HÖGSKOLAN DALARNAS FRAMTIDA LOKALISERING DELRAPPORT G KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETSBESTÅNDET, INKLUSIVE STUDENTBOENDE Innehållsförteckning Sammanfattande slutsatser 3 Uppdraget 4 Utredningsgrupp 5 Arbetsmetodik 5 Nuvarande lokaler i Borlänge 6 Tabell 1, Lokalinnehav i Borlänge våren 2016 (exklusive Korta Vägen) 7 Flytt av hela Högskolan till Falun 8 Lokalprogram vid flytt till Falun 8 Tabell 2, Lokalprogram vid eventuell flytt till Falun 8 Nya lokaler på Lugnet 9 Bibliotek 11 Restaurang och kafé 11 Parkeringsplatser 11 Campusutveckling 12 Produktionskostnad och hyra 13 Tidplan 14 Flytt och avvecklingskostnader 14 16 Ingen flytt av verksamheten i Borlänge Åtgärder som behöver vidtas i lokalerna 16 Kostnader om Högskolan blir kvar i Borlänge 18 18 Studentboende Nuvarande antal studentbostäder 18 Nya studentbostäder i Falun 19 Utveckling av studentboendet i Borlänge 19 19 Bilagor Bilaga 1, Underlag från Falu kommun, juni 2016 19 Bilaga 2, Stark Högskolan i en stark region, Tunabyggen, augusti 2016 19 2 Sammanfattande slutsatser Delutredningen har valt att presentera resultatet av utredningen genom att belysa och diskutera de punkter som utredningen fått i uppdrag att undersöka. Lokalbehov för undervisning, forskning och administration Utredningen har tagit fram ett lokalprogram som beaktar de möjligheter till ett effektivare utnyttjande av lokalerna i Falun. Det gäller i första hand lärosalar och vissa labb som idag är dubblerade. Även delar av stödfunktionerna är idag dubblerade och kan minska sitt lokalbehov vid en sammanhållen etablering. Var Högskolan kan lokalisera verksamheten i Falun Högskolan kan lokalisera hela den nuvarande verksamheten i Borlänge på Lugnet i Falun. En analys av mark som är möjlig att bebygga visar att det går att få plats med nya byggnader på mark som Falu kommun med dotterbolag råder över. I området finns även andra fastighetsägare som har mark som är möjlig att bygga på. Det finns gällande detaljplaner som medger byggnation men i något fall krävs en planändring. Falu kommun och det dotterbolag som äger huvudbyggnaden och biblioteket på Lugnet har tagit fram ett förslag som innebär nybyggnation av tre huskroppar som rymmer det lokalbehov Högskolan har. Förslaget innebär ett kompakt och sammanhållet campus med korta avstånd mellan enheterna. Belysa de ekonomiska konsekvenserna på kort och lång sikt Utredningen visar att lokalkostnaderna för Högskolan med de två alternativen, samlokalisering i Falun eller utveckling av lokalerna i Borlänge, är relativt likvärdiga. Det finns betydande osäkerheter i siffrorna. För alternativet Falun främst vad byggkostnaderna blir vid en upphandling och därmed hyran. För alternativet att vara kvar i Borlänge är den stora osäkerheten vad hyran blir vid en omförhandling från 2020 och hur kostnaderna för en utveckling av lokalerna ska fördelas mellan parterna. Utredningsgruppen vill därför inte säga mer än att alternativen kostnadsmässigt är likvärdiga. När det gäller de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna så innebär den modell för hyressättning som Högskolan har i huvudbyggnaderna i Borlänge och Falun att Högskolan i slutändan står för alla kostnader. Det innebär att de faktorer som påverka hyran långsiktigt är de samma i bägge alternativen; • • • Ränteläge: Elpriser: Ombyggnader och underhåll: Styrs av Riksbanken Styrs av marknadspriser Beror på Högskolans önskemål Utredningens ser därför ingen skillnad i den långsiktiga utvecklingen mellan orterna. Det som talar för en ökning av kostnaderna i Borlänge är att huvudbyggnaden är äldre och kommer att kräva mer underhåll över tid. Vid en eventuell samlokalisering till Falun tillkommer en engångskostnad för att avveckla lokalerna i Borlänge och för att flytta verksamheten. Den kostnaden uppskattas till 4,3 Mkr. 3 Tidplan för att genomföra förslaget Det är möjligt att få de nya lokaler som Högskolan behöver färdiga till sommaren 2020 om verksamheten ska flyttas till Falun. Det kräver dock att: • • Arbetet påbörjas direkt efter styrelsebeslut. Det viktigaste är att i detalj fastställa lokalprogrammet samt att säkerställa ändringar i detaljplaner för att så fort som möjligt söka bygglov och börja upphandla byggentreprenader. Skapa en organisation för att leda och planera processen. Det är en så stor omställning att den ordinarie organisationen behöver stärkas under projektet. Plan för att täcka behovet av att tillräckligt antal studentbostäder finns tillgängliga i Falun 2019/2020 Falu kommun och det kommunala bostadsbolaget Kopparstaden har presenterat fyra utvecklingsområden där 335 nya studentbostäder kan byggas. Det täcker huvuddelen av det behov som uppstår om hela Högskolan flyttar till Falun. Det är dock osäker om alla projekt är fullt genomförda till höstterminen 2020. Troligen kommer ett antal studenter att bo kvar i Borlänge under en övergångstid. Borlänge kommun och det kommunala bostadsföretaget Tunabyggen har presenterat ett nytt bostadsområde som kan börja byggas hösten 2017. Det skulle ge 20 till 40 nya bostäder med eget kök/kokvrå. Det föreslagna läget är bra och nya bostäder ett värdefullt tillskott, men tveksamt om det räcker. Viktigt att det presenterade utvecklingsprogrammet av Tjärna Ängar fullföljs då många studenter upplever en otrygghet i området. Uppdraget Delutredning Konsekvenser för fastighetsbeståndet, inklusive studentboende har i uppdrag från utredningsgruppen att presentera: 1. En redovisning av hur behovet av lämpliga lokaler för undervisning, forskning och administration säkerställs vid en samlokalisering till Campus Falun 2. En redovisning av hur ett tillräckligt antal studentbostäder säkerställs vid en samlokalisering till Campus Falun 3. Konsekvenser för fastighetsbeståndet vid en oförändrad lokalisation 4. En redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna på kort och lång sikt vid en samlokalisering, jämfört med nuvarande lokalisering Resultatet av delutredningens kommer att presenteras i kapitlen Flytt av hela Högskolan till Falun och Ingen flytt av verksamheten i Borlänge samt Studentboende. 4 Utredningsgrupp Utredningsgruppen har bestått av följande medlemmar: • • • • • • Ann Hedlund Gustav Boklund Henrik Janols Amanda Söderberg Magnus Carlén Magnus Jobs • • Maria Sundberg Lars-Olof Nordqvist Akademichef vid Akademin Industri och samhälle Före detta akademichef Akademin Industri och samhälle Avdelningschef vid Akademin Industri och samhälle Vice ordförande Dalarnas studentkår Studentrepresentant Avdelningschef (nu akademichef) vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Huvudskyddsombud Fastighetschef och ordförande Arbetsmetodik Arbetsmetoden som valts är att först kartlägga nuläget i Borlänge. Steg två är sedan att ta fram ett lokalprogram som tar hänsyn till de samordningsfördelar som kan uppstå vid en flytt till Falun. Steg tre är att undersöka om det finns möjlighet att uppföra de byggnader på Lugnet i Falun som krävs för att tillgodose lokalprogrammet. Nästa steg blir att bedöma flytt och avvecklingskostnader för att flytta verksamheten från Borlänge till Falun. Det sista steget blir att sätta en prislapp på de nya byggnaderna som behöver uppföras, både en produktionskostnad och en hyra. Parallellt med arbetet ovan så tittar arbetsgruppen på vilka åtgärder som krävs för att anpassa lokalerna i Borlänge för verksamhet i nuvarande omfattning till den standard som krävs på 2020-talet. 