skjutsades han hem av Lilje ro s . ' Det berättades ,
sedan han kommit hem,
ransson.' lIan vände då om till
de'
väl kaffe,
stora hus vid Drottninggatan i
ansåg vara icke rationellt eller
hästarna ännu
flyttade
sommargäst här
Sandvikens bolag och höll då
sent på kvällen,
fingo
samt kök på baksidan . ' Dessutom funnos
promenad fram till bruket och till sin
afton ,
till hans systerdotter
rum låg till vänster,
"ovanpå " . ' Då Gävle brann 1869 ,
på vintrarna,
ket
farbror Muren sade var ett
som tog emot på verandal'\ och
där innanför tant Lotta Magnusons rum
han
som
att havet gått upp t i l l åsen väster om Storsjön . ' Man gick med för ..
väntan tipp till
Lotta,
s . k.
lös ",
att en
han bort säga Gö-
varpå Lilj eros
lär denne ha ' saet .
fi c k
"Är
~pänna
för
det ' den le-
droskan? Gubben åkte ;u nyss hem . !"
som var bondson
från Ockelbo (Murgården hette hans hem),
sina enkla vanor livet ut. Han hade en
sommar och grå kläder .' Men när det var
fest ,
stor ,
satt
brun
fälbhatt vinter och
fra c ken oklanderli g t med
alla ordnar. ' I.iuren var också naturälskare o c h hade arkeologiska intressen,
vilket var ovanligt på den
kunde han
inte med. ' Det
Lottos fönster ,
ris på.
" för hennes nöj e " ,
tomten, ' rIten
stenar i
och på
kar,
flintbitar och dylikt .
trakten,
sådant
"bjäfs"
sin chiffon;e hade han kuriosa ,
fär !! er rad;tde han upp på veransåsom
En hel rad forngravar
dels ute på Pynten,
tant
annars var det bara lin gon .. och blåbärs-
olika former och
t . 'ex. ' vid nuvarande Ås ga tRn nr
skogen
trädgårdsrabatter och
fanns blott en enda liten pens e list nedanför
dan,
i
tiden . Men
trädrötter ,
t r odde han
liknande
fis -
si g ha reda på
del s på åsen norr om Sandvikens verkstäder,
14 och G amla Ky rkogården . '
På den
tiden var
söder om Selj 'ansö översållad med vita backsippor om vårarna .
Dessa
.31
äro numera utrotade ,
dem i
då folk
ett hopplöst
trädgårdarna
lI Villans " tomt ,
rättsrådet Joh . Östberg ,
net.' Muren hade dock
familj
man kunde taga av dem och plantera
företag .' En enda planta finns kvar på
där ingenjör Lindblom vaktat den väl .'
När Per Muren dog 1888,
med
a~t
trodde ,
övergick egendomen
som sades vara hans
son ,
tills
jur.dr . kammar-
fastän denne ej ' bar nam -
givit den begåvade pojken en
bodde sedan där om somrarna,
till
god uppfostran . Östberg
1913 såldes till
egendomen
Sandvikens bolag för en summa av kronor 200 . 000 ' exklusive villan ,
nare såldes
då nästan
backa ,
för
25.000 kronor
tjiinstemannabostad ,, 1 Ägorna sträckt~ sig
till
fram till brukets stora kolhus ,
men hade förut även omfattat Ols ..
See Fabriks område och Seestaden . ' Då Muren
tycktes det ha varit en
vilken se -
förvärvade egendomen,
rätt obetydlig gård .' På den
s.k.
"Rättarbacken " ,
1 / 2 km söder om nuvarande huvudgården , och därtill hörande ladugård ,
'kv'arn, . såg samt dagsverksbostäder,
stengrund ~
hus med kraftig
gården var på
låg ,
vilken ännu
l870-talet ett
berättade de gamla ,
finns kvar .
och där
ett rätt stort
Den nuvarande inspektors -
envåningshus med mejeri på östra änden .' Där
bodde inspektor Wiberg och senare hans måg , O .
bodde dock de unga i
stall,
den lilla gård ,
Lindström .
Till att börj a med
sQm ligger mitt emot inspektorsgården ,
föd,des deras dotter Olga och kanske också hennes bror Janne. ' Vi barn
voro ofta välkomna , gäster hos Lindströms och jämnåriga med deras barn .
