1. No category

INBJUDAN TILL SYMPOSIUM OM
Tecknade serier
– teoretiska och metodiska utgångspunkter för
forskning
Fredag den 16 september 2016
I universitetsbiblioteket Carolina Redivivas lokaler,
Dag Hammarskjölds väg 1, Uppsala
Under de senaste trettio åren har de tecknade serierna genomgått en dramatisk utveckling i Sverige.
Idag är de tecknade serierna inte bara en accepterad utan också hyllad och mycket framgångsrik del av
det svenska medielandskapet. Tecknade serier måste anses som ett eget medium, skilt från både film
och litteratur, ändå är de vetenskapliga undersökningarna om tecknade serier förhållandevis få.
Den 16 september 2016 anordnas det tvärvetenskapliga endagssymposiet ”Tecknade serier –
teoretiska och metodiska utgångspunkter för forskning” på universitetsbiblioteket Carolina i Uppsala, i
samband med att biblioteket öppnar höstens utställning om tecknade serier.
Syftet med symposiet är att lyfta skilda akademiska perspektiv som på olika sätt kan belysa de
tecknade seriernas egenart och villkor. Vilka teoretiska och metodiska utgångspunkter är fruktbara för
att undersöka seriemediet?
Som konstnärligt uttryck befinner sig de tecknade serierna i gränslandet mellan bild- och
textvetenskaperna. Samtidigt tycks forskningen domineras av narratologiska och i viss mån tematiska
analyser. Vilka fördelar och nackdelar har dessa infallsvinklar? Finns det andra lika eller mer
produktiva ingångar? I vilken mån kan de traditionella diciplinerna berika varandra, för att bygga upp
ett nytt forskningsämne?
Perspektiven snarare än resultaten står i centrum för detta symposium.
Huvudtalare/Keynote
Joanna Rubin Dranger, professor i illustration, Konstfack &
Moa Matthis, FD i engelsk litteratur, gästlärare Konstfack:
Gula faran, Mad Dog of the Desert och Giftsvampen; serier och stereotyper.
Symposiet börjar kl. 9.15 och avslutas vid 17.30.
Det är fritt inträde till symposiet, men OBS att antalet deltagare begränsas av utrymmet.
Anmälan för deltagande (till självkostnadspris) i den gemensamma lunchen på Cajsas
kök skickas till
Malin.Nauwerck@littvet.uu.se
David.Gedin@littvet.uu.se
Senast torsdag den 1 september 2016.
Tecknade serier – teoretiska och metodiska
utgångspunkter för forskning
Fredag den 16 september 2016
Tidskriftssalen,UniversitetsbiblioteketCarolinaRediviva
DagHammarskjöldsväg1,Uppsala
PROGRAM
Kl.9.15-17.30
Lunch:kl.12.00påCajsasKök,Fyrisborgsgatan4,Uppsala
____________________________
9.15–9.30Intro
9.30–10.20KeyNote/Huvudtalare
JoannaRubinDranger&MoaMatthis:Gulafaran,MadDogoftheDesertoch
Giftsvampen;serierochstereotyper.
10.20–10.40KAFFE
10.40–11.50PANEL1
JanvonBornstorff,FrånLessingsfruktbaraögonblicktillMarey-effekten:Hur
undersökermanberättandetiserier?
MargaretaWallinWictorin&YlvaSommerland,Konst-ochbildvetenskapliga
perspektivpåtecknadeserierochserieromaner
FredAndersson,The(possible?)existenceof"abstractcomics"andthenotionof
"sequentialart".
11.50–13.10LUNCH,Cajsaskök
2.
13.10–14.05PANEL2
EmmaMariaNiskanen&MariaMargaretaÖsterholm:Magiskvänskapochläppstift
utanförmunnen.Femininiteter,gurleskerochutopierisamtidasvenskseriekonst
ÅsaBharathiLarsson:Koloniseringsfeber-serieriIllustreradFamilj-Journal18801900.
