Beredningshandbok Internationell postdok
INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 beredningshandbok Innehåll 1. SAMMANFATTNING .................................................................................................................................. 2 1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen ........................................................................................... 2 2. BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK ................................................................................. 4 2.1 Anställning och bidragsbelopp ............................................................................................................. 4 3. BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR................................... 5 3.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell postdok-ansökningar............................. 5 3.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna ................................................................... 5 3.3 Beredningsgruppernas handläggare samt mötesdatum ...................................................................... 6 3.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice ordförande, beredningsgruppsledamöter och Vetenskapsrådets personal .......................................................................................................... 7 4. BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR .......................................................... 9 4.1 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet .......................................................................................... 9 4.2 Beredning ............................................................................................................................................. 9 4.3 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid beredningsgruppsmötet.....................................................................................................................10 5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING ..............................................................................................11 5.1 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala .11 5.2 Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför beredningsgruppsmötet.....................................................................................................................13 5.3 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet samt beredningsgruppens gemensamma yttrande ......................................................................................................................14 6. ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA.............................................................................................................17 7. KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID VETENSKAPSRÅDET...................................................18 BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 .......................................19 BILAGA 2. VETENSKAPSRÅDETS INSTRUKTION ...................................................................................31 BILAGA 3. KORT OM VETENSKAPSRÅDET .............................................................................................32 BILAGA 4. ALLMÄNNA RIKTLINJER FRÅN VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE TILL ÄMNESRÅD, RÅD OCH KOMMITTÉER INFÖR BEREDNINGSARBETET 2016 ..........................34 BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI ...........................................................35 BILAGA 6. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSPOLICY......................................................................................39 BILAGA 7. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED...........................42 BILAGA 8. VETENSKAPSRÅDETS GRUNDLÄGGANDE BEDÖMNINGSKRITERIER AV VETENSKAPLIG KVALITET SAMT BETYGSSKALA ..............................................................................43 BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS TILLÄGGSKRITERIUM FÖR BEDÖMNING AV VETENSKAPLIG KVALITET AVSEENDE INTERNATIONELL POSTDOK .............................................44 BILAGA 10. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET .......................................45 BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 1 1. SAMMANFATTNING 1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen Före beredningsgruppsmötet A. Sammansättning av beredningsgrupperna Beredningsgrupperna tillsätts i februari. Beslut fattas av Vetenskapsrådets generaldirektör. Ordförande och ledamöter har ettåriga mandatperioder med möjlighet till förlängning. B. Sista datum för ansökningar Sista datum för Internationell postdok (IPD)-ansökningar är den 13 september 2016 kl. 14.00 i Prisma. Prisma är det ansöknings- och ärendehanteringssystem som Vetenskapsrådet använder. Behörig företrädare för medelsförvaltaren ska ha signerat ansökan i Prisma senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum, vilket innebär den 20 september 2016, för att ansökan ska gå vidare i granskningsprocessen. C. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp Under beredningen kommer ansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att ligga hos en av de tre ämnesspecifika beredningsgrupperna, IPD-HSUVKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2. Ansökan placeras efter registrering preliminärt inom det område som sökande själv föreslagit i första hand, och en kontroll görs av att ansökningarna uppfyller de formella kraven. Vetenskapsrådet gör en bedömning av beredningsgruppstillhörigheten. Ordförande ansvarar för och kontrollerar slutgiltig placering av ansökan. Avstämning med de andra beredningsgrupperna görs av ordförande om eventuell flytt av ansökningar och meddelas ansvarig handläggare för beredningsgruppen. Sista dag för flytt av ansökningar mellan beredningsgrupper är den 21 september. Efter 21 september kan ansvaret för en ansökan inte överföras till en annan beredningsgrupp, om det inte finns synnerliga skäl. Det innebär att så kallad parallellbehandling av en ansökan mellan flera beredningsgrupper inte kommer att ske. Däremot kan en ordförande be om rådgivande omdöme från någon av de andra beredningsgrupperna och även det ska ske senast den 21 september. Sådana omdömen bör inhämtas för ansökningar som inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde. D. Lämna personuppgifter och anmäl jäv i Prisma Ansökningarna tillgängliggörs för granskarna och beredningsgrupperna i Vetenskapsrådets webbaserade granskningssystem Prisma. Granskarna skapar ett personligt konto i Prisma och lämnar personuppgifter som underlag för arvoden och anmäler jäv, avger betyg och förslag till yttranden/omdömen via Prisma. Inför beredningsgruppernas sammanträden kommer alla betyg och förslag till yttranden/omdömen finnas tillgängliga via Prisma. För hänvisning till information om Prisma, se kapitel 6. Innan ordföranden kan fördela granskningsansvaret på beredningsgruppens ledamöter är det viktigt att samtliga ledamöter går igenom alla ansökningar i beredningsgruppen (görs enklast genom läsning av faktablad), kontrollerar sökande och därefter anmäler jäv i Prisma senast den 18 september. E. Fördelning av ansökningar per granskare Granskningsansvaret delas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen, en föredragande (förslagsställare) och två ytterligare granskare per ansökan. Föredraganden har huvudansvaret och lämnar förutom betyg en skriftlig motivering (förslag till yttrande). De båda övriga granskarna lämnar även de betyg och ett skriftligt omdöme. Om beredningsgruppen bedömer att ytterligare granskning av en ansökan är nödvändig (till exempel då en BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 2 ansökan inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde eller på grund av jäv) kan ytterligare granskning ske av en extern granskare. F. Ansökningar till granskare Granskarna läser ansökningarna direkt i eller skriver ut dem från Prisma. G. Lämna förslag till yttrande och omdöme i Prisma Inför beredningsgruppsmötet lämnar beredningsgruppens ledamöter och externa granskare betyg, rangordning och skriftliga kommentarer över ansökningarna som bereds i beredningsgruppen. Gruppen ska sträva efter att använda hela betygsskalan (se kapitel 5). En tid innan mötet stängs systemet Prisma för inmatning samtidigt som det öppnas för läsning så att alla beredningsgruppsledamöter kan läsa varandras och externa granskares bedömningar av samtliga ansökningar, som förberedelse för diskussionerna på beredningsgruppsmötet. Under beredningsgruppsmötet H. Beredningsgruppernas bedömningar av ansökningar På beredningsgruppsmötet föredras och diskuteras ansökningarna med utgångspunkt från betygen för nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens, samt projektets genomförbarhet. Vidare ska tilläggskriteriet Internationalisering och forskningsmiljö betygsättas och kommenteras skriftligt, samt de andra delkriterierna som ställs upp för granskningen sammanvägas till ett sammanfattande betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Gruppen avger därefter ett betyg samt skriftliga kommentarer för samtliga kriterier, som samfällt utgör beredningsgruppens yttrande över ansökan. Gruppens yttrande är ett viktigt dokument för den fortsatta beredningen och utgör också Vetenskapsrådets beslutsunderlag i ärendet. Det är viktigt att de skriftliga kommentarerna i beredningsgruppens yttrande är informativa och konsistenta med betygen. Yttrandet skickas alltid ut till den sökande när bidragsbeslut är fattat. Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar av högsta kvalitet som beredningsgruppen önskar finansiera inom sin budgetram. Beredningsgruppen rangordnar även ansökningar utanför beredningsgruppens budgetram till en reservlista inför förslag till beslut. Efter beredningsgruppsmötet I. Skriv in beredningsgruppens yttrande i Prisma Föredraganden är ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande över ansökningarna. Efter beredningsgruppsmötet ska detta yttrande skrivas in i Prisma, även detta av föredraganden. Alla yttranden ska vara inskrivna i Prisma senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Det är av stor vikt att yttrandena är av hög kvalitet och skrivs in inom utsatt tid. Beredningsgruppens ordförande går igenom yttrandena och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men har inte till uppgift att göra omfattande redigeringar. Ordföranden kan då även komma att be föredraganden om kompletteringar i yttrandet. Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de skriftliga motiveringarna motsvarar betygen. J. Bidragsbeslut Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 3 2. BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK Bidragsformen Internationell postdok utlyses två gånger per år. Sista ansökningsdag 2016 på våren är i februari och under höstutlysningen den 13 september. Budget för Internationell postdok beslutas av Vetenskapsrådets styrelse. Vetenskapsrådets generaldirektör fattar beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås. Bidrag för Internationell postdok kan sökas av nydisputerade forskare för att forska utomlands. Den sökande ska ha svensk doktorsexamen eller examen från European University Institute (EUI). För att kunna söka bidrag om Internationell postdok ska den sökandes doktorsexamen vara högst två år gammal, det vill säga avlagd senast den sista ansökningsdagen och som mest 24 månader före den sista ansökningsdagen för utlysningen. Det examensdatum som vi utgår från är det datum då den sökande har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling. Den sökande kommer inte att kunna slutföra sin ansökan om doktorsexamen är äldre än två år. Om den sökandes doktorsexamen är äldre går det ändå att söka om det finns anledningar till avräkningsbar tid som är godkända enligt Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets godkända anledningar är föräldraledighet, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, plikttjänstgöring inom totalförsvaret, sjukdom (egen eller vård av nära anhörig), allmäntjänstgöring (AT), samt vidareutbildning/specialisttjänstgöring för kliniskt verksamma yrkeskategorier (de två sistnämnda skälen kan uppgå till max 24 månader vardera). Observera att vi inte godkänner arbetslöshet, semester och övriga anställningar som avräkningsbar tid. Om den sökande vill åberopa avräkningsbar tid måste den sökande specificera godkänd anledning och omfattning i sin ansökan. Bidragstiden är 18–36 månader och kan tillbringas både i Sverige och utomlands. Minst två tredjedelar av tiden ska tillbringas utomlands. Forskartiden utomlands kan delas upp i kortare perioder. Mobilitetsvillkoret ska styrkas genom inbjudningsbrev från den utländska värdinstitutionen eller motsvarande samt en beskrivning och motivering av den sökandes val av utländsk värdinstitution. Vetenskapsrådet förordar att vistelsen påbörjas under första hälften av 2017. Till ansökan bifogas tre bilagor. En bilaga som ska innehålla uppgifter om medelsförvaltaren i Sverige samt en inbjudan från denna medelsförvaltare. En andra bilaga ska innehålla en presentation av värdinstitutionen i utlandet samt en formell inbjudan från denna värdinstitution. Presentationen ska beskriva forskargruppens nuvarande forskning och sakkunskap, forskargruppens motiv för att ta emot den sökande samt den sökandes roll i forskargruppen. I en tredje bilaga ska en beskrivning lämnas av hur forskningen vid värdinstitutionen i utlandet förhåller sig till forskningen vid den svenska institutionen, samt en motivering till val av värdinstitution i utlandet och beskrivning av sökandens möjligheter att utveckla sin kompetens som forskare. 2.1 Anställning och bidragsbelopp Bidragsmottagaren ska vara anställd vid svensk högskola/universitet (medelsförvaltaren). Institutionen beslutar om anställningsform, lön och anställningsvillkor. Den sökande förutsätts dock vara anställd på heltid under bidragsperioden. Vid ansökningstillfället behöver den sökande inte vara anställd. Genom att signera ansökan i Prisma bekräftar företrädaren för medelsförvaltaren sitt åtagande. Bidragsbeloppet är en schablon om 1 050 000 kronor per år, varav 900 000 kronor avser lönekostnader och 150 000 kronor avser forskningsomkostnader som rör vistelsen och den forskning den sökande kommer bedriva (exempelvis förbrukningsmaterial, resor och publiceringskostnader). Bidragsbeloppet inkluderar ersättning för indirekta kostnader. Schablonbelopp som avser lönekostnader inkluderar även sociala avgifter. Bidraget får inte användas till stipendier. Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren, såsom ansvarig arbetsgivare, täcker eventuella kostnader utöver det erhållna schablonbidraget. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 4 3. BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR 3.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell postdok-ansökningar IPD-HSUKF2 – humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, samt konstnärlig forskning IPD-MH2 – medicin och hälsa IPD-NT2 – naturvetenskap och teknikvetenskap 3.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna Vetenskapsrådets generaldirektör fattar beslut om beredningsgruppernas ordförande och ledamöter efter förslag från Vetenskapsrådets huvudsekreterare. För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande riktlinjer: Antalet beredningsgruppsledamöter, inklusive ordförande, kan som riktlinje vara 7–15 stycken. Ordförande väljs för ett år. Normalt är mandattiden för beredningsgruppsordförande och ledamöter ett år och får förlängas till maximalt sex år (inkluderar även de år då ordföranden/ledamot inte aktivt deltar i beredningsarbetet). Vice ordförande utses inom beredningsgruppen av beredningsgruppsordföranden. Efter sex år i beredningsgrupp övergår ordförande/vice ordförande/ledamot i karensperiod som i normalfallet varar i tre år, varefter man kan återkomma som ledamot eller ordförande i beredningsgrupp. Undantag från reglerna om mandattid i beredningsgrupp medges i två specialfall: 1) Person som varit beredningsgruppsledamot i ett eller två år och som sedan utses av generaldirektören till ordförande får sitta full mandatperiod som ordförande, det vill säga 3+3 år. 2) Person som varit beredningsgruppsledamot i fyra eller fem år och sedan utses av generaldirektören till ordförande för en treårig mandatperiod, därefter inträder karensperiod. Tid som ledamot eller ordförande i IPD-beredningsgrupp har varit ledamot eller ordförande i beredningsgrupp för någon annan bidragsform på Vetenskapsrådet ska inte inräknas i den tillåtna tiden man kan sitta i IPD-beredningsgrupp innan karenstid ska påbörjas. Beredningsgruppen ska ha en ämnesmässig och geografisk spridning i sin sammansättning. Om detta inte kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören motivera orsaken till detta, samt meddela vilka personer som tillfrågats om medverkan men tackat nej. Ledamot i beredningsgrupp ska ha hög vetenskaplig kompetens. Forskare verksamma i utlandet kan utses till ledamöter i beredningsgrupp. Vid tillsättning av beredningsgrupp ska jämn könsfördelning eftersträvas (minst 40 procent av underrepresenterat kön). Om detta inte kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören motivera orsaken till detta, samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som tillfrågats om medverkan men tackat nej. Rektorer, dekaner och storinstitutionsprefekter bör inte utses till beredningsgruppsledamöter. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 5 3.3 Beredningsgruppernas handläggare samt mötesdatum Beredningsgrupp IPD-HSUKF2 IPD-MH2 IPD-NT2 Handläggare Cecilia Mattsson Emmie Chau Carola Hellberg BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 Mötesdatum 2016-11-09 2016-11-09 2016-11-07–08 6 3.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice ordförande, beredningsgruppsledamöter och Vetenskapsrådets personal Beredningsgrupperna har utsetts av Vetenskapsrådets generaldirektör efter förslag från Vetenskapsrådets huvudsekreterare. Ordföranden och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller gemensamt Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. Personalen har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens intentioner för beredningen samt för återkoppling till Vetenskapsrådet. Personalen deltar inte i beredningsgruppens granskningsarbete. En vice ordförande utses inom beredningsgruppen av gruppens ordförande. Vice ordförande leder beredningsgruppsmötet då ordföranden inte kan delta, exempelvis då ordföranden är jävig. Varje beredningsgrupp har en forskningssekreterare och en ansvarig handläggare från Vetenskapsrådet, som bistår ordföranden i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen i beredningen, samt förmedlar sakkunskap vad det gäller hanteringsordningar, regler, praxis etcetera. Beredningsgruppsledamöter arbetar på uppdrag av Vetenskapsrådet och är de viktigaste deltagarna i granskningsprocessen. Det är därför väsentligt att varje beredningsgruppsledamot följer de riktlinjer som Vetenskapsrådet har beslutat, till exempel jävspolicyn och jämställdhetsstrategin. Ordförandes roll i beredningen Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna. Ordförande har följande uppgifter och ansvar: att leda beredningsgruppens granskningsarbete att fördela ansökningarna på föredragande och granskare att i samråd med beredningsgruppen bedöma behovet av externa granskare att i samråd med Vetenskapsrådet godkänna fördelning av beredningsgruppens ansökningar inom denna att Vetenskapsrådets policy och vad som i övrigt anges i aktuell beredningshandbok efterföljs i beredningsgruppens arbete och förslag att beredningsgruppen för varje individuell ansökan når en gemensam rekommendation att samtliga beredningsgruppsledamöter under sammanträdet bereds tillfälle att framföra sina synpunkter och att dessa beaktas att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet att inför sammanträdet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, omdömen och eventuella externa omdömen att ansvara för att innehållet i yttrandena avspeglar beredningsgruppens diskussion och att de externa granskarnas synpunkter tagits tillvara att de yttranden som beredningsgruppen avger är kvalitetsgranskade och återspeglar beredningsgruppens gemensamma bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet vid den tidpunkt som anges för beredningsgruppen i Prisma. Vice ordförandes roll i beredningen Vice ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för: att ersätta beredningsgruppens ordförande i situationer där denne inte kan delta, exempelvis då ordföranden är jävig. Ledamots roll i beredningen Ledamot i en beredningsgrupp ansvarar för: att följa Vetenskapsrådets policy i sitt granskningsarbete enligt vad som anges i aktuell beredningshandbok BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 7 att fullfölja sitt individuella granskningsarbete enligt den tidsplan som anges för beredningsgruppen i Prisma, samt övriga instruktioner från Vetenskapsrådet att inlämna omdömen (förslag till yttrande, omdöme, yttrande) enligt angivna tider i Prisma att inlämna omdöme (externt omdöme) i Prisma, som efterfrågats från de andra ämnesspecifika beredningsgrupperna, enligt angivna tider i Prisma att skyndsamt meddela Vetenskapsrådet eventuella oförutsedda hinder för att genomföra sitt granskningsarbete att närvara vid beredningsgruppens sammanträde. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 8 4. BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOKANSÖKNINGAR 4.1 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet Ansökningar behandlas konfidentiellt Ledamöterna i beredningsgrupperna ska behandla ansökningarna konfidentiellt. Om någon begär att få ta del av en ansökan, hänvisas han eller hon till handläggaren på Vetenskapsrådet. Även då en ledamot i granskningsarbetet rådfrågar en kollega om en ansökan ska detta göras konfidentiellt. På beredningsgruppsmöten ska diskussionerna kunna föras öppet, och därför är det av stor vikt att ingenting från dessa förs vidare utanför gruppen, annat än i form av slutlig betygssättning och yttranden. Flera ansökningar från samma forskare Den som söker bidrag för Internationell postdok får endast lämna in en Internationell postdok-ansökan oavsett vetenskapsområde. För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka samtidigt samma år, se tabell via länken nedan. Till tabell: Bidrag du kan söka samtidigt. För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka om den sökande har ett pågående bidrag, se tabell via länken nedan. Till tabell: Bidrag du kan söka om du har pågående bidrag. Bibliometri Bibliometriska data ingår inte i ansökningarna om bidrag för Internationell postdok. 