J ag
minns så väl tant Minas rikliga kaffebord i
in -
spektorsbyggnaden .
te en stor del
Lindströmska .
från
järnvägen mittemot
Östberg .
Där byggde den
dels till
sålde han under hand ,
Olga Lindström,
bostad åt
då marken
övertog sedan
f.d .' ägor är nu
en viktig del
Hedgrinds villorna ,
gamla inspektoren
fastigheten och
sig en
värde .
1
v illa ,
Hans dotter ,
dels
av Sandvikens bruk och
e g endomen ~
tomter
f rök en
testamenterade den vid sin
som dock sålde den
Jernvallen " Örtakoloni e n ,
gamla murenska
förvä r vad genom
sig själv på ålderdomen .' En del
steg i
det
en avsöndring från Selj ansö,
järnvä g sstationen och
snabbt
Sandvikens Diakoniförening ,
ligger på den
Det var ett mycket gästfritt hem,
Sedan flyttade de till 01 sbacka ,
till uthyrning ,
död till
tapeterna nästan vita , och en murgröna täck ..
av väggarna och taket .
beläget nere vid
köp
Därinne voro
den ovanligt vackra salen i
Seljansö
s tad v' Södra Verken,
Hedåseo ,
Hur det kom sig J
senar e ~' ~
Kyrko g å r den ,
att
allt
just denna bit
av Gästrikland kom att intressera Sandvikens Jernverks första ordförande,
är ej : gott att säga G (Han var
Seljansö
till
ju
ockelbobo) . Men
förberedde han , utan att själv veta det ,
Sandvik en s bruk s område .
genom att h a satt i
stånd
ett vä r defullt tillskott
32
HÖGBO
Mitt
BRUK,
NÅGRA
MINNESANTECKNINGAR
första minne av Högbo bruk var ,
med på en fiten
nör vi
som barn
söndagseftermiddagsåktur i den gamla "wursten ",
långåka, dragen av ett par kraftiga .
fingo
följa
eri sexsitsig
rätt så sävliga parhästar , vilka kördes
av kusken Lars Lilj eros . ' Vackra sommarsöndagar brukade far l å ta oss se litet
av grannskapet . ' Vi åkte så långt herrgårdshästarna,
gjorde småturer ,
t o-ex . ' till
j ärnvägsstationen , orkade gå . ' Ett lämpligt mål
var då Pynten , - Sätra , Ovansjo och Högbo ..
Den
riktiga långfärder .. -
~ Planska
Högbo gamla herrgård och
obebodda .
som p å vardagarna endast
senare begagnades dock
byggningen "
aven
stodo då tomma och
trädgårdsmästare ,
som bodde på
nedre botten . På den övre bottnen förvarades lök och andra trä d går dsproduk ter . - Mot
söder hade han
kar , Jag antar ,
kal
en handelsträdgård i
att han
liten skala och n åg ra drivbän-
arrenderade trädgården av Lundebergarna i
Forsbac u
som d å ägde Högbo o ' "Planska byggnaden " låg just dä r den nya herr gå rden
nu ligger .
Den
revs
för
att
ge plats åt den
vitrappat
tvåvåningshus med sluttande
senare o' Det var ett fyrkantigt ,
tak åt
alla sidor .
Fruktträden ne-
danför voro redan då gaml a och krokiga och rosenkvarteret med sina sk ä ra ,
doftande ,
dubbla blommor
"Högborosor " tog min
rätt
så
förvildat. ' Några avläggare
farmor med sig ned till Sandviken ,
av dessa
då de
s~ k. '
flyttade dit
1867.' De finnas ännu på gården mellan Konsul - och Gästgården . Äpplena voro
också aven
speciell
sort ,
stora ,
runda ,
rätt
sura,
rikt bärande matäpplen"
vars namn vi senare ej - kunde fastställa . ' Vi kallade dem utan vidare ' Högbo äpplen" • • Vid flyttningen
dem ned
till
bebodd,
gammal
som en dröm .
Sandviken o' Parken
Il
herrgård"
dikena
I
allt mycket underbart
lingonris ,
var ovårdad t
Lusthuset ,
fanns det
för oss
s om
små
barn ~
:a, - den var
trappa upp
som det brukar vara på
anvönd~s
till hönshus ,
som växte upp bland
tallar ,
tid
och så fick man
året om .
