internationella investeringar efter brexit
INTERNATIONELLA INVESTERINGAR EFTER BREXIT MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE BUSINESS SWEDEN, DECEMBER 2016 Business Sweden har fått i uppdrag av regeringen att analysera nya möjligheter för investeringsfrämjandet som kan uppstå vid ett brittiskt utträde ur EU och dess inre marknad. Business Sweden ska även lämna förslag till åtgärder Sverige kan vidta för att ta tillvara dessa möjligheter. Slutsatser: Företag med närvaro i Storbritannien är samstämda på en punkt: Osäkerheten är stor om vad Brexit betyder för den egna verksamheten. Typiska svar är ”vi vet inte” och ”vi får vänta och se”. Det finns i dagsläget inga tydliga tecken på en nedgång i de utländska investeringarna i Storbritannien, men företagen indikerar att de avvaktar med större investeringar. Pundets försvagning efter folkomröstningen har bidragit till att brittiska företag blivit mer attraktiva som förvärvsobjekt. Den brittiska hemmamarknaden har också visat fortsatt god tillväxt efter folkomröstningen. Uppemot en femtedel av svenska företag med närvaro i Storbritannien kan komma att omlokalisera investeringar från den brittiska marknaden till följd av Brexit. Sverige utgör en för perifer marknad för att automatiskt vinna nya utländska investeringar i en omlokalisering av företagens verksamhet mot EU-området. En stor majoritet av företagen anser att Londons ställning som internationellt affärs- och finanscentrum kommer att försvagas till följd av Brexit. Riskerna med Brexit är störst för finanssektorn. Även mindre inskränkningar i tillträdet till EU:s inre marknad kan leda till en utflyttning av finansiell verksamhet till Frankfurt, Paris och Dublin. Förslag till åtgärder och initiativ: Förstärkt marknadsföring mot utvalda utländska företag och investerare med budskap som förmedlar fördelarna med att bedriva verksamhet i Sverige mot bakgrund av Brexit. Förstärkt riktat investeringsfrämjande i sektorer med hög svensk konkurrenskraft och på marknader där Sverige har störst möjlighet att attrahera investeringar till följd av Brexit. Aktuella sektorer är IT och telekom (ICT), datacenter, life science, fordonsindustri och övrig tillverkande industri samt finansiella tjänster. Ökat fokus på att främja expansionsinvesteringar i Sverige, särskilt för tillverkande företag. Samarbete med UK Trade and Investment/Department of International Trade för att öka de brittiska företagens investeringar i Sverige. Kraftsamling för att få EU-myndigheten European Medicines Agency (EMA) till Sverige. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING .................................................................................... 4 2. UPPDRAGET .................................................................................. 5 3. OM RAPPORTEN ........................................................................... 5 3.1 DEFINITIONER......................................................................... 5 3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR .................... 5 3.3 MÅLGRUPPER OCH ANALYSMATERIAL .............................. 5 4. STORBRITANNIENS HANDEL OCH INVESTERINGAR MED EU.…………………………………………………………………7 4.1 UTLÄNDSKA INVESTERINGAR I STORBRITANNIEN ........... 7 4.2 SVENSKA INVESTERINGAR I STORBRITANNIEN ............... 8 5. RESULTAT ..................................................................................... 9 5.1 BUSINESS SWEDENS ENKÄTUNDERSÖKNING .................. 9 5.2 INVESTERARPERSPEKTIV PÅ BREXIT FRÅN EU, USA OCH ASIEN.…………………………………………………………..10 6. MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE TILL FÖLJD AV BREXIT ................... 14 6.1 SVERIGES ATTRAKTIONSKRAFT FÖR UTLÄNDSKA INVESTERINGAR......................................................................... 14 6.2 FAKTORER SOM AVGÖR LOKALISERINGEN AV INVESTERINGAR TILL SVERIGE ............................................... 14 6.3 INTERNATIONELL KONKURRENS OM UTLÄNDSKA INVESTERINGAR TILL FÖLJD AV BREXIT ................................ 15 7. SLUTSATSER ........................................................................................ 16 8. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH INITIATIV ....................................... 