stalltips gruvberget
OMKRIM KRIMINALVÅ R D E N S P E R S O N A LT ID N IN G . N O VE M B ER 2 0 1 6 Ny hästkurs för intagna 5 STALLTIPS GRUVBERGET Forskning Kvinnor döms efter hårdare måttstock Tema Frivård Tid för värdefulla möten Reportage Isoleringsbrytare vänder nedåtgående spiral OMKRIM INGÅNG Ordning och reda i klädförrådet. Klienten som viker kläder på häktet i Helsingborg är noggrann. Även gruppen av isoleringsbrytare tar sitt uppdrag på allvar. Det har bidragit till en lugnare stämning på häktet med färre incidenter. 38 2 OMKRIM 5/2016 Fängelse eller frivård? J ag var med en dag på frivårdskontoret i Norrköping. Där slogs jag av hur många ursäkter som hördes, till varför klienten inte kom förra gången, varför de kom försent idag, eller varför de inte hunnit till arbetsförmedlingen sen förra mötet. Livet är inte alltid lätt, i synnerhet inte för våra klienter. Det vet ni som jobbar klientnära varje dag. Oavsett metod fungerar inte kriminalvård som ett trollspö, som avprogrammerar människor från drogsug, antisocialt beteende eller kriminella värderingar. I fängelse kan i värsta fall risken för återfall i brott till och med öka. Nya kompisar med kriminella värderingar, en ny stämpel i pannan när man kommer ut, kanske bli av med jobbet, pojkvännen, lägenheten … NYHETER 7 Nytt om kriminalvård. TEMA FRIVÅRD I FOKUS 14 Stöd och kontroll med givna ramar. 16 Tid för värdefulla möten. 24 Frivården måste synas och höras mer. 25 Annikas chefskap sträcker sig 86 mil. Om straffvärdet så tillåter kan klienten dömas till en frivårdspåföljd istället. Den är mindre ingripande än fängelse så tillvida att det går att ha kvar boende, jobb och socialt liv. 28 Flest klienter finns i frivården. 29 Frivård i korthet. »Enligt forskning har ett välplanerat, strukturerat arbete i frivården ännu större chans att ge bra resultat.« REPORTAGE 30 Hjälp mot knocken på häktet. 36 Kamratskapen får oss att stanna. 38 Närmare friheten på Gruvberget. Det finns dock människor som säger att tiden i fängelse har räddat deras liv. De kom ifrån sina gamla kompisar, från knarket, fick mat och sömn på bestämda tider. Också den som är omotiverad till ett liv utan kriminalitet eller har ett aktivt missbruk får svårt att klara kriminalvård i frihet. Då kan fängelse vara bättre. Med ett väl planerat och strukturerat innehåll kan absolut en anstaltsvistelse fungera återfallsförebyggande. OMKRIM 5/2016 M ÖMÄRK ILJ T 341827,1 TRYCKERI OMKRIM 5/2016 Omkrim är Kriminalvårdens personaltidning som skriver om stort och smått som är viktigt, roligt eller på annat sätt berör medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i Kriminalvården samt om forskning och utveckling på området. VETENSKAP 42 Kvinnor döms hårdare. KULTIKRIM 44 Igenkänning för utsatta syskon. RUNTIKRIM 47 Landet runt. TÄVLING 55 Krimkryss. ÖVRIGT I OMKRIM 4 Bilden: Sjuksköterska på Saltvik, 6 Gd har ordet, 13 Frivilliga krafter, 46 Yrket, 52 Hedervärt, Omslagsbild: Henrik Witt Men: Enligt forskning har ett välplanerat, strukturerat arbete i frivården ännu större chans att ge bra resultat. Klienten är i sin vanliga miljö och får testa sina nyvunna kunskaper direkt. Frivård i sig är inte återfallsförebyggande, utan vad som görs där. Ni känner igen RBM-principerna: insatser till dem med störst risk att återfalla, som klienten har behov av, förmedlat på ett sätt som gör att klienterna kan ta emot insatserna. Så om fängelse eller frivård är bäst går inte att säga. Det ska vara rätt påföljd till rätt person. Och tiden ska fyllas med behovsanpassat innehåll, oavsett var klienten vistas. Frivårdens arbete är inte så välkänt i samhället. Vill du eller någon du känner veta mer om det kan ni titta extra noga på sidan 14 till 29. Elisabet Jönsson Trevlig läsning! redaktör. Gunnar bryter isoleringen 30 Björnkram på Österåker 36 Redaktörer: Katarina Luksepp 011-496 37 90 katarina.luksepp@kriminalvarden.se Elisabet Jönsson 011-496 33 35 elisabet.jonsson@kriminalvarden.se E-post: omkrim@kriminalvarden.se Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping Ansvarig utgivare: Pelle Ekman 54 Sport och fritid. Formgivning: John Bark Design Layout: Johan Holm, Mediagnos Tryckeri: Ltab Upplaga: 18 000 Nästa manusstopp: 21 november Prenumerationsservice: Sanna Lagrén 011-496 37 66 sanna.lagren@kriminalvarden.se Postadress: Omkrim, Kriminalvården, 601 80 Norrköping Prenumeration: Anställda och pensionärer får Omkrim hemskickad. Vill du inte ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Omkrim får anställdas adresser via Heroma, pensionerade medarbetare meddelar adressändringar till prenumerationsservice. Lekmannaövervakare får också tidningen, men gör adressändringar hos sin frivård. Även andra intresserade kan få tidningen utan kostnad. Anmäl er till prenumerationsservice. 3 BILDEN U L R I KA P E R S S O N / T E XT E L I N R U N E S S O N / FOTO Filmen om Mikael ska locka fler M ikael Olsson har tagit emot många skräckslagna sjuksköterskestudenter genom åren. Elever som fått placering på anstalten Saltvik under sin utbildning, utan att själva ha valt det. – Men sedan tycker de ofta att det är den bästa placering de varit på. Vi är många som hamnat inom Kriminalvården av en slump, men som blivit kvar just för att vi trivs, säger sjuksköterskan – och tittar stadigt in i filmkameran. Just den här dagen blir Mikael nämligen filmad av Louise Brushane på Kriminalvårdens kommunikationsavdelning. Anledningen är att Mikael är en av fem anställda som ställer upp och berättar om sitt arbete i verkets nya rekryteringsfilmer. Filmerna sprids nu till allmänheten via Facebook, Instagram, Linkedin och webbplatsen kriminalvarden.se. Förhoppningen är att fler ska få upp ögonen för Kriminalvården som möjlig arbetsgivare. – Egentligen är det inte så stor skillnad på att jobba här mot att arbeta på en vårdcentral, men vi jobbar väldigt självständigt. Jag försöker ge klienterna redskap att bära med sig när de lämnar Saltvik, så att de kan ta ansvar och sköta sin sjukdom på rätt sätt, säger Mikael. 4 OMKRIM 5/2016 OMKRIM 5/2016 5 NILS: Ett uppdrag som tar sikte på första linjens chefer inleds nu. Målet är att deras tid för ett än mer proaktivt ledarskap ska öka. »Modernt ledarskap bygger på bra byråkrati« F »Ett alternativ kan vara att återigen samarbeta med Rekryteringsmyndigheten, som till exempel Polisen, Kustbevakningen och Tullen gör.« NILS ÖBERG ÄR GENERALDIREKTÖR på Kriminalvården. 6 ör mig är byråkrati någonting positivt. För många förhåller det sig precis tvärt om. Byråkrati förknippas med komplicerade arbetsprocesser, återrapporteringskrav , checklistor och registrering av uppgifter i mer eller mindre tungjobbade stödsystem. I värsta fall utan att den som utför arbetsuppgiften själv kan se nyttan. Att vara chef i en statlig förvaltningsmyndighet betyder ofrånkomligen att man också är byråkrat. Beslut ska fattas, uppföljningar ska utföras, återkopplingar ska ske. Information ska göras om till kunskap och sammanställas för att föras vidare i organisationen, uppåt och nedåt. Väl fungerande byråkratier handlar ytterst om att garantera medborgarna likvärdighet, opartiskhet, rättssäkerhet och alla andra centrala värden som varje ämbetsman i staten måste kunna bära upp och utveckla. Chefers administrativa göromål riskerar dock att bli fler över tid och så småningom inverka negativt på deras uppgift att också leda och fördela arbetet i vardagen. Kriminalvården behöver arbeta aktivt för att motverka en sådan utveckling. När jag reser runt i organisationen och träffar chefer kan jag konstatera att många oroas av att de administrativa arbetsuppgifterna går ut över andra viktiga uppgifter som att stötta personalen i det klientnära arbetet. Man önskar sig att få tiden att räcka till för att hjälpa nyanställda i utförandet av olika arbetsmoment på ett säkert sätt, eller att genomföra det där stöttande samtalet med en erfaren medarbetare som har det svårt. Vi har ännu inte nått ända fram när det gäller ambitionen att ha väl avvägda administrativa rutiner. Eftersom en försiktighetsprincip har gällt under hela förändringsarbetet så är det kanske inte särskilt förvånande. Vi har hittills fokuserat våra insatser till områden där det funnits en tydlig problembild. Är det inte trasigt så har vi inte försökt fixa det. Det är nu dags att påbörja ett arbete för att säkerställa att Kriminalvården arbetar i långsiktigt bra och väl avvägda administrativa processer. Jag kommer inom kort att lämna ett uppdrag som framförallt siktar på att öka första linjens chefers förutsättningar att utöva ett modernt ledarskap. Uppdraget innebär bland annat att vi kommer att se över hur många direktrapporterande medarbetare varje chef har. Den ökade personalomsättningen har gjort att den tid som både chefer och medarbetare fått lägga på rekrytering, utbildning och introduktion har ökat. Rekryteringen av framför allt kriminalvårdare tar mycket tid i anspråk. Ett alternativ kan vara att återigen samarbeta med Rekryteringsmyndigheten, som till exempel Polisen, Kustbevakningen och Tullen gör. Därutöver omfattar uppdraget våra organisationsformer och administrativa rutiner som vissa ekonomiadministrativa processer, främst gällande inköp och fakturahantering. Beslutsordningen för klientadministrativa beslut ska ses över liksom huruvida vi kan bli bättre på central, regional och lokal informationshantering vid planerade förändringar. Arbets- och ansvarsfördelningen mellan kriminalvårdschefer och första linjens chefer behöver också övervägas. Uppgiften blir nu att identifiera och vid behov genomföra förändringar på ett antal viktiga områden. Föråldrade byråkratiska processer ska ersättas av nya. Onödiga administrativa rutiner ska avvecklas. Målet är att tiden för första linjens chefer att utöva ett än mer proaktivt ledarskap ska öka. Kriminalvård ska bedrivas med stöd av en bra byråkrati. OMKRIM 5/2016 NYHETER POPULÄR INTERNUTBILDNING Chefsförsörjningsprogrammet för att bli kriminalvårdsinspektör är en populär internutbildning. – I år hade vi 206 sökande. Det är en rejäl ökning jämfört med förra året, säger HR-expert Catarina Stokken, som är i full gång med urvalsarbetet. Nästa chans att söka till det så kallade kvinspförsörjningsprogrammet blir under senvåren 2017. HR Utbildning i svenska ska ge fast arbete K riminalvården vill gärna att fler med utländsk bakgrund ska kunna arbeta i myndigheten. Därför startas en stödutbildning i svenska för vikarier, som har rätt kompetens men behöver förbättra sina språkkunskaper. Efter svenskundervisningen ska de kunna genomföra Kriminalvårdens grundutbildning och få en fast anställning. – Vår förhoppning är att de personer som vill söka sig till Kriminalvården och som har de egenskaper vi efterfrågar ska känna att de kan göra det och klara av det. Vi behöver rekrytera stabila och trygga medarbetare, och då behöver vi undanröja en tröskel, säger – Kriminalvården styrs av speciella och ibland komplicerade föreskrifter och lagar. Dessa är viktiga att som anställd kriminalvårdare inte bara känna till utan också förstå och kunna förklara för de intagna, fortsätter Johan Modin. HR-direktör Johan Modin vill tillsvidareanställa. HR-direktör Johan Modin. Idag finns cirka 200 personer med utländsk bakgrund som bland annat har visstidsanställning inom Kriminal- vården, där det enda hindret för att få en fast anställning har varit svårigheten att hantera myndighets- och fackspråk. Utbildningen ska ske med hjälp av ett socialt entreprenörsföretag vid namn Självbildarna. Det är ett relativt nystartat företag, som använder sig av kvalificerade logopeder och fokuserar på uttal och kommunikation. – Vi har skrivit in satsningen i budgetunderlaget för 2017, men hoppas kunna komma igång redan före årsskiftet, avslutar Johan Modin. HR Hundra praktikplatser för nyanlända I våras fick Kriminalvården och andra myndigheter i uppdrag att ordna praktikplatser till nyanlända. 100 praktikplatser har tagits fram och Arbetsförmedlingen väljer ut kandidater som får komma på intervju. De första praktikanterna är redan på plats. – Det är mycket glädjande. Vi hade som mål att få fram 50 praktikplatser i år, men med hjälp av alla våra verksamhe- OMKRIM 5/2016 ter ute i landet har vi redan kommit upp i det dubbla, säger HR-direktör Johan Modin. De kommande två åren är Kriminalvårdens mål att få fram 200 platser per år. Praktiktiden är upp till sex månader och tanken är att nyanlända ska få möjlighet att lära sig svenska och få kunskap om hur det är att arbeta i en statlig myndighet. – Man kan till exempel få praktisera som receptionist, administratör, vaktmästare, städare, kursvärd, assistent i verkstäderna eller kock. Praktikanterna ska inte ersätta någon annan medarbetare, säger projektledare Helena Lönnkvist. Kriminalvården tar också fram praktikplatser för funktionsnedsatta. Även detta inom ramen för ett regerings- uppdrag och platserna förmedlas via Arbetsförmedlingen. – Det kan handla om personer som varit sjukskrivna och får praktik som en del i rehabiliteringen, säger Helena Lönnkvist. – Kriminalvården har ett relativt stort rekryteringsbehov och vi hoppas såklart att några som gör praktik hos oss ska bli så intresserade att de senare söker jobb här, säger Johan Modin. 7 NYHETER NYTT UPPDRAG MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Kriminalvården har fått ett nytt uppdrag av regeringen för att utveckla och förankra arbetet mot våldsbejakande extremism bland klienterna. – Alla de som möter personer i riskzonen att rekryteras in i den våldsbejakande extremismen måste ha kunskap och verktyg för att bedriva ett effektivt förebyggande arbete, säger Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister. FRIVÅRD Internationell inspiration för frivårdsapp Elvar Jonsson och Dejan Mijic, från frivården i Malmö, levandegjorde för publiken hur Kriminalvården ständigt arbetar med att förändra de normer och värderingar som driver kriminalitet. KRIMINALVÅRDEN Ny manlig norm kan ge färre återfall M askulinitet, brott och kriminalvård var titeln på ett kriminalvårdsseminarium i oktober. Nils Öberg inledde med att berätta att nio av tio kriminalvårdsklienter är män. Mönstret ser likadant ut världen över, oavsett graden av jämställdhet i övrigt. Är en förändrad syn på manlighet en av nycklarna till färre återfall i brott? Hur påverkar det i så fall Kriminalvårdens arbete? – Även om vi redan gör mycket har vi fler frågor än svar när det gäller vikten av genus i det återfallsförebyggande arbetet. Men för oss är det viktigt att skilja ut vad som driver kriminalitet. Kan vi ta reda på vad överrepresentationen av män i kriminalstatistiken står för? Missar vi något uppenbart i 8 vårt sätt att arbeta? Elvar Jonsson och Dejan Mijic, programledare från frivården i Malmö, berättade om hur Kriminalvården arbetar med män i behandlingsprogram. Trots att de dömda har vitt skilda attityder och grundproblem, är vissa moment de samma. Först och främst måste programledarna jobba för att få de dömda att inse sina egna problem, och inte skylla på andra. De behöver också kunna byta perspektiv och se världen från exempelvis brottsoffrets sida. – Vi poängterar att man alltid är ansvarig för sitt eget beteende, oavsett vad man varit med om i livet. Dejan Mijic jämförde klientens självbild med en mur. – I behandlingsprogrammen vill vi plocka bort en mursten i taget ur klien- tens fasad. Innanför finns klientens sanna jag. Med våra verktyg kan vi förändra värderingar och bygga upp något nytt. Seminariet fokuserade på normer och värderingar som förknippas med att vara man. En av panelens experter var Tove Pettersson, professor i kriminologi. Hon menar att det finns maskulinitetsnormer i hela samhället, även i samhällen som tycker att