I
de här rummen
Elfstrand voro
efteråt,
- På nedre botten hade
' med
ljung och
går dssidan ,
först blott på
fars cice -
fyllt
av gaml a
s ode
somrarna men
f a r ,
sedan
spökade det i kakelugnarna om nätt erna o Kusinerna
vettskrämda att
då kakelugnen
stod där
gam la nyckeln
gå husesyn under
fanns ett litet rum åt
föräldrarna bodde på Högbo ,
0 -
Sandviken o' Den gamla herr går ds -
handl _ingar och kontorsböcker o' l- Här var det j ag bodde so m ung T' ,
"den
en
av
som liknad e kallor
ju det märkvärdigaste av allt .' Den
hämtades hos gårdens rättare ,
En
Hansson ä ven ympkvistar
vita blommor ,
den naturliga veg e tationen i
by ggn aden ,
ronskap .
trädg~rdsmöstare
tog
revs ,
sova
att det
där ~ l~
Det uppt äc ktes
fl er a decennier
fanns flera årgångar ugglebon i muren o'
farföräldrarna sitt sovrum mellan matsal e n och köket
fönster åt öster o På södra gaveln vor dels en salong och dels ett var -
dagsrum samt till vönster i
och kusligt ,
rätt
förstugan konsulns kontor " ' Men allt var nu tomt
förfallet ~'
provisoriskt möblerade rum
tiden bodde där om somrarna i rätt
släktingar till Lundebe-rgs i
Det var ca tio år ,
mitten av 1850 -- talet
Längre fram i
som fam i lj en Göransson höll
till mitten av 1860 -..
talet ~ 1
Det va r
Forsbacka . '
till på Högbo ,
från
en rät t händelserik
och bekymmersam tid o ' Rederi - och grosshandlarfirman Daniel Elfstrand & Co
ägde då bruket .
Dess egentliga innehavare var dock min
farfar ,
konsul
33
Göransson . ' Il an s
per
samt
att
avsikt var att sätta bruket på
skaffa ån g, harnmare ,
stångjärnshamrarna o' Det var i
land kom i
i
och mer bli
kan man
säga ~
tryggt
var ju ständigt p å
av
1850 ~ talet
kom
så Högbo
Herrgården blev tills
min
farmor,
skrivits ganska mycket,
mi g veterli g t ,
på Högbo och gick där melom ens
som nu ha ett personligt minne av henne . Jag var blott sex år,
då hon
under hans
men ännu minns j a g hennes underbart vackra·,
allvarliga ögon och
späda gestalt . , Farfar var stor och grov;
arm t
sägs det ,
men när de
farmor kunde stå
rak
sutta voro de lika långa .' Han hade
så
oproportionerligt långa ben och kort överkropp och hon
el:tergisk liten kvinna . ' I
stilla men dock
re som en
med sin un g domsvän ,
bl , a ~ 4
i utlandet ,
strand &. Ca ,
sig på den
Amerika. ' Han
seglare r
goda ~
från
en
i
sö t
va c kra
till
stora
becagna sig av de farsom gifte
förtrytelse ~
den
ett hus ,
till Högbo .
tiden
sig år 1842.'
B etty Sehlb.erg var
tidens mode .
De redde till
som brann år
Alla sex barnen
till
:' redare "
ett prakt is kt g ymnasium ,
antag l ige n ,
att den
Han bestämde si g
för
det
1869,
men
långt
föddes dock i
Gävle
en herrnhuter sko la i
ta ansvaret
för
och det får man
feriern a ~
till Lausanne i
rederiverksamhet och
staden blevo
eller grosshandlare . ' Det fanns vissom nu kallas 13o r ga rskolan ,
då skolväsendet i
undra på ,
De skickades år
Den äldste,
så
Dä r ute f i n go de
Schweiz .
men min
min
1856
far ,
små pal' vlar ,
till
var då
Christiansfeld,
13
år och
fi ck
berättades det,
som inte ens fingo komma hem
först lära sig tyska ,
och senare
flyttade de
Det var goda skolor för alla ämnen utom för
svensk h istoria och svensk geografi .