MichaelF.Scholz:Attstuderaideologiskabudskapitecknadeserierunderandra
världskriget.
14.05-14.10BENSTRÄCKARE
14.10–15.10PANEL3
DavidGedin,Tecknadeserier,komma,punkt.
GunnarKrantz,Frånsystematisktklottertillserieforskning.
MagnusKnutsson,Eninventeringavbegreppetmarkeringar.
15.30–15.45KAFFE
15.45–16.45PANEL4
MalinNauwerck,Strategisktberättandeiseriebranschen–ettförlagsvetenskapligt
perspektivpåsvenskaserier.
CamillaStorskog,Kreativamöten.Perspektivpåserieadaptationer
MikeFrangos:Vadvilltecknadeserier?NannaJohanssonsVälkommentilldin
psykos.
16.45–16.55BENSTRÄCKARE
16.55–17.30SLUTDISKUSSION
1.
TITLAR / ABSTRACTS
Key Note
Joanna Rubin Dranger & Moa Matthis: ”Gula faran, Mad Dog of the
Desert och Giftsvampen; serier och stereotyper”
Under 1900-talet utgjorde serier och ”graphic novels” en viktig kanal för
spridandet och populariserandet av visuella, rasistiska och antisemitiska
stereotyper; i direkt och uttalat propagandasyfte, men också som en del av en
växande populärkulturell sfär. Den visuella populärkulturen, och inte minst
serierna, tog i hög grad över, bevarade och vidareutvecklade 1800-talets
rasistiska och antisemitiska stereotyper. Visuell populärkultur är också idag en
genre där stereotyper traderas relativt oproblematiserat och oreflekterat.
Joanna Rubin Dranger - professor i illustration vid Konstfack och serietecknare
- och Moa Matthis - fil.dr. i engelsk litteratur, gästlärare Konstfack - arbetar
sedan ett drygt år tillbaka i ett gemensamt projekt om bruket av visuella,
rasistiska och antisemitiska stereotyper, historiskt och idag.
Panel 1
Jan von Bonsdorff: ”Från Lessings fruktbara ögonblick till Mareyeffekten: Hur undersöker man berättandet i serier?”
Mig intresserar hur enstaka eller seriella bilder kan generera narrativa
sekvenser. Här spelar den visuella metaforen och speciellt valet av ett
förstärkande semantiskt attribut en viktig roll. Konstellationer av visuella
metaforer leder till vad jag gärna kallar den narrativa kärnan. Tillsammans
består konstellationerna av konventionella element som pekar på rum, ljus,
rörelse, mimik och gestik samt tidsförhållanden. Elementen tjänar till att
förläna berättelsen en igenkännbar och övertygande form.
2.
Margareta Wallin Wictorin & Ylva Sommerland: ”Konst- och
bildvetenskapliga perspektiv på tecknade serier och serieromaner”
Tecknade serier och serieromaner kännetecknas av en intermedial struktur som
kombinerar ord och bilder. Även om det är ett material där de visuella
aspekterna är oundgängliga, har tecknade serier tidigare inte fått särskilt
mycket uppmärksamhet i konstvetenskaplig forskning. Narrativa element inom
den sekventiella konstarten har tenderat att placera den på det litterära fältet.
Tidiga undantag finns dock med bildforskare som David Kunzle och Lena
Johannesson, och en ny forskningsinriktning håller på att växa fram inom det
konst- och bildvetenskapliga ämnet. Vår avsikt med denna presentation är att
visa exempel på vad metoder och teorier från konst- och bildvetenskap kan
tillföra serieforskningen. Vi avser också att presentera några forskningsprojekt
om tecknade serier som har genomförts eller håller på att genomföras inom
ämnet.
