1. No category

F OTO: B J Ö R N H A R S TA D
FOTO: S TEFFEN W. HOLDEN
Tepper som golvkonst
F OTO: B R I TA B E E N
20
TEXT TINA IGNELL
FOTO BENGT ARNE IGNELL
Textilkonstnär Brita Beens tepper är kraftfulla, med rötter till Art
Deco, Bauhaus, och funktionalismen i nära släktskap med det
folkliga. Här finns kinesisk ornamentik, den skandinaviska skybragden,
och de klassiska rutmönstren.
"Vi har så många bragder i Norge: tavlebragd, krokbragd, sjonbragd
och rosebragd. Alla är de tekniker, medan skybragd är ett mönster.
Och en dag vill jag väva en rosebragd, inte som teknik, utan som ett
mönster."
I BR ITA BEENS OPPSTA DV EV, en
varptyngd vävstol med vertikal varp, sitter
en ”rosmönstrad” vävnad. Inte en rosebragd,
men väl en avbild av en rosensöm. Förebilden är ett broderi på en folkdräktsstrumpa
från Telemark. Det ska bli en stor väggtextil
till ett äldreboende i Bø i Telemark. Brita
Been tänker som regel att hennes tepper
också ska kunna fungera på golvet, i kvalitet, komposition, mönster, form och färger.
Men denna gång är det väggen som gäller.
Och ett konstverk ska det vara, var det än
hamnar. För hennes tepper är mer än en
matta, det är konst för golv eller vägg.
I Telemark finns en rik bunadstradition
med fantastiska broderier. För att komma
bygden nära studerade hon olika detaljer i
bunaderna (folkdräkterna).
– Strumporna med färgstarka broderier på
vadmal där det stickade sys på fångade mig
direkt. Men det var svårare än jag trodde.
Mönster som dessa är fulländade. Det finns
inget att tillägga.
Hon löste det genom att avgränsa, omplacera, och anpassa formen för att sedan förstora
mönstret till sitt eget format, 190 x 430 cm.
Väven innehåller uppemot 30 färger. Det
är många för att vara henne, berättar hon.
Hon arbetar oftast med få, starka färger, i
kombination med svart. Det svarta gör att
briljansen i färgerna kommer fram.
Hon färgar alla garner själv, utom svart,
med Zenits färger. Inslagsgarnet är ett grovt
tvåtrådigt ryagarn (med ull från det norska
spelsau-fåret) från Hoelfeldt Lund/Norsk
Kunstvevgarn. Om hon ska färga garnet i
ljusa eller klara färger helbleks garnet optiskt
vitt innan färgningen. Är det mörka infärgningar används halvblekt ullgarn.
Varpen är en tjock svart linvarp.
sid. 20 ovan tv / Black and white, 250 x 250 cm.
ovan th / Rekonstruktion I, 245 x 245 cm.
nedan tv / Sense of order, 230 x 310 cm.
nedan th / Mosaic fair, 195 x 195 cm.
"Rutor har alltid
fascinerat mig.
Egentligen skulle jag
kunna hålla på med
rutor resten av mitt
liv."
Varptätheten är 12,5 tr/dm. Hon har just
fått prov på ett svart varpgarn av ull från
Hoelfeldt Lund och visar en provväv. Hon
är nöjd med resultatet och kanske kan
ullvarpen komma med i framtiden.
Brita Been är utbildad i Oslo, vid Statens
lærerhøgskole i forming, vev og billedvev.
Parallellt med sitt konstnärskap har hon
haft en vävlärartjänst i 20 år. Hon har den
traditionella vävtekniken i ryggraden. Vet
vad som är vad, hur det ska vävas och vilka
kvaliteter som traditionellt har använts.
Med det i bagaget har hon utvecklat ett
alldeles eget formspråk och sin egen bildväv/
åklesmettvariant. I hennes tepper snärjer/
slingar hon inslagen vid färgbytet, men hon
gör det på sitt eget vis.
– I den första teppen jag vävde snärjde jag
varje inslag i de vertikala linjerna. Men jag
tyckte det blev för tätt. I alla övriga tepper
efter den har jag den teknik jag nu väver, då
jag snärjer vart tredje inslag.
Hon sätter sig vid vävstolen och visar hur
hon gör. När inslagstrådarna fästs delar
hon på garnet och trär in ändarna utmed
varptrådarna, helst i samma färgfält som
inslagstrådens färg.
Även om tråden träs i en ”kanal” är den
delad. Den tar då mindre plats. Detaljer
som gör helheten. Erfarenheten som ger
kvaliteten. Kunskaperna som ger det färdiga
resultatet.
Tepperna är vändbara. Lika på båda sidor.
BRITA BEEN
Utbildning: 1976–79 Statens
lærerhøgskole i forming, vev
og billedvev, Oslo.
Utställningar i urval:
2014 SOFT galleri, Oslo.
2012 Galleri Bølgen, Larvik.
2000 Nordens Hus, Reykjavik.
2008, 06, 04, 02 From Lausanne
to Beijing, International Fiber Art
Biennial, Kina.
2008, 2005 Internationell Textil
Triennal, Tournai, Belgien.
2004, 2002 American Tapestry
Biennial, USA.
2008 ARTAPESTRY2
2012 ARTAPESTRY3
AKTUELLT: 2015 ARTAPESTRY4
Läs mer:
BRITABEEN.NO
ABSOLUTETAPESTRY.COM
21
FOTO: STINA GLÖMMI
"Det bygger på vår
bildvävnads- och
åkletradition, det är
inget hokus-pokus."