17 INTERNATIONELLA INVESTERINGAR EFTER BREXIT MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE 1. INLEDNING Den 23 juni 2016 genomfördes en rådgivande folkomröstning i Storbritannien om landet ska kvarstå i eller lämna Europeiska Unionen. Frågan som väljarna hade att ta ställning till var: ”Should the United Kingdom remain a member of the European Union or leave the European Union?” Tvärtemot prognoserna i de flesta opinionsundersökningar gav folkomröstningen störst stöd för att lämna EU (”Brexit”) med 52 procent mot 48 procent av rösterna. I England och Wales var stödet för att lämna 53 procent mot 47 procent för att kvarstå. Skottland och Nordirland röstade däremot för att Storbritannien ska vara kvar i EU med 62 mot 38 procent respektive 56 mot 44 procent. Röstdeltagandet var cirka 72 procent med över 30 miljoner röstande. Följderna av valresultatet är att Storbritannien kommer att åberopa artikel 50 i EU:s Lissabonfördrag. Artikeln innehåller bland annat följande skrivningar: “Any Member State may decide to withdraw from the Union in accordance with its own constitutional requirements. […] the Union shall negotiate and conclude an agreement with that State, setting out the arrangements for its withdrawal, taking account of the framework for its future relationship with the Union.” 4 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE De politiska, juridiska och ekonomiska konsekvenserna av Storbritanniens kommande utträde ur EU är omfattande. Storbritanniens nytillträdda premiärminister Theresa May har meddelat att Storbritannien kommer att åberopa artikel 50 och inleda förhandlingar om ett utträde senast i mars 2017. Förhandlingarna om ett utträde ska enligt fördraget vara avslutade inom två år efter att de påbörjats. I dagsläget är det oklart om Storbritannien kommer att söka ett ”mjukt” Brexit eller ett ”hårt” Brexit. Det första alternativet skulle kunna innebära att Storbritannien får fortsatt tillträde till EU:s inre marknad mot att landet bidrar till EU:s budget och kompromissar med EU om den fria rörligheten för personer. I det andra alternativet skulle Storbritannien acceptera inskränkningar i tillträdet till den inre marknaden mot autonomi inom migrationspolitiken och på andra områden. En överenskommelse mellan EU och Storbritannien kommer att avgöra vilken frihetsgrad som ska råda i den bilaterala handeln och investeringarna i framtiden: alltifrån den öppenhet som gäller på den inre marknaden till de betydligt mer begränsade åtaganden som parterna gjort inom WTO (World Trade Organization). Från EU:s sida är särskilt Frankrike positionerat för att Storbritanniens utträde ska medföra kännbara nackdelar för landet. 2. UPPDRAGET 3. OM RAPPORTEN Business Sweden har fått i uppdrag av regeringen (UD2016/17222/FH) att: 3.1 DEFINITIONER Business Swedens rapport ger en framåtblickande bedömning av Brexits effekter på utländska direktinvesteringar i EU, Storbritannien och Sverige. Rapporten identifierar möjligheter för nya utländska direktinvesteringar i Sverige till följd av Brexit samt redovisar Business Swedens förslag till åtgärder och initiativ för att ta tillvara på dessa möjligheter. ”... analysera nya möjligheter för export- och investeringsfrämjandet som kan uppstå vid ett brittiskt utträde ur EU och dess inre marknad. Business Sweden ska även lämna förslag till åtgärder Sverige kan vidta för att ta tillvara dessa möjligheter. Business Sweden ska särskilt och utifrån ett svenskt perspektiv: 1. ... analysera de möjligheter att locka utländska direktinvesteringar som kan uppstå, inklusive de fördelar och nackdelar Sverige har i konkurrensen med andra medlemsstater, och... 2. ... så långt det är möjligt analysera effekterna av om stora internationella affärskontrakt i minskad utsträckning förhandlas fram och ingås i Storbritannien, eller om affärskontrakten även efter ett brittiskt utträde ur EU görs upp där.” Enligt uppdraget finns det tre huvudsakliga målgrupper som ska analyseras: ”... företag och investerare utanför EU som planerar att expandera till Storbritannien eller en annan medlemsstat, företag och investerare med befintlig verksamhet i Storbritannien: både internationella företag med ursprung utanför EU och företag med äganderättslig hemvist i Storbritannien, och kvalificerad arbetskraft som kan tänkas överväga att flytta till Sverige i samband med investeringar och företagsetableringar