5 Nuvarande lokaler i Borlänge Högskolan hyr följande lokaler i Borlänge våren 2016: Högskolebyggnaden med en total yta på Tillbyggnaden med labb (svartbygget) Clas Ohlsonsalen i Tenoren Lokaler i Teknikdalen för Korta vägen Summa 14 874 1 275 160 125 16 434 kvadratmeter ” ” ” kvadratmeter Dessutom disponerar Studentkåren lokaler i tenoren som Borlänge kommun betalar för: Kårlokaler i Tenoren Totalt tillgänglig yta i Borlänge 905 17 339 kvadratmeter kvadratmeter Av de tillgängliga ytan på 17 339 kvadratmeter hyr Högskolan ut 4 318 kvadratmeter till Borlänge kommun/Vuxenutbildningen. Vidare hyr Högskolan ut mindre ytor till VTI, Tripple Steelix, Materiex, Mefos och Café Duett. Sammantaget hyr Högskolan ut cirka 1/3 av ytan till externa hyresgäster. I ytan för högskolebyggnaden ingår relativt stora teknikutrymmen, för ventilations- och kylaggregat med mera. Ytor som normalt inte ingår i den yta en hyresgäst hyr och betalar för. Korta Vägen, är en arbetsmarknadsutbildning som syftar till att underlätta för utländska akademiker att komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Den drivs i projektform och är inte beaktad i denna utredning, det vill säga att deras behov av lokaler är inte med i lokalprogrammet. Korta vägen har lokaler i Teknikdalen och har hyresavtal med kort löptid. Hyreskostnaden för de lokaler Högskolan hyr, exklusive Korta Vägen, är cirka 26,6 Mkr årligen. Beloppet kan inte anges exakt beroende på att det vid årets slut sker en avräkning av verklig räntekostnad och driftkostnad mot preliminärt betald hyra. Under senare år med lågt ränteläge har det medfört en återbetalning vid årets slut. Högskolans lokalkostnad, som förutom hyreskostnad bland annat innefattar kostnader för energi, bevakning, lås och larm, städning och möbler, uppgår till cirka 31,1 Mkr årligen. Högskolans nettokostnad blir lägre genom uthyrning i andra hand. Bruttokostnaden 31,1 Mkr minus externa hyresintäkter på 9,2 Mkr ger en nettokostnad 2016 på cirka 21,9 Mkr. Fördelningen av olika lokaltyper som Högskolan disponerade våren 2016 i Borlänge framgår av tabell 1. 6 Tabell 1, Lokalinnehav i Borlänge våren 2016 (exklusive Korta Vägen) Typ av lokal Kontor Förråd/arkiv Bibliotek Grupprum/konferensrum Antal 218 31 22 Lärosalar: ___20-salar ___30-salar ___40-salar ___50-salar ___60-salar Clas Ohlson Summa sittplatser 15 7 1 1 Energilabb Maskin Materialteknik Grafisk Teknologi Bygglabb Arbetsplatser för studenter i allmänna ytor Övriga funktioner NGLc Studentkår Personalrum Summa övrigt Sittplats 2748 901 286 397 Anmärkning I vissa kontor finns flera arbetsplatser Har flera lokaler i byggnaden 1 7 1 1 4 1 Labb och datasalar Datasalar större Kemilabb Fysiklabb Summa labb Kvm 20 210 40 50 240 125 1127 685 546 85 65 7 1 5 2 2 275 441 185 84 71 26 1752 1 allmän, 6 ämnesspecifika Energi har även labb på taket, vilket ej är medräknat i denna summa Används även av andra ämnen 277 1 1 5 127 100 165 1 lunchrum, 4 pausrum 392 Huruvida de externa hyresgästerna kommer att flytta med vid en eventuell samlokalisering till Falun är oklart, men mycket talar för att Materiex kommer att följa med då de nyttjar Högskolans svepelektronmikroskop. I det lokalprogram som utredningen tagit fram ingår inte lokalyta för externa hyresgäster. 7 Flytt av hela Högskolan till Falun Lokalprogram vid flytt till Falun Nedanstående tabell visar behovet av nya lokaler i Falun, om en samlokalisering ska ske, beräknat på den verksamhet som fanns våren 2016 i Borlänge. I en högskola är de allmänna ytorna mycket stora jämfört med en normal kontorsbyggnad. Det finns uppehållsytor för studenter, arbetsplatser enskilt och i grupp för studenter samt ytor för kopiering och kaffemaskiner. Tabell 2, Lokalprogram vid eventuell flytt till Falun Huvudgrupp/ Lokaltyp Antal Anmärkning rum/ platser Medarbetare + samarbetspartner Kontor Pausrum 200 Ca 10 kvm + 10 större rum på 15 kvm 6 6 st för kaffe + möjlighet värma mat i micro, ca 25 kvm Förråd Kopiering WC 5 1/avdelning 6 Antal enl. norm. Minst ett RWC/våning Dusch Vilrum 3 Kan kombineras med WC 2 Studenter Matsal 1 För medhavd lunch, ca 50 studenter Kopiering WC Arb. platser i gemen. ytor 2 Grupprum + Lärosalar Grupprum Lärosalar Enligt norm, skilda kvinnor/män 250 25 4 till 10 platser, tyngdpunkt på 6 platser 12 Med 20 till 90 platser, gradäng för 60 o 90 platser 1 st 20-sal, 6 st 30-salar, 1 st 50-sal, 3 st 60-salar, 1 st 90-sal Labb och datasalar Labb Datasalar 20 Varierande storlek o standard 7 6 ämnesspecifika, 1 allmän Summa yta för labb och datasalar är cirka 1300 kvm Vid framtagandet av lokalprogrammet har det beaktats att lärosalarna i Falun kan utnyttjas effektivare. Antalet bokade timmar i lärosalar och grupprum 2015 var i Falun cirka 44 200 mot 31 300 i Borlänge. Då det finns betydligt fler salar i Falun och ett antal större hörsalar visar det att beläggningen är lägre i Falun. Behovet i det nya lokalprogrammet är något lägre än det antal lärosalar som Högskolan har i Borlänge idag. 8 Vidare har det minskade behov av lokaler som stödfunktionerna behöver beaktats, exempelvis behövs ingen utbyggnad av receptionen. Godsmottagning och förråd av kontorsvaror, papper med mera kan behöva öka något vid en eventuell samlokalisering i Falun men sammantaget behövs något mindre lokalyta än den totala ytan i Borlänge och Falun. Stora förråd finns i källaren i Borlänge och mycket av det som förvaras där kan avvaras vid en eventuell samlokalisering till Falun. Storleken av labb i lokalprogrammet är reducerat för bland annat Kemi då det finns en kemisal i Falun, Maskinteknik då valsverk, 3D-formning och metallurgi har avvecklats eller minskatavsevärt under senare år. Det finns ytor i Falun som eventuellt kan nyttjas av några labb. Antalet datasalar har reducerats med en som i dagsläget har låg beläggning. Att antalet kontorsarbetsplatser minskat något i lokalprogrammet beror på att vissa funktioner är dubblerade idag med arbetsplatser i både Borlänge och Falun. Exempel på detta är Personalavdelningen, Kommunikations-avdelningen, Studenthälsan, Studentkåren och vidare finns tre gästarbetsplatser i Borlänge för personal från Falun. Utredningsgruppen räknar vidare med ett något mindre behov av stödresurser om verksamheten koncentreras till en ort. Behovet av lokaler för biblioteksverksamheten samt om kapaciteten på restauranger och kaféer räcker till vid en eventuell samlokalisering diskuteras nedan. Nya lokaler på Lugnet Baserat på det preliminära lokalprogram som utredningen tagit fram har Falu kommun tillsammans med det bolag som äger högskolebyggnaden och biblioteket på Lugnet tagit fram ett förslag på en nybyggnation som täcker det behov Högskolan förväntas ha. Falu kommun och dess dotterbolag (LUFAB och kommanditbolaget som äger högskolelokalerna) äger i princip all mark på Lugnet där det är möjligt att bygga med ett undantag. Det är Lugnetkyrkan som på fastigheten Lugnet 2:3 har en byggrätt på storleksordningen 1600 kvm. Utredningen har haft kontakt med samtliga berörda grannar inklusive Lugnetkyrkan. Lugnetkyrkan är villig att diskutera nya högskolelokaler på sin fastighet. Det förslag som presenteras här är dock till 100% på mark som kommunen styr över. Högskolan har idag tre hyresvärdar på Lugnet, kommanditbolaget/Falu kommun, MasMästaren och Falu tennisklubb, och ser helst att det inte blir en ytterligare hyresvärd. En ny fastighetsägare innebär nya rutiner för bland annat felanmälan och nya personer att samverka med. För Högskolans medarbetare är det ibland förvirrande att olika regler och rutiner gäller i olika hus. Det presenterade förslaget innebär nybyggnation av tre huskroppar och en mindre ombyggnad av högskolebyggnaden, se skissen nedan. 