Sjukdagpenning
Sjukdagpenning 04.10.2016 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Innehåll 1 Förmånsanvisning ...................................................................................................................................... 1 1.1 God förvaltning ................................................................................................................................... 1 1.2 Syfte ................................................................................................................................................... 2 1.3 Rätt och villkor ................................................................................................................................... 2 1.3.1 Den försäkrades rätt ................................................................................................................. 2 1.3.1.1 Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem .................... 2 1.3.1.2 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland ....................................... 3 1.3.2 Arbetsgivarens rätt .................................................................................................................... 4 1.3.2.1 Grunden för fastställande av lön ........................................................................................... 5 1.3.2.2 Permittering ............................................................................................................................ 6 1.3.2.3 Semester ................................................................................................................................ 6 1.3.2.4 Uppsägningstid ...................................................................................................................... 7 1.3.2.5 Semester och sommaravbrott för lärare ................................................................................ 7 1.3.3 Förutsättningar för beviljande ................................................................................................... 8 1.3.3.1 Åldersvillkor ............................................................................................................................ 8 1.3.3.2 Arbetsvillkor ............................................................................................................................ 8 1.3.3.3 Bedömning av arbetsförmågan .............................................................................................. 8 1.3.3.3.1 Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning ............................................................. 11 1.3.3.3.2 Begäran om sakkunnigläkares bedömning ....................................................................... 11 1.3.3.3.3 Medicinska tilläggsutredningar .......................................................................................... 12 1.3.3.3.3.1 Tilläggsutredningar av den försäkrade .......................................................................... 12 1.3.3.3.3.2 Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården ............................................................... 13 1.3.3.3.3.3 Nytt utlåtande av hälso- och sjukvården ....................................................................... 13 1.3.3.3.3.4 Förordnande om undersökning ...................................................................................... 13 1.3.3.3.4 Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer ...................................................... 17 1.3.3.3.5 Den dag då arbetsoförmågan börjar och arbetsoförmåga utan avbrott ............................ 20 1.3.3.3.6 Rehabiliteringsbehov och totalsituation ............................................................................ 20 1.3.3.3.7 Information om möjligheterna till rehabilitering ................................................................. 21 1.3.3.3.8 Arbetsförmågerådgivning .................................................................................................. 22 1.3.3.4 Villkor för beviljande av FöPL-dagpenning .......................................................................... 23 1.3.4 Självrisktid ............................................................................................................................... 24 1.3.4.1 Självrisktid 1 + 9 .................................................................................................................. 24 1.3.4.2 Självrisktid 1 dag ................................................................................................................. 24 1.3.4.3 Ingen självrisktid .................................................................................................................. 25 1.3.4.4 55 dagar väntetid ................................................................................................................. 25 1.3.4.5 Självrisktid för FöPL-dagpenning ......................................................................................... 25 1.3.4.6 LFöPL-dagpenning från LPA ............................................................................................... 26 1.3.5 Maximitiden ............................................................................................................................. 26 1.3.5.1 Maximitiden och primärtiden ................................................................................................ 27 1.3.5.2 Beräkning av maximitiden .................................................................................................... 27 1.3.5.3 I maximitiden inkluderas inte ............................................................................................... 28 1.3.6 Rätt till dagpenning efter maximitiden .................................................................................... 28 1.3.6.1 Efter 12 månaders arbetsförmåga ....................................................................................... 29 1.3.6.2 På grundval av en ny sjukdom ............................................................................................ 31 i FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.3.6.3 50 tilläggsdagar på grundval av samma sjukdom ............................................................... 1.3.6.3.1 Återgång i förvärvsarbete ................................................................................................. 1.3.6.3.2 30 dagars oavbrutet arbete .............................................................................................. 1.3.6.3.3 Högst 50 vardagar ............................................................................................................ 1.3.7 Internationella bestämmelser .................................................................................................. 1.3.7.1 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen ........................................................................................................................................................... 1.3.7.1.1 Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner .............................................................. 1.3.7.1.2 Arbetsinkomst ................................................................................................................... 1.3.7.1.3 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning ................................... 1.3.7.1.4 Ansökan om dagpenningsförmåner .................................................................................. 1.3.7.1.5 Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga ........................... 1.3.7.2 Överenskommelser om social trygghet ............................................................................... 32 32 32 33 33 1.4 Förhållande till andra förmåner ........................................................................................................ 1.4.1 Invalidpension enligt arbetspensionslagarna .......................................................................... 1.4.1.1 Full invalidpension ............................................................................................................... 1.4.1.1.1 Primärtid ............................................................................................................................ 1.4.1.1.2 Retroaktiv pension och sjukdagpenning ........................................................................... 1.4.1.1.3 Invalidpension utan primärtid ............................................................................................ 1.4.1.1.4 Ny primärtid ...................................................................................................................... 1.4.1.1.5 Engångsbetalningar .......................................................................................................... 1.4.1.2 Delinvalidpension ................................................................................................................. 1.4.1.2.1 Delinvalidpension omvandlas till full pension .................................................................... 1.4.2 Sjukpension enligt folkpensionslagen ..................................................................................... 1.4.2.1 När sjukpension enligt FPL börjar ....................................................................................... 1.4.2.1.1 Efter maximitiden .............................................................................................................. 1.4.2.1.2 Efter den beräknade maximitiden ..................................................................................... 1.4.2.1.3 Utan beräknad maximitid .................................................................................................. 1.4.2.1.4 Retroaktiv sjukpension enligt FPL och sjukdagpenning .................................................... 1.4.3 Sjukpensionärs rätt till sjukdagpenning .................................................................................. 1.4.4 Rehabiliteringsförmåner .......................................................................................................... 1.4.4.1 FPA-rehabiliteringspenning .................................................................................................. 1.4.4.2 Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna .......................................................... 1.4.4.3 Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden ...................................................... 1.4.5 Ålderspension och förtida ålderspension ................................................................................ 1.4.6 Arbetslöshetspension .............................................................................................................. 1.4.7 Deltidspension ......................................................................................................................... 1.4.8 Garantipension ........................................................................................................................ 1.4.9 Föräldradagpenningar ............................................................................................................. 1.4.10 Partiell sjukdagpenning ......................................................................................................... 1.4.11 Studiepenning ....................................................................................................................... 1.4.12 Ersättning enligt annan lag ................................................................................................... 1.4.12.1 Om annan ersättning fördröjs ............................................................................................ 1.4.12.2 Avdrag för ersättning från dagpenningen .......................................................................... 1.4.12.3 Olycksfall i arbetet ............................................................................................................. 1.4.12.4 Trafikskada ......................................................................................................................... 1.4.12.5 Olycksfall i militärtjänst ...................................................................................................... 1.4.12.6 Idrottsolycksfall ................................................................................................................... 40 40 40 41 41 42 43 43 44 45 45 46 46 46 46 47 48 49 49 50 50 51 52 53 54 55 55 56 57 58 59 60 64 67 67 33 34 36 37 38 38 39 ii FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.4.12.7 Ersättning enligt skadeståndslagen ................................................................................... 1.4.12.7.1 Ansvarsförsäkring ............................................................................................................ 1.4.12.7.2 Arbetsoförmåga till följd av halkning ............................................................................... 1.4.13 Arbetsoförmåga som orsakats genom brott ......................................................................... 1.4.13.1 Sjukdagpenning i förhållande till skadestånd ..................................................................... 1.4.13.2 Utredningar ........................................................................................................................ 1.4.13.3 Straffprocess ...................................................................................................................... 1.4.13.4 Indrivning hos den försäkrade ........................................................................................... 1.4.13.5 Medlingsförfarande vid brottmål ......................................................................................... 1.4.14 Patientskadeersättning .......................................................................................................... 1.4.15 Specialstöd för lantbruksföretagare ...................................................................................... 1.4.16 Arbetslöshetsförmåner .......................................................................................................... 1.4.17 Förmåner från utlandet ......................................................................................................... 68 69 69 70 71 71 71 73 73 73 74 75 75 1.5 Ansökan ............................................................................................................................................ 1.5.1 Hur ett ärende inleds .............................................................................................................. 1.5.1.1 Avsändarens ansvar ............................................................................................................ 1.5.1.2 Överföring av handlingar ..................................................................................................... 1.5.2 Vem kan söka förmåner? ....................................................................................................... 1.5.2.1 Personen själv ..................................................................................................................... 1.5.2.2 Intressebevakare .................................................................................................................. 1.5.2.3 Intressebevakningsfullmäktig ............................................................................................... 1.5.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad ................................................................................................ 1.5.2.5 Nära anhörig eller annan person ......................................................................................... 1.5.2.6 Kommun ............................................................................................................................... 1.5.2.7 Arbetsgivare ......................................................................................................................... 1.5.2.8 Patientförsäkringscentralen .................................................................................................. 1.5.3 Ansökningstid .......................................................................................................................... 1.5.4 Begäran om tilläggsutredningar .............................................................................................. 1.5.4.1 Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning .................................................................... 76 78 80 80 80 80 81 82 82 82 83 83 83 84 85 87 1.6 Belopp .............................................................................................................................................. 1.6.1 På basis av arbetsinkomsten ................................................................................................. 1.6.2 Utifrån en föregående förmån ................................................................................................ 1.6.3 Minimibelopp ........................................................................................................................... 87 88 89 90 1.7 Bestämningsgrunder ......................................................................................................................... 90 1.7.1 Minimibelopp ........................................................................................................................... 91 1.7.2 Arbetsinkomst ......................................................................................................................... 91 1.7.2.1 Löneinkomster ...................................................................................................................... 92 1.7.2.1.1 Inte lön .............................................................................................................................. 95 1.7.2.2 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst ......................................................................... 97 1.7.2.3 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst ................................................................... 98 1.7.2.3.1 Företagsformer .................................................................................................................. 98 1.7.2.3.2 FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst .................................................................................... 102 1.7.2.3.3 Utredning av försäkringsskyldigheten ............................................................................. 106 1.7.2.3.4 Kontroll av företagarlön ................................................................................................... 107 1.7.2.3.5 Frivillig försäkring ............................................................................................................ 108 1.7.2.3.6 Arbetsersättning .............................................................................................................. 108 iii FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.7.2.4 Avdrag ................................................................................................................................ 1.7.2.5 Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ............................ 1.7.2.5.1 Förmåner som fortsätter över årsskiftet .......................................................................... 1.7.2.5.2 Byte av förmånsslag ....................................................................................................... 1.7.2.5.3 Mottagare av delinvalidpension ...................................................................................... 1.7.2.5.4 Pensionstagare som arbetar ........................................................................................... 1.7.2.6 Företedda arbetsinkomster ................................................................................................ 1.7.2.6.1 Tillförlitlig utredning ......................................................................................................... 1.7.2.6.2 Kontinuerliga arbetsinkomster ......................................................................................... 1.7.2.6.3 Bedömning av företedda inkomster ................................................................................ 1.7.2.6.3.1 Inkomst för föregående sex månader .......................................................................... 1.7.2.6.3.2 Byte av yrke ................................................................................................................. 1.7.2.6.3.3 Annan orsak som motsvarar byte av yrke ................................................................... 1.7.2.6.3.4 Förlängning av granskningsperioden ........................................................................... 1.7.2.6.3.5 Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete ..................................................... 1.7.2.6.3.6 Kortvariga anställningar ............................................................................................... 1.7.2.6.4 Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader ........................ 1.7.2.6.5 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst .............................................................. 1.7.2.6.6 Stipendietagares arbetsinkomst ...................................................................................... 1.7.2.6.7 Inkomster som kommunalveterinär uppgett .................................................................... 1.7.2.6.8 Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst ................................................................... 1.7.2.6.9 Delinvalidpension ............................................................................................................ 1.7.2.6.10 Pensionstagares arbetsinkomst .................................................................................... 1.7.3 Fastställande av FöPL-dagpenning ...................................................................................... 1.7.4 Utifrån en föregående förmån ............................................................................................... 1.7.4.1 Arbetslöshetsförmåner ....................................................................................................... 1.7.4.2 Rehabiliteringspenning ....................................................................................................... 1.7.4.3 Studiepenning .................................................................................................................... 110 113 114 114 115 115 116 118 119 121 122 123 124 124 126 127 128 128 132 133 133 134 134 136 137 137 138 138 1.8 Avgörande ...................................................................................................................................... 1.8.1 Handläggningsställe .............................................................................................................. 1.8.1.1 Arbetsplatskassan .............................................................................................................. 1.8.1.2 Handläggningsställe för internationella ärenden ................................................................ 1.8.2 Jäv ......................................................................................................................................... 1.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud ............................................................................... 1.8.2.2 Konstaterande av jäv ......................................................................................................... 1.8.3 Hörande ................................................................................................................................ 1.8.3.1 När ska kunden höras? ..................................................................................................... 1.8.3.2 Hur går hörandet till? ......................................................................................................... 1.8.4 Meddelande av beslut .......................................................................................................... 1.8.4.1 Beslutsmottagare ............................................................................................................... 1.8.4.2 Motivering av beslut ........................................................................................................... 139 139 142 142 144 145 145 145 146 146 147 148 148 1.9 Utbetalning ..................................................................................................................................... 1.9.1 Betalningsadress ................................................................................................................... 1.9.1.1 Utländsk betalningsadress ................................................................................................. 1.9.2 Betalningsmottagare ............................................................................................................. 1.9.2.1 Den försäkrade .................................................................................................................. 1.9.2.2 Arbetsgivaren ..................................................................................................................... 150 150 150 151 151 151 iv FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.9.2.3 Betalare av lönegaranti ...................................................................................................... 1.9.2.4 Patientförsäkringscentralen ................................................................................................ 1.9.2.5 Intressebevakare och intressebevakningsfullmäktig .......................................................... 1.9.2.6 Kommun ............................................................................................................................. 1.9.2.7 Arbetslöshetskassan .......................................................................................................... 1.9.2.8 FPA-byrån .......................................................................................................................... 1.9.2.9 Fullmakt .............................................................................................................................. 1.9.2.10 Utsökningsmyndigheten ................................................................................................... 1.9.2.11 Regressbetalning ............................................................................................................. 1.9.2.12 Regresskvittning ............................................................................................................... 1.9.3 Förskottsinnehållning, allmänna principer ............................................................................. 1.9.3.1 Grunder .............................................................................................................................. 1.9.3.2 Källskatt .............................................................................................................................. 1.9.3.3 Erhållande och användning av uppgifter ........................................................................... 1.9.3.3.1 Direktöverföringsuppgifter ............................................................................................... 1.9.3.3.2 Uppgifter från betalningsmottagaren ............................................................................... 1.9.3.3.3 Sparande av förskottsinnehållning .................................................................................. 1.9.3.3.4 Vad FPA bör kontrollera ................................................................................................. 1.9.3.4 Verkställande av förskottsinnehållning ............................................................................... 1.9.3.4.1 Dagpenningar .................................................................................................................. 1.9.3.5 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning ........................................................... 1.9.3.6 Återbetalda förmåner ......................................................................................................... 1.9.3.7 Regressbetalningar ............................................................................................................ 1.9.3.8 Årsanmälan ........................................................................................................................ 1.9.3.9 Månatlig kontroll ................................................................................................................. 1.9.4 Villkor för utbetalning efter 90 dagar .................................................................................... 1.9.4.1 Utlåtande av företagshälsovården ..................................................................................... 1.9.5 Begränsningar i utbetalningen .............................................................................................. 1.9.6 Övriga betalningshinder ........................................................................................................ 1.9.7 Inställelse av förmånsutbetalning från banken ..................................................................... 152 152 153 153 154 154 155 155 157 157 157 158 159 160 160 161 161 162 162 162 163 164 165 165 165 166 166 167 167 167 1.10 Avbrytande av förmånsutbetalning ............................................................................................... 1.10.1 Orsaken till att utlåtande saknas ska utredas ..................................................................... 1.10.2 Betalningen inställs från dag 91 ......................................................................................... 1.10.3 Utbetalningen avbryts inte .................................................................................................. 1.10.4 Utbetalningen kan fortsätta från början av avbrottet ........................................................... 167 168 168 168 169 1.11 Felaktig utbetalning ...................................................................................................................... 1.11.1 Återkrav ............................................................................................................................... 1.11.2 Regressindrivning ............................................................................................................... 1.11.2.1 Skadestånd ...................................................................................................................... 169 170 170 172 1.12 Anmälningsskyldighet ................................................................................................................... 172 1.13 Rättelse och undanröjande av beslut .......................................................................................... 173 1.14 Justering ....................................................................................................................................... 173 1.15 Indragning ..................................................................................................................................... 174 v FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.16 Sökande av ändring ..................................................................................................................... 174 vi FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: • rättelse och undanröjande av beslut • återkrav • sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: • rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål • rätten att bli hörd • rätten att få ett motiverat beslut och • rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även • krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. • principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. • objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. • utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. 1 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i • anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden • avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). 1.2. Syfte Enligt grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett mänskovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Genom lag garanteras var och en rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid till exempel sjukdom och arbetsoförmåga. Närmare bestämmelser om detta finns i den lagstiftning som FPA verkställer. Sjukdagpenningen enligt sjukförsäkringslagen kompenserar den försäkrade för inkomstbortfall under den tid då han eller hon på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom är förhindrad att utföra sitt arbete. Med arbete jämställs till exempel studier och att man är arbetslös arbetssökande. Sjukdagpenningen är tänkt att ersätta kortvarigt inkomstbortfall på grund av sjukdom som varar högst ett år. Om sjukdomen fortgår en längre tid och utgör en risk för förmågan att klara sig i arbetet ska behovet av rehabilitering utredas under sjukdagpenningsperioden. 1.3. Rätt och villkor Rätt till sjukdagpenning har personer i åldern 16–67 år som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen om villkoren för beviljande av dagpenningen uppfylls. 1.3.1. Den försäkrades rätt Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är: • personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem, och • personer som arbetar och som utövar företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland. Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för den tidsperiod för vilken förmån har sökts. 1.3.1.1. Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 1 kap. 2 § 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. 2 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus). Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/1993 4 §). Dessutom är de personkategorier som nämns i 5–8 § i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomesta muutto). Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet (Ratkaisutyö > Maastaja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen 1.3.1.2. Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om han eller hon inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/2004 1 kap. 2 § 1 och 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/2002 5 kap. 3 och 7 §) uppfylls. Läs mer (Ratkaisutyö > Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityiset edellytykset > Palkansaajan työssäoloehto). Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet medtillämpningslagen 1573/1993 (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn perusteella vakuuttaminen > Työskentely palkansaajana). För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att yrkesutövaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att han eller hon har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn perusteella vakuuttaminen > Yrittäjä). [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl 3 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (tillämpningslagen 3c §). Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Laillinen oleskelu > Oleskelulupa). Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. 1.3.2. Arbetsgivarens rätt Arbetsgivaren har rätt att ansöka om dagpenningsförmån om arbetsgivaren betalar lön under frånvaro från arbetet. Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren betalar lön eller motsvarande ersättning till arbetstagaren på grundval av anställningsförhållandet under tiden för • sjukfrånvaro • moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller • partiell föräldraledighet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen om det i anställningsvillkoren anges att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. I regel kan avgörandet fattas i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Om du emellertid misstänker att uppgifterna är felaktiga ska du kontrollera saken med arbetsgivaren och/eller arbetstagaren innan avgörandet görs upp. Läs mer om arbetsgivarens rätt till partiell sjukdagpenning Partiell sjukdagpenning Arbetsgivarens rätt Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på • arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller läroavtalsförhållande • kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. Om arbetstagaren har rätt att få lön under sjukledighet, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har den försäkrade inte rätt till dagpenningsförmånen till den del som han eller hon har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för tiden av frånvaro fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL-/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL-/LFöPLarbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL-/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis pga. föräldraledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans 4 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 uppkomst och försäkringen inte är i kraft under den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans eller hennes arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL-/LFöPL-försäkring. Företaget kan för tiden för sjukfrånvaro eller föräldraledighet betala lön till företagaren. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om löneuppgifter angetts för en person som uppger sig arbeta som företagare i detta företag, kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. Exempel En företagare som gått i ålderspension och fortsätter med företagsverksamheten är inte skyldig att teckna FöPL- eller LFöPLförsäkring. Om företagaren äger företaget i sin helhet eller annars arbetar i en ledande ställning i företaget betalas dagpenningen inte till företaget, eftersom det inte är fråga om en anställning. Om en arbetstagare vid sidan av anställningen också är en FöPL-försäkrad företagare och har rätt till FöPL-dagpenning, betalas dagpenningen till arbetstagaren. FöPL-dagpenning betalas inte till arbetsgivaren. 1.3.2.1. Grunden för fastställande av lön Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden av frånvaro från arbetet. Om arbetstagaren arbetar mindre än fem dagar i veckan, finns det skillnader i betalningen till arbetsgivaren beroende på om det är fråga om månadslön eller timlön. Fem dagars arbetsvecka Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren också för veckoledigheter om arbetstagaren arbetar fem dagar i veckan och lön betalas för minst fem arbetsdagar per vecka. Om det i en avlönad oavbruten frånvaro ingår lördagar, andra lediga dagar eller s.k. Pekkanen-dagar betalas dagpenningen till arbetsgivaren också för dessa dagar. Kort arbetsvecka och månadslön Om arbetstagaren arbetar mindre än fem dagar i veckan men har månadslön anses det att arbetsgivaren betalar lön för frånvarotiden också för de dagar då arbetstagaren inte arbetar. Dagpenningen betalas för hela perioden av avlönad frånvaro till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. På detta sätt förfar man t.ex. när arbetstagaren är deltidspensionerad eller partiellt vårdledig och har månadslön. 5 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Kort arbetsvecka och timlön Om arbetstagaren är timanställd och arbetar mindre än fem dagar i veckan betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för de dagar då arbetstagaren skulle ha arbetat till den del som den motsvarar lönen och till arbetstagaren själv för övriga dagar. 1.3.2.2. Permittering Arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Om arbetsoförmågan eller familjeledighetens början råkar sammanfalla med en permittering, följs i kollektivavtalspraxis allmänt bestämmelsen om tidsprioritet, enligt vilken frånvaron anses bero på den orsak som uppkom först. Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid eller familjeledighetstid. Om arbetstagaren är arbetsoförmögen eller blivit föräldraledig när permitteringsmeddelandet ges, betalas lönen för sjukledigheten eller familjeledigheten för permitteringstiden tills arbetsoförmågan eller lönebetalningsskyldigheten upphör. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av sjukfrånvaro eller familjeledighet fortsätter. Om arbetstagaren insjuknar efter att permitteringsmeddelandet har utfärdats, betalas sjuktidslön tills permitteringen börjar. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen för denna tid. Om arbetstagarens sjukdom fortsätter efter att permitteringen upphört, fortsätter lönebetalningen för sjukdomstiden till arbetsoförmågans slut eller tills skyldigheten att betala sjuktidslön upphör. Motsvarande förfarande tillämpas vid arbetstagarens familjeledighet. Dagpenningsförmånen betalas till arbetstagaren från permitteringens början till dess slut och därefter till arbetsgivaren tills arbetsgivarens skyldighet att betala lön upphör. Om arbetstagaren insjuknar eller blir familjeledig under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Om tiden med rätt till avlönad sjukfrånvaro eller familjeledighet ännu fortsätter efter permitteringens slut börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön när permitteringen upphör. Under permitteringstiden betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren. Efter permitteringens slut betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala lön för tiden av sjukfrånvaro eller familjeledighet upphör. Om permitteringen har genomförts genom förkortning av arbetsdagen betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för alla dagar. Om arbetsveckan har förkortats minst en dag på grund av permittering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren också för permitteringsdagarna, om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid eller familjeledighetstid, i annat fall till arbetstagaren. Arbetsgivaren meddelar FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt avtal har rätt att få dagpenningsförmån. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och träffa avgörandet efter det. 1.3.2.3. Semester Semesterlön betraktas inte som lön för sjukledighetstid eller familjeledighetstid även om arbetstagaren varit arbetsoförmögen eller familjeledig under sin semester. I sådana fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. 6 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Arbetstagaren kan enligt semesterlagen begära att semestern flyttas till en senare tidpunkt om han eller hon är arbetsoförmögen vid inledandet av semestern eller under den, eller om det före den är känt att arbetstagaren under semestern kommer att få sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård under vilken tid han eller hon är arbetsoförmögen. Då betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som motsvarar den lön för sjukdomstid som betalats ut. I kollektivavtalen finns också bestämmelser om att flytta på semester pga. sjukdom eller familjeledighet. Om arbetstagaren avtalat om att byta ut semesterpenningen mot ledighet jämställs ledigheten med semester. Under ledigheten betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren. 1.3.2.4. Uppsägningstid Lön som betalats under uppsägningstiden kan samtidigt också vara lön som betalats på grund av sjukfrånvaro eller familjeledighet så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjukfrånvaro eller familjeledighet fortsätter. Om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukfrånvaro eller föräldraledighet under uppsägningstiden, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Det avgörande är inte huruvida arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden. Principen om tidsprioritet lämpar sig inte heller för uppsägningssituationer på samma sätt som för permitteringar. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt arbetsgivarens anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och därefter träffa avgörandet. Exempel 1 Arbetstagaren har insjuknat 14.3 och blir uppsagd från 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala sjuktidslön fram till 14.4. Sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. Exempel 2 Arbetstagaren har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter fram till 30.4. Arbetstagaren insjuknar från 14.3. Arbetsgivaren uppger sig betala sjuktidslön under uppsägningstiden fram till 14.4. Sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. 1.3.2.5. Semester och sommaravbrott för lärare Enligt tjänste- och kollektivavtalet för kommunal undervisningspersonal (OVTES 2010-2011) och kollektivavtalet för den privata undervisningsbranschen har arbetsgivaren rätt att få den del av sjukdagpenningen som motsvarar den sjuktidslön som arbetsgivaren betalat. Arbetsgivaren har rätt att få den del av sjukdagpenningen som motsvarar den sjuktidslön som arbetsgivaren betalat även om tjänsteinnehavaren inte har beviljats tjänstledighet, om det är fråga om en tjänsteinnehavare som står utanför semestersystemet. 7 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Arbetsgivaren har dock inte rätt till sjukdagpenning för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6. Arbetsgivaren har inte heller rätt till sjukdagpenning för de första 30 vardagarna av en yrkeshögskolelärares sommarledighetsperiod. 1.3.3. Förutsättningar för beviljande Rätt till sjukdagpenning har personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen och som • är i åldern 16–67 år (ålderskrav) och • på grund av sjukdom är oförmögna att utföra sitt vanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete (villkor för arbetsoförmåga) 1.3.3.1. Åldersvillkor Personer i åldern 16-67 år har rätt till sjukdagpenning. Dagpenning kan betalas fr.o.m. första vardagen efter 16-årsdagen. Den betalas högst till utgången av den månad då den försäkrade fyller 68 år. Har arbetsoförmåga inträtt efter det att den försäkrade har fyllt 15 år och fortgår sjukdomen efter det att han eller hon har fyllt 16 år, betalas dagpenningen från och med dagen efter 16-årsfödelsedagen högst till utgången av den kalendermånad som föregår den månad då arbetsoförmågan kommer att ha fortgått ett år (SFL 1224/2004 8 kap. 2 §). Observera att rätt till dagpenning inte föreligger om den försäkrade blivit arbetsoförmögen före 15 års ålder. Om pensionssökandens arbetsoförmåga har inträtt innan han eller hon fyllt 15 år, krävs ingen maximal dagpenningstid eller någon motsvarande s.k. kalkylerad maximitid (FPL 568/2007 15 § 3 mom.). Exempel Den försäkrade blev arbetsoförmögen 15.1.2015 vid 15 års ålder. Han fyller 16 år 1.2.2015. Sjukdagpenning kan betalas fr.o.m. 2.2.2015 (den första vardagen efter födelsedagen) fram till 31.12.2015, eftersom arbetsoförmågan 15.1.2016 har fortgått ett år. 1.3.3.2. Arbetsvillkor Någon utredning av huruvida arbetsvillkoret uppfylls görs inte längre vid avgöranden av dagpenning efter den 1.1.2016. 1.3.3.3. Bedömning av arbetsförmågan Den försäkrade har rätt till dagpenning när han eller hon på grund av sjukdom är oförmögen att utföra sitt sedvanliga eller därmed nära jämförbart arbete. (SFL 1224/2004 8 kap. 4 §) 8 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Sedvanligt arbete Ta reda på den försäkrades sedvanliga arbete ur ansökan. Om det inte finns tillräckliga uppgifter om det sedvanliga arbetet i ansökan ska du vid behov be den försäkrade om tilläggsuppgifter, i första hand per telefon eller med ett kundbrev (PRL04 och PRL05). Enbart yrkesbeteckningen är inte alltid tillräcklig, eftersom arbetsförmågan bedöms i förhållande till det arbete från vilket den försäkrade har uteblivit p.g.a. sjukdom. Om den sökande har flera än ett arbete ska utredningar begäras för alla arbeten. En arbetslös persons arbetsförmåga bedöms i regel utgående från det arbete han eller hon hade före arbetslösheten. Arbetsförmågan hos en försäkrad som länge varit arbetslös kan även bedömas i förhållande till något annat arbete som den försäkrade skulle vara skyldig att ta emot. Arbetsförmågan hos en försäkrad som för första gången träder in i arbetslivet eller som återvänder till arbetslivet efter en lång frånvaro eller som nyligen tagit en yrkesexamen bedöms i förhållande till det arbete som den försäkrade skulle vara skyldig att ta emot. Fråga i första hand den sökande hurdant arbete han eller hon söker. Om du inte får tillräcklig information från den sökande kan du fråga närmare via arbets- och näringsbyråns servicenummer för myndigheter, tel. 0295 020 730 mån–tors kl. 8–16.15, fre 9–16.15, säkrast dagligen kl. 8–9. En studerandes arbete är att studera. Om den studerande förutom studierna arbetar med annat arbete ska du utreda vilketdera arbete som är den studerandes huvudsakliga arbete. Ta vid behov reda på vad för slags studier det är frågan om. Är det flerformsstudier (i huvudsak på kvällar och genom tentamen), har den studerande närvaroplikt, ingår det föreläsningar under dagtid? Under studietiden bedöms arbetsförmågan hos en heltidsstuderande i förhållande till studierna. Arbetsförmågan hos en person som är alterneringsledig eller ledig på motsvarande sätt bedöms i förhållande till det arbete från vilket personen blev ledig. Om den försäkrade under ledigheten har utfört något annat arbete och på grund av sjukdom uteblivit från detta arbete bedöms arbetsförmågan i förhållande till detta arbete som utförts under ledigheten. Arbetsförmågan hos en person som är vårdledig bedöms i förhållande till skötseln av det egna hushållet och vården av barnen. Be den försäkrade om en utredning över hur skötseln av hushållet och vården av barnen har ordnats under sjukdomstiden. Vid bedömningen av arbetsförmågan hos en närståendevårdare eller familjevårdare ska en utredning begäras över hur vården för personen i närståendevård eller familjevård har ordnats under vårdarens sjukdomstid (kundbrev PRL20). När utredningen erhållits ska den försäkrades möjligheter att få hjälp av utomstående eller inom familjen alltid bedömas med beaktande av situationen som helhet. Flera arbeten än ett Om den försäkrade har flera arbeten bedöms arbetsförmågan i förhållande till det arbete som han eller hon utför mest. Bedöm dock alltid helhetssituationen. Dagpenning kan beviljas om den försäkrade är oförmögen att utföra sitt huvudsakliga arbete och inte utför något av sina arbeten. Om den sökande emellertid fortsätter med ett arbete kan dagpenning i regel inte beviljas. Om det dock är fråga om arbete i mycket ringa utsträckning, till exempel 1-2 timmar i veckan, kan dagpenning beviljas. Inhämta vid behov sakkunnigläkarens bedömning. Exempel 1 Den försäkrade arbetar i en butikskassa 12 timmar i veckan och som tidningsutdelare 28 timmar i veckan. Den försäkrades knä blir sjukt och enligt läkarens utlåtande kan den försäkrade inte gå i trappor, dvs. arbeta som tidningsutdelare. Dagpenning kan beviljas om den försäkrade uteblir från båda sina arbeten. Exempel 2 9 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 En violinist arbetar på heltid i stadsorkestern och undervisar som bisyssla i musikteori vid medborgarinstitutet en timme per vecka. Violinisten bryter sin handled i ett olycksfall på fritiden och kan inte spela violin, men fortsätter att undervisa i medborgarinstitutet. Eftersom bisysslan till sin omfattning är ringa, kan dagpenning beviljas. Exempel 3 Den försäkrade studerar vid universitetet och arbetar vid sidan av studierna på en hamburgerrestaurang på kvällar och veckoslut. Han skadar foten och kan inte arbeta på restaurangen. För att kunna få sjukdagpenning ska den studerande avbryta arbetet på hamburgerrestaurangen helt och hållet. Den studerande kan studera i liten skala under sjukdagpenningperioden. Arbete under sjukdagpenningsperiod Om den försäkrade arbetar sporadiskt under sjukdagpenningsperioden kan den försäkrade inte betraktas som arbetsoförmögen under arbetsdagarna och sjukdagpenning beviljas inte för arbetsdagarna. Arbetsdagen kan även vara självriskdag. Dagpenningen kan fortsätta från följande dag. Notera att om den försäkrade arbetar under sjukdagpenningens självrisktid kan rätt till sjukdagpenning uppkomma först när självrisktiden har uppfyllts. Om du beviljar dagpenning och det av handlingarna framgår att den försäkrade kan ha arbetat sporadiskt under perioden av arbetsoförmåga ska du kontakta den försäkrade och utreda eventuella arbetsdagar. Ge den försäkrade information om inverkan av arbete på rätten till sjukdagpenning. Exempel Den försäkrade har beviljats dagpenning 15.10–15.12. Den försäkrade meddelar att han arbetat 5.11 och 20–25.11. Justera dagpenningen fr.o.m. 5.11 så att dagpenning betalas för tiderna 15.10–4.11, 6.11–19.11 och 26.11–15.12. Om den försäkrade fortgående har arbetsdagar ska arbetsoförmågan bedömas på nytt i sin helhet. Studier i liten skala under sjukdagpenningsperioden När en studerande ansöker om sjukdagpenning bedöms arbetsförmågan på samma sätt som i övriga fall då sjukdagpenning beviljas. En heltidsstuderande kan studera i liten skala under sjukdagpenningsperioden. Den studerande kan inte arbeta med annat under denna tid, eftersom den studerande betraktas som arbetsför under arbetsdagarna. Med studier i liten skala avses studier som till sin omfattning utgör högst 40 procent av den normativa målsatta studieframgången per termin eller per läsår. Under konvalescensskedet möjliggör studier i liten skala en flexibel övergång från sjukdagpenning till studiestöd. Den studerande ska själv följa med när den ovannämnda gränsen för studier i liten skala överskrids. Gör vid handläggningen av ärendet en helhetsbedömning av om det kan anses att den studerande fortfarande är arbetsoförmögen, när han meddelar att han överskridit gränsen för studier i liten skala. 10 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.3.3.3.1. Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning Vid ansökan om sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning ska den försäkrade förete nödvändig och tillförlitlig utredning om sjukdomen och om den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. Om arbetsoförmågan varar längre än den självrisktid som avses i sjukförsäkringslagen, ska den försäkrade förete ett läkarutlåtande eller läkarintyg över sin arbetsoförmåga (SrF 1335/2004 2 kap. 1 § 1 mom.). Med intyg A (SV 6) kan dagpenning i regel beviljas för högst 60 vardagar. Om arbetsoförmågan fortsätter efter detta ska den försäkrade visa upp ett utlåtande B (SV 7r). Begär ett B-utlåtande redan tidigare om det är svårare än vanligt att bedöma arbetsförmågan eller om det är skäl att utreda behovet av rehabilitering redan i ett tidigt skede. Begär B-utlåtandet i beslutet om dagpenning eller med ett kundbrev (PRL16 eller PRL19). Alternativt kan den försäkrade lämna in en kopia av patientjournalen för tiden av arbetsoförmåga. Från fall till fall kan läkarintyget godkännas även om det skrivits utgående ifrån en undersökningssituation som ägt rum via video. En förutsättning är dock att patienten genomgått en undersökning med assisterande vårdpersonal på en hälsovårdscentral eller annan enhet inom hälso- och sjukvården, t.ex. ett psykiatriskt test. Ett läkarutlåtande som skrivits utomlands godkänns om orsaken till arbetsoförmågan samt tiden för arbetsoförmågan framgår. Av underskriften eller stämpeln ska det gå att sluta sig till att det är en läkare som skrivit intyget eller utlåtandet. Be vid behov per telefon den försäkrade lämna mera uppgifter om yrke och arbete. Du kan per telefon även be om ytterligare upplysningar om sjukdomen och vård- och rehabiliteringsplanen samt om planen för återgång till arbetet. Senast när sjukdagpenning har betalats ut för 90 dagar ska en försäkrad i arbetstagarställning visa upp ett utlåtande av företagshälsovården för utbetalning av sjukdagpenning. Utlåtandet ska innehålla en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga samt uppgift om att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården har utrett arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet. (SFL 1224/2004 8 kap. 5 a §) En läkare inom företagshälsovården skriver in utlåtandet av företagshälsovården på blanketten för läkarintyg A eller läkarutlåtande B under den punkt som är avsedd för detta ändamål. Utgående från utlåtandet bedöms inte arbetstagarens arbetsoförmåga eller rätt till dagpenning. Om företagsläkaren emellertid har tagit ställning till arbetstagarens arbetsoförmåga på samma blankett avgörs även rätten till dagpenning utgående från detta. Partiell sjukdagpenning En försäkrad som ansöker om partiell sjukdagpenning ska visa upp ett läkarutlåtande B som utfärdats av en företagsläkare som känner till den försäkrades arbetsuppgifter eller av någon annan läkare som känner till den försäkrades arbetsförhållanden. Läs mer om partiell sjukdagpenning: Partiell sjukdagpenning. 1.3.3.3.2. Begäran om sakkunnigläkares bedömning Läs mer om begäran om en sakkunnigläkares bedömning (Menettelyohjeet > Asiantuntijalääkärin arvio). Bedöm utifrån erhållna läkarutlåtanden om den försäkrade är arbetsoförmögen för sitt sedvanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete. Det avgörande är om sjukdomen eller skadan 11 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 inverkar på den försäkrades funktionsförmåga i förhållande till de krav som arbetet ställer och den försäkrades förmåga att utföra sitt arbete trots sjukdomen eller skadan. Inhämta vid behov FPA:s sakkunnigläkares bedömning. När du ber en sakkunnigläkare om en bedömning ska du i begäran ange de uppgifter som är centrala för avgörandet av ansökan på grundval av ansökan, läkarutlåtanden och övriga utredningar. 1.3.3.3.3. Medicinska tilläggsutredningar Om tillräckliga uppgifter om den försäkrades sjukdom, arbetsoförmåga eller rehabiliteringssituation inte framgår av läkarutlåtandet kan du begära tilläggsutredning om den försäkrades hälsotillstånd av den försäkrade själv. Den försäkrade kan då också lämna in en kopia av patientjournalen som skrivits ut från tjänsten Mina Kanta-sidor. Du kan också begära tilläggsutredning direkt av läkaren eller av verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården. Formulera begäran om tilläggsutredning med omsorg så att du får de uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna avgöras men inte onödiga uppgifter, så att den datasekretess som personuppgiftslagen förutsätter inte äventyras. Till exempel får man inte be om uppgifter ur patientjournalen för den försäkrades hela sjukdomshistorik, utan endast de uppgifter som behövs för att avgöra frågan om den period av arbetsoförmåga som nu behandlas. Konsultera vid behov en sakkunnigläkare om behovet av tilläggsutredning och konsultera alltid när syftet är att förordna tilläggsundersökningar för den försäkrade. Om tilläggsutredningen inkommer från någon annan instans än av den försäkrade själv och om utredningen skulle leda till att ansökan om sjukdagpenning avslås helt eller delvis ska den försäkrade höras innan ärendet avgörs (kundbrev PRS03). (FörvaltnL 434/2003 6 kap. 34–36 §). Den försäkrade ska höras innan ärendet avgörs också när den försäkrades läkemedelsinköp utreds för dagpenningsavgörandet och du utifrån utredningen kommer fram till ett avslagsavgörande. 1.3.3.3.3.1. Tilläggsutredningar av den försäkrade Du kan be den sökande lämna in tilläggsutredning om det är nödvändigt för bedömningen av arbetsförmågan och utredningen av rehabiliteringsbehovet. Begär vid behov en sakkunnigläkares bedömning av behovet av tilläggsutredning och om det behövs ett utlåtande av en företagsläkare eller annan specialistläkare. Du kan be den försäkrade lämna in också andra tilläggsutredningar som han eller hon har och som behövs vid behandlingen av dagpenningansökan, t.ex. kopior av patientjournaler eller läkarutlåtanden. Den försäkrade kan också lämna in en kopia av patientjournalen som skrivits ut från tjänsten Mina Kanta-sidor. Om den försäkrade har lämnat in ett läkarutlåtande B på basis av vilket arbetsoförmågan inte kan bedömas på ett tillförlitligt sätt för hela den uppgivna perioden, kan du bevilja dagpenning för en del av tiden och be den försäkrade lämna in kopior av patientjournalen från kontrollbesöket med aktuella uppgifter om vårdsituationen, funktionsförmågan och verkställandet av rehabilitering. Ett nytt B-utlåtande är inte nödvändigt i detta fall, men den försäkrade ska beredas tillfälle att lämna in ett B-utlåtande. 12 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.3.3.3.3.2. Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården Du kan begära tilläggsutredningar som behövs vid handläggningen av ansökan direkt av den behandlande läkaren, sjukhuset, hälsovårdscentralen eller annan sjukvårdsinstans (kundbrev YHV03) om den sökandes arbetsoförmåga inte kan bedömas på grundval av det företedda läkarutlåtandet. Du kan konsultera sakkunnigläkaren om vilka tilläggsutredningar som behövs. FPA har en på lag baserad rätt att på begäran få uppgifter som behövs för avgörandet av ett förmånsärende av en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården samt av en verksamhetsenhet för den offentliga eller privata hälso- och sjukvården (SFL 1224/2004 19 kap. 1 § 2 mom.). Den försäkrades samtycke till att inhämta uppgifterna behövs inte. Hör ändå kunden innan beslutet meddelas ifall du bett om tilläggsutredningar direkt från hälso- och sjukvården och sjukdagpenningen avslås helt eller delvis på grund av dessa uppgifter. De nödvändiga uppgifterna kan begäras som kopior av patientjournalerna eller av andra patienthandlingar. FPA har rätt att få kopiorna avgiftsfritt. Gör upp begäran om utredning med omsorg så att du får de uppgifter som behövs och som FPA har rätt att få. Om den försäkrade har lämnat in ett läkarutlåtande för ansökan om sjukdagpenning till FPA och utlåtandet är klart bristfälligt och dagpenningsärendet inte kan avgöras utgående från utlåtandet, kan du vid behov be den som skrivit utlåtandet att komplettera det. Konsultera i en dylik situation sakkunnigläkaren om vilka tilläggsutredningar som behövs. Något separat arvode betalas inte för komplettering av utlåtandet till den som skrivit utlåtandet. 1.3.3.3.3.3. Nytt utlåtande av hälso- och sjukvården Du kan be en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller en producent av socialtjänster att ge ett utlåtande om den försäkrades hälsotillstånd, vård eller arbetsförmåga (kundbrev YHV02). Begär vid behov en sakkunnigläkares bedömning av behovet av tilläggsutredning och från vilket specialområde utlåtande behövs. När en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller någon annan sakkunnig skriver ett utlåtande på FPA:s begäran är FPA skyldig att betala ett skäligt arvode för utlåtandet (SFL 19 kap. 12 §). Övriga kostnader ersätts inte. Arvodet betalas via LM-systemet med kostnadsslag V1. De personer som har yrkesbehörighet inom hälso- och sjukvården finns listade på Valviras webbplats Valvira.fi. Producenterna av socialtjänster omfattar socialvårdsinrättningar, verksamhetsenheter inom öppenvården, familjehem och privata yrkesutövare som tillhandahåller socialvårdsservice. 1.3.3.3.3.4. Förordnande om undersökning När ska den försäkrade hänvisas till undersökning för bedömning av arbetsförmågan? • Om det på grundval av de medicinska utredningar som fogats till ansökan inte går att avgöra om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför under den period han eller hon ansökt om dagpenning för, och frågan inte heller klarnar även om tilläggsutredning har begärts, t.ex. ett utlåtande av en specialistläkare av den försäkrade eller kopior av patientjournalerna av den behandlande instansen. • Om kunden har lämnat in ett utlåtande av en specialistläkare, men det för att ärendet ska kunna avgöras ännu behövs tilläggsuppgifter av en specialistläkare inom ett annat specialområde. 13 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Bedömning av arbetsförmågan med stöd av 15 kap. 13 § i SFL används endast i situationer där en sådan bedömning är nödvändig för verkställigheten av lagen, dvs. för att utreda rätten till förmånen. Kunden ska ändå inte hänvisas till undersökning först i situationer då ändring söks. Om det i situationer då ändring söks verkar finnas behov för att hänvisa kunden till undersökning ska du ta kontakt med hälsoavdelningen. I dessa fall ska behovet av en undersökning bedömas speciellt noggrant. Behovet av en undersökning bedöms alltid av en specialistläkare. För utredning av hälsotillståndet och bedömning av arbetsförmågan måste den försäkrade delta i de undersökningar som FPA bestämmer (undersökning för bedömning av arbetsförmågan). Om den försäkrade vägrar iaktta undersökningsåläggandet avgörs ansökan utgående från tillgängliga uppgifter. Då kan dagpenningen beviljas eller avslås helt eller delvis. (SFL 1224/2004 15 kap. 2 § 2 mom. och 13 §) Huvudregeln är att dagpenning beviljas fram till dess att ett utlåtande fås från undersökningen (en period på 3–6 veckor beroende på vilken typ av undersökning det är fråga om). Ärendet är oklart för en kund som hänvisats till undersökning för bedömning av arbetsförmågan så med tanke på beviljande av sjukdagpenning tolkas situationen till kundens fördel. I vissa fall är det inte ändamålsenligt att bevilja dagpenning. Du ska därför överväga vilket alternativ som är det bästa med tanke på kundens situation som helhet (maximitiden har t.ex. uppfyllts tidigare). Handlägg dagpenningen efter att resultaten från undersökningen inkommit. Om dagpenning inte kan beviljas ska den försäkrade beredas tillfälle att bli hörd med anledning av utlåtandet (använd kundbrev PRS03 i tillämpliga delar). Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Sakkunnigläkaren tar i sin bedömning ställning till vilken typ av undersökning kunden ska remitteras till. De serviceproducenter som FPA har ingått avtal med utför bedömningar av arbetsförmågan i tre olika omfattningar: 1. Undersökning för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialläkare Undersökningen utförs av en av de nedannämnda: • • • • • • 2. specialist i fysiatri specialist i psykiatri specialist i lungsjukdomar specialist i ögonsjukdomar specialist i kardiologi och internmedicin specialist i internmedicin (allmän internmedicin eller endokrinologi) Begränsad multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan • Fokus på mental hälsa (MT-painotus) • Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) 3. Omfattande multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan • Fokus på mental hälsa (MT-painotus) • Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) De olika typerna av undersökning presenteras närmare i servicebeskrivningen. I samband med undersökningarna är det möjlig att utföra ytterligare undersökningar (se servicebeskrivningen, sid. 3) För dessa behöver serviceproducenten lov av det remitterande 14 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 försäkringsdistriktet. Be alltid om en sakkunnigläkares bedömning när det gäller behovet av ytterligare undersökningar. Om det i det urval av undersökningar som står till buds inte finns någon sådan typ av undersökning som är lämplig med tanke på den försäkrades hälsotillstånd, ska du kontakta sjukdagpenningsgruppen vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden (TEOSPAIVARAHA/TEOS). De olika faserna vid remittering till undersökning (Se också Oiwa-processen!) 1. Val av serviceproducent För undersökningar för bedömning av arbetsförmågan använder sig FPA av serviceproducenter med vilka avtal har ingåtts. Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialistläkare När en lämplig typ av undersökning har hittats väljs serviceproducenten i enlighet med ramavtalet utgående från kundens • hemkommun och • födelsedatum. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en möjlig avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. I ramavtalet förutsätts det dock att kunden även i dessa fall styrs till en serviceproducent i första hand utgående från födelsedatumet. Multidisciplinära undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Serviceproducenten väljs i enlighet med ramavtalet utgående från kundens boendekommun. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en möjlig avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. Beakta också, att om serviceproducenten inte kan förverkliga/påbörja undersökningen inom den tid som anges i avtalet ska en annan serviceproducent väljas för att utföra undersökningen, enligt förfarandet som beskrivs ovan. 2. Kontakt Försäkra dig om att den försäkrade går med på att gå på undersökningen i fråga. Om den försäkrade inte går med på att gå på en undersökning ska du avgöra dagpenningsärendet utgående från de inlämnade utredningarna. När den försäkrade har gett sitt samtycke till undersökningen ska du kontakta serviceproducenten per telefon och försäkra dig om att undersökningen kan inledas vid den tidpunkt som anges i avtalet: • Undersökning av specialistläkare inom 2 veckor • Multidisciplinära undersökningar inom 3 veckor Om serviceproducenten inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan av en specialistläkare ska du i första hand enligt rangordning välja en annan serviceproducent inom samma upphandlingsområde (landskap). Om t.ex. serviceproducent nr 1 inte tar emot kunden ska du välja serviceproducent nr 2 eller om serviceproducent nr 3 inte tar emot kunden ska du 15 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 välja serviceproducent nr 1 osv. I andra hand använder man sig av serviceproducenter inom det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. Om en serviceproducent inte kan ordna en multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan ska du från ett annat upphandlingsområde (specialupptagningsområde = erva) välja den serviceproducent som finns närmast kunden. Skicka den försäkrade uppgifterna om undersökningen med kundbrev PRI01r. Bifoga reseräkningsblankett PR 221r. Skicka serviceproducenten ett meddelande om att kunden ålagts att delta i en undersökning med brev PRV10. I brevet ska du också specificera de frågor som man vill ha svar på genom undersökningen. Om specialistläkaren redan i sin bedömning föreslår ytterligare undersökningar som behövs, ska du anteckna dessa i brevet. Be vid behov en specialistläkare precisera vilka målen för undersökningen är. Lägg med följande som bilagor till brevet: • läkarutlåtandena gällande kunden och andra uppgifter som är viktiga med tanke på undersökningen för bedömning av arbetsförmågan • Fakturaspecifikationsblankett (PRV10L). Den instans som utför undersökningen behöver bakgrundsuppgifter om den försäkrades yrke och arbetsuppgifter samt om läkarutlåtanden och övriga utredningar i anslutning till ärendet (t.ex. ansökan om sjukdagpenning) som finns hos FPA. FPA har rätt att till den läkare eller verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården som utför undersökningen lämna ut uppgifter om den försäkrades hälsotillstånd, sjukdom, behandlingsåtgärder, yrke, arbetsförhållanden och arbetets natur (SVL 1224/2004 19 kap. 5 § 2 mom.). 3. Skapa ett Työkyvyn arviointitutkimus-arbete för i Oiwa Allt material och alla kontakter som har att göra med remitteringen till en undersökning ska fogas till arbetet i Oiwa. (Se också Oiwa-processen!) 4. Betalning av kostnaderna för undersökning Kostnaderna för undersökningen, både den försäkrades och serviceproducentens, betalas ur posten för förmånsutgifter i Tahti-systemet. Pappersfakturorna skickas till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, 00101 Helsingfors. Betalningen av fakturor är koncentrerad till Södra försäkringsdistriktet. Kostnader som betalas till kunden Ersättning för resekostnader i anslutning till undersökningen betalas till den försäkrade utan avdrag för självrisk. Resekostnaderna ersätts enligt det billigaste till buds stående färdsättet (i enlighet med SFL 4 kap.). För att kostnader för användning av egen bil eller taxi ska ersättas behövs det ett läkarintyg (Intyg för reseersättning, SV 67r) eller en utredning om att kollektivtrafikförbindelser saknas. Taxin ska inte beställas via den regionala beställningscentralen och man får inte utnyttja FPA:s direktdebitering för taxiresan. Den försäkrade har dessutom rätt att för den tid han eller hon deltar i en undersökning få • logiersättning (t.ex. övernattning på hotell) • dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan varar över 10 tim.) eller partiellt dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan varar över 6 tim.) • nattresepenning (förutsatt att minst 4 timmar av resdygnet som berättigar till dagtraktamente infaller mellan klockan 21.00 och klockan 07.00 och att kunden övernattar t.ex. hos en släkting). 16 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Bestämmelser om ovanstående finns i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (A202/200/2014) Verohallinto > Skatteförvaltningen > Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2016. Om det på grund av den försäkrades hälsotillstånd varit nödvändigt med en följeslagare ersätts även dennes resekostnader enligt samma grunder som för den försäkrade. Rätt till dagtraktamente, nattresepenning eller logiersättning föreligger inte för den tid den försäkrade på grund av undersökningen varit intagen på en undersökningsinrättning eller haft helpension som ordnats av serviceproducenten och där vistelsen varit avgiftsfri. Den försäkrade meddelar resekostnaderna på blankett PR221r och sänder fakturan i ett svarskuvert till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, 00101 Helsingfors. Reseräkningsblanketten behöver inte lämnas till FPA-byrån. Den försäkrade kan även betalas förskott på resekostnaderna utgående från de uppskattade kostnaderna om han eller hon ber om det. Om kunden ber om förskott på resekostnaderna kan du muntligen komma överens om att betala ut ett förskott. Utred om det är nödvändigt med ett förskott och om kostnaderna är skäliga. Rätten till dagpenning och nattresepenning (skattefria ersättningar för resekostnader) utreds först i samband med handläggningen av reseräkningen. Skicka kunden ett sammandrag över det avtalade förskottsbeloppet skriftligen med kundbrev YHX01 eller med funktionen Meddelanden i e-tjänsten. I sammandraget ska följande uppgifter för FPA:s fakturering ingå: • • • • • • kundens namn, adress och betalningsadressen datum reserutten (t.ex. Kajana – Uleåborg), fordon som använts och förskottsbetalningens belopp förskottsbeloppet för logi förskottsutbetalningens totalbelopp anteckningen "SAVA", som anger för utbetalaren att förskottsbeloppet ska betalas ur sjukförsäkringsfonden. Skicka kundbrevet (eller sammandraget av uppgifterna i e-tjänsten och de ovannämnda uppgifterna) till fakturahandläggningen som en pdf-fil per e-post till adressen ostolaskut@kela.fi, kirjanpito@kela.fi och vantaan-porvoon.tutkimuslaskut@kela.fi. Skriv i meddelandets ärendefält (Aihe) "Matkaennakko och kundens namn". Uppgifterna förs in i systemet för att handläggas hos Södra försäkringsdistriktet. Efter resan ska den kund som fått ett förskott också göra en reseräkning. Om resekostnaderna ersätts enligt uppvisad reseräkning behöver inget beslut utfärdas till den försäkrade. Om FPA inte kan ersätta resekostnaderna enligt den reseräkning som den försäkrade lagt fram eller om den försäkrade i övrigt särskilt begär att få ett beslut om ersättningen av resekostnaderna ska den försäkrade ges ett beslut som gjorts upp i brevhanteringssystemet (beslutsformulär PRP02). 1.3.3.3.4. Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer Sjukdagpenning för studerande När en studerande ansöker om sjukdagpenning bedöms arbetsförmågan på samma sätt som i övriga fall då sjukdagpenning beviljas. 17 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 En heltidsstuderande kan studera i liten skala under sjukdagpenningsperioden. Den studerande kan inte arbeta med annat under denna tid, eftersom den studerande betraktas som arbetsför under arbetsdagarna. Med studier i liten skala avses studier som till sin omfattning utgör högst 40 procent av den normativa målsatta studieframgången per termin eller per läsår. Under konvalescensskedet möjliggör studier i liten skala en flexibel övergång från sjukdagpenning till studiestöd. Den studerande ska själv följa med när den ovannämnda gränsen för studier i liten skala överskrids. Gör vid handläggningen av ärendet en helhetsbedömning av om det kan anses att den studerande fortfarande är arbetsoförmögen, när han meddelar att han överskridit gränsen för studier i liten skala. Flerbördsgraviditet och arbetsoförmåga Praxisen för hur sjukledighet på grund av tvillinggraviditet rekommenderats har varierat vid förlossningssjukhusen; ett A-intyg har ofta utfärdats redan efter den 25:e graviditetsveckan. Flerbördsgraviditet belastar kvinnans kropp på många sätt och medför bl.a. prematur i 40 % av tvillingfödslarna, preeklampsi, hepatos, flytningar och tromboser. På grund av att en flerbördsgraviditet avviker från en normal graviditet medför den risker. För att minimera hälsoriskerna är det i regel befogat att vid tvilling- och annan flerbördsgraviditet bevilja sjukdagpenning efter den 25:e graviditetsveckan när den behandlande läkaren bedömer att det är nödvändigt med frånvaro på grund av arbetets art. Plastikkirurgiska åtgärder och arbetsoförmåga Plastikkirurgiska åtgärder som vidtas av rent estetiska skäl är inte sådan nödvändig sjukvård som avses i sjukförsäkringslagen. Arbetsoförmågan efter dessa ingrepp anses inte heller vara föranledd av sjukdom, varvid rätt till sjukdagpenning saknas. Om en oväntad komplikation emellertid tillstöter i samband med ett estetiskt kirurgiskt ingrepp, kan behandlingen av komplikationen anses bero på sjukdom. Då har den försäkrade rätt till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader och för förlorad inkomst. En plastikkirurgisk åtgärd som utförts inom den offentliga hälso- och sjukvården är alltid nödvändig sjukvård och arbetsoförmågan efter åtgärden berättigar till sjukdagpenning. Åtgärder som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården En åtgärd som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården (t.ex. en fetmaoperation eller en könskorrigerande operation) är i regel nödvändig sjukvård. Arbetsoförmåga som omedelbart följer på åtgärden berättigar till sjukdagpenning ifall arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden. Grunden för sjukdagpenningen behöver inte utredas särskilt. Väntan på undersökning, vård eller behandling Att en kund väntar på att komma till undersökning eller på att få vård eller behandling är inte i sig ensamt en tillräcklig orsak för att bevilja dagpenning. Du blir tvungen att från fall till fall utreda och vid behov be om ytterligare utredning av situationen och du, eller en specialistläkare, måste bedöma om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför. Vid många långtidssjukdomar går sjukdomen i vågor. Artros är t.ex. en sjukdom som periodvis ger mera symptom. Om en patient har fått en remiss till tilläggsundersökningar inom den specialiserade sjukvården betyder det dock inte alltid nödvändigtvis att patienten skulle vara arbetsoförmögen under hela väntetiden. 18 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Drog- eller alkoholanvändning och arbetsoförmåga I fråga om missbruksrelaterade sjukdomar ska rätten till sjukdagpenning bedömas på samma grunder som andra sjukdomar. För bedömningen av villkoren för beviljande av dagpenning ska den försäkrade lämna in ett läkarintyg eller -utlåtande om arbetsoförmågan. Vad gäller avgiftning i öppen vård ska arbetsförmågan bedömas under iakttagande av anvisningarna och principerna för bedömning av arbetsoförmåga. Missbrukarvård i sluten vård ordnas oftast vid rehabiliteringsinrättningar inom missbrukarvården. Rehabiliteringspenningen är primär i förhållande till sjukdagpenningen. Utred först den försäkrades möjlighet att få rehabiliteringspenning. Observera att det kan bli aktuellt att bevilja rehabiliteringspenning även om det inte är fråga om en sådan institution för missbrukarvård som godkänts av FPA (rehabiliteringsbeslutet har t.ex. fattats på basis av lagen om företagshälsovård). Om inte villkoren för rehabiliteringspenning uppfylls ska den försäkrades rätt till sjukdagpenning bedömas. Om den försäkrade är arbetsoförmögen enligt sjukförsäkringslagen och en del av vården genomförs i form av Minnesota-vård utgör detta inte ett hinder för dagpenning. Läs mer om missbrukarrehabilitering under Ratkaisutyö – Individuell missbrukarrehabilitering. Om de övriga villkoren för beviljande av sjukdagpenning uppfylls ska man bedöma om den negativa inverkan som missbruket haft på arbets- och funktionsförmågan varit så betydande att den försäkrade har behövts tas in på en inrättning för missbrukarvård eller på sjukhus för vård och rehabilitering efter en relativt lång missbruksperiod. I sådana situationer varar den betydande nedsättningen i den fysiska och psykiska funktionsförmågan efter avgiftning och de behandlingsåtgärder som den kräver i regel ungefär 30 dagar. Den sökande kan redogöra för arbetsoförmågan med ett läkarintyg A och ett intyg om intagning på inrättning. Om den slutna vården fortgår i mer än 30 dygn ska man begära ett utlåtande B. Uppgiften om intagning för avgiftning i sluten vård och missbruksdiagnosen som sådana kan efter 30 dygn inte längre betraktas som bevis på en betydande nedsättning av funktionsförmågan. Läs vid behov mer i rekommendationerna för god medicinsk praxis. Yrkessjukdomar Yrkessjukdomar är sjukdomar som huvudsakligen orsakas av någon fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. I lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fastställs vilka sjukdomar som anses vara yrkessjukdomar. En del av yrkessjukdomarna behandlas i regel av företagsläkaren, t.ex. belastningsskador. Yrkessjukdomen kan i första hand undersökas vid det egna områdets centralsjukhus. Vid behov kan patienten remitteras för ytterligare undersökningar till Arbetshälsoinstitutet eller dess regionala polikliniker. Avsikten med arbetsplatsutredningar är att identifiera möjliga orsaker till yrkessjukdomar, till exempel allergiframkallande kemikalier och expositionsvägar samt göra bedömningar. De vanligaste yrkessjukdomarna kan vara sjukdomar i andningsorganen, yrkeshudsjukdomar, sjukdomar i nervsystemet, sjukdomar i rörelseorganen och andra yrkessjukdomar, så som sjukdomar orsakade av vibration, infektionssjukdomar och bullerskada. Yrkessjukdomen ersätts av det försäkringsbolag där arbetsgivaren hade sin olycksfallsförsäkring när yrkessjukdomen uppkom. Ersättningen förutsätter ett orsakssamband mellan skadan eller sjukdomen som ersätts och exponeringen i arbetet. Alla sjukdomar som har ett orsakssamband till arbetet är ändå inte yrkessjukdomar. När man misstänker en yrkessjukdom ska utredningen om ersättningsskyldighet inledas vid arbetsgivarens försäkringsbolag. Därtill ska man be om ett dröjsmålsintyg för handläggningen av sjukdagpenningen. 19 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om den försäkrade uppvisar symtom i arbetet kan han eller hon ha rätt till sjukdagpenning t.ex. utifrån infektionssjukdomar som ger olika andningssymtom. När den faktiska orsaken till symtomen framkommer och arbetsförmågan utanför exponeringen klarnar har man inte längre rätt till sjukdagpenning. 1.3.3.3.5. Den dag då arbetsoförmågan börjar och arbetsoförmåga utan avbrott Den försäkrade ska uppvisa ett läkarintyg om arbetsoförmågan ifall arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden. För självrisktiden är en utredning av t.ex. arbetsgivaren eller hälsooch sjukvården tillräcklig. Handlägg alltid ett dagpenningsärende räknat från den dag då en tid av arbetsoförmåga utan avbrott började. Den försäkrade kan inte själv välja vilken dag arbetsoförmågan började. Lägg märke till att den försäkrade kan ha arbetat under dagen för insjuknandet. Om läkarintyg saknas för ett veckoslut ska du ta reda på om den försäkrade varit frånvarande från arbetet. För veckoslut behövs inte nödvändigtvis läkarintyg om samma sjukdom fortsätter på måndagen. Om man saknar läkarintyg för en ledig vardag kan arbetsoförmågan inte ses som oavbruten. Det här gäller också lediga vardagar för skiftesarbetande. Den som söker FöPL-dagpenning kan för själrisktiden visa upp ett sjukintyg som en hälsovårdare eller sjukskötare skrivit. Om arbetsoförmågan beror på olycksfall i arbetet eller trafikskada ska uppgift om datumet då den fortgående arbetsoförmågan började inhämtas av försäkringsbolaget. Den kontinuerliga arbetsoförmågan anses ha börjat då olycksfallet inträffade även om sjukdagpenning inte har sökts. 1.3.3.3.6. Rehabiliteringsbehov och totalsituation Möjligheterna till partiell sjukdagpenning, rehabilitering, arbete eller pension ska utredas så tidigt som möjligt. När ett dagpenningsärende avgörs ska den försäkrades totalsituation utredas särskilt • när flera korta perioder av arbetsoförmåga följer på varandra, men sjukdomen inte nödvändigtvis kräver pensionering • när den försäkrade har varit arbetslös eller • när den försäkrade annars klarar sig dåligt socialt sett. Utredning av rehabiliteringsbehovet I lagstiftningen har vissa kontrollpunkter definierats för att tidigt upptäcka behov av rehabilitering och för att säkerställa att rehabiliteringen verkställs. FPA ska utreda en försäkrads behov av rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt, dock senast när antalet dagar som räknas in i maximitiderna för sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning sammanlagt överstiger 60 dagar (SFL 1224/2004 12 kap. 6 §). Vid utredningen är det av största vikt att i ett tillräckligt tidigt skede upptäcka en väsentlig nedsättning av arbetseller studieförmågan förorsakad av klientens sjukdom och helhetssituation samt behovet av rehabilitering i anslutning till dessa. Utredning av rehabiliteringsbehovet kräver samarbete mellan sjukdagpenningshandläggaren, rehabiliteringsförmånshandläggaren och sakkunnigläkaren. Med 20 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 det dagpenningsbeslut i och med vilket 60 betalningsdagar överskrids tillsänds kunden automatiskt som bilaga brevet Information om rehabilitering (SV 11). FPA kan utreda rehabiliteringsbehovet trots att undersökningar pågår om detta är nödvändigt för att utreda om klientens arbetsförmåga har försämrats väsentligt. FPA behöver inte utreda behovet av yrkesinriktad rehabilitering om det utreds på annat håll. Efter att rehabiliteringsbehovet har utretts hänvisas klienten vid behov till FPA:s eller andra instansers rehabiliteringstjänster. Utbetalning av sjukdagpenningen efter att den betalats för 90 vardagar förutsätter ett utlåtande från företagshälsovården om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjligheter att återgå till arbetet. Läs mer Utbetalning > Villkor för utbetalning efter 90 dagar. Genomförande av utredningen Utred rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna i första hand utifrån de utlåtanden och handlingar som finns tillgängliga vid FPA. Samarbeta med en sakkunnigläkare. Vid behov kan du per telefon be kunden lämna ytterligare information om vård- och rehabiliteringsplanen. Om behovet av rehabilitering inte kan utredas utgående från tillgängliga handlingar ska tilläggsutredning inhämtas. Sådana är till exempel • • • • • • medicinska utredningar arbetsgivarens utredning om arbetet och arbetsförhållandena utlåtande från arbets- och näringsbyrån utredningar från socialväsendet utlåtande från klientsamarbetsgruppen andra eventuella expertutlåtanden Om det för utredningen av den försäkrades hälsotillstånd eller bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga behövs särskild sakkunskap och mera omfattande utredningar kan den försäkrade hänvisas till tilläggsundersökningar (SFL 1224/2004 15 kap. 13 §). Behovet av rehabilitering kan även utredas via FPA eller arbetspensionsanstalten genom en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning (FRPL 566/2006 6,7 och 12 §). 1.3.3.3.7. Information om möjligheterna till rehabilitering Brevet PRI02 skickas till kunden i samband med satskörningen när den 150 dagpenningsdagen har förflutit. Samtidigt fastställs och skickas tidpunkten för primärtidens utgång till Pensionsskyddscentralen. När man avgör ett dagpenningsärende kan man förhindra att brevet skickas ut ifall • arbetsoförmågan varar mindre än en månad efter den 150:e dagpenningsdagen • den försäkrade har sökt eller genomgår yrkesinriktad rehabilitering eller medicinsk rehabilitering • den försäkrade har sökt eller får rehabiliteringspenning eller inkomstbortfallsersättning för rehabiliteringstiden • den försäkrade har delinvalidpension. Den försäkrade informeras med kundbrev PRI04 om sökande av sjukpension enligt folkpensionslagen när dagpenningsansökan avslås men den försäkrade kan ha rätt till sjukpension. 21 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.3.3.3.8. Arbetsförmågerådgivning Återgången till arbetet för en kund med sjukdagpenning stöds genom arbetsförmågerådgivning om det finns risk för att arbetsoförmågan blir långvarig, att kunden måste söka sjukpension eller kunden har behov av särskilt stöd. Med hjälp av urvalskriterierna nedan kan handläggaren hänvisa sjukdagpenningskunder till arbetsförmågerådgivning. Urvalskriterier En kund ska hänvisas till arbetsförmågerådgivning om • kunden har långvariga och/eller upprepade korta sjukskrivningar och sammanlagt över 60 sjukdagpenningsdagar. • den som avgör sjukdagpenningsärendet vid handläggningen bedömer att kundens situation kräver stöd från en arbetsförmågerådgivare t.ex. av följande anledningar: – det är fråga om en ung person – det är fråga om en arbetstagare för vilken inget utlåtande kan fås angående de 90 dagarna på grund av avsaknad av företagshälsovård – det är fråga om en arbetstagare för vilken företagshälsovården inte aktivt sköter ärendet gällande arbetsförmågan. • kunden får avslag på sin sjukdagpenningsansökan på medicinska grunder och han eller hon behöver särskilt stöd i sin situation. Det är fråga om till exempel en ung, arbetslös kund som har utmaningar att få fotfäste i samhället och i arbetslivet. • sakkunnigläkaren anser att kunden kunde ha nytta av arbetsförmågerådgivning • kunden har beviljats sjukdagpenning för maximitiden, sjukdagpenning har sökts för tiden efter maximitiden och kundens situation ser ut som så att han eller hon skulle ha nytta av arbetsförmågerådgivning. Det är inte fråga om en allvarlig sjukdom som leder till arbetsoförmåga. Exempel 1 Du håller på att handlägga en kunds ansökan om sjukdagpenning 15.1–15.2. Kundens arbetsoförmåga beror på en ryggsjukdom. Kunden har tidigare beviljats sjukdagpenning på grund av samma sjukdom för ungefär 2,5 månader sammanlagt 65 utbetalningsdagar. I sitt ställningstagande framför sakkunnigläkaren att det vore bra att få kunden med i processen för arbetsförmågerådgivningen så att man närmare kan utreda möjligheterna till en återgång i arbete och göra upp planer med tanke på detta. I det här fallet uppfylls två urvalskriterier – utbetalningsdagarnas antal är över 60 och sakkunnigläkaren rekommenderar att kunden hänvisas till arbetsförmågerådgivning. Hänför fallet till processen för arbetsförmågerådgivningen och avgör ansökan om sjukdagpenning. Skriv in i anteckningarna för bedömningen av arbetsförmågan varför du hänvisar kunden till arbetsförmågerådgivning. Beskriv i korthet också kundens helhetssituation som du redan fått en bild av vid handläggningen av ansökan om sjukdagpenning. Även om något urvalskriterium uppfylls ska kunden inte hänvisas till arbetsförmågerådgivning om 22 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • kunden tillfrisknar och återhämtar sig från sin sjukdom som förväntat och helhetssituationen är klar • rehabilitering har redan satts in eller handläggningen ankommer på den som sköter rehabiliteringsärenden • företagshälsovården/hälso- och sjukvården enligt läkarutlåtande eller annan utredning aktivt sköter kundens arbetsförmågeärende • kundens sjukdomstillstånd är svårt och stödåtgärder för en återgång i arbete är inte aktuella i detta skede • kunden får redan arbetsförmågerådgivning Exempel 2 Du håller på att handlägga en kunds ansökan om sjukdagpenning 15.1–29.1. Kundens arbetsoförmåga beror på blindtarmsinflammation. Kunden har tidigare beviljats sjukdagpenning för annan sjukdom för ungefär 2,5 månader sammanlagt 67 utbetalningsdagar, varefter han har återgått till sitt arbete. I detta fall uppfylls urvalskriteriet – över 60 utbetalningsdagar. Hänför dock inte kunden till processen för arbetsförmågerådgivningen i det här skedet, eftersom det är fråga om en sjukdom som man tillfrisknar från och kunden återgår till sitt arbete efter sjukledigheten. Avgör ansökan om sjukdagpenning. Läs mer Ratkaisutyö – Työkykyneuvonnan apuvälineet 1.3.3.4. Villkor för beviljande av FöPL-dagpenning FöPL-sjukdagpenning betalas till FöPL-försäkrade företagare för en del av sjukdagpenningens självrisktid. Rätt till FöPL-dagpenning har en person som är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och som då arbetsoförmågan inträder har en gällande obligatorisk eller frivillig pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (SFL 1224/2004 8 kap. 10 §). Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare upphör försäkringen att gälla om det av ett meddelande av företagaren eller på basis av någon annan utredning framgår att företagaren har upphört med sin företagsverksamhet eller annars inte längre är försäkringsskyldig. Pensionsanstalten avslutar försäkringen om villkoren för försäkring inte längre uppfylls t.ex. på grund av en lång period av arbetsoförmåga. FöPL-försäkringen kan avslutas dagen före arbetsoförmågans inträde. FöPL-försäkringen måste gälla fram till dagen innan arbetsoförmågan började för att den försäkrade ska kunna få FöPL-dagpenning. Om den föregående dagen är en lördag eller söndag kan FöPL-dagpenning beviljas förutsatt att FöPL-försäkringen gällde föregående fredag. Vid handläggningen av FöPL-dagpenningen och bedömningen av arbetsoförmågan tillämpas bestämmelserna och anvisningarna om sjukdagpenning. Bestämmelserna om sjukdagpenningen tillämpas dock inte i bl.a. följande situationer: • FöPL-dagpenning betalas inte till arbetsgivare 23 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • FöPL-dagpenningsdagarna räknas inte in i sjukdagpenningsdagarna och beaktas således inte heller i maximitiden eller i primärtiden. • på FöPL-dagpenning tillämpas inte bestämmelsen om en självrisk på en dag om arbetsoförmågan inträder på nytt inom 30 dagar från den dag för vilken dagpenning senast betalades. LFöPL-försäkringens inverkan på FöPL-dagpenningen Företagare och stipendiater som samtidigt har en gällande FöPL-försäkring och LFöPL-försäkring när arbetsoförmågan inträder har rätt till dagpenning för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen på grundval av båda försäkringarna. Förhållandet till andra förmåner På FöPL-dagpenning tillämpas samma bestämmelser som på sjukdagpenning. Om företagaren på grundval av arbetsoförmåga t.ex. fått ersättning enligt någon annan lag och han eller hon söker FöPL-dagpenning för samma tid på grundval av samma arbetsoförmåga, avdras ersättningen enligt den andra lagen från FöPL-dagpenningen. 1.3.4. Självrisktid Rätt till sjukdagpenning föreligger inte för självrisktiden. Löntagare har en på arbetsavtalslagen baserad rätt att få lön för sjukdagpenningens självrisktid. FöPL-försäkrade kan få FöPL-dagpenning från FPA för en del av sjukdagpenningens självrisktid som är 1+9 vardagar. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) betalar på motsvarande sätt LFöPL-dagpenning till LFöPL-försäkrade. En mottagare av arbetslöshetsförmån (arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd) som blivit arbetsoförmögen har rätt till arbetslöshetsförmån för sjukdagpenningens självrisktid (UAL 1290/2002 3 kap. 3 § 4 mom.). En förutsättning är att personen inte får annan lagstadgad ersättning som motsvarar dagpenningen eller lön för sjukdomstid av arbetsgivaren. 1.3.4.1. Självrisktid 1 + 9 Sjukdagpenning beviljas från första vardagen efter självrisktiden. Självrisktiden är dagen för insjuknandet och de 9 närmast följande vardagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 7 §). Kontrollera att arbetsoförmågan är kontinuerlig under självrisktiden. Det kan hända att den försäkrade har arbetat under dagen för insjuknandet. Med vardagar avses andra dagar än söndagar och helg- och söckenhelgdagar. Självrisktiden räknas från arbetsoförmågans början också i de fall då ansökan är försenad. 1.3.4.2. Självrisktid 1 dag Om arbetsoförmåga inträder på grund av samma sjukdom på nytt inom 30 dagar från den dag som det senast betalades sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning för, ska sjukdagpenning betalas 24 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 från och med följande vardag efter det att arbetsoförmågan inträdde (dagen för insjuknandet), dvs. självrisktiden är en dag (SFL 1224/2004 8 kap. 7 § 2 mom.). Det kan hända att den försäkrade har arbetat under dagen för insjuknandet. Exempel Den försäkrade har beviljats sjukdagpenning för tiden 1.1.2015–12.3.2015. Om samma sjukdom återkommer inom 30 dagar från det att sjukdagpenning utbetalades föregående gång, dvs. senast 11.4.2015, är självrisktiden 1 dag. 1.3.4.3. Ingen självrisktid Ingen självrisktid tillämpas om arbetsoförmåga som berättigar till sjukdagpenning börjar eller fortgår efter rehabiliteringspenning eller partiell sjukdagpenning som omedelbart föregått dagpenningen (SFL 1224/2004 8 kap. 7 § 3 mom.). • Med rehabiliteringspenning avses • FPA-rehabiliteringspenning • enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd • ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, militärskadelagen eller militärolycksfallslagen. 1.3.4.4. 55 dagar väntetid Sjukdagpenning betalas ut till minimibelopp efter att arbetsoförmågan på grund av sjukdom har varat i minst 55 kalenderdagar utan avbrott (SFL 1224/2004 8 kap. 7 §). Om det när arbetsoförmågan börjar är uppenbart att arbetsoförmågan kommer att fortgå minst maximitiden för dagpenningen, betalas minimibeloppet av sjukdagpenningen genast efter 1 + 9 vardagar utan väntetid. 1.3.4.5. Självrisktid för FöPL-dagpenning Självrisktiden för den FöPL-försäkrades sjukdagpenning är dagen för insjuknandet och de 3 närmast följande vardagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 10 §). FöPL-dagpenning beviljas högst fram till utgången av självrisktiden på 1+9 vardagar enligt SFL. FöPL-dagpenning beviljas även om arbetsoförmågan inte varar hela den nämnda självrisktiden men dock en längre tid än självrisktiden för FöPL-dagpenningen. På FöPL-dagpenningen tillämpas inte självrisktiden på 1 vardag för dagpenning enligt SFL i situationer där arbetsoförmågan börjar på nytt inom 30 dagar på grund av samma sjukdom. Om den försäkrade har fått FöPL-dagpenning för endast en del av självrisktiden på 1+9 vardagar enligt SFL och pga. samma sjukdom blir sjuk på nytt inom 30 dagar, kan FöPL-dagpenning betalas först efter en självrisktid om 1+3 vardagar. 25 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Exempel Den sökande är arbetsoförmögen under tiden 1.6 (mån) – 8.6.2015 (mån). Sökanden har en gällande FöPL-pensionsförsäkring 1.6.2015. Självrisktiden för FöPL-dagpenningen är 1.6–4.6.2015. Den sökande beviljas FöPL-dagpenning för tiden 5.6–8.6.2015 (tre vardagar, fre, lör och mån). Han blir på nytt arbetsoförmögen på grund av samma sjukdom 11.6–12.6.2015. Han har inte rätt till sjukdagpenning på grundval av en självrisktid på en dag, eftersom arbetsoförmågan första gången inte varade över sjukdagpenningens självrisktid (1 + 9 vardagar). Han har inte heller rätt till FöPL-dagpenning, eftersom arbetsoförmågan inte varat längre än FöPL-dagpenningens självrisktid efter 11.6. 1.3.4.6. LFöPL-dagpenning från LPA För sjukdagpenningens självrisktid betalar LPA LFöPL-dagpenning till personer som är försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (lagen 118/1991). Självrisktiden för LFöPLdagpenning omfattar dagen för insjuknandet och de 3 därpå följande dagarna. Självrisktiden löper alla kalenderdagar. LFöPL-dagpenningens belopp är 1/514 av LFöPL-arbetsinkomsten. Läs mer LPA-sjukdagpenning 1.3.5. Maximitiden Sjukdagpenning beviljas högst till utgången av kalendermånaden före den månad då antalet dagpenningsdagar skulle uppgå till 300. I maximitiden medräknas alla vardagar, också lördagar och helgdagsaftnar (SFL 1224/2004 8 kap. 8 §). Notera att den partiella sjukdagpenningen har en egen maximitid på 120 vardagar. Uppnådd maximitid för partiell sjukdagpenning inverkar inte på maximitiden för sjukdagpenning. I beslutet till den försäkrade anges att maximitiden uppfylls i slutet av den månad som föregår den månad under vilken 300 dagpenningsdagar skulle uppnås. Beslut om maximitiden fattas även om arbetsoförmågan upphör under den månad vid vars utgång maximitiden går ut. Exempel Den försäkrade har fått sjukdagpenning för 300 dagar 15.2.2015. Han har rätt till sjukdagpenning fram till 31.1.2015. Arbetsoförmågan upphörde 15.1.2015. Den försäkrade får ett beslut om maximitiden, men dagpenning betalas endast fram till 15.1.2015. Om arbetsoförmågan emellertid fortsätter på grund av samma sjukdom fr.o.m. 19.1.2015 kan den försäkrade beviljas dagpenning ännu för tiden 19.1–31.1.2015. 26 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.3.5.1. Maximitiden och primärtiden Primärtiden fastställs för definitionen av begynnelsetidpunkten för full sjukpension. Primärtiden och maximitiden sammanfaller om arbetsoförmågan efter att primärtiden fastställts fortsätter utan avbrott fram till dess att primärtiden går ut. Om den försäkrades arbetsoförmåga efter att primärtiden fastställts dock inte fortsätter utan avbrott, avviker primärtiden och maximitiden från varandra och sjukdagpenning kan betalas fram till utgången av maximitiden. 1.3.5.2. Beräkning av maximitiden I maximitiden tar man med alla sjukdagpenningdagar under de två föregående åren från inträdet av arbetsoförmåga på vilken man tillämpar självrisktiden på 1+9 vardagar. Om den försäkrade varit arbetsför minst 12 månader utan avbrott beaktas inte dagpenningsdagarna dessförinnan i maximitiden. Tidigare dagpenningsdagar omräknas alltid vid beviljandet av sådan dagpenning där karenstiden 1 + 9 vardagar tillämpas. I maximitiden inräknas också sådan tid av arbetsoförmåga som börjat före ansökan om dagpenning och för vilken den försäkrade inte har ansökt om dagpenning eller för vilken han eller hon inte beviljats dagpenning på grund av en annan ersättning. Dessutom förutsätts att den försäkrade under den tiden varit arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och att arbetsoförmågan fortsätter utan avbrott. Exempel 1 Den försäkrade har fått ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen 1.9.2014–31.5.2015. Han har inte sökt sjukdagpenning. Den försäkrades arbetsoförmåga fortgår från 1.6.2015, och han söker sjukdagpenning från och med denna tidpunkt. Den försäkrade ombes lämna in utredningar om den arbetsoförmåga som inträdde 1.9.2014 till FPA. Om den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i SFL och han uppfyller de övriga villkoren beviljas han sjukdagpenning fr.o.m. 1.9.2014. Sjukdagpenningsdagarna fr.o.m. 1.9.2014 räknas med i maximitiden. Exempel 2 Den försäkrade har fått dagpenning enligt trafikförsäkringslagen 1.9.2014–31.5.2015. Han har inte sökt sjukdagpenning. Han har återgått till arbetet, men blir på nytt arbetsoförmögen på basis av samma sjukdom 1.9.2015. Den försäkrade ansöker om sjukdagpenning. Dagpenningen beviljas efter självrisktiden på 1+9 vardagar. I maximitiden för dagpenningen tar man med sjukdagpenningsdagarna för tiden efter självrisktiden. I maximitiden inräknas också sådana dagar för vilka den försäkrade har rätt till dagpenning på grundval av arbetsoförmåga, men dagpenningen betalas inte eftersom • utbetalningen av dagpenningen har avbrutits på grund av att arbetstagaren inte har lämnat in ett utlåtande av företagshälsovården till FPA senast när dagpenning har betalats ut för 90 vardagar • den försäkrade avtjänar fängelsestraff som han eller hon dömts till, med undantag av förvandlingsstraff för böter • den försäkrade fullgör beväringstjänst, frivillig militärtjänst som motsvarar beväringstjänst eller fullgör vapenfri tjänst, är reservist eller lantvärnsman i försvarsmaktens tjänst eller fullgör civiltjänst • den försäkrades arbetsinkomster understiger minimibeloppet 27 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • den försäkrade uppfyller inte arbetsvillkoret • den försäkrade på grund av arbetsoförmåga har rätt till ersättning för inkomstbortfall som är större än sjukdagpenningen på grundval av någon annan lag • den försäkrade har fått föräldradagpenning under tiden av arbetsoförmåga • i maximitiden inkluderas dock inte förtida moderskapspenning, eftersom den är en förmån som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 2 mom.) • ansökan är försenad. (SFL 1224/2004 8 kap. 8 § 3 mom.). Dagpenningsdagar som betalats i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen beaktas vid beräkningen av maximitiden för sjukdagpenningen på samma sätt som om dagpenning från Finland hade betalats för motsvarande tid. Betalningsdagarna kan vid behov efterfrågas med blankett E 001 av förbindelseorganet i det föregående behöriga landet eller av personens föregående sjukförsäkringskassa, om man känner till dess adress. (Förordning 883/2004 art. 5 och 1408/71 art. 35) 1.3.5.3. I maximitiden inkluderas inte I maximitiden inkluderas inte • dagar för vilka dagpenning inte beviljats på den grund att den försäkrade inte alls har rätt till dagpenning t.ex. på grund av en hindrande förmån • FöPL-dagpenningsdagar • dagpenningsdagar enligt lagen om smittsamma sjukdomar • donationsdagpenningsdagar • dagar med partiell sjukdagpenning. 1.3.6. Rätt till dagpenning efter maximitiden När maximitiden för sjukdagpenningen uppnåtts kan den försäkrade få dagpenning på grundval av samma sjukdom efter att ha varit arbetsför i minst 12 månader utan avbrott. Notera att personen anses vara arbetsför utan avbrott även om det i perioden på 12 månader ingår korta perioder av arbetsoförmåga som varar högst självrisktiden på 1+9 vardagar. Om det är fråga om en ny sjukdom förutsätts inte att personen varit arbetsför i minst 12 månader. (SFL 1224/2004 8 kap. 9 § 1–4 mom.) Den försäkrade kan få sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom trots att maximitiden uppnåtts om han eller hon återgår till arbetet och sjukdomen återkommer när arbetet fortgått utan avbrott minst 30 dagar. Dagpenningen betalas i en eller flera perioder för högst 50 vardagar. (SFL 1224/2004 8 kap. 9 § 5 mom.) Om en försäkrad söker sjukdagpenning efter att maximitiden uppnåtts och han eller hon är arbetsoförmögen, ska man utreda om kravet på en 12 månaders arbetsför tid uppfylls. Om det uppfylls kan dagpenning beviljas. Om tiden som arbetsför inte uppgår till 12 månader ska man utreda om det är fråga om samma sjukdom eller en ny sjukdom. Om det är fråga om en ny sjukdom kan dagpenning beviljas. Om det är fråga om samma sjukdom som under maximitiden ska man utreda den försäkrades tid i arbete efter maximitiden. Den försäkrade kan ha rätt till tilläggsdagar efter maximitiden på grundval av 30 dagars oavbrutet arbete. 