i Sverige.” Business Sweden har efter muntliga diskussioner med Utrikesdepartementet tolkat uppdraget som att ”... nya möjligheter för exportoch investeringsfrämjandet...” handlar om möjligheter för investeringsfrämjandet. Eventuella möjligheter för Business Swedens exportfrämjande verksamhet berörs inte i rapporten. Med direktinvesteringar avses här kapitalinsatser som är kopplade till företags och andra investerares inträde på marknaden genom etableringar och förvärv samt satsningar och expansion i befintlig verksamhet. För enkelhetens skull använder Business Sweden genomgående termen investeringar istället för direktinvesteringar i rapporten. 3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR Denna avrapportering ska ses som ett första steg i ett viktigt analytiskt och strategiskt arbete som kommer att utvecklas över tid och allteftersom förutsättningarna för Storbritanniens utträde ur EU klarnar. Business Swedens explorativa ansats innebär att såväl internt som externt källmaterial har använts för att undersöka om det finns samstämmighet eller om resultaten går i olika riktning. Den osäkerhet som i dagsläget råder kring tidshoristonten och formerna för Brexit samt det begränsade underlag som finns tillgängligt gör att rapporten endast kan ge indikationer om hur företag och andra investerare kan komma att agera. Business Sweden gör en bedömning av ”... de fördelar och nackdelar Sverige har i konkurrensen med andra medlemsstater [om att locka utländska investeringar]” utifrån företagsintervjuer som gjorts för denna och tidigare rapporter samt en aktuell sammanställning av internationella index på områden med bäring på länders attraktionskraft för utländska investeringar. Business Sweden har för denna rapport inte haft fokus på att kartlägga utländska organisationers aktiviteter för att attrahera investeringar till följd av Brexit. Spridda uppgifter om sådana aktiviteter förekommer i externa rapporter och redovisas endast översiktligt. MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 5 3.3 MÅLGRUPPER OCH ANALYSMATERIAL Business Swedens analys har genomförts med stöd i följande underlag: 1. En enkätundersökning med företrädare för svenska företag med dotterbolag i Storbritannien. 2. Intervjuer med företrädare för brittiska företag i Storbritannien och Sverige. 3. Intervjuer på åtta andra utlandsmarknader med företrädare för företag med närvaro eller planer på att etablera sig i Storbritannien. Huvudfrågan som ställts i enkätundersökningen är: ”Hur kommer ditt företags investeringar de närmaste tre åren 2017-2019 att påverkas av Storbritanniens kommande utträde ur EU?” Business Sweden anser det rimligt att resultatet från enkätundersökningen indikerar hur Brexit påverkar investeringar i Storbritannien av företag även från andra länder. Till exempel är företag med tillverkning i Storbritannien och med stor export till EU-området särskilt exponerade för inskränkningar i landets tillträde till den inre marknaden. Enligt Business Swedens uppfattning täcker företagsintervjuerna på de nio utlandsmarknaderna tillsammans med enkätundersökningen målgruppen ”företag och investerare med befintlig verksamhet i Storbritannien”. Under den korta tidsperiod då rapporten tagits fram har utrymme inte funnits att göra en analys av målgruppen ”kvalificerad arbetskraft som kan tänkas överväga att flytta till Sverige i samband med investeringar och företagsetableringar i Sverige”. Däremot redovisar Business Sweden kortfattat resultaten från en tidigare publicerad rapport om Sveriges attraktionskraft för utländsk kvalificerad arbetskraft. I enkätundersökningen och företagsintervjuerna har ställts frågan: ”Hur kommer enligt din uppfattning Londons ställning som affärs- och finanscentrum att påverkas till följd av Brexit?” Resultatet används för Business Swedens bedömning om ”... stora internationella affärskontrakt i minskad utsträckning förhandlas fram och ingås i Storbritannien, eller om affärskontrakten även efter ett brittiskt utträde ur EU görs upp där”, en frågeställning som ingår i uppdragsbeskrivningen. Enkätundersökningen har genomförts av undersökningsföretaget Markör på uppdrag av Business Sweden. Urvalet är samtliga cirka 600 svenska företag med dotterbolag i Storbritannien. Svarsfrekvensen uppgår till 6 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE knappt 150 företag eller 24 procent, en förhållandevis låg siffra som innebär att resultaten i enkätundersökningen måste tolkas med försiktighet. Det svaga gensvaret indikerar att företagen för närvarande inte har så mycket att säga om Brexits konsekvenser för deras framtida investeringar. Företagsintervjuerna har genomförts av Business Swedens kontor i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, USA, Kina, Indien, Japan och Sydkorea. Företag från dessa länder svarar för över två tredjedelar av de utländska direktinvesteringarna i Storbritannien. Flertalet av Business Swedens nämnda kontor har genomfört 3-5 intervjuer med företrädare för företag med närvaro i Storbritannien och gjort en bedömning av marknadens inställning till Brexit ur ett investeringsperspektiv. Business Sweden har även genomfört kompletterande intervjuer med experter på internationella investeringar, bland annat konsultföretagen Mergermarket, Euromonitor och fDi Intelligence i London, samt tagit del av externa rapporter som analyserar möjliga effekter av Brexit för handel och investeringar. 4. STORBRITANNIENS HANDEL OCH INVESTERINGAR MED EU 4.1 UTLÄNDSKA INVESTERINGAR I STORBRITANNIEN Det finns en samsyn bland ekonomer, företagare och politiker i Europa att frågan om Storbritanniens fortsatta tillträde till EU:s inre marknad (The European Single Market) har stor påverkan på de internationellt verksamma företagens framtida närvaro i landet. Den inre marknaden syftar till fri rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital mellan EU:s 28 medlemsländer. Norge, Island och Liechtenstein ingår i den inre marknaden genom ett frihandelsavtal med EU. Schweiz har tillträde till delar av den inre marknaden genom ett stort antal bilaterala avtal. Storbritanniens exportmarknader 2015, varuexportens fördelning i procent För många brittiska liksom utländska företag med verksamhet i Storbritannien är EU den viktigaste exportmarknaden. Huvuddelen av Storbritanniens import, däribland en mängd insatsvaror och tjänster, kommer från EU. Europeiska företag är de största investerarna i Storbritannien, medan brittiska företag har investerat stort i Europa. En viktig förutsättning för investeringarna är att varor och tjänster har kunnat handlas mer eller mindre fritt mellan EU och Storbritannien. Storbritannien är världens tredje största investeringsdestination efter USA och Kina. År 2015 uppgick de samlade utländska direktinvesteringstillgångarna till 1 457 miljarder USD, vilket ger Storbritannien en andel på 19 procent bland EU-länderna. I Europa är det endast Tyskland med utländska investeringar på 1 121 miljarder som kan matcha Storbritannien. Företag från andra EU-länder står för nära hälften av de utländska direktinvesteringstillgångarna i Storbritannien. Företag från Nederländerna, Frankrike och Tyskland dominerar bland europeiska investerare. Amerikanska företag svarar för knappt en tredjedel av investeringarna. Nära hälften av de utländska investeringarna har gjorts i den finansiella sektorn. Storbritannien tar emot en tredjedel av alla nyetableringar och expansionsinvesteringar som landar i EU-området, med London som den i särklass viktigaste destinationen. Storbritanniens importmarknader 2015, varuimportens fördelning i procent Utländska företag i Storbritannien har betydande tillverkning i läkemedelsindustrin, fordonsindustrin samt rymd och flyg (aerospace), med stor export till EU-området. Landets finanssektor och andra tjänstenäringar rymmer en stor andel utländska företag med exponering mot europamarknaden. Källor: Office for National Statistics; Business Sweden (2016). MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 7 4.2 SVENSKA INVESTERINGAR I STORBRITANNIEN De svenska företagens samlade investeringar i Storbritannien uppgick 2014 till 163 miljarder SEK, eller 6 procent av de totala svenska tillgångarna i utlandet. Investeringarna i Storbritannien har successivt minskat de senaste åren efter att ha nått en topp på 209 miljarder SEK 2009. Storbritannien föll från tredje till sjunde plats bland viktigaste investeringsmarknader för svenska företag mellan 2006 och 2014. Utländska investeringar i Storbritannien 2012, fördelning på ursprungsland i procent De svenska företagen hade 2014 cirka 71 000 anställda i Storbritannien, vilket motsvarar 11 procent av de svenska företagens alla anställda i EU utom Sverige. Tre fjärdedelar var anställda i storföretag med fler än 1 000 anställda i Sverige. Cirka 30 000 personer eller drygt 40 procent var anställda inom tillverkningsindustrin. De svenska företagens omsättning i Storbritannien uppgick till 166 miljarder SEK, vilket var den fjärde högsta omsättningen på en utlandsmarknad efter USA, Tyskland och Norge. 