Fred Andersson: ”The (possible?) existence of "abstract comics" and
the notion of "sequential art”
I will examine how El Lissitzky's 1922 children's book featuring two squares
(and Constructivism as a whole) exemplifies a form of abstraction radically
different from abstraction understood as mere 'subtraction' from perceptual
reality. In fact, El Lissitzky's book does not conform to Andrei Molotiu's
influential definition of abstract comics as "sequential art" in which images "do
not cohere into a narrative." Consequently, I will question whether images
which "do not cohere into a narrative" could be defined as sequential in any
meaningful sense. With reference to the development of modern comics, and of
avant-garde painting and cinema, a strict separation between image sequences,
image series and image strings/suites will be put forward.
3.
Panel 2
Emma Maria Niskanen & Maria Margareta Österholm: ”Magisk
vänskap och läppstift utanför munnen. Femininiteter, gurlesker och
utopier i samtida svensk seriekonst”
Emma Maria Niskanen har skrivit masteruppsatsen Vänskap är magisk. En
reparativ läsning av samtida svensk seriekonst och Maria Margareta
Österholm arbetar med forskningsprojektet Gurleska begär. Femininitet och
sexualitet i samtida svenskspråkig litteratur och seriekonst.
Vi kommer tillsammans att prata om hur femininitet tar sig uttryck i den
samtida seriekonsten. En viktig utgångspunkt är att serier kan ses som ett sätt
att göra feministisk teori. Vi tror att serier innehåller en utopisk feministisk
potential och vill undersöka vari den ligger samt hur den opererar. För att göra
det kommer vi att titta på sambanden mellan queerhet, barnslighet,
maximalism och femininitet och hur de kan knytas samman genom begreppet
gurlesk – en blandning av feminism, femininitet, gulligheter och grotesker.
Gurlesk är en estetik som rör sig på gränserna mellan dessa begrepp och
sammanbinder dem. Genom reparativa läsningar vill vi visa vilka affekter som
uppstår vid läsningen och hur seriekonsten kan visa vägen till ett feministiskt
annat.
Åsa Bharathi Larsson: ”Koloniseringsfeber - serier i Illustrerad
Familj-Journal 1880-1900”
Med avstamp i avhandlingen Colonizing Fever: Race and Media Cultures in
Late Nineteenth- Century Sweden (2016) syftar denna presentation att belysa
serier från Illustrerad Familj- Journal i det sena 1800-talets Sverige. Utifrån ett
historiserande och kontextualiserande perspektiv har avhandlingen analyserat
hur representationer av den koloniala världen etablerades, cirkulerades och
begripliggjordes. De serier som utgör huvudmaterialet i avhandlingen innehöll
två bildberättelser dels om ”den andres” begär till den vita kroppen dels
berättelser om de andras så kallade ”vardagsliv”. Rasstereotypa skildringar av
svarta och vita stod att finna i Illustrerad Familj-Journals sista sida som ett
återkommande motiv. Hur kan man förstå dessa bilder och berättelser? Hur
cirkulerades serierna och i vilket medielandskap etablerades dessa i? Jag hävdar
4.
att dessa bör förstås i ett kolonialt sammanhang i vilket det skapades en
samhörighet till det europeiska koloniala projektet och civiliseringsmissionen.
En seende praktik etablerades som handlade om både exkluderande och
inkluderande seendestrategier. Detta paper kommer att diskutera betydelsen av
att förstå dessa serier i ett större sammanhang, närmare bestämt i ett 1800-tals
mediesystem.
Michael F. Scholz: ”Att studera ideologiska budskap i tecknade
serier under andra världskriget”
Föredraget diskuterar de tecknade seriernas värde som historiskt källmaterial
och demonstrerar hur seriestudier kan belysa även explicit politiska frågor. Med
exempel från tecknade serier som publicerades under andra världskriget i
Sverige synliggörs propagandakriget inom en viktig del av populärkulturen.
Ideologi och propaganda i de inhemska och utländska serier som publicerades i
veckopress och dagstidningar, deras dolda och öppna ideologiska budskap
identifieras och diskuteras. Analysen ger nya inblickar i den svenska
regeringens och de krigförande ländernas och båda svenska stödgruppers
propagandaansträngningar i det neutrala Sverige. Det blir tydligt att ”kampen
om hjärta och hjärna” omfattade alla samhällsklasser, kön och åldersgrupper.