skola
Sverige ej · var till-
bröde r na .' Farmor grät och var för .tvivlad ,
ej
sina
för det mesta
att de tre äldsta sönerna skulle gå i
män ~
Schleswi g ~ '
sin
ej : gav tillräckligt med språkkunskaper åt
vilket var mycket vanligt ,
för utrik es handelns
genom
och pojkarna i
stor ut r ikeshandel ,
tyckte
språket ,
Daniel Elf-
som vara köpta i Paris och London . ' Han ägde
Gävle i
den
sjömän eller uppfostrade s
fyllest
familj ·s ,
fyr a pojl:.ar och två flickor .
skeppsvarv
utomlands,
stiligt par ;
tyllbroderier enli g t
Gävle hade på
pojkarna .
gifta sig
I
sin mors
före branden had e de flyttat
serligen
for dit med en av sin
s i n a kläder .
sitt hem vid Drottninggatan i
tätt ,
stället att
ans e dda oc;h för:mögna köpmanshus i Gävle .' Brudgummen var
vit bonjour
nätt och
Betty kom i
Gävle),
då han kom hem från sina studieresor
ett vackert och
I
särskilt elegant i
tiden .
då han måst lova sin mor att ej
liga ångbåtarna ' )Jet var
Båda voro
sedan praktiserande läkare i
Fredrik Göransson ,
i
tvärtom . Hon var en
sin ungdom hade hon velat bli läkaw
av bröd ·e rna (Johan Sehlh.erg j
m e n det gick ju ej : för
under '
men om
Få Ä.ro de,
hennes lillo ,
farfar
dels verklig
in ge ntin g.' Vem var hon och hurudan
" patronessa ~
tio års · tid va r hon dock
dog år 1878 ,
tätt ,
farfar
dels många små notiser,
lan gårdarna med sina omsor ge r och många gånger bekymmer .
bl . a .
ty
resande fot .,
hcn'le , hans tro gna hustru ,
någon ,
att mer
flyttades allt " rörli g t" ned
bostad åt konsulinnan ,
svenska järnhanteringens historia ,
var hon? I
Sandviken vore platsen,
som de nya maskinerna .
Om kon ': ul Göransson har det
historia i
Eng-
vilket kom att helt omkullkasta hans
senare delen
smederna såväl
för de vattendrivna
som han vid ett besök i
en jordbruksby gd , och på 1860 wtalet
Sandviken ,
enli g t moderna princi-
stället
att utveckla bruksrörelsen där uppe . Nej,
nere vid järnvä gen ! Under
vidare ,
l
samband härmed ,
förbindelse med Bessemer ,
planer på
till
valsverk m. m.
fötter
svenska
När Henrik ,
Ernst och John
men snart vände sig bladet även
deras fars
reste ut ,
voro de
I' förmögna" pojkar,
för dem . ' Det kom handelskriser,
och både
firma och han personligen kom på obestånd • • Vänner och släktingar
hj -ä lpte till ,
så att pojkarnas skolavgifter kunde skickas ut och pojkarna
sålunda fingo
fortsätta
utomlands ~ t
sina studier
Men hemma drogos
alla onödiga utgifter in .
och fru Betty fick be.
kymmersarnma dagar . Under dessa år levde familjen på Bettys arv efter föräld.
rarna.
Hennes far hade vid giftermålet skrivit allt på henne,
då han
ansåg
mågen vara en smula spekulativ (enligt Elisabeths utsago) . Det berättas,
före kraschen hade hennes man köpt henne en päls (äkta säl) i
en .vacker porslins - och glasservis
deras hem i
stående i
Gävle ..
att
England samt
användas vid festliga tillfällen i
All t blev betalt men hann ej packas upp, och servisen blev
sina packlårar tillika med pälsen i
Bessemerfesten år 1883 : i
Sandviken ,
som de
tjugo år . ' Troligen var det vid
först kommo
till
ler vid Elisabeths bröllop år 1879 :, inga kalas och ingen
förriln konsulns
att
affärer blivit ordnade G De små ,
användning,
el-
lyx förekomma,
hemmavarande barnen skull e
ej : ens få några julklappar och inte någon julgran under de svåra åren . fJen
vännerna,
särskilt grosshandl are Per [;'f uren ,
dit på
allvar .
för
småningom
flyttades " Gävlehemmet"
Det blev farmors verksamma tid mitt i
alla bekymmer . Hon hade
niska och
man.
som hon ej
fick
se på
flera år,
utan ock·
sin mans förhoppningar och nederlag rörande bessemerexperimenten.