28 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.3.6.1. Efter 12 månaders arbetsförmåga Dagpenning kan beviljas trots att maximitiden uppnåtts när den försäkrade har varit arbetsför utan avbrott i minst 12 månader efter att maximitiden uppnåddes. Den oavbrutna tiden som arbetsför avbryts inte av perioder av arbetsoförmåga som varar högst självrisktiden på 1+9 vardagar. (SFL 1224/2004 8 kap. 9 §) När en försäkrad söker dagpenning på nytt efter maximitiden ska man i första hand ta reda på om den försäkrade är arbetsoförmögen. Om den försäkrade inte kan betraktas som arbetsoförmögen ska ansökan avslås på grundval av detta. Ifall den tidigare utgången av maximitiden också skulle utgöra ett hinder för att bevilja dagpenningen anges dessutom en motiveringstext angående denna sekundära avslagsgrund automatiskt i beslutet. Avslå ansökan enbart på grundval av uppnådd maximitid endast i fall att den försäkrade är arbetsoförmögen. Notera att den försäkrades yrke och sedvanliga arbete kan ha ändrat sedan den föregående maximitiden. Exempel 1 Den försäkrade skulle ha fått sjukdagpenning för 300 dagar 16.2.2015. Den försäkrade har alltså rätt till sjukdagpenning fram till 31.1.2015. Arbetsoförmågan upphörde 31.1.2015. Den försäkrades rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom börjar tidigast 1.2.2016. Om den försäkrades arbetsoförmåga på grundval av samma sjukdom börjar på nytt och den försäkrade har förvärvsarbetat utan avbrott minst 30 dagar efter att maximitiden uppnåddes kan han eller hon få rätt till tilläggsdagar. Läs mer under punkten 50 tilläggsdagar utifrån samma sjukdom (Ratkaisutyö > Sairastaminen > Sairauspäiväraha > Vakuutetun oikeus > Päivärahaoikeus enimmäisajan jälkeen > 50 lisäpäivää saman sairauden perusteella.) Exempel 2 Den försäkrade skulle ha fått sjukdagpenning för 300 dagar 15.2.2014. Den försäkrade har rätt till dagpenning fram till 31.1.2014. Därefter har han fått rehabiliteringsstöd fram till 28.2.2015. Den försäkrades rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom börjar tidigast 1.3.2016, om inte han efter rehabiliteringsstödet har återgått i arbete för minst 30 dagar. I tiden av 12 månaders arbetsförmåga får inte ingå perioder av arbetsoförmåga som överstiger självrisktiden på 1+9 vardagar. När man bedömer om tiden av 12 månaders arbetsförmåga uppfylls ska man beakta de läkarutlåtanden som den försäkrade har lämnat in för sjukdagpenningen eller pensionen och bedöma arbetsförmågan utgående från dem. Sjukdomsdiagnosen saknar betydelse vid utredningen av tiden för arbetsförheten. Om den försäkrade inte har sökt sjukdagpenning och inte visat upp läkarutlåtanden under 12 månader och om det inte heller i övrigt framgår av handlingarna att den försäkrade skulle ha varit arbetsoförmögen, ska han eller hon anses ha varit arbetsför. Den försäkrade kan i regel anses vara arbetsför även under den tid då han eller hon på grundval av partiell arbetsoförmåga har fått partiellt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension. Som arbetsför betraktas inte en försäkrad • som får partiell sjukdagpenning 29 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • den period för vilken den försäkrade får partiell sjukdagpenning räknas inte med i tiden av 12 månaders arbetsförmåga • som har full lagstadgad sjukpension, rehabiliteringsstöd eller annan ersättning på grundval av arbetsoförmåga. Med tiden av arbetsförmåga jämställs tid för vilken den försäkrade har • fått rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner • fått enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd • fått ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen eller militärskadelagen • varit arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån • Kontrollera vid behov via telefontjänsten Jobblinjen på adressen www.tetjanster.fi. • Som arbetslös betraktas den som inte står i anställningsförhållande eller tjänsteförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete. Som arbetslös betraktas dessutom den som är permitterad på heltid och som har rätt till jämkad arbetslöshetsdagpenning samt en person vars arbete och löneutbetalning har avbrutits helt och hållet av någon orsak som kan jämställas med permittering. • Som arbetssökande betraktas en person som är registrerad som arbetssökande i arbetsförvaltningens informationssystem, som har hållit sin arbetsansökan i kraft, har meddelat sina kontaktuppgifter till arbets- och näringsbyrån och som sköter sina ärenden hos arbets- och näringsbyrån som byrån förutsätter. • deltagit i service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller i studier som avses i 6 kap. i denna lag • rätt till förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eftersom ansökan om sjukpension ännu är anhängig eller har avslagits. Notera att tiden av 12 månaders arbetsförmåga uppnås och ny rätt till sjukdagpenning kan börja även om den försäkrade av hälsoskäl inte har varit arbetsför efter maximitiden om han eller hon under denna tid dock oavbrutet har varit arbetslös arbetssökande. Då är det inte av betydelse om den försäkrade har visat upp läkarutlåtanden om sin arbetsoförmåga under dessa 12 månader. Den oavbrutna tiden som arbetslös arbetssökande anses avbruten om den överstiger självrisktiden för sjukdagpenning (1+9 vardagar). T.ex. har arbetssökandet inte återupptagits i tid vilket har lett till att arbetssökningen avbrutits. Om den försäkrade inte har varit i arbete under de 12 månader som föregick arbetsoförmågan och tiden inte kan jämställas med en period av arbetsförhet ska du alltid be en specialistläkare om en bedömning av den nuvarande arbetsoförmågan samt av arbetsoförmågan under de 12 månaderna som föregick den. Om den försäkrade har varit arbetsför under hela den 12 månader långa perioden kan han eller hon efter att ha blivit arbetsoförmögen ha rätt till en ny sjukdagpenningsperiod. Om den försäkrade inte har rätt till en ny sjukdagpenningsperiod ska du uppmana honom eller henne att ansöka om rehabiliteringsstöd eller sjukpension. Exempel 1 Maximitiden har uppnåtts 31.3.2014. Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Han har visat upp ett läkarutlåtande B fr.o.m. 1.4.2015. Enligt sakkunnigläkaren är han arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Han har rätt till sjukdagpenning fr.o.m. 1.4.2015. 30 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Exempel 2 Maximitiden har uppnåtts 31.3.2014. Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Han har sökt sjukdagpenning medan han varit arbetslös arbetssökande för tiderna 1.5– 15.7.2014 och 15.9–31.10.2014. Ansökningarna har avslagits. Den sökande har betraktats som arbetsoförmögen, men tiden av 12 månaders arbetsförmåga uppfylls inte. Den försäkrade har sökt sjukdagpenning på nytt med ett läkarutlåtande enligt vilket han har betraktats som arbetsoförmögen 1.3–31.5.2015. Sakkunnigläkaren anser den försäkrade vara arbetsoförmögen under den tiden. Sjukdagpenningen avslås för tiden 1–31.3.2015. Rätten till dagpenning börjar fr.o.m. 1.4.2015. Dagpenningen betalas efter självrisktiden på 1+9 vardagar. Sjukdagpenningen kan beviljas för tiden av arbetsoförmåga fr.o.m. 1.4.2015 utgående från det läkarutlåtande som skrivits för tiden 1.3–31.5.2015, förutsatt att arbetsoförmågan fr.o.m. 1.4.2015 kan bedömas utgående från detta utlåtande. Om det inte är möjligt att göra en bedömning behövs en ny utredning om arbetsoförmågan fr.o.m. 1.4.2015. En försäkrad som efter att maximitiden uppnåtts och under sjukpensionstiden arbetat utan avbrott i 12 månader innan arbetsoförmågan inträdde har rätt att få dagpenning på nytt om han eller hon blir oförmögen att utföra det arbete som utfördes under pensioneringen. Om det är fråga om en ny sjukdom kan rätten till dagpenning börja redan före 12 månaders tid i arbete. Om dagpenningshandlingarna inte längre finns att tillgå ska man utreda på vilka grunder sjukpensionen har beviljats. 1.3.6.2. På grundval av en ny sjukdom Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning trots att maximitiden gått ut även om han eller hon inte varit arbetsför i 12 månader, ifall arbetsoförmågan beror på en ny sjukdom. På grundval av en ny sjukdom kan dagpenningen beviljas på nytt för maximitiden (SFL 1224/2004 8 kap. 9 §). En sjukdom kan inte betraktas som ny även om den medicinskt sett är en annan sjukdom, om den försäkrade inte däremellan varit arbetsför minst en dag efter maximitiden. I situationer med samma sjukdom vs. ny sjukdom likställs inte tid som arbetslös arbetssökande direkt med tid av arbetsförhet. Som ny sjukdom betraktas en sjukdom som inte har förorsakat arbetsoförmågan under den tidigare maximitiden och som inte kan anses anknyta till den tidigare arbetsoförmågan. Dagpenning på grundval av en ny sjukdom kan betalas så länge sjukdomen medför arbetsoförmåga även om den försäkrade under denna tid återinsjuknar i den sjukdom som lett till arbetsoförmågan under maximitiden. Om den försäkrade efter maximitiden varit arbetsför kortare tid än ett år och insjuknar i samma sjukdom betalas inte dagpenning för den tid denna sjukdom medför arbetsoförmåga. Till skillnad från detta kan dagpenning beviljas också på grundval av samma sjukdom för högst 50 vardagar om den försäkrade har arbetat utan avbrott minst 30 dagar efter att maximitiden uppnåddes. Om den försäkrade efter maximitiden förutom i samma sjukdom insjuknar i en ny sjukdom kan dagpenning beviljas på grundval av den nya sjukdomen först efter det att den tidigare sjukdomen inte längre orsakar arbetsoförmåga. I en sådan situation krävs inte en dag av arbetsförhet. Beslutet om sjukpension har inte vunnit laga kraft Om den försäkrade då han eller hon fått dagpenning för maximitiden inte har beviljats sjukpension, hindrar inte ett eventuellt överklagande av pensionsbeslutet i fråga och det faktum att pensionsbeslutet inte har vunnit laga kraft att den nya sjukdagpenningsansökan avgörs. I dylika 31 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 fall ska den försäkrades rätt till sjukdagpenning avgöras utifrån den aktuella situationen, dvs. som om pension inte hade beviljats. 1.3.6.3. 50 tilläggsdagar på grundval av samma sjukdom Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom trots att maximitiden uppnåtts om han eller hon återgår i arbete och sjukdomen återkommer när arbetet fortgått utan avbrott minst 30 dagar. Dagpenningen kan betalas för högst 50 vardagar i en eller flera perioder. 1.3.6.3.1. Återgång i förvärvsarbete Återgång i förvärvsarbete innebär återgång till arbetslivet som löntagare eller företagare. Återgången i arbete granskas i förhållande till den senaste maximitiden. Perioden av arbete i minst 30 dagar kan börja omedelbart eller senare, dock innan den nya perioden av arbetsoförmåga börjar. Rätt till tilläggsdagar kan även uppkomma när den försäkrade efter maximitiden har fått rehabiliteringsstöd för en viss tid och återgången i arbete sker efter detta. Den försäkrade kan återgå till sitt tidigare arbete eller börja ett nytt arbete. Som återgång i arbete betraktas inte det att en studerande efter maximitiden återgår till studierna eller en person som arbetat i hemmet återgår till arbete i hemmet. Rätt till tilläggsdagar uppkommer endast när den försäkrade efter maximitiden återgår till att vara löntagare eller företagare. Anmälan som arbetslös arbetssökande efter maximitiden jämställs inte med återgång i förvärvsarbete. Om en arbetslös försäkrad dock efter maximitiden får arbete och arbetet fortgår oavbrutet minst 30 dagar, kan han eller hon ha rätt till tilläggsdagar. Om en försäkrad som får pension (SFL 1224/2004 8 kap. 6 §) börjar arbeta som löntagare eller företagare efter att ha gått i pension kan han eller hon få rätt till tilläggsdagar först när han eller hon på grundval av arbetet under tiden i pension har fått dagpenning för maximitiden och därefter har återgått i arbete för minst 30 dagar. Notera att om en person som får full sjukpension börjar arbeta medan han eller hon får pension eller medan pensionen är vilande ska han eller hon först arbeta utan avbrott i 12 månader för att kunna få rätt till dagpenning på grundval av samma sjukdom. Personen kan få rätt till tilläggsdagar om han eller hon efter 12 månaders arbete insjuknar, får dagpenning för maximitiden och därefter återgår i arbete för minst 30 dagar. 1.3.6.3.2. 30 dagars oavbrutet arbete Med 30 dagars oavbrutet arbete avses kalenderdagar, varvid även söndagar och helgdagar ingår. Arbetet ska vara kontinuerligt så att det endast avbryts av regelbundna eller därmed jämförbara veckoledigheter. Den oavbrutna tiden av arbete ska vara faktiskt arbete, bl.a. semester jämställs inte med arbete. Vid beräkningen av 30 dagars oavbrutet arbete beaktas flexibelt olika arbetsarrangemang i t.ex. skiftarbete. Den försäkrade kan under de 30 dagarna arbeta hos olika arbetsgivare om dock kravet på oavbrutet arbete uppfylls. 32 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Utred hur länge arbetstagaren arbetat på basis av uppgifterna i ansökan och arbetsgivarens anmälan om lön. Om den försäkrade inte längre arbetar ska du vid behov begära en utredning av arbetsgivaren (PRL34). Kontrollera om företagare har en FöPL-/LFöPL-försäkring som är i kraft. Om försäkringen inte är i kraft ska företagarverksamhetens oavbrutna längd utredas med ett kundbrev (PRL33). Det finns inga särskilda villkor för den dagliga arbetstidens längd. Arbetsvillkoret uppfylls också i deltidsarbete. T.ex. arbete vid sidan av partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd och partiell sjukpension eller arbete under läroavtal när anställningsförhållandet är gällande. I fråga om arbetsprövning som ordnas i form av rehabiliteringsåtgärder förutsätts det att anställningsförhållandet är i kraft och att arbetsgivaren betalar lön under tiden för arbetsprövningen. Exempel Den försäkrade har fått sjukdagpenning för maximitiden fram till 31.3.20145 Han har därefter varit arbetslös arbetssökande fram till 15.5.2015. Han arbetar 16–31.5.2015 och är på nytt arbetslös arbetssökande 1–30.6.2015. Han får arbete fr.o.m. 1.7.2015 och insjuknar fr.o.m. 18.7.2015 i samma sjukdom som under maximitiden. Han har inte rätt till tilläggsdagar, eftersom han inte har arbetat utan avbrott minst 30 dagar. 1.3.6.3.3. Högst 50 vardagar Sjukdagpenning beviljas för en eller flera perioder för sammanlagt högst 50 vardagar och dessa dagar hopräknas skilt för sig. Samma bestämmelser tillämpas på självrisktiden och beräkningen av dagpenningsbeloppet som också i övrigt i fråga om dagpenning. Om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid har arbetsgivaren rätt till sjukdagpenningen. När den försäkrade har beviljats dagpenning för sammanlagt 50 vardagar har han eller hon på nytt rätt till dagpenning på grundval av samma sjukdom först sedan han eller hon efter den senaste perioden av arbetsoförmåga har varit arbetsför oavbrutet i 12 månader. 1.3.7. Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas han eller hon i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPA-förmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar. 1.3.7.1. Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas från 1.5.2010 på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen fr.o.m. 1.6.2012 och Schweiz från 1.4.2012. Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. 33 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan han eller hon rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter 1.5.2010 i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu). 1.3.7.1.1. Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetslösa Studerande Familjemedlemmar Tjänstemän Gränsarbetare Huvudregel Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. 34 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Pensionstagare Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och • pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmånerna (artikel 27) • pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och • pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna. • om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. • om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. • om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där, får han eller hon inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar. Arbetslösa För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. (Ratkaisutyö > Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityiset edellytykset > Kv-säännökset > Työttömyysturvan säilyttäminen haettaessa työtä EYlainsäädäntöä soveltavasta maasta). Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. 35 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna). Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Offentligt anställda Förordningarna tillämpas på offentligt anställda och familjemedlemmar till dem, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland som personerna i fråga är eller har varit anställda hos. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen, får kontantförmånerna från det land där han eller hon arbetar. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Liikkuvan henkilöstön vakuuttaminen > Rajan yli työskentely). 1.3.7.1.2. Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som • tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och • har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och • som inte har sådan inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sådan 6 månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, 15.10.2009). Vid omräkningen av valutakurser används de 36 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats. 1.3.7.1.3. Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hans eller hennes familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till sjukdagpennings- och föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod. Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska skäl). Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10 §, FRPL 36 §). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta - ja maahanmuutto > Vakuuttaminen – Suomesta muutto). Till Finland Den föregående behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och en familjemedlem till honom eller henne, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress jl-ettyb) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls. 37 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.3.7.1.4. Ansökan om dagpenningsförmåner En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen eller institutionen i bosättnings- eller vistelselandet kan förmedla ansökan till den behöriga institutionen. Läs om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115–E 119) Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E 118. Om den tid av arbetsoförmåga som anges på blankett E 115 eller i ett läkarintyg som bifogats blanketten är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning kan ett avslagsbeslut fattas utan att man ber den försäkrade fylla i den nationella ansökningsblanketten. Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men som bor eller vistas i Finland ansöker om kontantförmåner här ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen. 1.3.7.1.5. Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett annat land än det behöriga medlemslandet. När Finland är behörigt land och den sökande är bosatt i ett annat medlemsland ska de medicinska tilläggsutredningar som behövs för ansökningar om sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning i regel begäras av den sökande. Observera att då man begär tilläggsutredningar direkt av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten ger detta institutionen rätt att ta ut kostnaderna för läkarutlåtanden och undersökningar. Förfarande som den försäkrade ska följa Om den försäkrade personen enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten måste uppvisa ett läkarintyg för att ha rätt till kontantförmåner, ska den försäkrade personen begära att den läkare i bosättningsmedlemsstaten som fastställde personens hälsotillstånd intygar dennes arbetsoförmåga och dess varaktighet. Den försäkrade personen ska sända intyget till den behöriga institutionen inom den tid som fastställs i den behöriga medlemsstatens lagstiftning. Om de behandlande läkarna i bosättningsmedlemsstaten inte utfärdar intyg om arbetsoförmåga, och sådana intyg krävs enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning, ska den berörda personen kontakta institutionen på bosättningsorten. Institutionen på bosättningsorten ska 38 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 omedelbart se till att arbetsoförmågan blir medicinskt bedömd och att ett intyg utfärdas. Intyget ska utan dröjsmål översändas till den behöriga institutionen. Översändandet av ett intyg över arbetsoförmågan fritar inte den försäkrade personen från att fullgöra alla de skyldigheter som föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen, särskilt gentemot sin arbetsgivare. Arbetsgivaren och/eller den behöriga institutionen kan i förekommande fall uppmana arbetstagaren att delta i aktiviteter som syftar till att främja och stödja dennes återvändande till arbetsmarknaden. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt A) Förfarande som bosättningslandet ska följa På den behöriga institutionens begäran ska institutionen på bosättningsorten genomföra nödvändiga administrativa kontroller eller läkarundersökningar av den berörda personen i överensstämmelse med den lagstiftning som den ska tillämpa. Institutionen på bosättningsorten ska till den behöriga institutionen utan dröjsmål vidarebefordra den undersökande läkarens utlåtande om i synnerhet arbetsoförmågans troliga varaktighet. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt B) Förfarande som det behöriga landet ska följa Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt. Den behöriga institutionen ska utge kontantförmånerna direkt till den berörda personen och, om nödvändigt, underrätta institutionen på bosättningsorten om detta. Om den behöriga institutionen vägrar att utge kontantförmåner, ska den meddela den försäkrade personen om sitt beslut och samtidigt meddela institutionen på bosättningsorten om beslutet. De uppgifter i ett intyg om arbetsoförmåga, som utfärdats i en annan medlemsstat för en försäkrad person på grundval av den undersökande läkarens eller institutionens utlåtande om hälsotillståndet, har samma rättsverkan som ett intyg som upprättats i den behöriga medlemsstaten. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt C) Ansvaret för kostnaderna Om den behöriga institutionen ber institutionen på bosättnings- eller vistelseorten genomföra de läkarundersökningar som behövs för att den försäkrades kontantförmånsärende ska kunna avgöras kan institutionen på bosättnings- eller vistelseorten fakturera den behöriga institutionen för kostnaderna för läkarutlåtandet och undersökningarna. Om en försäkrad som bor eller vistas i ett annat medlemsland ombes genomgå undersökningar i det behöriga medlemslandet förutsätts det att resorna inte äventyrar den försäkrades hälsa. Det behöriga landet står för den försäkrades rese- och boendekostnader. (Förordning 987/2009, artikel 87) 1.3.7.2. Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. 39 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > Sosiaaliturvasopimukset). 1.4. Förhållande till andra förmåner Andra förmåner och ersättningar som den försäkrade får inverkar på sjukdagpenningen på olika sätt. Annan förmån eller ersättning kan utgöra hinder för sjukdagpenning, varvid sjukdagpenning inte kan beviljas eller den dras in från och med det att den andra förmånen börjar betalas ut. Den andra förmånen eller ersättningen kan vara primär. Då betalas sjukdagpenningen endast till den del som den överstiger den andra förmånen eller ersättningen. Sjukdagpenningen kan även vara primär i förhållande till annan förmån. Den andra förmånen betalas endast om det återstår någonting av den att betala efter att sjukdagpenningens belopp först dragits av. Sjukdagpenningen kan dessutom utgöra hinder för annan förmån, varvid den andra förmånen inte beviljas eller den dra in från och med den tidpunkt från vilken sjukdagpenning beviljas. Makens förmåner inverkar inte på sjukdagpenningen. Sjukdagpenningen kan inverka på mottagarens makes förmåner. 1.4.1. Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Med arbetspensioner avses de lagstadgade förvärvspensioner som finns uppräknade i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/2006 3 §). Bestämmelsen omfattar de vanligaste arbetspensionerna inom den privata och den offentliga sektorn. Invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas som full invalidpension eller delinvalidpension (ArPL 395/2006 35 § 1 mom.). Sjukdagpenningen är i regel primär i förhållande till invalidpension enligt arbetspensionslagarna. I sådana fall börjar full invalidpension betalas tidigast från ingången av månaden efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut. Full invalidpension kan dock i vissa situationer beviljas utan att någon primärtid tillämpas, varvid invalidpensionen börjar från och med ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde. På delinvalidpension tillämpas ingen primärtid. Invalidpensionen ändras till ålderspension från ingången av den månad som följer efter den då personen fyller 63 år. (ArPL 395/2006 13 § 4 mom.) Invalidpensioner där pensionsfallet inträffat 31.12.2005 eller tidigare ändras emellertid till ålderspension först i 65 års ålder eller vid den lägre pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet. 1.4.1.1. Full invalidpension Full invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för en viss tid (ArPL 395/2006 44 § 1 mom.). 40 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.4.1.1.1. Primärtid FPA fastställer sjukdagpenningens primärtid för fastställande av begynnelsetidpunkten för full invalidpension (SFL 1224/2004 12 kap. 3 §). Under primärtiden är sjukdagpenningen primär och pensionen dras inte av från sjukdagpenningen. Den fulla invalidpensionen börjar från ingången av kalendermånaden efter att primärtiden gått ut. Primärtiden räknas som kalendertid och den löper även om dagpenning inte betalas ut. I primärtiden ingår de första 150 dagarna i sjukdagpenningens maximitid och de därpå följande fem kalendermånaderna. Primärtiden upphör dock redan i slutet av den fjärde kalendermånaden om också maximitiden upphör då när dagpenningen betalas ut fortlöpande. Primärtiden fastställs när antalet dagpenningsdagar som räknas med i maximitiden uppgår till 150. Ett meddelande sänds automatiskt till Pensionsskyddscentralen när den 150:e betalningsdagen har löpt ut. Pensionsskyddscentralen förmedlar informationen vidare till den berörda pensionsanstalten. Under primärtiden har den försäkrade rätt till full sjukdagpenning fastän han eller hon skulle ha rätt till full invalidpension. Efter primärtiden betalas sjukdagpenningen bara till den del som den överstiger den invalidpension som betalas för samma tid. Primärtiden fastställs inte • om den försäkrade har fyllt eller fyller 63 år senast på dagpenningens betalningsdag 150. • om den försäkrade får full invalidpension redan då dagpenning söks. Då betalas dagpenningen endast till den del som den överstiger invalidpensionens belopp. • om dagpenningen beviljas på grundval av arbete under tiden med invalidpension enligt arbetspensionslagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Då dras inte den fulla invalidpensionen enligt arbetspensionslagarna av från dagpenningen. När begynnelsetidpunkten för invalidpensionen fastställs beaktar arbetspensionsanstalten utländsk förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen på samma sätt som sjukdagpenning, dock högst fram till maximiutbetalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. Ta reda på tiden för den utländska förmånen och registrera den med funktionen Aikaisemmat suorituspäivät. 1.4.1.1.2. Retroaktiv pension och sjukdagpenning Om den försäkrade för den tid som följer efter primärtiden retroaktivt beviljas full invalidpension enligt arbetspensionslagarna, har FPA rätt att uppbära den del av invalidpensionen som motsvarar utbetald sjukdagpenning (SFL 1224/2004 12 kap 3 § 5 mom.). Om den försäkrade beviljats sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom efter maximitiden för tilläggsdagar på basis av minst 30 dagars arbete (SFL 1224/2004 8 kap. 9 § 5 mom.) och arbetspensionsanstalten beviljar full invalidpension retroaktivt från utgången av primärtiden, indrivs pensionen av pensionsanstalten som regress också till den del som motsvarar sjukdagpenningen för tilläggsdagarna. Arbetspensionsanstalten kan betrakta en kortvarig återgång i arbete (1-2 månader) som arbetsprövning och bevilja pension också för denna tid. Läs mera om samordning i de tekniska anvisningarna under Ratkaisutyö – Työeläke 1.7.2011 jälkeen ensisijaisuusaikaa soveltaen 41 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Personer som är anställda hos staten, kommunen eller evangelisk-lutherska kyrkan kan utöver grundpensionen få tilläggspension om anställnings- eller tjänsteförhållandet har börjat före 1993 och om tjänstgöringen fortgår fram till den egna personliga pensionsåldern eller arbetsoförmågan inträder under anställnings- eller tjänsteförhållandet. När den retroaktiva pensionen dras av från dagpenningen beaktas även tilläggspensionens andel. Invalidpension enligt andra offentligrättsliga pensionsstadgor och lagar beaktas i tillämpliga delar på samma sätt som pensioner enligt lagen om statens pensioner vid utbetalningen av sjukdagpenningen. Retroaktivt beviljad invalidpension enligt den privata sektorns arbetspensionslagar dras av från dagpenningen. Från dagpenningen avdras dock inte: • registrerad eller oregistrerad tilläggsförmån • pension enligt frivilligt pensionsarrangemang • pension beviljad på basis av förtroendeuppdrag enligt ArPL 395/2006 8 §. I situationer som resulterat i pension enligt kollektivavtalet för den kommunala sektorn kan arbetsgivarens löneutbetalning ändra efter att retroaktiv pension beviljats. Då genomförs indrivning som normalt återkrav från arbetsgivaren. 1.4.1.1.3. Invalidpension utan primärtid Den försäkrade kan direkt ansöka om full invalidpension enligt arbetspensionslagarna utan att först ansöka om dagpenning. En förutsättning för att invalidpension ska kunna beviljas är att den försäkrades arbetsoförmåga fortgår utan avbrott i minst ett år. Om den försäkrade har beviljats invalidpension och han eller hon därefter ansöker om sjukdagpenning fastställs ingen primärtid. Då betalas sjukdagpenningen endast till den del som den överstiger beloppet av den pension som betalas för samma tid (SFL 1224/2004 12 kap. 3 § 4 mom.). Om den försäkrade då pensionsansökan blir anhängig har beviljats dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde för minst en månad men någon primärtid har då inte ännu fastställts, fattar pensionsanstalten i regel inget beslut om pensionens början förrän primärtiden fastställs. Om en ansökan om sjukdagpenning är anhängig när pensionsansökan blir anhängig väntar pensionsanstalten fram till utgången av den andra kalendermånaden efter pensionsansökan på information om huruvida dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde beviljas för minst en månad. Full invalidpension börjar från ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde utan tillämpning av primärtid om • pensionsansökan har lämnats in innan FPA fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har inte beviljats före utgången av den andra kalendermånaden efter pensionsansökan, eller • ansökan om dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har avslagits och den försäkrade har inte beviljats dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter avslaget eller 42 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • arbetsoförmågan inträder efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut och arbetstagaren har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågan. Om full invalidpension beviljas utan tillämpning av primärtid dras sjukdagpenning som betalats för samma tid av från den retroaktivt beviljade pensionen. Invalidpensionen betalas till den del som den överstiger sjukdagpenningens belopp. (ArPL 395/2006 43 § 3 mom.) Meddela arbetspensionsanstalten beloppet av den retroaktiva sjukdagpenningen (kundbrev PRV03). Sjukpension enligt FPL dras av från sjukdagpenning som beviljats för samma tid. Om den försäkrade inte har fått sjukpension enligt FPL och ingen pensionsansökan är anhängig ska arbetspensionsanstalten meddelas det sammanlagda beloppet av den beviljade dagpenningen. Om en ansökan om sjukpension enligt FPL är anhängig ska dess inverkan på samordningen av sjukdagpenningen och sjuk-/invalidpensionerna utredas. Om invalidpensionen enligt arbetspensionslagarna är så stor att ingen sjukpension enligt FPL återstår att betala ut ska arbetspensionsanstalten även då meddelas det sammanlagda beloppet av den beviljade sjukdagpenningen. Läs mer om folkpensionens belopp under Belopp. Om sjukpension enligt FPL ska betalas till den försäkrade ska arbetspensionsanstalten meddelas beloppet av sjukdagpenningen efter avdrag för sjukpensionen enligt FPL. Arbetspensionsanstalten drar av detta belopp från den retroaktiva pensionen. Om beloppet av den beviljade sjukdagpenningen är lägre än det sammanlagda beloppet av sjuk-/invalidpensionerna återstår invalidpension att betala ut till den del som den överstiger dagpenningen efter avdrag för sjukpensionen enligt FPL. Om sjukdagpenningen är större än eller lika stor som det sammanlagda beloppet av sjuk-/invalidpensionerna inverkar inte sjukpensionen enligt FPL på slutresultatet, eftersom ingen retroaktiv invalidpension enligt arbetspensionslagarna återstår att betala ut. Läs mer om samordning i de tekniska anvisningarna under Työeläke ensisijaisuusaikaa soveltamatta. 1.4.1.1.4. Ny primärtid En ny primärtid kan fastställas endast i det fall att sex månader har förflutit från utgången av den föregående primärtiden (SFL 1224/2004 12 kap. 3 § 2 mom.). Även på basis av en ny period av arbetsoförmåga ska antalet dagpenningsdagar som räknas med i maximitiden för sjukdagpenningen uppgå till minst 150 dagar. Ingen primärtid fastställs emellertid om den försäkrade har beviljats invalidpension. 1.4.1.1.5. Engångsbetalningar I fråga om invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna tillämpas bestämmelserna om primärtid också i fall där pensionen betalas i ett för allt. Engångsbetalningen beräknas framåt i tiden räknat från den tidpunkt då pensionsbeslutet meddelas. En retroaktivt beviljad pension är en månatlig pension, men enligt Pensionsskyddscentralens tolkning betalar arbetspensionsanstalterna inte en retroaktiv månatlig pension i fall av engångsbetalning till FPA på grund av bestämmelsen om 43 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 betalning i ett för allt i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/2006 114 § 4 mom.). Således indrivs i fall av betalning i ett för allt inte en retroaktiv pension till FPA. 1.4.1.2. Delinvalidpension Delinvalidpensionen börjar från ingången av månaden efter pensionsfallet (ArPL 395/2006 42 §). Primärtid tillämpas inte på delinvalidpension eller någon motsvarande annan pension än full invalidpension (SFL 1224/2004 12 kap. 4 §). Pensionens begynnelseår inverkar på samordningen av sjukdagpenningen och delinvalidpensionen. Delinvalidpensionen dras inte av från dagpenningen om delinvalidpensionen eller en full invalidpension som omedelbart föregått delinvalidpensionen har börjat före ingången av det kalenderår vars arbetsinkomster tas till grund för sjukdagpenningen. Delinvalidpensionen dras inte heller av från sjukdagpenningen när inkomsterna för en sexmånadersperiod läggs till grund för dagpenningen och inkomsterna hänför sig i sin helhet till tiden med delinvalidpension. Om delinvalidpensionen har börjat under arbetsinkomståret eller senare, dras delinvalidpensionen av från dagpenningen. Delinvalidpensionen dras likaså av från dagpenningen om den dagpenninggrundande sexmånadersinkomsten hänför sig till tiden före delinvalidpensionen eller om pensionen har börjat under sexmånadersperioden i fråga. Observera att man vid beräkning av sjukdagpenningsbeloppet för personer med delinvalidpension inte kan använda fältet Eläkeajan työtulo. Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst normalt ska tas till grund för sjukdagpenningen, beviljas sjukdagpenningen enligt föregående skatteårs inkomst, ifall den är större än inkomsten det år pensionen börjar utges. Jämförelsen görs automatiskt mellan de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/2004 11 kap. 3 § 2 mom.) Delinvalidpensionen dras av från dagpenningen oberoende av vilket år pensionen börjat om dagpenningen fastställs utgående från en tidigare förmån. Om delinvalidpensionen beviljas retroaktivt och sjukdagpenning utgetts för samma tid betalas delinvalidpensionen bara till den del som den överstiger dagpenningen under samma tid (ArPL 395/2006 43 § 3 mom.). Om utbetalningen av dagpenningen fortgår ännu efter att en retroaktivt beviljad delinvalidpension börjat utbetalas ska dagpenningen justeras från den tidpunkt då pensionen börjar utbetalas och pensionsanstalten ska meddelas uppgifter om den dagpenning som betalats under pensionens retroaktiva utbetalningstid. Läs mera i de tekniska anvisningarna under Osatyökyvyttömyyseläke. 44 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.4.1.2.1. Delinvalidpension omvandlas till full pension Om arbetsförmågan hos en person som får delinvalidpension ändras så att personen har rätt till full invalidpension och om man kan anta att förändringen varar åtminstone ett år, ändras delinvalidpensionen till full invalidpension. (ArPL 395/2006 48 § 2 mom.) I sådana situationer tillämpas samma bestämmelser i ArPL 395/2006 41 § på pensionens början som när full invalidpension beviljas direkt. När en delinvalidpension ändras till full invalidpension tillämpas i regel primärtid. En full invalidpension börjar tidigast från ingången av månaden efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut. Delinvalidpensionen betalas tills den fulla invalidpensionen börjar. Omvandlingen till full invalidpension görs emellertid från ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde om • pensionsansökan har lämnats in innan FPA fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har inte beviljats före utgången av den andra kalendermånaden efter pensionsansökan, • ansökan om dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har avslagits och den försäkrade har inte beviljats dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter avslaget (ArPL 395/2006 41 §) eller • arbetsoförmågan inträder efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut och arbetstagaren har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågan. Om dagpenningsrätten fortgår utan avbrott efter primärtiden är samordningen när det gäller delinvalidpensionen oförändrad. Om delinvalidpensionen har börjat före arbetsinkomståret eller sexmånadersinkomsten hänför sig i sin helhet till tiden med delinvalidpension dras delinvalidpensionen inte av från dagpenningen. Om en full invalidpension beviljas retroaktivt efter primärtiden och dagpenning har beviljats för samma tid betalar arbetspensionsanstalten skillnaden mellan den fulla invalidpensionen och delinvalidpensionen som regress till FPA. Justera dagpenningen från den tidpunkt då den fulla invalidpensionen beviljas. Om en delinvalidpension ändras till full pension så att ingen primärtid tillämpas betalas invalidpensionen till den del som den överstiger dagpenningsbeloppet. 1.4.2. Sjukpension enligt folkpensionslagen Rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen har 16-64-åriga försäkrade som på grund av sjukdom, lyte eller skada är oförmögna att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete som med beaktande av ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt och trygga en skälig försörjning (FPL 568/2007 12 §). Sjukpension beviljas antingen tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. Personer under 20 år kan beviljas sjukpension efter att man har utrett att personen inte har möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Vid bedömningen av rätten till sjukpension för personer över 60 år läggs även vikt vid arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär. 45 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Enligt FPL 12 § 4 mom. beviljas den som är permanent blind eller rörelsehindrad alltid sjukpension. 1.4.2.1. När sjukpension enligt FPL börjar Sjukpension enligt FPL beviljas i regel från den tidpunkt då sjukdagpenningens maximitid har uppnåtts. Om den försäkrade inte haft rätt till sjukdagpenning kan rätten till sjukpension i regel börja först när en tid motsvarande maximitiden för dagpenning har förflutit. En beräknad maximitid fastställs om dagpenning inte sökts eller om ansökan avslagits och den försäkrade inte beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna. Försäkrade som beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan från samma tidpunkt även beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen. En invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan även vara en delinvalidpension eller den kan ha betalats i ett för allt. I sådana fall behöver man inte reda ut den beräknade dagpenningsperioden. 1.4.2.1.1. Efter maximitiden En sjukpension enligt FPL börjar i regel tidigast från ingången av månaden efter att rätten till sjukdagpenning gått ut (FPL 568/2007 15 §). 1.4.2.1.2. Efter den beräknade maximitiden Sjuk-/invalidpension föregås i regel av en period med sjukdagpenning. Om den försäkrade emellertid inte har sökt sjukdagpenning eller om ansökan har avslagits på grund av att personen betraktats som arbetsför (SFL 1224/2004 8 kap. 4 §) fastställs en s.k. beräknad maximitid för sjukpensionen. Rätten till sjukpension enligt FPL börjar när den tid som motsvarar maximitiden för sjukdagpenning har förflutit. Läs mera under Begynnelsetidpunkt (Ratkaisutyö > Työkyvyttömyyseläke > Etuusohje > Ratkaiseminen > Alkamisaika). Den beräknade maximitiden för sjukdagpenning fastställs enligt den tidpunkt då den arbetsoförmåga som utgör grunden för pensionsansökan börjat. Den beräknade maximitiden fastställs enligt samma regler som skulle ha tillämpats om dagpenning hade sökts på grundval av arbetsoförmågan. Tidigare dagpenningsdagar beaktas på normalt sätt. Be vid behov en sakkunnigläkare om en bedömning så att tidpunkten för arbetsoförmågans inträde kan fastställas. Meddela på begäran centret för sjukpensionsärenden den beräknade maximitiden för sjukpensionen. 1.4.2.1.3. Utan beräknad maximitid Ingen beräknad sjukdagpenningsperiod förutsätts när 46 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • den pensionssökande beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna • arbetsoförmågan börjat före 15 års ålder • en person som fyllt 16 år utgående från utredningar inte har möjlighet till yrkesinriktad rehabilitering eller rehabiliteringen avbryts på grund av sjukdom eller avslutas som resultatlös • arbetsoförmågan börjat medan den sökande fick arbetslöshetspension eller pensionsstöd • den sökande har fyllt 63 år och får ålderspension enligt arbetspensionslagarna. Samtidigt med arbetspension Försäkrade som beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan från samma tidpunkt även beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen. Pensionen enligt arbetspensionslagarna kan vara full invalidpension, delinvalidpension eller pension som betalas i ett för allt. Folkpensionen kan inte utan särskilda skäl beviljas retroaktivt för en längre tid än sex månader före ansökan om förmånen. Sjukpension för unga personer Försäkrade som blivit arbetsoförmögna redan före fyllda 15 år och som utgående från utredningar inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering kan beviljas sjukpension enligt FPL utan beräknad dagpenningsperiod från ingången av månaden efter 16-årsdagen. Personer under 20 år kan beviljas sjukpension efter att man har utrett att personen inte har möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Om den yrkesinriktade rehabiliteringen fortgår när den unga personen fyller 20 år betalas ingen sjukpension förrän rehabiliteringen eller utbetalningen av rehabiliteringspenning upphört (FPL 568/2007 3 kap. 16 §). Efter arbetslöshetspension Sjukpension enligt FPL beviljas från ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde när personen blir arbetsoförmögen medan han eller hon får arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen. Till personer som fyllt 63 år Försäkrade som fyllt 63 år kan beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen från ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan inträdde, men tidigast från samma tidpunkt som ålderspension enligt arbetspensionslagarna (FPL 15 § 4 mom.). 1.4.2.1.4. Retroaktiv sjukpension enligt FPL och sjukdagpenning Sjukpension enligt FPL 12 § 1 och 2 mom. som beviljats för samma tid som sjukdagpenning dras av från sjukdagpenningen. Folkpension som beviljas retroaktivt för samma tid som sjukdagpenning indrivs genom regress med betalningsyrkande upp till beloppet av den betalda sjukdagpenningen. Indrivningen genom regress gäller också situationer där sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren. Barnförhöjning till folkpensionen drivs inte in genom regress. (FPL 568/2007 70 §) Sjukpension som har beviljats enligt FPL 12 § 4 mom. på grundval av blindhet och rörelsehinder dras inte av från sjukdagpenningen. 47 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.4.3. Sjukpensionärs rätt till sjukdagpenning Om den försäkrade har fått sjukdagpenning för maximitiden och därefter börjar få full sjukpension, har han eller hon i regel inte rätt till dagpenning. Den som får sjukpension enligt FPL 12 § 1 och 2 mom. eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan emellertid ha rätt till sjukdagpenning i fall personen är under 68 år och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon utförde under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Den försäkrade kan få sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom först sedan han eller hon faktiskt har arbetat utan avbrott i 12 månader under pensionstiden. Arbetet kan vara detsamma som den försäkrade arbetade med innan pensioneringen eller ett annat arbete. Arbetsoförmågan bedöms i förhållande till det arbete som den försäkrade senast utfört under pensionstiden. Tiden i arbete under pensionstiden jämställs med arbetsförhetstid (SFL 1224/2004 8 kap. 9 § 3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Sjukpensionen dras inte av från dagpenningen. En person som har sjukpension enligt FPL 12 § 4 mom. på grundval av blindhet eller rörelsehinder har rätt till sjukdagpenning som vanligt. Sjukpensionen inverkar inte i dessa fall på rätten till sjukdagpenning. Vilande sjukpension Sjukpension enligt FPL och invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan lämnas vilande på grundval av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009). Bestämmelserna gäller full invalidpension och delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna. Tills vidare beviljad sjukpension samt rehabiliteringsstöd för viss tid kan lämnas vilande. Lagen är temporär och gäller till och med 31.12.2016. När en pension lämnas vilande betyder det att utbetalningen av pensionen avbryts om den som får sjukpension enligt folkpensionslagen eller invalidpension enligt arbetspensionslagarna har inkomster på över 743,84 euro per månad av arbete (år 2016). Vad gäller arbetspensioner kan inkomstgränsen även vara högre än 743,84 euro. Om den som får full invalidpension har arbetsinkomster som överstiger 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan invalidpensionen började eller den som får delinvalidpension har arbetsinkomster som överstiger 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan invalidpensionen började lämnas pensionen vilande. Pensionen lämnas vilande på basis av ett meddelande från pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ. Den tid som pensionen är avbruten är också tid i pension. 48 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Bestämmelserna om att lämna pensionen vilande gäller inte personer som får pension enligt FPL 12 § 4 mom. på grundval av permanent blindhet eller rörelsehinder. De kan ha förvärvsinkomster vid sidan av pensionen utan begränsningar. Sjukpensionen kan lämnas vilande för en period på minst tre månader och högst två år. Om pensionen har varit vilande måste den först vara under utbetalning i minst en månad innan den på nytt kan lämnas vilande. Utbetalningen av sjukpensionen börjar på nytt på basis av pensionstagarens meddelande när han eller hon slutar arbeta eller när arbetsinkomsten understiger inkomstgränsen. En pension som lämnats vilande för en viss tid börjar betalas ut på nytt när tiden gått ut. Det finns inga särskilda bestämmelser om hur en pension som lämnats vilande förhåller sig till sjukdagpenning. I motiveringarna till lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (RP 72/2009) konstateras att den som får delinvalidpension eller full invalidpension kan ha rätt till sjukdagpenning om han eller hon arbetar vid sidan av pensionen eller medan pensionen är vilande och blir arbetsoförmögen för detta arbete. När pensionen är vilande är det således meningen att samma bestämmelser ska tillämpas på den försäkrades rätt till sjukdagpenning som när den försäkrade arbetar samtidigt som han eller hon får invalidpension. Rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom uppkommer om personen arbetat oavbrutet i 12 månader under tiden i pension eller medan pensionen varit vilande. Om det är fråga om en ny sjukdom kan rätt till dagpenning uppkomma redan tidigare. Om invalidpensionen börjar betalas ut på nytt, påverkar detta inte rätten till sjukdagpenning. Rätten till sjukdagpenning bedöms i förhållande till det arbete som den försäkrade utför under tiden i pension eller medan pensionen är vilande. 1.4.4. Rehabiliteringsförmåner Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för samma tid som han eller hon får • FPA-rehabiliteringspenning • enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning • ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, militärskadelagen eller militärolycksfallslagen. 1.4.4.1. FPA-rehabiliteringspenning Rätt till sjukdagpenning föreligger inte för den tid under vilken den försäkrade får rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FRPL 566/2005). Ansökan om rehabiliteringspenning hindrar inte utbetalning av dagpenning. Om den försäkrade har både rehabiliteringspennings- och dagpenningsansökan anhängiga samtidigt ska rätten till rehabiliteringspenning redas ut först. Om en försäkrad blir arbetsoförmögen under pågående rehabilitering kan sjukdagpenningen betalas först då utbetalningen av rehabiliteringspenningen upphör. Om sjukdagpenning beviljas retroaktivt för samma tid som rehabiliteringspenning drivs den retroaktiva sjukdagpenningen in genom regress av FPA upp till beloppet av den rehabiliteringspenning som betalats ut med för stort belopp (FRPL 566/2005 39 § 2 mom.). Rehabiliteringspenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från sjukdagpenningen, utan ärendet behandlas som ett normalt återkrav. 49 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om den försäkrade retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning för samma tid som sjukdagpenning, upphör rätten till sjukdagpenning räknat från det att rätten till rehabiliteringspenning börjar. Om rehabiliteringspenning har beviljats retroaktivt för samma tid som sjukdagpenning drivs den retroaktiva rehabiliteringspenningen in som regresskvittning till FPA upp till beloppet av den sjukdagpenning som betalats ut med för stort belopp (FRPL 566/2005 39 § 2 mom.). Sjukdagpenning som betalats till arbetsgivaren kan inte drivas in som regress från rehabiliteringspenningen, utan indrivningen ska genomföras som ett normalt återkrav. Läs mer i de tekniska anvisningar under Kelan kuntoutusraha. Sjukdagpenning för kortvarig rehabilitering Om den försäkrade under en sjukdagpenningsperiod deltagit i kortvarig rehabilitering som pågått högst en vecka, kan sjukdagpenning betalas för denna tid. Sådan kortvarig rehabilitering kan vara t.ex. en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning till vilken FPA har skickat den försäkrade. Om den försäkrade redan har sökt rehabiliteringspenning för den kortvariga rehabiliteringstiden kan han eller hon återta sin ansökan, och sjukdagpenning kan betalas för rehabiliteringstiden. 1.4.4.2. Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för den tid då han eller hon får • rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna • partiell rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller • rehabiliteringsunderstöd enligt prövning enligt arbetspensionslagarna. Ansökan om rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna hindrar inte utbetalning av dagpenning. Dagpenning kan betalas fram till dess att rehabiliteringspenningen beviljats. Om den försäkrade retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning för samma tid som dagpenning, upphör rätten till sjukdagpenning räknat från det att rätten till rehabiliteringspenning börjat. Rehabiliteringspenning som utbetalats retroaktivt drivs in genom regress av pensionsanstalten upp till beloppet av den överbetalda sjukdagpenningen (SFL 1224/2004 12 kap. 5 § 2 mom.). Läs mer i de tekniska anvisningarna under Työeläkelaitoksen kuntoutusraha. 1.4.4.3. Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för den tid han eller hon får ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i 50 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • • • • • lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trafikförsäkringslagen lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) och enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015) betalas rehabiliteringspenning för period med yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringspenningen är i ett år från skadedagen lika stor som dagpenning med fullt belopp och därefter lika stor som full olycksfallspension. Rehabiliteringspenning kan betalas i högst 6 månader efter avslutad yrkesinriktad utbildning om klienten inte direkt efter avslutad utbildning lyckas få arbete eller om inkomstnivån blir betydligt lägre än inkomstnivån i förhållande till utbildningen. Beloppet av rehabiliteringspenningen är en del av det fulla dagpenningbeloppet eller den fulla olycksfallspensionen, som proportionellt motsvarar de minskade arbetsinkomsterna. I skadefall som skett före 1.1.2016 betalas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden i form av dagpenning, olycksfallspension eller livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Bestämmelser om ersättning för rehabilitering som behövs på grund av trafikskada finns i lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991). Om den försäkrade har fått ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden och efter att den upphört söker sjukdagpenning, inberäknas inte tiden med inkomstbortfallsersättning i utbetalningstiden av sjukdagpenningen eftersom man anser att den försäkrade varit arbetsför den tid han eller hon deltagit i rehabiliteringen. Om den försäkrade retroaktivt beviljas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden för samma tid som dagpenning har betalats, ska du dra in dagpenningen räknat från det att rätten till ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden började. Läs mer i de tekniska anvisningarna under Vakuutuslaitoksen kuntoutusraha. 1.4.5. Ålderspension och förtida ålderspension En försäkrad är inte berättigad till sjukdagpenning om han eller hon har: • ålderspension enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna • förtida ålderspension (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom. 4 punkten) • anpassningspension eller anpassningsbidrag till riksdagsledamot Dagpenning beviljas högst till slutet av kalendermånaden före den då den försäkrade börjar få ålderspension, förtida ålderspension, anpassningspension eller anpassningsbidrag för riksdagsledamöter. Om den försäkrade retroaktivt beviljas ålderspension enligt arbetspensionslagarna för samma tid som sjukdagpenning betalats, har FPA rätt att av pensionsanstalten driva in den retroaktiva pensionen upp till beloppet av den betalda sjukdagpenningen (SFL 1224/2004 12 kap. 5 § 1 mom.). 51 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om den försäkrade beviljas ålderspension enligt FPL för samma tid som sjukdagpenning betalats, indrivs den retroaktiva pensionen till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen (FPL 568/2007 70 §). Förtida ålderspension slopas från arbetspensionssystemet från och med 1.1.2013. Enligt lagens övergångsbestämmelser tillämpas ändringen på personer födda 1952 eller senare. Personer födda före 1952 har fortfarande rätt till förtida ålderspension. Folkpensionen kan tas ut som förtida pension tidigast vid 63 års ålder. Personer födda före 1952 har emellertid rätt till förtida folkpension vid 62 års ålder. Om en försäkrad under 68 år som får pension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. 