9 Figur 1, De tre nya byggnaderna på Lugnet B A C De tre byggnader innehåller följande lokaler: Hus C, den vita byggnadskroppen längst till vänster på bilden ovan En kontorsbyggnad i tre våningar som är förbunden med högskolefastigheten, Hyttan, i plan två. Hus B, i mitten En flygel som ligger parallellt med den flygel som idag innehåller kontor för språklärarna. Flygeln som är i två plan innehåller i huvudsak undervisningslokaler. Hus A, till höger En helt fristående byggnad med en lågdel i två våningsplan som innehåller labb och en höghusdel i sex våningar som innehåller kontor. På bilden syns högdelen tydligt men lågdelen endast skymtar bakom den högre byggnadskroppen. I bilaga 1 presenteras förslaget utförligare. De tre nya byggnaderna rymmer de lokaler som Högskolan behöver enligt det preliminära lokalprogrammet. Förslaget ska ses som en illustration och det visar att det är möjligt att tillskapa de lokaler som behövs. Förslaget måste bearbetas vidare om beslutet blir att lokalisera hela verksamheten i Falun. Förslaget innebär ett mycket sammanhållet och kompakt campus med korta kommunikationsvägar mellan de olika byggnaderna och enheterna. Campus får en profilbyggnad i varje ända, det nya biblioteket mot Svärdsjögatan. I andra ändan av campus kommer det höga punkthuset i sex våningar att ligga. Då labben ligger i de nya byggnaderna möjliggörs en nära integration mellan forskning/forskare och undervisning. Labben ligger bredvid varandra vilket bidrar till ett bättre utnyttjande. I Falu kommuns underlag finns illustrerat var en framtida expansion kan ske. 10 Huvuddelen av de redovisade nya byggnaderna ryms inom gällande detaljplan, vilket underlättar en snabb byggstart. För att kunna bygga en del av hus A i sex våningar krävs en planändring, vilket kommunen bedömer fullt möjligt. Kommunen och de kommunala bolagen äger all mark där den nya byggnationen är planerad. Antalet berörda grannar är ett begränsat antal. De föreslagna nya byggnaderna måste inte vara de som enheterna från Borlänge placeras i utan det finns gott om tid att även planera för förändringar i hur de enheter som idag finns på Lugnet ska placeras. För att nå en ökad samverkan och integration kan det var bra att blanda enheter från Borlänge och Falun i de olika byggnaderna. Sammanfattningsvis tycker utredningsgruppen att det presenterade förslaget visar hur de nya lokalerna som krävs vid en flytt från Borlänge kan tillskapas på Lugnet. Ett utökat campus som blir relativt kompakt campus med korta avstånd mellan enheterna. Ett campus där fler studenter och medarbetare rör sig i byggnaderna, på området, på biblioteket och på kaféer och restauranger. Bibliotek Utredningsgruppens bedömning är att Högskolans nya huvudbibliotek räcker i storlek även om verksamheten i Borlänge flyttar till Falun. Det som däremot inte räcker till är antalet grupprum i biblioteket. Redan idag är grupprummen hårt utnyttjade av studenter så det är nödvändigt att bygga många grupprum i de nya huskropparna. Restaurang och kafé Högskolan Dalarna hyr ut lokaler på Lugnetområdet till en restaurang och ett kafé. Det är samma entreprenör som driver bägge verksamheterna men det sker med separata kontrakt. Kaféet ligger i Högskolans nya bibliotek och är drygt två år medan restaurangen funnits under många år. Volymen minskar i restaurangen men ökar succesivt i kaféet. I närområdet finns flera restauranger. Scandic ligger på campusområdet och Lugnetkyrkan har en lunchrestaurang ca 100 meter från huvudbyggnaden. Något längre att gå är det till Dalasalen på regementsområdet och restaurangen vid Lugnets sportcenter. En enklare pizzeria finns även på Lugnetområdet. Utredningsgruppen tror att kapaciteten hos befintliga restauranger i området samt marknadens förmåga att tillgodose uppkomna behov skapar ett utbud som räcker till även om Högskolans verksamhet i Borlänge flyttas till Lugnet. Det relativt lilla kaféet i biblioteket blir en trång sektor och det kan bli nödvändigt att öka kapaciteten. Trenden under senare år är att fler och fler har mat med sig och äter på arbetsplatsen. Det gäller både medarbetare och studenter. Att tillskapa tillräckligt med pausrum i de nya byggnaderna har därför prioriterats i lokalprogrammet. Parkeringsplatser Antalet parkeringsplatser i Borlänge idag är cirka 250. Avsiktsförklaringen redovisar hur antalet parkeringsplatser kan ökas med cirka 200 stycken. 150 platser genom en utbyggnad av studentparkeringen söder om Svärdsjögatan, se skissen nedan. Vidare byggs en helt ny parkeringsplats med cirka 50 platser öster om studentparkeringen. 11 Figur 2, Nya parkeringsplatser på Lugnet Utredningsgruppens bedömning är att ett tillskott på cirka 200 platser tillsammans med ett effektivare användande av nuvarande parkering borde täcka Högskolans normala behov. Det kommer alltid att finnas dagar med större konferenser och evenemang med många besökare då antalet platser i närområdet inte räcker till. Det finns för sådana tillfällen stora parkeringar vid Lugnets skidstadion. Campusutveckling Om högskolestyrelsen beslutar att verksamheten i Borlänge ska flytta till Lugnet i Falun bör en ordentlig campusplan tas fram. En campusplan ska belysa var framtida expansion kan ske, var servicefunktioner som restaurang och kafé kan etableras och var ytor för fritidsaktiviteter kan säkras. Vidare bör bostäder i närområdet för gästlärare och studenter utredas. En viktig fråga för Högskolans och Faluns framtida utveckling är att möjliggöra för företag, som startas av studenter eller som har ett nära samarbete inom forskningen med Högskolan, att etablera sig på campus. Att skapa någon form av teknikpark. Högskolan Dalarna ska inte vara huvudman för en sådan satsning och det är inte heller med i lokalprogrammet. 