4.2 Beredning Ansökningar om bidrag för Internationell postdok bereds vanligtvis åtskilt från Vetenskapsrådets andra bidragsformer. För Vetenskapsrådets utlysning Internationell postdok ska bedömningen av ansökningar om postdoktorsstöd grundas på vetenskaplig kvalitet (inklusive potential för framtida vetenskaplig verksamhet) med beaktande av jämställdhetshänsyn. Vid urval bland de sökande ska beviljningsgrad mellan könen eftersträvas i enlighet med Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Med beviljningsgrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. Av förslaget till beslut ska framgå att motsvarande beviljningsgrad har uppnåtts. Ansökningarna bereds i tre ämnesspecifika beredningsgrupper, IPD-HSUKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2. Varje ansökan granskas av minst tre personer där en är föredragande och övriga två är granskare. Om ansökan inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde kan extern granskare anlitas. Beredningsgrupperna skriver yttranden och sätter betyg. Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 9 4.3 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid beredningsgruppsmötet För att öka diskussionstiden för de ansökningar som bedöms ha en rimlig möjlighet att finansieras, har Vetenskapsrådet beslutat om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma ifråga för finansiering enligt nedan: Underlag för vilka ansökningar som inte tas upp till diskussion på beredningsgruppsmötet är listan med alla granskares omdömen inför mötet, där medelrankningen ligger till grund för sortering av listan. Beredningsgruppsordförande går, assisterad av forskningssekreterare och ansvarig handläggare, igenom ansökningslistan och sätter "strecket", det vill säga den gräns under vilken ansökningarna inte kommer att diskuteras på mötet. Man identifierar ansökningar under detta streck som ändå bör granskas, exempelvis om de tre granskarnas betygsättning av ansökan skiljer sig mycket. Jämställdhetskontroll görs för att se till att processen inte slår olika mot kvinnor och män. En tumregel är att cirka 40 procent av ansökningarna ska diskuteras i detalj på mötet, men det kan variera mellan beredningsgrupper. Listan görs tillgänglig för alla beredningsgruppsledamöter på Anslagstavlan i Prisma inför mötet med information om vilka ansökningar som föreslås att inte tas upp till diskussion. Föredraganden får i uppgift att inför mötet föreslå sammanvägt betyg för ansökans vetenskapliga kvalitet för de ansökningar som inte kommer att diskuteras på mötet. Endast ansökningar med ett sammanvägt betyg om 4 eller lägre kan vara föremål för att inte tas upp till diskussion. Vilken (ojävig) ledamot som helst kan begära att en ansökan lyfts till diskussion på mötet. En kort tid avsätts på dagordningen för diskussion kring betygsättningen av de ansökningar som inte ska diskuteras ytterligare på mötet. Den skriftliga motiveringen utgår i de fall ansökningar om bidrag inte diskuterats på mötet. Den skriftliga motiveringen sker då i form av en standardformulering som meddelar sållningsprocessen och att ansökan inte diskuterats på mötet med hänsyn till antalet ansökningar och sammanvägt betyg. Betyget för baskriterier och eventuella tilläggskriterier behöver inte ingå men det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet ska alltid ingå. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 10 5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING 5.1 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala GD-BESLUT NR 2012-1 Vetenskapsrådet har beslutat att vid bedömningar av ansökningar från och med 2012 ska beredningsgrupperna använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra grundläggande bedömningskriterier (baskriterier). En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra baskriterierna, samt även för ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Delbetygen ska sammanvägas till ett sammanfattande betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid beredningsgruppens möte. Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet På sjugradig skala: Novelty and originality (Nytänkande och originalitet) Scientific quality of the proposed research (Projektets vetenskapliga kvalitet) Merits of applicant(s) (Sökandes kompetens – avser kompetens för utförande av det sökta projektet, gäller också medverkande) På tregradig skala: Feasibility (Genomförbarhet) BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 11 Betygsskalor Outstanding (Enastående) 7 Exceptionally strong application with negligible weaknesses / Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter Excellent (Utmärkt) 6 Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter Very good to excellent (Mycket bra till utmärkt) 5 Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter Very good (Mycket bra) 4 Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter Good (Bra) 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter Weak (Svag) 2 A few strengths, but also at least one major weakness or several minor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter Poor (Dålig) 1 Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Granskaren ska också välja ”Insufficient/Otillräcklig” om det saknas information i ansökan för att bedöma dess kvalitet. För kriteriet Genomförbarhet/Feasibility gäller alltså en tregradig skala: Feasible (Genomförbart) 3 Partly feasible (Delvis genomförbart) 2 Not feasible (Ej genomförbart) 1 Även här ska granskaren markera ”Insufficient/Otillräcklig” när information saknas för att kunna bedöma kriteriet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 12 Observera att betygsskalorna enligt ovan är ordinalskalor (det vill säga med odefinierade ”avstånd” mellan värdena); det är därför inte relevant att ange medelvärden. I beredningen av ansökningar används medianer. Tilläggskriterium samt betygsskala för bedömning av vetenskaplig kvalitet avseende Internationell postdok Vetenskapsrådets grundläggande fyra bedömningskriterier (baskriterier) av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala ska också gälla vid bedömning av ansökningars vetenskapliga kvalitet inom ramen för bidragsformen Internationell postdok. För Internationell postdok ska även följande tilläggskriterium gälla: Internationalization and research environment (Internationalisering och forskningsmiljö) Här avses bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens som forskare. Tilläggskriteriet betygsätts på en tregradig betygsskala och kommenteras skriftligt. Betygsskala för tilläggskriteriet: Weak (Svag) Appropriate (Lämplig) Excellent (Utmärkt) 1 2 3 Granskaren ska även här kunna markera ”Insufficient/Otillräcklig” när information saknas för att kunna bedöma tilläggskriteriet. 5.2 Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför beredningsgruppsmötet Beredningsgruppsledamot Beredningsgruppen har lika stort ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ska bedömas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får ges lägre rangordning eller betyg med motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska granskas och betygsättas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen. En av dessa ledamöter, föredraganden, lämnar en mer utförlig skriftlig kommentar, förslag till yttrande, som komplement till betygssättningen och rangordningen. Annan ledamot i beredningsgruppen, som betygsätter och rangordnar ansökan, kallas granskare och ska även lämna ett skriftligt omdöme. I granskarnas förslag till yttrande/omdöme inför beredningsgruppsmötet anges betyg avseende bedömning av nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt projektets genomförbarhet. Vidare ska här bedömas möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens som forskare. Varje granskare anger också en preliminär rangordning av hur den specifika ansökan bedöms jämfört med alla andra ansökningar som granskaren har granskat. Detta görs i Prisma. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 13 Preliminär rangordning av ansökningar För att öka diskussionstiden för de ansökningar som bedöms ha en rimlig möjlighet att finansieras, har Vetenskapsrådet beslutat om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma ifråga för finansiering, det vill säga en sållningsprocess (se kapitel 4.3). Rangordningen ska vara ett komplement till betygsättningen när beredningsgruppens ansökningar jämförs med varandra. Granskaren rangordnar alla sina lästa och bedömda ansökningar inom beredningsgruppen. För utförliga instruktioner se Användarstödet i Prisma. Rangordningen ska ske så sent som möjligt i granskningsarbetet då förändringar kan ske i fördelningen av ansökningar inom gruppen, vilket kan påverka antalet tilldelade ansökningar, och därmed rangordning, för varje beredningsgruppsledamot. Rangordningen ska inlämnas vid samma datum som betygsättning och omdömen, se Prisma för exakta tider. Alla granskares individuella rangordningar av vars och ens tilldelade ansökningar i beredningsgruppen vägs samman till en preliminär gemensam rangordning för varje ansökan. Extern granskare Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en beredningsgrupp, men som inte själv är vald ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det kan ofta vara en fördel att välja en utländsk sakkunnig som extern granskare. Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför ska användande av externa granskare vara restriktivt. Utöver de externa granskare som är nödvändiga på grund av jävssituationer (se nedan) rekommenderas att maximalt en extern granskare anlitas per tio ansökningar i gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag för jämförelse. Beredningsgruppens ordförande ska i samråd med beredningsgruppen identifiera situationer när extern granskning behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar handläggaren på Vetenskapsrådet föreslagna externa granskare. Extern granskare måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas. Fall där extern granskning förekommer är typiskt: Jävsituation inom beredningsgruppen – man vill styrka att även en helt oberoende granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen. Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning. En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens omdömen som inkommer till Vetenskapsrådet lämnas inte ut på begäran från och med 2013. Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för bedömningen av en ansökan. Eventuella externa granskare ersätter normalt inte bortfall av granskare inom gruppen (minst tre). 