1.4.6. Arbetslöshetspension Försäkrade som får arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen eller enligt arbetspensionslagarna har inte rätt till partiell sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom. 5 punkten). Dagpenning betalas högst till slutet av kalendermånaden före den då den försäkrade börjar få arbetslöshetspension. Om den försäkrade beviljas arbetslöshetspension enligt FPL för samma tid som sjukdagpenning betalats, indrivs den retroaktiva pensionen till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen (FPL 568/2007 70 §). I fråga om retroaktiv arbetslöshetspension enligt arbetspensionslagarna finns ingen regressbestämmelse, och därför tillämpas det normala återkravsförfarandet på eventuella överbetalningar. Arbetslöshetspensioner beviljas inte längre. De sista arbetslöshetspensionerna kunde beviljas personer födda före 1949 år 2011. Arbetslöshetspensioner betalas ut tills de ändras till ålderspensioner när pensionstagaren fyller 63 år eller i vissa undantagsfall 65 år. Om en försäkrad under 68 år som får pension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. 52 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. 1.4.7. Deltidspension Deltidspension upphör Deltidspension blir sjukpension Deltidspension blir ålderspension Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning om han eller hon får deltidspension enligt arbetspensionslagarna (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom. 6 punkten). Arbetstagare och företagare i åldern 61–67 år som övergått till deltidsarbete har rätt till deltidspension. Åldersgränsen 61 år tillämpas på arbetstagare och företagare födda 1954 eller senare. Personer födda före 1954 har rätt att få deltidspension vid 60 års ålder och personer födda före 1953 kan få deltidspension vid 58 års ålder. Övergången till deltidsarbete förutsätter att arbetstiden förkortas och inkomsterna minskar. Lönen ska sjunka till 35–70 procent av lönen för heltidsarbetet. Utbetalningen av deltidspension förutsätter att deltidsarbetet fortgår som förut. Deltidspensionen upphör om villkoren för beviljande av pensionen inte längre uppfylls. Detta kan ske t.ex. om inkomsterna överstiger maximigränsen eller om en permittering fortgår längre än sex veckor. I fråga om retroaktiv deltidspension enligt arbetspensionslagarna finns ingen regressbestämmelse, och därför tillämpas det normala återkravsförfarandet på eventuella överbetalningar. Om en försäkrad som har deltidspension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Övergång till deltidspension jämställs med byte av yrke. De arbetsinkomster som tas till grund för dagpenningen kan beräknas som en årsinkomst om det finns inkomster endast för en del av sexmånadersperioden. Ersättningar enligt annan lag som betalas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som sjukdagpenningen dras av från dagpenningen (SFL 1224/2004 12 kap. 2 §). Deltidspension upphör Om deltidspensionen upphör ska sjukdagpenningen justeras. 53 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Deltidspension blir sjukpension Om en person som får deltidspension har beviljats sjukdagpenning och personen söker sjukpension fastställs dagpenningens primärtid i regel på normalt sätt. Sjukpensionen börjar i sådana fall när primärtiden upphört. Om utbetalningen av sjukdagpenningen ännu fortsätter efter primärtiden ska dagpenningen justeras från den tidpunkt när sjukpensionen börjar så att man från dagpenningen drar av skillnaden mellan den fulla sjukpensionen och deltidspensionen. Arbetspensionsanstalten betalar som regress till FPA skillnaden mellan den fulla sjukpensionen och deltidspensionen för pensionens retroaktiva tid till den del som den motsvarar dagpenningen. Om sjukpensionen beviljas utan tillämpning av primärtid, betalar pensionsanstalten till pensionstagaren den retroaktiva höjning av pensionen till följd av sjukpensionen som överstiger sjukdagpenningen. Meddela arbetspensionsanstalten beloppet av den sjukdagpenning som betalats för pensionens retroaktiva tid (kundbrev PRV03). Om utbetalningen av dagpenningen fortsätter ännu efter att den regelbundna utbetalningen av sjukpensionen har börjat ska dagpenningen justeras så att man från dagpenningen drar av skillnaden mellan sjukpensionen och deltidspensionen från den tidpunkt då den regelbundna utbetalningen av sjukpensionen börjar. Deltidspension blir ålderspension Om en person som får deltidspension beviljas ålderspension under sjukdagpenningsperioden ska dagpenningen dras in från den tidpunkt då ålderspensionen beviljas. FPA har regressrätt för den retroaktiva tiden till den höjning av pensionen som betalas som skillnaden mellan ålderspensionen och deltidspensionen. Läs mer i de tekniska anvisningarna under Vanhuuseläke-, varhennettu vanhuuseläke, osaaikaeläke (Ratkaisutyö > Sairauspäiväraha > Tekninen ohje > Valmistelu > Muiden etuuksien vaikutus ja yhteensovitus > Vanhuuseläke-, varhennettu vanhuuseläke, osa-aikaeläke). 1.4.8. Garantipension Garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010) betalas som tillägg till andra pensioner eller ersättningar. Dessutom betalas garantipension till invandrare som fyllt 65 år och arbetsoförmögna invandrare som fyllt 16 år. Garantipensionen är en pension som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning (SVL 1224/2004 8 kap. 6 § 1 mom. 6 punkten) om den beviljas eller har beviljats som ett tillägg till • • • • ålderspension förtida ålderspension eller arbetslöshetspension eller till invandrare som har fyllt 65 år. Garantipensionen är en pension som dras av från sjukdagpenningen i det fall att denna pension beviljas eller har beviljats som ett tillägg till • • • • • sjukpension enligt FPL full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller inkomstbortfallsersättning på grund av full arbetsoförmåga enligt någon annan lag, eller som beviljats till invandrade på grund av arbetsoförmåga eller som beviljats som tillägg till en generationsväxlingspension. Om den försäkrade beviljas garantipension för samma tid som sjukdagpenning betalats, indrivs den retroaktiva garantipensionen till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen (19 § i lagen om garantipension 703/2010). 54 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om en försäkrad under 68 år som får garantipension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som han eller hon utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan inträder kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete han eller hon utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. Läs mer i de tekniska anvisningarna under Takuueläke (Ratkaisutyö > Sairauspäiväraha > Tekninen ohje > Valmistelu > Muiden etuuksien vaikutus ja yhteensovitus > Takuueläke). 1.4.9. Föräldradagpenningar Föräldradagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen är • • • • • moderskapspenning faderskapspenning föräldrapenning särskild moderskapspenning partiell föräldrapenning Den försäkrade betalas endast en dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen åt gången (SFL 1224/2004 12 kap. 1 §). Den försäkrade får alltså inte föräldradagpenning och sjukdagpenning för samma tid fastän han eller hon kan ha rätt till båda. Läs mer om förhållandet mellan föräldradagpenning och sjukdagpenning i förmånsanvisningen för föräldradagpenning under Sjukdagpenning. Vid beräkningen av sjukdagpenningens maximitid beaktas de dagar för vilka dagpenning inte har betalats på grund av att den försäkrade fått föräldradagpenning för samma tid (SFL 1224/2004 8 kap. 8 § 3 mom.). Den försäkrade kan ansöka om tidigarelagd moderskapspenning för 31–50 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Du kan läsa mer om förhållandet mellan sjukdagpenning och föräldradagpenning i processbeskrivningen för föräldrapenningen, Sairauspäivärahan ja vanhempainpäivärahan prosessi. Om den försäkrades moderskapspenning har börjat tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten har hon inte rätt till sjukdagpenning för den tidigarelagda tiden (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 2 mom.). 1.4.10. Partiell sjukdagpenning Den försäkrade betalas endast en förmån enligt sjukförsäkringslagen åt gången (SFL 1224/2004 12 kap. 1 §). På basis av arbetsoförmåga betalas antingen sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning. 55 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om en mottagare av sjukdagpenning söker partiell sjukdagpenning under sjukdagpenningsperioden och villkoren för beviljande av partiell sjukdagpenning uppfylls, upphör betalningen av sjukdagpenningen från samma tidpunkt från vilken partiell sjukdagpenning beviljas. Om mottagaren av partiell sjukdagpenning insjuknar under perioden av partiell sjukdagpenning och inte kan fortsätta i deltidsarbetet, upphör betalningen av den partiella sjukdagpenningen och den försäkrade beviljas sjukdagpenning om villkoren för beviljande av sjukdagpenning i övrigt uppfylls. Om deltidsarbetet avbryts i förtid och sjukdomen fortgår ska de nödvändiga uppgifterna begäras hos den försäkrade eller arbetsgivaren så att sjukdagpenning kan beviljas för den tid som motsvarar den återstående tiden med partiell sjukdagpenning. Sjukdagpenning kan beviljas för denna tid på basis av ett B-utlåtande som visats upp för partiell sjukdagpenning. Begär vid behov en kopia av patientjournalen av hälso- och sjukvårdsenheten eller av den försäkrade om den försäkrade har anlitat läkare i samband med avbrytandet av deltidsarbetet. Om du avslår ansökan om partiell sjukdagpenning ska du reda ut om den försäkrade har rätt till sjukdagpenning. Rätten till sjukdagpenning ska utredas även om partiell sjukdagpenning endast beviljas för en del av ansökningstiden. Kontakta den försäkrade för utredning av situationen. Läs mer i förmånsanvisningen för partiell sjukdagpenning under Ändring av avtalet om deltidsarbete och avbrott i deltidsarbetet 1.4.11. Studiepenning Den som får sjukdagpenning beviljas inte studiestöd enligt lagen om studiestöd (6 § 1 mom. i lagen om studiestöd 65/1994). Om den försäkrade får studiepenning dras studiepenningen av från den sjukdagpenning som den försäkrade får för samma tid (SFL 1224/2004 12 kap. 11 §). En studerande som har studiestöd och blir sjuk kan ansöka om sjukdagpenning och fortsätta att lyfta studiestöd tills sjukdagpenning beviljas. Om sjukdagpenning beviljas för samma tid som studiestöd betalats för, dras studiepenningen av från sjukdagpenningen för sådana kalendermånader för vilka rätten till studiestöd kvarstår. Rätten till studiestöd kvarstår om antalet kalenderdagar för vilka sjukdagpenning beviljas i en eller flera perioder uppgår till högst 17 dagar. I antalet kalenderdagar medräknas även söndagar och söckenhelger. Någon självrisktid åläggs inte. Studiestödet dras in för sådana kalendermånader under vilka sjukdagpenning beviljas för minst 18 dagar. Läs mer om indragning och återkrav av studiestödet i förmånsanvisningen för studiestöd under Sjukdagpenning. Eftersom studiestödet betalas ut per månad och sjukdagpenningen per dag, omvandlas studiepenningen vid samordningen till en dagsbaserad förmån och en månad anses då innehålla 25 dagar. Om t.ex. studiepenningen är 301,89 euro/mån. blir den 1/25 per dag, dvs. 12,08 euro. När sjukdagpenningen upphör måste den studerande på nytt ansöka om studiestöd. Rätt till studiestöd uppkommer från början av den kalendermånad i vilken det första gången ingår 18 studiedagar. Om studiepenning beviljas för den tid som sjukdagpenning betalats för, ska beslutet om dagpenning rättas och studiepenningen dras av från sjukdagpenningen. Om den studerande arbetar och arbetsgivaren betalar lön under sjuktiden har arbetsgivaren rätt till sjukdagpenningen till den del som gäller den lön för sjukdomstid som arbetsgivaren betalat. Beloppet av den dagpenning som ska betalas till arbetsgivaren kan vara mindre än normalt på grund av att studiepenningen dras av från dagpenningen om förmånerna betalas för samma tid. Ett villkor för att sjukdagpenning ska beviljas en studerande som arbetar är att han eller hon ska 56 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 vara helt och hållet frånvarande från sitt sidoarbete. Om ansökan om sjukdagpenning kommer från arbetsgivaren ska du per telefon eller per brev (PRL21) fråga om den studerande har varit förmögen att studera. • Om den studerande meddelar att han eller hon studerar normalt ska du avslå ansökan om dagpenning på grund av att den studerande är arbetsför. • Om den studerande meddelar att han eller hon inte kan studera ska du bevilja sjukdagpenning förutsatt att villkoren för beviljande i övrigt uppfylls. Dra av den studiepenning som betalats för samma tid från sjukdagpenningen. Om den studerande får sjukdagpenning för en period på minst 18 dagar under en kalendermånad dras studiepenningen in från början av månaden i fråga. Den studerande kan efter 1.1.2015 studera i liten skala under sjukdagpenningperioden. Den studerande är skyldig att anmäla om han eller hon studerar mer än i liten skala. Ett riktgivande mått på studier i liten skala kan t.ex. vara • Högskolestudier: – 24 studiepoäng per läsår – 12 studiepoäng per termin – 3 studiepoäng per månad • Yrkesinriktade studier: – 24 studiepoäng eller 16 studieveckor per läsår – 12 studiepoäng eller 8 studieveckor per termin – 3 studiepoäng eller 2 studieveckor per månad – Om studiernas omfattning inte har angetts som studiepoäng eller studieveckor är gränsen högst 10 veckotimmar deltagande i undervisning. • Gymnasiestudier: – 10 gymnasiekurser per läsår – 5 kurser eller 1 studentexamensprov per termin – 1 kurs per månad Läs mera i de tekniska anvisningarna under Opintotuki. 1.4.12. Ersättning enligt annan lag Från sjukdagpenningen avdras förmåner som med stöd av någon annan lag betalas för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga (SFL 1224/2004 12 kap. 2 § 1 mom.). Primära förmåner som baserar sig på lag och som dras av från sjukdagpenningen är • dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt dagpenning, olycksfallspension och livränta enligt den tidigare lagen om olycksfallsförsäkring • dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt dagpenning och olycksfallspension enligt den tidigare lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare • dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete. • olycksfallspension enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare • dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i militärtjänst • livränta enligt militärskadelagen • ersättning för inkomstbortfall och sjukpension enligt trafikförsäkringslagen. 57 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna och sjukpension enligt folkpensionslagen är också förmåner som baserar sig på annan lag som kan beviljas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som sjukdagpenningen. Det finns emellertid särskilda anvisningar om förhållandet mellan dessa pensioner och sjukdagpenningen. Om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller efter det avdras även den dagpenning och olycksfallspension som grundar sig på den frivilliga försäkringen för arbetstid för företagare och för lantbruksföretagare enligt lagarna om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar från sjukdagpenningen. Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Förmåner som baserar sig på frivilliga försäkringar för fritiden enligt lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar dras inte av från sjukdagpenningen. Förmåner som baserar sig på privata olycksfallsförsäkringar dras inte heller av från sjukdagpenningen. Om försäkringsbolaget har avslagit en ansökan om förmån enligt annan lag eller en fortsättningsansökan och den försäkrade ansöker om sjukdagpenning för samma tid, kan du bevilja sjukdagpenningen om övriga villkor för att bevilja den uppfylls. Be vid behov om ersättningsbeslutet och tillhörande läkarutlåtanden från försäkringsbolaget. FPA får uppgifter om förmåner enligt annan lag både elektroniskt och i pappersform. Enheten för gemensamma system sparar uppgifterna i FPA:s datasystem. Om det vid förmånshandläggningen kommer fram att kunden får en förmån enligt en annan lag, men ersättningsuppgifterna inte visas vid HEKY-förfrågan eller i OIWA, ska du skapa ett uppdragsarbete (Luo työ, Toimeksianto) för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö) för att utreda ersättningsuppgifterna i enlighet med anvisningen om OIWA-arbetsköer. Innan du skapar uppdragsarbetet (Toimeksianto-työ) ska du kontrollera med den försäkrade vilket försäkringsbolag som betalar ut förmånen och ange bolagets namn i uppdragsarbetets kommentarfält. Kontakta dock försäkringsbolaget direkt om det inte alls finns någon dagpenning som betalas på grund av olyckan i FPA:s databas och be att få ersättningsuppgifterna av försäkringsbolaget. 1.4.12.1. Om annan ersättning fördröjs Om en ersättning som betalas med stöd av en annan lag fördröjs av en orsak som inte beror på den försäkrade kan dagpenningen beviljas och betalas till fullt belopp för att trygga den försäkrades försörjning. FPA har rätt att av den som betalar ut en förmån enligt en annan lag ta ut den del av förmånen som motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. (SFL 1224/2004 12 kap. 2 § 2 mom.) Om arbetsgivaren har sökt sjukdagpenning betalas den inte i dröjsmålssituationer ut till arbetsgivaren. (SFL 1224/2004 12 kap. 2 § 3 mom.) Meddela i beslutet till arbetsgivaren att frågan om utbetalning av dagpenningen till arbetsgivaren avgörs först när rätten till förmåner enligt någon annan lag har utretts. Försäkra dig om att försäkringsbolagets ersättningsbeslut fås till FPA så att du kan meddela arbetsgivaren ett slutgiltigt beslut om dagpenningen även om det inte återstår någon dagpenning att betala ut. Om den försäkrade redan har sökt ersättning enligt någon annan lag och det av ansökan om sjukdagpenning framgår vid vilket försäkringsbolag ärendet är under behandling, ska du fråga försäkringsbolaget i vilket skede behandlingen av ärendet är. Om ersättningen från försäkringsbolaget dröjer ska du begära ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget så att du kan avgöra ansökan om sjukdagpenning. Om den försäkrade ännu inte har ansökt om en förmån enligt någon annan lag men han eller hon kan ha rätt till en sådan förmån ska du uppmana den försäkrade att ansöka om förmånen 58 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 och be honom eller henne att meddela FPA när behandlingen av ansökan påbörjats. Förutom inkomstbortfall ersätts enligt andra lagar t.ex. sjukvårdskostnader eller betalas ersättning för sveda och värk. Om det är uppenbart att den försäkrade har rätt till en förmån enligt någon annan lag men han eller hon inte söker förmånen ska du avslå ansökan om dagpenning. Dagpenning på grundval av dröjsmålsintyg Du kan bevilja dagpenning på grundval av ett dröjsmålsintyg för en tid av fortgående arbetsoförmåga om dröjsmålsintyget har utfärdats utan slutdatum. Om intyget har utfärdats för en viss tid ska du bevilja dagpenning för denna tidsperiod och be om ett nytt dröjsmålsintyg för fortsättningen. När dagpenning beviljas på grundval av dröjsmål sänds det automatiskt ett meddelande om den beviljade dagpenningen till försäkringsbolaget i samband med beslutet. I beslutet till den försäkrade uppges att dagpenning betalas på grund av att annan ersättning fördröjts och att FPA har rätt att av den förmån enligt annan lag som beviljas senare för samma tid ta ut den del av förmånen som motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. När uppgiften om att annan ersättning beviljats inkommer till FPA ska du rätta dagpenningsbeslutet. Försäkringsbolaget betalar på basis av indrivningsbrevet retroaktivt till FPA den förmån som bolaget beviljat upp till beloppet av den sjukdagpenning som FPA betalat. Om försäkringsbolaget betalar en förmån enligt en annan lag till den försäkrade trots dröjsmålsintyget måste bolaget emellertid betala sjukdagpenningen till FPA. Om rätten till sjukdagpenning fortgår ännu efter det att försäkringsbolaget har utfärdat ett ersättningsbeslut, betalas sjukdagpenning endast till den del som den överstiger förmånen som betalas enligt annan lag. Läs mer i de tekniska anvisningarna under Vakuutuslaitoksen korvaus. Ersättningar från utlandet Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på ersättningar från utlandet. Dröjsmålsintyg utfärdas endast när det är fråga om en förmån enligt annan lag i den finländska lagstiftningen. Sjukdagpenning kan beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om han eller hon senare får ersättning från utlandet för samma tid som sjukdagpenning beviljats. Ange också i meddelandet att FPA har rätt att av sjukdagpenningen ta ut den del som motsvarar ersättningen från utlandet. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av sjukdagpenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir sjukdagpenningen den försäkrades primära inkomstbortfallsersättning. Vid utredning av en trafikolycka som inträffat utomlands kan du hänvisa den försäkrade till Informationscentralen i Finland som är verksam i anslutning till Trafikförsäkringscentralen. 1.4.12.2. Avdrag för ersättning från dagpenningen Om en förmån enligt annan lag har beviljats till fullt belopp från samma tidpunkt som sjukdagpenningen, ska du dra av förmånens hela belopp från dagpenningen. Om en förmån enligt 59 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 någon annan lag senare ändras till partiell ersättning och sjukdagpenning fortsättningsvis betalas ut, ska du dra av beloppet av den partiella ersättningen från dagpenningen. Exempel Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall i arbetet och får därför full dagpenning (100 %) enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Enligt en senare bedömning har arbetsförmågan sjunkit med 50 %, och det betyder att dagpenningen minskar. Den försäkrade är fortfarande arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och har rätt till sjukdagpenning. Dra först av den fulla (100 %) dagpenningen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och från och med att dagpenningen blir mindre (50 %) ska du dra av det minskade beloppet. Om den försäkrade fått en förmån enligt annan lag på grundval av partiell arbetsoförmåga, kan förmånen senare höjas om skadan eller sjukdomen förvärras. Om sjukdagpenning beviljas för samma tid ska du dra av den andel som motsvarar höjningen av förmånen från dagpenningen. Om försäkringsbolaget avslår den försäkrades ansökan om höjning men den försäkrade ändå är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dras inte den partiella ersättning som utbetalas av från sjukdagpenningen. Exempel Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall och den skada som han fick läks inte helt. Till en början får han full (100 %) olycksfallspension, men senare minskas den och ändras till en fortlöpande partiell olycksfallspension (45 %). Han fortsätter arbeta och är inte längre arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Senare förvärras skadan eller blir det aktuellt med operation. Den försäkrade beviljas full (100 %) olycksfallspension för en månad. Den försäkrade beviljas också sjukdagpenning för samma tid. Från dagpenningen avdras höjningen av olycksfallspensionen för en månad, dvs. skillnaden mellan den fulla (100 %) olycksfallspensionen och den fortlöpande olycksfallspensionen (45 %). 1.4.12.3. Olycksfall i arbetet Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) för anställda arbetstagare och företagare. Lantbruksföretagarnas och stipendiaternas rätt till ersättning grundar sig på lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015). Bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas också på studerande vars rätt till ersättning fastställs i lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (460/2015). Därtill fastställs för vissa specialgrupper, så som familje- och närståendevårdare, om rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i de speciallagar som gäller dessa grupper. Lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar reviderades 1.1.2016. I lagarna har man slagit samman de bestämmelser som gäller ersättning för olycksfall i arbetet, yrkessjukdom och rehabilitering till en helhet. De nya lagarna tillämpas på olycksfall och yrkessjukdomar som uppkommer 1.1.2016 och därefter. Om olyckan skett eller yrkessjukdomen framkommit före detta tillämpas bestämmelserna i den gamla lagen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomslagen (608/1948 och 1343/1988) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. 60 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Arbetstagare och därmed jämförbara personer Arbetsgivaren är skyldig att försäkra anställda i arbetsavtalsförhållande eller offentligrättsligt tjänsteförhållande för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Också en familjemedlem som bor i samma hushåll som arbetsgivaren omfattas av försäkringen om han eller hon arbetar i ett anställningsförhållande. Tidigare omfattades familjemedlemmarna av den frivilliga försäkringen. Förutom privata arbetsgivare är offentliga samfund, så som kommuner, samkommuner och församlingar, skyldiga att försäkra sina anställda för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Staten är ändå inte försäkringsskyldig. Ersättning åt någon som råkat ut för ett olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom medan han eller hon är i arbete hos staten betalas av statens medel enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Statskontoret svarar för ersättningar för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för statsanställda. De försäkringsbolag som är berättigade till att bevilja försäkringar beviljar arbetsgivarna försäkringar för ersättning av olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar och betalar utgående från försäkringarna ersättning till arbetstagarna. Arbetsgivaren är inte försäkringsskyldig om arbetsgivaren under kalenderåret betalat eller kommit överens om att betala lön för utfört arbete till ett belopp på sammanlagt högst 1 200 euro. Även om arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig har arbetstagaren rätt till ersättning för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar. Ersättningsärendet handläggs och ersättningarna betalas av Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) som fungerar gentemot FPA på samma sätt som ett försäkringsbolag och utfärdar dröjsmålsintyg vid behov. Personer som jämställs med arbetstagare Med en arbetstagare jämställs den som mot ersättning arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller någon annan sammanslutning, fast han eller hon inte står i anställningsförhållande till aktiebolaget eller sammanslutningen, om 1. den delägare som arbetar i ledande ställning i aktiebolaget ensam innehar högst 30 procent av aktierna i bolaget eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av aktierna i bolaget av vilken hans eller hennes egen ägarandel är högst 30 procent eller delägaren ensam innehar högst 30 procent av det röstetal som aktierna i bolaget medför eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av det röstetal som aktierna i bolaget medför av vilket hans eller hennes eget röstetal är högst 30 procent, eller 2. den som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar har en sådan bestämmanderätt i sammanslutningen som motsvarar högst den bestämmanderätt som avses i punkt 1. Med ledande ställning avses verksamhet som verkställande direktör eller som styrelsemedlem eller annan motsvarande ställning eller motsvarande faktisk bestämmanderätt i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning. Vid bedömning av ägarandelen beaktas också indirekt ägande. En bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare eller en bolagsman i någon annan sammanslutning som personligen ansvarar för sammanslutningens förpliktelser och förbindelser jämställs inte med en arbetstagare. Med familjemedlem avses make och sambo och den som är släkt i rätt upp- eller nedstigande led med en person som avses i 1 mom. och bor med denne i samma hushåll. Med sambo avses en person som bor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden med den som arbetar i ledande ställning i företaget. 61 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Företagare En FöPL-försäkrad företagare kan försäkra sig själv med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för olyckor som sker i företagararbetet. Försäkringsskyddet är det samma som för arbetstagaren. Företagarens olycksfallsförsäkring för arbetstiden upphör om FöPL-försäkringen upphör. Undantagsvis kan företagare under 18 år och över 68 år teckna en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden även om de inte omfattas av FöPL-försäkringen om bedriver företagsverksamhet. Ersättningar för olycksfall som drabbar företagare under arbetstiden och som grundar sig på en frivillig försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och tidigare enligt lagen om olycksfallsförsäkring avdras från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat 1.1.2015 eller senare. Arbete som utförs utanför ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans omfattas inte av obligatorisk försäkring för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar. Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans kan försäkras med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden om personen har en FöPL-försäkring. Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans har man tidigare kunnat försäkra med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt OFL 57 § 1 mom. även om personen inte haft en FöPL-försäkring. Lantbruksföretagare och stipendiater Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL) omfattar skydd för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar för lantbruksföretagare, fiskare, renskötare och för LFöPL-försäkrade stipendiater inom vetenskapligt och konstnärligt arbete. Lantbruksföretagare och stipendiater som är försäkrade enligt LFöPL omfattas av den lagstadgade försäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar på samma sätt som anställda. Om lantbruksföretagaren inte omfattas av den obligatoriska försäkringen kan han eller hon teckna en frivillig försäkring för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för arbetstiden. Olycksfallsförsäkringen upphör när arbetspensionsförsäkringen upphör. Den frivilliga försäkringen upphör när den försäkrades arbete som lantbruksföretagare upphör. Ersättningar för olycksfall som drabbar lantbruksföretagare under arbetstiden och som grundar sig på en frivillig försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och tidigare enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare avdras från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat 1.1.2015 eller senare. Studerande Ersättning för skada eller sjukdom som uppkommer i studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete regleras i en lag gällande detta (460/2015). Enligt denna lag betalas ersättning för skadefall som inte ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och som har orsakat en skada eller sjukdom hos en person som deltagit i följande utbildning: • • • • • • grundläggande yrkesutbildning yrkesinriktad vuxenutbildning yrkeshögskola universitet gymnasium grundläggande utbildning med undantag för förskoleundervisningen, den förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och årskurserna 1–6, dvs. främst årskurserna 7–9. 62 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Ersättning betalas också för dem som studerar vid Polisyrkeshögskolan, Räddningsinstitutet eller Brottspåföljdsområdets utbildningscentral samt för andra som deltar i utbildning som är jämställbara med dessa. Ersättningsgilla skadefall är sådana som har inträffat under förhållanden som är utmärkande för studierna medan den studerande, i läroanstalten eller på något annat ställe som anvisats av utbildnings- eller undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman, i enlighet med läroplanen eller examensgrunderna deltagit i sådan praktisk undervisning, sådan inlärning i arbetet, sådan arbetspraktik eller en sådan fristående examen eller i sådan arbetslivsorientering i samband med grundläggande utbildning som kan jämställas med arbete. Ersättning betalas också för skadefall som inträffar då den studerande direkt från läroanstalten eller bostaden färdas till eller från ett sådant ovan avsett, av utbildnings- eller undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman anvisat ställe utanför läroanstalten där det ordnas arbetspraktik, inlärning i arbetet eller arbetslivsorientering eller avläggs fristående examina. En person som deltar i sådan arbetskraftsutbildning som avses i 5 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) jämställs med en arbetstagare i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar vad gäller omfattning av försäkringsskyddet. Utöver arbetspraktiken omfattas också teoritimmarna som ingår i arbetskraftsutbildningen, övrig skoltid och skolresorna av försäkringen. Den som anordnar utbildningen eller undervisningen och den som upprätthåller läroanstalten jämställs med den arbetsgivare som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Specialgrupper För familjevårdare, närståendevårdare, personer med funktionsnedsättning som deltar i arbetsverksamhet och personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska man enligt den lagstiftning som gäller verksamheten i fråga teckna en försäkring i fall av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar så som fastställs i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. På familjevårdare, närståendevårdare och personer som deltar i arbetsverksamhet tillämpas det som fastställs om arbetstagare i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Den kommun som ingått ett avtal om närstående- eller familjevård och den kommun som ordnar arbetsverksamheten jämställs med den arbetsgivare som avses i lagen. Bestämmelserna ingår i följande lagar: • • • • • familjevårdslagen 263/2015 20 § lagen om stöd för närståendevård 937/2005 10 § lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/2001 23 § socialvårdslagen 710/1982, 3 kap. 27 e § lagen om handikappförmåner 519/1977 71 § i Personer som deltar i yrkesinriktad rehabilitering Det försäkringsbolag som svarar för försäkringen i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska försäkra den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning eller arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen. Arbetspensionsanstalten är skyldig att försäkra den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning eller arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen. 63 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Förmåner som ska dras av Förmåner som dras av från sjukdagpenningen är följande: • dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, som trädde i kraft 1.1.2016. • dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring och enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, som var i kraft fram till 31.12.2015. • dagpenning och livränta (förutsatt att livräntan förutom grundräntan innefattar tilläggsränta) som betalas på grundval av ett olycksfall som skett eller en yrkessjukdom som inträtt före 1.1.1982. Dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas för högst ett år. Den kan även betalas som partiell ersättning om arbetsförmågan är nedsatt och inkomsterna minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska ändå vara nedsatt med minst 10 procent. Om arbetsoförmågan fortsätter ännu ett år efter olycksfallet betalas olycksfallspension. Olycksfallspensionen kan även betalas som partiell pension om arbetsförmågan är nedsatt och inkomsterna minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst 10 procent. För personer i arbetsför ålder utgör full olycksfallspension 85 procent av årsarbetsinkomsten. Om den skadade personen har rätt till ersättning från både arbetsolycksfalls- och trafikförsäkringen, beviljas ersättningen i första hand från arbetsolycksfallsförsäkringen. I sådana fall är det i regel fråga om en trafikskada i arbetet eller på vägen till eller från arbetet. Ersättning betalas från trafikförsäkringen endast om ersättningen är större än ersättningen för olycksfall i arbetet. Läs mer om ersättningar för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar på Olycksfallsförsäkringscentralens webbsida. 1.4.12.4. Trafikskada Trafikförsäkringen ersätter personskador som till följd av att ett fordon används i trafik förorsakats dem som befunnit sig i fordonet samt utomståendes person- och egendomsskador. Följande inkomstbortfallsersättningar enligt trafikförsäkringslagen avdras på sjukdagpenningen • ersättning för inkomstbortfall • sjuk-/invalidpension • inkomstbortfallsersättning som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen när den försäkrade har varit arbetslös innan trafikskadan inträffade. Från dagpenningen avdras inte ersättning för sveda och värk, för bestående men och för fördröjda inkomster. Från dagpenningen avdras inte heller ersättning som försäkringsbolaget betalar i form av lön för en ersättare direkt till företaget istället för till den skadelidande. Om ersättningen för ersättarens lön däremot betalas till företagaren själv, dras ersättningen av från dagpenningen. 64 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Läs mer om ersättning för inkomstbortfall vid trafikskada och om fastställande av ersättning på Trafikskadenämndens webbsida. Lägg märke till att den försäkrade inte alls har rätt till sjukdagpenning för den tid då han eller hon får ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i trafikförsäkringslagen. Enligt trafikförsäkringslagen ska fordonets ägare eller stadigvarande innehavare teckna en trafikförsäkring för motorfordon som används i trafik. Trafikförsäkring ska tecknas för följande slag av motorfordon: • • • • • • • • • • bilar motorcyklar mopeder motorkälkar terränghjulingar traktorer motordrivna arbetsmaskiner påhängsvagnar och egentliga släpvagnar husvagnar och lätta släpvagnar. Fordon som ägs av finska staten behöver inte trafikförsäkras. Statskontoret sköter dock utredningen av skador som dessa fordon förorsakat och ersättningen av dessa skador enligt trafikförsäkringslagen. Statskontoret sköter även skador förorsakade av följande övriga fordon som befriats från försäkringsskyldigheten. Försäkringsskyldighet föreligger inte om det är fråga om • motordriven arbetsmaskin eller traktor vars högsta strukturella hastighet är högst 15 km/h, förutsatt att fordonet inte måste registreras. • skördetröska eller annan motordriven arbetsmaskin inom lantbruket avsedd för skördearbete som befriats från registreringsskyldigheten. • släpvagn, släpsläde eller bogserbar anordning som befriats från registreringsskyldigheten. • motorförsett fordon som är avsett att framföras av barn och som till följd av sin struktur eller utrustning inte kan registreras. Enligt 2 § 4 punkten i trafikförsäkringslagen är ett motorfordon icke i trafik i den bemärkelse trafikförsäkringslagen avser då det på ett för trafik avskilt område användes i tävlings-, träningseller experimentsyfte. Trafikförsäkringen är inte obligatorisk i sådana fall. Området ska emellertid vara så effektivt avskilt från trafik att ingen annan trafik kan komma in på området, inte ens fotgängare. I praktiken är till exempel motocrossbanor sällan avskilda områden i den bemärkelse trafikförsäkringslagen avser ens under tävlingar, för att inte tala om träningar. Användningen av motocrosscyklar och banmotorcyklar e.d. på områden som inte är tillräckligt väl avskilda är användning av motorfordon i trafik i den bemärkelse som avses i trafikförsäkringslagen, och därför måste en trafikförsäkring tecknas för dem. Fastän föraren har en olycksfallsförsäkring/ licensförsäkring eller tävlingsarrangören en ansvarsförsäkring ska en skada ersättas ur trafikförsäkringen om den inträffat i en situation som avses i trafikförsäkringslagen. En skada ersätts inte ur skadeförsäkringen om trafikförsäkring inte har tecknats. Om ett oförsäkrat motorfordon är delaktigt i en trafikolycka ersätter Trafikförsäkringscentralen den skada som utomstående åsamkats. Trafikförsäkringscentralen ersätter emellertid inte personskada som åsamkats ett oförsäkrat fordons ägare eller innehavare och inte heller förarens personskada, om föraren visste eller borde ha vetat att fordonet inte är försäkrat. I praktiken blir en myndig förare alltid utan ersättning, eftersom han eller hon borde ha vetat att fordonet är oförsäkrat. 65 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om man känner till att det är fråga om en trafikskada som åsamkats bilens ägare, innehavare eller myndiga förare med ett oförsäkrat fordon behövs inte försäkringsbolagets dröjsmålsintyg när ansökan om sjukdagpenning avgörs. Undantag är skador som orsakats av nämnda fordon som ägs av staten eller av fordon som befriats från försäkringsskyldigheten. Om ärendet är oklart kan man kontakta Trafikförsäkringscentralens telefontjänst. Trafikförsäkringscentralen ersätter även skador som orsakats av ett okänt fordon och sköter ersättningen för skador som orsakats i Finland av ett utländskt motorfordon. Trafikförsäkringscentralen fungerar gentemot FPA på samma sätt som ett försäkringsbolag. Trafikförsäkringscentralen ger vid behov ett dröjsmålsintyg. Trafikförsäkringsersättning kan förvägras eller beloppet minskas om den försäkrade själv har bidragit till olyckan t.ex. genom att framföra fordonet under påverkan av alkohol. Den försäkrade har dock rätt till sjukdagpenning i sådana situationer. Om en del av skadan ersätts ur trafikförsäkringen dras denna andel av från den sjukdagpenning som betalas ut. Om en trafikolycka inträffar utomlands tillämpas i regel ifrågavarande lands lagstiftning på skadeersättningen. Inom EES-länderna kan en finsk bilförare när han eller hon är skyldig till en trafikolycka välja om han eller hon använder sitt eget fordons trafikförsäkring som även täcker förarens och ägarens eventuella personskador. Trafikförsäkringscentralen ger råd vid utredningen av skador som inträffat utomlands och ersättningsfrågor i samband med detta. Läs mer om ersättning enligt trafikförsäkringslagen på Trafikförsäkringscentralens webbplats LVK . Specialfall sjukdagpenning – trafikförsäkringslagen – 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring Nedanstående anvisningar gäller fall då arbetsoförmågan har börjat före 1.1.2015. En företagare kan teckna en frivillig försäkring för arbetsolycksfall enligt 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för sig själv och sina familjemedlemmar som arbetar i företaget samt för andra personer som inte omfattas av den obligatoriska olycksfallsförsäkringen. Om företagaren eller någon annan som omfattas av en försäkring enligt OFL 57 § råkar ut för en trafikolycka i arbetet eller på vägen till eller från arbetet är olycksfallsersättningen primär i förhållande till ersättningen enligt trafikförsäkringslagen. I trafikförsäkringen jämställs en ersättning enligt 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring med lagstadgade ersättningar. I samband med sjukdagpenningen jämställs däremot en ersättning enligt OFL 57 § med en frivillig försäkring, och ersättningen dras inte av från dagpenningen om olycksfallet har inträffat före 1.1.2015. Om en ersättning baserad på en frivillig försäkring enligt OFL 57 § har dragits av från inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen och på grund av avdraget är inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen mindre än den annars skulle vara eller ingen ersättning kvarstår att betala ut, dras ändå det fulla beloppet av inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen av från sjukdagpenningen. Om sjukdagpenning har betalats på grundval av ett dröjsmålsintyg till den försäkrade och han eller hon beviljas ersättning enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring och inkomstbortfallsersättning enligt trafikförsäkringslagen från vilken ersättningen enligt lagen om olycksfallsförsäkring har dragits av, kan FPA indriva den sjukdagpenning som betalats på grundval av dröjsmålsintyget upp till beloppet av ersättningen enligt trafikförsäkringslagen. Be trafikförsäkringsbolaget om ett beslut eller meddelande av vilket beloppet av inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen framgår. Om samma försäkringsbolag betalar ersättning enligt både lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, utfärdar försäkringsbolaget inte nödvändigtvis något separat beslut om 66 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 ersättningen enligt trafikförsäkringslagen om ingen sådan ersättning kvarstår att betala ut. Be dock försäkringsbolaget om en utredning av beloppet av den ersättning enligt trafikförsäkringslagen som skulle ha betalats till den försäkrade så att beslutet om sjukdagpenning kan rättas. Exempel Den försäkrade har fått 800 € i sjukdagpenning på basis av ett dröjsmålsintyg. Den försäkrade har rätt till både 1 000 € i inkomstbortfallsersättning enligt trafikförsäkringslagen och 1 000 € i ersättning enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Ur trafikförsäkringslagens synvinkel är ersättningen enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring lagstadgad och ersättningen har dragits av från den ersättning som ska betalas enligt trafikförsäkringslagen. Den försäkrade har fått 1 000 € i ersättning enligt 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring och ingenting har betalats i ersättning enligt trafikförsäkringslagen (1 000 € - 1 000 € = 0 €). FPA kan av det försäkringsbolag som ansvarar för trafikförsäkringen driva in 800 € som FPA betalat i dagpenning på basis av dröjsmålsintyget. 1.4.12.5. Olycksfall i militärtjänst Med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90) betalas ersättning för olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade 1.1.1991 eller senare. Utöver yrkessjukdomar enligt lagen om yrkessjukdomar betraktas som sjukdomar i militärtjänst även andra sjukdomar som sannolikt förorsakats av tjänstgöringen eller som tjänstgöringen väsentligt förvärrat. Olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade före 1.1.1991 ersätts enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Ersättningar enligt militärolycksfallslagen som avdras från sjukdagpenningen är • dagpenning och • olycksfallspension. En partiellt arbetsoförmögen person betalas den andel av den fulla ersättningen eller pensionen som motsvarar nedsättningen i arbetsförmågan. Menersättning och mentillägg dras inte av från dagpenningen. Ersättningar enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst som avdras från dagpenningen är • dagpenning jämte anhörigförhöjningar • livränta jämte anhörigförhöjningar. Från dagpenningen avdras inte • tilläggsränta • tilläggsdelar till livräntan. Läs mer om ersättning för militärolycksfall på Statskontorets webbplats under Olycksfall i militärtjänst 1.4.12.6. Idrottsolycksfall Idrottsföreningar som bedriver idrottsverksamhet eller andra organisationer som bedriver idrottsverksamhet ska försäkra idrottsutövarna i enlighet med lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009). På spel- eller tävlingssäsonger som börjat och på olycksfall som inträffat innan lagen trädde i kraft ska de bestämmelser som gällde vid 67 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 ikraftträdandet tillämpas (t.ex. i fråga om korrigeringsoperationer). Försäkringsskyldigheten gäller lagidrottare, men även individuella idrottare som inte har ett avtal med en idrottsförening kan ta en motsvarande försäkring, om villkoren för försäkringen uppfylls. En idrottsutövare ska försäkras för olycksfall om han eller hon är under 43 år och det avtalats att han eller hon för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland får skattepliktig årslön som överskrider den lagstadgade gränsen, som år 2016 är 11 060 euro. Beloppet justeras årligen med en lönekoefficient. Dagpenningförmån betalas inte på basis av olycksfallsförsäkring för idrottsutövare. På basis av försäkringen får idrottsutövaren olycksfallspension, som man har rätt till tidigast efter att SFLsjukdagpenningens maximitid uppnåtts. En idrottsutövare har således rätt till sjukdagpenning på grund av olycksfall som inträffat vid utövning av idrott. Sjukdagpenning betalas tills maximitiden uppnåtts oberoende av om idrottsutövarens försäkring är lagstadgad eller frivillig (1, 4, 6 och 15 § i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare). Idrottsutövaren får olycksfallspension från den tidpunkt då sjukdagpenningens maximitid uppnåtts 1. i fem år när idrottsutövaren blivit oförmögen att skaffa sig inkomster genom idrottsutövning 2. till 65 års ålder när idrottsutövaren blivit permanent oförmögen att skaffa sig inkomster genom idrottsutövning eller genom ett arbete som han eller hon skäligen kan förväntas kunna utföra. Olycksfallspension kan betalas även under tiden för yrkesinriktad rehabilitering. Den lagstadgade försäkringen omfattar ålderdomstrygghet från och med den dag då idrottsutövaren fyller 65 år Sjukdagpenningen betalas på ansökan även till arbetsgivaren, t.ex. en idrottsförening, om arbetsgivaren betalat lön för sjukdomstiden och om man i ett kollektivavtal eller annat avtal avtalat om arbetsgivarens rätt till dagpenning. Läs mer i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 276/2009. 1.4.12.7. Ersättning enligt skadeståndslagen Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före 1.1.2015. Skadeståndslagen (412/1974) är en allmän lag enligt vilken den som lidit en personskada har rätt till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader, inkomstbortfall, sveda och värk samt bestående men. Den skadeståndsansvarige kan vara en privatperson, en anställd, en arbetsgivare eller ett offentligt samfund. Skadevållares skadeståndsansvar kan grunda sig på uppsåt eller vållande eller på strikt ansvar. Vållande innebär orsakande av skada genom klandervärt förfarande t.ex. genom att försumma skyldigheten att förfara på ett visst sätt. I fall av strikt ansvar är den som utövar farlig verksamhet (t.ex. järnväg, luftfart, kärnkraft) skadeståndsskyldig även om verksamheten på inget sätt varit klandervärd. Strikt ansvar baserar sig i regel på en speciallag. Sjukdagpenning kan i dessa fall beviljas endast om betalningen av skadeståndet dröjer av en orsak som inte beror på den försäkrade. Ett dröjsmålsintyg ska begäras av den skadeståndsskyldige. Enligt skadeståndslagen (412/1974 5 kap. 2 a §) fastställs ersättning för inkomstbortfall utgående från en uppskattning av de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft utan olycksfallet. 68 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Från detta belopp avdras den inkomst som den skadelidande haft trots skadan eller som han eller hon kunnat ha. Skadeståndet kan jämkas om skadeståndsskyldigheten bedöms vara för betungande med hänsyn till parternas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Skadevållarens ålder och hälsotillstånd beaktas också. 1.4.12.7.1. Ansvarsförsäkring Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmögenhet som börjat före 1.1.2015. Om skadevållaren har en ansvarsförsäkring är försäkringsbolaget i regel skyldigt att ersätta skadan. Ansvarsförsäkringen ingår ofta i hem-, fastighets-, gårdsbruks-, djur- o.a. försäkringar eller den kan anslutas till en annan försäkring mot en tilläggsavgift. Det är endast försäkringstagaren som kan söka ersättning ur ansvarsförsäkringen. Den skadelidande (den som söker sjukdagpenning) kan inte låta anhängiggöra ett ersättningsärende vid försäkringsbolaget. Om försäkringstagaren har gjort en skadeanmälan kan man gentemot försäkringsbolaget följa samma förfarande som i fråga om trafikförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsärenden. Dagpenning kan beviljas på basis av ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget. Om kommunen eller ett annat offentligt samfund inte har en ansvarsförsäkring, handlägger den själv ersättningsyrkandet och kan vid behov ge ett dröjsmålsintyg. Dagpenningen indrivs från den inkomstbortfallsersättning enligt skadeståndslagen som betalas senare. Om försäkringstagaren inte har gjort en skadeanmälan kan den sökande beviljas sjukdagpenning utan dröjsmålsintyg. Till beslutet ska fogas en anmärkning (PRF53) om den sökandes anmälningsplikt om den sökande senare beviljas ersättning enligt någon annan lag. FPA har rätt att återkräva den betalda sjukdagpenningen till den del som den motsvarar ersättningen enligt annan lag. 1.4.12.7.2. Arbetsoförmåga till följd av halkning Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmögenhet som börjat före 1.1.2015. Halkningsolyckor är den vanligaste orsaken till ansökan om skadestånd. Skadeståndsansvar kan uppkomma om t.ex. den instans som ansvarar för gatuunderhållet har försummat sin skyldighet att hålla gatorna i sådant skick som trafiken förutsätter. Ansvaret fastställs i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978). Utgångspunkten vid halkningsolyckor är att den som ansvarar för underhållet är ansvarig för olycksfallet, om inte den ansvarige kan påvisa att förebyggandet av halka har skötts på ändamålsenligt sätt. Skadeståndsansvar förutsätter vållande, dvs. att den som ansvarar för underhållet, t.ex. husbolaget eller kommunen, har försummat underhållet på halkningsplatsen. För underhållet av gator och allmänna områden ansvarar kommunen och för underhållet av trottoarer ägaren av den fastighet invid vilken trottoaren finns. Vissa kommuner har själva övertagit gatuunderhållet. Staten svarar för underhållet av allmänna vägar (landsvägslagen 503/2005). Fastigheternas gårdsområden ska också underhållas på motsvarande sätt, t.ex. trafikleder på husbolagens och affärsfastigheternas gårdar. 69 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om det av den försäkrades olycksfallsskildring framgår att den försäkrade på grund av halkningsolyckan kontaktat den instans som ansvarar för underhållet på halkningsplatsen ska man ta reda på i vilket skede handläggningen av ärendet är. Om den som ansvarar för underhållet (kommunen eller husbolaget) har gjort en skadeanmälan till försäkringsbolaget kan man begära ett dröjsmålsintyg och bevilja dagpenning. Om den skadeståndsskyldiga kommunen inte har ansvarsförsäkring handläggs skadeståndsärendet i kommunens egna organ. I sådana fall ges dröjsmålsintyg av kommunen. Den som söker sjukdagpenning kan ha svårt att få ersättning t.ex. om skadan skett på ett sådant ställe eller vid en sådan tid att det inte finns några vittnen till olyckan eller skadeståndsansvaret är oklart. Olyckan kan också ha påverkats av någon orsak som beror på den skadelidande själv eller någon annan orsak varför den skadelidande inte framfört något skadeståndsyrkande. I sådana fall kan dagpenning beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning om den sökandes anmälningsplikt (PRF53) till beslutet om den sökande senare får ersättning från försäkringsbolaget. En halkningsolycka kan även vara ett olycksfall som ersätts som ett olycksfall i arbetet om den inträffat på vägen till eller från arbetet eller i övrigt under arbetsrelaterade omständigheter. 