12 Produktionskostnad och hyra Högskolan har fått en uppskattad produktionskostnad och hyra för att uppföra de nya byggnader som presenterats ovan av det kommanditbolag som äger Hyttan (=huvudbyggnaden) och nya biblioteket i Falun. Det redovisade förslaget bygger på ett preliminärt lokalprogram som överlämnades i juni. Därefter har utredningsgruppen bearbetat lokalprogrammet ytterligare och utökat behovet av labblokaler något, från cirka 1200 kvadratmeter till 1300 kvadratmeter. Av det skälet räknar vi med den högsta kostnaden i det intervall som bolaget presenterat. Produktionskostnaden för de nya byggnaderna uppskattas till mellan 230 000 och 240 00 tkr, i 2016 års prisnivå. Den presenterade produktionskostnaden har kvalitetssäkrat genom att utredningen låtit Projekteldarbyrån granska beräkningarna. De har kommit till samma nivå på produktionskostnaderna när de räknat på befintliga skisser. Kostnaden per år för alternativet med flytt till Falun är: Kostnadspost Hyra Underhåll Drift bolaget Drift Högskolan Bevakning, låssystem Inventarier Osäkerhet 10% Summa Tkr/år 11 500 1 090 2 510 1 160 350 450 1 710 18 770 Anmärkning Avskrivning och ränta Framtida underhåll (hyra) Yttre skötsel, värme, el m.m. Städning m.m. Betalas av Högskolan Betalas av Högskolan Några korta kommentarer till de olika kostnadsposterna: • • • • • Underhåll: I den hyresmodell som Högskolan har med kommanditbolaget ingår att Högskolan betalar en fast summa per kvadratmeter och år för framtida underhållsåtgärder Drift bolaget: Bolaget sköter grönytor och snöröjning. De har även fastighetstekniker anställda för skötsel av tekniska installationer Bevakning, låssystem: Högskolan svarar, förutom för bevakning, för att installera och sköta lås- och larmsystem inklusive passerkort för både medarbetare och studenter Inventarier: I beräkningarna har antagits att 10% av kontorsrummen behöver nya möbler, till övriga rum får befintliga möbler i Borlänge användas. För övriga typer av inventarier har motsvarande bedömningar gjorts. Grundprincipen är att så mycket som möjligt av inventarierna från Borlänge ska återanvändas. För samtliga inventarier har räknats med en livslängd på 10 år. Det innebär att investeringen i nya inventarier uppgår till cirka 4,5 Mkr. Osäkerhet: I ett tidigt skede i ett så här stort projekt finns flera faktorer som är osäkra. Fortsatta utredningar om lokalprogram och hur befintliga lokaler i Falun kan nyttjas är några faktorer som kan påverka byggkostnaderna. Hur mycket nya inventarier som Högskolan måste köpa påverkar kostnaderna. Vidare är själva byggkostnaden en beräkning, exakt utfall vet man först efter upphandling och när projektet är färdigt. För att gardera för osäkerheten har en post på 10% på övriga kostnader lagts in i kalkylen. 13 Tidplan En grov tidplan för en flytt från Borlänge till Falun är följande: November 2016 Under 2017 Under 2018 Under 2019 Under 2020 Beslut om flytt Fastställande av slutligt lokalprogram Bestämma och bemanna projektorganisation för byggnation och flytt Detaljprojektering av nya byggnader Upphandling av byggnationer Analyser och verkställa uppsägningar av andrahandshyresgäster Utredningar för att fastställa: Var olika enheter ska sitta på campus Egna kontor eller öppna lösningar Samutnyttjande av labb Påbörja byggnation Säga upp hyresavtal Planera flytten i detalj Påbörja upphandling av möbler m.m. Påbörja flytten Flytta möbler och inventarier Avyttra möbler och inventarier som inte ska flytta med till Falun Reparera skador Slutstäda alla lokaler i Borlänge Flytt och avvecklingskostnader En flytt av hela verksamheten från Borlänge till Falun är en mycket omfattande operation som består av ett antal aktiviteter: 1. 2. 3. 4. Flytt av inventarier och utrustning Avveckla sådana inventarier och utrustning som inte ska med till Falun Reparation av skadade lokaler Städning av alla lokaler 1. Flytt av inventarier och utrustning Innan en flytt kan påbörjas måste en noggrann inventering göras av alla möbler, övriga inventarier och utrustningar där det klarläggs vilka enheter som ska flyttas till Falun och vilka som ska skrotas. I vissa labb finns sådan specialutrustning som kräver att specialister från leverantören medverkar vid flytten. Det kan gälla transportsäkring av utrustningen och kalibrering i de nya lokalerna. I några fall krävs tillgång till kranbilar som kan lyfta ner tung utrustning från taket och eventuellt lyfta upp den på ny plats i Falun. Rent allmänt gäller att ju bättre Högskolan förberett flytten och ju mer av inventarierna som är packade ju fortare går det för flyttfirman och ju lägre kostnad. Många gånger är det att fördelaktigt att koncentrera flytten tidsmässigt och inte ha en för utdragen process men om beställaren ställer väldigt höga krav på en kort flyttprocess tillkommer kostnader för övertids- och helgarbete. Högskolan har låtit en utomstående expert räkna på flyttkostnaden. Den summa som experten kommit till är 3,3 Mkr. I den kostnaden ingår att tömma hela byggnaden på samtliga inventarier, det vill säga en del av kostnaderna under punkt 2. Däremot ingår inte hjälp av specialister från leverantörer för avancerad utrustning. 14 2. Avveckla inventarier som inte ska flyttas med till Falun En hel del möbler och inventarier kommer att kasseras vid en flytt. Den processen måste planeras noggrant och i god tid före flytt. Det finns regler för hur statens egendom ska avvecklas. Enklast för Högskolan är att upphandla tjänsten med att ta om hand sälja och/eller skrota överblivna inventarier. I vissa fall kan delar skänkas till välgörande ändamål. Vid omfattande försäljning kan en avveckling/försäljning ge en del intäkter till Högskolan. Det gäller bland annat försäljning av järn, stål och övriga metaller. Det är mycket svårt att uppskatta vad en eventuell försäljning kan ge i pengar. I utredningen räknar vi med att de intäkter som erhålls täcker kostnaderna för en avveckling. 3. Reparation av skadade lokaler Det normala på hyresmarknaden är att en lokal hyrs i befintligt skick och att den ska återlämnas i samma skick som när hyresgästen tillträdde. I Högskolans hyresavtal för lokalerna i Borlänge står ”Skada som uppstår på fastigheten eller Lokalen och vilken skada inte täcks av hyresvärdens fastighetsförsäkring skall ersättas av hyresgästen”. Efter att Högskolan hyrt högskolebyggnaden i Borlänge sedan början av 1990-talet så finns det säkert skador på lokalen som inte kan klassas som normalt slitage. Det är mycket svårt att bestämma vad kostnaderna för reparationer kan uppgå till. Några större skador är inte kända i dagsläget. En kvalificerad bedömning är mellan 200 och 400 tkr. 4. Städning av alla lokaler Högskolan ansvarar för att lokalerna i Borlänge, efter att alla inventarier tagits bort och eventuella skador reparerats, slutstädas. Då det är en stor byggnad så innebär det ett omfattande arbete, både tidsmässigt och kostnadsmässigt. Ingen upphandling av städkostnaden har gjorts i detta skede utan den har uppskattats till cirka 500 tkr. Sammanfattning Summeras de olika posterna ovan så blir en bedömning av den totala kostnaden för flytt och avveckling följande: Post Flytt Avveckling Reparation Städning Summa Tkr 3 500 0 300 500 4 300 Anmärkning Varav 200 för kalibrering m.m. Ersättning för sålda varor täcker avvecklingskostnaderna Vid en samlokalisering till Falun kan det finnas skäl att integrera verksamheterna i Borlänge med olika ämnesmiljöer i Falun. I beräkningarna ovan ingår inte eventuella kostnader för att flytta enheter i Falun till nya byggnader och/eller våningsplan på campus Lugnet. 