5.3 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet samt beredningsgruppens gemensamma yttrande För varje ansökan ska beredningsgruppen lämna ett slutligt sammanvägt betyg, enligt ovan, på Vetenskapsrådet gemensamma sjugradiga betygsskala. Beredningsgruppens skriftliga yttrande Under beredningsgruppsmötet utformas beredningsgruppens yttrande, som är slutprodukten av den granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppyttrandet är därför ett mycket viktigt dokument och BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 14 utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas i ett senare skede till den sökande. Det är viktigt att yttrandet är konsistent med betyget samt innehåller de klargöranden som kan behövas. Förslaget till yttrande som skrivits in i Prisma innan beredningsgruppsmötet ligger till grund för det slutgiltiga yttrandet. Förslaget till yttrande modifieras efter beredningsgruppens gemensamma bedömning av ansökan. Föredraganden har vanligen uppdraget att skriva in gruppyttrandet i Prisma senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. De fyra baskriterierna är tänkta att återge en ansökans ”kvalitetsprofil”. De ska därmed tjäna som bedömning av enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet. Betyget kan alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av delbedömningarna. Yttrandena skrivs företrädesvis på engelska. Beredningsgruppens ordförande går igenom och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men har inte till uppgift att göra omfattande redigeringar. Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de skriftliga motiveringarna motsvarar betygen. Några vägledande frågor Beredningsgruppen bör särskilt beakta att följande finns kommenterat i yttrandet: - Nytänkande och originalitet Användning och tillämpning av nya och befintliga metoder. Har projektet potential att på ett väsentligt sätt flytta fram gränserna för forskningsområdet? Innehåller projektet helt nya sätt och metoder att närma sig vetenskapliga frågeställningar? Genererar eller utforskar projektet nya forskningsområden? - Projektets vetenskapliga kvalitet Styrkor och svagheter i projektets frågeställning och metodik inklusive potential för framtida vetenskaplig verksamhet. Är det föreslagna projektet relevant vad gäller de vetenskapliga frågeställningarna, de föreslagna lösningarna och i relation till forskningsfronten på området? Är den föreslagna forskningen vetenskapligt betydelsefull? Är valet av forskningsmetod, tillgången till utrustning och forskningsinfrastruktur adekvat för projektets inriktning? - Sökandes kompetens Vetenskapliga kvalifikationer och kompetens i relation till det föreslagna projektet. Har den sökande tillräcklig vetenskaplig kompetens inom området som ansökan gäller? Sett till projektet som helhet finns potential och vetenskaplig kompetens som krävs för att genomföra forskningsuppgiften? - Genomförbarhet En bedömning av det föreslagna projektets genomförbarhet. - Internationalisering och forskningsmiljö En bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens som forskare. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 15 Generella råd och rekommendationer Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens kvalitetsbedömning och rekommendationer. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter. Normalt finns sällan skäl att i yttrandet skriva omfattande referat om den sökande eller om den forskning som beskrivs i ansökan. Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra för den sökande att förstå beredningsgruppens rekommendation. Kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått ska undvikas i yttrandet. Förslag till finansieringsbelopp ska inte anges i yttrandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (till exempel forskningsplanens längd) vägts in i bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet. Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren (”Jag anser…”, ”Enligt min åsikt...” etcetera). Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet, ska inte förekomma i yttrandet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 16 6. ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA För information om Prisma, se ”Prisma användarstöd”. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 17 7. KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID VETENSKAPSRÅDET E-post: vrpostdok@vr.se Telefon: 08-546 44 054 Humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, samt konstnärlig forskning (Internationell postdok HS, U, KF 2; IPD-HSUKF2): Cecilia Mattsson Maria Thuveson Medicin och hälsa (Internationell postdok MH 2; IPD-MH2): Emmie Chau Anna Vallstedt Haeger Naturvetenskap och teknikvetenskap (Internationell postdok NT 2; IPD-NT2): Carola Hellberg Winnie Birberg BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 18 BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 Internationell postdok Syftet med bidraget är att ge nydisputerade forskare med doktorsexamen från svenskt universitet möjlighet att utöka sitt nätverk och sin kompetens genom att arbeta utomlands under trygga anställningsformer. Sammanfattning Typ av bidrag Karriärstöd Ämnesområde Humaniora och samhällsvetenskap Medicin och hälsa Naturvetenskap och teknikvetenskap Utbildningsvetenskap Konstnärlig forskning Inriktning Fri Söks av Enskild forskare Medverkande forskare Inga medverkande forskare kan bjudas in att medverka i ansökan. Bidragstid 18-36 månader Bidragsbelopp 1 050 000 kr per år Utlysningen stänger 13 september 2016 (kl. 14.00) Bidragsbeslutet publiceras December 2016 Bidragsperioden startar Januari 2017 Läs mer om bidrag som beviljats tidigare år Villkor för att ansöka Nedanstående villkor måste vara uppfyllda för att du ska vara behörig att ansöka om bidraget. Vi utför kontroller som gör att obehöriga ansökningar avvisas från fortsatt hantering. Sökande Bidraget för Internationell postdok söks av dig som enskild forskare. Du ska ha doktorsexamen från svenskt universitet eller från European University Institute (EUI). Bidrag från Vetenskapsrådet ska förvaltas av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig organisation som uppfyller våra krav på medelsförvaltare . För att du ska kunna ansöka måste din organisation alltså vara godkänd som medelsförvaltare. Om du beviljas bidrag ska du vara anställd av medelsförvaltaren när bidragsperioden börjar, om inte Vetenskapsrådet, medelsförvaltaren och eventuell annan arbetsgivare kommer överens om något annat. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 19 Medelsförvaltaren beslutar om anställningsform, lön och anställningsvillkor. Du förutsätts dock vara anställd på heltid under bidragsperioden. Du kommer alltså att vara anställd och betala skatt i Sverige under din utlandsvistelse. Du behöver inte vara anställd av medelsförvaltaren vid ansökningstillfället. Läs mer om riktlinjer för rekrytering av forskare i europeiska stadgan för forskare på EU:s webbplats Karriärålder För att kunna söka bidrag om Internationell postdok ska din doktorsexamen vara högst två år gammal, det vill säga avlagd senast den sista ansökningsdagen och som mest 24 månader före den sista ansökningsdagen för utlysningen. Det examensdatum som vi utgår från är det datum då du har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling. Du kommer inte att kunna slutföra din ansökan om din doktorsexamen är äldre än två år. Om din doktorsexamen är äldre går det ändå att söka om det finns anledningar till avräkningsbar tid som är godkända enligt Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets godkända anledningar är föräldraledighet, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, plikttjänstgöring inom totalförsvaret, sjukdom (egen eller vård av nära anhörig), allmäntjänstgöring (AT), samt vidareutbildning/specialisttjänstgöring för kliniskt verksamma yrkeskategorier (de två sistnämnda skälen kan uppgå till max 24 månader vardera). Observera att vi inte godkänner arbetslöshet, semester och övriga anställningar som avräkningsbar tid. Om du vill åberopa avräkningsbar tid måste du specificera godkänd anledning och omfattning i din ansökan (se instruktioner under Beskrivande information nedan). Vi utför stickprovskontroller och kan komma att begära in intyg som styrker de skäl till avräkningsbar tid som du angett. Antal ansökningar och tidigare bidrag Vilka bidrag kan jag söka samtidigt? Du får endast lämna in en ansökan om detta bidrag i denna utlysning. Övriga restriktioner för vilka bidrag du kan söka under samma år framgår av tabellen nedan. Tabell: Bidrag du kan söka samtidigt Vad gäller om jag har ett tidigare bidrag från Vetenskapsrådet? Det finns vissa restriktioner om du är projektledare för ett tidigare beviljat bidrag som är pågående, dvs vars bidragsperiod (utbetalningsperiod från Vetenskapsrådet) överlappar bidragsperioden för det bidrag som ansökan avser. Notera att dispositionstiden, det vill säga tiden som du kan disponera det beviljade bidraget, normalt är längre BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 20 än bidragsperioden. Information om vad som gäller för ditt tidigare bidrag finner du i det ”godkännande av villkor” du fått från Vetenskapsrådet. Se tabellen nedan för ytterligare information om vad du kan söka om du har ett pågående bidrag. Tabell: Bidrag du kan söka om du har pågående bidrag Observera! Om du har varit projektledare för tidigare bidrag från Vetenskapsrådet som är avslutade, måste ekonomisk slutredovisning för alla dessa vara inlämnade inom angiven tidsram för att du ska kunna ansöka om ett nytt bidrag. Kontakta din medelsförvaltare om du är osäker på om alla dina slutredovisningar är inlämnade. Medverkande forskare I denna ansökan kan du inte inkludera medverkande forskare. Eventuella samarbetspartner och deras roller beskriver du i forskningsplanen (se anvisningar under Forskningsplan nedan). Kostnader och bidragsbelopp Bidragsbeloppet är en schablon om 1 050 000 kronor per år, varav 900 000 kronor avser dina lönekostnader och 150 000 kronor avser forskningsomkostnader som rör din vistelse och den forskning du kommer att bedriva (exempelvis förbrukningsmaterial, resor inklusive vistelser vid forskningsanläggningar, publiceringskostnader och mindre utrustning). Bidragsbeloppet inkluderar ersättning för indirekta kostnader. Det schablonbelopp som avser lönekostnader inkluderar även sociala avgifter. Bidraget får inte användas till stipendier. Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren, såsom ansvarig arbetsgivare, täcker eventuella kostnader utöver det erhållna schablonbidraget. Bidragstid Bidragstiden är 18–36 månader med start 1 januari 2017. Första utbetalning sker tidigast i januari 2017. Mobilitet För bidraget gäller att minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands. Denna tid kan dock delas upp i flera kortare perioder. Mobilitetsvillkoret ska styrkas genom inbjudningsbrev från den utländska värdinstitutionen eller motsvarande samt en beskrivning och motivering av ditt val av utländsk värdinstitution. Hur ansöker jag? Du ansöker elektroniskt i Prisma , som är Vetenskapsrådets ansökningssystem. Du skapar din ansökan i Prisma genom att fylla i textfält, hämta in information från ditt personliga konto, samt bifoga de bilagor som efterfrågas. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 21 För att du ska kunna ansöka måste din organisation ha godkänts som medelsförvaltare och skapat ett organisationskonto i Prisma. För de flesta moment i Prisma finns ett användarstöd som beskriver hur du ska göra, samt svar på vanliga frågor . Vi uppmanar dig att ta del av dessa när du skriver din ansökan. Skapa personkonto i Prisma Innan du ansöker måste du skapa ett personligt konto i Prisma där du sparar dina personuppgifter och ditt cv. Informationen behöver bara läggas in en gång, och kan därefter kompletteras eller ändras vid behov. Eftersom de flesta av Vetenskapsrådets utlysningar använder utländska granskare ber vi dig använda engelska när du lägger in beskrivande text i dina cv-uppgifter. Du kan även lägga in dina publikationer för framtida bruk. Observera att inga publikationer ska hämtas in från ditt konto till ansökningsformuläret. Detta beror på att funktionen för publikationer är under utveckling och ännu inte används i Vetenskapsrådets utlysningar. Därför lämnas publikationslista istället in som en bifogad pdf-fil (se instruktioner under Publikationer nedan). Tänk på att skapa ditt personliga konto i god tid. De ansökningar du registrerar i Prisma kopplas till ditt personliga konto. Även eventuella medverkande administratörer måste skapa ett personligt konto i Prisma och före sista ansökningsdag även godkänna sin medverkan i ansökan. Text Vissa textfält går att formatera, vilket innebär att du kan formatera typsnitt och teckenstorlek och infoga vissa tabeller, formler och symboler. Om du har skrivit texten på förhand i Microsoft Word kan du även klistra in den med bibehållen formatering. Bilder kan dock inte infogas i textfälten. Alla textfält har begränsningar för antal tecken, vilket illustreras av teckenräknare. Om du fyller i för många tecken går ansökan inte att registrera. Signering Både du som sökande och en behörig företrädare för medelsförvaltaren ska signera ansökan elektroniskt i Prisma. Se mer information under Registrera ansökan nedan. Vad ska ansökan innehålla? Vi ber dig att orientera dig i ansökningsformuläret i Prisma parallellt med att du läser nedanstående instruktioner. Språk BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 22 Utländska experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi dig därför att utforma din ansökan på engelska. Ansökans delar Ansökningsformuläret innehåller följande flikar: Beskrivande information Forskningsbeskrivning Publikationer (pdf) Bilagor Medelsförvaltare Beredningsgrupper Medverkande Cv Nedan följer beskrivningar av vad som efterfrågas under respektive flik. Då obligatorisk information efterfrågas är detta markerat i Prisma med en asterisk*. Observera att det i formuläret även finns en flik för Budget och forskningsresurser. Denna används dock inte i utlysningen och du kan alltså bortse från den. Beskrivande information Under denna flik fyller du i svensk och engelsk projekttitel, projekttid (antal månader), samt väljer nyckelord och SCB-koder. Markera under Ämnesområde vilket av våra områden din ansökan rör. Under Beskrivande information fyller du även i eventuell avräkningsbar tid, abstract och populärvetenskaplig beskrivning, se anvisningar nedan. Avräkningsbar tid Ange eventuella uppehåll i din aktiva forskningstid som orsakats av någon av Vetenskapsrådets godkända anledningar. Uppehållet ska anges beräknat som heltid och avrundat uppåt till hela kalendermånader. Se godkända anledningar till avräkningsbar tid under rubriken Karriärålder ovan. Abstract Sammanfattningen av forskningsplanen ska innehålla en kort beskrivning av: vad som ska göras hur forskningen ska utföras: projektorganisation, tidplan och vilka vetenskapliga metoder som ska användas vad som är viktigt med den planerade forskningen mervärdet av att din forskning bedrivs vid vald värdinstitution i utlandet Texten ska ge en översiktlig orientering om forskningens syfte och genomförande. Skriv så att även personer med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 23 Redogörelsen får omfatta högst 1 500 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en halv A4-sida i Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd). Populärvetenskaplig beskrivning Beskriv projektet så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå. Beskriv vad som ska göras och varför, samt förklara på vilket sätt den nya kunskapen kan vara betydelsefull. Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om den forskning som Vetenskapsrådet finansierar. Om vi beviljar din ansökan, förbehåller vi oss rätten att använda beskrivningen för informationsändamål. Observera! Den populärvetenskapliga beskrivningen måste skrivas på svenska, till skillnad från resten av ansökan. Redogörelsen får omfatta högst 4 500 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd). Mottagande land Ange i vilket land och vid vilket utländskt lärosäte och institution du kommer att tillbringa utlandsvistelsen. Forskningsbeskrivning Under denna flik bifogar du din forskningsplan i pdf-format samt beskriver etiska överväganden. Etiska överväganden Redovisa de etiska frågor som forskningen aktualiserar och redogör för hur de behandlas i forskningsarbetet. Ange även om hantering av persondata, djur- eller humanförsök ingår i forskningen. Om inga etiska frågor är aktuella anger du detta. Forskningsplan Här bifogar du din forskningsplan i pdf-format. Observera att bilagan endast kan utgöras av en fil om högst 10 MB. Forskningsplanen ska bestå av en kortfattad men komplett beskrivning av forskningsuppgiften, på högst åtta A4sidor i Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd, referenser inkluderade. Fokus för forskningsplanen ska vara framåtblickande. Följande information måste finnas med i forskningsplanen under separata rubriker och anges i nedanstående ordning: Syfte och mål (Purpose and aims). Redogör för övergripande syfte och specifika mål för forskningsprojektet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 24 Områdesöversikt (Survey of the field). Gör ett sammandrag av din egen och andras forskning och tidigare resultat inom forskningsområdet. Ange nyckelreferenser. Projektbeskrivning (Project description). Gör en sammanfattning av projektet där du beskriver teori, metod, tidplan och genomförande. Beskriv även projektorganisationen och förtydliga din egen och eventuella andra forskares roller i projektet. Betydelse (Significance). Redogör för projektets betydelse för forskningsområdet. Preliminära resultat (Preliminary results). Beskriv dina egna försök och förstudier inom forskningsområdet. Ange även om det inte föreligger några preliminära resultat. Resultat (Results). Beskriv vilka resultat du förväntar dig av projektet. Självständig forskningslinje (Independent line of research). Du som verkar eller kommer att verka i en större grupp ska tydliggöra hur ditt projekt förhåller sig till de övriga projekten inom gruppen. Om du fortsätter på ett projekt som helt eller delvis har påbörjats under din doktorandeller postdoktortid, behöver du även beskriva relationen mellan ditt projekt och din tidigare handledares forskning Redovisa följande under en särskild rubrik om du anser det vara relevant för din ansökan: Utrustning (Equipment). Beskriv den basutrustning som du och den grupp du kommer att arbeta i kan disponera för projektet. Behov av infrastruktur (Need for infrastructure). Specificera projektets behov av internationell och nationell infrastruktur. Övriga bidrag (Other grants). Om du avser att söka fler bidrag eller har pågående bidrag från Vetenskapsrådet, ska relationen mellan projekten förtydligas. Motivera även varför du skickar in ytterligare en eller flera ansökningar. Publikationer (pdf) Under den här fliken bifogar du din publikationslista i pdf-format. Observera att bilagan endast kan utgöras av en fil om högst 10 MB. Inkludera publikationer från de senaste åtta åren där de fem publikationer som är viktigast för projektet markeras med asterisk (*). Markera ditt namn med fetstil. Sortera publikationerna under numrerade rubriker i denna ordning: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Fackgranskade originalartiklar (Peer-reviewed original articles). Fackgranskade konferensbidrag (Peer-reviewed conference contributions), vars resultat inte finns i andra publikationer. Monografier (Monographs). Forskningsöversiktsartiklar (Research review articles). Böcker och bokkapitel (Books and book chapters). Populärvetenskapliga publikationer inklusive böcker/presentationer (Popular science publications including books/presentations) Observera! Inkludera endast artiklar eller motsvarande som är publicerade eller accepterade för publicering vid ansökningstillfället. Ansökan kan inte kompletteras med publikationer efter att utlysningen har stängt. Bilagor Här bifogar du till respektive fält de bilagor som efterfrågas. Bilagorna ska bifogas i pdf-format. Observera att varje bilaga endast kan utgöras av en fil om högst 4 MB vardera. Om bilagan ska utgöras av flera dokument måste du alltså sammanfoga dessa till en fil. Inbjudan från medelsförvaltaren BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 25 Bifoga en inbjudan från den svenska institutionen där du kommer att vara anställd, omfattande totalt högst två A4sidor, som visar att du är välkommen att bedriva din planerade forskning där. Inbjudan ska vara ställd till dig som sökande, gälla för perioden som avses i denna utlysning och innehålla: en beskrivning av aktuell forskargrupps nuvarande forskning och sakkunskap en beskrivning av din framtida roll i forskargruppen datum för när din anställning vid den svenska institutionen planerar att börja och sluta. Genom signeringen av ansökan i Prisma bekräftar medelsförvaltaren detta åtagande. Inbjudan från värdinstitution i utlandet Bilagan ska innehålla uppgifter om värdinstitutionen i utlandet samt en formell inbjudan från denna värdinstitution som visar att du är välkommen att bedriva din planerade forskning där. Du ska lämna uppgifterna och inbjudan på totalt högst två A4-sidor. Det får vara totalt högst två A4-sidor per inbjudan i det fall du kommer att vistas vid fler än en värdinstitution i utlandet. Uppgifter om värdinstitutionen ska gälla för perioden som avses i denna utlysning och innehålla: tidsperioden/-perioderna för din vistelse vid den utländska värdinstitutionen kontaktperson vid värdinstitutionen i utlandet (förnamn, efternamn, telefonnummer samt epostadress). Ange även värdinstitutionens fakultet samt postadress (i ordningen universitet/institut, institution och adress) Inbjudan från den utländska värdinstitutionen ska gälla för perioden som avses i denna utlysning och innehålla: en presentation av värdinstitutionen en beskrivning av aktuell forskargrupps nuvarande forskning och sakkunskap forskargruppens motiv för att ta emot dig din roll i forskargruppen Inbjudan ska vara ställd till dig som sökande och vara undertecknad av prefekt eller motsvarande för värdinstitutionen i utlandet där forskningen kommer att bedrivas och inkludera namnförtydligande. Beskrivning och motivering Bifoga en beskrivning och motivering omfattande totalt högst en A4-sida. Beskriv hur forskningen vid värdinstitutionen i utlandet förhåller sig till forskningen vid den svenska institutionen. Motivera ditt val av värdinstitution i utlandet och beskriv dina möjligheter att utveckla din kompetens som forskare. Medelsförvaltare BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 26 Under denna flik anger du medelsförvaltare och hemvist för projektet. Medelsförvaltare är den organisation som förvaltar medlen för ett beviljat projekt och ansvarar för detta enligt aktuella villkor. Hemvist är den organisatoriska enhet varifrån projektet bedrivs. Vanligtvis motsvarar medelsförvaltare och hemvist det universitet eller lärosäte respektive den institution där projektledaren är anställd. För att du ska kunna knyta din ansökan till en medelsförvaltare måste organisationen ha ett godkänt konto i Prisma. Kontakta din medelsförvaltare och be den ansöka