1.4.13. Arbetsoförmåga som orsakats genom brott En försäkrad har rätt till sjukdagpenning även om hans eller hennes arbetsoförmåga har orsakats genom ett brott och den försäkrade enligt skadeståndslagen eller brottsskadelagen har rätt till ersättning för inkomstförlust på grund av arbetsoförmågan (SFL 1224/2004 12 kap. 7 § 1 mom.). Den försäkrade kan i domstol av gärningsmannen yrka ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av skadeståndslagen. Den försäkrade har trots detta rätt till sjukdagpenning. Sjukdagpenningen är primär i förhållande till ersättning för inkomstbortfall enligt brottsskadelagen (1204/2005) som betalas av Statskontoret. Den betalas endast ut om den är större än den dagpenning som FPA betalar. Ersättning med stöd av brottsskadelagen kan också betalas för t.ex. sjukvårdskostnader och för sveda och värk. Läs mer om brottsskador. FPA har rätt att av den skadeståndsskyldige gärningsmannen driva in ersättning som betalats enligt skadeståndslagen till den del som ersättningen motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. FPA kan avstå från kravet gentemot den skadeståndsskyldige om indrivningen av skadeståndet vore uppenbart oskäligt. FPA har även rätt att av den försäkrade återkräva den betalda dagpenningen om han eller hon redan har fått ersättning för inkomstbortfall av den ersättningsskyldige. (SFL 1224/2004 12 kap. 7 § 2 mom.). Du kan bevilja en försäkrad som blivit offer för ett brott dagpenning om de allmänna villkoren för beviljande av dagpenning uppfylls. Någon utredning om dröjsmål med betalningen av ersättning enligt annan lag behövs inte. I dylika fall betalas sjukdagpenningen också till arbetsgivaren. Lägg till en motiveringstext (PRF62) i beslutet i vilken det står att FPA har rätt att driva in den ersättning som betalas med stöd av skadeståndslagen till den del som den motsvarar dagpenningen i det fall att den brottsmisstänkte i rätten åläggs att betala ersättning för inkomstbortfall. Utgångspunkten för specialbestämmelsen gällande sjukdagpenningen är att den försäkrades arbetsoförmåga orsakats av ett brott som en annan person begått, såsom misshandel. Skulden till brottet konstateras i regel i domstol. Någon annan sjukdom eller skada än enbart den skada som brottet orsakat kan också inverka på den försäkrades arbetsoförmåga. Om det framgår av den försäkrades handlingar att han eller hon skulle vara arbetsoförmögen också utan brottet ska du bevilja dagpenning på normalt sätt. Det finns då ingen anledning att inleda indrivning. 70 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.4.13.1. Sjukdagpenning i förhållande till skadestånd Den försäkrade beviljas sjukdagpenning om han eller hon är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. I enlighet med bestämmelserna i sjukförsäkringslagen fastställs dagpenningens storlek i regel utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Dagpenningen kan också fastställas utifrån en tidigare förmån eller uppgå till minimibeloppet. En person som blivit offer för brott kan få ersättning enligt skadeståndslagen på grundval av det inkomstbortfall som brottet förorsakat. Skadeståndslagen (412/1974) utgår från principen om full ersättning. Men ersättningens belopp kan även jämkas t.ex. om offret själv har bidragit till att skadan uppstod. Ersättning för inkomstbortfall fastställs utgående från en uppskattning av de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft, eller hade kunnat ha, utan olycksfallet. Från detta belopp avdras den inkomst som den skadelidande trots skadan har haft eller hade kunnat ha. Som sådan förvärvsinkomst som ska dras av betraktas bl.a. sjukpension. Den förlorade arbetsinkomsten ersätts på basis av den faktiska uteblivna inkomsten. Att gå miste om arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av arbetsoförmåga som förorsakats av en personskada har också ansetts berättiga till ersättning för inkomstbortfall. FPA:s rätt till vederlag för den betalda sjukdagpenningen beror på om den försäkrade/brottsoffret har rätt till ersättning för inkomstbortfall och om han eller hon yrkar på inkomstbortfallsersättning i rätten. Om inkomstbortfall inte åsamkats eller om offret inte har yrkat på inkomstbortfallsersättning i rätten, kan FPA inte driva in någonting hos gärningsmannen. Brottsoffret kan anse att den sjukdagpenning som han eller hon fått utgör ersättning för inkomstbortfall och i rätten bara yrka på ersättning för sveda och värk eller för sjukvårdskostnader och inte alls för inkomstbortfall. I så fall har FPA inga krav i ärendet. Om brottsoffret i rätten yrkar på ersättning för inkomstbortfall och tilldöms ersättning kan FPA få inkomstbortfallsersättningen högst till den del som den motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. Om inkomstbortfallsersättning enligt skadeståndslagen 1.4.13.2. Utredningar Vid handläggning av sjukdagpenning behövs förutom ansökan och läkarutlåtande även en utredning om olycksfall. Be den försäkrade lämna in behövliga uppgifter via e-tjänsten eller med bilagan Utredning om olycksfall (SV 143r), om han eller hon inte redan angett uppgifterna i ansökan. Du kan bevilja dagpenning även om den försäkrade inte har gjort någon polisanmälan. Sjukdagpenningen utgör en grundtrygghetsförmån för brottsoffret, och han eller hon har rätt till förmånen om han eller hon blir arbetsoförmögen genom brott. 1.4.13.3. Straffprocess Om den försäkrade har gjort en polisanmälan, kontakta polisen och ta reda på i vilket skede straffprocessen är så att FPA kan framställa sina yrkanden vid en eventuell rättegång. FPA är inte målsägande i processen, utan mellankommande part. Brottsoffret är målsägande, och han eller hon kan yrka på ersättning för inkomstbortfall på grundval av skadan. 71 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om ärendet är föremål för förundersökning hos polisen eller för åtalsprövning hos åklagaren, meddela polisen eller åklagaren om FPA:s skadeståndsyrkande (PRV06). Be åklagaren företräda FPA och framföra skadeståndsyrkandet i rätten på FPA:s vägnar. Ifall ärendet redan är under behandling hos tingsrätten, ska denna kontaktas och tillfrågas om FPA ännu kan sända sina yrkanden skriftligt till domstolen (PRV07) eller om de ska framställas muntligt vid huvudförhandlingen. På motsvarande sätt förfar man om åklagaren meddelat att han eller hon inte företräder FPA. Följ aktivt med hur processen framskrider och be att få se domstolsbeslutet. Före rättegången vet man inte vilket den försäkrades faktiska inkomstbortfall är och vad han eller hon kommer att yrka i rätten. FPA framställer bruttobeloppet av den betalda sjukdagpenningen som sitt yrkande i rätten och yrkar på att den inkomstbortfallsersättning som gärningsmannen åläggs att betala ska betalas till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen. I yrkandet antecknas en reservation om möjligheten att komplettera ersättningskravet i fall rättsprocessen drar ut på tiden och den försäkrade meddelas ett fortsättningsbeslut gällande dagpenningen efter att yrkandet framförts. FPA meddelar dessutom tingsrätten att FPA själv sköter indrivningen av den ersättning som FPA tilldömts. FPA yrkar endast på sjukdagpenningens bruttobelopp. Räntor och rättegångskostnader påyrkas inte. Om det inkommer betalningar eller utsökningsåterbetalningar för fordringar som redan är under indrivning riktas indrivningen i första hand mot kapitalet. Man avstår från att driva in räntor och kostnader. Om den försäkrade yrkar på inkomstbortfallsersättning och FPA kräver sin andel av den betalda dagpenningen, tar domstolen ställning till båda yrkandena. Om gärningsmannen genom domstolens beslut åläggs att betala inkomstbortfallsersättning till den försäkrade har FPA också rätt att få den andel som motsvarar den sjukdagpenning som betalats ut. Den försäkrade kan endast yrka på inkomstbortfallsersättning som han eller hon inte har fått, t.ex. skillnaden mellan lönen och den sjukdagpenning som betalats ut av FPA. Om rätten tilldömer den försäkrade den del av inkomstbortfallsersättningen som han eller hon yrkat på och FPA tilldöms den del som motsvarar sjukdagpenningen, täcker dessa sammanlagt hela inkomstbortfallet. Arbetsgivaren kan också yrka på ersättning i rätten för den lön för sjukdomstid som arbetsgivaren betalat. Om FPA har betalat sjukdagpenning till arbetsgivaren för samma tid kan kraven delvis överlappa varandra. Saken ska utredas i rätten. Domstolen avgör vilken andel av en eventuell inkomstbortfallsersättning som ska betalas till arbetsgivaren och vilken andel till FPA. Om den försäkrade med ett lagakraftvunnet domstolsbeslut tilldömts ersättning för inkomstbortfall enligt skadeståndslagen och FPA:s yrkande också har beaktats, ska du för hand föra in det belopp som ska betalas till FPA som en uppgift om överbetalning i den försäkrades uppgifter i systemet. Om dagpenning också betalats till arbetsgivaren, ska du föra in hela den dagpenning som betalats till arbetsgivaren och den försäkrade som en överbetalning. Indrivningscentret skickar ut ett indrivningsbrev till den dömde. Om FPA efter rättegången fortfarande betalar ut dagpenning till den försäkrade, ansöks i fråga om detta inte om tredskodom hos tingsrätten. FPA har inte uppgifter om den försäkrades inkomstbortfall och kan således inte framställa ett motiverat yrkande i rätten. 72 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.4.13.4. Indrivning hos den försäkrade Om FPA:s ersättningsyrkande inte framkommit i straffprocessen indrivs sjukdagpenning inte genom regressförfarande. Det lönar sig inte att inleda en civilprocess, eftersom FPA:s rätt till indrivning beror på om den försäkrade har förorsakats inkomstbortfall och om han eller hon själv har yrkat på ersättning för inkomstbortfall. Rätten till ersättning enligt skadeståndslagen övergår inte till FPA direkt med stöd av lag. Om den försäkrade i rätten tilldömts ersättning för inkomstbortfall och han eller hon har fått ersättning, har FPA rätt att återkräva den sjukdagpenning som den försäkrade har fått högst upp till beloppet av den betalda ersättningen för inkomstbortfall. Vid indrivningen tillämpas det normala rättelse- och återkravsförfarandet. Den försäkrade ska meddela FPA om den ersättning som han eller hon fått. 1.4.13.5. Medlingsförfarande vid brottmål Brottmål kan behandlas i medlingsförfarande (lagen om medling vid brott och i vissa tvister 1015/2005). Avsikten med medlingen är att ge den brottsmisstänkte och brottsoffret en möjlighet att avgiftsfritt under medling av en opartisk medlare komma överens om de åtgärder genom vilka brottsoffret ska gottgöras för de men och skador som brottet förorsakat. Vid medlingen närvarar parterna och två medlare. Inga utomstående är med vid medlingen. FPA är inte en av parterna i medlingsförfarandet. Under medlingsförhandlingen diskuteras även olika former av ersättning och gottgörande av skadorna. Skadorna kan ersättas med pengar eller arbete eller eventuellt på något annat sätt. Förlikning som ingåtts i samband med ett brottmål kan stadfästas vad gäller skadestånd, om parterna kommer överens om detta. Eftersom FPA inte är en av parterna i medlingsförfarandet utreds inte innehållet i det skadestånd som eventuellt avtalats (t.ex. ersättning för inkomstbortfall) eller hur det ska hänföras. Några indrivningsåtgärder vidtas inte heller. 1.4.14. Patientskadeersättning Med stöd av patientskadelagen 585/1996 ersätts personskada som patienten åsamkats i samband med hälso- och sjukvård i Finland. Om patientskadan orsakat nedsatt arbetsförmåga betalas ersättning för det inkomstbortfall som detta lett till enligt det verkliga bortfallet. Då ersättningsbeloppet beräknas utgår man från en uppskattning av den arbetsinkomst som den skadelidande skulle ha haft om inte patientskadan inträffat. Ersättning betalas endast till den del som de förmåner som betalas enligt andra lagar inte täcker bortfallet. Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning även om han eller hon har rätt att med stöd av patientskadelagen få ersättning för inkomstbortfall som föranletts av arbetsoförmåga. Om den försäkrade redan har fått ersättning med stöd av patientskadelagen för samma tid betalas sjukdagpenningen till Patientförsäkringscentralen högst till beloppet av den betalda ersättningen. (SFL 1224/2004 12 kap. 8 §) Enligt 9 § i patientskadelagen 585/1996 övergår rätten till ersättning enligt annan lag till Patientförsäkringscentralen upp till det belopp som den betalat i ersättning. Patientförsäkringscentralen kan söka sjukdagpenning från FPA till den del som den betalat 73 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 inkomstbortfallsersättning till den försäkrade. Dagpenningen betalas till Patientförsäkringscentralen om den försäkrade har rätt till sjukdagpenning för samma tid på basis av samma arbetsoförmåga. Patientförsäkringscentralen kan betala ersättning för sveda och värk, bestående skada och men eller fördröjda inkomster. Till denna del samordnas inte ersättningarna och sjukdagpenningen. Om den försäkrade kan ha rätt till patientskadeersättning när han eller hon söker sjukdagpenning ska den försäkrade uppmanas att också söka ersättning från Patientförsäkringscentralen. Den försäkrade kan från Patientförsäkringscentralen få ersättning som inte FPA beviljar, såsom ersättning för sveda och värk. Läs mer om ersättning för patientskador på Patientförsäkringscentralens webbplats PFC. 1.4.15. Specialstöd för lantbruksföretagare Lantbruksföretagare som avstått från sitt lantbruksföretag kan få avträdelsestöd från LPA. Avträdelsestödet tryggar lantbruksföretagarens försörjning före pensionsåldern när lantbruksföretagaren genomför en generationsväxling eller överlåter åkrarna som tilläggsareal. Jordbrukare och renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den egentliga pensionsåldern har rätt till avträdelsestöd. Systemet med avträdelsestöd gäller till slutet av 2018. När avträdaren avstår från sitt lantbruksföretag och övergår till avträdelsestöd förbinder han eller hon sig att permanent upphöra med kommersiellt jordbruk och kommersiell renskötsel samt leveransarbete inom skogsbruk. Avträdaren kan emellertid ändå utföra vissa arbeten som främjar användningen av skogen och skogens skötsel. Den som får avträdelsestöd kan utföra avlönat arbete i begränsad utsträckning eller bedriva företagarverksamhet i liten skala. Inkomsterna från dessa förvärvsarbeten får dock inte överstiga inkomstgränsen, som år 2016 är 718,92 euro per månad. Avträdelsestödet ändras i regel till ålderspension från det att avträdaren fyllt 63 år. LPA betalar fortfarande ut avträdelsepensioner som beviljats enligt den tidigare gällande lagen om avträdelsepension trots att nya pensioner inte längre beviljas. Förhållandet mellan avträdelsestödet eller avträdelsepensionen och sjukdagpenningen har inte reglerats i lag. Avträdelsestöd eller avträdelsepension hindrar inte att sjukdagpenning utbetalas och stödet eller pensionen avdras inte från sjukdagpenningen. Ta reda på vilket slags arbete den som får avträdelsestöd har utfört om det inte klart framgår av ansökan. Lantbruksverksamhet kan inte betraktas som sedvanligt arbete för den som får avträdelsestöd och hans eller hennes arbetsförmåga bedöms inte i förhållande till arbetet som lantbruksföretagare. Om personen arbetar i ett annat arbete och blir arbetsoförmögen för detta arbete bedöms arbetsförmågan och rätten till dagpenning i förhållande till detta arbete. Notera att det sedvanliga arbetet för den som får avträdelsestöd också kan vara skötsel av eget hushåll om personen inte arbetar utanför hemmet. Sjukdagpenningen för en person som får avträdelsestöd eller avträdelsepension beräknas på normalt sätt. Arbetsinkomsterna under tiden med avträdelsestöd eller avträdelsepension används inte som grund. 74 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.4.16. Arbetslöshetsförmåner En försäkrad som får sjukdagpenning är inte berättigad till • arbetslöshetsdagpenning • arbetsmarknadsstöd • alterneringsersättning. Om den försäkrade har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller alterneringersättning och han eller hon beviljas sjukdagpenning för samma tid, innehålls den sjukdagpenning som betalas för samma tid upp till beloppet av den andra förmånen och betalas som regressbetalning till arbetslöshetskassan eller FPA (SFL 1224/2004 15 kap. 11 §). Arbetsmarknadsstödet kan även betalas i form av resebidrag. Resebidrag kan beviljas en arbetslös person som tar emot heltidsarbete utanför pendlingsregionen som varar i minst två månader och som förorsakas avsevärda kostnader på grund av att han eller hon tar emot arbetet. Resebidrag kan betalas för högst fyra månader från det att anställningsförhållandet inleddes, dock högst så länge som anställningsförhållandet varar. Arbetsmarknadsstöd kan dessutom betalas som sysselsättningsbonus för en månad räknat från det att anställningsförhållandet börjar till en person som tar emot ett arbete som räknas in i arbetsvillkoret och varar minst tre månader. Sysselsättningsbonusen är ett tidsbundet regionalt försök åren 2013–2015. Beviljande av sysselsättningsbonus förutsätter bl.a. att personen har fått arbetsmarknadsstöd minst 500 dagar och är bosatt i en kommun som är med i försöket. Om en person som får sysselsättningsbonus retroaktivt beviljas sjukdagpenning påverkar detta inte sysselsättningsbonuset. Sysselsättningsbonusen visas inte på skärmen Muu etuus, eftersom sjukdagpenning inte utgör hinder för beviljande av sysselsättningsbonus. 1.4.17. Förmåner från utlandet När en dagpenningsförmån beviljas ska man beakta en förmån som betalas från utlandet och som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt sjukförsäkringslagen. Med förmånen kan även jämställas lön som en utländsk arbetsgivare eller en internationell organisation betalat och som motsvarar förmånen. (SFL 1224/2004 12 kap. 10 §). En förmån som betalas från ett annat land ska beaktas på samma sätt som en förmån från Finland enligt annan lag om den kan jämställas med andra lagstadgade ersättningar enligt SFL 1224/2004 12 kap. 2 § som betalas på grundval av arbetsoförmåga. En utländsk förmån eller ersättning beaktas som en förmån som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning på samma sätt som motsvarande förmån från Finland. Om en person t.ex. beviljats ålderspension från ett annat land och personen ansöker om sjukdagpenning, har han eller hon i egenskap av ålderspensionstagare inte rätt till sjukdagpenning, om inte personen blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon utfört under pensioneringen. En utländsk förmån eller ersättning dras av från dagpenningen till den del som den betalas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som dagpenningen, t.ex. olycksfallsersättning. Utländska sjukdagpenningsdagar beaktas i sjukdagpenningens maximitid. Primärtiden tillämpas inte på utländska sjukpensioner, och således dras en utländsk sjukpension i regel av från sjukdagpenningen också under primärtiden. 75 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om arbetsgivaren i ett annat land eller inom en internationell organisation betalar arbetstagaren lön eller annan förmån som inkomst för sjukdomstid kan den samordnas med dagpenningen och avdras från sjukdagpenningen. Det är emellertid inte fråga om samordning när en utländsk arbetsgivare jämställs med en finländsk arbetsgivare och dagpenningen betalas till den arbetsgivare som betalar lön för sjukdomstid i följande fall: • en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenning • om den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om en utländsk institution på basis av sitt eget lands lagstiftning drar av sjukdagpenning från Finland från sin egen ersättning såsom till exempel vid trafikskadeersättningar, kan sjukdagpenning beviljas utan att den utländska ersättningen beaktas. Pensionsskyddscentralen förmedlar uppgift om FPA:s regresskrav gällande utländska pensioner till andra EU-/EES-länder med undantag av Sverige. Läs mer om förfarandet vid samordning av EU-/EES-pensioner i den tekniska anvisningen under Ulkomailta maksettava eläke. Regressförfarandet tillämpas inte på svenska pensioner, eftersom indrivning genom regress inte är möjligt enligt svensk lagstiftning. Om Sverige retroaktivt betalar pension för samma tid som sjukdagpenningen tillämpas det normala återkravsförfarandet på överbetalningen av sjukdagpenning. Läs mer i de tekniska anvisningarna under Ruotsin eläke. 1.5. Ansökan Ansökan om sjukdagpenning görs skriftligen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 §). Kunder som bokar tid kan också ansöka om sjukdagpenning muntligen. Sjukdagpenning kan sökas av den försäkrade, hans eller hennes arbetsgivare och Patientförsäkringscentralen. Försäkrade i åldern 16 år har rätt till sjukdagpenning. Personen har även rätt att söka sjukdagpenning. Om den försäkrade har avlidit och någon ansökan om sjukdagpenning inte har gjorts, har dödsboet rätt att ansöka om dagpenning. Den försäkrade kan ansöka om sjukdagpenning i e-tjänsten eller med blankett SV 8r.https:// tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/lomakkeet/Jaetut%20asiakirjat/SV-Lomakkeet/SV8r_SV143r_W.pdf Partiell sjukdagpenning, dagpenning vid smittsam sjukdom, donationsdagpenning och FöPLdagpenning söks på samma sätt som sjukdagpenning. Om man söker partiell sjukdagpenning direkt efter sjukdagpenning räcker arbetsgivarens ansökan kompletterad med tilläggsuppgifter. Det är inte nödvändigt att be om en ny ansökan av den försäkrade, ifall man redan har alla uppgifter som behövs. Den registrerade uppgiften i förmånssystemet för ansökan om LFöPL-dagpenning förmedlas automatiskt till LPA. 76 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om en företagare har glömt att kryssa för att han eller hon förutom sjukdagpenning också söker FöPL-dagpenning för självrisktiden kan FöPL-dagpenning beviljas om företagaren har en gällande FöPL-försäkring och rätten till FöPL-dagpenning är uppenbar. Arbetsgivares ansökan Arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning genom att anmäla uppgifterna om sjuktidslön för dagpenningstiden i e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om arbetsgivaren ansöker om dagpenning och du behöver ytterligare information ska du i första hand begära tilläggsuppgifterna per telefon eller be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten. Till de delar du inte kan ta emot uppgifter per telefon ska du be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten eller genom att fylla i en ansökan, varvid du på en gång får de uppgifter som behövs för att kunna avgöra ärendet. Observera att begäran om tilläggsuppgifter av den försäkrade för att komplettera arbetsgivarens ansökan inte förutsätter hörande av arbetsgivaren eller sändande av ett brev till arbetsgivaren under handläggningsprocessen. Om arbetsgivarens löneuppgifter saknas och dagpenningen har sökts retroaktivt ska man be om en ansökan från arbetsgivaren när den försäkrades ansökan inkommit. Om den tid som ansökan gäller infaller i framtiden och lön ännu inte betalats ska du låta ansökan vänta enligt tidpunkten för utbetalning av lön. Begär löneuppgifter av arbetsgivaren när väntetiden upphör om uppgifterna inte har kommit in före det. Bilagor • läkarintyg A eller läkarutlåtande B – läkarintyget eller -utlåtandet lämnas in till FPA i pappersform eller den försäkrade kan sända det som bilaga i e-tjänsten – hälso- och sjukvårdesenheten kan lämna in A-intyget direkt via Kanta-tjänsten • utredning om arbetsinkomsterna under 6 månader – arbetsgivaren kan lämna in utredningen via e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r • den försäkrades utredning om olycksfallet, om det är fråga om olycksfall – den försäkrade kan lämna in en utredning om olycksfallet i samband med ansökan om förmån eller senare per telefon, via e-tjänsten eller med blankett SV 143r. Sjukdagpenning – hur ett ärende inleds Vid ansökan om sjukdagpenning inleds ärendet också • med läkarintyg eller läkarutlåtande • med arbetsgivarens anmälan om lön i e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r) när arbetsgivaren anmäler lön för 6 månader • med annan handling av vilken framgår avsändarens uppgifter samt att sjukdagpenning söks med den Om ett dagpenningsärende har inletts på något av ovannämnda sätt ska den försäkrade uppmanas att lämna in en dagpenningsansökan inom utsatt tid (kundbrev PRH02r). Om den försäkrade inte lämnar in ansökan inom utsatt tid ska ansökan om dagpenning avslås, eftersom rätten till dagpenning inte kan utredas utan ansökan (SFL 1224/2004 15 kap. 2 §). Om den försäkrade senare lämnar in ansökan ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet. Notera att ansökan om dagpenning inte är samma sak som att dagpenningsärendet har inletts. Bara det att ärenden inletts med handlingarna ovan räcker inte för beviljande av dagpenning, utan efter att ärendet inletts ska man vid behov utreda om en ansökan lämnats in. 77 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Exempel Ett sjukdagpenningsärende har inletts med arbetsgivarens anmälan om frånvaro under sjukdomstid och om inkomster för 6 månader. Arbetsgivaren betalar inte lön för sjukdomstid under frånvaron. Därmed finns ingen ansökan som gäller dagpenningsärendet. Uppmana den försäkrade att lämna in ansökan om dagpenning inom utsatt tid. Som ansökan om fortsatt utbetalning av sjukdagpenning räcker det med ett läkarintyg eller utlåtande. En ny ansökan behöver inte heller begäras när samma arbetsoförmåga fortgår inom 30 kalenderdagar, om det inte finns särskild orsak att be om en ansökan. Återtagande av ansökan innan beslutet har meddelats Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan innan beslutet har meddelats. Återtagandet kan göras muntligen eller skriftligen. Alltid när arbetsgivaren anmält att lön har betalats för sjukdomstid ska både den försäkrade och arbetsgivaren samtycka till att ansökan återtas. Du kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska ansökan avgöras och ett beslut meddelas. Skicka ett brev till den sökande där du berättar att ansökan har återtagits på begäran. Du kan använda brevmall YHI39r Meddelande om återtagande av ansökan. Ta bort uppgiften om att ansökan är under behandling ur systemet. Återtagande av ansökan efter att beslutet meddelats Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan efter att beslutet har meddelats fram till dess att beslutet har vunnit laga kraft. Ansökan ska återtas skriftligen. Meddela ett självrättelsebeslut där du konstaterar att det inte föreligger någon rätt till förmån och ange som motivering att ansökan har återtagits. Om arbetsgivaren har fått beslutet ska du också be den andra parten ge sitt samtycke till självrättelse. Om inget samtycke fås kan ingen självrättelse göras utan ärendet sänds vidare som besvär till Besvärsnämnden för social trygghet. Läs mer: • Sökande av ändring > Självrättelse (Muutoksenhaku > Oikaisumahdollisuuden tutkiminen > Itseoikaisu) • Sökande av ändring > Till besvärsinstansen (Muutoksenhaku > Lähettäminen muutoksenhakuelimelle) Observera att det inte är fråga om återtagande av ansökan när den sökande meddelar att någon uppgift i anslutning till beviljande eller betalning är felaktig. Exempelvis när arbetsgivaren rättar uppgifter som den lämnat om lönebetalning eller när den försäkrade meddelar att han eller hon har börjat arbeta. I sådana fall är det fråga om justering eller rättelse av ett beslut. Efter att ett beslut har vunnit laga kraft kan ansökan i regel inte längre återtas. 1.5.1. Hur ett ärende inleds Ett förmånsärende inleds (blir anhängigt) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som inleder ärendet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalat, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, 78 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 skannas den in i OIWA. En verifierbar uppgift om när ansökan inkommit måste sparas hos FPA eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. anses ha kommit in föregående dag). Ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på respektive ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Kunden kan inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst i fråga om en del av förmånerna. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Läs mer om FPA:s e-tjänster (Asiakaspalvelu > Palvelutilanteen tuki > Verkkoasiointi Kelassa). Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla uppgifter som är väsentliga för ansökan framgår kan tolkas som en handling som inleder ärendet. Ett förmånsärende inleds på basis av ett e-postmeddelande den dag då meddelandet inkom, men man ska be kunden lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e-post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. Muntligen I vissa fall kan ett ärende inledas också utifrån en muntlig ansökan (se ifrågavarande förmånsanvisning) eller ett muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligt ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om 79 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • hur ett ärende inleds (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kaikki menettelyohjeet > Hallintolain soveltamisohje > Vireilletulo) • ansökan via e-tjänsten (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Sähköinen asiointi) 1.5.1.1. Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Om FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande kommit in, anses meddelandet eller ansökan ha kommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd. 1.5.1.2. Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA ska du • göra en ankomstanteckning på ansökan eller handlingen • skicka vidare handlingen till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. • göra en anteckning om överförandet i handlingen i enlighet med god förvaltningssed • meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas. Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vilken den behöriga myndigheten är och det inte hör till FPA:s befogenheter att utreda ärendet ska kunden kontaktas. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet. 1.5.2. Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning. 1.5.2.1. Personen själv Myndiga personer söker i regel sina förmåner själva. Personer som fyllt 18 är myndiga, om inte en förmyndarmyndighet har begränsat deras rättshandlingsförmåga eller omyndigförklarat dem. En myndig person kan också ge en annan person fullmakt att söka en förmån i sitt ställe, alltså agera som ombud. En person kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare. I sådana fall är förutsättningen att förmyndarmyndigheten inte har begränsat personens rättshandlingsförmåga (eller har begränsat den på något annat sätt, men att detta inte kan anses gälla skötseln av förmånsärenden). 80 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Läs mer om begränsning av handlingsbehörigheten (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta > Mitä tarkoittaa toimintakelpoisuuden rajoittaminen?) Såsom omyndiga betraktas personer under 18 år och personer som förklarats omyndiga av en domstol. En omyndigförklarad person kan inte själv ansöka om förmåner, utan det sköts av den omyndigas intressebevakare. En omyndigförklarad person kan ändå själv bestämma om ärenden som gäller den egna personen (dock inte ekonomiska ärenden), om han eller hon förstår ärendets innebörd. Exempelvis FPA:s begäran om ytterligare läkarundersökningar är ett sådant ärende som rör den omyndiga personen. Läs mer om omyndigförklarande (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mitä tarkoittaa vajaavaltaiseksi julistaminen?) Intressebevakare för en minderårig är i regel hans eller hennes vårdnadshavare. I regel är det intressebevakaren som ansöker om förmåner för en minderårig persons räkning. Omyndiga som fyllt 15 år har även rätt att själva söka förmåner. När det gäller minderåriga, se också eventuella förmånsspecifika förfaranden. Om en person som i enlighet med ovanstående bestämmelser inte har rätt att ansöka om en förmån själv ändå har lämnat in en förmånsansökan ska hans eller hennes intressebevakare eller vårdnadshavare kontaktas. 1.5.2.2. Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: • • • • uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om • intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) 81 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta). 1.5.2.3. Intressebevakningsfullmäktig Om intressebevakningsfullmakten har fastställts på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden. Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats till FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA. Läs mer om • intressebevakningsfullmakt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvontavaltuutus?) • skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta). 1.5.2.4. Ombud, dvs. befullmäktigad En förmån kan sökas också av ett ombud, dvs. en befullmäktigad. Ombudet måste uppvisa en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund. Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt. Läs mer om fullmakt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Valtuutus). 1.5.2.5. Nära anhörig eller annan person Vissa förmåner kan sökas också av en nära anhörig eller någon annan person som i huvudsak har tagit hand om den sökande. Det här gäller bara fall där en person på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och där personen inte har någon intressebevakare (FPL 568/2007 54 § 2 mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. FPA bedömer om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om kundens FPAärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt. Motsvarande bestämmelse finns i 82 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • lagen om handikappförmåner (570/2007 15 § 2 mom.) • lagen om folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005 5 kap. 42 §) • lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/2007 3 kap. 20 § 2 mom.) • sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 15 kap. 2 § 3 mom.). • lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010, 13 § 2 mom.) 1.5.2.6. Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att i egenskap av barnets lagliga företrädare söka förmåner för barnet. 1.5.2.7. Arbetsgivare Om arbetsgivaren betalar sjuktidslön kan arbetsgivaren ansöka om sjukdagpenning via e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om arbetsgivaren ansöker om dagpenning och du behöver ytterligare information ska du i första hand begära tilläggsuppgifterna per telefon eller be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten. Till de delar du inte kan ta emot uppgifter per telefon ska du be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten eller genom att fylla i en ansökan, varvid du på en gång får de uppgifter som behövs för att kunna avgöra ärendet. Observera att begäran om tilläggsuppgifter av den försäkrade för att komplettera arbetsgivarens ansökan inte förutsätter hörande av arbetsgivaren eller sändande av ett brev till arbetsgivaren under handläggningsprocessen. 1.5.2.8. Patientförsäkringscentralen Patientförsäkringscentralen ska i regel söka dagpenning med iakttagande av den föreskrivna retroaktiva ansökningstiden på två månader. Ansökningstiden räknas från den dag då Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut utfärdats. Patientförsäkringscentralen söker sjukdagpenning med blankett SV 8r och bifogar • utredning om arbetsoförmågan, t.ex. kopia av den behandlande läkarens intyg eller utlåtande där tiden för arbetsoförmågan framgår • redogörelse för hur patientskadan uppkommit • kopia av ersättningsbeslutet samt • vid behov utredning om de arbetsinkomster som den försäkrade företett. 83 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.5.3. Ansökningstid Sjukdagpenning och FöPL-dagpenning som betalas för sjukdagpenningens självrisktid ska sökas inom två månader från arbetsoförmågans inträde. Om inlämningsdatum eller ansökningstidens sista dag är en helgdag eller helgfri lördag kan ansökan lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj, julafton och midsommarafton. Om den försäkrade har rätt att få någon annan lagstadgad förmån på grundval av samma arbetsoförmåga för samma tid börjar ansökningstiden på två månader från den dag beslutet om ersättning enligt annan lag meddelades. Fortsatt förmån ska sökas inom två månader efter att utbetalningen av sjukdagpenning upphört. Ett läkarintyg eller ett läkarutlåtande duger som fortsättningsansökan. Dagpenning kan beviljas trots att ansökan inte gjorts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av att den är försenad. Förmån kan beviljas om de övriga villkoren för beviljande uppfylls när ansökan försenats av en orsak som inte beror på den sökande eller på annan godtagbar grund. Om ansökan om förmån är försenad, ska den försäkrade ombes lämna in en utredning om orsaken (kundbrev PRL11 och PRL12). Som särskild orsak för beviljande av förmån trots försening betraktas i regel inte t.ex. okunskap eller glömska. Enligt lagen är dock en skälighetsbedömning möjlig från fall till fall. Exempel 1 Den försäkrade är arbetsoförmögen 13.7–30.9.2012. Ansökan inkommer 4.10.2012. Ansökan är försenad för tiden 13.7–3.8.2012. Den sökande beviljas dagpenning för tiden 13.7–30.9.2012 med en självrisktid 13.7–24.7.2012. Dagpenning betalas inte för den försenade tiden 25.7–3.8.2012 om det inte är oskäligt att avslå förmånen till denna del. Dagpenning betalas för tiden 4.8–30.9.2012. Exempel 2 Den försäkrade är arbetsoförmögen 4.6–30.6.2012. Ansökan inkommer 15.8.2012. Ansökan är försenad för tiden 4.6–14.6.2012. Den sökande beviljas dagpenning för tiden 4.6–30.6.2012 med en självrisktid 4.6–14.6.2012. Dagpenning betalas för tiden 15.6–30.6.2012. Förseningen inverkar inte eftersom det är fråga om självrisktid. Företeende av inkomsten för sex månader I sin ansökan om dagpenning ska den sökande lägga fram de uppgifter som behövs för att avgöra ansökan. Om den sökande uppger att han eller hon senare kommer att lämna in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du be den sökande förete utredningen inom en viss tid. Om den sökande inte lämnar in tilläggsutredningen inom utsatt tid, ska du avgöra ansökan utifrån tillgängliga uppgifter. Om den sökande senare lämnar in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du fatta ett rättelsebeslut på basis av den nya utredningen. 84 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.5.4. Begäran om tilläggsutredningar Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar ansökningsblankettens uppgifter med en tilläggsutredning eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer om att få information av andra instanser (Sinetin etusivu > Näin toimimme > Turvallisuus > Tietosuoja > Tietojen saaminen > Linkki Tietojen saaminen -luettelo). Muntligt, genom ett meddelande eller skriftligt • Be om en tilläggsutredning muntligt i en kundbetjäningssituation och per telefon eller genom ett meddelande i samband med förmånshandläggningen. • När man begär tilläggsutredningar i samband med förmånshandläggningen är prioritetsordningen 1. telefon 2. meddelandetjänsten 3. kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta kunden per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) • Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. • Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via funktionen Meddelanden på fpa.fi, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna finns på CICS/OSKY > Kelan toimistot ja vakuutuspiirit > Toimistot > Toimiston valinta > Toimiston osoite > Osoitetiedot. I adressuppgifterna antecknas FPA som mottagare. • Informera kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. • Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. • Om kunden redan har ett arbete anhängigt i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Om kunden inte svarar i telefon ska du • skicka kunden ett meddelande via meddelandetjänsten om det är möjligt (kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben) – FPA har en gemensam mall för meddelanden (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit) • Om det inte är möjligt att skicka ett meddelande via meddelandetjänsten ska du skicka kunden ett sms via tjänsten 0100100 på datorn (Sinetti, ingångssidan – FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov (Ratkaisutyö > Hyvä tietää > Viestimallit) – Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. – Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Om du inte når kunden per telefon och det inte heller är möjligt att skicka ett meddelande ska du skicka ett kundbrev till honom eller henne. Be om tilläggsutredningarna skriftligt med ett kundbrev ifall det med beaktande av kundens situation, utredningarnas art eller omfattning är ändamålsenligt med ett skriftligt förfarande, eller om kunden inte har uppgett sitt telefonnummer. I krävande 85 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon eller att vänta på att kunden ringer upp åtminstone i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. En tydlig begäran om en tilläggsutredning hjälper kunden att lämna den information som är nödvändig. Formulera begäran om tilläggsutredning så att det framgår vilka uppgifter som behövs och i vilken form utredningen ska lämnas in. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Även om kunden inte lämnat in utredningarna kan ärendet behandlas när tiden löpt ut. Om kunden inte uppgett något datum för inlämnandet av tilläggsutredningarna ska de begäras på ovan beskrivet sätt. En tilläggsutredning kan ges antingen muntligt, via funktionen Meddelanden i e-tjänsten eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska i första hand be kunden muntligt redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten. Muntlig komplettering eller annan uppgift som kunden lämnat ska antecknas under Yhteydenotto i OIWA (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om ansökningsblanketten saknar underskrift, läs mer i förmånsanvisningen under Inledande av ansökan. Tidsfrist för tilläggsutredningar Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Upplys samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om den begärda utredningen inte skulle ha lämnats in. Tidsfristen för att lämna in tilläggsuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid för att lämna in utredningarna ska du komma överens med kunden om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i OIWA, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. 86 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om kunden inte lämnar in den begärda tilläggsutredningen inom utsatt tid och inte ber om förlängd tidsfrist kan ärendet avgöras på basis av de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Läs mer om avgörande av ärenden och om att lämna ärenden utan prövning (Sinetin etusivu > Näin toimimme > Tietoa Kelasta > Hallinnolliset menettelyt > Hyvä hallinto > Asian ratkaiseminen) 1.5.4.1. Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning FPA har i uppgift att se till att ärendet utreds. Förmånsavgöranden får inte fattas utifrån bristfälliga utredningar. Den som söker sjukdagpenning är skyldig att meddela FPA de uppgifter som behövs för att bevilja och betala sjukdagpenning. Om ansökan är bristfällig ska den sökande ombes lämna in tilläggsuppgifter muntligt eller skriftligt. Innan tilläggsutredningar begärs ska du ta reda på om uppgiften redan finns hos FPA och om uppgiften kan användas. Tilläggsutredningar kan också begäras direkt av t.ex. andra myndigheter, pensionsanstalter eller försäkringsinstitutioner. Om tilläggsutredningen från annat håll skulle leda till att förmånen avslås ska den sökande höras innan avgörandet fattas. Läs mer om begäran om medicinska tilläggsutredningar (Oikeus ja edellytykset > Myöntämisedellytykset > Työkykyarvio > Lääketieteelliset lisäselvitykset). 1.6. Belopp Beloppet av sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning och specialvårdspenning, donationsdagpenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar och rehabiliteringspenning beräknas utgående från den försäkrades arbetsinkomster eller tidigare förmån. Nedan sammanfattas sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning, specialvårdspenning, donationsdagpenning och dagpenning vid smittsamma sjukdomar under begreppet dagpenningsförmån (SFL 1224/2004 7 kap. 1–3 §, 11 kap.). Beloppet av den partiella sjukdagpenningen är hälften av beloppet av den dagpenning som omedelbart föregår den partiella sjukdagpenningen eller som den försäkrade skulle ha haft rätt till vid arbetsoförmågans inträde när den partiella sjukdagpenningen inte omedelbart föregås av sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs enligt situationen då rehabiliteringen påbörjas. Sjukdagpenning som baserar sig på arbetsinkomst betalas inte ut om arbetsinkomsterna understiger inkomstgränsen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/2004 7 kap. 1 § 1 mom.) Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens minimibelopp är 23,93 euro. Sjukdagpenning till minimibeloppet betalas efter en väntetid på 55 dagar. Under väntetiden kan sjukdagpenningens belopp vara lägre än minimibeloppet eller den betalas inte alls ut. 87 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.6.1. På basis av arbetsinkomsten Om beloppet av en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst, beräknas förmånen på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller innan rätten till förmånen uppkom. Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Dagpenningsförmåner och rehabiliteringspenning fastställs i regel på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började, justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den för begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten fastställda, i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/2006 96 § 1 mom.) avsedda lönekoefficienten avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret. Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för dagpenningsförmåner eller rehabiliteringspenning (SFL 1224/2004 11 kap. 3 §). Efter att beskattningen slutförts får FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från skatteförvaltningen. I samband med beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Därför beräknas SFL-arbetsinkomsterna hos FPA på basis av uppgifterna från skatteförvaltningen på så sätt att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag. Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget som arbetsinkomst. Om arbetsoförmågan eller förmånsrätten börjar år 2016 bestäms dagpenningsförmånen och rehabiliteringspenningen på basis av arbetsinkomsterna för skatteåret 2014. Beskattningen för skatteåret 2014 har verkställts år 2015. Lönekoefficienten för år 2016 är 1,373 och lönekoefficienten för år 2015 är 1,363. Arbetsinkomsten för år 2014 höjs vid beräkningen av SFLarbetsinkomsten med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,373/1,363 = 1,0073. Sjukdagpenning grundad på arbetsinkomsten betalas inte om arbetsinkomsten understiger den inkomstgräns som fastställts i sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 7 kap. 1 §). Den i lagen fastställda inkomstgräns som ger rätt till sjukdagpenning är 1 264 euro enligt nivån år 2010. Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Den med lönekoefficienten justerade inkomstgräns som berättigar till sjukdagpenning är 1 409 euro år 2016. Beräkningsformel för sjukdagpenning Vid beräkningen av arbetsinkomstbaserad sjukdagpenning används följande beräkningsformel år 2015 Arbetsinkomst euro/år Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag högst 1 408 ej dagpenning 88 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1 409–30 000 0,7 x årsarbetsinkomsten : 300 30 001–56 443 70 + 0,35 x (årsarbetsinkomsten - 30 000): 300 över 56 443 100,85 + 0,25 x (årsarbetsinkomsten - 56 443): 300 Beräkningsformler för dagpenningförmåner Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens belopp per dag beräknas under uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så, att 01/100–50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100–99/100 cent till närmaste högre centbelopp. Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen i tabellen är angivna enligt 2016 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2016 (1,373). Om den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen är lön från ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande automatiskt från arbetsinkomsten och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,60 % (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a § och 5 §). Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. År 2016 är sjukförsäkringens dagpenningspremie 0,82 %, arbetspensionsförsäkringsavgiften för arbetstagare under 53 år 5,70 % och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift 1,15 % av lönen. Försäkringspremieavdraget är 60 % av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter, dvs. 4,60 %. Arbetsinkomst som uppskattas på basis av företedda inkomster En sökande kan, om han eller hon så önskar, förete en utredning om arbetsinkomsten under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om den arbetsinkomst som den sökande företett är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen tas den företedda arbetsinkomsten som grund för dagpenningsförmånen. 1.6.2. Utifrån en föregående förmån Föregående arbetslöshetsförmån Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft en förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är dagpenningsförmånen minst 86 % av beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats ut. Sådana arbetslöshetsförmåner är • grunddagpenning • inkomstrelaterad dagpenning • arbetsmarknadsstöd Föregående studiepenning enligt lagen om studiestöd Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått studiepenning enligt lagen om studiestöd, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel 89 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 av månadsbeloppet av den studiepenning som betalats ut. Observera att vuxenutbildningsstödet inte kan ligga till grund för dagpenningen som en föregående förmån. Föregående FPA-rehabiliteringspenning Om en försäkrad under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning från FPA, är dagpenningsförmånen minst lika stor som rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringstillägg. Partiell rehabiliteringspenning som betalats som föregående förmån kan användas som grund för bestämmande av dagpenningsförmåner (sjukdagpenning, föräldradagpenning och specialvårdspenning). Dagpenningen är då minst lika stor som den rehabiliteringspenning till fullt belopp som legat till grund för den partiella rehabiliteringspenningen. Föregående rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Om en försäkrad under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den utbetalda rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringstillägg. Flera föregående förmåner Om den försäkrade under den tid som föregick dagpenningsförmånen har fått fler än en av de ovan nämnda förmånerna, används den förmån som han eller hon senast haft som grund för dagpenningsförmånen. Med den förmån som den försäkrade senast haft avses en förmån vars belopp överstiger 0 euro. 1.6.3. Minimibelopp Sjukdagpenning betalas till ett belopp av minst 23,93 euro per dag när den sökandes arbetsoförmåga har fortgått utan avbrott minst 55 dagar. Under väntetiden kan den sökande få en lägre dagpenning som fastställs utgående från arbetsinkomsten eller en tidigare förmån. Under väntetiden har den sökande inte alls rätt till dagpenning om arbetsinkomsten understiger den lagstadgade nedre gränsen för årsarbetsinkomsten som år 2016 är 1 409 euro. Sjukdagpenningen kan emellertid bli lägre än minimibeloppet till följd av samordning med en annan lagstadgad förmån, t.ex. om den försäkrade har delinvalidpension som dras av från sjukdagpenningen. 1.7. Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens eller rehabiliteringspenningens belopp är den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av tidigare förmån eller minimibeloppet. 90 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.7.1. Minimibelopp Sjukdagpenningens minimibelopp är 23,93 euro per vardag år 2016. Sjukdagpenningen betalas ut med minimibelopp när den försäkrades arbetsoförmåga har fortgått över 55 dagar utan avbrott. Dagpenningens minimibelopp justeras årligen med folkpensionsindex. Dagpenningen betalas ut med minimibelopp om den försäkrade inte har rätt till dagpenning utgående från en arbetsinkomst eller en föregående förmån eller om dagpenningen skulle bli mindre än dagpenningens minimibelopp. Den inkomstgräns som berättigar till sjukdagpenning är 1 409 euro år 2016. Om arbetsinkomsterna är högre än 1 409 euro i året, men lägre än det belopp som berättigar till dagpenning med minimibelopp (10 254 euro år 2016) betalas sjukdagpenningen först ut till ett lägre belopp än minimibeloppet och efter 55 dagar med minimibelopp. Om arbetsoförmågan börjar på nytt inom 30 dagar kan dagpenning till minimibeloppet betalas efter en självrisktid på 1 dag, om arbetsoförmågan under den föregående dagpenningsperioden fortgick utan avbrott minst 55 dagar. Om det när arbetsoförmågan inträder är uppenbart att arbetsoförmågan kommer att fortgå minst maximitiden för dagpenningen, kan sjukdagpenning betalas till minimibeloppet utan väntetid på 55 dagar genast efter självrisktiden 1 + 9 vardagar. Sjukdagpenning som betalas till minimibeloppet kan i verkligheten bli mindre än det lagstadgade beloppet om sjukdagpenningen samordnas med någon annan lagstadgad förmån enligt SFL 12 kap. Så kan ske om den försäkrade för samma tid får t.ex. delinvalidpension som dras av från sjukdagpenningen. Föräldradagpenningar och specialvårdspenning betalas dock alltid ut till minst minimibeloppet. 1.7.2. Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den försäkrade företett. Vad avses med arbetsinkomst? Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses • lön från anställnings- eller tjänsteförhållande • arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) • förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring • försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/2006 72 §, SFL 1224/2004 11 kap. 2 §) • lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när han eller hon tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts. 91 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • Arbetsinkomst som tjänats in i en EU-medlemsstat eller en stat som tillämpar EUlagstiftningen, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och han eller hon inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders arbetsinkomst som han eller hon intjänat som försäkrad i Finland. Vad vses inte med arbetsinkomst? Såsom arbetsinkomster betraktas inte • • • • • • • • • • • • sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender som inte grundar sig på en arbetsinsats bruksersättningar – ersättningar för upphovsrätt – royaltyer skattefritt stipendium skattefria kostnadsersättningar – skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån 1.7.2.1. Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas • sådana löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd och på vilken förskottsinnehållning ska verkställas: – lön – arvoden och ersättningar • Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst. • Läs mer om arbetsersättning (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja ammatinharjoittajan työtulot > Työkorvaus) • arvoden till idrottsutövare – arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling • löner som avses i 4 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 § i den nämnda lagen • löner för utlandsarbete enligt 77 § i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 § i lagen om förskottsuppbörd – lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts • kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor – t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa • betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning 92 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 – betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar, är sådan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren som han eller hon själv ska uppge för arbetsgivaren eller skatteförvaltningen – på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. Lön är bl.a. • semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie • naturaförmåner – t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån – en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag – skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna – Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner • skattepliktig del av personalbiljett • lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen – personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstilläg osv. • skiftarbetstillägg • övertidsersättning • ersättning för nödarbete • beredskapsersättning • ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete • förtroendemannatillägg, tillägg för arbetsarskyddsombud • mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal • lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid • lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid – skyldigheten att arbeta saknar betydelse • resultatpremie, bonus, produktionspremie • provision • kommissionsarvode • lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond • reservistlön – lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass • utdelning som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/1996 13a §) – dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är den arbetsinsats som den som får dividenden eller en person i denna dividendmottagares intressesfär har presterat – om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst – utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning – utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal • begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend – en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om • stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen anställt Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av • ett konkursbo 93 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • en myndighet som handhar lönegaranti • en annan ställföreträdande betalare. Arvoden Som grund för dagpenningsförmånen används förskottsskattepliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/2004 11 kap 2 § 4 mom. I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om arbetspensionsutgifter har betalats på arvodena. Pensionslagarna inom den privata och den offentliga sektorn innehåller olika bestämmelser om hur arvodena utökar pensionen och om hur pensionsavgifter betalas på arvodena. Inom kommunsektorn beaktas inte mötesarvoden i pensionslönen och inga arbetspensionsavgifter betalas oavsett om mötesarvodena grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på förtroendeuppdrag. Eftersom arbetspensionsavgifter inte betalas på mötesarvodena beaktas de inte som lön i arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen. Inom kommunsektorn betalas däremot arbetspensionsavgifter på ersättning för inkomstbortfall på grund av förtroendeuppdrag och på separat arvode som betalats för viss tid och det är då också fråga om arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. I statliga anställningar och förtroendeuppdrag räknas mötesarvoden till pensionslönen och arbetspensionsavgifter betalas på dem. Det är då också fråga om lön som ska beaktas som grund för dagpenningsförmåner. I de privata branscherna omfattas personer som sköter förtroendeuppdrag i allmänhet inte av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring. Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet som medlem i flera företags styrelser. Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. • intressebevakares arvode • tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet • köpvittnes arvode 94 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Vårdbidrag för närståendevård och familjevårdare är arbetsersättning och betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mer om arbetsersättning (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja ammatinharjoittajan työtulot > Työkorvaus) Idrottares löner och arvoden Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år, då idrottaren tar ut pengar ur fonden. En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren. 1.7.2.1.1. Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte: • sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen • en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 1 punkten). – Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner. – Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. – Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. • en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 2 punkten). • en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 3 punkten). – I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. • en i 66 § i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 4 punkten). • Kännetecknande för ovan nämnda optioner är bl.a. att 95 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • • • • • – de bestäms i huvudsak enligt förändringen av värdet på bolagets aktier – den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och på aktiemarknaden uppkommer nyttan inom företag vars aktier noteras offentligt – optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen. – arbetstagarens eller personalens arbetsinsats har ingen direkt inverkan på optionsbeloppet. En premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 5 punkten) – Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovan nämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. – Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst. – Lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 6 punkten) – Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få om betalningen av hans eller hennes lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör – Lön för väntetiden betalas för högst 6 kalenderdagar. Ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 7 punkten). – Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal. – Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag – Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete. Föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/2004 11 kap 2 § 4 mom. 8 punkten). – Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar. – Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga. – Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som löneinkomst. I personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 9 punkten) – En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett om det rör sig om en fondavsättning som betalats på basis av en vinstpremie eller resultatpremie. Sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 § i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av 96 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 10 punkten). – Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar den direkt till arbetstagaren. – Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontant beaktas inte som arbetsinkomst, eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter verksamhetens lönsamhet. – Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en premie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. – Om en arbetstagare direkt i kontanter tar ut andra personalfondsavsättningar än i form av resultatpremier betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som arbetsinkomst. • Poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie. Då förutsätts det att – den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen – syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal – grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen – bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. 11 punkten). • I de ovan nämnda fallen (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 4 mom. punkt 11) förutsätts ytterligare att – ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie – ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie – vinstpremierna betalas därefter och – ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 5 mom.). 1.7.2.2. Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hans eller hennes pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på basis av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas 97 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete. För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas på basis av den lön som betalats för utlandsarbetet och på vilken förskottsinnehållning verkställs eller på basis av den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person (SFL 1224/2004 11 kap. 2 § 3 mom.) 1.7.2.3. Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas: • arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) • arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst) eller, om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas som hans eller hennes arbetsinkomst följande inkomster som avses i inkomstskattelagen: • • • • • • • • förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab) arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner. 1.7.2.3.1. Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet bedriva företagsverksamhet också i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna förbindelser. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En yrkesutövare kan, om han eller hon så önskar, ha enkel bokföring, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring 98 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som han eller hon får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/1992 14 §). En yrkesutövare eller näringsidkare och en make eller maka eller annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska han eller hon försäkras enligt ArPL. Makar som tillsammans bedriver lantbruk samt lantbruksidkares familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för honom eller henne enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid grundningstidpunkten ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make eller maka eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om han eller hon personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Aktiebolag Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst, och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som 99 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om han eller hon tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelar beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om han eller hon ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar Företag Ställning/arbetar FöPL Enskild firma Yrkesutövare X Make, maka, sambo X Annan familjemedlem X Bolagsman X Öppet bolag Familjemedlemmar Kommanditbolag Ansvarig bolagsman Tyst bolagsman ArPL X, lön X, lön X X, lön 100 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Familjemedlemmar Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Aktiebolag Ansvarig delägare X, lön X Delägare X, lön Ansvarig delägares familjemedlem X, lön Delägare i ledande ställning – innehav över 30 % ensam / över 50 % tills. med familjen X X, lön – innehav högst 30 % X, lön Delägare X, lön Familjemedlem Lantbruksföretagare Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: • Företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet • Yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet • Renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln • Pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hans eller hennes makas eller makes löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern 18–67 år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska ändå arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska han ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mer om försäkring enligt LFöPL 101 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Stipendiat Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste ta en LFöPL-försäkring om han eller hon i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månades arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 778,59 euro. Ifall stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på basis av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för honom eller henne. Läs mer på skatteförvaltningens webbplats. Faktureringsföretag Faktureringsföretag sköter företagares faktureringstjänst utan anställningsförhållande. I faktureringsföretagens verksamhetsmodell söker den som utför arbetet själv sina uppdragsgivare och kommer överens med dessa om uppdragen och arvodena. När arbetet är utfört levererar den som utfört arbetet faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget som fakturerar uppdragsgivaren. När uppdragsgivaren har betalat fakturan drar faktureringsföretaget av arbetsgivarens lagstadgade bikostnader, förskottsinnehållningen, arbetspensionsförsäkringsavgiften och det arvode som faktureringsföretaget tar ut samt betalar den återstående summan till den som utfört arbetet. Faktureringsföretaget anmäler arbetsutförarens lön till ArPL-försäkringen. Att den som utför arbetet registrerar sig som användare av faktureringstjänsten leder inte till ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och den som utför arbetet. Ett anställningsförhållande uppstår inte heller i regel mellan uppdragsgivaren och den som utför arbetet. Uppdragsgivaren betalar inte lön utan en överenskommen ersättning för uppdraget. Då arbetspensionslagarna tillämpas betraktas den som utför arbetet som företagare, om inte de faktiska kännetecknen för anställningsförhållande uppfylls mellan uppdragsgivaren och den som utför arbetet. Om beloppet av de arvoden som uppdragsgivarna faktureras för verkar bli under 10 000 euro om året, kan den förskottsskattepliktiga inkomst som betalats till den som utfört arbetet och på vilken arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift och andra lagstadgade socialskyddsavgifter innehållits betraktas som inkomst för den som utför arbetet och anlitar faktureringsföretagets tjänster. 1.7.2.3.2. FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten från näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. 102 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern 18–67 år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. Bedömningen av inledandet av försäkringsskyldigheten baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2016 överstiger 7 557,18 euro per år. År 2016 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst 171 625 euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 778,59 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer om obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även mottagare av skattepliktiga stipendier i åldern 18–67 år. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 259,54 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 778,59 euro. Om en LFöPL-försäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. Gamla befrielser Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. 103 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om han eller hon inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/ LFöPL-försäkring. Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men dess belopp ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mera uppgifter. Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. PSC har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel pga. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och utfärdar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan utfärdas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall, kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut utfärdas. Rättande av försäkringsarrangemang Om försäkringsgrunden ändras pga. en lagändring eller en motsvarande händelse och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten den felaktiga försäkringen i allmänhet framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter 1.1.2014 är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om han eller hon på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPL-försäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Retroaktiv korrigering av försäkringsarrangemangen efter övergångstiden är möjlig enbart på företagarens uttryckliga yrkande. Det samma gäller bl.a. situationer där det är frågan om gränsdragningar 104 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om han eller hon så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet inte längre bedrivist under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen ska du be företagaren utreda försäkringsförutsättningarna med sin pensionsinrättning och ett eventuellt avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade själv utreder saken inom utsatt tid sak du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda försäkringsärendet. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan han eller hon avsluta FöPL- eller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om han eller hon inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/LFöPLarbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring Avslutande av försäkringen för företagare Retroaktivt avslutande och inverkan FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, utred om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdragsarbete i Oiwa för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö / Työtulo- ja verotustiedot 24400). Övervakning av försäkringsskyldigheten Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hans eller hennes arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren 105 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad. Den som beviljar stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt tvångsförsäkras för skatteåret. 1.7.2.3.3. Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. Begär en utredning av företagaren över orsaken till att han eller hon inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet PRL30r/VRL29r). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över 10 000 euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Läs mer i Help-anvisningen (F13). Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen för försäkringsskyldighet överskrids. Hos PSC och LPA kan du få information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har utretts i övervakningen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot – Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela – Yhteystietohaku). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid PSC i efterhand på basis av bl.a. skatteuppgifterna. Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan inkomst som bygger på makens arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hans eller hennes arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger. Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst. Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst kan också bestå av enbart hyresinkomst såsom av inkomst av arrendering av åker. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, 106 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att • företagaren arbetar i företaget • företagarens årsinkomst överstiger 10 000 euro • företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att han eller hon inte tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och • PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten, är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad • • • • • • • • förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdragsarbete i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/Työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i fältet för kommentarer hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden. När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning. 1.7.2.3.4. Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och han eller hon kan vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. 107 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs i fältet för kommentarer i uppdraget och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot. 1.7.2.3.5. Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hans eller hennes arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen. 1.7.2.3.6. Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (118/25) är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. • • • • • föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen som vid beskattningen konstaterad inkomst. Arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst, om inkomsten är kontinuerlig. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är 108 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 §) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms. Stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. Beroende på uppdragsgivaren försäkras personen enligt lagen om kommunala pensioner, lagen om statens pensioner eller pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, förutsatt att personen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) i beräkningsrutan för Angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet för övriga kostnader (Muut kulut) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot). Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst. Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering. Bloggare Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) endera på personens egen webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag. Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan han eller hon få löneinkomst för verksamheten och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst. Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hans eller hennes inkomst till karaktären arbetsersättning eller om verksamheten är omfattande, kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad företagare. 109 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Läs mer på Skatt.fi. 1.7.2.4. Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i 93–95 § i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a och 5 §). Också på löneinkomst från utlandet görs ovan nämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a §). Försäkringspremieavdraget är 4,60 % av arbetsinkomsten år 2016. Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/2004 11 kap. 5 § 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/1992 95 § 1 mom. 1 punkten (620 euro) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a § och 5 § 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a § i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/2004 11 kap. 4 a § och 5 § 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de tekniska anvisningarna. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev PRL07, VRL03, ERL03, KRL05). Avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. Utgifterna för inkomstens förvärvande är: 1) Avdrag för inkomstens förvärvande På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande • 620 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten • gäller alla löntagare 2) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen 110 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft resekostnader. Avdraget är högst 7 000 euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2015 och 2016. Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att han eller hon inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare) ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,25 euro/km. Beloppet är detsamma åren 2014–2016. Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas han eller hon ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro). Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro). Som kostnader för användning av motor- eller röjningssåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten. Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. Arbetsgivaren meddelar i regel beloppet av motorsågs- och skogsarbetaravdraget i löneanmälan. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster för ett år beaktas alltid en månads semester när det gäller resekostnader, så detta ska tas i beaktande när man räknar lärarnas resekostnader. Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader 111 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Lärarens resekostnader är 265,00 € per månad, så de årliga resekostnaderna är 2 650 €. Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster är vi tvungna att dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs. 2 650 € : 11 = 240,91 € per månad. Vid beräkningstransaktionen sparas 240,91 € per månad som den kalkylerade månadskostnaden för resor. I beräkningstransaktionen antecknas också uppgift om att de ovan nämnda kalkylerade resekostnaderna finns för sex månader. Beräkningstransaktionen för arbetsinkomster beaktar alltid en månads semester i samband med de årliga kostnaderna för arbetsresor, så i detta fall blir årsbeloppet av resekostnaderna 2 650,01 €. Familjedagvårdare Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen på basis av en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Läs mer på skatt.fi Vid beräkningen beaktas 620 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 119,10 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,54 euro per dag som utgifter för vård av barnet. Sjömän Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor etc.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, så som t.ex. fackföreningsavgift. Resekostnader i specialbranscher (t.ex. byggnadsbranschen) Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget beviljas ändå bara till den del som arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns 112 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2016 är måltidsersättningen 10,00 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man på skärmen Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen. 1.7.2.5. Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningsförmån och rehabiliteringspenning fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen börjar år 2016 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2014 som grund för dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/2004 11 kap. 3 §). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2016 och 2015, 1,373/1,360, varvid koefficienten är 1,0073. På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA/TEOS. Uppgifterna kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller skatteförvaltningen. Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/2004 11 kap 2 § 6 mom.). Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som han eller hon har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. 113 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPLförsäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna. 1.7.2.5.1. Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Förmåner som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjusteringar. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för förmånen (SFL 1224/2004 11 kap. 3 §). I fråga om rehabiliteringspenning används den nya arbetsinkomsten endast när det rör sig om ny rehabilitering. Exempel Arbetsoförmågan börjar i november 2015 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret 2013. Arbetsoförmågan fortgår över årsskiftet 2015/2016. Sjukdagpenningens belopp beräknas även på 2016 års sida på basis av arbetsinkomsten skatteåret 2013 tills utbetalningen av förmånen avbryts för minst en dag. 1.7.2.5.2. Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den föregående förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den föregående förmånen. Om sjukdagpenning följer direkt på partiell sjukdagpenning betraktas detta inte som byte av förmånsslag. Sjukdagpenningens belopp bestäms utifrån den arbetsinkomst som beräknats vid beviljandet av partiell sjukdagpenning. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2015 och som grund för sjukdagpenningen används då arbetsinkomsten för skatteåret 2013. Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari 2016. En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas på basis av samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den 114 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2014, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen. 1.7.2.5.3. Mottagare av delinvalidpension Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst ska tas till grund för sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen, bestäms sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen enligt föregående skatteårs arbetsinkomst, ifall den är större än arbetsinkomsten det år delinvalidpensionen börjar utges. Jämförelsen görs mellan de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/2004 11 kap. 3 § 2 mom.). 1.7.2.5.4. Pensionstagare som arbetar Sjukdagpenning kan beviljas försäkrade under 68 år som får nedan nämnda pension eller stöd om han eller hon efter pensioneringen har arbetat och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller hon utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Förutsättningen för beviljande av dagpenning är att den försäkrade faktiskt har arbetat under pensioneringen (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.) och att de övriga villkoren för beviljandet av dagpenning uppfylls. Samma bestämmelser tillämpas på pensionstagare vars invalidpension lämnats vilande. Dessa pensioner är • • • • • • • ålderspension eller förtida ålderspension arbetslöshetspension deltidspension sjukpension enligt 12 § 1 mom. i folkpensionslagen garantipension pensionsstöd till långtidsarbetslösa (39/2005) full invalidpension enligt arbetspensionslagarna Beloppet av sjukdagpenningen beräknas utifrån en persons arbetsinkomst under pensioneringen, varvid bestämmelserna i SFL 11 kap. iakttas i tillämpliga delar. Bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas i regel inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Undantag från detta är deltidspensionen, då en deltidspensionstagares arbetsinkomster kan beräknas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader. Övergång till deltidspension betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en försäkrad söker sjukdagpenning ska man kontrollera om han eller hon arbetat och varit pensionstagare redan det år som de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna hänför sig till. I annat fall kan de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna inte tas som grund för dagpenningen. I så fall ska den försäkrade lägga fram arbetsinkomsten för det arbete som han eller hon utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Observera att FöPL- och LFöPL-försäkringsskyldigheten inte gäller företagare som får ålderspension. Om företagaren har en frivillig försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga försäkringen som arbetsinkomst. I annat fall beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller jordbruk som företagarens arbetsinkomst. Arbetsinkomsten för en företagare med ålderspension som verkar som företagare i ett aktiebolag kan uppskattas utifrån lönen från 115 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 företaget, eftersom en företagare med ålderspensions inte längre är skyldig att ha FöPLförsäkring. Företagarens inkomst kan inte fastställas utfrån aktiebolagets resultat. 1.7.2.6. Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan inlämnas av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela löneinkomsten via e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomsten om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om inkomsterna har utretts på ett tillförlitligt sätt och de är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid han eller hon varit försäkrad i Finland (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 1 mom.). Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst. Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar beaktas lönen och tillhörande tillägg från dag till dag för den anmälda tidsperioden. Exempel 1 Moderskapsledighet börjar 9.12, och sex månaders lön meddelas för tiden 9.6–8.12. I lönebeloppet beaktas övertids-, skift- och andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. 116 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Per löneperiod Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledigheten börjar 9.12 och sexmånaderslönen meddelas per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden 4.6–2.12 eller 28.5–25.11. Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller 28.5. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller 25.11 utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Inverkan av semesterlön Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Sexmånaderslönen meddelas för tiden 1.6–30.11.2015. Semestern hölls i juni 2015 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade 31.5. Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. Exempel 4 Sexmånaderslönen meddelas för tiden 1.12.2014–31.5.2015. Semestern hölls i juni 2015 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade 31.5. Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. Andra löneposter som ska beaktas Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i uppskattningen av sexmånadersinkomsterna. 117 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om semesterpenning, semesterersättning, resultatpremie eller bonus inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata betalningar för högst ett år. Utred om de betalningar som gjorts i form av lön är fortlöpande. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte hållits. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsinkomster som ska beaktas i sexmånadersinkomsten kan i särskilda fall betalas i efterhand, t.ex. lön som betalas med stöd av lagen om lönegaranti eller lönefordran som arbetsgivaren betalar retroaktivt till den försäkrade på basis av ett domstolsbeslut. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadsperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel. Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov hos pensionsanstalten genom ett kundbrev (PRV18r, eller VRV03r). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten av eget företag. 1.7.2.6.1. Tillförlitlig utredning Tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst utgörs av arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona. En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern revisionsbyrå. 118 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.7.2.6.2. Kontinuerliga arbetsinkomster Annan ersättning som betalas årligen Den försäkrade har två arbeten Med kontinuerlig inkomst avses de stabiliserade och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat, uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om så har överenskommits i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen så ingår beloppet av ersättningarna i det totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppges. Semesterpenningen läggs då inte separat till beloppet av löneinkomster. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: • Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. • På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. • Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. • Det är fråga om snuttjobb där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni 2013. Han har fått arbete för två månader 1.2–31.3.2015. Han blir igen arbetslös arbetssökande 1.4.2015. Han insjuknar 14.5.2015 och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden 1.2– 31.3.2015 kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2014, till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden 1.2–31.3.2015 multiplicerad med två. 119 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna. Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om han eller hon sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om han eller hon arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren 27.5–6.9.2015 i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar han hela läsåret 2–3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 • • • • Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetsoförmågan börjar 1.6.2015. Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till 1.12.2014–31.5.2015. Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats ut 15.6.2015 eller föregående års semesterpenning 15.6.2014. Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. 120 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Exempel 4 • • • • Resultatpremie betalas två gånger per år i samband med lönen för mars och lönen för oktober. Sjukdagpenning söks fr.o.m. 3.9.2015. Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till 1.3.2015–31.8.2015. Resultatpremierna för oktober 2014 och mars 2015 kan beaktas eller så kan man också beakta resultatpremien för mars 2015 och den resultatpremie som betalas i oktober 2015, om det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan. Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan han eller hon vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår. 1.7.2.6.3. Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten • för de fulla sex månader som omedelbart föregår arbetsoförmågans inträde eller uppkomsten av rätt till förmån när den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans början eller uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på följande sätt: • för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av sexmånadersperioden på grund av byte av yrke eller av motsvarande orsak • för året då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. • på basis av en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande företer en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen eller om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 1–3 meningarna). • på basis av inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och hans eller hennes arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 4 meningen). 121 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara. Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 § 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller snuttjobb) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för företagarinkomster. 1.7.2.6.3.1. Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade företer en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, 122 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. 1.7.2.6.3.2. Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om det gått en längre tid sedan bytet, ta reda på om det finns andra bedömningsgrunder som kan utnyttjas. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hans eller hennes utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hans eller hennes yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och den studerande har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Han sköter beställningarna och planeringen av arbetsskiften och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande är merkonom till utbildningen. Hon har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hon utexamineras som sjukskötare. Hon får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hans eller hennes yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den 123 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året. I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes. 1.7.2.6.3.3. Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension insjuknar medan han eller hon arbetar deltid och personen inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader. 1.7.2.6.3.4. Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sex månaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. 124 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader. Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel • sjukdom • arbetslöshet eller • någon annan motsvarande särskild orsak. Arbetsinkomsterna kan beaktas även om den försäkrade inte haft inkomster under en hel sexmånadersperiod under det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det kalenderår som föregick detta, om det finns en särskild orsak till avsaknaden av inkomster. Man bör dock beakta att arbetsinkomsten ska vara väsentligt mindre än den annars hade varit. Om den försäkrade under sexmånadersperioden förlorat inkomster för minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. • • • • • • • • • • • • • fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, make/maka eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet Som särskild orsak betraktas inte • annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet • sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete 125 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.7.2.6.3.5. Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst på basis av minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade företer en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 1–3 meningarna). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om • den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader • den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och • den försäkrade blir arbetsoförmögen eller förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete. Enbart löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår Den sökande ska förete en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen eller förmånsrätten inte hade börjat. Utredningen kan utgöras av • • • • arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som årsarbetsinkomst. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick 1.8.2015 till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig 1.8.2015–31.12.2015. Hon började arbeta på heltid 1.1.2016 och kommer att ta ut moderskapspenning från och med 5.5.2016. Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. på basis av lönen för fyra månader. 126 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna före förmånen började utbetalas men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade 1.2.2015. Hon uppger att hon under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året är hon arbetslös arbetssökande. Hon har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes 3.11.2014 och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till 10.5.2015. Det finns inget skriftligt arbetsavtal utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. Den sökandes sjukskrivning började 1.2.2015. Hennes arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 § 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hon inte blivit arbetsoförmögen. 1.7.2.6.3.6. Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hans eller hennes arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om • den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet före arbetsoförmågan eller förmånsrätten har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare • den försäkrades arbetsoförmåga eller rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller perioden av arbetsoförmåga eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och • det av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte den försäkrade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Begär en utredning av den försäkrade om hans eller hennes arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad 127 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). 1.7.2.6.4. Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning och rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden upphört, bestäms dagpenningsförmånen enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid den senaste beskattningen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden 20.10–18.12.2015. Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden 1.7–31.12.2014. Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 § 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen 4.1.2016 och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2016 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2014 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden 1.7–31.12.2014 inte användas som grund för sjukdagpenningen. 1.7.2.6.5. Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst Beaktande av företagsinkomst Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet En företagares dagpenningsförmån bestäms på basis av FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig bestäms förmånen utifrån företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget (Ab). FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader förete en tillförlitlig utredning över sin enligt ovan nämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/2004 11 kap. 4 § 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på så sätt, kontakta pensionsanstalten och hör dig för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (PRV18r, VRV03r) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. 128 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den företedda utredningen. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå. Exempel: • Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. • Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. • Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut utfärdats. Ge kunden tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. • Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky -> Verottajalta saadut tiedot -> Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut utfärdats för senaste räkenskapsperiod. I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m. 1.4. Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten: Grunder för fastställande > Arbetsinkomster > Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst > FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst. För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av 129 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/1992 38 §) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare inte ännu har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration) ………………………. ________________ kapitalinkomstens andel dras av (*……………………...- _________________ Förvärvsinkomstandel …………………………………………….….__________________ varav den sökandes andel ___________% = ARBETSINKOMSTEN ________________ Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna…………..___________________ (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till………………..….+___________________ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt ………………………………..…____________________ på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10 %/0 % * beroende på den sökandes yrkande = kapitalinkomstandel (*___________________ Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. 130 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/1992 38 §) 2. Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration) ………………………._________________ den tysta bolagsmannens vinstandel dras av ……....-__________________ De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst………………..__________________ kapitalinkomstens andel dras av (*……………………...- _________________ De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel………………..__________________ varav den sökandes andel ___________% = ARBETSINKOMSTEN ________________ Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna…………..___________________ (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till ……………………..….+___________________ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt ………………………………..…____________________ på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel (*___________________ Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. (* Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där han eller hon är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten. 3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora, fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt anvisningen nedan 131 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Läs mer: https://www.vero.fi/sv-FI/Foretags_och_samfundskunder/ Oppet_bolag_och_kommanditbolag/Inkomstbeskattning 1.7.2.6.6. Stipendietagares arbetsinkomst Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras från och med skatteåret 2009 enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) trots att de inte betraktas som lantbruksföretagare. En stipendiat måste ta en LFöPL-försäkring om han eller hon i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 778,59 euro. Ifall stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på basis av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för honom eller henne. 132 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.7.2.6.7. Inkomster som kommunalveterinär uppgett En kommunalveterinärs lön består av den lön som kommunen betalar och de besöks- och åtgärdsarvoden som veterinären tar ut hos kunderna. Kommunalveterinärens lön och de arvoden som tagits ut av kunderna bildar tillsammans den arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmåner. För de tjänster som kommunalveterinärerna tillhandahåller har de med stöd av veterinärvårdslagen (765/2009, 19 §) rätt att hos husdjurets ägare eller innehavare ta ut i det kommunala tjänstekollektivavtalet fastställt arvode, ersättning för resekostnader och ersättning för användning av utrustning i sin ägo samt ersättning för kostnader för förbrukade läkemedel och förnödenheter. Maximibeloppen för kommunalveterinärernas besöks- och åtgärdsarvoden har fastställts i den kommunala veterinärstaxan, som ingår som en del i de kommunala läkarnas tjänstekollektivavtal. En kommunalveterinär kan dessutom hos kunderna ta ut kostnadsersättning för läkemedel och vårdtillbehör enligt de faktiska kostnaderna samt för resekostnader för tillhandahållande av veterinärhjälp enligt det kommunala tjänste- och kollektivavtalet. Enligt läkemedelslagen (395/1987, 95 a §) får veterinären för det läkemedel som han eller hon utlämnar debitera högst det pris som han eller hon har betalat för läkemedlet och dess leverans till apoteket eller läkemedelspartiaffären. Kommunalveterinären har i regel ett FO-nummer och för bok över besöks- och åtgärdsarvodena och andra inkomster och utgifter för praktiken på samma sätt som en yrkesutövare. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. För praktikinkomsterna lämnar kommunalveterinären in en skattedeklaration för näringsidkare. I beskattningen syns kommunalveterinärens inkomster som löneinkomster och inkomster av näringsverksamhet. Som sexmånadersinkomst beaktas utöver den lön som kommunen betalar dessutom förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet enligt bokslutsuppgifterna eller skattedeklarationen. Kommunalveterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner. Vid fastställandet av de arbetsinkomster som utgör grund för pensionen beaktas utöver de löneförmåner som kommunen betalar för tjänsteuppdrag de åtgärdsarvoden som veterinären tar ut hos djurens ägare eller innehavare. Kommunen ska för varje veterinär årligen fastställa beloppet av åtgärdsarvodena och anmäla beloppet till pensionsanstalten. År 2015 kan arvodena uppgå till högst 50 403,60 euro. Det belopp för åtgärdsarvodena som kommunen fastställt kan emellertid inte användas som grund för dagpenningsförmånen, eftersom förfarandet inte har fastställts i sjukförsäkringslagen. Kommunen betalar veterinären en högre lön än vanligt för avlönad tjänstledighet, såsom sjukfrånvaro eller föräldraledighet, eftersom veterinären inte har kundinkomster under tjänstledigheten. Kommunen ansöker om dagpenningsförmånen för sig själv till den del som den motsvarar lönen. Om en veterinär vid sidan av tjänsten som kommunalveterinär verkar som företagare på en privatpraktik, omfattas veterinären för företagarverksamhetens del av FöPL-försäkring. 1.7.2.6.8. Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst kan läggas till grund för en dagpenningsförmån när inkomsten för sex månader beräknas, om personen har varit försäkrad i Finland under den tid 133 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 inkomsten intjänades. Den utländska arbetsinkomsten används om ingen försäkringslön har fastställts för den försäkrade. På försäkringslön som betraktas som arbetsinkomst görs försäkringspremieavdrag (4,60 %) och avdrag för inkomstens förvärvande (SFL 1224/2004 4 a §, 5 §). Utländsk arbetsinkomst Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som • tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och • har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och • som inte har sådan inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sådan 6 månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Utomlands intjänade arbetsinkomster beaktas i tillämpliga delar enligt samma grunder som arbetsinkomster som intjänats i Finland. I detta sammanhang beaktas sådana inkomster som i Finland betraktas som i sjukförsäkringslagen avsedd arbetsinkomst. Avdragen beaktas på samma sätt som även annars i motsvarande situationer. Om de utomlands intjänade inkomsterna är betydligt lägre eller högre än inkomsterna för motsvarande arbete i Finland kan som inkomster beaktas inkomsterna för en person som arbetar i motsvarande uppgifter i Finland och som har motsvarande erfarenhet och kompetens som den sökande. Vid jämförelsen kan Statistikcentralens lönestatistik enligt yrkesklassificeringen användas, Lönestruktur 2014. Löneinkomster från utlandet kan beaktas när arbetsoförmågan eller rätten till förmånen har börjat 1.1.2015 eller senare. 