~.Jögbobolagets
dan kom också
l
farfars , men så
pojkarna ~
inte endast bekymmer för
så för
ihåg dem med gåvor .
första åren Daniel Elfstrand & Co ägde det använts
Högho hade de
enbart som sommarnöj ·e
komma
säkerligen ett gott
Det berättas ,
1866 ~ '
konkurs år
stöd för
att han brusade upp
Farmor var en stilla,
sin energiska ,
för
småsaker i
men
from
Se·
män~
rätt koleriske
hemmet ,
men de
stora
motgångarna tog han med undergivet lugn o
Livet på Högbo
nen,
vis
Josefine ,
tedde sig enkelt och allvarligt .. - De tre
Elis.abeth och Albert ,
läste delvis för
för ·en "magister n., Den sistnämnde bodde i
flyt ,t ad bostad
vid
ån
vintern gingo barnen i
inte ens
radiskt
skola i
en guvernant och del.
vänste r om vägen upp
till övre hammaren . På
Gävle och bodde då hos sin morfar ,
grosshand~
sjuka och fattiga där
Det berättas rörande historier om hennes sjukvård; hon var
rädd för
smittkoppor och
kolera ~ '
just dessa år Q' Hon hjälpte
När Högbo Överby brann ,
uröda hanen I'
bar~
en senare till Sandviken ned-
Farmor va r tlYdligen en god hjälp för
lare Sehlberg.
up·pe på Högbo .
till
små
sades det r
till
vid eldsvådor och
att det var hon
g enom att Inta riva ned
till brandsegel på
Dessa sjukdomar uppträdde spo·
som satte stopp för den
tyget kring badhlIset och
"klockare " iYikholms tak . t I
"klockarns" hus inte brann ,
andra olyckor.
emedan han satt på
använda det
bygden berättades det,
taket och sjöng ps :a1mer
R
t t
men
hm hade också en hink med vatten bredvid sig!
Vilka voro då de människor B etty hade omkrin g sig? InspektorMagnu·
sons och senare inspektor Öhmans ,
Ekström med familjer ,
tanten
Thilda
berättas det ,
samt prästerna Hedlund och
guvernanterna Agnes Ahren och Henriette Laurin och syw
Hedlund ~
en
barndomsvän
till
flickorna Elfstrand , hämtade hon gärna ut
och bodde antingen hos
sin
mo~far
eller
. Forsbacka kommo ungdomarna Lundeberg ;
från
farmor .
staden .
Sina systerdöttrar,
De voro föräldralösa
sin morbror Carl
Sehlberg .
Från
Christian Lundeberg senare gift med
35
, fRrfars systerdotter ,
Anna
Elfbrink ~ '
Dottern Josefine ,
berg,
som en
Sprinchorn och Sebardt i
Sebardt~
som vid den
chorn Q' De två
Stockholm ,
i
unga år på Högbo o' Det
bersån på vägen mellan heI:rgården och
kvar än och kallas
liv,
som fördes
tablåer,
att
litet
trevligt
tillfällen ~
sofT! vanligt
den.
små
De
roade
av gårdsplanen
stodo
i
står visst
glatt och enkelt
födelsedagar och vid
av
andra
skulle han
sång " men glädjen blev kortvarig,
underrättelser ~ '
då
Farmor måste tysta ned de Iltkläd.
b8rnen ~
som roade
sig på herrgår-
Särskilt på midsomrarna ' var det fest och
tunnor o ' Under de stora träden
soffor ,
friade i
Särskilt var Thilda Hedlund road
Det var inte bara
gården och öl
(den
när farfar kom hem från England,
andra voro nog också med .
dans på
ett
att han
U
sig med enkla medel .' Det framfördes
lekar ~'
firas med blommor och
sångerskorna..
sägs ,
Det var
för ungdomen på
En gång ,
han kom hem med nedslående
dn,
man
sin morbror Sprin-
" Planska byggnaden
förlovningsbersån) . ' ,"
skrevs visor och lektes
särskilda
ju
för
av ungdomen ;
ställa till
gjorde där bekantskap med Wilhelm
tiden ärvde apoteket Lejonet efter
förlovade sig
\Vahl~
tid vistades hos släktfamiljerna
stolar och bord ,
i
nordvästra hörnet
och där brukade man
1
kvällarna efter dagens arbete samt vid " kAffeda g s ·
sitta om
på eftermiddagarna .