Det är bra när det gäller mattor påpekar
hon, då tål de att slitas på. Avslutningarna är
flätade där ändarna är inträdda.
När linjerna är vertikala snärjer hon som
hon tidigare berättade, vid vart tredje inslag.
Blir det runda former eller lutande diagonaler förflyttas inslagen utan snärjningar om
linjen inte är för brant.
Oppstadveven beställde hon via Husfliden
och är tillverkad i Drammen, nära Oslo.
Den har lod hängande på baksidan som gör
det lätt att efterspänna varpen.
– En vertikal varp ger mig bra överblick
och jag ser motivet rakt framifrån. I början
vävde jag i en liggande varp men det här är
mycket bättre.
BR ITA H A R A LLT ID TÄ NK T GOLV,
berättar hon. Hon började väva i slutet av
1960-talet. Då var det trasmattor. Senare
blev det kypertvävda mattor i hampa och
sisal. De första tepperna i ull hon visar oss
bilder på är från början av 1990-talet och
har starka influenser från en resa till Afrika,
där hon såg pärlhöns och zebror. Hon fast-
22
nade för de starkt grafiska mönstren. Hon
fick med sig fjädrar hem som hon la i kopieringsmaskinen och förstorade. Tillsammans
med zebrainspirerade ränder placerades de
som collage i hennes design. Hon vävde
sedan tepperna svarta och vita, eller i starka
kulörer i spännande kontraster.
I HEN NE S "MOSA IK T EPPER" är det
golvornamentik från Markuskyrkan i Venedig
som är förebild. Geometriskt uppbyggda,
med repeterande enheter. Golvprydnader av
ull utifrån golv i sten.
I en annan serie med stark anknytning till
funktionalismen har Norges första kvinnliga
industridesigner, Nora Guldbrandsen, fått
sin mönstervärld från den keramiska konstindustrin omvandlad till mattdesign.
RU TOR H A R A LLT ID FU N NITS med
i Britas formspråk, på ett eller annat sätt.
Collagen i de tidigare nämnda tepperna
har delats in i rutor, mosaiktepperna bygger på rutor och i en serie som hon kallar
Repetitioner har rutorna huvudrollen. Hon
visar skisser där hon laborerat med rutornas
placering, storlek, inbördes ordning och
färgsättning.
– Rutor har alltid fascinerat mig. Egentligen skulle jag kunna hålla på med rutor
resten av mitt liv.
De strikt ordnade tepperna har nu fått
sällskap av ett organiskt formspråk med
inspiration österifrån.
Vid fyra olika tillfällen, 2002, 2004,
2006 och 2008 var hon i Kina för att delta
i utställningen ” From Lausanne to Beijing” .
Där fick hon syn på de stenhuggna naturformerna i marmor. Hon fotograferade och
lade det i minnesbanken. Det gick några
år innan idéerna hade mognat och hon
skapade mönster.
ovan th/ Skybragd rød 2013, 245 x 245 cm.
ovan tv / En skandinavisk traditionell skybragd.
nedan / Kinesiska stenhuggna naturformer i
marmor.
tv ovan / Inslagen slås ihop med en gaffel. mitten / Inslagen snärjs var tredje gång. tv nedan / Inslagen fästs.
th / Brita Been väver det senaste uppdraget, en stor bildväv till ett äldreboende. th mitten / Skissmaterial. nedan / Baksidan på oppstadveven.
– Under min studietid på 1970-talet
besökte vi Kunstindustrimuseet i Oslo där
jag såg några kuddar med skybragdsmönster
vävda i norsk bildvävnadsteknik. Mönstret
fascinerade mig. När jag nästan 40 år senare
arbetade med mina kinesiska fotografier
och skapade skisser med skymönster kom
jag ihåg dessa föremål. Titeln Skybragd fick
en mening. Hon läste Ernst Fishers Från
granatäpple till skybragd och Agnes Geijers
Textilkonstens historia och fick det historiska
landskapet klart för sig. Mönsterformerna i
den skandinaviska skybragden kommer från
de orientaliska mönstren som vandrat hit till
Norden, från palmetten/granatäpplemönstret och vidare till skybragden.
– Mönsterformerna kom en gång från öst,
jag reste dit, och nu är de åter tillbaka – i
min tolkning.
Bildspråket gjorde som hon säger en turoch returresa för att slutligen hamna som
förstorade färgstarka molnformer i den serie
som hon kallar just Skybragd. Och hon är
noga med att påpeka sin tekniks rötter:
– Den bygger på vår bildvävnads- och
åkletradition, det är inget hokus-pokus.
PÅ SOLOU TSTÄ LLNI NGEN i Larvik
2012, några mil från hemmet och ateljén
i Porsgrunn, visade hon för första gången
Skybragd/ockra. Mottagandet blev mycket
positivt; fina recensioner, två tepper såldes,
hon fick en privat beställning, utställning i
Oslo på Galleri SOFT och valdes av en jury
att utföra det aktuella uppdraget – den stora
"rosensömsvävnaden" till äldreboendet i Bø
i Telemark.
NÅGRA NORSKA BRAGDER
och de svenska motsvarigheterna :
TAVLEBR AGD
Munkabälte
KROKBR AGD
Bunden rosengång
S JONBR AGD
Dukagång
SKILLBR AGD
Solvad opphämta/smålandsväv
ROSEBR AGD
Rosengång med tuskaftsinslag
Källa: Nordisk textilteknisk terminologi
Strömberg/Geijer/Hald/Hoffmann
DIGITALTMUSEUM.NO
DIGITALTMUSEUM.SE
23