om ett organisationskonto hos Vetenskapsrådet om ett sådant inte redan finns. Om din hemvist saknas, kontakta organisationskontoansvarig för din medelsförvaltare. Du kommer inte att kunna slutföra registrering av din ansökan om hemvist saknas. Beredningsgrupper Under denna flik föreslår du den beredningsgrupp eller de beredningsgrupper (i prioriteringsordning) som du vill ska genomföra den vetenskapliga granskningen av din ansökan. Den slutliga placeringen av ansökan bestäms av Vetenskapsrådet. Beredningsgrupper Medverkande Här kan du som ansöker om bidrag bjuda in medverkande administratörer till din ansökan. En medverkande administratör är en person som inte deltar i projektet men som kan hjälpa dig att lägga in och redigera information i ansökan. Observera att du inte kan inkludera medverkande forskare i denna ansökan. Du kan bjuda in medverkande administratörer som ännu inte har ett konto i Prisma, men för att de ska kunna medverka på din ansökan måste samtliga registrera egna personliga konton i Prisma. Alla medverkande administratörer måste acceptera inbjudan innan du kan slutföra registreringen av ansökan. Tänk på att säkerställa att du använder rätt e-postadress när du bjuder in medverkande, och att adressen är kopplad till personens Prismakonto. Cv Under denna flik hämtar du in dina relevanta cv-uppgifter från ditt personliga konto i Prisma. Följande uppgifter ska, där sådana finns, alltid ingå i ditt cv enligt de begränsningar i antal som anges: Utbildning: Forskarutbildning (året då doktorsexamen avlades, disciplin/ämnesområde, lärosäte, avhandlingens titel samt handledare), utbildning på grund- och avancerad nivå, samt specialistexamen. Arbetsliv: Nuvarande anställning (inklusive uppgift om det är tillsvidareanställning eller ej) och längre relevanta anställningar du innehaft, postdoktorsvistelser, forskarutbyten relevanta för den BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 27 beskrivna forskningen samt eventuella längre uppehåll i forskningen som påverkat din möjlighet att meritera dig som forskare. Meriter och utmärkelser: Docentur, handledda personer (studenter och/eller doktorander; ange det totala antalet för respektive kategori samt namnge dina upp till 10 mest relevanta), dina upp till 10 mest relevanta bidrag erhållna i konkurrens, dina upp till 10 mest relevanta priser och utmärkelser, samt upp till 20 eventuella övriga meriter som är relevanta för ansökan. Immaterialrätt: Exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram, ange dina upp till 10 mest relevanta Registrera ansökan När du går in under fliken Registrera ansökan kontrollerar systemet om någon obligatorisk information saknas och informerar om vad som eventuellt behöver kompletteras. Först när du klickar på knappen Registrera så genomförs registreringen av ansökan. Kom ihåg att förhandsgranska din ansökan innan du registrerar den. Observera! Om du bjudit in medverkande administratörer måste dessa acceptera inbjudan innan du kan registrera ansökan. Om en inbjudan inte accepterats måste den tas bort. Den registrerade ansökan hittar du därefter i ditt personliga Prismakonto under menyvalet Ansökningar under fliken Ansökningar och bidrag. Fram till dess utlysningen har stängt kan en registrerad ansökan avregistreras och vid behov ändras och registreras på nytt. Du ansvarar för att ansökan är fullständig, det vill säga att ansökningsformuläret är korrekt ifyllt, att rätt bilagor är bifogade och att den efterfrågade informationen har lämnats i enlighet med instruktionerna. Lämna bara in material som vi uttryckligen efterfrågar. Vi godkänner inte kompletteringar efter sista ansökningsdatum, bortsett från sådana som vi ber om. Signering När du registrerar ansökan så signeras den av dig som projektledare. För att ansökan ska betraktas som fullständig och gå vidare i granskningsprocessen måste den också signeras av behörig företrädare för medelsförvaltaren. Företrädaren är vanligtvis prefekten vid den institution där forskningen ska bedrivas (som du har angett som projektets hemvist) men det beror på din medelsförvaltares organisationsstruktur. Signeringen av den sökande innebär en bekräftelse av att: uppgifterna i ansökan är korrekta och följer Vetenskapsrådets instruktioner bisysslor och kommersiella bindningar har redovisats för medelsförvaltaren och att det där inte framkommit något som strider mot god forskningssed nödvändiga tillstånd och godkännanden finns vid projektstart, exempelvis avseende etikprövning Signeringen av medelsförvaltaren innebär en bekräftelse av att: BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 28 den beskrivna forskningen, anställningen och utrustningen kan beredas plats inom institutionen under den tid och i den omfattning som anges i ansökan institutionen godkänner kostnadsberäkningen i ansökan projektet bedrivs i enlighet med svensk lagstiftning Ovanstående punkter ska ha diskuterats mellan parterna innan företrädaren för medelsförvaltaren godkänner och signerar ansökan. Observera! Senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum ska behörig företrädare för medelsförvaltaren ha signerat din ansökan i Prisma för att ansökan ska gå vidare i granskningsprocessen. Vad händer sedan? När utlysningen har stängt (klockan 14.00 på utlysningens sista dag) slutregistreras din ansökan automatiskt och tilldelas ett diarienummer. Din registrerade ansökan går automatiskt vidare för signering i Prisma av företrädaren för medelsförvaltaren senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum. Du får ett besked per e-post när ansökan är signerad. Information om status på ansökan, diarienummer och signering av ansökan hittar du därefter på ditt konto under fliken Ansökningar och bidrag. Bedömning Den vetenskapliga bedömningen av ansökan görs av aktiva forskare. Forskarna bedömer ansökan i konkurrens med övriga ansökningar utifrån Vetenskapsrådets bedömningskriterier. Om ansökan inte är utformad enligt instruktionerna så kommer det vägas in i bedömningen. Så här bedöms din ansökan Vetenskapsrådets jävshantering Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Beslut Kort efter att bidragsbeslutet fattats publiceras besked om bidragsfinansiering på Vetenskapsrådets webbplats. Därefter finner du underrättelse om beslut och yttrande om din ansökan i ditt personliga konto i Prisma, under fliken Ansökningar och bidrag. Yttrandet består av betyg och skriftlig kommentar. Observera! Från och med den 12 oktober 2015 ska användare av genetiska resurser (genetiskt material av faktiskt eller potentiellt värde) och traditionell kunskap som rör genetiska resurser, som är inhämtade efter den 12 oktober BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 29 2014, följa ABS-förordningen genom att deklarera så kallad tillbörlig aktsamhet. Detta gäller endast beviljade bidragsmottagare. Tillbörlig aktsamhet innebär att användaren ska kunna visa att den genetiska resursen inhämtats enligt gällande lagstiftning i det aktuella landet samt att den möjliga nyttan av den genetiska resursen ska fördelas på ett rimligt och rättvist sätt. Undantag gäller forskning om: den mänskliga arvsmassan, växtgenetiskt material som ingår i det internationella fördraget för växtgenetiska resurser, pandemiskt influensavirus och genetiskt material inhämtat från internationellt vatten. Vid frågor om bestämmelserna och deklaration av tillbörlig aktsamhet, kontakta Naturvårdsverket . Kontakt Frågor om ansökans innehåll Frågor om ansökans innehåll kan ställas via e-post till vrpostdok@vr.se eller per telefon via 08-546 44 054. Telefonnumret är bemannat helgfria vardagar kl. 9.00-16.00 under utlysningens öppettid. Tekniska frågor Vi ber dig vänligen att i första hand konsultera hjälpmenyn i Prisma för att ta del av instruktioner samt frågor och svar inklusive utförliga användarstöd som beskriver de flesta momenten i Prisma. Om du inte hittar svaret på din tekniska fråga i ovanstående material kan du kontakta vår tekniska support . Notera att det kan dröja 1–2 arbetsdagar innan du får svar, beroende på aktuell arbetsbelastning. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 30 BILAGA 2. VETENSKAPSRÅDETS INSTRUKTION Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet Till förordningen på Riksdagens webbplats. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 31 BILAGA 3. KORT OM VETENSKAPSRÅDET Vetenskapsrådet är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om grundforskning. En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd. Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan samt medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar. Förutom forskningsfinansiering, ansvarar Vetenskapsrådet också för kommunikation om forskning och forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning. Vetenskapsrådets vision för verksamheten är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. 6,4 miljarder till forskning 2015 Under 2015 utbetalade Vetenskapsrådet 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastrukturer. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning. INFRASTRUKTURSTÖD 1 917 STÖD TILL FORSKNINGSMILJÖER, FORSKNINGSSAMVERKAN OCH FORSKARSKOLOR 1 042 KARRIÄRSTÖD 511 ANNAT STÖD 97 STÖD TILL INTERNATIONELL SAMVERKAN OCH SAMARBETE 79 PROJEKTSTÖD 2 755 BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 32 Sakkunniggranskning Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig kvalitet. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt. Sammanlagt medverkade 769 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år 2015. 41 procent av dessa beredningsgruppsledamöter var knutna till lärosäten utanför Sverige. Vetenskapsrådets styrning och organisation Vetenskapsrådet är en myndighet under utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet leds av en styrelse med en generaldirektör som myndighetschef. Vetenskapsrådets styrelse har ett övergripande ansvar för den samlade verksamheten och beslutar i principiella och strategiska forskningsfrågor inom de ramar som riksdag och regering har angett. Sex av ledamöterna utses genom val i en elektorsförsamling, som i sin tur är utsedd av universitet och högskolor. Ordföranden och övriga två styrelseledamöter, utses av regeringen. Under styrelsen lyder ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa respektive naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer och kommittéerna för utbildningsvetenskap, konstnärlig forskning respektive utvecklingsforskning. Dessutom finns kommittéer för klinisk behandlingsforskning och för nationell samordning av kliniska studier. Merparten av ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer utses av forskarsamhället. Precis som vid valet av styrelseledamöterna sker detta genom elektorsval. En del ledamöter utses av Vetenskapsrådets styrelse och ytterligare några av regeringen. Generaldirektören svarar inför styrelsen för att den löpande verksamheten bedrivs enligt givna direktiv och riktlinjer. Myndigheten har cirka 170 anställda. Vid Vetenskapsrådet finns fyra avdelningar: avdelningen för forskningsfinansiering, avdelningen för forskningspolitik, avdelningen för forskningens infrastruktur samt kommunikationsavdelningen. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 33 BILAGA 4. ALLMÄNNA RIKTLINJER FRÅN VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE TILL ÄMNESRÅD, RÅD OCH KOMMITTÉER INFÖR BEREDNINGSARBETET 2016 VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR. 2, 2016, BILAGA 3 Dessa allmänna riktlinjer är även tillämpliga i beredningsarbetet med ansökningar om Vetenskapsrådets bidrag till Internationell postdok. Till riktlinjerna på vr.se. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 34 BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR 2, 2014, BILAGA 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Beslutad 2014-04-10 Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. Vetenskapsrådet ska 1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna, 3) ha samma beviljandegrad1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen,2 4) inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt, 5) integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation. Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer.3 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt. Inledning Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild likabehandlingsplan. Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män. Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra karriär som forskare. 1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildningsvetenskapliga kommittén, kommittén för konstnärlig forskning, kommittén för utvecklingsforskning och kommittén för klinisk behandlingsforskning. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 35 För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. Lagar, förordningar och regleringsbrev Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2 §, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Statsmakternas jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv4. Detta övergripande mål har fyra delmål: (i) en jämn fördelning av makt och inflytande, (ii) ekonomisk jämställdhet, (iii) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, (iv) mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vetenskapsrådets verksamhet och jämställdhetsstrategi berör främst de två första delmålen. I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 § 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev. Processer för att nå målen Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse tillträder ska den se över jämställdhetsstrategin och vid behov besluta om förändring av strategin. I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 1. Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper ”Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper” (mål 1). I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av ledamöterna. Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas totalt sett och inte minst med avseende på ordförandeposterna. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där kvinnor eller män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga kvinnorna respektive männen. Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp, respektive förslaget till beredningsgruppsordföranden hörande till ett ämnesråd, råd eller kommitté, ligger utanför intervallet 40 % 60 % ska detta framgå av beslutsunderlaget. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning. 4 Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155). BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 36 Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in. 2. Kvinnors och mäns sökaktivitet ”Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare” (mål 2). Såväl kvinnor som män ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är underrepresenterat bland de sökande. 3. Samma beviljandegrad för kvinnor och män ”Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad5 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till bidragsformen”6 (mål 3). Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller göra en ny forskningssatsning ska effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder är påkallade. Analysen ska gälla jämställdheten dels vad gäller den totala nivån på forskningsstödet, dels uppdelat på bidragsform och ämnesområde. Vetenskapsrådets uppdrag att främja jämställdhet i sitt verksamhetsområde, liksom jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor bör betonas. Utlysningstexter, bedömningskriterier och beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv. Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Beredningsgrupperna ska ges utbildning i jämställdhetsfrågor vid informationsmötena inför beredningsarbetet. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som också ska finnas på engelska. Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas: att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar sker, ska kriterierna redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med anvisningarna för de sökande, att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter ska räknas bort. Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående anvisningar med beredningsgrupperna. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och 5 Se not 1. 6 Se not 2. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 37 kommittéer fattar beslut. Till besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan, samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga bedömning ska delges styrelsen. I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation för styrelsen av utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive män anges för varje ämnesråd, råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på kön. En sammanfattning av resultaten ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje ämnesråds, råds och kommittés presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna. 4. Jämställdhetsperspektiv i analyser och utvärderingar ”Vetenskapsrådet ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt” (mål 4). Ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i varje utvärdering och analys där så är möjligt. Detta ska även gälla de PM, remissvar, diskussions- och beslutsunderlag där så är relevant och möjligt. Direkta och eventuella indirekta konsekvenser för jämställdheten ska diskuteras i varje analys och utvärdering. I de fall ett jämställdhetsperspektiv inte bedöms relevant eller möjligt att inkludera ska detta särskilt motiveras. Jämn könsfördelning ska alltid eftersträvas i utvärderingspaneler respektive då externa skribenter eller experter anlitas. En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen. 5. Jämställdhetsperspektiv i extern kommunikation ”Vetenskapsrådet ska integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation” (mål 5). I myndighetens externa kommunikation ska jämställdhetsperspektivet integreras i samtliga kommunikationskanaler; det ska, i relevanta sammanhang, tydligt framgå att Vetenskapsrådet arbetar för jämställdhet. Den externa bilden av Vetenskapsrådet ska i övrigt vara könsneutral och inte förstärka könsstereotypa bilder av exempelvis forskare eller ämnesområden. En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 38 BILAGA 6. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSPOLICY VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR. 2, 2014 BILAGA 1 Vetenskapsrådets jävspolicy Beslutad 2014-04-10 1. Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy? Jävspolicyn är ett viktigt verktyg för säkerställande av den objektivitetsprincip som är grundlagsfäst och som innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Den syftar till att förhindra intressekonflikter för företrädare för myndigheter som gör att företrädarens objektivitet kan ifrågasättas. Jävspolicyn är alltså betydelsefull för rättsskyddet men också viktiga för allmänhetens förtroende för myndigheten. Vetenskapsrådet skiljer sig från många andra myndigheter då merparten av ledamöterna i de beslutande och granskande organen är aktiva forskare, valda av forskarsamhället som också direkt berörs av myndighetens fördelning av forskningsmedel. Ansökningsberedningen inbegriper vidare en rad delsteg som potentiellt kan påverka slutresultatet, bl.a. kontroll av formella villkor, beslut om att avföra ansökan, fördelning av ansökningar på beredningsgrupper och granskare, enskild granskning, granskning i beredningsgrupp, beslut, genomförande av beslut och hantering av klagomål. Vetenskapsrådet genomför därtill utvärderingar, utser ledamöter till externa organ, utför strategiarbete, svarar på remisser, deltar i kommunikationsinsatser m.m. Delar av detta arbete sker genom s.k. peer review, där sakkunniga inom ett visst forskningsfält gör bedömningar av bl.a. ansökningar inom samma fält. För att inte äventyra rättssäkerheten eller rubba allmänhetens förtroende för myndigheten är det viktigt att allt arbete vid myndigheten utförs på ett sätt som förutom att förhindra klara jävssituationer också tar hänsyn till oklara och känsliga situationer. Ansvaret för att jävspolicyn följs ligger dels på myndigheten, men också på den enskilda handläggaren. Begreppet handläggare gäller härvid i vid bemärkelse och omfattar alla inom myndighetens organisation som kan påverka ett ärendes utgång. Det innebär att såväl tjänstemän, utnämnda granskare som valda ledamöter omfattas. 2. Vad är jäv? Bestämmelser om jäv finns i förvaltningslagen (1986:223) I 11 § förvaltningslagen som Vetenskapsrådet i egenskap av statlig myndighet lyder under anges att den som ska handlägga ett ärende är jävig bland annat; om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Så kallat sakägar-, intresse- eller släktskapsjäv, eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Så kallat delikatessjäv. 3. Verkan av jäv I 12 § förvaltningslagen beskrivs verkan av jäv. Där anges; att den som är jävig inte får handlägga ärendet, att den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant ska ge det till känna, och att myndigheten om det uppkommit en fråga om jäv mot någon snarast ska besluta i jävsfrågan. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 39 Huvudregeln är alltså att den som är jävig varken får vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. Det är därför angeläget att en handläggare, oaktat jävsgrund och vid samtliga beredningssteg undviker att handlägga de ansökningar för vilka jäv konstaterats. Vidare ska den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant berätta det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. 4. Situationer som kan utgöra jäv Följande situationer utgör en särskild risk för jäv och/eller kan uppfattas som tveksamma ur förtroendesynpunkt. Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av förhållandena och tiden den fortgått. Följande situationer utgör normalt jäv; när en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett beroendeförhållande till en sökande/medverkande. Ett exempel är om den sökande/medverkande har uppdrag som utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne, när en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärar- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning med en sökande/medverkande. Ett doktorandhandledarförhållande bedöms som en jävssituation oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum, vid uppenbar vänskap, ovänskap eller meningsskiljaktighet, vid beroendeförhållande av ekonomisk art, och vid chefs-/medarbetarförhållande. I följande situationer råder risk för jäv; vid gemensamt författarskap av böcker och artiklar. Som riktlinje bör handläggning undvikas vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel eller ett gemensamt kapitel i redigerad bok kan vara tillräckligt för att utgöra samproduktion. Även samproduktion längre tid tillbaka än fem år kan utgöra en jävssituation. Avgörande är om det i professionell mening förekommit ett nära samarbete, vilket får bedömas från fall till fall, när en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande/medverkande, och när någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. 