" Da-
merna" sutto nog också där med sina handarbeten vackra sommardagar .
Under hela första nyanläggningstiden vid Sandviken bodde familj en
kvar på lIögbo o ' (Först efter första bolagets driftnedläggelse
ned,
hösten
18G7) . ' Det var ett omväxlande liv ,
ning:; ' resande kommo och åkte ,
vid Jädran ,
Det var ständiga skjutsa r
" herrarna '\
d o 'V
spektor Öhman ,
gan och den
fick
samt obegränsad gästfrihet mot
å ha".
befanns det ,
att
av hans nu hemkomna söner
börjat ~
så
stilla,
rätt
att
farmor
buljong till
en
att man kunde få
en
gång med
gästmiddac ~ '
spadet ,
släktin g ar )
från
Wilhelm S.ehardt r
skulle
inte var nå
I
resande ..
t
Josefi n e
äga rum ,
!1. ögbo kyrka Är
tunga molnen hängde över det nystartade Hö g bo bolag ,
En ljusning var dock ,
den
förr"
skogen och trädgårdspro
som kommo
i
I'. ä r
då äldsta dottern
få g el
fanns nog
stor möda ha ..
som vÄ.I
fick bröllopet ej
allvarligt bröllop med vigsel
sina betalningar .
l) . '
ingen vat-
;'Planska byggnaden " .' En isdös
stora ledsnad
dukter till middagen och åt de
samt in-
numera Åsgatan nr
alla resande . ' Obekvämt hade hon ,
!{anske det var vid bröllopsmiddagen ,
Än jakttiden
där
provisoriska lokaler (banvaktstu -
' pigan " slagit ut
gi f te sig. ' Till brudgummens
Sandviken ,
en
Det var matsäckar och dubbelt hushåll
men ändå ! Det berä ttas ,
de kommit över kött och k o kat
tagas in,
tid ,
och källaren låg under
vid mej eriet ,
och Högbos vagnshästar hade
trädgårdsmästarebostaden ,
en bråd
spän-
fackmän och icke fack-
stationen eller till
hade sitt dagliga a r bete i
Farmor
tenledning ,
till
's o ' konsuln och ett pa r
nedflyttade
av intresset"' och
svenskar och engelsmän ,
män .' Järnvägsstationen låg då
bråd tid .
fyllt
flyttade man
Det var
1866 ,
enär
M
ett
de
som nu måste inställa
att den unge brudgummen ,
apotekare
ej ' blott var en utmärkt präktig man utan även hade det eko-
nomiskt bra . '
Det
stora nödåret
som husmor . ' Jag antar ,
som ej
att hon
endast saknade arbete ,
bristen.
1867 var nog särdeles bekymmersamt
då
tänkte särskilt på
Il
ver ket
Hon hade helt säkert sitt
stod "g
finger med i
, mellan Sandviken och konkursförvaltningen ,
de hem nere i
för
farmor
Sandviken,
utan även 'ledo hårt av brödde skrivelser ,
som växlades
om att satsa pengar åt
folket
för
36
inköp av mjöl
med mjöl
ne,
fr å n Ryssland . ! De gamla tala om att konsuln
eller spannmål e Jag antar ,
sandvikare och även
landsväg arna o .ch
försöka sälj a
litet kram
sina barn .' Några stannade kvar i
svår i
förresten
~
hela Sveri ge
fö r
all
en liten
nätt enbetssläde ,
liten promenad
närheten
som
till
ramBr t i l l
i
täckvagn ,
av nuvarande Bruks gå rden ,
" sandöknen
n. ,
Hon
väl
saknade myck e t
ka dit ,
och hon
till
som
med
sin man , ' Tord Magnuson ;
le få
om
det vackra ,
sent på
för
växt upp
sko g ,
egn a hem
faster
hade no g p å
var han disponent
till ,
då
tiden
tillba ~
trots att det
r e dan död) ,
jord ~
Där
det på
" E lis abe th "
betänk~
l ite t me r
Glä dj ~n
blev
över att faster
sitt ä lskad e Hö gbo o Vi
fast er o I·ien
rin ~ de
då? Jo ,
han
stor
skul~
rikti:;:t kramade
affär>en va r no g e j · hell er så då-
för Sandviken och behövde e n plats a tt draga
funnos
tomter att
sin
tjänst Q Jorden var bra
sä l ja åt
ritande .,
sandvi k sarbe ta re
Skulle d e n
stånd eller ett nytt b on i n gs hus byggas ,
svår t
att
så
få
så
Det bl ev en
till
a tt det
sani ~
som d et var b elä med st o ra utrym ~
dylikt ~ 1
renässans
Femton - tjugo år ä r
f ör Gö ra n sso n s kt -M agnusonskt
ju in ge n ålder
f ör et t
" godsägarfru " o Ho n
byggde bastu åt
gott skick o' De
blev åter lusthu s ,
gammalt bruk
1929 och hans hu s tru annan .