de kommit långt när det handlar om jämställdhet. – Börja i personalgruppen. Titta på era egna förväntningar kring hur klienterna och kollegorna ska bete sig. Det är viktigt att personalen visar på alternativa manlighetsnormer. Mer om Tove Petterssons forskning kan ni läsa på sid 36. Den svenska frivårdsappen visades härom veckan i en internationell workshop i Bukarest. I en workshop tillsammans med Nederländerna och Nordirland, som också utvecklat appar för frivårdsklienter, diskuterades likheter och olikheter. – Appen från Nordirland innehöll en hel del samhällsinformation som vi tyckte var inspirerande, medan vår app definitivt har flest behandlingskomponenter, berättar Lena Lundholm på Kriminalvårdens frivårdsavdelning. Hon deltog i workshopen tillsammans med kollegan Anna Simonsson. Den svenska frivårdsappen fick uppmärksamhet för sin kalenderfunktion med automatiska påminnelser för frivårdsbesök. Det var något som de övriga länderna önskade utveckla i sina appar. – Ett fortsatt utbyte är viktigt, alla hade tänkt på olika saker. Genom erfarenhetsutbyte kan vi lära av varandra och behöver inte uppfinna hjulet på nytt, menar Anna Simonsson. Lena Lundholm. Anna Simonsson. OMKRIM 5/2016 NYHETER TVÅ RÄTTELSER I förra numrets artikel om Medhelp har personernas bakgrundsbeskrivningar blivit bristande beskrivna. Omkrim ber Kent Landvall och Nenad Obradovic om ursäkt. Vi skrev också fel namn på verksamhetsutvecklaren i region Väst. Han heter Ola Svensson. ANSTALT & HÄKTE Mer jämställt i insatsstyrkan Minda Torstensson trivs med teamkänslan i insatsstyrkan. Nu utbildar hon sig också till instruktör. R egion Väst har startat ett traineeprogram för kvinnor, för att få jämnare könsfördelning i insatsstyrkorna. – Jag var intresserad redan innan, men blev uppmärksammad på att de vände sig just till kvinnor när jag såg lappar om det på anslagstavlan, säger Minda Torstensson, kriminalvårdare på häktet Göteborg. I region Väst gjordes en genomlysning av hur fördelningen mellan män och kvinnor i maktpositioner såg ut. Man fann att när det gällde chefer var fördelningen ganska jämn, men det var en kraftig övervikt av män bland vakthavande befäl och i insatsstyrkorna. Då testade man särskilda program för kvinnor. Första gången var förra året och i år kör man igen. Minda Torstensson var med i första omgången och är nu med i insatsstyrkan på häktet. – Inför programmet poängterades att tjejerna skulle testa utbildningen och inte behövde bestämma innan om vi ville vara med eller inte. Men vi gick utbildningen tillsammans med killarna. Efteråt hade vi kvinnor en workshop där vi diskuterade om det var värt att marknadsföra programmet för kvinnor. Vad tyckte ni? – Ja det ska absolut marknadsföras. Det behövs fler kvinnor i insatsstyrkorna. Många har föreställningen att det krävs väldigt mycket styrka för att vara med. Och visst krävs styrka, men det är mycket mer som behövs. Vad har du för egenskaper som passar i insatsstyrkan? – Jag är lugn, tycker om lagarbete och jag är snabb. Vi har väldigt roligt ihop och känner oss trygga tillsammans, men man får aldrig glömma det stora ansvar och allvar det innebär att vara med i insatsstyrkan. EKONOMI Regeringens budgetförslag – 8,3 miljarder Kriminalvårdens anslag för 2017 är enligt regeringens förslag ungefär 8,3 miljarder kronor. Specifika områden som tillförs medel är 35 miljoner kronor för att ta över transporOMKRIM 5/2016 ter från Polisen. 10 miljoner kronor tillförs för att utöka den interna tillsynen i myndigheten. - Satsningarna innebär att de ansträngningar som Kriminalvården hittills har gjort genom att inrätta en tillsynssektion ligger i linje med regeringens inriktning, säger ekonomidirektör Charlotta Gustafsson. Samtidigt innebär propositionen en minskning av anslaget med 45 miljoner kronor 2017 och 35 miljoner kronor för 2018 och framåt för att bidra med finansiering till andra verksamheter. Charlotta Gustafsson. 9 NYHETER DATUM KLART FÖR FOU-DAGARNA Nu är datumet spikat för 2017 års Forsknings- och utvecklingsdagar – 31 maj till 1 juni. Mer information publiceras på Krimnet. ANSTALT & HÄKTE Trendiga trälådor Christian Karlberg är projektledare för Ny VSP. KRIMINALVÅRDEN Jättereformen Ny VSP sjösatt V SP, verkställighetsplanering, har länge varit ett arbetsredskap i Kriminalvården. Det är planen för varje dömd persons tid i fängelse och frivård. Tiden ska fyllas med individanpassade åtgärder som ska hjälpa klienten att inte återfalla i brott. Nu har en av Kriminalvårdens största reformer någonsin införts: Ny VSP, som även innehåller en ny häktesplan. Projektledaren Christian Karlberg berättar mer. KrimProd, Kriminalvårdens produktionsverksamhet, har visat upp sig på flera mässor under hösten. De vill visa vilka produkter och tjänster de kan leverera, och få nya kunder. – Folk är nyfikna på Kriminalvården i stort och på det jobb vi gör. Vi förklarade att vi gör detta för att återanpassa grabbarna när de kommer ut och folk blir positivt överraskade. Trälådorna gjorde succé, många var intresserade av dem, säger Liiban Shariif, produktionssamordnare för Stockholm Syd, som deltog på Empack-mässan i Kista. Med på bilden är även Michael Berggren. Översta bilden från Elmia Garden i Jönköping. 10 Vad innebär lanseringen? – Allt som har med Ny VSP att göra har sjösatts. Ett nytt systemstöd, styrande dokument, handböcker och så vidare. Nu ska alla som jobbar klientnära använda det nya systemstödet och göra utredningar på samma sätt. En målsättning har varit att synka så att allt blir klart samtidigt, och det har vi faktiskt lyckats med. Hur många har fått utbildning? – Vi har haft 3 000 utbildningsplatser. Det har varit en massiv utbildningsinsats för klientnära personal, troligtvis den största i Kriminalvårdens historia. Vilka är de stora förändringarna? – Två saker. Ett: Det blir obligatoriskt att använda RBM-B och det innebär att vi kommer att utreda alla klienter på samma sätt, till skillnad från tidigare. Två: Vi inför specialiseringar i alla led i VSP-arbetet. Vi går från att alla gör allt, till att säga att VSP består av en kedja: utredning, planering, genomförande och utvärdering, och det behövs olika kompetenser för olika saker. Vi har utbildat utredare, planerare, genomförare och utvärderare. Den nya häktesplanen, vad innebär den? – Häktena får ett eget systemstöd och en egen handbok som är anpassade för dem och hur de arbetar med sina klienter, vilket de aldrig har haft tidigare. Det blir mer fokus på isoleringsbrytande åtgärder och det blir obligatoriskt att planera in sådana. Det blir bindande att göra en bedömning om missbruksproblematiken och att hjälpa klienten i de lägena, till exempel om de ska tända av när de kommer in på häktet. Häktena har väntat på lämpliga verktyg för detta. OMKRIM 5/2016 NYHETER MANIPULERADE BILAR ÅTGÄRDAS Kriminalvården har cirka 230 fordon tillverkade av Volkswagen, Audi, Seat och Skoda. Det har nu avslöjats att företagen har manipulerat utsläppsvärdena för kväveoxider i bilarna. 16 av Kriminalvårdens fordon berörs. NTE informerar berörda verksamhetsställen. Fordonen ska genomgå en serviceåtgärd som kan göras så snart den är godkänd av den tyska transportmyndigheten. FRIVÅRD Att lära av varandra en framgångsfaktor Maria Jakobsson Brimalm och Ellinor Cronzell berättar för generaldirektören om projektet som nu ska vidareutvecklas i region Öst. FRIVÅRD & ANSTALT Nya rutiner ger nöjdare klienter A nstalten Skänninge och frivården Linköping har skapat en gemensam rutin där frivården involveras i klientens verkställighet på ett tidigt stadium. – Förut var det lite olika när frivården kom in i bilden. Nu ser klienten sin väg genom Kriminalvården mycket tydligare. Övervakningen blir en naturlig del av påföljden. Straffet är inte slut för att de kommer ut ur fängelset, förklarar frivårdsinspektören Maria Jakobsson Brimalm, som tillsammans med Ellinor Cronzell på frivården och kollegor på anstalten, jobbat fram rutinen. – Det här underlättar vårt arbete något enormt. Vi upplever OMKRIM 5/2016 inte längre samma motstånd från klienterna som tidigare, vi behöver inte börja om när klienten kommer ut, säger Ellinor Cronzell. Rutinen innebär att utredaren på anstalten kontaktar frivården skyndsamt efter att klienten är utredd, och berättar vad klienten ska göra på anstalten och vilka behov klienten har. Vissa moment hinner man kanske göra på anstalten, medan andra får vänta till efter villkorlig frigivning. Frivårdsinspektörerna har samtal både med utredaren på anstalt och med klienten för att se vilka behov som kvarstår efter fängelsestraffet. Anstal- ten förbereder klienterna på att övervakningen är en del av straffet, och hela verkställigheten planeras gemensamt. De nya rutinerna har lett till att i stort sett alla klienter får föreskrift om behandling enligt de risk-, behovs-, och mottaglighetsprinciper som gäller i Kriminalvården. Deras mottaglighet för frivårdens insatser har förbättrats avsevärt. – Klienterna är mer nöjda trots att de får mer ingripande åtgärder, vi får ett enklare arbete både på anstalten och i frivården och vi får större utrymme att arbeta återfallsförebyggande, sammanfattar Maria Jakobsson Brimalm. Två av Krimstics upphovsmakare, Guy Bourgon och Tanya Rugge, var i Stockholm för att dela med sig av erfarenheter från sitt arbete i Kanada. – Vi ser positivt på den svenska frivårdens arbete med implementeringen av Krimstics. Det verkar så integrerat med andra projekt som VSP och visionen MF18. Det är en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är viljan att lära av andra, och ett positivt samarbetsklimat. Med det kan ni komma väldigt långt, säger Guy Bourgon, Public Safety Canada. Krimsticscoachen Fredrik Abrahamsson, frivården Karlstad, var nöjd med dagen. Fredrik – Jag har Abrahamsson. verkligen blivit inspirerad och även fått möjlighet att prata om mitt uppdrag med andra coacher och med min chef. Det kommer att hjälpa mig i coachrollen. Frivårdschef Christina Risberg, Helsingborg, känner sig också stärkt i sitt arbete. Christina – Jag tar Risberg. med mig att vi behöver tänka på kvaliteten i implementeringen, inte bara snabbhet och kvantitet. Och coacherna kommer att vara viktiga om vi ska kunna bibehålla Krimstics som arbetssätt. 11 NYHETER NTE Utför fler transporter åt Polisen Hall är en av de prioriterade anstalterna i infrastrukturplanen. ANSTALT & HÄKTE Lång tid innan spaden sätts i marken M ålbilder och projektdirektiv för förändringar i Kriminalvårdens infrastruktur håller på att arbetas fram. – Vi har haft de första uppstartsmötena kring lokalförsörjningsprocesserna för de prioriterade anstalterna Sagsjön, Hall och Tidaholm. Arbetet med att ta fram målbilder och projektdirektiv är påbörjade. Mötena sker med både central och lokal medverkan, säger Stefan Björk, senior expert på planeringsenheten för anstalt och häkte. Stefan Björk har lång erfarenhet inom Kriminalvården, senast som kriminalvårdschef på häktet Göteberg. Nu driver och stödjer han processen med att ta fram de första projektdirektiven för de tre berörda anstalterna. – Vi är i uppstartsfasen och det går ännu inte att ange tider för när spadar sätts i marken. Det här är en process som sträcker sig över lång tid. Häktet Östersund ingår i samma beslut som de andra, men där har planeringen kommit mycket längre. – Östersund hanteras enligt en delvis annan process i och med att förberedelsearbetet har kommit så pass mycket längre där. Beslut i våras I maj fattade gd beslut om infrastrukturplanen. Hittills handlar det om omklassning och utveckling av den lägsta säkerhetsklassen, utveckling av elektronisk övervakning, fokusering av specialplatser, utveckling av anstalter för kvinnor samt utveckling av häkten. HR Högre pension eller mer semester F ler i Kriminalvården kan löneväxla och i större utsträckning välja fördelning mellan lön och semester eller växla lön till pensionsavsättningar. – Tanken är att individen ska kunna välja utifrån sina egna möjligheter och preferenser, förklarar HR-expert Magnus Nilsson. Tidigare har detta enbart gällt anställda som hör till fackförbundet SACO. Nu kan även medlemmar i OFR löneväxla på fyra olika sätt. 1. Avstå semester för högre lön – att växla minst tre semesterdagar som överstiger lagstadgade 12 25 dagar mot högre lön. 2. Avstå lön för extra semester – att växla lön mot minst tre och högst tio extra semesterdagar per år. 3. Avstå lön för extra pensionsavsättning – att under en längre tid avstå del av lön till avsättning i Kåpan Extra. Minsta belopp är 500 kronor per månad. 4. Avstå sparad semester och/eller retroaktiv lön för extra pension. Den sista punkten kan alla medarbetare göra, oavsett Kriminalvården utför transporter för Polisen och andra myndigheter. Men eftersom det saknas direkt stöd i lagen för detta föreslår regeringen nya regler. –Polisen har ett transportbehov av frihetsberövade, men det kan också vara behandlingshem eller migrationsförvar som behöver hjälp, förklarar Johan Mellbring, chef för nationella transportenheten. Syftet med lagförslaget är att det ska bli en tydligare ansvarsfördelning mellan Polisen och Kriminalvården och att fler poliser ska ägna sig åt sina huvuduppgifter. –Kriminalvården ser i grunden positivt på detta. Det är en del i Kriminalvårdens prioriteringar att köra fler transporter åt andra myndigheter, säger Johan Mellbring. – Idag kör vi ungefär 12 000 handräckningsärenden per år. Med de nya reglerna kan det röra sig om 30 000 ärenden. Självklart måste vi anställa för att klara detta. Men nyanställningar är en lång process med tanke på att vår grundutbildning är cirka 20 veckor. organisationstillhörighet. Det innebär att alla medarbetare kan avstå sparad semester Magnus och/eller Nilsson. retroaktiv lön i samband med lönerevision för engångsavsättning till Kåpan, förklarar Magnus Nilsson som även påminner om att löneväxling kan påverka så att andra ersättningar blir lägre. – Medarbetare som väljer att teckna enskild överenskommelse har själv ett ansvar att ta reda på hur bruttolöneavdraget påverkar den enskilda ekonomin. OMKRIM 5/2016 FRIVILLIGA KRAFTER Anhörigföreningen FATEG vill dela med sig av de kunskaper och erfarenheter medlemmarna har som anhöriga till personer som hamnat i häkte, fängelse eller på rättspsyk. Sedan i våras är Marie Brinkebark ny ordförande. Vi måste bryta tystnaden och sprida information. Allt för att mildra det lidande som anhöriga till gärningspersoner utsätts för, säger Marie Brinkebark ordförande i FATEG. »Anhöriga saknar skyddsnät« KATA R I N A LU K S E P P / T E XT & F OTO »Det är vanligt att anhöriga inte vet vart de ska vända sig med sina frågor.