1.7.2.6.9. Delinvalidpension Som grund för sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen för en försäkrad som har delinvalidpension kan inkomsten för sex månader användas om den, multiplicerad med två, är minst 20 % större än den inkomst (justerad med lönekoefficient) som konstaterats vid beskattningen. Delinvalidpensionen utgör ingen särskild orsak till att förlänga granskningsperioden på sex månader. De arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen för en försäkrad som har delinvalidpension jämförs således med inkomsten under de sex månader som omedelbart föregått arbetsoförmågan. Om den sexmånaders inkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen hänför sig till tiden före delinvalidpensionen eller om delinvalidpensionen har börjat under den ifrågavarande sexmånadersperiod för vilken inkomsterna företetts, dras delinvalidpensionen av från sjukdagpenningen. Om inkomsterna för sexmånadersperioden i sin helhet är inkomster under tid med delinvalidpension dras pensionen inte av från sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/2004 11 kap. 3 § 2 mom. och 12 kap. 4 § 2 mom.). 1.7.2.6.10. Pensionstagares arbetsinkomst Sjukdagpenning kan beviljas försäkrade under 68 år som får nedan nämnda pension om han eller hon efter pensioneringen har arbetat och blir arbetsoförmögen för det arbete som han eller 134 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 hon utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Förutsättningen för beviljande av dagpenning är att den försäkrade faktiskt har arbetat under pensioneringen (SFL 1224/2004 8 kap. 6 § 3 mom.) och att de övriga villkoren för beviljandet av dagpenning uppfylls. Dessa pensioner är • • • • • • • ålderspension förtida ålderspension arbetslöshetspension deltidspension sjukpension enligt 12 § 1 mom. i folkpensionslagen garantipension full invalidpension enligt arbetspensionslagarna Sjukdagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 § 5 mom. tillämpas i regel inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Undantag från detta är deltidspensionen. Övergång till deltidspension jämställs med byte av yrke. De arbetsinkomster som tas till grund för dagpenningen för en person som har deltidspension kan beräknas som en årsinkomst om det finns inkomster endast för en del av sexmånadersperioden. Sjukdagpenningen betalas till minimibeloppet efter 55 dagar om den försäkrade på grundval av inkomsterna inte har rätt till större dagpenning. Exempel En löntagare har fått ålderspension 1.7.2015 efter att ha fyllt 63 år i juni. Han har ingått ett arbetsavtal med sin arbetsgivare, enligt vilket han arbetar 20 timmar/ vecka under pensionstiden. Löntagaren insjuknar 7.10.2015 under en arbetsvecka. Enligt arbetsgivarens anmälan som bifogats ansökan har lönen för tiden 1.7.2015–6.10.2015 varit 3 500,00 euro. Sätt ett kryss vid Eläkkeellä oloajan työtulo på starskärmen för beredning av dagpenning, eftersom arbetsinkomsterna för år 2013 inte kan användas som grund för förmånen. Arbetsinkomsterna för en pensionerad löntagare kan beräknas med hjälp av beräkningstransaktionen för arbetsinkomster. Inkomsterna för tiden 1.7.2015–6.10.2015 matas in på skärmen Esitetyt työtulot. Avdrag för inkomstens förvärvande görs från arbetsinkomsten. Exempel En företagare som verkat som fysioterapeut har fått ålderspension 1.9.2015. Hon har fortsatt arbeta efter pensioneringen med samma arbetsmängd som tidigare. Företagaren söker sjukdagpenning för tiden 1.12.2015–31.12.2015. Hon ombes lämna in en utredning över arbetsinkomsterna under ålderspensionen. I brevet berättas att skatteuppgifterna för år 2013 inte kan användas som grund för förmånen. Företagaren presenterar följande utredningar över sina inkomster: • Bokslutshandlingarna för räkenskapsperioden 1.1.2014–31.12.2014. • Kopia av skattedeklarationen för näringsverksamheten 2014. • Mellanbokslut över företagsinkomsterna under tiden 1.9–30.11.2015. 135 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Inkomsterna för räkenskapsperioden 1.1.2014–31.12.2014 kan inte användas som grund för fömånen, eftersom företagaren inte hade ålderspension år 2014. Enligt mellanbokslutet var inkomsterna av näringsverksamheten 6 000,00 euro under tiden 1.9–30.11.2015. Uppgifterna i det mellanbokslut som företagare presenterat har betraktats som tillförlitliga. Från resultatet av näringsverksamheten enligt mellanbokslutet avdras kapitalinkomstandelen som beräknats enligt nettoförmögenheten. I beräkningen av kapitalinkomstandelen ska den avvikande längden på räkenskapsperioden beaktas. • Näringsverksamhetens nettoförmögenhet år 2014 var 9 000,00 euro. • Kapitalinkomstandelen var 3/12 x 20 % x 9 000,00 € = 450,00 €. Från näringsverksamhetens resultat 6 000,00 euro avdras kapitalinkomstandelen 450,00 euro. Förvärvsinkomsten av näringsverksamheten är då 5 550,00 euro. Den här inkomsten används som grund för dagpenningen. Pension som lämnats vilande och sjukdagpenning Enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) kan personer som får full sjuk-/invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller 12 § 1 och 2 mom. i folkpensionslagen lämna sin pension vilande för högst två år om inkomsterna under pensionstiden överstiger inkomstgränsen 743,84 euro per månad (2016). Lagen är tidsbunden och gäller till slutet av år 2020 (87/2016). Om en sjuk-/invalidpension lämnats vilande har pensionen inte dragits in, utan det är fråga om ett avbrott i utbetalningen av pensionen till följd av arbete och överskridning av inkomstgränsen. Den tid som pensionen är avbruten är också tid i pension. Om en försäkrad vars pension lämnats vilande insjuknar fastställs den försäkrades sjukdagpenning på basis av arbetsinkomsterna när han eller hon arbetat medan pensionen är vilande. När man bedömer den försäkrades rätt till sjukdagpenning tillämpas i tillämpliga delar de bestämmelser i SFL 8 kap. 6 § 3 mom. som gäller pensionstagare. 1.7.3. Fastställande av FöPL-dagpenning FöPL-dagpenningen fastställs endast utifrån FöPL-arbetsinkomsten. Andra inkomster beaktas inte. Som grund för FöPL-dagpenningen används antingen den vid beskattningen konstaterade, med lönekoefficient justerade FöPL-arbetsinkomsten eller en som sexmånadersinkomst företedd FöPLarbetsinkomst, om den är minst 20 % större än skatteårets FöPL-arbetsinkomst. En jämförelse görs mellan den FöPL-arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och den företedda FöPLarbetsinkomsten. Om det är fråga om en nyetablerad företagare som inte har en i beskattningen fastställd FöPLinkomst eller en FöPL-arbetsinkomst för sexmånadersperioden före arbetsoförmågans uppkomst, kan FöPL-arbetsinkomsten bedömas för en kortare tid än sex månader på samma sätt som vid byte av yrke. Om förmånen fortsätter i form av sjukdagpenning efter FöPL-dagpenningen beräknas beloppet av sjukdagpenning som normalt med beaktande av alla arbetsinkomster. Exempel Den sökande har inlett företagarverksamhet och tecknat en FöPL-försäkring fr.o.m. 1.3. FöPL-arbetsinkomsten har fastställts vara 10 000 euro per år. På grund av sjukdom har han varit arbetsoförmögen 18.3–3.4 och ansökt om FöPL136 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 dagpenning och sjukdagpenning. FöPL-dagpenningen fastställs utifrån en FöPLarbetsinkomst om 10 000 euro. Som grund för sjukdagpenningen används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och justerats med en lönekoefficient, 19 000 euro. Den försäkrade har inte företett arbetsinkomster för sex månader. 1.7.4. Utifrån en föregående förmån Om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft en föregående • arbetslöshetsersättning • studiepenning eller • rehabiliteringspenning fastställs dagpenningsförmånen utifrån den föregående förmånen, om dagpenningsförmånen enligt denna grund är större än om den fastställs på basis av arbetsinkomsten. Om den försäkrade har fått fler än en av de ovan nämnda förmånerna, används den förmån som han eller hon senast haft som grund för dagpenningsförmånen, om dess belopp överstiger 0 euro. 1.7.4.1. Arbetslöshetsförmåner Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft en förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är dagpenningsförmånen minst 86 % av beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats till honom eller henne. Sådana arbetslöshetsförmåner är • grunddagpenning • inkomstrelaterad dagpenning • arbetsmarknadsstöd Under tiden för sysselsättningsfrämjande service, såsom vuxenutbildning och frivilliga studier, får den försäkrade den arbetslöshetsförmån han eller hon omfattas av. Arbetsmarknadsstöd kan även beviljas i form av resebidrag eller sysselsättningsbonus. När dagpenningsförmånen fastställs på basis av en föregående arbetslöshetsförmån ska man vid beräkningen av arbetslöshetsförmånens belopp inte beakta • kostnadsersättningar • inkomst som ska beaktas vid jämkning • sådan förmån som avses i 4 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och som enligt 12 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) ska dras av från sjukdagpenningen – annan lagstadgad förmån som betalas på grundval av arbetsoförmåga • förhöjd förtjänstdel till inkomstrelaterad dagpenning till den del beloppet överstiger den förtjänstdel som bestäms enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) • grunddagpenningens förhöjningsdel • arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel Vid beräkningen beaktas • barnförhöjning som ingår i arbetslöshetsförmånen 137 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Delinvalidpensionen dras av från sjukdagpenningen oberoende av vilket år pensionen börjat om dagpenningen fastställs utgående från en tidigare förmån. Sjukdagpenningens belopp beräknas utifrån den ominskade arbetslöshetsdagpenningen och pensionen dras av från dagpenningen. (SFL 1224/2004 12 kap. 4 § 2 mom.) När sjukdagpenning samordnas med delinvalidpension kan dagpenningen bli mindre än minimibeloppet på grund av samordningen. Om den försäkrade har fått en arbetslöshetsförmån vars belopp har minskats av • andra socialförmåner som betalats till den försäkrade och som inte dras av från sjukdagpenningen eller • inkomster som beaktas vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet, bestäms dagpenningsförmånen på basis av det faktiska beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats ut. Läs mer de sociala förmånernas inverkan – TYJ Vid behov ska du med kundbrev PRV15 begära en utredning av arbetslöshetskassan om den inkomstrelaterade dagpenning som betalats från kassan. Kassan meddelar det fulla förmånsbeloppet och uppger separat en social förmån som eventuellt dragits av från förmånsbeloppet. 1.7.4.2. Rehabiliteringspenning Om den försäkrade under de sex månader som föregick dagpenningsförmånen har fått rehabiliteringspenning från FPA är sjukdagpenningen minst lika stor som rehabiliteringspenningen. Då beaktas dock inte den 10 procents förhöjning som avses i 33 § i FRPL (566/2005). Inte heller beaktas den del av den föregående rehabiliteringspenningen som överstiger beloppet av dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/2004 11 kap. 6 § 3 mom.) Om den försäkrade under de föregående sex månaderna har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den rehabiliteringspenning som betalats till den försäkrade. Då beaktas dock inte den 33 procents förhöjning som avses i arbetspensionslagarna. 1.7.4.3. Studiepenning Om den försäkrade under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått studiepenning enligt lagen om studiestöd, utgör den dagpenningsförmån som betalas till honom eller henne minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den utbetalade studiepenningen. Exempel Högskolestuderande A får i studiepenning 303,19 euro i månaden. Han insjuknar under studierna och måste på grund av arbetsoförmåga avsluta sin studiepenning. Han får då sjukdagpenning från FPA. Dagpenningen beviljas efter självrisktiden (1 + 9 vardagar). Den studerande får 12,13 euro (303,19 / 25 = 12,13 €) i sjukdagpenning för varje vardag. Arbetsoförmågan fortgår sammanlagt tre månader. När arbetsoförmågan fortgått 55 kalenderdagar betalas dagpenningen till minimibeloppet 23,93 euro per vardag. 138 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.8. Avgörande Behandla ansökan om sjukdagpenning utan onödigt dröjsmål och meddela den sökande ett skriftligt beslut. Handlägg och avgör ansökan enligt OIWA-processen för sjukdagpenning eller situationer med internationell koppling i samband med sjukdagpenning Ratkaisutyö – Processer. Se till att alla uppgifter som behövs för avgörandet finns tillgängliga innan ärendet avgörs. 1.8.1. Handläggningsställe Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Ärenden som avgörs vid Södra försäkringsdistriktet Ärenden som avgörs vid Östra försäkringsdistriktet Ärenden som avgörs vid specialenheter Ärenden som avgörs vid Kompetenscentret för internationella ärenden Besvär, återkrav och bidragsfusk Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker • huvudsakligen vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun • det försäkringsdistrikt där hushållets bostad är belägen (allmänt bostadsbidrag) • vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt läroanstaltens huvudsakliga verksamhetsställe (studiestöd, skolresestöd), vid universitetens studiestödsnämnder (studiestöd) eller vid Östra försäkringsdistriktet (särskilt fastställda uppgifter). Läs mer om handläggningsstället vid studiestödsärenden (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Opiskelijat > Opintotuki > Etuusohje > Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka opintotukiasioissa). • vid en arbetsplatskassa • vid den byrå med vilken en serviceproducent ingått avtal FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras. Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). För att utjämna arbetet kan en ansökan enligt separata överenskommelser också beredas och avgöras vid ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Avtal om arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar parterna i arbetsutjämningssystemet sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter. Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter (Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet > Henkilön tietomuutokset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset). Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. 139 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid någon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt (Ratkaisutyö > Tekniset ohjeet > Yhteiset ohjeet > Henkilön tietomuutoset HEMU > Henkilön yleistietojen muutokset > Kunta- ja toimistotiedot). Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om samordnandet av avgöranden som gäller kunder med spärrmarkeing (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Turvakielto > Turvakielto). Ärenden som avgörs vid Södra försäkringsdistriktet • Till pensionsteam 4 vid Södra försäkringsdistriketet har följande ärenden från hela landet koncentrerats – justering av folkpension, garantipension och bostadsbidrag för pensionstagare samt regressindrivning i sådana fall då arbetspensionsanstalten har beviljat familjepension eller försörjningspension (situationer som avses i FPL 72 § och GPL 21 §) – fastställande av interimistiska beslut som fattats av byråerna i fall där regressförfarande enligt FPL 72 § 1 mom. / PBL 30 § 1 mom. / HFL 30 § tillämpas på avgöranden om folkpension, efterlevandepension, bostadsbidrag eller handikappförmåner – rättelse av beslut gällande folkpension, extra fronttillägg och bostadsbidrag för pensionstagare i fall där regressförfarande enligt FPL 72 § 2 mom. / PBL 30 § 2 mom. tillämpas – ansökningar om efterlevandepension när förmånslåtaren avlidit före 1.7.1990 och uppgifter om den sökande inte har överförts till systemet RAKE • Ansökningar gällande arbetsgivares och företagares företagshälsovård handläggs samordnat vid ersättningsgruppen för företagshälsovård vid Södra försäkringsdistriktet. Läs mer om handläggningsstället för ansökningar gällande företagshälsovård (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Työterveyshuolto > Työterveyshuolto > Etuusohje > Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka työterveyshuollossa). • Handläggningen av ersättning för en utomlands bosatt veterans resekostnader i samband med en rehabiliteringsresa utomlands sker vid Handläggningscentret för hälso- och sjukvårdsförmåner i det södra försäkringsdistriktet. • Behandlingen om anmälningar om fängelsevistelse handläggs samordnat vid pensionsteam 7 i Södra försäkringsdistriktet. Läs mer i processbeskrivningen om handläggningen av anmälningar om fängelsevistelse. Ärenden som avgörs vid Östra försäkringsdistriktet • Handläggningen av ersättning för kostnader för fertilitetsbehandling som getts utomlands görs vid Östra försäkringsdistriktet. • Handläggningen av särskilt fastställda uppgifter i anslutning till studiestödet sker i studiestödsgruppen vid Östra försäkringsdistriktet. Läs mer om handläggningsstället vid studiestödsärenden (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Opiskelijat > Opintotuki > Etuusohje > Ratkaiseminen > Käsittelypaikka > Ratkaisupaikka opintotukiasioissa). 140 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Ärenden som avgörs vid specialenheter En del av arbetet med att bereda och avgöra förmånsärenden har koncentrerats till specialenheter vid FPA. I sådana fall är det inte hemkommunsdistriktet som bereder och avgör en ansökan om en förmån, utan en specialenhet. Specialenheter är bl.a. • Centret för internationella ärenden. Läs mer om arbetsfördelningen när det gäller internationella förmånsärenden (Ratkaisutyö > KV-asiat > Työnjako kansainvälisissä asioissa > Vakuutuspiirien ja Kansainvälisten asioiden keskuksen välinen työnjako). – Faktureringen av arbetslöshetsförmåner mellan Finland och övriga EU-medlemsstater görs vid Centret för internationella ärenden. • Centret för tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (VATU) • Centret för sjukpensionsärenden där man avgör ärenden som gäller rätt till sjukpension inom folkpensionssystemet och sådan arbetsoförmåga som ger rätt till garantipension (med vissa undantag) samt utanordningen av bostadsbidrag för pensionstagare och garantipension i samband med avgöranden om fortsatt rehabiliteringsstöd, ifall det inte har skett några förändringar i grunderna för förmånen. Läs mer om handläggningen av sjukpension och utfärdande av beslut (Ratkaisutyö > Etuusohjeet > Eläkeläiset >Työkyvyttömyyseläke > Etuusohje > Ratkaiseminen > Päätöksen antaminen > Työkyvyttömyyseläkkeen ratkaiseminen ja päätöksenanto). Ärenden som avgörs vid Kompetenscentret för internationella ärenden • Utanordning, statistikföring, finansiering och fakturering vad gäller sjukvårdsförmåner mellan Finland och andra EU-/EES-länder eller Schweiz handhas av Kompetenscentret för internationella ärenden. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller – på grund av systemet med arbetsutjämning – ett annat försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut utfärdas (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Takaisinperintä > Takaisinperintäpäätös > Antopaikka). Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet. Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet. Indrivningscentret 141 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner och borgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosatta utomlands. Läs mer om indrivning av fordringar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Takaisinperintä > Erääntyneiden saatavien perintä). Misstanke om bidragsfusk Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också studiestödsnämnderna och arbetsplatskassorna utreder misstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som dessa beviljat och Indrivningscentret utreder misstankar om fusk i fall av betalningsbefrielse som centret beviljat. Vad gäller utredandet av sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska förhandlingar föras mellan distrikten i fråga. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar om polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att avstå från polisanmälan i det ifrågavarande fallet. Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Etuuksien väärinkäytösepäilyn tunnistaminen > Väärinkäytösepäilyn tunnistaminen). Läs mer om bidragsfusk (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kaikki menettelyohjeet > Väärinkäytökset > Etuusväärinkäytökset). 1.8.1.1. Arbetsplatskassan Ansökningar om sjukförsäkringsförmåner från personer som hör till en arbetsplatskassa behandlas vid kassan, med undantag av semesterkostnadsersättning. Arbetsplatskassan blir ansvarig för en person när anställningen hos en arbetsgivare som hör till kassans verksamhetsområde börjar och kassan är inte längre ansvarig för personen när anställningen upphör. Även pensionerade och familjemedlemmar kan omfattas av en kassa på de villkor som fastställs i dess stadgar. Uppgiften om övergång till arbetsplatskassans ansvarsområde och om att ansvaret upphör kan endast registreras av arbetsplatskassan. I samband med att ansvaret överförs beställs automatiskt ett FPA-kort utan foto för kunden. Om en person övergår från en arbetsplatskassa till en annan ska det tidigare ansvaret upphöra och det nya ansvaret börja under samma dag för att undvika att FPA-kortet skickas i onödan. Kassans ansvar börjar alltid månadens första dag och upphör månadens sista dag. Ansökan om dagpenning avgörs vid det försäkringsdistrikt eller den arbetsplatskassa som har ansvaret för personen. Arbetsplatskassans rätt att handlägga förmånsärenden upphör när personen inte längre omfattas av kassans ansvar. Om ansvaret övergår medan en förmån betalas ut fortsätter det nya försäkringsdistriktet eller den nya kassan verkställandet av förmånsärendet. 1.8.1.2. Handläggningsställe för internationella ärenden Sjukdagpenningsärenden handläggs vid Handläggningscentret för internationella änrenden då 142 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • personen inte är försäkrad i Finland eller försäkringstillhörigheten inte är klar för hela den sökta perioden. Den sökandes försäkringsärende och ansökan om dagpenning är till exempel under behandling samtidigt. • det har gått mindre än ett år sedan personen blev försäkrad i Finland eller personen har slutat arbeta utomlands inom mindre än ett år räknat från den dag då arbetsoförmågan började. Personer som blivit försäkrade för mindre än ett år sedan ska överföras, eftersom man vid beräkningen av utbetalningsdagarna också beaktar utländska dagpenningsperioder. • den sökande får eller omedelbart före den sökta perioden har fått ersättning från utlandet som kan inverka på rätten till dagpenning eller på dagpenningens belopp, t.ex. ålderspension eller sjukpension. • en utländsk arbetsgivare sänder en anmälan om lön. Av handlingarna kan även annars framgå att personen har arbetat eller arbetar utomlands. T.ex. uppges utländska arbetsinkomster i ansökan. • det i personens beskattningsuppgifter ingår försäkringslön i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen och det för motsvarande år saknas uppgifter om utlandsvistelse, dvs. försäkringsperioder. • en försäkringsperiodsblankett finns som bilaga till ansökan eller läkarintyget. • en person som tidigare varit försäkrad i Finland som sexmånadersinkomst företer arbetsinkomster som intjänats i ett EU- eller EES-land och personen inte har inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. • personen inte varit försäkrad i Finland eller försäkringstillhörigheten inte är utredd det år då den arbetsinkomst som ligger till grund för dagpenningen förtjänats (arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen). Blankettrafik mellan EU-/EES-länderna och Schweiz E-blanketterna, t.ex. E115 och S-SED-dokumenten samt ansökningar som ska avgöras utifrån dem sköts alltid vid Handläggningscentret för internationella ärenden. Anteckna alltid i kommentarfältet information om varför ansökan överförs till Handläggningcentret för internationella ärenden för handläggning. Identifiering av sjukdagpenningsärenden med internationella kopplingar De viktigaste igenkänningstecknen för ett internationellt ärende när det gäller sjukdagpenningar är • • • • • anmärkning på beredningsskärmbilden för sjukdagpenning, inte försäkrad fingervisningar i löneintyget om arbete utomlands flyttning till utlandet Vakuutusjaksot i HEKY tidsbundet beslut om försäkringstillhörighet om arbetsoförmågan sträcker sig över försäkringsperioden (gäller både dem som är i Finland och dem som befinner sig utomlands för en viss tid, som omfattas av den finländska sociala tryggheten) • gränsarbetare, sjömän (som bor utomlands och arbetar i Finland) • fingervisningar i ansökan om ärende med internationell koppling. Vilken identifieringsinformation fås på HEKY-sidorna? Kotitoimisto (hembyrå) 143 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om den sökandes hembyrå är 99600 kan det fungera som fingervisning. Observera dock att hembyrån kan vara vilken annan byrå som helst. Vakuutusjaksot (Försäkringsperioder) I personens allmänna uppgifter finns punkten Vakuutusjaksot. Genom att granska perioderna kan du få information om internationella kopplingar. Med Help-funktionen (F13) får du närmare information om tecknens innehåll. Verottajalta saadut tiedot (uppgifter från skattemyndigheten) Kontrollera även uppgifterna från skattemyndigheten, av vilka till exempel uppgifter om försäkringslön kan framgå, som ofta är utomlands intjänade arbetsinkomster. Konsultering Även om det inte är fråga om en situation som helt motsvarar anvisningen om handläggningsställe men man kan identifiera en internationell koppling ska du konsultera Handläggningscentret för internationella ärenden för att utreda handläggningsstället. Försäkringsdistriktet kan konsulterar Handläggningscentret för internationella ärenden i frösta hand per e-post. Om fallet ska överföras till Handläggningscentret för internationella ärenden ska du flytta Oiwa-arbetet med specificeringen (tarkenne) kv-siirto. Du kan även konsultera Handläggningscentret för internationella ärenden om det i samband med ett sjukdagpenningsärende framläggs ett läkarintyg som skrivits utomlands för vilket man behöver specialkunnande för att utreda arbetsoförmågans orsak eller längd. Tilläggsutredningar ska i första hand begäras av kunden. Se närmare i processanvisningen för sjukdagpenningsärenden med internationella kopplingar. 1.8.2. Jäv Förvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas på FPA:s personal. Du är jävig om • ärendet gäller din egen eller en närståendes rätt, fördel eller skyldighet • avgörandet av ärendet kan väntas ge dig eller en närstående synnerlig nytta eller skada • du eller en närstående biträder eller företräder en part eller den person för vilket avgörandet av ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada • det finns någon annan jävsgrund (anställningsförhållande eller uppdragsförhållande, ställning i sammanslutning, styrning eller övervakning av ämbetsverk eller inrättning) eller • om tilltron till din opartiskhet äventyras av något annat särskilt skäl. Du är jävig att delta i beredningen och avgörandet av ett ärende när tilltron till din opartiskhet vid handläggningen kan äventyras i utomståendes ögon. Primärt förutsätts emellertid att du själv upptäcker och konstaterar att du är jävig, utan att någon annan behöver åberopa jäv. En person som tidigare handlagt samma ärende är jävig att handlägga det på nytt i ett annat organ, t.ex. en besvärsinstans. Du kan emellertid handlägga ett av dig avgjort ärende som självrättelse och bereda utlåtande med anledning av besvär samt på nytt handlägga det ärende som återsänts från besvärsinstansen. Se anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden 144 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • • • • När är en tjänsteman jävig Jävig läkare Jävig granskare Jävig tolk 1.8.2.1. Handläggnings- och avgörandeförbud Om du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller vara närvarande när ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen. Undantag kan dock göras • för sådana assisterande uppgifter som inte påverkar avgörandet av ärendet, t.ex. skanning, indexering, registrering, inskrivning, diarieförning, textbehandling, kopiering och postning eller • om behandlingen av ärendet inte kan skjutas fram (till exempel brådskande uppgifter för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Sådana situationer är dock ovanliga inom FPA). 1.8.2.2. Konstaterande av jäv Primärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig, utan att någon annan behöver åberopa jäv. Om du anser dig vara jävig att behandla eller avgöra ett ärende, ska du ge ärendet vidare till en annan medarbetare. Diskutera överföringen med din chef vid behov. Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart ta ställning till påståendet och avgöra jävsfrågan. Den som påståtts vara jävig måste höras (i regel muntligt). För framförande av påstående om jäv finns ingen fastställd tidsfrist, och påståendet kan framföras i vilket behandlingsskede som helst. Misstanke om jäv kan emellertid uppkomma också utan påstående från kundens sida. • Om jäv konstateras måste man snabbt skrida till åtgärder, dvs. skaffa en vikarie eller ersättare. När ärendet överförs till en annan medarbetare för behandling behövs inget uttryckligt skriftligt beslut på grund av påståendet om jäv, om kunden inte begär ett sådant, utan en dylik överföring kan anses vara ett ställningstagande och ett avgörande av jävsärendet. Om det konstateras att det inte är fråga om jäv och att den som påståtts vara jävig kan fortsätta handläggningen av ärendet, ska ett skriftligt beslut meddelas. Beslutet ska motiveras, och ansökan om rättelse eller ändring kan inte göras i samband med detta beslut, utan endast i samband med det beslut som meddelas i förmånsärendet i fråga. 1.8.3. Hörande Kunden måste presentera en tillräcklig utredning för att förmånsärendet ska kunna avgöras. Oftast uppfyller kunden sin egen utredningsplikt genom att noggrant fylla i ansökningsblanketten och bifoga nödvändiga uppgifter och bilagor. FPA ansvarar i varje fall för att ärendet utreds. FPA kan antingen själv skaffa de uppgifter som behövs för att avgöra ärendet eller be kunden göra det. Läs mer om att utreda ärenden (Sinetti > Näin toimimme > Tietoa Kelasta > Hallinnolliset menettelyt > Hyvä hallinto > Asian ratkaiseminen) 145 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.8.3.1. När ska kunden höras? I princip kan FPA inte ha mer information om kundens angelägenheter än kunden själv. Därför ska kunden höras t.ex. i följande fall: • FPA har fått nya uppgifter och utredningar om kunden och kunden känner inte till vilka konsekvenser dessa har, t.ex. att de kan leda till att förmånen dras in, avslås antingen helt eller delvis eller att de annars kan påverka avgörande av ärendet i en riktning som är ofördelaktig för honom eller henne. Sådana nya utredningar kan t.ex. vara läkarutlåtanden eller krav som andra har framställt. • Det finns motstridiga utredningar om kunden, till exempel ifall uppgifter som har getts för olika förmåner skiljer sig från varandra. När kunden själv har bett FPA skaffa en utredning som gäller honom eller henne (t.ex. av arbetsgivaren) ska kunden höras även beträffande denna utredning, ifall utredningen kan leda till ett ofördelaktigt slutresultat för kunden och han eller hon inte kan anses vara medveten om utredningens innehåll. Kunden behöver inte höras, ifall • ansökan godkänns till alla delar • avgörandet grundar sig enbart på den utredning som företetts av den sökande (ärendet får emellertid inte avgöras utan att man ber om de tilläggsutredningar som behövs) • ärendet i situationer som fastställs i förmånslagarna får avgöras utan att kunden hörs För övrigt är hörande onödigt bara i undantagsfall. En sådan situation uppkommer t.ex. när en kommun eller en socialnämnd yrkar på att få en förmån betald till sig med stöd av 23 paragrafen i lagen om utkomststöd (1412/1997) eller 14 § i lagen om klientavgifter (734/1992). FPA kan då inte med laga verkan betala ut förmånen till den sökande själv, ifall FPA har informerats om yrkandet på utbetalning minst två veckor före betalningsdagen. Underlåtenhet att anordna hörande är ett procedurfel där rättandet i regel förutsätter att ärendet behandlas på nytt. Läs mer om rättande av fel (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Päätöksen oikaisu ja poistaminen). 1.8.3.2. Hur går hörandet till? Kunderna hörs i regel skriftligt med förmånsspecifika hörandebrev. Kunden kan ge sitt svar skriftligt eller muntligt. Muntliga svar ska dokumenteras i OIWA, under Yhteydenotto (kontakt), och uppgift om kontakten ska fogas till det aktuella arbetet. Foga kontakten till det arbete för vilket svaret begärts. I begäran om hörande ska kunden underrättas om • syftet med hörandet (vilket utredningsmaterial som fåtts och hur utredningen kan inverka på kundens förmånsärende) • den tidsfrist inom vilken kunden ska ge sitt svar (i regel 2 veckor) samt att uteblivet svar inte hindrar att ärendet avgörs • Specificera vid behov vilka omständigheter FPA önskar få klarhet i. Vid behov ska kunden ges tillfälle att bekanta sig med de handlingar som är föremål för hörandet (kunden får kopior eller ges tillfälle att på annat sätt bekanta sig med handlingarna, t.ex. vid byrån), förutsatt att det inte är fråga om ett fall där en parts rätt att ta del av en handling har begränsats enligt 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 146 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Skyldigheten att anordna hörande är uppfylld i och med att kunden beretts tillfälle att ge sin förklaring. Ärendet kan då avgöras även om kunden inte besvarar begäran om hörande inom utsatt tid. Läs mer (på finska) • Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Asianosaisen kuuleminen • Etuushakemuksia koskeva asiointi sähköpostitse ja faksitse • Yleisohje laista sähköisestä asioinnista viranomaistoiminnassa 1.8.4. Meddelande av beslut Förmånsbesluten är administrativa beslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden i förvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen av ärendet avslutas. För meddelandet (utfärdandet) av beslut och deras innehåll redogörs i anvisningarna om hur förvaltningslagen ska tillämpas i samband med förmånsärenden. Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, förvägras/avslås, dras in, justeras, rättas eller återkrävs. När en förmån dras in på grund av att förmånstagaren avlidit meddelas i regel ett beslut om indragningen. Undantag är rehabilitering, handikappförmåner, folkpension, familjepension, garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare samt barnförhöjning till folkpension. I fråga om dessa meddelas inget beslut om indragning på grund av förmånstagarens död. Om indragningen inte gjorts i tid och förmånen därför betalats ut till för stort belopp, ska man däremot meddela ett beslut om indragningen. Läs mer om meddelande av beslut vid dödsfall. När utbetalningen av en pensions- eller handikappförmån avbryts (temporärt avbrott i utbetalningen, avbrott i utbetalningen på grund av institutionsvård eller fängelse) meddelas alltid ett beslut. Beslut meddelas endast på begäran • i fråga om beviljad sjukvårdsersättning vid direktersättningsförfarande • vid justering av förmån på grund av indexjustering. I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ett beslut ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmån justeras å tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte något beslut annat än på förmånstagarens begäran. Förmånsbeslutet är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sätt som föreskrivs i förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslut meddelas. För meddelande om interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifika anvisningarna, i besvärsanvisningarna och i anvisningarna om rättelse och undanröjande av beslut. Förmånsbesluten är avgiftsfria. Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk i befolkningsdatasystemet. Det finns en särskild bestämmelse om meddelande av beslut i följande förmånslagar: • 63 § i folkpensionslagen (568/2007) • 24 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) • 22 § i lagen om handikappförmåner (570/2007) 147 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • 45 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) • 11 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas. 1.8.4.1. Beslutsmottagare Beslutet om sjukdagpenning ges till • den försäkrade • arbetsgivaren, om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid under dagpenningstiden och meddelat löneuppgifterna i e-tjänsten eller med blankett Y 17 • intressebevakaren, om personen har tillförordnats en intressebevakare till vars uppgifter hör skötseln av ekonomiska ärenden, såsom förmånsärenden • intressebevakningsfullmäktigen, om intressebevakningsfullmakt fastställts och den omfattar skötseln av förmånsärenden • Patientförsäkringscentralen, om den har sökt dagpenning • kommunen, om kommunen har sökt sjukdagpenning på basis av den försäkrades levnadsvanor (SFL 15 kap. 12 § 3 mom.) En besvärsanvisning fogas automatiskt till beslutet. Om arbetsgivaren har betalat lön för dagpenningstiden meddelas beslut både till den försäkrade och till arbetsgivaren. Arbetsgivarens beslut skickas till den beslutsmottagare som angetts i arbetsgivarens ansökan. Det kan vara någon utomstående t.ex. ett företag som sköter löneräkningen eller en revisionsbyrå. Arbetsgivaren kan avtala om löneräkningen med ett utomstående företag och befullmäktiga företaget att sköta ansökan om sjukdagpenning och vara beslutsmottagare. Förmånen betalas dock alltid till arbetsgivaren. Om sjukdagpenningen betalas till ett kommunalt organ för att användas till försörjningen av den försäkrade och dennes familj ska beslutet meddelas till både den försäkrade och det kommunala organet. (SFL 1224/2004 15 kap. 12 § 3 mom.) Om sjukdagpenningen betalas till ett kommunalt organ på den grund att den försäkrade fått utkomststöd i förskott mot emotsedd dagpenningsförmån eller om det är fråga om kommunens betalningsyrkande för den tid den försäkrade varit i institutions- eller familjevård, meddelas inget beslut till det kommunala organet. Uppgifterna förmedlas som referens- eller meddelandeuppgifter på kontoutdraget. (SFL 1224/2004 15 kap. 12 § 2 mom., lagen om utkomststöd 1412/1997 23 §, lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 14 §) 1.8.4.2. Motivering av beslut Ett skriftligt beslut ska meddelas i ett sjukdagpenningsärende. Beslut ska också motiveras. Handläggningssystemet för sjukdagpenningen genererar ett beslutsförslag, utifrån vilket man ska utarbeta ett klart och förståeligt beslut i vilket man har beaktat alla krav och fakta som framförts i ansökan och tilläggsutredningarna. Ur ett välmotiverat beslut ser kunden hur hans eller hennes ansökan har handlagts. Om dagpenning beviljas enligt ansökan ska du även då läsa igenom beslutsförslaget och kontrollera att alla krav som den sökande framfört har beaktats. Lägg vid behov till en tilläggsmotivering som passar den ifrågavarande situationen och se till att beslutet är klart och logiskt. 148 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Beslut angående sjukdagpenning där ansökan avslås helt eller delvis ska alltid motiveras individuellt. Formulera motiveringen på ett artigt och respektfullt sätt. Om ansökan avslås på den grund att den försäkrade inte kan betraktas som arbetsoförmögen, ska sakkunnigläkarens bedömning utnyttjas i motiveringarna. Sakkunnigläkarens bedömning är en del av helhetsbedömningen av förmånsärendet och det borde framgå i det motiverade beslutet. När beslutet grundar sig på medicinska omständigheter ska du i motiveringen till ett beslut som avslår ansökan helt eller delvis, anteckna de omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter (lagen om Folkpensionsanstalten 870/2014, 22 och 22 a §). Beakta dessutom den försäkrades helhetssituation. Av motiveringarna ska framgå den arbetsuppgift i förhållande till vilken du har bedömt den försäkrades arbetsförmåga och de i läkarutlåtandet nämnda faktorerna gällande den försäkrades funktionsförmåga som har inverkat på avgörandet. I avslagsbeslut om sjukdagpenning som är avsedda för arbetsgivare anges av datasäkerhetsskäl inte några individuella motiveringar. Förfarandet grundar sig på ett ställningstagande av riksdagens justitieombudsman. Försäkringsdomstolen ansåg i sitt beslut 25.2.2014 VakO 6172:2011 att FPA:s uppfattning om arbetstagarens konstaterade sjukdomar och huruvida de orsakar arbetsoförmåga enligt sjukförsäkringslagen även ska anges i beslutet till arbetsgivaren. Försäkringsdomstolen har ansett att arbetsgivaren är en part i ett sjukdagpenningsärende och har rätt att få ett beslut med motivering. Beslutet ska motiveras så att även arbetsgivaren kan utnyttja sin besvärsrätt. Offentligheten för parterna omfattar de sekretessbelagda uppgifterna som gäller den försäkrades hälsotillstånd. Försäkringsdomstolen har ansett att om FPA vid prövningen begränsar offentligheten för arbetsgivaren ska arbetsgivaren få ett motiverat beslut om begränsningen. Det är å ena sidan fråga om skydd av arbetstagarens integritet och hälsotillståndsuppgifter men å andra sidan om arbetsgivarens rätt att få information om vad avslagsbeslutet grundar sig på. Enligt försäkringsdomstolens beslut ska man vid motiveringen beakta integritetsskyddet så att sekretessbelagda uppgifter om personens hälsotillstånd inte anges i beslutsmotiveringen i större omfattning än vad uppfyllandet av motiveringsskyldigheten förutsätter, men inte heller i mindre omfattning än så. Även beslut till arbetsgivare ska motiveras i enlighet med 45 § i förvaltningslagen (434/2003). Om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdagpenningstiden och ansöker om sjukdagpenning, meddela likadana beslut både till den försäkrade och till arbetsgivaren. Ange nödvändiga individuella motiveringar i beslutet. Ange i motiveringen hur du bedömt att sjukdomen som beskrivs i den företedda medicinska utredningen inverkar på den försäkrades funktionsförmåga och varför du har ansett att han eller hon kan utföra sitt vanliga arbete. När du på sidan Työkykyarvio väljer "työkykyinen" som orsak till avslaget genereras en likadan motiveringstext i beslutsförslagen till den försäkrade och till arbetsgivaren. Den individuella motiveringen som anges i beslutet till den försäkrade går i samma form också till beslutet till arbetsgivaren. Om du i ett sjukdagpenningsärende begär att den försäkrade lämnar in ett utlåtande av en specialist, ange läkarens specialitet endast i beslutet till arbetstagaren. I beslutet till arbetsgivaren behöver specialiteten inte anges. Också i andra situationer ska beslut med avslag helt eller delvis motiveras individuellt. Om dagpenning beviljas för en kortare tid än för den tid dagpenning har sökts, från en annan tidpunkt eller till ett lägre belopp än den försäkrade har yrkat på ska beslutet motiveras till den del som det utgör ett avslag. Om den försäkrade till exempel har ansökt om förmån utifrån sexmånadersinkomsterna men förmånen beviljas enligt de i beskattningen konstaterade inkomsterna ska det av beslutet framgå varför ett sådant avgörande träffats. Likaså måste man motivera om inte alla arbetsinkomster som den försäkrade uppgett kan godkännas som grund för dagpenningen eller om utgifterna för inkomstens förvärvande beaktas på annat sätt än vad som uppgetts. 149 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.9. Utbetalning Sjukdagpenningen betalas i perioder i efterskott. Den första utbetalningsperioden är 6 vardagar räknat från början av den period för vilken betalning ska ske och de följande perioderna är 25 vardagar var. Om arbetsoförmågan varar kortare tid än utbetalningsperioden betalas dagpenningen den sista bankdagen under tiden av arbetsoförmåga. Den första utbetalningsperioden är alltid perioden efter självrisktiden. I fråga om avgöranden om fortsatt dagpenning kompletteras den föregående ratens period så att den blir full (6 eller 25 dagar) och därefter fortsätter man med 25-dagarsperioder. Om den ofullständiga betalningsraten inte ännu betalats ut när beslut om fortsatt dagpenning fattas, ändras vid beslutet om fortsatt dagpenning den betalningsdag som meddelats i det föregående beslutet. Om utbetalningen av sjukdagpenning förutsätter ett utlåtande av företagshälsovården om möjligheterna att fortsätta i arbete betalas dagpenningen fram till den 90:e utbetalningsdagen. Den senare delen av betalningsperioden, från dag 91, blir en egen betalningspost som betalas till kunden när utlåtandet har inkommit till FPA. Om betalningsperioden för sjukdagpenningen är uppdelad så att t.ex. periodens första 10 dagar betalas till arbetsgivaren och resten av tiden till den försäkrade, bestäms betalningsdagen för den sjukdagpenning som betalas till arbetsgivaren enligt den försäkrades betalningsperiod. En arbetsplatskassa kan på grundval av kassamötets beslut betala ut dagpenningar löneutbetalningsperiodsvis. Vid sjukdagpenning betalas inte dröjsmålsförhöjning. 1.9.1. Betalningsadress En förmån betalas till det konto i EU som förmånstagaren uppgett. Om det inte är möjligt att betala in förmånen på ett konto, t.ex. om mottagaren trots begäran inte uppger något kontonummer, eller om han eller hon uppger en särskild orsak, betalas förmånen som betalningsanvisning via Andelsbanken (OP). Då måste förmånstagaren ha en giltig postadress i Finland. Ändringar i kontonummer görs på förmånstagarens skriftliga anmälan. Kunden kan meddela om ändringar i kontonummer på blankett Y 121r, i e-tjänsten eller i vissa fall muntligt. Ändringar i kontonummer tas inte emot per e-post. Om en kund lämnar uppgifter om sitt kontonummer medan ni står i kontakt med varandra för att sköta hans eller hennes ärende ska du ta emot uppgifterna efter att ha identifierat kunden. Gör ändringen i de förmånssystem där du kan göra den. Om kunden har förmåner i andra system (t.ex. Onni, RAKE) skapar du ett Perustetiojen muutos-arbete i Oiwa med tilinumeromuutos som Tarkenne. 1.9.1.1. Utländsk betalningsadress Om förmånstagaren önskar få sin förmån utbetald till en betalningsadress utomlands utbetalas förmånen med hjälp av internationella bankförbindelseuppgifter och som betalningsadress anges då • det utländska IBAN-kontonumret och den utländska BIC-koden eller • det utländska BBAN-kontonumret och den utländska BIC/SWIFT-koden eller • det utländska BBAN-kontonumret samt bankens namn och landskod. 150 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Förmånen kan betalas till utlandet också enligt den försäkrades postadress förutsatt att han eller hon har en giltig adress i utlandet. Närmare information om utbetalningen av förmåner finns i de tekniska anvisningarna. http:// ratkaisu.kela.fi/in/rintranet/ratkaisutyotuki.nsf/NET/111010130035MH?OpenDocument 1.9.2. Betalningsmottagare Sjukdagpenningen kan betalas till • • • • • • • • • • den försäkrade, arbetsgivaren, Patientförsäkringscentralen (PatSL 9 §), en intressebevakare (FörmVL 4 §), en intressebevakningsfullmäktig (L om intressebevakningsfullmäktig 2 §), kommunen, när betalning till den försäkrade inte kan anses tjäna sitt syfte på grund av den försäkrades levnadsvanor (SFL 15 kap. 12 § 3 mom.), kommun eller samkommun (utkomststöd, USL 23 § och klientavgift, KAL 14 §), arbetslöshetskassan (UAL 11 kap. 14 §), FPA (UAL 11 kap. 14 §), utsökningsmyndigheten (UL 4 kap. 7 §). 1.9.2.1. Den försäkrade Dagpenningen betalas till den försäkrade själv om han eller hon inte får lön för sjukdomstiden. Personer som fyllt 16 år har rätt till sjukdagpenning. Personen har även rätt att ansöka om förmån och att lyfta den förmån som han eller hon beviljas. 1.9.2.2. Arbetsgivaren Sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat den försäkrade lön för sjukdomstid. Läs mer om arbetsgivarens rätt till dagpenning under Rätt och villkor > Arbetsgivarens rätt. Dagpenningen betalas till den FöPL- eller LFöPL-försäkrade företagaren själv även om det egna företaget hade betalat lön till honom eller henne för tiden för sjukfrånvaro eller föräldraledighet. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Läs mer under Rätt och villkor > Arbetsgivarens rätt. Flera arbetsgivare Om en försäkrad samtidigt har flera arbetsgivare som betalar sjuktidslön, fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar (SFL 1224/2007 7 kap. 4 § 3 mom.). 151 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Om en förmån har utgetts till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska beslutet och utbetalningen rättas. Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningen mellan den FöPL-/ LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL-försäkringen upphör exempelvis pga. föräldraledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans uppkomst fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans arbetsgivare. Då betalas förmånen till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen. Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om • en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningsförmån eller • den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om en utländsk arbetsgivare inte har ett FO-nummer ska ett ersättande nummer begäras av Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden med ett meddelande till e-postlådan TEOSPAIVARAHA/TEOS, varefter arbetsgivarens uppgifter kan registreras i registret Työnantajat. Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har hunnit betala lön till arbetstagaren för tiden av frånvaro från arbetet, betalas dagpenningsförmånen till konkursboet upp till beloppet av den utbetalda lönen. 1.9.2.3. Betalare av lönegaranti De fordringar som ska betalas som lönegaranti övergår, jämte alla tillhörande rättigheter, till staten från den dag då lönegarantibeslutet utfärdas (16 § i lagen om lönegaranti). Den dagpenningförmån som motsvarar lönen för tiden av frånvaro från arbetet betalas till närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) på grundval av lönegarantibeslutet eller en anmälan. För utbetalningen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress. 1.9.2.4. Patientförsäkringscentralen Om Patientförsäkringscentralen har betalat ersättning för inkomstbortfall till den försäkrade för samma tid som den försäkrade får sjukdagpenning, betalas sjukdagpenningen till Patientförsäkringscentralen på basis av betalningsyrkande. Sjukdagpenning betalas till Patientförsäkringscentralen också på dennes ansökan. 152 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.9.2.5. Intressebevakare och intressebevakningsfullmäktig Dagpenningen betalas till intressebevakaren eller det konto han eller hon uppgett för den försäkrades del, om en intressebevakare har förordnats för att sköta den försäkrades ekonomiska ärenden. Om den intressebevakningsfullmakt en försäkrad gett har fastställts och den omfattar skötseln av förmånsärenden, betalas dagpenningen till det konto som uppges av fullmäktigen. 1.9.2.6. Kommun På begäran av det organ som ansvarar för kommunens socialvård kan sjukdagpenningen betalas helt eller delvis till organet i fråga för att användas för underhållet av den försäkrade, hans eller hennes familj och barn som han eller hon försörjer, om betalning av sjukdagpenningen till den försäkrade själv skulle äventyra försörjningen för den försäkrade, hans eller hennes familj eller barn som han eller hon försörjer. (SFL 1224/2004 15 kap. 12 § 3 mom.). Kommunens anhållan ska göras skriftligen och den ska motiveras. Den försäkrade ska höras med anledning av ansökan (kundbrev PRS01). Den andel av sjukdagpenningen som ska betalas till arbetsgivaren betalas inte till kommunen. Utkomststöd En kommun kan uppbära och lyfta en försäkrads sjukdagpenning för samma tid som kommunen har betalat personen utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån (23 § i lagen om utkomststöd 1412/1997). Kommunen har rätt att få sjukdagpenningen från den dag då förmånen hade kunnat betalas till den försäkrade själv, under förutsättning att kommunen har betalat ut utkomststöd för samma tid. Kommunen har rätt att få sjukdagpenningen till den dag fram till vilken kommunen har betalat utkomststöd vid meddelandet av sjukdagpenningsbeslutet. Sjukdagpenning kan betalas till kommunen om kommunen har anmält sitt yrkande minst två veckor innan förmånen ska betalas ut. Kommunen ska skriftligt eller på elektronisk väg underrätta FPA om sitt yrkande. I meddelandet ska anges de tider för vilka utkomststöd har betalats. Exempel 1 A har 3.11.2015 ansökt om sjukdagpenning för tiden 1–30.11.2015. Kommunen har genom ett beslut 5.11.2015 beviljat A utkomststöd för tiden 1–30.11.2015, betalat ut det till A mot emotsedd sjukdagpenning och tillställt FPA ett betalningsyrkande för samma tid. FPA beviljar A sjukdagpenning genom ett beslut 23.11.2015, efter självrisktiden, för tiden 13–30.11.2015. A:s dagpenning betalas till kommunen för tiden 13–30.11.2015. Utkomststöd som beviljats eller utbetalats efter meddelandet av beslutet om sjukdagpenning utgör inte ett mot emotsedd förmån utbetalt utkomststöd och berättigar således inte kommunen till dagpenningsförmån. Eftersom FPA emellertid inte på basis av betalningsyrkandet vet hur 153 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 länge utkomststöd hunnit betalas ut vid meddelandet av dagpenningsbeslutet, så betalar FPA ut dagpenning till yrkandets utgång, såvida yrkandet inte återtas därförinnan. Kommunen förutsätts vid behov återta betalningsyrkandet från den dag från vilken det inte längre finns förutsättningar för utbetalning av dagpenning till kommunen. Exempel 2 A har 3.11.2015 ansökt om sjukdagpenning för tiden 1.11–31.12.2015. Kommunen har genom ett beslut 5.11.2015 beviljat A utkomststöd för tiden 1.11–31.12.2015 mot emotsedd dagpenningsförmån och tillställt FPA betalningsyrkande för motsvarande tid. FPA beviljar A sjukdagpenning genom ett beslut 23.11.2015, efter självrisktiden, för tiden 13.11–31.12.2015. Kommunen återtar sitt betalningsyrkande fr.o.m. 1.12.2015 efter att ha fått uppgift om utfärdandet av beslutet. Dagpenningen betalas till kommunen för tiden 13–30.11.2015 och fr.o.m. 1.12.2015 till A själv. Om kommunen inte slopar betalningsyrkandet från 1.12.2015, betalas sjukdagpenningen till kommunen till utgången av den tid som yrkandet avser, dvs. för tiden 13.11– 31.12.2015. Om kommunen inte längre har betalat den försäkrade utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån för december 2015, ska kommunen utan dröjsmål betala den dagpenning som den fått utan grund till den försäkrade. Institutions- eller familjevård Om kommunen har ordnat institutions- eller familjevård för den försäkrade, kan kommunen indriva och lyfta den sjukdagpenning som betalas för samma tid för den tid som institutions- eller familjevården fortgår (14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992). Sjukdagpenning kan betalas till kommunen om kommunen har anmält sitt yrkande till FPA minst två veckor innan förmånen ska betalas ut. 1.9.2.7. Arbetslöshetskassan Om en försäkrad har fått arbetslöshetsförmån för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas sjukdagpenning, får arbetslöshetskassan driva in beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats utan grund för denna tid från den retroaktiva dagpenningen. Sjukdagpenningen betalas till arbetslöshetskassan enligt kassans betalningsyrkande. Be arbetslöshetskassan om uppgifterna om den betalda arbetslöshetsdagpenningen (kundbrev PRV15). (UAL 1290/2002 11 kap. 14 §) Kostnadsersättning som betalas till en person som har arbetslöshetsförmån kan även indrivas genom regress ur sjukdagpenning som betalats för samma tid. 1.9.2.8. FPA-byrån Arbetslöshetsförmån som FPA betalar indrivs från sjukdagpenningen som en regresskvittning till FPA (UAL 1290/2002 11 kap. 14 §). Även kostnadsersättning kan kvittas som regresskvittning ur sjukdagpenningen. 