tid faster El isabeth bodde där upp e 9
tr ä dg å rd och växthus komma i
och lusthus e t
frå ga n . ' Fast e r
dräne r in g fö r
s om den kallas ,
eller en ny herr gå rd " ' Disponent Ma g nu s on dog år
liv som
var
herrgår ~
att de fem g ifta barnen och barnbarnen s kulle kun -
ganska kort
1933 QI Me n den
gam la
men det befanns ,
det moderniserat med vä r me o c h
' na ta g as emot vid helger och
uppe ~
de t
lågt och dessutom så n ä ta ladu går d e n
men och många gästrum l
familjeliv där
g aml a hemmet tillb aka 1
stora "Nya he rrgården "~
get . ' S å by"gg de' s den
.om,
l /q::
inte heller att förakta I
tetsanordnin gar ,
att
som
sen as te
19 13
att vi köpt H ögbo
han en gå n g sk ull e l ä mn a
hade no g helst v e lat ha d e t
inten s ivt
pl acer ad i
gl n go ofta
salu o' En dag
strålande g lad ,
att berätta ,
värdefull ~
den sättas i
dag jul år
t a sig en
H ö g bo ~
idylli s ka
och vilka komma
Nu blev det e tt planerand e oc h
skulle bli
där ,
till
kvällen ,
som g jort d e tta för
si g tillbak a
en
Där had e hon uppl evat både g l ä dj e och
tillbrin ga sin ålders dagar p å
sko g en
so ffa " ~
" kon su l i nn a n s
mor och mina syskon (far var då
lig. 1 Just då
och
r ä tt
komma
farbror,
Hon bruk a de ä ven
en dag var det gamla bruket , nu ute s lutande bestående av
tamburdörr
bland oss,
eller i
omstoppad med filtar ,
1
att
flera årtionden, ·
vår
" Vi
}ag minns ,
tyckte om att ibland å terse s i t t barndomshem ,
brukse ge ndomar men med mycken
s 8m.
Sandvik e n ~
det g amla st ä llet. ' Hennes tanka r
varit i. främmande händer i
Så
( Nöden var
Sandviken och hann no g se l i tet g rönska växa upp
yngst a dottern ,
allra mest kärlek
rakspeglar .
där hon hade utsikt över sjön . ·Trots sin
henne och barnen varmt om hjärtat.
sor g Q Den
små
lIög bo eller i
trädgårdssoffa ,
ohälsa levde hon tio år i
sig och
d å hon besökte arbetarhemmen,
sades vara hennes e gen .
en
efter
kri s tid och missv äx t !) De gam la bruka även
synnerhet om någon lå g sjuk i
hon brukade åka i
gå
sysslad e me d l i t e t hantverk ,
tala om de matkor g ar konsulinnan hade med si g ,
i
1867 - 68,
f å e n matbit å t
att
Sandv i ken o c h
t. le x . r gjutning av askkoppar och
som
som gå n gmattor . ' /:iå n ga
fin go under dessa nöd å r s
IT hö g by gg are "
I' mattor "
att det var mycket g rova säckar av lin-
som emballa ge . r Dessa användes sedan
som a nvändes
to g hem
•
levd e hon
f olke t o c h
såg till ,
gamla ä ppelträden
dä r bygdens un g dom
tog
ett
sig e n
sk öttes
sväng,
.37
midsommartid ~'
särskilt vid
dens och fwniljens
de
stort nöje av
I
det nya husets källare ordnades arkiv ,
gamla handlin gar samlades och katalo gisera des .