« OMKRIM 5/2016 Föreningen för anhöriga till en gärningsman, FATEG, har funnits sedan 2011. Föreningens medlemmar stödjer varandra främst genom möjligheten att kunna chatta i en sluten Facebookgrupp. – Det är vanligt att anhöriga inte vet vart de ska vända sig med sina frågor. Livet har vänts upp och ner och de flesta har inte så djupa kunskaper om rättsväsendet eller om var man kan få råd och stöd, säger Marie Brinkebark. Den som befinner sig i en jobbig situation kan vända sig till gruppen. Det finns även möjlighet att träffas fysiskt när föreningen håller öppna möten i Stockholm. FATEG samarbetar med BUFFF Stockholm och får låna deras möteslokaler på Söder. Det medlemmarna främst upplever som en avlastning är vetskapen om att de inte är ensamma i sin situation. – Många är oerhört tacksamma och säger saker som ”Ni har räddat livet på mig”. Det finns så mycket stigmatisering och konstiga idéer kring kriminalitet och många anhöriga bär på känslor av otillräcklighet och skuld. Den nya ordföranden har en vision om att bygga upp lokalföreningar i alla större städer eftersom behovet av krishantering är stort och anhöriga ofta saknar skyddsnät. Marie Brinkebark är insatt i frågorna eftersom hon arbetar i socialtjänsten. Hon har även personliga erfarenheter av Kriminalvården då hennes son under en tid satt i fängelse. Tidigare i år fick hon ta emot det värsta besked en anhörig person kan få: Polisen sökte upp henne och meddelade att hennes son hade blivit mördad. Arbetet i föreningen har blivit hennes sätt att bearbeta den traumatiska händelsen. – Det finns många anhöriga som utsätts för lidande, som dessutom kostar samhället en oerhörd massa pengar. Genom att samarbeta kan vi göra fängelsevistelsen och utslussen bättre för alla: för de intagna, för Kriminalvården och för anhöriga. Tillsammans är vi starka. Marie Brinkebark vill samarbeta mer med Kriminalvården och förmedla vad som händer med barn som bevittnar eller drabbas av våld i familjen. Hon vill berätta familjens perspektiv. Hur det är att besöka en anstalt med ett barn vid handen. Om hur det känns för barnet som åkt väldigt långt, tagit av sig samtliga kläder inför besöket och sedan tvingas ställa in mötet för att trafiken gjort familjen försenad. Hon vill tala om den stigmatisering som sker när barnen får möta en fyrkantig värld som inte tar hänsyn till att de är just barn. O Mer info: www.fateg.se 13 TEMA FRIVÅRD I FOKUS Många erfarna medarbetare i frivården säger att deras arbete har utvecklats mycket de senaste tio åren. Arbetet bedrivs med en helt annan säkerhet, struktur och professionalitet än tidigare. Nya samtalsmetoder och tydligare verkställighetsplanering har gjort arbetet mer systematiskt bara det allra senaste året. Samtidigt är frivårdens arbete ganska osynligt i samhället i stort. Få vet vad det innebär att få en frivårdspåföljd, och vad som egentligen görs på ett frivårdskontor. Här får du ta del av nyheter på området, tankar från generaldirektören och mer om arbetssätten Krimstics och MF18. Men allra först får du följa med arbetet på ett frivårdskontor. Kan frivården hjälpa klienter att få rätsida på sina liv? KONTROLL OC MED GIVNA RA 14 OMKRIM 5/2016 CH STÖD AMAR OMKRIM 5/2016 15 FRIVÅRD I FOKUS Omkrim besöker frivården Norrköping en vanlig arbetsdag. Arbetet med klienterna går inte alltid spikrakt framåt, men frivårdsinspektörerna säger samma sak som forskningen visar: Med rätt åtgärder ger kriminalvård i frihet möjlighet att lyckas med det brottsåterfallande arbetet. Tid för värdefulla möten ELISABET JÖNSSON / T E XT & F OTO MAGNUS ANDERSSON / F OTO 16 D et känns som att hjärtat på frivårdskontoret är fikarummet. Ljust och fint, med färgglada soffor och stolar. En yta där alla kan samlas. Där träffas personalen för större och mindre arbetsmöten, lunch och eftermiddagsfika. Där finns också en skärm där man kan se när det dyker upp klienter i receptionen. Det är ett ständigt spanande upp mot skärmen. Frivårdsinspektörerna är nämligen aldrig säkra på om deras klienter dyker upp. Klockan tio är det flera inbokade möten. Fem över tio har ingen dykt upp. Inspektörerna börjar ringa. – Ligger du och sover? hörs från ett hörn i rummet. – Den här klienten brukar alltid komma så nu blir jag orolig att det har hänt något, berättar en annan inspektör. – Uteblir hon en gång till blir det misskötsamhet, säger en tredje. En mamma ringer för sin 24-årige son. – Min klients mamma ringde och sa att familjen drabbats av magsjuka. Jag sa till henne att han måste ringa själv, när han har vaknat. Mammor kan vara bra, men det är inte hon som har dömts till skyddstillsyn, säger Sinisa Ceho. Elin Thörnqvist berättar att det är så här verkligheten ser ut. Många av klienterna har röriga liv, och vissa har svårt att få till besöken på frivården. Då får personalen leta efter en ny tid och dokumentera att klienten inte har kommit. Händer det flera gånger rapporteras det till övervakningsnämnden. Om besöken missköts många gånger hamnar ärendet tillbaka hos tingsrätten och klienten kan få ett fängelsestraff istället. Frivårdsinspektören får ställa om arbetsdagen. Men det finns mycket att skriva, utredningar att gå igenom OMKRIM 5/2016 Kommer min klient? På bildskärmen kan man se när klienterna anmäler sig i receptionen. Många lever ett rörigt liv och har svårt att passa tider. Att inte dyka upp räknas som misskötsamhet och kan leda till längre övervakning eller till slut till ett fängelsestraff. och samtal att ringa till behandlingshem, socialtjänster och klienter. Så sysslolös behöver ingen vara. Men Elin Thörnqvists klient Melanie kommer, även om hon är lite sen. Hennes tvååriga dotter har hostat hela natten och natten innan hade hennes bebis samma hosta. Framåt morgonen råkade Melanie somna till på soffan. Melanie är själv hostig och telefonen är trasig, så hon kunde inte ringa och berätta att hon var sen. Ett tecken på att klienternas liv inte alltid går som på räls. Men i övrigt är det mycket som fungerar för Melanie just nu. Hon har varit drogfri i mer än ett halvår. Hon har kommit igång med sin samhällstjänst för en kyrka, och går till kommunens beroendemottagning och lämnar urinprov varje vecka. Dagens möte med Elin Thörnqvist är ett av de första på frivården. Förra gången svarade OMKRIM 5/2016 Melanie på frågor så att Elin kunde bedöma hennes risk för återfall. Melanie hamnade på medelrisk. Det har betydelse bland annat för hur ofta hon ska komma till frivårdskontoret. Elin Thörnqvist använder Krimstics när hon pratar med Melanie. Det är ett nytt och strukturerat sätt att prata med klienterna om det som de är här för – att minska risken för återfall i kriminalitet. Det är noggrant planerade samtal med behandlingsinnehåll, men Elin är van vid formen och dialogen flyter på naturligt som i ett vanligt samtal. Idag är det dags att prata om Melanies mål i livet, både på kort och på lång sikt. – Om man formulerar vart man vill, är det lättare att hålla sig motiverad även i stunder när det känns motigt, förklarar Elin Thörnqvist. Melanie har många mål. Hon har sökt en utbildning till barnskötare, hon vill ta körkort, skaffa en större » 17 Tid för värdefulla möten » »Mina klienter säger ofta att de har träffat många viktiga och kloka personer inom Kriminalvården.« 18 På morgonen åker Elin Calderon och Mats Eriksson för att ta av fotbojan på en klient. De arbetar med fotboja, samhällstjänst och utökad frigång och besöker klienterna i hemmet eller på arbetsplatsen. ”Vi kan ofta se att de dömda mår bättre efter bara någon månad med fotboja. Vi ser en ny lyster i deras ögon. För att få fotboja måste de vara drogfria, missköter de sig blir det fängelse direkt.” lägenhet. Hon vill också fortsätta vara drogfri och hon vill att barnen ska få stanna hemma hos henne. De har tidigare varit omhändertagna. – Vissa saker ska du bibehålla och annat har du en plan för. Inga av målen är ouppnåeliga. Det här känns bra, peppar Elin. Melanie är precis i början av sin hittills enda kriminalvårdspåföljd, men nästa klient som Elin Thörnqvist träffar, Maria, har tagit droger sedan 1970-talet. Det är tredje året Elin träffar henne: första gången misskötte Maria sin skyddstillsyn och fick den förlängd i ett år, sen gjorde hon ett nytt narkotikarelaterat brott och fick skyddstillsyn igen. Därefter tycker Elin att det har gått ganska bra för Maria. Hon får läkemedelsassisterad behandling för sitt heroinberoende, och hon jobbar på med att hitta nya bekantskaper utanför sitt gamla gäng. Men just idag är hon deppig. Det visar sig att hon tagit ett återfall. En gammal vän har påverkat henne och hon stod inte emot. Hon är besviken på sin kompis och ännu mer besviken på sig själv. Missköter hon sig får hon inte fortsätta på behandlingen, och i förlängningen inte vara kvar på frivården, och det vet hon. – Det är bara jag som kan ändra på det här, säger hon insiktsfullt. Elin Thörnqvist sammanfattar: – Det jag hör är att du försöker tänka på ett sätt som leder dig närmare dina mål, men att du inte har lyckats fullt ut. Nästa gång vi ses ska vi gå igenom en beteendesekvens, precis som vi gjorde i början. Det är för att få fatt i tankarna du har precis innan du gör det här som du nu ångrar. Då kan du hitta bättre ersättningstankar. OMKRIM 5/2016 Överst. Trots att många fler klienter finns inom frivården än i fängelse, är verksamheten fortfarande okänd för många. Även för domstolarna som dömer ut straffen. Därför berättar frivårdarna ständigt om sitt uppdrag. Idag var nämndemän från tingsrätten på informationsmöte med Sinisa Ceho. Maria är med på detta och ska förbereda sig till nästa träff. Efter mötet med Maria har Elin Thörnqvist tid att prata med Omkrim en stund. För mig som inte jobbar med klienter kan det se tröstlöst ut. Hur ska Maria få ordning på sitt liv efter så lång tid? – Man måste veta hur förändring fungerar. Det tar tid, man måste traggla om saker, säger Elin Thörnqvist och fortsätter: – Mina klienter säger ofta att de har träffat många viktiga och kloka personer inom Kriminalvården, men att de inte varit redo för den stora förändringen just då. En kille som kommit på rätt köl berättade att uppsökaren som han träffade på häktet för fem år sedan sådde ett frö som legat och grott inom honom ända sedan OMKRIM 5/2016 ”Man kan skratta åt att vi tycker att fikastunden är så viktig, men det är ett bra sätt att känna att vi är en grupp som jobbar mot samma mål”, säger Elin Thörnqvist. ”Vi skämtar och har kul, men pratar jobb också. Om någon slutar komma på fikat försöker vi vara vakna och se hur kollegan mår.” dess. Den uppsökaren fick inte se frukten av sitt arbete, men det är dödshäftigt att få vara personen som är där när det händer. – Så det är viktigt att tänka att det man gör påverkar på lång sikt, och ännu viktigare att alltid behålla tanken på att människan faktiskt kan förändras. Samtidigt med alla klientmöten mellan enskilda klienter och frivårdsinspektörer, händer mycket annat på kontoret. Just idag har alla programledare sitt stora månadsmöte. Där pratar de både om hur den övergripande organisationen ska se ut kring behandlingsprogram för klienterna, samt hur de själva mår just nu. – Vi är måna om varandra i programteamet. Under behandlingar kan man få höra väldigt svåra historier, och själv bli nedtyngd. Därför är det viktigt att ha teamet som en ventil. Det säger programledare Lotta Derestam, som bland » 19 Tid för värdefulla möten » »Återfallsförebyggande arbete är mest framgångrikt när det genomförs i klientens vardagsliv.« 20 annat håller i behandlingsprogram för sexualbrottsdömda klienter. Programledarna har huvudfokus på att leda behandling för klienterna, medan frivårdsinspektörerna ansvarar för personer med skyddstillsyn och de som är villkorligt frigivna. Det är vanligt att samma klienter träffar både programledare och inspektörer, därför är det viktigt med samarbete. Idag träffas gänget som arbetar med män som är dömda för våld i nära relation. De går igenom alla klienter de har på gång. De träffar misstänkta personer redan i häkte för att göra personutredning och för att se om de kan vara lämpliga för att genomgå Idap – behandlingen för den här målgruppen. – Hörde ni att domstolen dömde Esa till fyra månaders fängelse istället för frivård? frågar Sinisa Ceho. De andra i gruppen suckar. Esa var ju jättemotiverad och hade äntligen ordnat upp sin livssituation. Tänk om De som jobbar med dömda för våld i nära relation träffas varje vecka. ”Jag lär mig alltid något nytt i behandlingsarbetet. Både om mig själv och om andra. Man blir ödmjuk”, säger programledare Lotta Derestam, som skyndar till mötet. han hade fått kontraktsvård på frivården med behandlingsprogram inskrivet i domen? Då hade han istället för fyra månader som kanske omkullkastar hans liv fått ett långt stöd i vardagen som han behövde. När frivårdsinspektörerna gör personutredningar på personer som ska dömas, föreslår de också påföljd. När domstolen dömer ut ett kort fängelsestraff istället för en längre frivårdspåföljd blir frivårdsinspektörerna ibland frustrerade. – Då säger domstolen ofta att skyddstillsyn inte är tillräckligt ingripande. Men då tror jag inte att vi har lyckats förklara vad det kan innebära. För vissa är det mer ingripande att fullfölja en skyddstillsyn på ett år, än att få fängelse i några månader. Har vi ett helt år på oss är det större chans att vi hinner arbeta mer med klienten, så att risken för återfall i brott minskar, säger Elin Thörnqvist. OMKRIM 5/2016 Mycket arbete bedrivs enskilt eller tillsammans med klienten. Men personalen jobbar också ihop när det behövs. Internationella uppföljningar visar också just detta: Att återfallsförbyggande arbete är mest framgångrikt när det genomförs i klientens vardagsliv. Men bara om arbetet bedrivs systematiskt och under minst ett halvt år. I fängelse kan de intagna känna sig riktigt motiverade, men det är ute i samhället som saker ställs på sin spets och klienten ska testa sin förmåga till förändring ”på riktigt”. Men frivårdarna vill få fler i samhället att dela det synsättet. Ett sätt att öka kunskapen är så klart att samarbeta med domstol, åklagare, advokater, polis, kommun och andra som är viktiga för klienten. Det ska frivårdsinspektörerna också hinna med. Just idag kommer nämndemännen från tingsrätten på ett informationsmöte med Sinisa Ceho. – De hade tusen frågor och var väldigt intresserade, så det var bra, sammanfattar Sinisa efteråt. O OMKRIM 5/2016 Frivården Norrköping 30 anställda är uppdelade i fyra arbetsgrupper: Verkställighetslaget som arbetar med personutredningar, klienter dömda till skyddstillsyn och med övervakning efter villkorlig frigivning. Programteamet som jobbar med brotts- och missbruksbehandling samt uppsökarverksamhet på häkte. Kansliet med ansvar för administrativa arbetsuppgifter och receptionen ISU-gruppen – arbetar med Intensivövervakning, Samhällstjänst och Utökad frigång. Klienternas namn är fingerade i artikeln. » VÄRT ATT VETA OM FRIVÅRDEN. Läs om några av de viktigaste begreppen. 21 Tid för värdefulla möten 22 Malin Svensson håller i det sista klientmötet som Omkrim lyssnar på. Ännu ett narkotikarelaterat brott. ”Jag känner att det här är ett straff, men samtidigt är det fokus på hur jag ska kunna få just mitt liv bättre. Jag tror att detta är mycket bättre än att sitta i fängelse”, säger klienten. OMKRIM 5/2016 VÄRT ATT VETA OM FRIVÅRDEN FRIVÅRD KONTRAKTSVÅRD Frivården övervakar klienter som är villkorligt frigivna från fängelse, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja. Frivårdens arbete börjar redan när en person misstänkts för brott. Handläggarna gör personutredningar före rättegång för att underlätta för domstolen att välja straff vid fällande dom. Frivården planerar straffet, så kallad verkställighetsplanering. Det gör frivården för alla dömda, även de som ska avtjäna straff i fängelse. Den som dömts får genomgå behandling istället för att dömas till fängelse. Det är ett bindande kontrakt mellan klienten och Kriminalvården som är fastställt av tingsrätten. I kontraktet finns en plan för behandling av det problem som ligger bakom brottet. Det kan vara exempelvis missbruk av narkotika/alkohol, våldsbenägenhet och spelberoende. För att kontraktsvård ska bli aktuellt, måste klienten inse att hen har ett problem och vara villig att genomgå behandling för att förändra sitt beteende. Det kan vara på behandlingshem eller i öppenvård. Klienter kan även dömas att gå Kriminalvårdens behandlingsprogram, då sker möten på frivårdskontoret. SKYDDSTILLSYN Den dömde ställs under övervakning i ett års tid, och därefter en prövotid på två år. Den som dömts till skyddstillsyn bor hemma och har regelbunden kontakt med frivården. Frivården samverkar med andra myndigheter och instanser. Målet är att den dömde ska återanpassa sig till samhället och inte återfalla i kriminalitet. Många klienter genomgår behandlingsprogram under övervakningen. Under prövotiden ska den dömde rätta sig efter de regler och föreskrifter som ingår i domen och efter bästa förmåga försörja sig. FOTBOJA Den som är dömd till högst sex månaders fängelse kan ansöka om att avtjäna straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det innebär att den dömde avtjänar straffet i sin bostad med en fotboja. Under tiden kan personen fortsätta arbete eller studier. Frivården ansvarar för kontroll av den dömde. SAMHÄLLSTJÄNST ÖVERVAKNINGSNÄMND Om en klient brutit mot någon föreskrift som de är skyldiga att följa, anmäler frivården det till övervakningsnämnden som beslutar om åtgärder. Åtgärderna varierar beroende på hur allvarlig mis�skötsamheten är. Nämnden kan besluta om att förlänga övervakningstiden eller lämna föreskrifter om tätare kontakter eller behandling. Dessutom kan nämnden ge klienten en varning. Om en skyddstillsynsklient ändå inte sköter sig kan ärendet återredovisas till åklagaren. Då kan det bli ny rättegång och klienten riskerar fängelsestraff. Är klienten villkorligt frigiven kan dagar av den medgivna friheten förverkas, vilket innebär att klienten får åka tillbaka till anstalten för att avtjäna dessa dagar. Det finns övervakningsnämnder i hela Sverige. Domarnämnden utser ordförande och vice ordförande. Nämnden består dessutom av tre lekmän som utses av landstings- eller kommunfullmäktige. Ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete som den dömde gör på sin fritid. Domstolen kan döma ut mellan 40 och 240 timmars samhällstjänst. Frivården bedömer i personutredningen om klienten klarar av att göra samhällstjänst. OMKRIM 5/2016 23 FRIVÅRD I FOKUS Nils Öberg besöker i höst flera frivårdskontor med två avsikter: Att få synpunkter på de senaste organisationsförändringarna och att be personalen om hjälp med att flytta fram frivårdens position i samhället. »Måste synas och höras mer« ELISABET JÖNSSON / T E XT & F OTO V id besöket på frivården i Linköping var uppslutningen av de anställda stor. I samtalet berättade personalen bland annat om arbetet med Krimstics och hur de nya verktygen gör att klientsamtalen kan fokusera på kriminaliteten. Mötena har blivit mer professionella och givande, för både frivårdsinspektören och klienten. Generaldirektören beskrev de senaste årens förändring och några av idéerna bakom. Han poängterade att genom att skruva på organisationen kan Kriminalvården nå närmare sin fulla potential. – Vi ska fortsätta kalibrera och utveckla. Nils Öberg berättade att fokus nu ligger på att ro i land de projekt som 24 har dragits igång. Personalen ska ha förutsättningar att göra sitt allra bästa jobb. För resultaten kommer: – Vi har levererat en världsnyhet i det tysta, och det handlar om återfallen i brott. Tidigare återföll cirka 40 procent av klienterna i brott som gav en ny kriminalvårdspåföljd. Men nu har siffran ändrats. – De senaste dryga tio åren har återfallen minskat med ungefär en procentenhet per år. Nu ligger vi alltså strax över 30 procent. Det betyder att vi gör någonting rätt! – Vi har en kriminalpolitisk idé som fungerar, med ledord som struktur, evidens och klientnära samtal. Här kom generaldirektören in på sitt nästa ärende. – Vi vet att mycket av de glädjande resultaten beror på ert arbete i frivården. Det är svårt att komma hela vägen med klienterna med korta fängelsestraff, en frivårdspåföljd ger ofta mer. Men det är få ute i samhället som vet vad frivården gör. Det är inte acceptabelt. Vi måste sätta frivården på den nationella kartan. I det här arbetet krävs arbete på alla fronter, menade Nils Öberg. Medan han träffar lagstiftare, skriver debattartiklar och diskuterar ämnet i sina forum, hoppas han att också frivårdens personal får möjlighet att synas och höras mer. – Vi måste bli bättre på att berätta hela historien. Det är lätt att prata om vården i kriminalvården, men det gör att många ser frivården som mindre ingripande. Vi måste också sätta ord på instruktioner, regler och det som ska vara ett straff. O OMKRIM 5/2016 FRIVÅRD I FOKUS Kiruna 86 mil Sundsvall Annikas chefskap sträcker sig 86 mil Att jobba som frivårdschef i ett område som sträcker sig från Sundsvall i söder till Kiruna i norr innebär många utmaningar. Men enligt Annika Jonsson är inte de geografiska avstånden den största prövningen. » OMKRIM 5/2016 25 FRIVÅRD I FOKUS »Många ville ta del av hur vi har tänkt och gjort. Umeå har lyfts fram för att vi har varit tidigt ute. Personalen var intresserad och delaktig.« Å S A ST U B B F Ä LT / T E XT & FOTO » Själv känner jag att det är mycket lättare att förklara vad frivården gör nu än för tio år sedan.« 26 D en stora utmaningen för mig är att vara chef för fyra väldigt olika typer av kontor. När vi gick in i den nya organisationen blev det tydligt att det hade sett ut på helt olika sätt i regionen. Landet är avlångt, vi har olika förutsättningar, det finns små kontor och det finns stora kontor, men de lokala förutsättningarna får inte bli regel. Klientens verkställighet ska hanteras likadant i Sundsvall som i Luleå, säger Annika Jonsson, frivårdschef för Norra Norrland. Frivården Norra Norrland sträcker sig över ett stort geografiskt område med ungefär 75 medarbetare totalt. Storleken på kontoren varierar. Till frivården Norra Norrland hör Umeå, Sundsvall, Härnösand och Luleå. Till Luleå-kontoret hör lokalkontoren i Gällivare och Kiruna. Mellan det sydligaste kontoret i Sundsvall och det nordligaste kontoret i Kiruna är det ungefär 86 mil med bil. Som frivårdschef får Annika Jonsson resa väldigt mycket och tillbringar sammanlagt mer tid på andra ställen än på hemmakontoret i Umeå. – Här är vi ju vana vid avstånden så de är inte något stort problem, men det är klart att det gör att man måste tänka annorlunda än i vissa andra regioner. De som är vana vid att ha frivårdschefen i samma lokal får tänka om. I den gamla organisationen låg verksamhetsställena nära varandra och det gick att åka mellan dem med kort varsel, nu är det många som har långt att åka. Jag kan ju inte från den ena timmen till den andra åka runt mellan kontoren, säger Annika Jonsson. Frivården genomgår en stor förändring i och med Ny VSP (Ny verkställighetsplanering) och MF18 (Modern Frivård 2018). Projektet Ny VSP har som mål att åstadkomma konkreta och mätbara förbättringar i verksamhetens VSP-arbete. Målet med MF18 är att utforma en mer enhetlig, trovärdig och rättssäker frivård. Under sin tid som kriminalvårdsinspektör för frivården Umeå drev Annika Jonsson igenom många förändringar. Frivården Umeå anses ligga i framkant när det gäller att organisera sig utifrån arbetet med Ny VSP och MF18. Från årsskiftet har frivården Umeå delat in frivårdsinspektörerna i tre olika processroller utifrån vilken del av verkställighetsplanen de jobbar med. De tre rollerna är utredare, planerare och koordinator. – Vi funderade på hur vi skulle dela in oss om vi specialiserade oss inom olika områden och det resulterade i tre team där olika processroller ingår. Frivården Umeå gick över till den här organisationen i januari i år. Tanken är att arbetet ska bedrivas i enlighet med den nya VSP:n som kom i oktober. Arbetet gentemot klienten fortsätter, skillnaden är hur vi har organiserat oss kring de olika arbetsuppgifterna. Annika Jonsson menar att man inte kan organisera sig exakt likadant på alla ställen, utan varje kontor måste tänka utifrån sina egna förutsättningar. Men genom att se på Umeå kan de reflektera över hur de ska göra på sina egna kontor. – På Norrlandskontoren har de flesta frivårdsinspektörerna gjort allt. Nu ska de gå från att vara generalister OMKRIM 5/2016 till att bli specialister i sina processroller. Jag presenterade vårt arbete på en konferens i mars för alla kriminalvårdsinspektörer och kriminalvårdschefer och reaktionen var att inte så många hade börjat fundera på hur de skulle organisera sig. Många ville ta del av hur vi har tänkt och gjort. Umeå har lyfts fram för att vi har varit tidigt ute. Personalen var intresserad och delaktig. Nästa steg har varit att jobba ihop sig i teamen och hitta bra rutiner och arbetssätt. Annika Jonsson tycker att det finns en stor styrka i Kriminalvårdens nya organisation. Tidigare kunde frivårdskontor, häkten och anstalter ingå i samma verksamhetsområden, nu har frivården sina egna. – Nu kan vi fokusera på frivårdsfrågor och lyfta sånt som det inte har funnits utrymme för förut. Vi får plats i organisationen och får ta del av den kompetens som finns på nationell nivå. Det finns en mottagare att lyfta frågor till, förut upplevde jag att det saknades. Nästa utmaning är att få ner det konkret på verksamhetsnivå så att det gagnar frivårdsinspektörerna. Men jag har också förståelse för att det kan ta tid att se konkreta förändringar av att frivården är en egen avdelning. Annika Jonsson chefar för Norra Norrland sedan förra året, men hennes historia i Kriminalvården sträcker sig ända tillbaka till slutet av 1980-talet. Hon berättar om hur det var när hon började i frivården. Hur hon och en kollega åkte hem till en klient som var dömd för våld mot en socialsekreterare. – Han vägrade komma till frivården och vi åkte då OMKRIM 5/2016 hem till honom. Vi satt i hans rökiga vardagsrum och pratade medan han satt och drack. Det ansågs inte vara något konstigt, det hade nog varit märkligare om vi vägrat åka. Vi hade inga larm, vi såg bara till att inte ta av oss skorna ifall vi skulle bli tvungna att ta oss ut snabbt. Dessutom var vi ju två. Vi satt där när han mådde jättedåligt och var väldigt instabil. Det skulle aldrig någon behöva göra idag. – Då skulle vi inte prata med klienterna om kriminalitet. Jag fick lära mig att ”läs inte akten, du får förutfattade meningar. Det är bättre att klienten är ett oskrivet blad.” Då tog man emot sin klient inne på kontoret oavsett om han var nykter eller inte. Man gjorde hembesök hos klienterna, det fanns inget uttalat säkerhetsarbete. I den slutna kriminalvården har det varit ett stort fokus på säkerhet, i frivården har det arbetet varit eftersatt under lång tid. I frivården har vi många duktiga medarbetare som är väldigt bra på att bemöta klienterna, men det är inte alltid säkert att det räcker. Frivårdschef Annika Jonsson var tidigt ute med att organisera arbetet utifrån Ny Vsp. Frivården är fortfarande ett okänt begrepp, menar Annika Jonsson. – Det är många ute i samhället som inte vet vilket kvalificerat arbete som bedrivs. Själv känner jag att det är mycket lättare att förklara vad frivården gör nu än för tio år sedan. Det är en helt annan nivå och en annan professionalitet hos frivårdinspektörerna. Jag tycker att frivården har utvecklats till att bli en stark kompetensbärare som kan väldigt mycket om den typen av klienter vi har. O 27 Flest klienter finns i frivården Kriminalvårdens klienter utreds, behandlas och verkställer straff i frivård och anstalt. De flesta klienter återfinns i frivård. Siffrorna visar antalet klienter och hur de var fördelade 1 oktober 2015. Skyddstillsyn: 6 792 30 Utökad frigång: 136 Fotboja: 230 Halvvägshus: Villkorlig dom med samhällstjänst: I frivård 11 610 859 klienter I anstalt 4klienter 292 28 Villkorlig frigivning: 3 563 OMKRIM 5/2016 FRIVÅRD I FOKUS/KORTA NYHETER UTBILDNING NYTT VERKTYG Gemensam utbildning för lekmannaövervakare Bedömning lättare med PU-R Nu lanseras en enhetlig utav en powerpointpresentation bildning för alla som vill bli med talmanus och det finns övervakare. en instruktion för olika sätt – Tidigare har varje att lägga upp utbildningen frivårdskontor tagit fram efter lokala behov, säger sitt eget koncept och Marie Järsjö. flera av dem har legat till Så många klienter som grund för det här materimöjligt som står under alet, säger Marie Järsjö, övervakning i frivården, på frivårdsavdelningen på ska även få en lekmanna- huvudkontoret. övervakare. De ska vara ett Det nya utbildningsmaterialet Marie Järsjö. stöd, en förebild och visa på ett är tänkt att användas av frivårdsinalternativ till en kriminell livsstil. spektörer och kommer att uppdateras Det finns inga krav på särskild och utvecklas vidare via huvudkontoret. förutbildning eller bakgrund för att bli – Nu avlastas de lokala frivårdskontolekmannaövervakare, mer än ett genuint ren från att behöva skapa och uppdatera intresse för människor, sunt förnuft och sina egna material. Utbildningen består uthållighet. De frivårdsinspektörer som utför personutredningar av icke dömda personer på uppdrag av tingsrätterna, ska få ett nytt instrument för att göra enhetligare riskTina Sirén. bedömningar. Det nya verktyget heter PU-R – personutredningar med riskbedömning – och ska nu börja utvecklas. Tina Sirén på Instrumentcentrum på huvudkontoret är projektledare. – Det här instrumentet är jätteefterfrågat inom frivården. Det ska bli ett stöd vid bedömning av påföljdsfrågan för dem som inte är dömda. Ett system där utredaren enkelt fyller i vissa statiska faktorer, som tidigare kriminalitet och annan antisocial historia. Frågorna hämtas troligen från det nya bedömningsinstrumentet RBM-B. När uppgifterna är registrerade får utredaren en automatisk bedömning av hur stor risken är för återfall i brott, och lämplig påföljd kan föreslås till tingsrätten. Planen är att PU-R ska driftsättas med ett eget systemstöd under 2018. Innan dess ska instrumentet testas i ett pilotförsök. KRIMSTICS Godis för stort engagemang Projektledare Sarah Åhlén, hur går arbetet med att implementera Krimstics i frivården? – Det går bra! Vi är inne på vårt näst sista implementeringsår och har hittills utbildat ungefär 400 frivårdsinspektörer. Vi har även 18 lokala Krimsticscoacher som ska handleda sina kollegor, några gör det redan idag och på ett utmärkt sätt. Ni har nyligen sammanställt en resultatredovisning, vad säger den? – Vi har, med hjälp av regionernas frivårdsexperter, tagit fram en rapport. Vi har tittat på ett antal stickprovs- ärenden, för att se om det går att följa hur frivårdsinspektörerna arbetar med Krimstics med klienterna. Vi har sett bra och tydliga exempel i dokumentationen på hur man lyckas omsätta RBM-principerna i sitt praktiska arbete. – Vi konstaterar också att införandet av Krimstics som arbetssätt går framåt och att vi är på väg att införa den på alla frivårdskontor, vilket är vår målsättning. Även majoriteten av alla Krimsticsansvariga chefer ute i verksamheterna är nu utbildade, vilket bäddar för att de kan ge rätt stöd till frivårdsinspektörerna. OMKRIM 5/2016 Vilka förbättringsområden ser ni? – Det har i vissa fall varit svårt att följa klientarbetet i dokumentationen. Men vi är övertygade om att det nya systemstödet för VSP, som infördes i oktober, blir en bättre hjälp för personalen. – Vissa frivårdskontor har även haft stor personalomsättning, som påverkar kontorets handledningsgrupper negativt. – Vi ser också att det inte Vad händer framöver? alltid finns en RBM-B gjord i – I höst har vi grundutbildalla ärenden, eller att konningar, en extrautbildning taktfrekvensen ibland inte och ett antal fortbildningar. är följsam till de viktiga Vi fortsätter vårt coacharbete parametrarna. Men vi kan och att handleda och stötta friäven se att de som arbetar vårdsinspektörerna, som gör ett med ungdomar i större helt otroligt jobb med klienterna. utsträckning träffar dem i Det hör vi på de bandinspelningar enlighet med rekommendationerSarah Åhlén. som skickas in till oss. na – jättebra! – Vi vill passa på att förmedla – Och samma sak här: I och med det mycket ”godis” (beröm på Krimsticsspråk) nya systemstödet blir det obligatoriskt till alla i frivården som vi på olika sätt möter, att genomföra en RBM-bedömning inför och som uppvisar ett sådant stort engagefastställandet av VSP, och att utifrån den mang för klienterna. Det är imponerande! besluta om kontaktfrekvensen. – Sammanfattningsvis vill jag tillägga Fotnot: RBM-B = ett nytt instrument för bedömning att vi måste respektera att det tar tid att av risk för återfall i brott, kriminogena behov och hitta delvis nya sätt att jobba, men att vi mottaglighet för återfallsförebyggande insatser – är på god väg. Risk, Behov, Mottaglighet. 