Föredraget vill stimulera användningen av tecknade serier som källmaterial för
att på så sätt tillför den svenska forskningen kring populärkultur en starkare
politisk dimension. Forskningsresultaten väcker även frågor kring dagens
populärkulturs plats inom den psykologiska krigföringen.
Panel3
David Gedin: ”Tecknade serier, komma, punkt”
Tecknade serier är ett intermedialt medium som normalt kombinerar bild och
text, där bilden vanligen ges företräde framför texten som mediespecifikt. Men
ett ofta förbisett men essentiellt semiotiskt verktyg som knyter samman de båda
medierna och visar på seriernas närhet till texten, är interpunktionen.
Min avsikt är att genom att utgå från den brittiska forskaren John Lennards
diskussioner kring interpunktionsbegreppet inom litterära texter, visa att hans
5.
omfattande begrepp bör utvidgas ytterligare och då har stor relevans för
utformningen av och berättandet i tecknade serier. De tecknade seriernas
speciella interpunktion har en stor mängd mediespecifika och unika egenskaper
och varianter, och min hypotes är att det är dessa som mer än något annat
karaktäriserar mediet.
Gunnar Krantz: ”Från systematiskt klotter till serieforskning”
Skiftet i den svenska seriekulturen har sin upprinnelse i 90-talets
självbiografiska serier, ofta anklagade för att vara slarvigt tecknade av skapare
som medvetet sänkte standarden på sina arbeten. Själv en av de utpekade har
jag i efterhand reflekterat över varför mitt sätt att teckna förändrades så i
grunden, från stiliserad realism till ”telefonklotter”.
Omvandlingen skedde i ett försök att återskapa minnen på ett trovärdigt sätt,
där en reducerad stil bättre uttryckte den eftersträvade realismen, än ett
konventionellt och hantverkstungt bildspråk. Arbetet med denna berättelse fick
mig i efterhand inse att min metod korresponderade med Töpffers tankar att
avfärda all akademisk konstnärlig utbildning till förmån för ett ”systematiskt
klottrande” och att vi idag ofta utbildar serieskapare utifrån ett (i det närmaste)
tayloristiskt synsätt, anpassat efter det tidiga 1900-talets teknologi och
samtidigt att dessa insikter (troligen) inte kunnat nås utan det föregående
gestaltande arbetet.
Om vi likt Groensteen betraktar serierna som ett eget språk, är då inte
förutsättningen för att vi fullt ut ska kunna förstå det, att vi också kan
kommunicera via det?
Magnus Knutsson: ”En inventering av begreppet markeringar”
På facebook-sidan ”Seriestudier” undersöks begreppet ”markeringar”. Med
markeringar avses de tecken som i bildrutan uttrycker sådant som ljud, rörelse,
tankar eller känslor. Välkända markeringar är fartstreck, onomatopoetiska ord,
den lysande glödlampan och smärtstjärnor. I likhet med Mort Walker i hans
”The Lexicon of Comicana”, tar vi ett helhetsgrepp på de tecken som används i
serierutan. Hans ”comicana” motsvarar alltså i många hänseenden vårt
markeringar. Främst utforskar vi nu hur markeringar brukas vid
serieberättande. Därför delar vi in markeringarna i undergrupper efter hur de
6.
brukas, exempelvis rörelsemarkeringar.Vi vill nu visa hur markeringar används
i serier med actionscener och i serier med mycket dialog. Vi vill också visa hur
markeringar används för avancerad berättarteknik som parallellhandling och
inre dialog.