15 Ingen flytt av verksamheten i Borlänge Åtgärder som behöver vidtas i lokalerna Utredningsgruppen har identifierat ett antal åtgärder som behöver vidtas för att lyfta lokalerna till de krav som kan ställas på akademiska undervisnings-lokaler på 2020-talet. Vidare har ett förändrat behov av labblokaler växt fram sedan ”svartbygget” byggdes för drygt sex år sedan. Vissa ämnen och forskningsmiljöer har vuxit och andra minskat. Energiteknik, som vuxit under senare år, har sina labb spridda på en mäng olika ställen i högskolebyggnaden och i ”svartbygget” och har ett behov av att samla dessa. Vidare finns några installationer, som solpaneler och vindkraft, på taket vilket är en olämplig miljö av säkerhetsskäl för studenter att vistas på. En annan typ av åtgärder är de som behöver göras i huvudbyggnaden för att den ska få en standard som motsvarar dagens krav. Byggnaden är uppförd i början på 1990-talet och vissa delar är inte upprustade sen dess. De viktigaste bristerna som identifierats är följande: • • • • • • • • Fler parkeringsplatser för studenter och medarbetare Ljusare lärarkorridorer Förbättra tillgängligheten för studenter med funktionshinder Utöka antalet toaletter och rusta de befintliga i lärarkorridorer Se över säkerheten för de anläggningar som finns på taken Genomför en omdisponering av labb i huvudbyggnad och ”svartbygget” Anpassa storleken av Tenoren till Studentkårens behov idag Kraftfulla förbättringar av studentbostadssituationen Nedan kommenteras punkterna kortfattat och de svar som Borlänge kommun och fastighetsägaren Hushagen samt det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen gett. Ordförande i utredningsgruppen och i lokalgruppen fick vid ett besök hos Borlänge kommun där även VD i Hushagen och Tunabyggen medverkade en ordentlig genomgång av de frågor som utredningen presenterat för Borlänge vid midsommar. Svaren har därefter förtydligats och kompletterats med kostnadsbedömningar: Parkeringsplatser Det finns sedan flera år en brist på parkeringsplatser på campus. Hushagen har presenterat ett förslag på att utöka antalet platser med cirka 60 stycken, vilket skulle innebära ett rejält tillskott då det i dagsläget finns cirka 250 platser. Kostnad för att tillskapa 60 platser. 500 tkr Ljusare lärarkorridorer I huvudbyggnadens östra del finns mycket långa korridorer i två våningsplan som i dagsläget uppfattas som mycket mörka och murriga. De har dörrar till medarbetarnas kontor som är helt täckta och belysningen är bristfällig. Förslaget är att sätta in glasade dörrar och ett glasparti bredvid samt förbättra belysningen. Kostnad för att förbättra arbetsmiljön i personalkorridorerna 16 2 100 tkr Förbättra tillgängligheten Högskolebyggnaden uppfyller i dagsläget inte alla de krav som gäller tillgänglighet för studenter, medarbetare och personal med funktionshinder. Det gäller exempelvis automatiska dörröppnare, hörslingor i föreläsningssalar och möjligheten för synskadade att röra sig i lokalerna. Hushagen har i sitt svar lyft fram att befintliga hissar kan behöva byggas om eller bytas ut för att koma upp till dagens krav. Det är en relativt dyr åtgärd, 1 200 tkr, som Högskolan anser kräver ytterligare utredning. Kostnad för att installera fler dörröppnare, fler hörslingor och byta två hissar uppgår till 1 900 tkr Öka antalet toaletter och rusta befintliga För ett par år sedan rustades toaletterna som studenterna i första hand nyttjar till en moderns standard. Toaletterna inne i personalens korridorer är inte rustade och de är dessutom få till antalet. Vid den stora uthyrningen till Vuxenutbildningen kom ett flertal toaletter att hamna på deras förhyrda yta. Då det ökade antalet, och var de ska placeras, inte är utrett så finns i dagsläget ingen ordentlig kostnadskalkyl över denna post. En mycket grov uppskattning av kostnaden är 2 000 tkr Säkerhet på taket De anläggningar som finns på taket till huvudbyggnaden, och som används både till forskning och utbildning, behöver åtgärdas för att förbättra säkerheten. De kan antingen flyttas eller så kan bättre gångbryggor med räcken installeras på taken. Någon exakt kostnad för dessa åtgärder finns inte kalkylerad men en grov kostnadsuppskattning är 1 000 tkr Omdisponering av befintliga labb I samband med att ”svartbygget” uppfördes i slutet av 2010 talet så flyttades ett antal labb från andra byggnader i Teknikdalen som Högskolan hyrde till den nya labbyggnaden. Ett av huvudsyftena med att bygga en ny labbyggnad var att samla hela Högskolans verksamhet i Borlänge på en plats och att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Vissa forskningsmiljöer har även vuxit under senare år. Innan det går att beräkna vad det skulle kosta att genomföra en sådan omstrukturering måste Högskolan göra en ordentlig kartläggning. Det uppstår i huvudsak två slag av kostnader, anpassning av lokaler och flyttkostnader. Denna punkt är därför inte prissatt. Ett ytterligare skäl för detta är att det inte är helt beroende av samlokaliseringsbeslutet. Anpassning av Tenoren till studentkårens behov Tenoren invigdes 2004 och sedan dess har förutsättningarna för Studentkåren förändrats genom att kårobligatoriet upphört. Studentkåren har i dagsläget svårt att fylla hela Tenoren med verksamhet. Den restaurang som fanns i Tenoren är numera stängd och Hushagen kommer att fylla de tomma ytorna med en ny hyresgäst. 17 Studentkåren och Hushagen är överens om att minska den yta som Studentkåren disponerar. Denna anpassning bekostas av Hushagen och belastar inte Högskolan. Studentbostäder Bostadssituationen för studentboende behandlas i huvudkapitlet studentboende nedan. Där redovisas också Borlänges förslag till förbättringar. Kostnader om Högskolan blir kvar i Borlänge I stycket ovan redovisas vad det skulle kosta att anpassa nuvarande lokaler till dagens standard och de behov som Högskolan kommer att ha på 2020 talet. Det säger inget om hur kostnaderna ska fördelas mellan parterna och över tiden. Vissa åtgärder är av karaktären eftersatt underhåll och bekostas normalt av fastighetsägaren och andra är anpassningar som Högskolan efterfrågar och som normalt betalas av hyresgästen. Några åtgärder är av mer långsiktig karaktär, exempelvis nya hissar och parkeringsplatser, och är investeringar och ska betalas över en längre tidsperiod genom avskrivningar. Andra poster däremot är kostnader som betalas direkt vid genomförandet, exempelvis flyttkostnader. Under utredningstiden har inga regelrätta hyresförhandlingar genomförts. För att kunna jämföra alternativen nybyggen i Falun med ombyggnader i Borlänge har kostnaderna för anpassningar behandlats som att de skrivs av på tio år. Summa anpassningskostnader Årlig kostnad i tio år 7 500 tkr 750 tkr Nettokostnaden per år om Högskolan beslutar att ha kvar nuvarande verksamhet blir