29 REPORTAGE KATA R I N A L U K S E P P / T E XT & F OTO E M M A H A N Q U I ST / I L L U ST RAT I O N Att månad efter månad sitta isolerad på ett häkte på obestämd tid kan enligt FN och Europarådet liknas vid tortyr. Det menar även gruppen av isoleringsbrytare på häktet i Helsingborg. De tar sitt uppdrag på största allvar - vilket har förändrat stämningen i hela huset. » 30 OMKRIM 5/2016 Hjälp mot knocken på häktet OMKRIM 5/2016 31 REPORTAGE »Det är lugnare i huset sen vi kom. Det går åt mindre medicin och på helgerna har vi förhindrat flera incidenter.« D e långa häktningstiderna med restriktioner får fruktansvärda konsekvenser för häktade personer, berättar Erik Gullbrantz som ingår i gruppen om sex personer med uppdrag att bryta de intagnas isolering. – Efter fyra, fem, sex månader i isolering bryts man ner som människa och blir likgiltig. De intagna säger saker som ”Döm mig till vad ni vill, jag orkar inte längre”, ”Jag skiter i om det blir fem år på Kumla, bara jag kommer ut ur den här cellen”. Gruppen är enig om att deras uppgift är att bryta den negativa spiralen och få klienterna i bra skick för att kunna genomföra rättegången. När rättegångsdagen kommer ska de vara nyrakade, bära bra kläder och orka sitta i rätten under åtta timmar. I ett tidigare tema i Omkrim (humanare häkte) efterlyste häktade Erik som suttit med restriktioner i sju månader en förstående människa med hjärta som hade avsatt tid att prata med honom. Gunnar Elison hörde av sig till Omkrim: ”Det är precis den samtalskontakten vi erbjuder på häktet Helsingborg!” Det var i samband med nedläggningen av anstalten Berga i november 2015 som Gunnar Elison, 64, fick frågan om han ville arbeta med isoleringsbryt på häktet. Jodå, men Gunnar ville mer än att fördriva tiden med yatzyspel. Terapeutiska samtal och mer mänsklig kontakt såg han som helt nödvändigt. Nybyggda lokaler, rutiner eller utbyggd säkerhet är inte tillräckligt för att ge klienterna en rättssäker behandling. En människa som bryr sig, har tid och kan besvara klienternas frågor måste till. – Det kvittar vad du säger de två första dagarna, klienterna är i chock, i ett djupt kristillstånd. Det tar tid – först efter en vecka, tio dagar, börjar de fråga oss. De som aldrig varit med om detta tidigare kan inte riktigt ta till sig skriftlig information, trots intern-tv och broschyrer. En klient beskriver sin upplevelse så här: ”Efter elva månader med restriktioner säger jag att detta är en sofistikerad ondska. Interiören är fin och maten god. Men ingen bryr sig, ingenting sker för att utreda mitt påstådda brott. Förundersökningsledaren har gått i pension och ingen från polisen har hört av sig på åtta månader. Jag har vandrat på flykt i månader och bott i flyktingläger i tolv år under mycket svåra förhållanden, men det här är den värsta tiden i mitt liv.” Isoleringsbrytarna är alltid överens om var behoven är som störst och tillsammans fördelar de sin tid med 32 klienterna. Första-gångarna, utländska medborgare och kvinnor är speciellt utsatta. Men alla intagna erbjuds samtal. De kan också erbjudas spela schack, alfapet eller yatzy, baka en kaka eller spela pingis i den ljusa idrottshallen. För dem som inte kan språket är aktiviteterna enda möjligheten att syssla med något annat än väntan. Verksamheterna blir en ventil för frustrationer, ledsamhet och oro. – Vi isoleringsbrytare desarmerar potentiella bomber. Vi motarbetar hatiska krutpaket, antipati mot åklagare, poliser och kriminalvårdare. Det är annars något som gror om du sitter isolerad i månader, säger Gunnar Elison. Han ser vikten av att klienter får lätta sitt hjärta efter en omtumlande rättegångsdag. Något som de betalda försvararna inte alltid ser som sitt uppdrag. – Det kan vara tuffa rättegångar, där man visar bilder av sargade kroppar och obduktioner. Du blir grillad av en åklagare som avslöjar allt in i minsta detalj inför din familj och dina vänner och du har ingenstans att ta vägen. Att klienten får prata av sig och får lite ro i huvudet innan läggdags och nästa rättegångsdag handlar för mig om rättssäkerhet. – Alla har rätt att försvara sig. Men tar du bort all självkänsla och självrespekt hos klienten är han eller hon mentalt slut efter sex månaders isolering och hänger på repen likt en utslagen boxare när åklagaren ställer de nödvändiga frågorna. Efter en trevande inledning där Gunnar Elison var ensam med uppdraget, har häktesledningen nu avsatt sex tjänster som arbetar isoleringsbrytande. Övrig personal har uppfattat och accepterat att gruppens uppdrag är klienterna. Inte minst sedan de märkt av de positiva förändringar som skett på arbetsplatsen. – Det är lugnare i huset sen vi kom. Transporterna till psykakuten är färre. Det går åt en mindre mängd medicin och på helgerna har vi förhindrat flera incidenter. Vakthavande säger gång på gång att det är mycket mindre tillsyn i observationscellerna tack vare att vi finns. Det är lugnt och sansat i huset, och insatsstyrkan behöver rusta alltmer sällan, säger Mikael Johansson. Positiva reaktioner har även kommit från tingsrätten i Helsingborg och Advokatsamfundets representanter som märker att klienterna är förberedda och redo att ta itu med rättegångarna. Liksom JO som under sin inspektion noterat att klienterna är positiva. O » OMKRIM 5/2016 Häktet Helsingborg har 120 platser. Isoleringsbrytarnas uppdrag är att bryta de intagnas isolering. Gruppen består av en drogterapeut och erfarna kriminalvårdare, alla med lång erfarenhet av klientnära arbete från anstalt och frivård. Gunnar Elison, Britt Gürcan, Erik Gullbrantz, Mikael Johansson och Mats Eriksson. OMKRIM 5/2016 33 REPORTAGE Isoleringsbrytarna tycker till om... ... kvinnors situation Generellt mår kvinnorna sämre än männen. De är ofta sekundära gärningspersoner. Att bli häktad och anhållen är en traumatisk upplevelse. Kanske polisen har kommit hem till dem och hittat mannens eller sonens vapen och knark i byrålådan. Kvinnor som är mammor har extra svårt för restriktioner och känner skuld varvat med ilska och besvikelse. Vi lägger många timmar på att samtala med kvinnorna. ... nedbrytningen Häktning sker av tingsrätten för två veckor i taget. Förstagångarna tror att de kommer att sitta häktade i två veckor, men ofta förlängs häktningen. Omhäktningsförhandlingar sker var fjortonde dag och varefter månaderna går skapas meterlånga anteckningar i daganteckningarna. Vi märker hur förväntningarna stiger och faller inför varje omhäktningsförhandling. Efter fem, sex månader blir monotonin total och den intagne börjar tappa hoppet. Fjorton dagar till nästa omhäktning. ... en vanlig dag Häktespersonalen ger klienten möjlighet att återhämta sig inför nästa rättegångsrond. När man går in till en klient på morgonen är man ful�laddad som ett batteri. Finns man inte där för klienten så märker de det direkt. Efter ett samtal där klienten gråter hejdlöst får man boka in ett något mindre krävande möte på eftermiddagen. Vi avlastar varandra. Men många klienter är roliga och spännande vilket gör det möjligt för oss att ladda upp oss. ... distanstagande Distanstagande är vanligt bland häktespersonal och det motiveras ofta med tal om säkerhet, men personalens distans kan också vara ett sätt att orka med jobbet psykiskt. Ett exempel på distansering är att alltid kalla klienter för cellnummer. ”37:an ska på promenad”. Isoleringsbrytarna använder alltid den intagnes namn vid klientkontakter. – Jag pratar med en människa och den människan heter något. Jag väljer att kalla den personen för vad den vill bli kallad, säger Erik Gullbrantz. ... åklagarnas roll Det är svårt att hitta klienter som kan samsitta. Åklagarna ställer så hårda, ofta orimliga krav. En klient satt isolerad i ett år. Hon fick inte sitta med någon som pratade svenska, turkiska eller engelska, vara från södra Sverige eller tillhöra samma brottsmålsgrupp. Vi befinner oss i Skåne, det finns alltså ingen hon kan sitta med. 34 OMKRIM 5/2016 GRUPPENS FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR 1 Ett tv-rum med filmer och nyheter på olika språk. Tillgång till utbildningsradions utbud och andra kanaler som stödjer Bättre ut vore toppen. En arabisk tv-kanal skulle ha en lugnande effekt då det finns många utvisningsärenden bland arabisktalande. 2 Isoleringsbrytarna hjälper de intagna att sortera tankarna. – De långa häktningstiderna med restriktioner är ett hån och får folk att bli förbannade, säger Gunnar Elison. Han anser att blivande åklagare under sin utbildningstid borde få prova på att sitta på häktet för att veta hur det känns. ... gruppens styrka Vi har jobbat på anstalt och kan anstalt. Kanske 90 procent av klienterna i häktet är på väg till anstalt. Vi kan hjälpa till och förklara hur livet på anstalt ser ut. I Gävle har de 12-steg, vill du jobba med trädgård kan Tygelsjö vara ett alternativ. Klienten blir lättad av att kunna planera för framtiden. ... uppsökarna, NAV, produktionsledarna, sjukvården, ungdomsansvariga och andra Vi samarbetar bra med alla personalgrupper. Uppsökarna är först in till klienterna och arbetar med screening av missbruk, våld i nära relationer och sexbrott. De berättar för oss om språkkunskaper och behov. Prästerna säger att vi avlastar dem och att det blir mindre panik i deras möte med klienterna. Vi kan förmedla till sjukvårdarna om klienter som är på väg in i psykos eller depression. De ungdomsansvariga har mycket folk måndag till fredag, men på helgerna kan de behöva hjälp av oss. Förlägg fler arbetspass för isoleringsbrytarna till helgen. Under helger är verksamheten mer sårbar och många nyhäktade kommer in på fredag eftermiddag. På helgen händer ingenting, men då drar man ner på personal och stänger gymmet för städning. De intagna äter kvällsmat 15.30. Det är absurt att säga god natt vid inlåsningen klockan 16 en fin sommarkväll. Det blir långa timmar fram till upplåsning. 3 Vi vill ha mångfald i gruppen. Vi får ett helt annat resultat med fler kvinnor i gruppen, just nu har vi en. Språket är ytterligare en barriär. Gruppen skulle förstärkas med en arabisktalande person och någon som behärskar de baltiska språken. 4 Handled personalen! Vi finns för människor i djup livskris och kommer så nära en människa man kan komma. För att jobba professionellt behöver vi handledning, vilket vi saknar just nu. ... nytt lagförslag med tidsbegränsad häktestid Gruppens uppgift: Att bryta den negativa spiralen. OMKRIM 5/2016 Vi förstår att vissa utredningar tar tid att utreda. Men idag tar enkla saker som fingeravtryck eller att undersöka en mobil månader för NFC, Nationellt Forensiskt Centrum. – Det nya förslaget med en tidsgräns på sex månader är bra. Jag hoppas att det blir svårt att få till en förlängning, säger Erik Gullbrantz. O 35 Kamratskapen får oss att stanna 36 OMKRIM 5/2016 REPORTAGE Personalen är Kriminalvårdens viktigaste resurs. Att få erfaret folk att jobba kvar i en föränderlig tid är inte lätt. Men vilka vet bäst hur man kan göra, om inte de som valt att vara kvar hela vägen fram – och lite till? ELISABET JÖNSSON / T E XT & FOTO Gemenskap och många glada skratt. Det tycker Österåkers och Täbys arbetande pensionärer är viktigt på jobbet. De har inget emot att posera i en lite barnsligare miljö. OMKRIM 5/2016 F redrik Thunberg är chef för anstalterna Österåker och Täby i Stockholmsområdet. Liksom alla kriminalvårdschefer i storstadsområden brottas han med en ökande personalomsättning. Men istället för att fundera på varför personal slutar, valde han den här dagen att fokusera på varför människor stannar kvar. För att få bästa möjliga hjälp bjöd han in ett speciellt gäng: seniorer som fortsatt jobba på timme efter pensioneringen. – När jag började här skulle jag bara vara över sommaren, men jag kände direkt att jag hörde hemma här. Från den dagen jag kom var det bra sammanhållning i arbetsgruppen. Det är ett speciellt jobb och man träffar speciella människor, och det gäller både personal och intagna. Det är mötet med människorna som får mig att stanna. Det säger Ingvor Andersson, en av de nio pensionärerna i den verbala och engagerade gruppen. Fredrik Thunberg förklarar sina tankar kring att bjuda hit just den här gruppen. – Folk säger ofta att så mycket sitter i väggarna på en anstalt. Men det gör det ju inte. Det sitter i människorna! Alla värderingar och all kultur bärs av oss. Alla papper och beslut blir meningslösa om ingen arbetar efter dem. Allt kräver kunskap och erfarenhet. Det tar tid att på djupet lära sig att bli en bra kriminalvårdare. – De unga som börjar nu vet inte på samma sätt vad livet har för utmaningar och vad som går att förvänta sig av en arbetsgivare. Därför frågar jag er vilka saker som är viktigast? Vad har fått er att stanna? Vad var bättre förr? Hans Wahlgren säger att det som drivit honom i alla år är engagemanget för klienterna. – Jag har jobbat som uppsökare och det är nog det roligaste jag har varit med om. Att vara ensam med klienterna, när de inte spelar några roller inför någon, och diskutera de viktigaste frågorna är otroligt givande. Det är viktigt att hitta personal som brinner för att jobba med klienterna och deras problematik. Har man inte det intresset blir jobbet här ganska arbetsamt. Samhällsengagemanget och ett brinnande intresse för det återfallsförebyggande arbetet kommer många in på. Men flera nämner också vad det gör med en själv. – Det är en process. När jag skapar en relation med en intagen händer något med mig själv. Vem hade jag varit om jag inte hade jobbat här? Vilken människosyn och vilket sätt att se på det avvikande hade jag haft, funderar Torbjörn Bengtzon. Det är lätt att fastna i vad som var bättre förr, men det kan vara nog så konstruktivt. Vissa saker kanske går att införa igen. – Med viss sorg känner jag att det har blivit hårdare nu, säger Eva Lodenius. – Ja, på något sätt är det som att vi blir inpräntade att de intagna är farligare nu. Men det är ju samma personer, säger Lilian Rosenqvist. Delaktigheten i klientens hela resa är något som många saknar i dagens kriminalvård. – Det är inte bra att avdelningspersonalen blivit bortkopplad från behandlingsprogrammen. Det räcker inte att träffa behandlingspersonal ett par gånger i veckan, hela miljön måste stödja klientens utveckling, säger Eva Lodenius. – Delaktigheten är otroligt viktig. Förr var vi med mer i arbetsdrift och skola och man hade helhetssyn på verksamheten, lägger Inger Thun Eriksson till, och många håller med. – Det är viktigt att ha tiden och mandatet att ha riktiga samtal med klienterna, inte bara kryssa i frågor i en VSP. Jag kan ha helt andra samtal nu, när jag är som en farfar för klienterna, än när jag var 25 och kanske mer kändes som en konkurrerande lillebror, säger Torbjörn Bengtzon. Fredrik Thunberg försöker få hjälp att sammanfatta eftermiddagen, men först berättar han vad som får honom att stanna: – Att det är så svårt! Jag brukar ofta tröttna på saker när jag väl lärt mig dem, men det här med kriminalvård blir bara svårare och svårare. Jag blir aldrig fullärd och därför inte uttråkad. Många av de erfarna kollegorna instämmer. Att dagarna är olika och att man inte vet vad som ska hända från dag till dag kommer upp som en viktig sak när gruppen präntar ner en sammanfattning av dagens diskussioner. Personlighetsutvecklande, mötet med andra människor, trevliga kollegor och eget ansvar kommer också upp som ledord. Och trots att det kanske var ännu bättre förr är det här gänget överens om att de har och har haft givande jobb. Många på mötet har jobbat i Kriminalvården i mer än 30 år. Nyast i gruppen är Eva Lodenius och Björn Stenberg, som jobbat i ungefär tio år. Hade de vetat att det var så intressant och givande hade de gärna börjat tidigare, säger de. O 37 REPORTAGE Att få rida längs en grusväg i Hälsingland en varm höstdag är som en ljuv dröm för hästintresserade. För intagna Anna är känslan av frihet närapå överväldigande. Hästkursen på Gruvberget har infriat alla hennes förväntningar. » Närmare friheten på Gruvberget KATA R I N A LU K S E P P / T E XT H E N R I K W I T T / FOTO 38 OMKRIM 5/2016 OMKRIM 5/2016 39 REPORTAGE »Självförtroendet växer när man utsätter sig för saker som man inte riktigt behärskar.