5. Förebyggande av jävsituationer Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. Ansökningar bör på ett tidigt stadium tillkännages handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer och beredningsgrupper med en anmodan om att handläggare anmäler eventuella jäv. När beredningsgrupper utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågor uppmärksammas och jävsituationer undvikas. I vissa fall kan detta ske genom att beredningsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. Handläggare som riskerar att vara jäviga utses inte till förslagsställare för en ansökan. Handläggare som riskerar att vara jäviga är inte med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen. Även vad gäller medverkande bör eventuella jävsförhållanden i så stor utsträckning som möjligt beaktas. Med medverkande avses de forskare som har en avgörande eller central roll för den föreslagna forskningens genomförande. Handläggare som inte själva har för avsikt att söka bidrag eller medverka vid ansökan under den tid de fungerar som handläggare rekryteras i så stor utsträckning som möjligt. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 40 Även vid kollektiv handläggning av ärenden, dvs. samtidig handläggning av flera ärenden, till exempel då ett ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en beredningsgrupp, bör hänsyn i så stor utsträckning som möjligt tas till eventuella jävsförhållanden. Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper bereds inte i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. Detta gäller då ledamot är sökande såväl som medverkande. 6. Hantering av jäv Ovanstående riktlinjer kan inte alltid förhindra att jävsituationer uppstår. Vanliga situationer är; då en råds-, kommitté- eller styrelseledamot söker bidrag, eller då en ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i beredningsgrupper som inte står i en särskild relation till den sökande. I dessa fall ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga. Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende handläggs: Den som är jävig ska lämna lokalen. Detta gäller under hela handläggningsprocessen. Jävsförhållanden, alltså både när jäv föreligger och då jäv prövats men inte ansetts föreligga, ska dokumenteras under hela handläggningsprocessen. Om ett möte inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 7. Kommunikation av jävspolicyn Frågor och diskussioner om jäv kan uppkomma inom hela Vetenskapsrådets verksamhet. Det är därför angeläget att alla handläggare är väl informerade om Vetenskapsrådets jävspolicy. För att säkerställa det bör; alla nyanställda informeras om Vetenskapsrådets jävspolicy och diskutera innebörden av den som en del av introduktionen till arbetet, handläggare involverade i ansökningsberedningen beredas tillfälle att diskutera jäv och de aktuella hanteringsordningarna före och efter ansökningsberedningen för att få fram synpunkter på hur arbetet kan förbättras, jävspolicyn finnas med i beredningshandböckerna, jävspolicyn kommuniceras till ämnesråd, råd, kommittéer, beredningsgruppsordförande och beredningsgruppsledamöter, hanteringsordningar för bidrag som bereds helt eller delvis utan koordinering av ämnesråd eller kommittéer inbegripa jävshantering, utsedd tjänsteman ha en central roll i kommuniceringen av jävspolicy i beredning som helt eller delvis genomförs utanför den del av beredningen som koordineras av ämnesråd eller kommittéer, det vid beredningsgruppsmötena informeras om att man närsomhelst kan ta upp en fråga om jäv till diskussion, och chefsjuristen på ett övergripande plan vara ansvarig för myndighetens hantering av jävsfrågor. 8. Giltighet Denna jävspolicy träder ikraft den 1 maj 2014 och gäller tills vidare. Den ersätter därmed tidigare beslutade jävsregler. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 41 BILAGA 7. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED Forskningshuvudmannen* har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och förutsättningar som anges i svensk lagstiftning. Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga godkännanden finns för den forskning som erhåller bidrag från Vetenskapsrådet. För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd, enligt djurskyddslagen (1988:534). För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som faller under lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs godkännande från prövning i en etikprövningsnämnd. För viss forskning kan ytterligare godkännanden och tillstånd vara nödvändiga, till exempel för forskning om läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning. Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som omfattas av ansökan till Vetenskapsrådet. Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet. För ansökningar som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska projektledaren och företrädare för forskningshuvudmannen bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns då de godkänner villkoren i bidragsbeslutet. Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer god forskningssed. Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar och redogöra för hur de behandlas i forskningsarbetet. * Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Universitet eller högskola är ofta forskningshuvudman för den forskning som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 42 BILAGA 8. VETENSKAPSRÅDETS GRUNDLÄGGANDE BEDÖMNINGSKRITERIER AV VETENSKAPLIG KVALITET SAMT BETYGSSKALA GD-BESLUT NR 2012-1. Vetenskapsrådets generaldirektör har beslutat att Vetenskapsrådet vid bedömningar av ansökningar från utlysningar från och med 2012 ska använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra bedömningskriterier. En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Delkriterierna som ställs upp för granskningen ska sammanvägas till ett sammanfattande betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Till GD-beslutet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 43 BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS TILLÄGGSKRITERIUM FÖR BEDÖMNING AV VETENSKAPLIG KVALITET AVSEENDE INTERNATIONELL POSTDOK BESLUT FF-2013-436. Vetenskapsrådets chef för avdelningen för forskningsfinansiering har beslutat att Vetenskapsrådet ska ha ett tilläggskriterium for bedömning av vetenskaplig kvalitet avseende Internationell postdok. Vetenskapsrådets grundläggande fyra bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala ska också gälla vid bedömning av ansökningars vetenskapliga kvalitet inom ramen för bidragsformen Internationell postdok. Tilläggskriteriet, som avser Internationalisering och forskningsmiljö, betygsätts på en tregradig skala och kommenteras skriftligt. Det ska liksom de andra delkriterierna som ställs upp för granskningen sammanvägas till ett sammanfattade betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Till beslutet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 44 BILAGA 10. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt! Avtalade reseleverantörer Du som resenär beställer själv din resa. Samtliga delar av tjänsteresan, till exempel biljetter, hotellrum, hyrbil och övriga researrangemang bokas hos följande reseleverantörer, med vilka Vetenskapsrådet har avtal: American Express Business Travel Telefon +46 771-41 00 26 E-post: businesstravel.se@service.americanexpress.com Ange kund: Vetenskapsrådet Ange kundnummer: 1612002115. Ange referenskod och referensperson: Dessa uppgifter får du från din beredningsgrupps handläggare. Vid beställning enligt ovan, skickas fakturan direkt till Vetenskapsrådet. SJ Tel: +46 (0) 771-75 75 55, tonval 1 Ange kund: Vetenskapsrådet Ange kundnummer: 937608 Ange referenskod och referensperson: Dessa uppgifter får du från din beredningsgrupps handläggare. Vid beställning enligt ovan, skickas fakturan direkt till Vetenskapsrådet. Vid beställning direkt på www.sj.se betalar du själv resan och tar sedan upp kostnaden i en utläggsräkning, se avsnitt Ersättning för utlägg i samband med resor. Färdmedel och färdsätt Färdsätt Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, tid, säkerhet och miljö. Av kostnadsskäl ska resor bokas så tidigt som möjligt, helst 14 dagar i förväg och om möjligt ännu tidigare. Tågresor Vid resor upp till 50 mil bokas resa med tåg i första hand, om det är möjligt med hänsyn tagen till tidsaspekter. Resor med tåg bokas i första hand i ekonomiklass både för X2000 och SJ 3000 samt övriga tåg. För bokning av MTR Express (Sthlm-Gbg och vice versa) bokas klasserna i första hand i FIX sedan FLEX. Vetenskapsrådets kundnummer ska uppges vid bokning via SJ. Singelkupé får bokas vid resa med nattåg. Flygresor De klasser som är bokningsbara på inrikesflyg, enligt de statliga ramavtalen, är ekonomi flexibel respektive BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 45 ekonomi med restriktioner (ej ombokningsbara). De sistnämnda bör bokas på resor där konferenser/program och möten är fastlagda. Flygresor i Europa ska ske i ekonomiklass. För interkontinentala resor gäller fortsatt ekonomiklass. Kontakta din handläggare på Vetenskapsrådet vid andra önskemål. Resor med egen bil Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil i tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km. Resor till och från flygplats Inom Sverige ska i första hand kollektiva anslutningstransporter till/från järnvägsstation, bussterminal/ station eller flygplatser användas. Arlanda express är det snabbaste och mest miljövänliga sättet att ta sig från flygplatsen till centrala Stockholm. Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt taxiresorna som är dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan kostnaden sänkas väsentligt. Flygtaxi får användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in som ”delad” taxi för att sänka kostnaden. Hotell Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt de uppgifter du lämnar vid förfrågan från din beredningsgrupps handläggare. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle. Ersättning för utlägg i samband med resor Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets webbplats: www.vr.se/forskningsfinansiering/blanketter och ska alltid användas för utlägg som ska ersättas av Vetenskapsrådet. I utläggsräkningen, som måste vara undertecknad av dig som resenär, tas alla uppgifter upp som du haft i samband med resan. Kvitton i original samt eventuella tåg- eller flygbiljetter (e-ticket) ska bifogas för de utlägg som redovisas. Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till din beredningsgrupps handläggare. Utlägg för mat och annan förtäring ersätts inte av Vetenskapsrådet. Utläggsräkning avseende viss månad bör lämnas in före utgången av närmaste följande månad. Rätten till ersättning är förfallen om utläggsräkning inte har lämnats in inom ett år efter utgången av den månaden som resan genomfördes. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 46
© Copyright 2024