följande: Hyreskostnad Driftkostnader Anpassningskostnader Externa hyresinkomster Summa 26 500 tkr 4 625 tkr 750 tkr -9 200 tkr 22 675 tkr Studentboende Nuvarande antal studentbostäder Det är i huvudsak de kommunala bostadsföretagen i Borlänge och Falun som erbjuder bostäder åt studenter vid Högskolan. Både traditionella ”korridorboenden” och minder lägenheter med egen kokvrå eller kök. I Falun finns några få studentlägenheter för familjer och ett mindre antal håller på att iordningställas i Borlänge. Det blir vanligare att betalande studenter kommer till Sverige med familj. I Borlänge har det kommunala bolaget Tunabyggen 264 studentbostäder (årsredovisning 2015) på två bostadsområden. Flertalet bostäder är rum i korridor med delat kök. I Falun har det kommunala bolaget Kopparstaden 474 studentbostäder på sex områden i staden (Falu kommuns avsiktsförklaring juni 2016). Tre av områden ligger nära varandra i anslutning till Högskolans medieutbildningar på regementsområdet. De olika områden omfattar allt från äldre områden som renoverats till helt nybyggda bostäder med egen kokvrå. Kopparstaden har succesivt minskat på andelen boende i studentkorridor. 18 Nya studentbostäder i Falun I den avsiktsförklaring som Falu kommun lämnat till utredningen/Högskolan, se bilaga 1, redovisas fyra utvecklingsområden för nyproduktion av studentbostäder. Ett med cirka 150 bostäder ligger i anslutning till Lugnet, ett med cirka 50 bostäder nära regementsområdet, ett med cirka 80 bostäder på Knoppen nära Lugnet och slutligen ett på Bojsenburg med cirka 50 bostäder. Kopparstaden kommer troligen att starta bygget av 50 bostäder i Bojsenburg oberoende av vad högskolestyrelsen beslutar om framtida lokalisering. Sammantaget innebär de redovisade planerna ett tillskott på minst 335 bostäder. Färdigställandetid för de olika projekten varier, bland annat beroende på att planläggningsarbetet kommit olika långt i de olika projekten. För att kunna starta en nyproduktion måste en fastställd detaljplan finnas och det aktuella projektet ha fått bygglov. Vidare ska det aktuella byggprojektet vara upphandlat. I alla dessa steg kan förseningar uppstå om grannar eller anbudsgivare som förlorat upphandlingen överklagar. Projektet i Bojsenburg är det som kan starta tidigast då det är tänkt att byggas på en tomt där en byggnad brunnit. För övriga projekt är bedömningen att de kan starta 2019/2020. Utredningsgruppens bedömning är att de redovisade planerna är realistiska och täcker Högskolans behov vid en flytt av hela Högskolan till Falun. Samtliga fyra projekt kommer troligtvis inte att vara helt färdigställda till höstterminen 2020. Utveckling av studentboendet i Borlänge Om Högskolestyrelsen beslutar att verksamheten ska vara kvar i Borlänge i oförändrad omfattning anser utredningsgruppen att en förnyelse och utveckling av studentboendet krävs. Bland annat på följande punkter krävs en förbättring: • • • Ett nytt studentbostadsområde. Då det är mycket svårt med bostäder vid terminsstart på hösten behövs fler studentbostäder. Inget nytt område har tillkommit på flera år varför ett nytt område på en ny lokalisering i staden vore värdefullt. Vid en presentation av Borlänge kommuns avsiktsförklaring den 19 augusti presenterade kommunen och bostadsföretaget Tunabyggen ett planerat nytt område vid Nygårdsvägen. Läget är bra med relativt kort avstånd till Högskolan och handelsområdet vid Kupolen/Norra backa. Planeringen är 20 till 40 studentbostäder med egen kokvrå. Byggstart hösten 2017. Minska antalet studentbostäder i korridor och öka antalet med egen kokvrå. Trenden i Sverige är mycket stark mot att minska andelen bostäder med gemensamma kök Fler lägenheter. Idag är det inte enbart yngre människor som är ensamstående som studerar utan andelen par, både med och utan barn, ökar. Bilagor Bilaga 1, Underlag från Falu kommun, juni 2016 Bilaga 2, Stark Högskolan i en stark region, Tunabyggen, augusti 2016 19 falun.se Samlokalisering av högskolan Dalarnas verksamhet till Falun – Underlag från Falu kommun juni 2016 Bakgrund Högskolan Dalarna tillsatte hösten 2015 en utredning för att ”allsidigt belysa förutsättningar för och konsekvenser av en samlokalisering av hela Högskolans verksamhet i Falun”. Utredningen ska vara klar i augusti 2016 och högskolans styrelse förväntas fatta beslut i lokaliseringsfrågan i november 2016. Högskolan är viktig för Falu kommun och kommunen kommer att på olika sätt arbeta för att underlätta en samlokalisering, om högskolestyrelsen fattar ett sådant beslut. Syftet med denna rapport är att redovisa inom vilka områden Falu kommun är beredd att samverka med högskolan vid en eventuell samlokalisering till Falun. Lokaler Det självklara och omedelbara behovet som uppstår vid en samlokalisering är lokaler för undervisning och forskning samt arbetsplatser för personalen. Kommunen har här arbetat tillsammans med högskolans delutredning G. Konsekvenser för fastighetsbeståndet inkl studentboenden. Grundat på ett preliminärt lokalprogram, daterat 2016-03-31, har volymstudier gjorts som visar att det tillkommande lokalbehovet kan täckas i direkt anslutning till nuvarande högskolebyggnader. Förslaget omfattar totalt ca 9000 m2 lokaler och redovisas i bilaga 1. En mer detaljerad redovisning överlämnas till delutredning G. Kommunens fastighetsbolag Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB kan uppföra och hyra ut dessa lokaler till högskolan på motsvarande villkor som övriga lokaler som bolaget tillhandahåller. Lokalprogrammet är ännu ofullständigt och ytterligare studier av byggnaderna krävs vilket gör att en investerings- och hyresnivå för närvarande inte kan anges. Detta kommer dock att ske innan delutredning G ska vara klar i augusti 2016. Huvuddelen av den redovisade utbyggnaden kan göras inom gällande detaljplaner och kommunen äger all mark som berörs. En mindre planändring krävs dock för den byggnad i sex våningar som syns längs till vänster på bilden nedan. Idag finns en enkel byggnad, ”paviljongen”, på denna yta. Den byggnaden kommer att flyttas bort alternativt rivas. Om högskolestyrelsen beslutar om samlokalisering i november 2016 kan de nya byggnaderna vara klara för inflyttning 2020 enligt högskolans önskemål. De tre ljusa byggnadskropparna byggs i direkt anslutning till nuvarande högskolebyggnader och innehåller högskolans totala nya behov av lokaler, se även kartorna i bilaga 1. Omslagsbilden visar byggnaderna sedda från söder. 