« Läs mer om kurserna på Gruvberget på sidan 49. Anna heter egentligen något annat. 40 H ur känns det idag då? Alla i personalen från Gruvberget frågar leende intagna Anna om hur hon mår. Vid frukosten bjuder kocken Linus Hult på gröt och en stärkande ingefärashot och undrar om muskelvärken gett med sig. Även om Anna tidigare har skött om och kört in travhästar saknar hon ridvana. Musklerna är ovana och timmarna på hästryggen har bidragit till att hennes gångstil är lite stapplande. – Jag känner mig som Zeb Macahan, säger hon glatt. Anna som avtjänar ett treårigt straff på anstalten Ringsjön njuter i stora drag av sin vecka på den öppna anstalten Gruvberget. ”Underbart!”, säger hon om att bo ensam i ett hus på anstaltsområdet. Hon är inte det minsta rädd eller bekymrad över vargar, björnar eller andra djur. Varje dag har Anna gått eller sprungit ett varv eller två runt motionsslingan. Att inte begränsas utan få gå så långt hon önskar, andas frisk luft och ta sig en näve färska lingon hör till veckans höjdpunkter. De vilda djuren finns där, utanför knuten. Gruvbergspersonalen berättar att området är vargtätt, fyra vargrevir möts i skogarna runt anstalten. Lokaltidningen rapporterade om att en varg dödat en hundvalp i samband med älgjakten, en annan varg bet nyligen ihjäl en bondkatt på gårdsplanen. När vårdare Cameron Jeffrey efter frukosten kör Anna och Omkrim till ridskolan i Edsbyn berättar han att han veckan innan sett en björnhona med tre små ungar från bilfönstret. Men Anna låter sig inte skrämmas, idag är det tredje dagen på hästkursen och hon ska rida ut i skogen på det snälla stoet Millie. Med på ridturen är kriminalvårdare Elin Salmela som håller i hästkursen. Hon är även ridlärare på ridskolan och har tidigare i veckan gett Anna ridlektioner i ridhuset. Anna har lärt sig grunderna och övat på att rida lätt under traven. Examen är en dagsutflykt ut i naturen som idag lyser av höstfärger. Men hästar är så mycket mer än ridning. Innan Anna kan sätta sig upp i sadeln ska Millie borstas av, ryktas och hovarna ska kratsas. Boxen ska mockas, nytt spån ska in och hästarna ska fodras. Ska höet läggas i eller under krubban? Hur hårt ska nosremmen dras? När man gör iordning sin häst lär man sig massor. I stallet råder lugn och ro. Inga högljudda röster hörs utan enbart ljudet av malande käkar och när någon häst frustar till eller rör sig i boxen. – I stallet blir man lugn som en filbunke, säger Elin Salmela. Här på Edsbyns ridskola har hon tillbringat en stor del av sin ungdom. Att vara hästtjej innebär hårt arbete och tidiga morgnar. Att ansvara för djur ger ledaroch organisationsförmåga och med tiden mognad och social kompetens. Självförtroendet växer när man utsätter sig för saker som man inte riktigt behärskar. Det här är första hästkursen på Gruvberget. Till de tio platserna fanns en handfull sökande, men de flesta föll bort och kvar fanns till slut bara en deltagare, Anna. Till nästa år vill Elin Salmela utveckla och utöka kursen. Drömmen vore en 14-dagars kurs för intagna mammor och deras barn. Att ge mammor och barn gemensamma erfarenheter skulle stärka familjebanden. – Att umgås med barnen i stallet är verkligen optimalt. Har man dessutom två veckor på sig blir det en vardag. Det händer saker och uppstår konflikter som man kan lösa tillsammans, på ett naturligt sätt. Anna gör gärna reklam för Gruvbergets kurser. Hon ska ta med sig broschyrer om kursutbudet och berätta för kvinnorna på Ringsjön vad de gått miste om. Hon tror att det råder en okunskap bland Kriminalvårdens personal om Gruvberget. Själv ringde hon till Gruvberget för att få information. Personalen på Gruvberget har å sin sida åkt runt till samtliga anstalter för att marknadsföra kurserna. Men kraven för att få söka har stramats åt, vilket gör att färre intagna är behöriga att söka. För män som söker ska strafftiden vara minst fyra år, för kvinnor minst två år. Dessutom ska den intagne ha genomfört två permissioner med övernattning. O OMKRIM 5/2016 Långtur. Anna rider på Millie och täten tar Elin på hästen Danne. Materialvård. Tränsen ska tvättas av och smörjas in med läderfett. Uppsittning i ridhuset. Att få vara nära stora och varma hästkroppar gör att stressen rinner av ryttarna. I ett stall finns alltid saker att göra. Kriminalvårdare Elin Salmela vill arbeta både med djur och människor. Hon ser samarbetet mellan ridskolan och anstalten Gruvberget som väldigt lyckat. Dessutom är ridskolehästar redan vana att hanteras av olika människor. OMKRIM 5/2016 41 VETENSKAP Nu för tiden tolererar vi inte brott i lika hög utsträckning som förr, utan även mindre allvarliga brott anmäls. Det innebär att allt fler kvinnor anmäls. För ju mindre allvarligt brottet är desto mindre könsskillnad är det. Ju grövre brott, desto större skillnad. KVINNOR DÖMS HÅRDARE ÄN MÄN A N N E J A L A KA S / T E XT K vinnor som döms till fängelse bedöms efter en annan – och hårdare − måttstock än män. Det har att göra med våra föreställningar om kvinnligt och manligt. − Kvinnor blir mer marginalisera- Tove Pettersson, professor vid Stockholms universitet, forskar kring kvinnors kriminalitet, genus och brott. 42 de för att de är dubbelt avvikande, både för att de begår brott och för att de bryter mot förväntningarna om hur kvinnor ska bete sig. För män finns det handlingsutrymme på ett annat sätt, säger Tove Pettersson, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Tillsammans med forskarkollegorna Felipe Estrada, Anders Nilsson och doktoranden Erika Hedlund arbetar hon med forskningsprojektet ”Kvinnors brottslighet som socialt problem”. Det är brett upplagt och ska pågå till 2020. Eftersom det startade i år finns ännu inga resultat. Men bakgrunden är att könsskillnaden i registrerade brott minskar. Män begår fortfarande betydligt fler brott. Men redan för 40 år sedan startade diskussionen om ett minskande könsgap. − Då lanserades jämställdhetshypotesen som sa att kvinnors ökade brottslighet var en av jämställdhetens baksidor. Att för mycket jämställdhet skulle leda till att kvinnor blev mer som män också när det gällde kriminalitet, säger Tove Pettersson. Hypotesen har använts som ett argument mot jämställdhet. Men de minskade skillnaderna mellan män och kvinnor har också undersökts seriöst, framför allt i USA. − Är det så att kvinnor börjat begå mer brott, kanske också våldsbrott? Eller handlar det om en skillnad i reaktion? De amerikanska studierna kom fram till att förklaringen framför allt är en förändring i samhällets reaktion. − Vi tolererar inte brott lika mycket idag utan anmäler i större utsträckning mindre allvarliga brott, sådant som tidigare inte anmäldes. Det gäller inte minst våldsbrott. Det är på många sätt positivt och innebär också att fler kvinnor anmäls. Skillnaden mellan könen är mindre ju mindre allvarliga brotten är. Ju grövre brott, desto större skillnad. Hur det är i Sverige är inte lika klarlagt. Felipe Estrada och Anders Nilsson har sett samma tendens i Sverige; att kvinnors ökande brottslighet främst beror på att mindre allvarliga brott anmäls. − Men detta är inte färdigstuderat och behöver inte utesluta att det också finns en viss beteendeförändring, säger Tove Pettersson. Bakgrunden till den pågående studien om kvinnors brottslighet är att vi har olika föreställningar om män och kvinnor som brottspersoner. − Vi vet inte så mycket om hur det ser ut i ett svenskt sammanhang men tänker att våra föreställningar är betydelsefulla. Både för hur kvinnliga brottslingar uppfattas och bemöts men också för samhällets reaktioner. Studien har ett historiskt perspektiv och undersöker bland annat den svenska forskningen från 1900talets början. Man ska också titta på de statliga utredningar som gjorts och hur media beskrivit kvinnors brottslighet. Jämställdhetshypotesen har en given plats i studien. – En fråga är varför en ökad jämställdhet antas leda till att flickor ökar sin brottslighet och inte tvärtom, till att pojkar minskar sin brottslighet? Könsnormer är sega som sirap. OMKRIM 5/2016 Kort om forskning Varför går det bra för en del? O Varför går det bra för vissa unga som begår brott och sämre för andra? Den frågan ska en studie, som leds av Anders Nilsson vid Stockholms universitet, ge svar på. En årskull stockholmare födda 1953 ska studeras fram till 2006, året då de fyllde 53. Genom databasen Stockholm Birth Cohort Study kan man se vad som hänt dessa 14 294 individer. Där finns uppgifter om inkomst, utbildning, socialbidragsberoende, brottslighet, ingripande från barnavårdsnämnden, hälsa, sjukdom och arbete. Frågor som ska besvaras är bland annat: Vad leder till fortsatt brottskarriär? Vilka faktorer leder till att man slutar med brott? Vilken betydelse har uppväxten, samhällets reaktion på brott och missbruk av alkohol och narkotika? Man hoppas också täppa till kunskapsluckan om hur vägar in och ur kriminalitet skiljer sig mellan män och kvinnor. Partiernas kriminalpolitik O Hur ser de politiska partiernas kriminalpolitik ut och hur har de förändrats över tid? Det är ämnet för Klara Hermanssons doktorsavhandling. Har partierna en egen och sammanhållen linje som inte beror på typ av brott eller kriminalpolitiskt område? Eller förändras deras idéer beroende på vilken brottstyp som undersöks? Den första delstudien, som ännu inte är publicerad, är en analys av valdebatten inför riksdagsvalet 2014. Ojämlik brottslighet Tove Pettersson ser ändå förändringar. Men inte överallt. – Studier visar att kriminella miljöer inte är särskilt jämställda. Det kan hända saker i samhället i stort som inte påverkar dessa grupper. I ungdomsvården säger personalen själv att män oftare än kvinnor provocerar fram konflikter. Också det en följd av genusnormer som lite hårddraget säger att män ska ge order och kvinnor resonera. En studie från Statens institutionsstyrelse, gjord av Sabine Gruber, visar att manlig personal på ungdomsboenden inte alltid tilläts vara orolig och rädd medan det nästan förväntades av den OMKRIM 5/2016 kvinnliga. Och att de män som bröt mot normen fick det tufft. Disciplineringen av män i grupp är ofta hård. Genusnormerna är alltså starka och behöver förändras. Tove Pettersson har gjort en polisstudie som visar hur polisen ofta medvetet jobbar för att rädda ansiktet på den de behöver prata med. Unga killar i grupp kan ha ett behov av att visa sig tuffa inför gruppen och då uppstår lätt en våldsspiral. Genom att ta personen åt sidan slipper man det. – Om man tror att genusnormerna spelar roll för brottsligheten– vilket jag menar att de gör – måste man som personal inom Kriminalvården också titta på sig själv och sina egna värderingar. O O Brottsligheten minskar men rädslan ökar. Denna paradoxala utveckling finns i många länder, bland annat i USA och Västeuropa. Trots att framför allt våldsbrotten blir färre har media, politiker och allmänhet varit överens om att den ökar. Projektet ”Den ojämlika brottsligheten” som leds av Felipe Estrada vid Stockholms universitet och startade i år ska analysera hur brottsligheten ser ut i olika delar av befolkningen och i olika bostadsområden. Samtidigt som konkreta offerundersökningar visar att allt färre har utsatts för brott och allt färre känner sig otrygga har ojämlikheten och bostadssegregationen ökat. Kanske gäller inte den ökade tryggheten alla? Projektet, som pågår till 2019, ska visa om brottsutvecklingen skiljer sig mellan olika samhällsgrupper och/eller mellan resursstarka och resurssvaga bostadsområden. 43 KULTIKRIM MIN BROR TOG DROGERNA Frida Jonsson Boken ger en inblick i hur det kan vara att ha ett syskon som försvinner in i drogernas värld. Hur det känns att stå bredvid, längta, vänta och undra. IGENKÄNNING FÖR UTSATTA SYSKON Frida Jonssons bok om broderns drogmissbruk K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT E R I K H A G L U N D / F OTO F rivårdsinspektör Frida Jonsson, 29, har skrivit en bok om sin bror som använde droger och begick brott. Idag föreläser hon om problematiken med att vara syskon till en missbrukare. Varför har du skrivit boken? – Av flera skäl. Det finns väldigt lite skrivet om syskonperspektivet när det gäller psykisk ohälsa, beroende och kriminalitet. Jag ville skriva noggrant och intressant så det kan ge något och hjälpa andra som är i samma sits. – Jag har också haft ett behov av att sammanfatta min relation till min fyra år äldre bror som dog 2009. Boken är en kärleksförklaring till Christoffer. Jag ville också ge min sambo och mina framtida barn en bild av min bror, som de ju aldrig har träffat. Det fanns en stress och rädsla hos mig att jag skulle glömma vissa delar, och det var en lättnad att få ner en samlad bild. Vem vänder boken sig till? – Till dem som har syskon som har det svårt. Det spelar inte så stor roll vad det är för svårigheter, cancer, utvecklingsstörning eller något annat, min upplevelse är att vi syskon går igenom liknande processer som kan ge samma effekter som i en syskonrelation där det förekommer missbruk. Om syskonet dessutom utsätter sig själv och övriga familjen för faror skapar det en otrolig stress, med ständig rädsla och oro för vad som ska hända. – Hur man som förälder hanterar alla känslor va- 44 rierar. Familjer kan splittras och syskonen hamnar ofta vid sidan om. Problemet är att vi syskon inte hävdar våra behov. Det är ju brorsan eller syrran eller mamma och pappa det är synd om. Vi måste prata om hur det kan bli om vi bortprioriterar oss själva. – Jag har skrivit dagbok under hela min uppväxt så jag har varit medveten om mitt eget beteende. Jag har velat ha mina föräldrars uppmärksamhet, men inte berättat för dem hur jag kände och tänkte. Skrivandet har blivit min räddning. Något jag upptäckte var att jag påverkades lika mycket i min relation till mina föräldrar som till min bror, därför hamnar vi syskon ofta i en dubbel utsatthet. Vilken respons har du fått? – Jag har varit med och startat en syskongrupp i FMN, Föräldrar Mot Narkotika. Jag har även hållit föreläsningar, bland annat på Camp Connect, ett ungdomsläger för ungdomar på Fryshuset i Stockholm. Efter det har jag fått en otrolig massa mejl från ungdomar som känner igen sig. Jag vill inte skuldbelägga någon eller påstå att det är någons fel – men vi syskon är lika viktiga! Har du någon mer bok på gång? – Ja, i nästa bok ska jag rikta in mig på sorg och livskriser. Jag har gått en utbildning i sorgbearbetning enligt en kanadensisk metod som många tycker är till hjälp, speciellt om det här med sorg och att närma sig sin egen sorg är ovant. O OMKRIM 5/2016 VÅR TIDS SLAVERI: OM OFFER, FÖRÖVARE OCH SAMHÄLLETS ROLL Dominika Borg Jansson Exploatering, sexhandel och tvångsarbete. I boken diskuteras och problematiseras brottet människohandel och synen på det i Sverige utifrån olika rättsområden. SOCIALT ARBETE OCH INTERNET: ATT FÖRSTÅ OCH HANTERA SOCIALA PROBLEM PÅ NYA ARENOR Redaktörer: Kristian Daneback och Emma Sorbring Internetrelaterade problem blir allt fler, men även möjligheter till webbaserad hjälp. Konstkurs på Hällby Kan du teckna av en schackpjäs på bara 30 sekunder? Det kan det tiotal klienter som deltog i Hällbyanstaltens teckningskurs under våren och sommaren. Trots att vissa av dem trodde att de bara kunde rita streckgubbar innan ungdomspedagogen Mikael Gjörwell lockade dem att våga sätta pennan mot det tomma pappersarket. Tretton veckors övande gav dem grundläggande kunskaper i teckning och bildkomposition, vilket mynnade ut i bilder där deltagarna vågade berätta sina historier. Resultatet presenterades på en vernissage på anstalten. Konstnärerna själva ansvarade för att servera fika, hålla i en prova-påatt-teckna-station samt att visa bildspelet med några av konstverken, som hade tema landskap och miljöer. – Jag ville ge dem ett annat sätt att uttrycka sig på. Att få ut tankar som snurrar. Någon sa att det ansågs töntigt i hans umgängeskrets att teckna. Men nu har han upptäckt att han har talang för det och han kommer antagligen fortsätta, berättar Mikael Gjörwell, som är utbildad konstnär. Mikael Gjörwell markerade tidigt att kursen var på en seriös nivå och ingen lekstuga. På så sätt vågade klienterna ta uppgifterna på allvar. De växte dessutom flera centimeter när all personal som kom på vernissagen öste beröm över dem. Frida Jonsson bor i Gävle och arbetar som ungdomshandläggare och med program på frivården i Gävle. OMKRIM 5/2016 Här hade konstnären i uppgift att placera in en figur i valfri miljö. 