forska i
att
de gamla papperen och
Gamla herrgården öppnades , nödtorftigt möblerad ,
slag,
fö r
för den bygdemiddag ,
syförening ~ '
Höguo kyrkliga
språkade med de
gam l a
från den
gam la tiden !
det här ,
när
sammankomster av olika
m ~ tn
" högbyggarna ll om gammalt och nyt t,,· Det var
- Med vemod b r ukade hon
blir väl
säga :
en
inrättning av något
dock
så kom kriget och med det äve n något ver kligt
rerats för militört ändamål
fosterland ,
de
slag ,
slå
fläkt
av allt
sig ej
ner
kanske barnhem
av äldste
so nens (Ivar)
Sandviken vid Åsgatan ~
j''l en
tragiskt .. ' Efter att ha rekvi-
blev herrgården lä ger
olyckliga män niskor utan hem och
en
I' Vad skall bli
en sitt ;
De bodde annars nere i
sommarställe .
SO F1
Vid np.,Hcksmäs _
Faster brukade gärna vara med o Hon gick där och
eller idi ot hem? U Några somrar begagnades det
familj
..
som traditionsm ässig t ordnades av
j ag ör borta? Mina barn ha var och
h är . ' Det nya hus e t
Faster ha-
göra anteckningar . !-
till Husmodersföreningen och ky r kliga föreningar
san " be g agnades den
där går-
för
en massa flyktingar,
som fingo
en
f r istad där
tillsM
vidare .
År
de kommit i
tet
1944 kom
en
ström av balter
småbåtar över till
våren 1945 kom det
l'at ionslä gre n
av olika nationaliteter ,
Sverige undan
en kontingent kvinnor ,
r y~sarna o
vilka ha -
Strax före krigsslu-
hämtade från de tyska koncent-
av Svenska Röda Korset, · Bå da grupperna tyckte d e kommit
" från
,
helvete t i l l himmel "',
då
de
fingo
slå
herrgård e n och den vackra träd gå rden ,
ga männ iskor ..
Det blev en
högboborna att hjälpa
sig ned
i
den
rymliga ,
vä l
ombonade
omhändertagna samt bespisade av vänli-
verklig upp gi ft
till
i
lägret ,
för de
och på
annars rätt
samma gång
så
fingo
isolerade
de en
fläkt
från den internationella världen . Livet där . uppe blev ju emellanåt väl liv ligt och bråkigt.
sas ,
De olika nationerna och raserna hade ibland svart att
nervösa och upprivna som de voro och med en ovi ss framtid
skilda fr å n
made i
sina anhöri ga och utan
arbete ..
svenskt arbetsliv .. ' Andra reste
" allmänna
och ,
,
som man
som
stad ,
1945
fortfarande
intresse för
domliga skick.
4
flyttat
att den
förvaltas
och
ordning den
ställt i
som
inlem-
som min g am -
blev en epok
av gammaldags
att hela sitt
ll liv" ha ägts
bruk över t i l l
som ett helt
det
samhälles egen dom
båtnad ~
familj 'en Magnuson Högbo
från
till
utsikt
från de
Sandvikens
trakten . ' Stadsförvaltningen har dock
gamla herrgården bibehålles i
samlingslokal
har även donerats en del medel
sig. ·
livet igen "
kom nu a ögbo
Den har införskaffat ritningar
länsintendenten ,
ställa i
till dess
sålde nämli ge n
sedan de definitivt
Från
sl äk tbola g ,
termen heter , och
får hoppas ,
År
s. k ~
ut i
rätt så oväntad uppgift ,
herrgårdsliv på Hö g bo definitivt avslutad .
lt
M
kunnat drömma om ,,' När hon g ick bort ,
av egendomsherrar eller
framför
småningom blevo en del
"någonstans
:lögbo herrgård hade fyllt en
la faster ej
Så
sama
att ,
för
då
restaurering ,
sitt åldergodkända av
tiderna det medgiva ,
låta
för Högbos invånare o För ändamålet
gaml a
släkter~a,
som en
gång i
tiden
från det
gamla
bott och verkat där . '
Och h ä rmed avslutar j 'ag nu mina minnesanteckningar
Sandviken och dess omnejd . !
Sandviken 1948 ,
Sigrid Göransson