1. No category

Case 3 – Filip Sandén
Mot vem ska Börje rikta sig för att få ersättning?
Mot Försäkringskassan samt lastbilens trafikförsäkringsbolag (hädanefter Bolaget). Börje är
visserligen försäkrad hos TFA, men enligt TFA 3§ 4 stycket hänvisas man till trafikskadelagen när
det gäller arbetsskada till följd av trafik.1 Det är alltså Försäkringskassan och Bolaget som Börje
kan få ersättning ifrån, och den exakta uppdelningen däremellan följer nedan.
Enligt 10§ TSL så utgår trafikskadeersättning ur trafikförsäkringen för fordonet för förarens
skador, och enligt 9§ så är det 5 kap skadeståndslagen som ska tillämpas. Mest central är 5:1§
SkL, som visar vad som ersätts vid personskador, vilket inkluderar sjukvårdskostnader,
inkomstbortfall samt ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur och
bestående art samt särskilda olägenheter.
Denna disposition kommer först att reda ut hur mycket Börje kan kompenseras för
inkomstförlust under tiden har varit borta från arbetet, och därefter hur ersättningen kommer att
se ut efter det att han återgått till arbetet. Efter det så kommer jag att ta upp de andra
ersättningarna han kan uppbära för sjukvårdskostnader, sveda och värk, lyte och men samt
särskilda olägenheter.
Hur mycket kan Börje få i ersättning?
Under tiden han inte arbetar alls
Här blir det nödvändigt att beräkna Börjes vanliga månadslön. En årsinkomst på 390 400 kr ger
vid handen en dagslön på 1501 kr.2 Den första dagen Börje är borta från arbetet blir en
karensdag, och då får han normalt ingen ersättning från varken Försäkringskassan eller
arbetsgivaren.3 Eftersom det rör sig om en arbetsskada så får han dock karensdagen ersatt av
Försäkringskassan i form av arbetsskadesjukpenning på 730 kr.4 För resterande 771 kr får han
ersättning ur TSL.5
Under de följande 13 dagarna har han rätt till sjuklön från arbetsgivaren.6 När sjuklön beräknas så
får man 80% av lönen, vilket ger Börje 1201 kr per dag under de 13 dagarna han uppbär sjuklön.7
För de 20% av lönen som han inte får ut så får han ersättning ur TSL, alltså 300 kr per dag.
Under de 340 dagar han sedan är sjukskriven så uppbär han ersättning från både
Försäkringskassan och Bolaget. För att räkna ut hur mycket sjukpenning han får från
Försäkringskassan så är det nödvändigt att räkna ut hans SGI, som landar på 1165 kr per dag.8
Denna paragraf i TFA är dåligt formulerad, eftersom den ger ett otydligt svar på om arbetsskador i trafik täcks eller
inte. Jag jag ringt och pratat med tre olika personer hos AFA Försäkring som alla säger att de alltid hänvisar
trafikskadefall i arbetet direkt till Trafikskadelagen. Därför har jag valt att också göra det.
2 Förutsatt att ett arbetsår inkluderar 260 arbetsdagar.
3 6§ p. 1 lagen om sjuklön. Se även 27:9§ SFB som föreskriver att sjukpenning inte lämnas under tiden arbetsgivaren
svarar för sjuklön.
4 40:4§ SFB
5 Se 9§ TSL som hänvisar till 5 kap SkL, vars första paragraf ger Börje resterande belopp så att han når upp till den
lönenivå han hade innan olyckan. Notera även 5:3§ SkL som stadgar att ersättning via TSL ska avräknas från det han
uppbär enligt SFB, vilket innebär att SFB täcker upp grunden och sedan TSL resten.
6 7§ lagen om sjuklön.
7 §6 p. 2 lagen om sjuklön.