2 HÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD HÖGSKOLAN ETAPP 1 (fram till 2020) HÖGSKOLAN, MÖJLIG ETAPP 2 Parkering ÖVRIG PLANERAD BEBYGGELSE BEFINTLIG PARKERING HÖGSKOLAN Högskolan har redan idag parkering på Myran, på södraPARKERING sidan om Svärdsjögatan. ETAPP 1 Här finns möjligheter att täcka tillkommande behov av GÅNG/CYKELSTRÅK platser. Idag har högskolan ca 400 parkeringsplatser och i figuren visas möjlighet att ordna ytterligare ca 200 platser. R TO P N /KO ING DN BIL UT D TU L/S TEL HO P R DE STÄ BO T EN P P ca 150 P ge alre tD Mo t nte me ER D STÄ BO PARKERINGAR, HÖGSKOLAN Idag: 390-395 st Ökning 50 % = ca 200 P Tillkommande p-platser visas med rosa ton och befintliga med grå ton. N ca 50 P Högskoleutredningen Campus Lugnet Ytor, samman Skiss 1:1000 2016-05 GH, Falugruppen Arkitektkontor KONTOR: 2100 kv LABB: 1185 kvm LÄROSALAR: 800 10 Skala 1:1000 (A3) 0 Möjligheter till fortsatt expansion efter 2020 Hur behovet av nya lokaler vid en samHÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD lad lokalisering till Falun år 2020 kan HÖGSKOLAN ETAPP 1 lösas har redovisats ovan. Om behov av ytterligare HÖGSKOLAN lokalerMÖJLIG uppstår ETAPP 2 senare finns möjlighet att bygga minst 2000 m2 ÖVRIG BEFINTLIG BEBYGGELSE direkt väster om de nya högskolebyggGÅNG/CYKELSTRÅK naderna som planeras inför 2020. En ny detaljplan kommer att upprättas för detta område. Ytterligare möjligheter finns på Myran, direkt söder om Svärdsjögatan, se avsnittet om företagslokaler. Det finns även privata fastighetsägare i anslutning till högskolan som har visat intresse av att medverka till att klara högskolans lokalbehov. 20 ÖVRIG YTA: grupp matsal, kommuni pausytor, wc/omk uppehållsytor, för teknikutrymmen 30 40 BRA, TOTALT: 8795 50m © Lantmäteriet Falu HUS A KONTOR: 1360 k LABB: 880 kvm BRA: 4815 KVM (VI) HUS A (II) verkan och Mät & karta, Skapad 24/03 2016 kommun Geodatasam HUS B LÄROSALAR: 80 LABB: 300 kvm BRA: 2300 kvm HUS B (II) HUS C KONTOR: 740 kv BRA: 1680 kvm TENNISPLANER Falu kommun P Det med rött inramade området visar möjlighet till expansion på kommunägd mark efter 2020. HUS C (III) P N P P 3 Studentbostäder Det finns idag ca 470 studentbostäder i Falun och ca 300 i Borlänge. Det kommunala bostadsbolaget Kopparstaden är beredda att utöka antalet studentbostäder i Falun för att klara det tillkommande behovet vid en samlokalisering. Förslaget sammanfattas i nedanstående figur, som också redovisar befintliga studentbostäder. En mer utförlig redovisning lämnas i bilaga 2. A a b B c Högskolan C Kårhus d e Mediahus f D Översikt befintliga och planerade studentbostäder. På kartan visas även Högskolan, mediahuset och kårhuset. Idag Antal a Bojsen 12 b Britsen 254 c Tallen 24 d B-kasern 104 e Brigaden 27 f Ugglan 53 Totalt 4 474 Nya projekt Antal A Bojsen 55 B Tallbacksvägen 80 C Myran 150 D Surbrunnshagen 50 Totalt 335 Bostadsgaranti En av utmaningarna med att tillhandahålla studentbostäder är att trycket på bostäder är väldigt stort vid höstintagningen men redan en bit in på våren startar uppsägningarna. Ska man klara efterfrågan på hösten innebär det att man står med väldigt stora vakanskostnader på våren, något som är långsiktigt ohållbart. Samtidigt är möjligheten att garantera boende ett mycket starkt konkurrensmedel för att få nya studenter. Därför testas nu ett nytt upplägg där kommunerna och de allmännyttiga bolagen i Falun och Borlänge gemensamt finansierar en deltidstjänst vars syfte är att hitta alternativa boenden under den mest intensiva perioden på hösten. Det kan handla om uthyrningsrum i privatbostäder eller avtal med vandrarhem t ex. Upplägget testas i år och där ambitionen är agera som om vi hade en garanti. Når vi målet så kommer bostadsgarantin marknadsföras ut mot studenterna nästa år. Etableringslokaler för företag mm På Myran söder om Svärdsjögatan planläggs för närvarande mark för företag och bostäder. Närmast Svärdsjögatan planeras en högre byggnad som kan vara hotell alternativt studentbostäder. Längre in i området, längs E16, skapas etableringsmöjligheter bl a för företag som samverkar med högskolan, men även undervisningslokaler. I de inre delarna planeras för bostäder, som kommer att ha ett attraktivt läge bl a för personal vid högskolan. Det pågår f n arbete med en detaljplan för området, som ägs av Fortifikationsverket, som har för avsikt att sälja hela området när detaljplanen är klar. Försäljningen kommer sannolikt att ske 2017. Kommunen kommer att verka för att det inom området byggs lokaler för företag som har nytta av att ligga nära högskolan. Kommunens bostadsbolag Kopparstaden har intresse av att bygga studentbostäder inom området. Kontor, utbildning Studentbostäder, hotell Högskolan Dalarna Studentbostäder, hotell Högskolan Dalarna Kontor, utbildning Bostäder Illustrationer från pågående arbete med detaljplan för nordvästra Myran, söder om Svärdsjögatan. Området planeras innehålla bl a studentbostäder, hotell, kontor, utbildningslokaler och bostäder. Byggstart beräknas kunna ske under 2017. 5 Kårhuset Kommunen upplåter idag kårhuset i centrala Falun, se karta sid 4, kostnadsfritt till studentkåren och kommunens avsikt är att fortsätta göra det även i framtiden. Byggnaden bedöms väl räcka till även för ett ökat antal studenter i Falun. Studenterna bidrar till att göra Falu centrum attraktivt och det är positivt om kommunen, t ex genom Centrala stadsrum, och studentkåren kan öka samverkan till nytta för båda parter. Övrig samverkan kommun - högskola Det finns idag en god och nära samverkan mellan Falu kommun och Högskolan Dalarna och kommunen satsar årligen betydande belopp för att stödja högskolans utveckling. Kommunledningen och högskoleledningen har regelbundna träffar för genomgång av gemensamma angelägenheter. Högskolan är representerad i kommunens tillväxtråd. Högskolefastigheten och kårhuset upplåts av kommunen med fördelaktiga villkor. Genom ett särskilt utvecklingsavtal stödjer kommunen högskolan med 1,5 mkr per år. Kommunen medverkar även i andra satsningar, t ex Elitidrottscentrum. Vidare tillhandahåller kommunen årligen ett antal praktikplatser och handledare för bl a lärarprogrammen. Om högskolan väljer att lokalisera hela verksamheten till Falun så har kommunen ambitionen att utöka denna samverkan så att de nya verksamheter och utbildningar som kommer till Falun inte ska få försämrade förutsättningar jämfört med dagens situation. Kommunen medverkar gärna även till att öka kontaktytorna mellan högskolan och det lokala näringslivet. Detta arbete får göras i nära samverkan med de verksamheter som berörs av en flytt. Kollektivtrafik ÖvrigDetsamverkan kommun - högskola finns redan idag en mycket hög turtäthet på de busslinjer som går mellan Falun och Borlänge och stannar vid högskolan och kommunens ambition är att bibehålla eller förbättra denna trafik. kanDetkommun - högskola finns idag en god och nära samverkan mellan Falu kommun och Högskolan Dalarna och kommunen satsar årligen betydande belopp för att stödja högskolans utveckling. Kommunn god och nära mellanhar Falu kommun träffar och Högskolan Dalarna och ledningen ochsamverkan högskoleledningen regelbundna för genomgång av gemensamma ar årligen betydande beloppärför att stödja högskolans Kommunangelägenheter. Högskolan representerad i kommunensutveckling. tillväxtråd. Högskolefastigheten o kårhuset upplåts har av kommunen medträffar fördelaktiga villkor. Genom särskilt utvecklingsavtal ögskoleledningen regelbundna för genomgång avett gemensamma stödjer kommunen högskolan imed 1,5 mkr pertillväxtråd. år. Kommunen medverkar även i andra Högskolan är representerad kommunens Högskolefastigheten och t exmed