154 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.9.2.9. Fullmakt Förfarandet valtakirja/muu laitos (fullmakt/annan institution) används endast undantagsvis om ett betalningsförbud i samband med utsökning inte på annat sätt kan genomföras i enlighet med betalningsförbudet. 1.9.2.10. Utsökningsmyndigheten Sjukdagpenning kan utmätas. I utmätningsfall tillämpas bestämmelserna om utmätning av lön i 4 kap. i utsökningslagen (utsökningsbalken 705/2007). Betalningsförbud Utmätningsmannen meddelar om utmätning genom ett betalningsförbud, och så länge det är gällande får förmånen i fråga inte betalas till någon annan än utmätningsmannen. I betalningsförbudet fastställs hur utmätningsbeloppet beräknas och där meddelas beloppet av de övriga inkomster och förmåner som påverkar inkomstbasen samt gäldenärens skyddade belopp och andra behövliga uppgifter. Ett betalningsförbud ska iakttas genast när det nått FPA. Ett betalningsförbud gäller en viss tid eller tills vidare, till dess utmätningsmannen skriftligen meddelar att betalningsförbudet har upphört. Om de förhållanden som ligger till grund för betalningsförbudet förändras, ändrar utmätningsmannen betalningsförbudet genom ett nytt betalningsförbud. Det nya betalningsförbudet ersätter det tidigare betalningsförbudet. Utmätningen kan avbrytas med anledning av frimånader som beviljas gäldenären. Utmätningsmannen kan meddela om beviljade frimånader i ett betalningsförbud eller separat utan att utfärda ett nytt betalningsförbud. Då ska det tidigare betalningsförbudet iakttas efter avbrottet. Utsökningsmyndigheten svarar för att utsökningsförfarandet är korrekt och FPA behöver inte kontrollera att ett betalningsförbud är lagenligt. FPA kan inte på eget initiativ göra avsteg från ett betalningsförbud. I oklara situationer kan man ändå hos utsökningsmyndigheten kontrollera att uppgifterna i betalningsförbudet är korrekta. Utmätningsmannen ska också på begäran och vid behov ge råd om iakttagandet av betalningsförbudet. Betalningsförbudet kan innehålla andra bestämmelser som ska följas i fråga om utsökningsinnehållningen. Om utmätningsbeloppet är angivet som ett konstant belopp utmäts detta belopp, dock högst det belopp med vilket det skyddade beloppet överskrids. Skyddat belopp För den försäkrades försörjning och försörjningen av hans eller hennes familj undantas alltid ett skyddat belopp från utmätningen. Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas make eller sambo och egna och makens minderåriga barn och adoptivbarn som bor i samma hushåll och som den försäkrade försörjer. Som make beaktas äkta make eller maka, sambo av motsatt kön och parterna i ett registrerat partnerskap. Det skyddade beloppet uppgår i början av 2016 till 22,60 euro per dag för gäldenären själv och 8,11 euro per dag för varje person som gäldenären försörjer. Det skyddade beloppet beräknas för 30 dagar per månad. De skyddade beloppen justeras årligen med folkpensionsindex 155 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 (utsökningsbalken 705/2007 4 kap. 48 §) Det skyddade beloppet för en ensamstående gäldenär är 678 euro per månad. Om gäldenären har en person att försörja är beloppet 924,90 euro per månad. Belopp som utmäts Det belopp som ska utmätas beräknas på det sammanlagda nettobeloppet av gäldenärens inkomster och utkomstförmåner (inkomstbasen). I inkomstbasen ingår också pensioner, sjukdagpenning och andra utkomstförmåner som betalas i stället för lön, oberoende av om de är utmätningsbara eller inte. Till inkomstbasen hör inte understöd och kostnadsersättningar som har beviljats för ett visst ändamål (t.ex. bostadsbidrag, handikappförmåner, barnbidrag). Om det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna överstiger det skyddade beloppet men uppgår till högst det skyddade beloppet multiplicerat med två, utmäts 2/3 av det belopp som överstiger det skyddade beloppet (inkomstgränsutmätning). Om det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna är större än det skyddade beloppet multiplicerat med två men högst det skyddade beloppet multiplicerat med fyra, utmäts 1/3 av inkomsternas sammanlagda nettobelopp. Om det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna är större än det skyddade beloppet multiplicerat med fyra, utmäts en tredjedel av den del av inkomsterna som motsvarar gäldenärens skyddade belopp multiplicerat med fyra och dessutom fyra femtedelar av de överstigande inkomsterna, dock högst hälften av det sammanlagda nettobeloppet av inkomsterna. Läs mer på rättsväsendet webbplats, Rättsväsendet - Utsökning. Betalningsförbud och andra betalningsyrkanden Om sjukdagpenning ska betalas till arbetsgivaren innehålls det belopp som ska utmätas endast till den del som dagpenningen betalas till den försäkrade själv. Om kommunen har yrkat på betalning av sjukdagpenning på grund av att kommunen har betalat utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån (USL 23 §) eller på grund av att den har ordnat institutionsvård eller familjevård för den försäkrade (14 § i klientavgiftslagen), betalas dagpenningen i första hand till kommunen. Om kommunen har begärt att sjukdagpenning ska betalas till kommunens organ (SFL 1224/2004 15 kap. 12 § 3 mom.) för att användas för försörjningen av den försäkrade och dennes familj på grund av den försäkrades levnadsvanor och utsökningsmyndigheten har samtidigt framställt ett betalningsförbud, betalas sjukdagpenningen i första hand enligt betalningsförbudet. Betalningsförbud returneras Returnera betalningsförbudet till utmätningsmannen om • den försäkrade inte får sjukdagpenning • den försäkrades nettoinkomst inte överstiger det skyddade beloppet eller • det finns annan laglig orsak att returnera förbudet. Om utsökningsinnehållning har gjorts på sjukdagpenningen och ingen ansökan om fortsatt dagpenning har inkommit före den sista betalningsdagen ska betalningsförbudet inte returneras genast. Om en ansökan om fortsatt dagpenning senare inkommer och betalningsförbudet inte har återtagits eller dess löptid inte har gått ut ska en utsökningsinnehållning göras på den fortsatta dagpenningen enligt betalningsförbudet. Om det inte är fråga om direkt fortsättning på en tidigare 156 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 dagpenningsperiod ska man kontrollera om betalningsförbudet fortfarande är i kraft. Kontakta utsökningsmyndigheten om det är oklart hur man ska gå tillväga. 1.9.2.11. Regressbetalning Om sjukdagpenning beviljas för samma tid för vilken en förmån som är sekundär i förhållande till dagpenningen har betalats ut, kan dagpenning på basis av betalningsyrkande betalas till den andra förmånen. Regressindrivning används när regress på grund av överbetalning inte kan kvittas automatiskt från annan förmån. Dagpenning betalas på basis av betalningsyrkande till följande betalningsmottagare: • arbetslöshetskassan (SFL 1224/2004 15 kap. 11 §) • Patientförsäkringscentralen (SFL 1224/2004 12 kap. 8 §) 1.9.2.12. Regresskvittning Regresskvittning används när överbetalning uppkommit av en annan FPA-förmån som betalats för samma tid, från vilken överbetalningen kan kvittas automatiskt med stöd av bestämmelse. Mot sjukdagpenning kan man regresskvittera följande förmåner: • arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd som betalas av FPA (SFL 1224/2004 15 kap. 11 §) • andra dagpenningsförmåner enligt SFL (SFL 1224/2004 15 kap. 18 § 3 mom.). 1.9.3. Förskottsinnehållning, allmänna principer Enligt inkomstskattelagen kan en person vara antingen allmänt skattskyldig eller begränsat skattskyldig i Finland. Allmänt skattskyldig är en person som i beskattningshänseende är bosatt i Finland. Han eller hon är skyldig att betala skatt i Finland för sin inkomst både i Finland och utomlands. FPA verkställer förskottsinnehållning på förmåner och pensioner som FPA betalar till en allmänt skattskyldig, om de inte är skattefria enligt gällande lagstiftning (ISkL 1535/1992 92 §). Förskottsinnehållning verkställs också på ersättning för arbete, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Begränsat skattskyldig är en person som inte är stadigvarande bosatt i Finland. Han eller hon är skyldig att betala skatt i Finland endast för sin inkomst i Finland. Vid beskattningen av en sådan person tillämpas i regel lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Läs mer om Förskottsinnehållning > Källskatt På pensionsinkomst som betalas ut i Finland tas det inte ut källskatt av en person som är bosatt utomlands, utan på inkomsten verkställs förskottsinnehållning. 157 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.9.3.1. Grunder I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning bestäms på vilka grunder förskottsinnehållning ska verkställas på FPAförmåner och på skattepliktig ersättning för arbete. Grund- och tilläggsprocent Förskottsinnehållning verkställs enligt den grundprocent som fastställts för lön till den del det belopp som utbetalas inte överstiger den personliga inkomstgräns som fastställts av Skatteförvaltningen. Till den del som överstiger inkomstgränsen verkställs innehållningen enligt tilläggsprocenten. Då det gäller förmåner som betalas för vardagar divideras det belopp som har angetts som årlig inkomstgräns med 300 och i fråga om förmåner som betalas månatligen med 12. Vid arbetsersättningar divideras det belopp som utbetalas med 365 och multipliceras med det antal dagar som ingår i fakturan. Annan personlig procentsats Frilansare har endast en personlig innehållningsprocent för lön och övriga förskottsskattepliktiga inkomster. För pensionsinkomst har pensionstagare separat en personlig innehållningsprocent som tillämpas på både regelbundna och retroaktiva pensionsposter. Skatteprocent för biinkomster Om en person förutom huvudsyssla har biinkomster, verkställs innehållningen enligt den innehållningsprocent som fastställts för biinkomster. Procentsatsen för biinkomster är vanligtvis densamma som personens tilläggsprocent. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett skattekort för biinkomst till FPA. Graderat skattekort När man använder ett graderat skattekort ändras den personliga förskottsinnehållningsprocenten då de fasta inkomstgränserna uppnås. Förskottsinnehållning som verkställs på basis av ett graderat skattekort är dock alltid minst 25 %. Graderade skattekort används inte vid beräkningen av förskottsinnehållningen på studiepenning och arbetslöshetsförmåner. Om ett graderat skattekort har registrerats för en person som får studiepenning läggs studiepenningens belopp automatiskt till inkomsterna på skattekortet. I de belopp som angetts som inkomstgränser beaktas alla inkomster under hela skatteåret (kalenderåret), också andra inkomster än de som utbetalats av FPA. Inkomsterna för hela kalenderåret beaktas, också om det graderade skattekortet tas i bruk mitt i året då nya grunder för förskottsinnehållningen träder i kraft. Bestämd procentsats I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut har angetts situationer där förskottsinnehållningen på pensioner, andra förmåner och arbetsersättning bestäms schematiskt utgående från bestämda procentsatser. 158 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Procenttabell På dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen och på rehabiliteringspenning kan förskottsinnehållningen verkställas enligt en procenttabell i Skatteförvaltningens beslut. (6 § 3 mom. i skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Ändringsskattekort Betalningsmottagaren kan hos Skatteförvaltningen ansöka om ändring av förskottsinnehållningen. Om Skatteförvaltningen ger betalningsmottagaren ett ändringsskattekort för sociala förmåner, pension eller studiepenning överförs uppgifterna i regel direkt till FPA, vilket gör att uppgifterna införs automatiskt. Om Skatteförvaltningen eller kunden lämnar in ändringsskattekortet direkt till byrån, ska du registrera uppgifterna i ändringsskattekortet med HEMU. Skatteförvaltningen antecknar i ändringsskattekortet för vilket ändamål det kan användas. Vid förskottsinnehållning på sociala förmåner kan endast ett ändringsskattekort som är avsett för sociala förmåner användas. För studiepenning och pensioner kan dock endast ändringsskattekort som getts för dessa förmåner användas. Ändringsskattekortet innehåller en innehållningsprocent som används tills man tjänat den inkomst som står angiven på skattekortet. Därefter används den högre innehållningsprocent som antecknats i kortet. Vid beräkningen av totalinkomsten beaktas de förmåner eller arbetsersättningar som har utbetalats under den tid kortet varit i kraft. Om ändringsskattekortet används också efter årsskiftet, börjar uppföljningen av totalinkomsten från början. På ett ändringsskattekort som getts för pension anges ingen totalinkomst. På ett ändringsskattekort kan också anges endast en innehållningsprocent. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort till FPA. Betalningsmottagarens begäran Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt. 1.9.3.2. Källskatt Källskattekort som utfärdats av Skatteförvaltningen används vid utbetalning av dagpenningförmåner, rehabiliteringspenning, barnavårdsstöd och studiepenning. Källskattekort används också vid betalning av arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd om inte mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Källskatten på sociala förmåner är i regel 35 %. Om FPA betalar ut en förmån för en kortare tid än en månad avdras automatiskt 17 euro/dag (kalenderdag) i samband med utbetalningen. Om FPA betalar ut en förmån för en hel månad avdras automatiskt 510 euro/månad. På skillnaden tas det ut källskatt. (6 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 627/1978) På arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd tas det ut källskatt i enlighet med den procent som anges på skattekortet. Källskatteavdraget görs inte automatiskt. Du får göra ett källskatteavdrag på skatteinnehållningen om det finns en anteckning om avdraget på 159 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 skattekortet. Betala en rättelse av förskottsinnehållningen till den som ska få ersättningen eller hänvisa vid behov personen till Skatteförvaltningen för att få skatterättelse. På förmåner för vilka det ska betalas källskatt tas det inte ut någon sjukvårdspremie (1,5 %) även om det skulle finnas en anteckning på skattekortet om att en sådan ska tas ut. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas han eller hon enligt källskattekortet. 1.9.3.3. Erhållande och användning av uppgifter Vid verkställandet av förskottsinnehållning på förmåner utnyttjas de grunder för förskottsinnehållningen som överförts direkt till FPA. Betalningsmottagaren kan också lämna in sitt skattekort till FPA eller meddela en annan innehållningsgrund. Läs mera under Egen begäran (Tiedot maksusaajalta > Oma pyyntö) På arbetsersättningar verkställs inte förskottsinnehållning om mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Efter beslut om beviljande för en begränsat skattskyldig pensionstagare skickar skatteoch bokföringsgruppen ett brev till Huvudstadsregionens skattebyrå med begäran om förskottsinnehållningsprocent. Skattebyrån ger på basis av detta en personlig innehållningsprocent som är avsedd för pension. 1.9.3.3.1. Direktöverföringsuppgifter FPA får årligen direkt av Skatteförvaltningen uppgifter om förskottsinnehållningsgrunderna för förmånstagare som är skattskyldiga i Finland. Ändringsskattekorten överförs direkt till FPA från Skatteförvaltningen varje vardag. FPA kontrollerar årligen hos Skatteförvaltningen, i februari och augusti, om mottagarna av arbetsersättning (producenter av dagvård/rehabilitering) finns i förskottsuppbördsregistret. Kontrollen görs automatiskt som direktöverföringsbegäran. De personliga procentsatser som fastställts för förskottsinnehållning på pension fås på FPA:s begäran för allmänt och begränsat skattskyldiga pensionstagare vars pension utbetalas i november eller som beviljats pension på förhand. Begäran sänds automatiskt, i regel i november, och i den anges en uppskattning av den pension som kommer att betalas ut följande år. De nya innehållningsprocenterna från Skatteförvaltningen för följande år registreras automatiskt i systemet. De förskottsinnehållningsprocenter som kommit direkt från Skatteförvaltningen tas årligen i bruk vid en tidpunkt som meddelas separat. Till dess används de förskottsinnehållningsgrunder som gällde i december föregående år. 160 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.9.3.3.2. Uppgifter från betalningsmottagaren Skattekort Om betalningsmottagaren eller Skatteförvaltningen skickar ett ändringsskattekort för en social förmån eller för studiepenning, pension eller arbetsersättning, beräknas förskottsinnehållningen enligt ändringsskattekortet. Justerad förskottsinnehållning tillämpas i regel med början från följande betalningspost. En ändring som hänför sig till retroaktiv tid kan dock beaktas om skattekortets giltighetstid sträcker sig till tidpunkten för de utbetalda posterna. Läs mer om Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort som utfärdats för lön används inte för förskottsinnehållning på förmåner eller pensioner. En begränsat skattskyldig kan begära ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst från Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen skickar skattekortet per post till FPA. Egen begäran Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt. Källskatt För källbeskattningen ska mottagaren av en förmån eller en arbetsersättning lämna in ett källskattekort. Källskattekortet ska vara utskrivet för FPA. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas han eller hon enligt källskattekortet såsom tidigare. På pensioner tas det inte ut källskatt, utan för en begränsat skattskyldig pensionstagare fastställs förskottsinnehållning. 1.9.3.3.3. Sparande av förskottsinnehållning Alla de grunder för förskottsinnehållning som fåtts från förmånstagarna och Skatteförvaltningen ska sparas i datasystemet för förskottsinnehållningsuppgifter. Registrera uppgifterna genom att välja Ennakonpidätystiedot (uppgifter om förskottsinnehållning) i HEMU-startmenyn. Grunderna för förskottsinnehållningen för begränsat skattskyldiga registreras vid Centret för internationella ärenden, Handläggningscentret för sjukpensionsärenden eller vid skatte- och bokföringsgruppen. Skattekorten och/eller kopior av dem ska förvaras hos FPA efter registreringen. Inkomstgränserna på skattekorten följs upp automatiskt. Uppgifterna om de totala inkomsterna uppdateras automatiskt vid satskörningarna av betalningar och registreringen av återbetalda 161 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 belopp. Om du stöter på problem med att korrigera uppgifterna om influtna inkomster, ska du kontakta skatte- och bokföringsgruppen. 1.9.3.3.4. Vad FPA bör kontrollera Kontrollera om nya producenter av rehabiliteringstjänster och dagvård finns upptagna i förskottsuppbördsregistret. Detta kan göras via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) webbplats www.ytj.fi eller servicenumret 020 466 032. Om en företagare har registrerats i förskottsuppbördsregistret syns i FODS Informationstjänst, under ”Giltiga registreringar”, uppgiften ”Förskottsuppbördsregistret” och läget ”Registrerad” samt begynnelsedagen. Med funktionen ”Visa registerhistoria” får du fram eventuellt datum för när företagarens registrering i förskottsuppbördsregistret upphört. Huruvida registertillhörigheten fortgår kontrolleras automatiskt direkt hos Skatteförvaltningen. Läs mer om Förskottsinnehållning > Beskattning av mottagare av arbetsersättning. Registrera uppgiften om huruvida en mottagare av arbetsersättning finns i förskottsuppbördsregistret med funktionen APRE/Työkorvauksen saajan verotusperusteet (beskattningsgrunder för mottagare av arbetsersättning). Registreringen kräver att basdata om mottagaren har registrerats. Du ska också i beskattningsgrunderna registrera följande datum för granskning av förskottsuppbördsregistreringens giltighet, vilket fås ur systemet, som den dag då beskattningsgrunden upphör. 1.9.3.4. Verkställande av förskottsinnehållning Förskottsinnehållning verkställs i enlighet med förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996) och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning. Primära innehållningsgrunder är • ändringsskattekort • källskattekort eller • personens eget meddelande om högre innehållningsprocent än annan grund. Förskottsinnehållningens belopp beräknas automatiskt per betalningspost i euro och cent. 1.9.3.4.1. Dagpenningar (6 § i skattestyrelsens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Förskottsinnehållning verkställs på • • • • • sjukdagpenning partiell sjukdagpenning moderskapspenning faderskapspenning föräldrapenning 162 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • • • • • • partiell föräldrapenning särskild moderskapspenning specialvårdspenning donationsdagpenning dagpenning enligt lagen om smittsamma sjukdomar inkomstbortfallsersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar Förskottsinnehållningen verkställs i regel enligt en personlig grund- och tilläggsprocent eller annan personlig innehållningsprocent. Om innehållningsgrunden har utfärdats för lön görs dock alltid en förskottsinnehållning om minst 25 %. I ett graderat skattekort är innehållningsprocenten alltid minst 25. Förskottsinnehållningen på partiell sjukdagpenning och partiell föräldrapenning verkställs i regel enligt personlig grund- och tilläggsprocent. Vid förskottsinnehållningen på de här förmånerna tillämpas inte någon minimiinnehållning på 25 %. Om utbetalningen är högst 4 euro per dag görs ingen förskottsinnehållning. För arbetstid i samband med föräldradagpenning verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 %. På förmåner som betalas med högst minimibeloppet (frånsett partiell sjukdagpenning och partiell föräldrapenning) är förskottsinnehållningen 20 %. Om beloppet av en förmån är högst 4 euro per dag verkställs ingen förskottsinnehållning. Om förmånstagaren har ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen som är avsett för utbetalning av förmåner, görs förskottsinnehållningen enligt det. Förskottsinnehållningen verkställs enligt den procentsats som anges i tabellen i Skatteförvaltningens beslut om • det inte finns några uppgifter om vad skatteinnehållningen ska vara • en förmån som hänför sig till föregående kalenderår betalas retroaktivt eller alternativt betalas tillägg till förmånen. En betalning anses inte hänföra sig till föregående kalenderår om betalningsperioden sträcker sig över årsskiftet eller slutar så, att förmånen inte hade kunnat betalas under föregående kalenderår. 1.9.3.5. Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort Du kan korrigera förskottsinnehållningen om ett ändringsskattekort som gäller retroaktivt har lämnats in till FPA. Om ändringsskattekortet omfattar tid före årsskiftet kan du rätta förskottsinnehållningen ända fram till utgången av maj innevarande år. Det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast i slutet av maj. Exempel Ett skattekort som gäller retroaktivt från och med 1.11 har lämnats in till FPA 5.1. Skattekortets giltighetstid går ut senast 31.12. Förskottsinnehållningen kan rättas börjande från 1.11. Rättelsen kan göras fram till utgången av maj innevarande år och det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast då. Källskatt Om det har tagits ut ett för stort belopp i källskatt på en förmån kan detta korrigeras endast samma betalningsår. 163 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Serviceproducenten införd i förskottsuppbördsregistret Förskottsinnehållningen ska alltid rättas om en mottagare av arbetsersättning mitt i året meddelar att han eller hon är införd i förskottsuppbördsregistret. Ett fel har gjorts vid FPA Om man vid FPA felaktigt har tagit ut ett för stort belopp i förskottsinnehållning kan du korrigera felet utan ändringsskattekort. Det är frågan om ett fel från FPA:s sida t.ex. om förskottsinnehållningsprocenten från Skatteförvaltningen felaktigt har sparats som en för hög procentsats. Du kan göra en rättelse ända fram till utgången av maj året efter skatteåret. Det belopp som ska återbetalas ska betalas ut senast i slutet av maj. Med skatteår avses det kalenderår för vilket skatten bestäms. Rättande av förskottsinnehållning Du kan korrigera och betala ett för stort innehållningsbelopp med funktionen Ennakonpidätyksen korjaus i startmenyn HERE. För RAKE-pensionernas del sköter skatte- och bokföringsgruppen korrigering och återbetalning av förskottsinnehållning. 1.9.3.6. Återbetalda förmåner En skattepliktig förmån kan återkrävas till sitt nettobelopp så länge som FPA kan meddela Skatteförvaltningen ändringarna i den skattepliktiga förmånens och förskottsinnehållningens belopp som årsanmälan. En utbetald förmån kan återkrävas och kvittas till sitt nettobelopp fram till utgången av maj året efter betalningsåret. Därefter verkställs återkrav och kvittning till bruttobelopp. Om förmånstagaren återbetalar en förmån från ett år för vilket FPA redan lämnat årsanmälan med korrigeringar till Skatteförvaltningen, meddelar FPA Skatteförvaltningen det återbetalda beloppet i januari året efter återbetalningsåret. Meddelandet lämnas i samband med årsanmälan. Till förmånstagaren skickas automatiskt ett verifikat där de uppgifter som sänts till Skatteförvaltningen finns specificerade förmånsvis. Skatteförvaltningen beaktar det återbetalda förmånsbeloppet som avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid beskattningen för återbetalningsåret. (ISkL 1535/1992 112 a § 1 och 2 mom.) FPA meddelar Skatteförvaltningen också korrigeringar beträffande de förmåner som arbetsplatskassorna har återkrävt. Arbetsersättningar för vård av barn återkrävs inte hos mottagaren av arbetsersättningen, utan hos den som ansökt om stöd för vård av barnen. Familjen och vårdproducenten sköter skatterättelseärenden som gäller privat vård direkt med Skatteförvaltningen. Ändringar i återkravs- och kvittningsuppgifter rörande de arbetsersättningar i anslutning till barnavårdsstöd som betalats till vårdproducenterna meddelas inte till Skatteförvaltningen. Skatte- och bokföringsgruppen meddelar Skatteförvaltningen om återbetalningar av arbetsersättningar för rehabilitering. 164 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.9.3.7. Regressbetalningar Regressbetalningar mellan olika inrättningar och FPA som görs mellan skattepliktiga förmåner från samma betalare handläggs och betalas till sina skattefria bruttobelopp. Om en förmån som regressindrivs eller en del av den är skattefri, är den förmån som ska betalas emellertid skattepliktig till sin skattefria del, t.ex. när studiestödets bostadstillägg indrivs ur rehabiliteringspenning. (ISkL 1535/1992 112 a § 3 mom.) Mer information om regressförfarande finns i anvisningarna om respektive förmån. En förmån som utbetalats till kunden själv är alltid skattepliktig inkomst för honom eller henne. Skatteförvaltningen underrättas inte om regressbetalningar som behandlats som skattefria. 1.9.3.8. Årsanmälan Skatte- och bokföringsgruppen underrättar genom årsanmälan Skatteförvaltningen om utbetalda förmåner och arbetsersättningar samt om den förskottsinnehållning som verkställts på dem och om källskattepliktiga betalningar och betalda källskatter. Skatte- och bokföringsgruppen skickar Skatteförvaltningen en årsanmälan före utgången av januari efter betalningsåret. Till förmånstagarna skickar skatte- och bokföringsgruppen ett sammandrag med samma innehåll och till dem som mottagit arbetsersättning skickas verifikat över de uppgifter som lämnats till Skatteförvaltningen. Om en mottagare av arbetsersättning begär ett verifikat över betalda belopp när verksamheten upphör ska du skriva ut ett verifikat till honom eller henne. Skatte- och bokföringsgruppen sänder Skatteförvaltningen ett meddelande om arbetsersättningar som utbetalats till aktiebolag, andelslag och registrerade föreningar specificerade månadsvis. De förmåner som meddelats Skatteförvaltningen i årsanmälan beaktas vid beskattningen utifrån de uppgifter som lämnats av FPA, och förmånstagaren ska inte uppge dem i sin skattedeklaration. De uppgifter som lämnats i årsanmälan om pensioner och förmåner och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via HEKY > Etuussummat > Verotusta varten annetut tiedot. Dagvårdsproducenternas årsanmälningar och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via startmenyn APKY under fliken ’Maksetut työkorvaukset’ genom att välja 'Verotukseen annetut tiedot'. Korrigering av uppgifter Uppgifter som ingått i årsanmälan kan korrigeras innan beskattningen fastställs om förmånens eller förskottsinnehållningens belopp ändras t.ex. på grund av återkrav. De nettoåterbetalningar som hänför sig till föregående år ska betalas före utgången av maj. Skatte- och bokföringsgruppen kan korrigera felaktiga uppgifter till slutet av september. Skatte- och bokföringsgruppen sänder också alltid ett meddelande om korrigerade uppgifter till förmånstagaren. 1.9.3.9. Månatlig kontroll Gruppen för bokföring och betalningsrörelse lämnar månadsvis (senast den 10 dagen) en kontrollanmälan till Skatteförvaltningen om förskottsinnehållningar och källskatter. Anmälan 165 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 innehåller uppgifterna för månaden före den månad då anmälan görs. Förskottsinnehållningen och källskatten betalas månadsvis senast den 10 dagen i månaden efter betalningsmånaden. 1.9.4. Villkor för utbetalning efter 90 dagar Arbetstagaren ska i regel alltid lämna in ett utlåtande av företagshälsovården om den återstående arbetsförmågan till och möjligheterna att fortsätta i arbete till FPA senast när sjukdagpenning har betalats för 90 vardagar (SFL 1224/2004 8 kap. 5 a §). När dagpenningsdagarna räknas beaktas inte dagar med partiell sjukdagpenning. Företagshälsovårdens utlåtande är en förutsättning för utbetalning av sjukdagpenning från sjukdag 91. Om utlåtandet saknas kan det leda till att utbetalningen av dagpenningen avbryts. Utgående från utlåtandet bedöms inte arbetstagarens arbetsoförmåga eller rätt till sjukdagpenning. FPA ska vid behov se till att möjligheterna att fortsätta i arbete har utretts inom utsatt tid. I sig behöver man inte känna till innehållet i företagshälsovårdsmötena. Om arbetstagaren inte har lämnat in något utlåtande av företagshälsovården ska orsaken till att utlåtandet saknas utredas. Utbetalningen av sjukdagpenning får inte avbrytas med betalningsbegränsning om inte orsaken till att utlåtandet saknas har utretts. Läs mer i de tekniska anvisningarna. 1.9.4.1. Utlåtande av företagshälsovården Företagshälsovården ska bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga, och arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta. Företagshälsovården ska skriva ett utlåtande som inkluderar en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en slutledning av den gemensamma förhandlingen där arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta har utretts och nödvändiga stödåtgärder har kartlagts. Företagsläkaren skriver utlåtandet i ett läkarintyg A eller läkarutlåtande B på det ställe som har reserverats för detta. Utlåtandet av företagshälsovården utgör arbetstagarens plan för en återgång i arbete. Företagsläkaren kan skriva ett mera begränsat utlåtande på A-intyget om • företagsläkaren inte tänkt föreslå en förlängning av sjukdagpenningen eller • en plan för återgång i arbetet redan tidigare gjorts upp eller • det inte är aktuellt att göra upp en plan för en återgång i arbetet på grund av arbetstagarens dåliga hälsa eller • en plan för en återgång i arbetet inte behövs på grund av att arbetstagarens arbetsoförmåga vid den tidpunkt när dagpenning har betalats för 90 dagar inte drar ut på tiden och arbetstagaren har redan återgått i arbete. Läs läkarintyg A eller läkarutlåtande B noggrant. Det kan innehålla ett utlåtande av företagshälsovården om möjligheterna att fortsätta i arbete för utbetalning av sjukdagpenning och en bedömning av huruvida arbetsoförmågan fortsätter för ansökan om sjukdagpenning. Om företagsläkaren är arbetstagarens behandlande läkare kan han eller hon skriva ett utlåtande som inkluderar båda bedömningarna. Utbetalning av sjukdagpenning efter de 90 vardagar som räknas med i maximitiden förutsätter att arbetstagaren lämnar in ett utlåtande av företagshälsovården till FPA. Med arbetstagare avses en person i arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande och en person som avses i 7 § i lagen om pension för arbetstagare (ArPL) vars arbetstid och 166 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 inkomster uppfyller kraven enligt 5 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (SFL 1224/2004 1 kap. 4 § 9 punkten). Personer som avses i ArPL 7 § är delägare i ett aktiebolag eller annan sammanslutning som inte är i anställningsförhållande men vars ägarandel inte uppfyller definitionen av företagare i lagen om pension för företagare (FöPL). Ett utlåtande förutsätts även av pensionstagare som arbetar. Om en arbetstagare har flera arbetsgivare, räcker det med ett utlåtande. Utlåtandet lämnas in en gång under maximitiden. Ett utlåtande av företagshälsovården förutsätts inte av företagare, studerande, arbetslösa eller försäkrade som sköter sitt eget hushåll. Något utlåtande av företagshälsovården förutsätts inte heller av personer som är försäkrade i Finland och arbetar utomlands. Om arbetstagaren inte tillställer FPA företagshälsovårdens utlåtande inom utsatt tid avbryts utbetalningen av sjukdagpenningen. Utbetalningen ska dock inte avbrytas om orsaken till att inget utlåtande lämnas in inte beror på arbetstagaren eller om ett avbrott i övrigt vore uppenbart oskäligt. Läs mera under Avbrott. 1.9.5. Begränsningar i utbetalningen Sjukdagpenning kan beviljas men betalas inte ut om den försäkrade • avtjänar fängelsestraff med undantag av förvandlingsstraff för böter – läs mer om fängelsevistelsen inverkan • fullgör beväringstjänst, frivillig militärtjänst som motsvarar beväringstjänst eller fullgör vapenfri tjänst, är reservist eller lantvärnsman i försvarsmaktens tjänst eller fullgör civiltjänst (SFL 1224/2004 8 kap. 5 §). Den tid för vilken den försäkrade av ovan nämnda skäl inte betalas sjukdagpenning räknas dock in i maximitiden för sjukdagpenning (SFL 1224/2004 8 kap. 8 § 3 mom.). 1.9.6. Övriga betalningshinder Vid behov kan man i undantagsfall införa ett betalningshinder för beviljad dagpenning. Ett betalningshinder kan även uppkomma automatiskt i samband med avgörandet av en annan förmån som inverkar på dagpenningen. Läs mera Förutsättningar för betalning 1.9.7. Inställelse av förmånsutbetalning från banken Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in. 1.10. Avbrytande av förmånsutbetalning Arbetstagaren ska lämna in ett utlåtande av företagshälsovården om den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta i arbete senast när sjukdagpenning har betalats för 90 vardagar som räknas in i maximitiden. Om arbetstagaren inte lämnar in något utlåtande till FPA 167 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 inställs utbetalningen av sjukdagpenningen. Utbetalningen ska dock inte avbrytas om orsaken till att inget utlåtande lämnas in inte beror på arbetstagaren eller om ett avbrott i övrigt vore uppenbart oskäligt. (SFL 1224/2004 8 kap. 5 a §) 1.10.1. Orsaken till att utlåtande saknas ska utredas Orsaken till att ett utlåtande av företagshälsovården saknas ska alltid utredas. Arbetstagaren ska beredas tillfälle att lämna en egen utredning i frågan. Om utlåtandet inte har lämnats in inom utsatt tid ska man av arbetstagaren ta reda på orsaken. Kontakta arbetstagaren per telefon eller vid behov med brev PRL36. Om du inte når kunden ska du kontakta arbetsgivaren eller företagshälsovården om de är kända. Om arbetstagaren meddelar att han eller hon inte vill lämna in något utlåtande och inte heller tänker delta i en överläggning om möjligheterna att fortsätta i arbete, ska arbetstagaren lämna in ett skriftligt svar via e-tjänsten, med ett svarsbrev eller på annat sätt. Upplys arbetstagaren om att inställelsen av utbetalningen också gäller eventuella senare dagpenningsperioder fram till utgången av maximitiden. Om arbetstagaren vägrar lämna in ett utlåtande inställs utbetalningen av dagpenningen. Om arbetstagaren meddelar att han eller hon inte har någon företagshälsovård ska detta kontrolleras med arbetsgivaren. Arbetstagaren vet inte nödvändigtvis om företagshälsovård har ordnats. Om företagshälsovård inte heller enligt arbetsgivaren har ordnats inställs inte utbetalningen av dagpenningen. Kontakt med arbetsgivaren gör även arbetsgivaren medveten om att arbetstagarens möjligheter att återgå i arbete ska utredas. Alla som arbetar i ett anställningsförhållande borde ha företagshälsovård. Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet granskar att lagstiftningen följs på arbetsplatserna. Tillsynen hör inte till FPA:s uppgifter. Om frågan tas upp i en diskussion med arbetstagaren kan arbetstagaren ges rådet att kontakta arbetarskyddsförvaltningen, om arbetstagaren så vill. 1.10.2. Betalningen inställs från dag 91 Inställning av utbetalningen innebär att sjukdagpenning inte betalas fr.o.m. dagpenningsdag 91. Om arbetstagaren senare ansöker om fortsatt dagpenning beviljas sjukdagpenning om villkoren för beviljande uppfylls. Dagpenning betalas dock inte om inget utlåtande av företagshälsovården inkommer. När maximitiden beräknas beaktas de dagar för vilka dagpenning inte har betalats på grund av att betalningen inställts (SFL 1224/2004 8 § 3 mom.). Betalningen av dagpenning kan vara inställd tills maximitiden upphör. Inställningen gäller även betalning till arbetsgivaren. 1.10.3. Utbetalningen avbryts inte Utbetalningen av sjukdagpenning inställs inte om utlåtande saknas på grund av • arbetsgivarens eller företagshälsovårdens försummelse • avsaknad av företagshälsovård • att inställning skulle vara oskäligt för att • arbetstagarens hälsotillstånd är dåligt, t.ex. sjukhusvård eller svår psykisk sjukdom 168 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • arbetstagarens möjlighet att agera i tid har förhindrats eller försvårats t.ex. när utbetalningstiden på 90 dagar överraskande uppnås till följd av en kort period av arbetsoförmåga och arbetstagaren har redan återvänt till arbetet när saken blir aktuell. Utbetalningen av sjukdagpenning inställs om arbetstagaren inte lämnar in ett utlåtande av företagshälsovården och detta beror på arbetstagaren själv. Utbetalningen kan inställas om arbetstagaren vägrar lämna in ett utlåtande. 1.10.4. Utbetalningen kan fortsätta från början av avbrottet Om utbetalningen har inställts och arbetstagaren senare lämnar in ett utlåtande av företagshälsovården kan utbetalningen fortsätta från tidpunkten för avbrottet. Sådana situationer kan uppkomma t.ex. när arbetstagaren först inte vill samarbeta med företagshälsovården och arbetsgivaren men börjar senare ändå samarbeta och utlåtandet inkommer till FPA med fördröjning. 1.11. Felaktig utbetalning En felaktig utbetalning uppkommer när en förmån har betalats utan grund eller med för stort belopp. En felaktig utbetalning kan vara en utbetalning till förmånstagaren eller till någon annan mottagare. Sjukdagpenning som betalats med för stort belopp kan återkrävas av • • • • • • den försäkrade försäkringsinstitutionen arbetsgivaren Patientförsäkringscentralen arbetslöshetskassan FPA. Förskottsinnehållning verkställs på felaktigt utbetalda belopp till den försäkrade, men den felaktiga utbetalningen kan återkrävas till nettobeloppet till utgången av maj året efter utbetalningsåret. Förskottsinnehållning verkställs inte på felaktigt utbetalda belopp till arbetsgivaren, Patientförsäkringscentralen, arbetslöshetskassan, arbetsplatskassan och FPA. Den felaktiga utbetalningen återkrävs till bruttobeloppet. Felaktigt utbetalda belopp till försäkringsinstitutionen återkrävs till bruttobeloppet till FPA. Om intressebevakaren eller ett organ inom socialvården på grund av den försäkrades levnadsvanor varit mottagare av sjukdagpenningen betraktas den felaktiga utbetalningen som felaktig utbetalning till den försäkrade. Om den försäkrade inte har hörts om den felaktiga utbetalningen tidigare, skickas ett hörandebrev automatiskt som bilaga till beslutet. Ett hörandebrev skickas till den försäkrade, den eventuella intressebevakaren och arbetsgivaren om det har uppstått en felaktig utbetalning till ovannämnda beslutsmottagare. Andra som har fått felaktiga utbetalningar hörs inte. 169 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 1.11.1. Återkrav Gemensam anvisning för alla förmåner om återkrav. 1.11.2. Regressindrivning Regressfordran på sjukdagpenning uppkommer då en förmån som hindrar utbetalning av sjukdagpenning eller minskar dess belopp beviljas för samma tid som sjukdagpenning betalats för. Ytterligare förutsätts det att den andra förmån som med stöd av förmånslagstiftning beviljas för samma tid kan betalas som regress mot sjukdagpenning till FPA. Regressfordran kan skötas på följande sätt: • Som regresskvittning mot en annan FPA-förmån, då detta är möjligt i YHTE-systemet. • Som regressindrivning mot en annan FPA-förmån med stöd av betalningsyrkande, t.ex. pension enligt FPL. • Som regressindrivning med kravbrev mot en förmån som betalas av en annan instans. Arbetsordningen vid regressindrivning 1. Undersök inverkan av en annan förmån (minskar eller hindrar) på sidan Förhållande till andra förmåne. 2. Utred om sjukdagpenningbeslutet ska justeras eller rättas. 3. I och med avgörandet skapas automatiskt ett ställningstagande som riktas till indrivningen (regresskvittning eller regressindrivning med betalningsyrkande) 4. Om den felaktiga utbetalningen beror på en förmån som betalats av en annan instans och som kan drivas in genom regress, ska du skicka ett indrivningsbrev om fordran. Regressindrivning mellan FPA-förmåner Sjukpension, rehabiliteringsstöd Sjukpension enligt folkpensionslagen inverkar minskande på sjukdagpenningen om den beviljas för samma tidpunkt som invalidpension enligt arbetspensionslagarna. Läs mer i den tekniska anvisningen. Ålderspension Ålderspensioner enligt folkpensionslagen hindrar utbetalning av sjukdagpenning. Läs mer i den tekniska anvisningen. Garantipension Garantipensionen dras av från sjukdagpenningen om pensionen beviljas som tillägg till en sjukpension enligt FPL, en full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller en inkomstbortfallsersättning som baserar sig på full arbetsoförmåga enligt någon annan lag eller till invandrare på grundval av arbetsoförmåga. Läs mer i den tekniska anvisningen. FPA-rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av sjukdagpenning. 170 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 Läs mer i dentekniska anvisningen. Regressindrivning mellan FPA och andra instanser Följ dagligen med förteckningen Tarkistettavat asiat/Sairauspäivärahaan vaikuttavat muun yksikön ratkaisut. T.ex. ålderpension eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna betalas till FPA endast under förutsättning att yrkandet om betalning av pensionen har framställts till pensionsanstalten minst två veckor före betalningsdagen (ArPL 395/2006 121 §). När FPA får uppgift om att en annan förmån beviljats för samma tid ska ett rättelse- eller justeringsbeslut fattas om sjukdagpenningen. Överbetalning uppstår i sjukdagpenningen för den retroaktiva tiden. Om det överbetalda beloppet kan indrivas som regress av den andra institutionen ska ett indrivningsbrev på fordran sändas till betalaren av det retroaktiva beloppet. Läs mera i de tekniska anvisningarna Muiden etuuksien vaikutus ja yhteensovitus. Arbetspensionsanstalterna Invalidpension Retroaktivt beviljad invalidpension enligt arbetspensionslagarna inverkar minskande på sjukdagpenningen efter primärtiden. Om dagpenning har betalats ut för tiden mellan primärtiden och maximitiden ska du göra upp ett justerings-/rättelsebeslut gällande sjukdagpenningen från och med dagen då invalidpensionen beviljats (=tiden efter primärtiden). Läs mer i den tekniska anvisningen Ensisijaisuusaikaa soveltaen. Regressindrivning tillämpas inte om arbetspensionsanstalten beviljar invalidpension från ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde utan att tillämpa primärtid. Retroaktiv delinvalidpension indrivs inte heller till FPA. (ArPL 395/2006 43 § 3 mom.). I sådana fall betalar arbetspensionsanstalten retroaktiv pension till den del som den överstiger sjukdagpenningen. Meddela pensionsanstalten beloppet av den betalda dagpenningen (kundbrev PRV03). Om sjukpension enligt FPL betalas för samma tid som sjukdagpenning ska arbetspensionsanstalten meddelas beloppet av den sjukdagpenning från vilken sjukpensionen enligt FPL har dragits av. I situationer med tilläggsdagar har man regressrätt endast om invalidpensionen börjar genast efter primärtiden. Då uppfattar arbetspensionsanstalten den tid som den försäkrade arbetat efter primärtiden och maximitiden som arbetsprövning. Läs mer om invalidpension utan tillämpning av primärtid. Ålderdomspensioner Ålderspensioner enligt arbetspensionslagen är hindrande förmåner i förhållande till sjukdagpenning. Läs mer i den tekniska anvisningen. Rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringsunderstöd Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av sjukdagpenning. Läs mer i den tekniska anvisningen. Försäkringsinrättning Förmåner som med stöd av någon annan lag betalas för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga inverkar minskande på sjukdagpenningen. (SFL 1224/2004 12 kap. 2 § 1 mom.) Om den försäkrade retroaktivt beviljas ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på lagstiftningen gällande olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (dagpenning, olycksfallspension, 171 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 rehabiliteringspenning) för samma tid som han eller hon fått sjukdagpenning, ska försäkringsbolaget på FPA:s begäran betala den retroaktiva ersättningen för inkomstbortfall till FPA till den del den motsvarar sjukdagpenningen. (OlyL 459/2015 142 §, LOlyL 873/2015 97 §) Om den försäkrade har rätt eller kunde ha rätt till en annan lagstadgad ersättning (ISkL, TFL, LFöOFL, MiOL, MiSL) ska du behandla ärendet med dröjsmålsintyg. Dagpenningen betalas till den sökande själv endast då den avgörs med dröjsmålseffekt. Utgående från dröjsmålsintyget skrivs det ut på den försäkrades beslut en motivering till att ersättningsrätten flyttas. Ett brev till försäkringsbolaget om att dagpenning beviljats på basis av ett dröjsmålsintyg skapas automatiskt. I brevet framgår tiden för vilken dagpenning betalas och beloppet av dagpenningen. Läs mer i den tekniska anvisningen. Försäkringsinrättningens ersättning under rehabiliteringstid Den ersättning som försäkringsbolaget betalat under rehabiliteringstiden syns som 'ersättning för inkomstbortfall (rehabilitering)' (’ansionmenetyskorvaus (kuntoutus)’). Den ersättning som försäkringsbolaget betalat under rehabiliteringstiden utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning. Då skriver man in fras PRF37 eller PRF38 i beslutet, om man i samband med avgörandet redan vet om betalningen av rehabiliteringspenning från försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget betalar rehabiliteringspenningen retroaktivt kan du göra som ovan och genom regress driva in den tidigare betalda sjukdagpenning av försäkringsinrättningen. Pension från utlandet Pensioner från utlandet inverkar på samma sätt som motsvarande pension från Finland. Läs mer i den tekniska anvisningen. 1.11.2.1. Skadestånd Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat 1.1.2015 eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före 1.1.2015. Om sjukdagpenning har betalats utgående från försäkringsbolagets dröjsmålsintyg indrivs den betalda dagpenningen från ersättning ur ansvarsförsäkringen från försäkringsbolaget på samma sätt som t.ex. ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Om sjukdagpenning beviljats utan dröjsmålsintyg ska den försäkrade meddela FPA om inkomstbortfallsersättning som han eller hon fått på det sätt som anges i beslutet om dagpenning (PRF53). Sjukdagpenningen återkrävs av den försäkrade till den del som sjukdagpenningen har betalats för samma tid som ersättning enligt skadeståndslagen. 1.12. Anmälningsskyldighet Om det sker en sådan förändring i sjukdagpenningtagarens förhållanden som kan påverka rätten till förmånen eller minska förmånsbeloppet ska han eller hon utan dröjsmål underrätta FPA om förändringen. Förändringar som avses är: • den försäkrade påbörjar förvärvsarbete eller eget arbete under dagpenningsperioden • en rätt till förmån enligt annan lag som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning eller minskar dagpenningens belopp börjar 172 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • den försäkrades rätt till dagpenning upphör på grund av en begränsning som avses i 8 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen (fängelse eller tvångsinrättning, militärtjänst eller motsvarande) • den försäkrade flyttar från Finland • den studerande studerar mer än i liten skala Ett riktgivande mått på studier i liten skala för en studerande kan t.ex. vara • vid högskolestudier: 24 studiepoäng per läsår, 12 studiepoäng per termin eller 3 studiepoäng per månad • vid yrkesinriktade studier: 16 studieveckor per läsår, 8 studieveckor per termin eller 2 studieveckor per månad (om studiernas omfattning inte har angetts som studieveckor är gränsen för deltagande i undervisning högst 10 veckotimmar) • vid gymnasiestudier: 10 gymnasiekurser per läsår, 5 kurser per termin eller 1 kurs per månad, eller 1 prov som hör till studentexamen per termin. • FöPL- eller LFöPL-försäkringen upphör att gälla eller beloppet av den försäkrades arbetsinkomst förändras under lönebetalningsperioden • andra motsvarande förändringar i de förhållanden som den försäkrade ska ha meddelat när förmånen söktes. Om FPA får vetskap om en sådan förändring i förmånstagarens förhållanden som påverkar eller som kan påverka en förmån som beviljas eller betalas till den försäkrade, kan FPA avkräva den försäkrade en utredning om de förändringar som skett i förhållandena (SFL 1224/2004 15 kap. 20 §). 1.13. Rättelse och undanröjande av beslut Rättelse av beslut om dagpenning till den sökandes fördel Om den sökande lämnar FPA en ny utredning som omfattar retroaktiv tid, ska man alltid undersöka om det tidigare förmånsbeslutet kan rättas till den sökandes fördel. Också ett lagakraftvunnet förmånsbeslut kan rättas till den sökandes fördel. Rättelse kommer i fråga till exempel när man trots begäran inte fått de uppgifter som behövs för avgörandet (t.ex. ansökan eller läkarutlåtandet har saknats) och ansökan avslagits på grund av detta. Ärendet behandlas på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet om kunden senare lämnar in den utredning som saknas. Det finns ingen tidsfrist för rättelse. För samtliga förmåner gemensam anvisning om Rättelse och undanröjande av beslut. 1.14. Justering Ett beslut om sjukdagpenningen justeras om det sker sådana förändringar i förhållandena hos mottagaren av sjukdagpenningen som kan påverka rätten till dagpenning eller dagpenningens belopp. Det är fråga om justering av beslutet om förhållandena har förändrats efter det datum då beslutet meddelades och förändringen inte har verkningar som sträcker sig till den tidpunkt då förmånen började. Dagpenningsbeloppet justeras räknat från det att förändringen skedde. Vid justeringen måste mottagaren av dagpenningen i regel höras. Justering kan göras t.ex. när • den försäkrade börjar arbeta under dagpenningsperioden eller fortsätter studera på heltid mer än i liten skala. • den försäkrade under dagpenningsperioden beviljas en annan förmån som inverkar på dagpenningen 173 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 • • • • den ursprungliga tiden av arbetsoförmåga ändras arbetsgivaren meddelar nya eller förändrade uppgifter om lönebetalningen den försäkrade flyttar utomlands och utbetalningen av förmånen avbryts den försäkrade avlider I ovanstående situationer kan det också bli aktuellt med rättelse av beslutet. Observera skillnaden mellan att justera och att rätta beslut. Beslutet ska rättas om det senare visar sig att beslutet ursprungligen har varit felaktigt. I beslutet kan finnas sak-, skriv- eller räknefel och fel i förfarandet som ska rättas från början till den försäkrades och/eller arbetsgivarens fördel eller nackdel. Beslutet kan innehålla sakfel t.ex. när man inte hade alla de uppgifter som inverkar på ärendet vid tidpunkten för beslutet. Det är fråga om en omprövningssituation också då ändringen gäller ett beslut om fortsatt dagpenning från första början. Rättelse till kundens nackdel förutsätter dennes samtycke eller att man gör en framställan om undanröjande av beslutet till besvärsnämnden. Om det är fråga om en förmån som beviljats retroaktivt och som utgör hinder för eller inverkar minskande på sjukdagpenningen kan ett rättelseoch justeringsbeslut fattas utan samtycke eller hörande av personen (SFL 1224/2004 17 kap. 3 a §). Läs mer under Rättelse och undanröjande av beslut. I sjukdagpenningssystemet inleds beredningen på samma sätt i fråga om justering och rättelse av beslut. Om det är fråga om rättelse ska du föra in uppgifterna om rättelsen på sidan Erityisperusteet. Mottagaren av dagpenning är skyldig att informera FPA om sådana förändringar i sina förhållanden som inverkar på rätten att få förmånen eller minskar förmånens belopp (SFL 1224/2004 15 kap. 20 §). 1.15. Indragning Betalningen av sjukdagpenning upphör t.ex. när den försäkrade • börjar arbeta eller fortsätter studera på heltid mer än i liten skala. • flyttar utomlands och utbetalningen av förmånen avbryts • avlider. Dra in utbetalningen av dagpenning genom ett beslut om indragning. Om dagpenningen betalats till arbetsgivaren bildas även ett indragningsbeslut för arbetsgivaren. Ifall det uppkommer felaktig utbetalning i samband med indragningsbeslutet bildas och handläggs den felaktiga utbetalningen till den försäkrade och arbetsgivaren som vanligt. Hör vid behov den försäkrade och arbetsgivaren. Hörande behövs alltid när en ny utredning eller ett nytt yrkande som inkommit kan leda till att förmånsansökan avslås (eller dras in) helt eller delvis eller annars kan medföra att resultatet blir ofördelaktigt för den försäkrade eller arbetsgivaren. 1.16. Sökande av ändring Gemensam anvisning för alla förmåner om sökande av ändring. 174 FPA Sjukdagpenning 04.10.2016 175
© Copyright 2024