8 28:7§ SFB
1
1
Dock så träder taket i SFB in här och begränsar Börjes SGI till 708 kr per dag.9 Den ersättningen
uppbär han från Försäkringskassan tills den dag han återgår till arbetet. Samtidigt under denna tid
uppbär han också ersättning från trafikskadeersättningen, vilken ska täcka gapet mellan de 708 kr
per dag han får i sjukpenning och den dagslön på 1501 kr han åtnjöt när han arbetade. Det
innebär att han för varje dag han är sjukskriven uppbär 793 kr från Bolaget.10
Totalt (inkl. ersättning ur TSL):
Karensdag: 1501
Sjuklön: 1501 x 13 = 19513
Resterande dagar: 1501 x 243 = 172 044 (med 243 menas antal arbetsdagar under resten av året)
Efter att ha börjat arbeta 50%
När Börje återgår till arbetet kan han bara arbeta 50%. Han har sedan rätt till sjukersättning och
livränta för den procentandel han inte kan arbeta. Först måste man räkna ut Börjes framtida
antagandeinkomst, som beräknas som genomsnittet av de tre högsta bruttoinkomsterna inom en
femårig ramtid av fem år.11 Man tar således Börjes tre senaste år, eftersom det är de bästa åren,
och resultatet blir en antagandeinkomst av 372 797 kr.12 Dock så slår Börje även här i taket och
får en antagandeinkomst begränsad till 333 750 kr.13
Vad gäller sjukersättning så har man rätt till hel inkomstrelaterad sjukersättning räknat med
64,7% av antagandeinkomsten.14 I Börjes fall har han rätt till halv sjukersättning, då hans
arbetsförmåga är nedsatt med mindre än tre fjärdedelar men med minst hälften.15 Med ett
prisbasbelopp på 44500 kr så blir Börjes sjukersättning för 2015 således 107 968 kr.
Utöver det så har han också rätt till arbetsskadelivränta, då han fått sin arbetsförmåga nedsatt
med minst en femtondel och att den kan antas bestå under minst ett år.16 Detta torde vara fallet
efter Börjes allvarliga skada. Livränta lämnas med så stor andel som motsvarar graden av
nedsättning, vilket i Börjes fall är 50%.17 Vid livränta så baseras den också på SGI, men även här
så slår Börje i taket på 7,5 prisbasbelopp, och får ett livränteunderlag på 333 750 kr. Då
arbetsförmågan är 50% så halveras beloppet till 166 875 kr. Sedan ska ersättningarna samordnas,
vilket innebär att livräntan minskas med det belopp Börje får i sjukersättning. 166 875 minus 107
968 kr blir 58 907 kr, vilket blir Börjes arbetsskadelivränta.
När man sedan räknar ihop Börjes halvtidslön (195 200 kr), sjukersättning (107 968 kr), och
livränta (58 907 kr) så saknas det fortfarande 28 325 kr för att han ska komma upp i den lön han
hade innan olyckan (390 400 kr). Dessa 28 325 kr ska således till fullo ersättas genom TSL.
Det är också dessa siffror som gäller från år 2016 fram till år 2025 då Börje beräknas gå i pension.
Inkomstbortfallet på 28 325 kr per år, som täcks upp av TSL, blir då totalt 283 250 kr när det
multipliceras med tio. Förutsatt att han går i pension när han fyller 65 år (1 juni) så får han bara
ersättning under fem månader under det sista året han arbetar.
25:5§ 2 st SFB
Se 5:1§ 2 st SkL där differensmetoden kommer till uttryck som innebär att ersättning för inkomstförlust ska
försätta den skadelidande i samma läge som om skadan inte skett.