Elitidrottscentrum. Vidare tillhandahåller kommunen årligen ett antal s avsatsningar, kommunen fördelaktiga villkor. Genom ett särskilt utvecklingsavtal praktikplatser och handledare för bl a lärarprogrammen. en högskolan med 1,5 mkr per år. Kommunen medverkar även i andra Elitidrottscentrum. Vidare tillhandahåller kommunen årligen ett kommunen antal Om högskolan väljer att lokalisera hela verksamheten till Falun så har ambitionen 6 utöka denna för samverkan så att de nya verksamheter och utbildningar som kommer till Falun in ch handledare bl a lärarprogrammen. Förslag till utbyggnad av högskolan i Falun med ytsammanställning. BILAGA 1 Högskoleutredningen Campus Lugnet Ytor, sammanställning KONTOR: 2160 kvm LABB: 1350 kvm LÄROSALAR: 850 kvm 10 Skala 1:1000 (A3) 0 Skiss 1:1000 2016-05 GH, Falugruppen Arkitektkontor 20 ÖVRIG YTA: grupparbetsplatser, matsal, kommunikationer, pausytor, wc/omkl/dusch, uppehållsytor, förråd, teknikutrymmen HÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD 30 HÖGSKOLAN ETAPP 1 40 BRA, TOTALT: 9070 KVM 50m HÖGSKOLAN MÖJLIG ETAPP 2 ÖVRIG BEFINTLIG BEBYGGELSE GÅNG/CYKELSTRÅK © Lantmäteriet Falu HUS A KONTOR: 1425 kvm LABB: 1035 kvm BRA: 5015 KVM (VI) HUS A (II) HUS B (II) mverkan och Mät & Skapad 24/03 2016 kommun Geodatasa HUS B LÄROSALAR: 850 kvm LABB: 315 kvm BRA: 2370 kvm TENNISPLANER HUS C KONTOR: 740 kvm BRA: 1680 kvm karta, Falu kommun P HUS C (III) 7 P P P N Översikt över parkering och utvecklingsmöjligheter på Myran. 8 Högskoleutredningen Campus Lugnet Skiss 1:2000 2016-05 GH, Falugruppen Arkitektkontor BEFINTLIG BEBYGGNELSE HÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD HÖGSKOLAN ETAPP 1 (fram till 2020) HÖGSKOLAN, MÖJLIG ETAPP 2 ÖVRIG PLANERAD BEBYGGELSE BEFINTLIG PARKERING HÖGSKOLAN PARKERING ETAPP 1 GÅNG/CYKELSTRÅK DE STU L/ TEL HO R TO P N /KO ING DN BIL UT P ER D TÄ OS B NT P P M ca 150 P gem alre D ot et ent ER D STÄ BO PARKERINGAR, HÖGSKOLAN Idag: 390-395 st Ökning 50 % = ca 200 P ca 50 P N BILAGA 2 Studentbostäder i Falun Det kommunala bostadsbolaget Kopparstaden har idag ca 470 studentbostäder. Beståndet har under en rad år minskat i takt med att efterfrågan minskat (färre utbildningsplatser i Falun och ökad andel distansstudenter). Nu verkar tillgång och efterfrågan vara i balans. Som en del i utredningen om eventuell lokalisering av hela högskolan till Falun är boendet en viktig fråga. Kopparstaden har därför summerat befintliga boenden och skissat på hur man skulle kunna öka beståndet om det blir en flytt av Högskolans verksamhet från Borlänge till Falun. a b c Högskolan Kårhus d Mediahus f e Så här ser beståndet ut idag: Boende Antal Storlek Hyra 10 21,2–30,2 2.331–3.090 2 76,6 5.815 254 20, 21,5, 35 3.134–4.496 24 25, 27 3.417–3.698 d B-kasern 104 22–50 3.588–5.236 e Brigaden 27 31,3–51,8 4.564–6.620 f Ugglan 53 24,5–80,5 3.792–7.493 a Bojsen, Delade a Bojsen, Kompisbo b Britsen c Tallen Totalt 474 9 A B Högskolan C Kårhus Mediahus D I framtiden bedöms följande projekt som möjliga: Möjliga projekt Antal Möjlig inflytt Prio Kopparstaden Prio student A Bojsen 55 2018 A B B Tallbacksvägen 80 2020–21 C A 150– 2019–20 A A 50 2019–20 B B C Myran D Surbrunnshagen Summa 10 335 A Bojsen På en gård i Bojsenburg brann ett hus december 1999 sedan som aldrig har återuppbyggts. Kopparstaden har låtit en arkitekt rita ett möjligt studenthus där som skulle inrymma ca 50 studentrum (22 kvm med badrum och pentry). Detta projekt har lyfts i styrelsen och det är troligt att styrelsen beslutar att genomföra projektet oavsett om det blir högskoleflytt eller ej. Kan handlas upp under 2016 och vara klart under 2018. B Tallbacken Här skulle man kunna bygga ett studentbostadshus med uppskattningsvis 100 studentrum. Läget är mycket bra. BUppskattningen Tallbackenär att detaljplanen kan vara klar om två år och ett hus uppe 2021. Detta är höghustomten där vi har initierat ett omtag vad gäller detaljplanen. Här C Myran skulle man kunna göra ett studentbostadshus med uppskattningsvis 100 studentrum. Fortifikationsverket ochför detaljplaneprocess pågår. Läget är optimalt för för studenter. Uppskattar Läget är mycketäger bra,marken ev lite attraktivt för vanligt boende att vi ska vilja att det kan rymmas drygt 150 studentbostäder och att tidplanen är lite kortare än Tallbacksvägen. prioritera det för student. D Surbrunnshagen Då det inte blir ett höghus kommer huset istället breda ut sig vilket kommer att ta en Detaljplanen kan bli klar i år. Ett stort område att exploatera, fullt möjligt att låta någon del av marken nyttjas för större del av Blir skogen i anspråk många värnar Gissar vara att klart detaljplanen ett studenthus. detaljplanen klar i årsom kan ett studenthus (ca 40om. studentrum?) 2019-21. kommer att överklagas. Uppskattningen är att detaljplanen kan vara klar om två år och ett hus Sammanfattning uppe 2021. Kopparstaden har idag ett studentbostadsbestånd av mycket hög klass, det allra mesta är antingen nybyggt eller nyss renoverat. Ska Kopparstaden tillföra många nya studentbostäder är uppfattningen att de måste byggas som Cdedikerade Myran studentboenden (små kostnadseffektiva lägenheter med eget badrum och pentry) för att kunna sätta Fortifikationsverket äger marken och detaljplaneprocess pågår. Läget ärpåoptimalt rimliga hyror och få ner byggkostnaden. Nackdelen är att möjligheten att släppa ut bostäderna den vanligaför hyresmarknaden om marknaden för studentbostäder skulle minska, begränsas. Idag är ca 20 % av studenter. Uppskattar att det kan rymmas drygt 150 studentbostäder och studentboatt stadsbeståndet vanliga lägenheter, vid en kraftig nyproduktion av studentbostäder skulle den andelen tidplanen är lite kortare än Tallbacksvägen, pga mindre risk för överklagan. minska och risken öka. ovan visar att Kopparstaden på sikt kan öka beståndet med ett antal hundra studentbostäder, det svarar DPlanen Surbrunnshagen mot det bestånd Tunabyggen har idag (ca 270 studentbostäder). Vid en flytt så är bedömningen att en hel del av Detaljplanen bli klar i år. att Ettbostort område att exploatera, fullt möjligt de som redan borkan i Borlänge kommer kvar men att nya studenter väljer att bosätta sig i Falun.att Detlåta medför någon del av marken nyttjas ett studenthus. Blirstudenter detaljplanen klar i år kan ett att Kopparstaden gradvis kan bygga utför beståndet i takt med att nya tillkommer. studenthus (ca 40 studentrum?) vara klart 2019-21. Kopparstaden kommer med stor sannolikhet genomföra projektet i Bojsenburg oaktat en flytt av Högskolan (ett tillskott på ca 50 lägenheter). Det ger möjlighet att utvärdera och lära av den investeringen inför den ökade nyproduktionen som krävs om flytten blir av. Sammanfattning Vi har idag ett studentbostadsbestånd av mycket hög klass, det allra mesta är antingen nybyggt eller nyss renoverat. Ska vi tillföra många nya studentbostäder är vår uppfattning att vi måste bygga dem som dedikerade studentboenden (små 11 Falu kommun • 023-830 00 • www.falun.se Falu kommun, ledningsförvaltningen, kommunikationskontoret, juni 2016
© Copyright 2024