Panel4
Malin Nauwerck: ”Strategiskt berättande i seriebranschen – ett
förlagsvetenskapligt perspektiv på svenska serier”
Sverigehardetsenastedecennietsettenutvecklingavinfrastrukturenförserier–
inteminstharförlagensrollförstärkts.Dennapresentationsyftartillattdiskutera
serieförlagenspraktikavattprofileraochpositionerasigpåenpolariserad
bokmarknadutifrånstrategisktberättande.Jagmenarattförlagens
marknadsföringavdenegnaverksamhetenidagtillstordelskergenomentypav
marknadsföringsomharväxtibetydelse,vilketkanförklarasgenomden
framväxandesamhällsordningsomharomnämntssomvarumärkessamhället,
skådespelssamhälletellerupplevelseekonomin,ochsomutmärksav
individualisering,informaliseringochutsuddadegränsermellanprivatoch
offentligt.
Camilla Storskog: Kreativa möten. Perspektiv på serieadaptationer
I bild- och textvetenskapernas landskap framstår serieadaptationer som
verkliga gränsvarelser. Trots starka band till litteraturen ligger tyngdpunkten i
nutida serieadaptationsstudier inte längre på troheten till förlagan, i enlighet
med Thierry Groensteens tanke om “transécriture” (1998). Utvecklingen har
gått mot att undersöka hur seriernas mediespecificitet utnyttjas i
visualiseringen av källtexten: hur narrativa element bryts upp och kombineras i
seriesidans syntax, hur det verbala meddelandet kopplas till det visuella, hur
bilder och omläsningar av textpartier kan leda till att upptäcka nya temata och
motiv, och omtolka förlagan.
Genom en undersökning av serieadaptationer baserade på nordiska förlagor
vill jag utforska huruvida man kan observera en utveckling som gått från
7.
‘marknadsföring av klassiker’ till en syn på serier som en komplex konstform
med litterär status. Kan man urskilja en vändning mot det senare i samband
med det sena 1980-tals fenomenet som brukar benämnas “the rise of the
‘graphic novel’” (Versace 2007, 196)?
Punktnedslagen berör serieadaptationer från tidigt 1940-tal till 2010-tal:
Topelius, Strindberg, Blixen, Ingmar Bergman och Stieg Larsson. Men snarare
än att fokusera på enskilda exempel vill mitt inlägg utgöra ett steg i riktning mot
en analysmodell och en teoretisk utgångspunkt som kan användas för att
undersöka hur seriernas formella egenskaper och visuella språk kan uttrycka
innehållet en litterär text.
Mike Frangos: Vad vill tecknade serier? Nanna Johanssons Välkommen
till din psykos
I den banbrytande artikeln av W.J.T Mitchell, ”Vad vill bilder?” (“What Do
Pictures Want?”), ställs frågan om bildens begär, samt om åskådarens roll
gentemot detta begär. I denna presentation vill jag ställa om Mitchells fråga i
samband med tecknade serier och därmed lyfta fram Nanna Johanssons
samling Välkommen till din psykos (2012). Serierna i Johanssons samling delas
in i tre sektioner med rubriker namngivna efter den freudianska modellen av
psyket: “överjaget,” “jaget,” och “detet”. Genom bokens uppdelning mellan
“jaget” och “detet” uppstår frågan om begäret: hur förhåller tecknade serier sig
till det post-freudianska subjektets affektiva investeringar och vad ställer serier
för krav hos oss som åskådare genom sin form? Liksom en rad andra välkända
feministiska seriealbum, driver Johanssons verk med typiska ämnen såsom life
coaches, självhjälp och positivt tankande - igenkännbara drag av det nyliberala
samhället och dess identitetsdiskurser. Johanssons rutor kan avläsas som
iscensättningar av fantasier inom vilket jagets självskapande dramatiseras och
ifrågasätts. Om det finns ett lätt identifierat feministiskt projekt bakom
Johanssons kritik om “the happiness industry” och dess innebörd för kvinnor,
träder det fram även ett formellt projekt som handlar om serier som medium.
Hur kan tecknade seriers affektiva och retoriska resurser mobiliseras för
politisk kritik i dagens nyliberala samhälle, och vilken roll spelar serieteknik i
detta projekt (t.ex. collage, karikatyr, visuell ordvits, osv)?