45 YRKET: FÖRRÅDSMÄSTARE PETER HOLMUDD Arbete: förrådsmästare på anstalten Salberga. Tid i yrket: 10 år. Fritidsintressen: mountainbiken, motorcykeln och husbilen. Och huset och trädgården. »Roligt att lösa problem« ELISABET JÖNSSON / T E XT OLA JOHANSSON / F OTO Vad gör du på jobbet? – Jag ansvarar för förrådet, och har två förrådsassistenter som jag arbetsleder. Vi har delat upp jobbet mellan oss så att en sköter kläder för intagna och personal, en sköter civilförrådet med de intagnas tillhörigheter, och så jag som sköter alla beställningar. Det handlar om förbrukningsvaror, som diskmedel och kontorspapper, och om sällanköpsvaror som möbler. Personalen på avdelningarna berättar vad som behövs och jag gör inventeringar med jämna mellanrum. Jag försöker göra så stora beställningar som möjligt. Med 350 intagna och 300 i personalen blir det mycket att hålla reda på. Hur kan arbetskamraterna underlätta ditt jobb? – Om man följer uppgjorda rutiner och regler, till exempel att beställa senast en viss veckodag, är det lättare att fixa det som behövs. Men vi behöver också ta hänsyn till att det händer oförutsedda saker som innebär att det inte alltid går. Vid beställningar får vi också tänka på säkerheten: Finns det några alternativa användningsområden för det här? Det kan vara rengöringsmedel som 46 innehåller alkohol eller som en gång när vi beställde plastprydnadsblommor, som om man tog bort plasten hade väldigt vassa metalldelar i sig. Mycket går att använda till att bruka våld, och det måste vi tänka på som klass 1-anstalt. Vad är roligast på ditt jobb? – Variationen. När det händer saker. Någon kan ha fått brottas på gården och har spräckt byxorna. Då får vi fixa nya. Den ena dagen är inte den andra lik. Det är roligt när vi lyckas lösa saker och ge bra service. Vad är tråkigast på ditt jobb? – Det kan vara om det blir FÖR många brandkårs- utryckningar på en och samma gång. Vilka egenskaper är bra att ha som förrådsmästare? – Att kunna ha ett helhetsperspektiv. Jag ska inte bara tänka på vad som blir bäst för oss i förrådet, utan jag ska se till hela verksamheten. O OMKRIM 5/2016 RUNTiKRIM I avdelningen Runtikrim kan du läsa om stora och små händelser från hela landet. Tipsa gärna om vad som är på gång just på din arbetsplats! omkrim@kriminalvarden.se Nord Sthlm Mitt Väst Öst Syd Hk Barn i centrum vid konferens i väst Kriminalvården Vänersborg arrangerade en samverkanskonferens tillsammans med Trollhättans stad, Vänersborgs kommun och Arbetsförmedlingen i början av oktober. Konferensens tema var barn med föräldrar i anstalt eller frivård. Kajsa Warg, kriminalvårdsinspektör på frivården Vänersborg, var konferensens moderator. – Man ska ta en lunchpromenad mitt på dagen, för att få lite dagsljus och D-vitamin. Jag försöker göra det varje dag, ungefär en kvart. Ronny Segevarr, köksföreståndare, anstalten Österåker Hur gick konferensen om barn till frihetsberövade? – Allt gick jättebra och vi nådde verkligen många. Vi hade 135 anmälda deltagare, de flesta kom från skola, förskola och hälsovård, viktiga målgrupper som möter dessa barn i vardagen. Konferensen uppmärksammades även i SVT:s Västnytt, i radions P4 och av lokaltidningarna. – På programmet fanns flera duktiga och professionella föreläsare som Stina Sjödin och Lovisa Nygren från Kriminalvården och Petra Westerling från Bufff. Vi hade även föreläsare från socialtjänsten som talade om hur de hanterar orosanmälningar. OMKRIM 5/2016 Säg ditt bästa må bra-tips i höst? Annica Bodin Pettersson, administratör på digitaltryck, KSC Väst Framgick det att Kriminalvården arbetar aktivt med barnfrågor? – Ja, det känns som vi har klivit fram två steg. Förutom de jätteduktiga föreläsarna hade Kriminalvårdens barnombud ett informationsbord som stod uppdukat i foajén. Krami och Solrosen visade upp sin verksamhet. Vi delade även ut Omkrims senaste nummer som hade barntema. Perfekt att temat barn kom just då! FRÅGAN – Var ute mer än du är inne! Carina Broman, kriminalvårdare, anstalten Tygelsjö – Det är enkelt: Försök stressa mindre och sov mer! Joao Vaz Contréiras, kriminalvårdare, anstalten Gruvberget – Att vara ute i naturen. Att följa årstiderna och se alla förändringarna som sker. När solen lyser blir du lugn och avslappnad. Här på Gruvberget är det så tyst och lugnt, inga bilar som låter. Det är väldigt avkopplande att rå sig själv – i sin egen takt. Kajsa Warg var moderator på barnkonferensen. 47 RUNTiKRIM DIGITALTRYCK STÖTTAR KAMPEN MOT BARNCANCER Kriminalvårdens digitaltryck bistod välgörenhetsprojektet Team Rynkeby med flyers och informationsmaterial till ett event med insamling till arbetet mot barncancer. I vanliga fall ställer Kriminalvården inte upp på sponsring, men här fanns en chans att både stötta projektet och utveckla arbetet vid det moderna digitaltryckeriet på huvudkontoret. Annica Bodin Pettersson och Mats Moberg utförde jobbet. Ny på Karlskoga Anstalten Karlskoga får en ”nygammal” kriminalvårdschef. Jonas Eriksson tillträder 1 november men har redan varit på plats i ett år, som tillförordnad KVC. – Det känns jättebra. Det är nästa steg, då jag tidigare har Jonas varit 18 år på Kumla och 10 år på Eriksson. Hinseberg. Jag slås av den känsla av välvilja som finns på anstalten Karlskoga. Man vill väldigt mycket, man gör mycket, och levererar i alla delar. Det känns roligt att vara en del av det, säger Jonas Eriksson. Den närmsta framtiden kommer att innebära förändringar i verksamheten på anstalten. När Jonas Eriksson tillträdde som t f KVC hade det påbörjats en V2:a, en verksamhetsanalys. Nu ska den sjösättas, och han ser fram emot att vara med på den resan. – Jag är inte nån som byter jobb varje vecka, så kanske kan jag bidra med en kontinuitet som kan ge stabilitet. Det kan vara till gagn för anstalten att ha en stabil ledning. Visst är det så att nya krafter sopar bäst, men det gäller att hitta en balans mellan förnyelse och kontinuitet. Mitt När Miffo-tv kom till Tidaholm SVT-programmet Miffo-tv har gjort ett program om frihet, där programledarna prövat hur det är att få sin frihet begränsad på olika sätt. I en del av programmet praoar de på anstalten Tidaholm för att få en inblick i hur det är att vara ofrivilligt frihetsberövad i fängelse. Kan man ändå vara fri, är en av frågorna. De möter vakthavande befäl Henrik Hoffman och säkerhetshandläggare Johanna Berg och intervjuar en intagen om hans känslor under frihetsberövandet. Programmet går att se på UR play. Väst Vad har du på dagordningen just idag? – Idag ska jag ta emot besökare angående barnrättsfrågor. Det är en viktig del i verksamheten som man inte får tappa. ÖPPNARE BROTTSBRYT Anstalten Västervik är med i ett pilotprojekt som förnyar det allmänna kriminalitetsprogrammet Brottsbrytet. Tidigare har det bedrivits i sluten grupp, nu är materialet anpassat för att drivas i moduler, som rullande program med öppet intag. – Modulbaserade Brottsbrytet har också sex individuella träffar. Vi hoppas att fler klienter ska kunna gå Brottsbytet och kombinationen av grupp/individuella samtal ger anpassning efter klientens behov och mottaglighet, säger programledare Linda Lindgren. Öst Frivården Umeå sprider kunskaper Intresset var stort när frivården Umeå bjöd in representanter från socialtjänsten i Umeå, Robertsfors, Storuman, Bjurholm, Skellefteå, Malå och Nord 48 Dorotea till en informationsträff. Frågorna var många och intresset för frivårdens arbete och samverkan inom olika delar diskuterades livligt. De drygt 50 deltagarna var positiva till att få kunskap om frivårdens uppdrag och den nya rollen. Efter dagen har informationsutbytet fortsatt i form av mejl och telefonsamtal. OMKRIM 5/2016 RUNTiKRIM SÄKER PÅ HK Säkerheten och skalskyddet på hk ses över. Först ut var slussarna i receptionen där endast en person åt gången kan passera. Det har säkerställt kontrollen av antalet personer som vistas i huset. Ett galler i trappan och en nyckelstyrd hiss i södra flygeln har installerats. Gruvberget rustar för nya kurser Kriminalvårdsinspektör Rolf Johansson använder gärna personalens kunskaper och intressen för att göra anstalten Gruvbergets kursprogram engagerat och angeläget. Flera i personalen är fiskeintresserade och därmed naturliga ledare för de fiske- och friluftslivskurser som ordnas. Kriminalvårdare Elin Salmela som också är ridlärare håller i hästkursen. Vårdare Cameron Jeffrey vill gärna lyfta fram familjeveckorna, där de intagna kan uppleva en aktiv vistelse tillsammans med sin familj. Själv är han musikintresserad och pigg på att hålla en gitarrkurs framöver. – Gärna en pröva på-kurs för nybörjare där vi kan spela tillsammans. Nord På Gruvberget ordnas en rad kurser, bland annat fiskekurser. Här avslöjar frivårdsinspektör Mats Ädel var de största fiskarna står. Cameron Jeffrey trodde att han var färdig med kriminalvård efter tio års arbete på en klass 1-anstalt i Skottland. Men som vårdare på anstalten Gruvberget upplever han sig ha hittat helt rätt. Här finns varken våld eller konfrontationer utan personalen bygger upp en trygg relation med intagna. En positiv människosyn och ett trevligt bemötande är hela grejen. Det ska vara trevligt att vara på kurs. – Bemötandet börjar med att de intagna kliver av tåget i Ockelbo. Då går man leende fram, tar i hand och säger hej, säger Cameron Jeffrey. Kockarna Linus Hult och Sara Olsson förgyller å sin sida kurserna med god mat. Efter stalltjänsten serverades den nyligen genomförda hästkursens deltagare en varm pastagratäng med currykyckling. Kursledare Elin Salmela njöt av maten och minns med behag en lång höstvandring med en intagen man tidigare i höstas där kockarna hade skickat med en mattermos fylld OMKRIM 5/2016 Cameron Jeffrey, som sjunger och spelar i ett bluesband på fritiden, vill gärna ordna en gitarrkurs för intagna. med gräddstuvad pyttipanna. Den närmaste kursen i november är familjeveckor för intagna män och deras familjer. Därefter följer en kurs i kost och motion för intagna män med övervikt. Gruvbergets fullständiga kursprogram finns på Krimnet. 49 SNACK OM RÄTTSVÅRD I LULEÅ Frivården i Luleå bjöd in till rättsvårdsdag. Ungefär 30 deltagare från socialtjänst, tingsrätt, åklagarkammare och advokatbyråer kom. Personal från frivårdskontoret informerade om sina uppdrag, arbetssätt, bedömningsinstrument, program, Krimstics och Krami. – En trevlig och informativ dag med engagerade och intresserade deltagare, summerar Kriminalvårdens medarbetare. Foto: André de Loisted RUNTiKRIM Annica Andersson leder en konstcirkel för intagna på häktet i Malmö. Konsten får ta plats på häktet i Malmö Annica Andersson är en vårdare på häktet Malmö som tycker om att rita och måla, inte minst när hon sitter på möten. – Det får mig att lyssna och hålla koncentrationen uppe, säger Annica Andersson. Hennes chef Henrik Olsson lade märke till Annicas fullklottrade anteckningsblock och frågade om hon inte kunde Syd 50 vägleda och inspirera intagna i måleri. Sagt och gjort. Nu målas det som aldrig förr på häktet i Malmö och de mest intresserade kan få in staffli, akrylfärg och målarduk på rummet. Med hjälp av Annicas tips och råd skapar alltfler intagna egna målningar. I sitt bostadsrum står en ung man vid ett staffli och målar. Han har hittat en sysselsättning som är helt ny för honom. – Jag tycker väldigt mycket om det och det är j-vligt avslappnande, säger han glatt. Den första målningen han gjorde fick han mycket beröm för och då fortsatte han. Nu drivs han att måla av en egen, inre kraft. Sedan isoleringsbrytande åtgärder prioriteras av ledningen ser personalen många fler glada ansikten på häktet. Mer mänsklig kontakt gör att såväl intagna som personal mår bättre. – Jag planerar en del hemma och försöker prioritera min tid så att de intagna ska få ut så mycket som möjligt av mig som aktiverare, säger Annica Andersson. OMKRIM 5/2016 RUNTiKRIM SOPOR UNDER JORD Fosieanstalten får underjordiska sopkärl, för att få bort alla sopcontainrar. Lösningen har flera fördelar förutom att den tar mindre markyta i anspråk: Det blir en renare och effektivare sophantering, bättre arbetsmiljö vid sophämtning och så hålls avfallet i en lägre temperatur som minskar lukt som kan uppstå varma sommardagar. HALLÅ DÄR Lisa Lindström Öst Psykologkandidat som just nu har praktik på anstalten Västervik Norra. Hur går praktiken, är den som du förväntade dig? – Praktiken är över förväntan! Jag får verkligen använda och vidareutveckla den kunskap jag har med mig från utbildningen och jag utmanas varje dag. Jag lär mig även nya saker, exempelvis vad som är specifikt för den klientgrupp vi möter här, hur man behöver anpassa vissa metoder till en verksamhet som Kriminalvården och den ger även en djupare förståelse för klienterna och deras livssituation. Varför sökte du dig till en anstalt? – Det finns få verksamheter där man som psykolog och verksamhet har möjlighet till inverkan hos klienter under så lång tid som man har i Kriminalvården. När vi har klienter inlåsta dygnet runt har vi möjligheten att kunna göra mycket för dem och deras möjligheter till att faktiskt komma bättre ut. Psykologer är en viktig del i pusslet runt klienten eftersom vi har unik kunskap att tillföra gällande individuella mekanismer men också för exempelvis organisationsfrågor och utformning av anstaltsmiljöer. Hur ser du på insatsen med adhdskolan som drivs på anstalten? – Utifrån hur det vetenskapliga underlaget ser ut är adhd-skolan en ambitiös och god början. Det är även viktigt att vidareutveckla verksamheten och kanske på sikt komplettera den med de individuella psykologiska behandlingar som forskningen pekar på är effektiva. Med rätt insatser och resurser skulle det kunna göra att svensk kriminalvård hamnar i framkant av hur vetenskapen anser att vi ska behandla klienter med adhd. Det är ett arbete som jag gärna skulle ta del av i framtiden. OMKRIM 5/2016 Lärare på PUC i Härnösand: Robert Drottz, Linda Svedin, Erik Haglund, Veronica Jonsson, Patrik Källbom, Catarina Sverin och Mattias Bylund. Hårt tryck –tillfällig utbildning i Härnösand Nu blir det åter liv och rörelse i utbildningslokalerna i Härnösand. I slutet av oktober påbörjade 43 medarbetare sin grundutbildning här. – Vi har ett hårt tryck på grundutbildningen just nu och för att täcka behovet av utbildade medarbetare gör vi en tillfällig lösning i Härnösand, säger utbildningschef Martin Klaar. I Härnösand finns lokaler så det går snabbt att komma igång. Förutom grundutbild- Nord ningen kommer lokalerna nyttjas av andra fort- och vidareutbildningar i myndigheten. HR-expert Catarina Sverin blir t f chef för Personalutbildningscentret. Hon har en bakgrund som personalutbildare och arbetade i många år med utbildning framför allt i Örebro, men även i Härnösand när grundutbildningen tidigare bedrevs här. PUC kommer att bemannas med nya personalutbildare och med befintliga utbildare från Örebro och Göteborg. – Eleverna kommer från regionerna Nord och Stockholm. Vi Catarina förbereder oss för Sverin. att ge dem ett så bra mottagande som möjligt, säger Catarina Sverin. Utbildningar vid det temporära Personalutbildningscentret i Härnösand ska ske i höst och under 2017. Fullt hus på informationsträff Kö ut på gatan och Sthlm tre föreläsningar istället för en. Det blev resultatet av Kriminalvårdens informationsträff på Arbetsförmedlingen city i Stockholm i oktober. Informationen om träffen spred sig väldigt bra både via Arbetsförmedlingen och Facebook. – Det blev sådant tryck av intresserade personer att det blev fullt och kö ut på gatan. Vi fick ha entimmesföreläsningar i tre omgångar. Uppskattningsvis kom uppåt 300 personer. Hur många som vände vet vi inte, säger Helena Hellström, rekryteringssamordnare i region Stockholm. 