11 34:3§ SFB
12 34:8§ SFB
13 34:7§ SFB
14 34:12§ SFB
15 33:9§ p. 3 SFB
16 41:2§ SFB
17 41:8§ SFB
9
10
2
Sveda och värk, lyte och men och ärr
Utöver inkomstförlust kan Börje också få andra ersättningar. I enlighet med
Trafikskadenämndens tabell om medicinsk invaliditet, som för Börje hamnar på 30%, är han
berättigad till 245 500 kr på grund av anspänning i arbetet och i daglig livsföring i övrigt.18
Börje har också rätt till ersättning för sveda och värk, vilket avser fysiskt och psykiskt lidande
under den akuta sjuktiden. Han låg totalt 10 dagar på sjukhus, och det får antas röra sig om en
svår fysisk skada då han brutit båda benen samt drabbats av whiplash. Grundbeloppet är 5500 kr
per månad, och Börjes 10 dagar ger honom då totalt 1833 kr förutsatt att man räknar att en
månad har 30 dagar.19
För det vanprydande ärret på lårbenet får han också ersättning. Ett ärr på benet som klassas som
”vanprydande” ska ersättas med mellan 15400 och 22900 kr.20 Sedan skall åldersfaktorer räknas
in, och eftersom Börje är 54 år landar han på 68% av ersättningen.21 Min uppskattning är att ett
ärr på lårbenet bör tålas mer än ett ärr på underbenet, eftersom det borde synas mer sällan. En
skälig siffra blir då 18000 kr. Efter att åldersfaktorn fått säga sitt blir ersättningen således 12 240
kr, vilket avrundas uppåt till 12 300 kr.
Vad gäller tanden som skadas i samband med operationen så kan vara svårt att visa på att den
skadan är en direkt följd av olyckan. Troligtvis räknas det som en skada i vården, och då är det
Patientskadelagen som blir aktuell. Dock så skulle Börjes tandskada troligtvis klassas som en
skada som är en följd av ett nödvändigt förfarande för behandling av skadan, där icke-behandling
kunnat leda till svår invaliditet, dvs att Börje för alltid förlorar rörelseförmågan i benen eller
dylikt.22
Vad gäller Börjes golfintresse så bör han erhålla ideell ersättning då han inte längre kan utöva
denna hobby. HD menar att ersättning ges till den som på grund av personskada inte längre kan
utöva en fritidsverksamhet som tidigare hade stor betydelse i livet.23 Fallet rörde en sportdykare
som fick 500 kr årligen då han inte längre kunde utöva denna hobby, och detta fall torde kunna
jämställas med Börjes. Fallet är visserligen 24 år gammalt, så i dagens penningvärde borde Börje
kunna tillerkännas 600 kr årligen då han inte längre kan spela golf.24
Har trafikförsäkringsbolaget några möjligheter till regress?
Lastbilen som Börje krockade med var endast tre år gammal, och det visade sig att bromsarna
inte fungerade som de skulle, vilket ledde till Börjes allvarligt personskada. Detta torde vara en
skada som omfattas av produktansvarslagen, då det rör sig om en säkerhetsbrist,25 och i så fall
https://www.trafikskadenamnden.se/globalassets/ersattningstabeller/2016/nya-skador/bilaga-2-mentabell-1-forskadefall-fran-och-med-2002.pdf
19 https://www.trafikskadenamnden.se/globalassets/ersattningstabeller/2016/ovriga-tabeller/bilaga-1-sveda-ochvark.pdf
20 https://www.trafikskadenamnden.se/globalassets/ersattningstabeller/2016/ovriga-tabeller/utseendemassigaskadefoljder.pdf
21 https://www.trafikskadenamnden.se/globalassets/ersattningstabeller/2016/ovriga-tabeller/bilaga-5aldersfaktorer.pdf
22 7§ p.1 Patientskadelagen
23 NJA 1992 s. 642
24 Det aktuella lagrummet här är 5:§1 p. 3 SkL som talar om ”särskilda olägenheter till följd av skadan”.
25 Se 1§ PAL
18
3
inträder Bolaget i den skadelidandes rätt till skadestånd.26 Bolaget kan alltså utöva full regress
gentemot lastbilstillverkaren, alternativt gentemot den specifika tillverkaren av bromssystemet,
om det är möjligt att gå tillbaka i ledet.
20§ 2 st TSL. Detta framkommer också i prop. 1992/93:8 om den svenska trafikskadelagens anpassning till EG:s
regelverk m.m. sidan 24-26.
26
4