51 HEDERVÄRT Christer Isaksson går i pension efter 45 års arbete med dömda och misstänkta. De första sex inom rättspsykiatrin och de återstående 39 på olika positioner i Kriminalvården. »Vi ska äga attityderna och luften i rummet« ELISABET JÖNSSON / T E XT & F OTO Vad hade du med dig in i Kriminalvården? – Innan jag började i Kriminalvården jobbade jag på rättspsyk i Uppsala och senare på Sankt Sigfrids i Växjö, som vårdare och som psykolog. På 1970-talet fungerade rättspsyk som häkte under utredningstiden, med den skillnaden att ingen var inlåst. Av de hundra klienterna på Sankt Sigfrids var femtio mördare eller dråpare. På rättspsyk var jag en ung, ambitiös blivande psykolog, och vi jobbade mitt bland klienterna, skrattade, grät, tröstade på nätterna. De var aldrig inlåsta nattetid. Det är en udda ingång för en kriminalvårdare, men en speciell och mycket bra skola, för mig i alla fall. Vilka lärdomar vill du lämna efter dig? – Kriminalvård bedriver man ute på golvet, mitt bland de intagna – när det går. Inte i vaktrum, på regionkontor eller huvudkontor. Vi i personalen ska äga attityderna och luften i rummet. Det är viktigt både ur behandlings- och säkerhetsperspektiv. För att våra värderingar ska råda måste vi finnas bland de intagna. Idag tycker jag att tendensen går mot att demonisera de intagna och skrämma upp folk för dem. Det är inte konstruktivt. – Ett råd jag vill ge är att bara jobba här om du är intresserad av människor. Själv har jag alltid varit och är fortfarande väldigt nyfiken på människor av alla sorter, både medarbetare och klienter. Det är min drivkraft. Vad tror du att du blir ihågkommen för? – Det har varit ett privilegium att få jobba med internationellt arbete de sista åren. Verksamheten har växt sig nästan dubbel och jag tror att den har utvecklats i samma riktning som min företrädare såg framför sig. Och jag har fått åka på spännande resor och har träffat spännande människor. Men jag tror att det är som säkerhetschef som jag var i 17,5 år, och som anstaltschef i Malmö som jag blir ihågkommen. – Jag tror och hoppas att folk minns mig som en hygglig och drivande kille. Jag har fått många mejl på sistone och i ett av de finaste stod det att ”som chef har du alltid gett ramar, men inom dem har du gett stor frihet”. Det är precis så jag har velat arbeta. – I mitt arbete som säkerhetschef har jag fått vara med och skapa en ordentlig organisation: ett gemensamt nationellt synsätt, en strategi och utbildningar för det klientnära arbetet. När jag började sköttes säkerhets- arbetet av de mest erfarna kriminalvårdarna ute i verk- 52 CHRISTER ISAKSSON Började i Kriminalvården 1977. Först som regionpsykolog i Växjö. Därefter utbildare på huvudkontoret, biträdande regionchef i Nyköping, chef för utbildning och information på hk, anstaltschef på Kirseberg, säkerhetschef på huvudkontoret och till sist chef för internationella sekretariatet. samheterna, och de fick gå på gehör. Chefer var inte så intresserade, och säkerhetsfrågor sågs inte som så fint. – På sista tiden har jag kritiserat det jag ser som en övertung organisation och ökad byråkratisering. Det har blivit för mycket kringfrågor istället för huvudfrågor. Så de som mött mig nu kanske minns mig för min julgrans- liknelse: Att jag tycker att det är viktigare hur själva granen sköts, än hur snyggt man hänger julgranskulorna. – De som inte gillar mig kommer säkert att minnas mig som att jag framhäver mig själv. Men jag tycker att man som chef måste stå längst fram – ta smällarna men också skryta om verksamheten fungerar bra. Vad ska du göra som pensionär? – Jag är fortfarande passionerat intresserad av kriminalvård och jag kan tänka mig mindre uppdrag inom internationell verksamhet. I övrigt är det de tre barnbarnen och att sköta min sedan länge misskötta kropp. Jag håller på att gå ner i vikt och det går ganska bra just nu. O OMKRIM 5/2016 HEDERVÄRT Till minne av Markku Murtosaari Minnesord över Markku Murtosaari, en kär kollega och huvudskyddsombud på Kronobergshäktet. Den 22 september avled Markku Murtosaari efter en tids sjukdom. Han efterlämnar familj och mina tankar går till Markkus närmaste. Markku var huvudskyddsombud på Kronoberg och jag lärde känna honom på en utbildning där vi samtalade om hur vi hade det på våra verksamhetställen. När jag 2015 började en anställning på Krono- I pension NTE Bengt-Olov Rova kriminalvårdare, NTE Luleå. Lennart Hallgren kriminalvårdare, NTE Sollentuna. berg fördjupades kontakten. I samband med att jag blev avdelningens skyddsombud blev mötena tätare och samtalen djupare. Markku brann verkligen för allas arbetsmiljö. Att få samtala med honom var som att ösa ur en stor och djup källa. Han delade generöst med sig av sina erfarenheter om hur man tar tag i arbetsmiljöproblem, hans kunnande var likt ett uppslagsverk. Innan Markku blev sjuk pratade vi om vad vi skulle Per Dalvret frivårdsinspektör, frivården Göteborg. Siv Klintbäck frivårdsinspektör, frivården Göteborg. Kristina Löderstedt frivårdsinspektör, frivården Göteborg. Göran Steen kriminalvårdare, NTE Utrikes Nord. Region Syd Gunnar Johansson kriminalvårdare, NTE Utrikes Nord. Birgitta Printz handläggare, regionkontoret Syd. HK Britt-Marie Blom kriminalvårdare, häktet Helsingborg. Christine Carlén administratör, HK anstalt/häktesavdelningen. Karl-Anders Lönnberg HK anstalt/häktesavdelningen. Dan Lönnblom bibliotekarie, HK kommunikationsavdelningen. Benny Ericsson systemutvecklare, HK IT-avdelningen. Region Väst Anders Blomqvist kriminalvårdare, anstalten Skogome. Barbro Nilsson administratör, anstalten Skogome. Anna Lena Lindstedt sjuksköterska, häktet Malmö. Thomas Farnestam kriminalvårdare, anstalten Ystad. Anders Jönsson frivårdsinspektör frivården Kristianstad. Thomas Karlsson kriminalvårdsinspektör, frivården Malmö. Josef Rab frivårdsinspektör, frivården Ystad. Region Öst Björn Månsson klienthandläggare, häktet Norrköping. Marianne Wiinberg kriminalvårdsinspektör, anstalten Skogome. Key Renhorn kriminalvårdare, häktet Norrköping. Anders Hagström produktionsledare, anstalten Tidaholm. Christer Hjelm kriminalvårdare, anstalten Skänninge. Gunnar Larsson kriminalvårdare, anstalten Tidaholm. Lennart Åslin produktionsledare, anstatlen Västervik. Pia Lindholm kriminalvårdare, anstalten Johannesberg. Annelie Blomberg produktionsledare, anstalten Västervik. Denny Mattsson produktionsledare, anstalten Östragård. Ulf Gustafsson frivårdsinspektör, frivården Linköping. OMKRIM 5/2016 Region Mitt Christina Forss kriminalvårdare, anstalten Nyköping. Eva Andersson kock, anstalten Mariefred. Gun Sjöberg kriminalvårdare, anstalten Hinseberg. Marianne Vernerström kriminalvårdare, anstalten Hinseberg. Monica Vestling administratör, anstalten Hinseberg. Heinz Fellner kriminalvårdare, anstalten Hällby. Kristina Wicksell produktionsledare, anstalten Kumla. Thomas Johansson servicetekniker, anstalten Kumla. Ann-Charlotte Karlsson kriminavårdare, anstalten Kumla. Christer Ellwyn kriminalvårdare, anstalten Kumla. Hans Nordmark produktionsledare, anstalten Tillberga. Göte Fax frivårdsinspektör, frivården Karlstad. Gerry Ljung frivårdsinspektör, frivården Örebro. Region Sthlm hjälpas åt med innan han skulle gå i pension. Detta arbete hann vi aldrig påbörja, utan han blev sjukskriven och återkom aldrig till arbetsplatsen. Jag är övertygad om att Markku Murtosaari lämnar spår efter sig i det stora arbete han gjort i Kriminalvården och framför allt på Kronobergshäktet. Jimmy Nyberg huvudskyddsombud, Kronobergshäktet Kenth Pettersson produktionsledare, anstalten Hall. Eva Andersson controller, HK ekonomiavdelningen. Anita Strömberg kriminalvårdsinspektör, anstalten Norrtälje. Benny Ericsson systemutvecklare, HK IT-avdelningen. Torben Meier produktionsledare, anstalten Svartsjö. Sanna Lagrén administratör, HK kommunikationsavdelningen. Ilpo Kantola kriminalvårdare, anstalten Österåker. Katarina Eman Risberg senior handläggare, HK HR-avdelningen. Kerstin Stålhuvud frivårdsinspektör, frivården Sollentuna. Magnus Salneby administratör, KSC kontorsservice. Region Nord Stefan Holmström kriminalvårdare, häktet Gävle. Lars Törnsten vakthavande befäl, anstalten Saltvik. Anita Gatugård frivårdsinspektör, frivården Härnösand. Ingrid Johansson administratör, frivården Härnösand. Eva Ålander administratör, frivården Sundsvall. KSC Lars Wikström systemförvaltare, KSC EA. Nit och redlighet Utmärkelse för nit och redlighet i rikets tjänst: Leif Gribe kriminalvårdare, häktet Kronoberg. Lena Maxe handläggare, HK säkerhetsavdelningen. Sune Reje produktionsledare, häktet Sollentuna. Mikael Eriksson handläggare, HK säkerhetsavdelningen. Steven Nordlund kriminalvårdare, anstalten Hall. Annikka Holm sektionschef, HK säkerhetsavdelningen. Anita Eriksson kriminalvårdschef, VO Umeå. Lennart Pettersson kriminalvårdare, anstalten Umeå. Jimmy Klang kriminalvårdare, häktet Umeå. Kerstin Nylander expert frivården, regionkontoret Syd. Mikael Stoltz underrättelseoperatör, häktet Malmö. Göran Nordström förrådsadministratör, häktet Malmö. Majdel Nilsson kriminalvårdare, häktet Malmö. Arto Parri kriminalvårdare, häktet Malmö. Per-Olof Rolfsmark kriminalvårdare, häktet Malmö. Kent Blomdahl kriminalvårdsinspektör, häktet Nyköping. Eva Andersson kock, anstalten Mariefred. Kajsa Albertsson assistent, anstalten Mariefred. 53 NY FACEBOOK FÖR SKIF Nu har Skif en ny sida på facebook. Sök på Skif-Tobbe kansliet och skicka en vänförfrågan. För att kunna lägga ut bilder från arrangemang får bara kriminalvårdsanställda följa sidan. Vill du kolla in snabba bilder på Instagram? Sök Skif-Tobbe där också! H E N R I K P E R Ä L Ä / T E XT TO M M Y& P E D E R S E N / T T / F OTO SPORT & FRITID Fotbollsproffset som trivs på häktet Gary Sundgren, 49 år, innehar rekordet som den svensk som spelat flest matcher, 134, i spanska fotbollsligan La Liga, före Henke Larsson, Patrik Andersson och Olof Mellberg. L U KA SY D ST Å L / I L LU ST RAT I O N Gary Sundgren var back i svenska fotbollslandslaget och utlandsproffs i La Liga. Nu är han kriminalvårdare på häktet i Huddinge. – Jag hade jobbat mycket med ungdomar genom fotbollen. Nu gick jag hemma och visste inte vad jag skulle göra. Då såg min fru en annons i tidningen. Sin första match för svenska landslaget gjorde han 1994, borta mot Mexiko. – Det var en otrolig stolthet att få sätta på sig den gula tröjan, att vara en av de elva och representera sitt land. Man blir lite som en familj inom fotbollen, framför allt när jag spelade i AIK också, säger Gary Sundgren. Efter elitkarriären i fotboll jobbade han som tränare under flera år. Men för drygt tre år sen gick han hemma och visste inte vad han skulle göra härnäst. – Det är tack vare min fru som jag hamnade i Kriminalvården. Det skulle startas en ny avdelning och hon såg en annons och sa ”det här borde passa dig”. Det visade sig att hon hade rätt. Gary Sundgren stortrivs som kriminalvårdare på häktet. – Jag har ingen aning om vad som ska hända, den ena dagen är inte den andra lik. Jag har fantastiska kollegor här på Huddinge. Nu har han även fått utbildning och börjat som vakthavande befäl. – Jag har fått mycket förtroende från cheferna, och jag försöker ge tillbaka så mycket jag bara kan. Oväntade situationer och snabba beslut är något en fotbollsspelare är van vid, och det har Gary Sundgren nytta av idag. – I fredags var min första riktiga kaosdag som vakthavande, telefonen ringde i ett från sju på morgonen och det var massor av inskrivningar. Men allt funkade och jag har otroligt bra kollegor som hjälper en när man behöver det, säger han. Vad gör du om fem år? – Åh, herregud, det vet jag inte. Jag är kvar här, om det fortsätter så här. Det är kul varje dag att åka till jobbet. O SIMMA LUGNT I TRE KILOMETER Friskvårdsklassikern fortsätter och nu är sista etappen igång. För att efterlikna klassikern är det nu simning à la Vansbrosimmet som gäller. Simma tre kilometer eller träna vad du vill i sex timmar. Maila in ditt resultat till Skif när månaden är slut. 54 OMKRIM 5/2016 TRÄSLAG SOM HAR ANVÄNTS FÖR BL.A. KALAS BÅTDETALJER KRIMKRYSS KYLER PÅ SAFT- MÖRK PERIOD BLANKT OCH SLÄTT TYG MÄKLA TILL ÄR SAMMA KONKURS- NIVÅ MÄSSIG PÅ 1 AVGRÄNSAR BIOBRÄNSLE LOKAL AV- UTANFÖR SLÖJADES KYRKAN 1973 ÅKER OCH HAR SON BLIR OFTA ÄR DEN SOM INTE FYLL- INDIKERA BULTAR STANNAR SORTE- STÅR I VALLET- RINGS- STIA TABO PLATS HAR VÅRA KAN MAN INTAGNA FÅ REMISS FÅTT TILL 4 TANKEMODELLER TAMP PÅ BRÖST ÄR DARR- BLIR ANDE PUPPA VÅRDENS MONETS MED POST STIL ÄR LEN ÄR VIG 2 PRYLAR ORT HAR KOMMER SLAGEN KRIMINAL- GÖR DET SOM MAN RENOIR & FÅR KOMMER MED KLAPP TRÄNGANDE FRID- BEHOV AV FULLHET IDEALA FÖR NAZIST KLÄS FIN STELNA LIGGER VID VISS TIMBUKTU HELG INFRARÖD CHURC- JOBBAR HILLS MÅNGA AV TECKEN OSS PÅ ÄR TOFS- MJÖLK- PRYDD BOLAG 3 OCH BAMAKO I ROTERA I CYLINDER GER DEN ARBETE STÖTA PÅ PENGAR ko uff r es .s sor e d MYCKET DIET EJ OK 5 DEN HAR KLACK HAR KONTRO- INTE HELT VERSIELLT OBJEK- KAN SKINER MAN IHOP 7 TIVT PARTI STÖRRE 6 YNGRE INTE ALLS POPULÄR KIKA HELHET NUMERA F FÅR VÅRA SJÖ- INTAGNA SKORPA NORR OM MÖJLIGEN PICCADILLY CIRCUS ANVÄNDES VID GARVNING SKRATTA SURRAR IRRITE- JÄTTE- RANDE MYCKET 1 2 3 4 5 6 FICK UR SIG 7 NYTT KRYSS – biobiljetter att vinna Med tanke på mängden inskickade lösningar på förra numrets korsord verkar Omkrims läsare uppskatta Krimkrysset. Så vi kör ett korsord till – håll till godo! Lös krysset och fyll sedan i rätta bokstäver i de tomma rutorna längst ner på sidan. MEJLA DITT SVAR TILL: omkrim@kriminalvarden.se senast 21 november Skriv ”Krimkryss” i ämnesraden. OMKRIM 5/2016 Korsordsvinnare från Gotland Rätt lösning på förra numrets korsord var HÖSTEN. En av alla dem som skickade in rätt svar var Lasse Åhlgren. Lasse som är övervakare bor i Visby och jobbar emellanåt som extern bojkontrollant. Grattis Lasse! Du får två biobiljetter med posten. Vi lägger även med ett set säkra plastbestick som tillverkas på anstalten Hall. De lätta besticken är suveräna att ha med i picknick-korgen eller på utflykter i skog och mark. 55 Posttidning B Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping LOTTA YAIKOB
© Copyright 2024