91 miljarder SEK eller 55 procent av omsättningen återfanns inom tillverkningsindustrin. Utländska investeringsprojekt i Storbritannien 2015, fördelning på ursprungsland i procent Källor: UNCTAD; fDi Markets; Business Sweden (2016). Kommentar: Diagrammet ovan längst upp visar fördelningen på ursprungsland av de utländska direktinvesteringstillgångarna i Storbritannien. Stapeldiagrammet visar fördelningen på ursprungsland av de utländska investeringsprojekt (nyetableringar och expansionsinvesteringar) som gick till Storbritannien 2015, totalt 1 331 stycken. 8 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE 5. RESULTAT Business Sweden redovisar nedan eget material som indikerar hur internationellt verksamma företags direktinvesteringar i Storbritannien, Sverige och EU kan komma att påverkas av Brexit. Redovisningen av hur svenska företags utlandsinvesteringar kan påverkas bygger på Business Swedens genomförda enkätundersökning. Redovisningen av hur investeringar gjorda av företag från andra länder än Sverige kan påverkas bygger på inrapportering från Business Swedens utlandskontor på nio marknader inklusive Storbritannien. Utlandskontoren har genomfört företagsintervjuer och gett sin syn på intresset för investeringar från respektive marknad till följd av ett kommande Brexit. Kontoren har tagit stöd för sin bedömning även utifrån externt material. 70 procent av företagen tror att Londons ställning som internationellt affärs- och finanscentrum kommer att försvagas till följd av Brexit. 51 procent av företagen tror att Londons ställning ”försvagas något”, medan 19 procent tror att dess ställning ”försvagas betydligt”. Enkätsvaren indikerar ett jakande svar på uppdragets fråga om ”... stora internationella affärskontrakt i minskad utsträckning förhandlas fram och ingås i Storbritannien...” till följd av Brexit. Hur stort tappet för London som internationellt affärs- och finanscentrum kommer att bli går dock inte att säga i nuläget. Svenska företags investeringar i Storbritannien till följd av Brexit Som förklaras under avsnitt 3. Uppdraget kan resultatet från enkätundersökningen ge vägledning om hur Brexit påverkar investeringar i Storbritannien även av företag från andra länder än Sverige. 5.1 BUSINESS SWEDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Enkätundersökningen av svenska företag med dotterbolag i Storbritannien visar att: 65 procent av företagen planerar att hålla investeringarna i landet på en oförändrad nivå de närmaste tre åren. 15 procent av företagen kan komma att minska investeringarna i Storbritannien. Svenska företags investeringar i Sverige till följd av Brexit 77 procent av företagen inriktar verksamheten i Storbritannien mot den brittiska marknaden. 16 procent av företagen har EU-marknaden som sin huvudmarknad. För 68 procent av företagen har ett kommande Brexit inte någon effekt på investeringarna i Sverige. Men 17 procent av företagen kan komma att öka investeringarna i Sverige till följd av Brexit. 16 procent av företagen kan komma att öka investeringarna i andra EU-länder till följd av Brexit. För många av företagen aktualiserar Brexit dock inte främst en omlokalisering av investeringar till andra delar av Europa, utan snarare till USA och Asien. 19 procent av företagen kan komma att öka investeringarna utanför Europa de närmaste tre åren till följd av Brexit. Källor: Markör; Business Sweden (2016). Kommentar: Diagrammen ovan visar fördelningen av företagens svar på två av frågorna i Business Swedens enkätundersökning av svenska företag med dotterbolag i Storbritannien: ”Hur kommer ditt företags/koncernens investeringar de närmaste tre åren 2017-2019 att påverkas av Storbritanniens kommande utträde ur EU (”Brexit”), med avseende på... ditt företags/koncernens investeringar i Storbritannien? samt… ditt företags/koncernens investeringar i Sverige?”. MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 9 5.2 INVESTERARPERSPEKTIV PÅ BREXIT FRÅN EU, USA OCH ASIEN STORBRITANNIEN Brittiska företag ser allvarligare på konsekvenserna av Brexit än de svenska företagen. En rapport från KPMG (”100 UK CEO Survey”, september 2016) visar att tre fjärdedelar av de 100 medverkande brittiska storföretagen planerar för en eventuell utlokalisering av verksamhet från Storbritannien till följd av Brexit. I rapporten framgår också att flera företag överväger att flytta huvudkontoret från London till Dublin, som anses vara ett attraktivt alternativ. Vodaphone, EasyJet och försäkringsbolaget Lloyd’s har aviserat om nedskärningar och utflyttning om Storbritannien förlorar tillträdet till den inre marknaden. Med Brexit kommer Storbritannien att förlora över en miljard EUR i forskningsstöd från EU per år, vilket riskerar att särskilt påverka life scienceområdet. Storbritannien har dock tills vidare fortsatt förtroende som forskningsnation. GlaxoSmithCline meddelade i juli 2016 att företaget nyinvesterar 275 miljoner GBP i sina tillverkningsanläggningar i Skottland och England. Brittisk-svenska AstraZeneca bekräftade samma månad att företaget genomför en planerad investering på totalt 400 miljoner USD i sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i Cambridge, där företaget också har sitt huvudkontor. Storbritannien är Europas största marknad för datacenter och står för cirka 40 procent av all datacenterdrift. Investerare anser dock att etableringskostnaderna för datacenter i Storbritannien är höga och att infrastrukturen har brister. Dyr elektricitet med låg andel förnybar el är också ett problem. Brexit kan utgöra ytterligare ett skäl för företagen att expandera på andra marknader, till exempel i Sverige. En nyligen publicerad rapport av Deloitte (”The Deloitte CFO Survey Q3 2016”, november 2016) visar att oron för hur Storbritanniens ekonomi utvecklas i framtiden har ökat märkbart bland de brittiska företagen. Två tredjedelar av de intervjuade finanscheferna anser att företagsklimatet i Storbritannien kommer att försämras till följd av Brexit. Den brittiska export- och investeringsfrämjarorganisationen UK Trade and Investment (UKTI) integrerades i juli 2016 med Department for International Trade. Regeringen vill med detta 10 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE lyfta handels- och investeringsfrågorna mot bakgrund av ett kommande Brexit. UKTI har 1 200 medarbetare på 100 marknader i utlandet. I London och Glasgow arbetar ytterligare 500 personer. Dessutom har organisationen 400 anställda i regionerna i England. TYSKLAND De tyska företagen är relativt pessimistiska i sin syn på Brexit. En undersökning av tyska företag med brittiska dotterbolag gjord av tyska industrioch handelskammaren (Deutscher Industrie- und Handelskammertag, DIHK) visar att 35 procent av företagen planerar att reducera sin investeringsbudget och 26 procent att skära ned sin personalstyrka i Storbritannien. Viljan att nyinvestera i Storbritannien är låg för närvarande. Industribranschorganisationen BDI (Bundesverband der Deutschen Industrie e.V.) förutspår att fordonsindustrin, energi, telekom, elektronik, metallindustrin, detaljhandel och finansindustrin riskerar att påverkas negativt av Brexit. Ett återkommande tema i samtal med företrädare för tyska industriförbund är att starka reaktioner på Brexit från näringslivet har uteblivit i väntan på tydligare besked om förutsättningarna för utträdet från den politiska sfären. En möjlighet för Tyskland till följd av Brexit kan bli att fler startup-företag lockas till Berlin. Tyska IT/telekom-företag räknar med att skillnader i standarder mellan EU och Storbritannien kommer att skapa handelshinder och ökade transaktionskostnader, men också nya affärsmöjligheter på den brittiska marknaden. Enligt det tyska kemiföretaget BASF medför Brexit att det blir svårare att övertyga life science-företag att nyinvestera i Storbritannien. De tyska bilföretagen Volkswagen (Bentley) och BMW (Mini och Rolls Royce) har betydande tillverkning i och export från Storbritannien. NEDERLÄNDERNA De intervjuade holländska företagen har inga planer på att minska investeringarna i Storbritannien efter folkomröstningen: Det är ”business as usual”. Enligt företagen är deras verksamhet i Storbritannien främst driven av närheten till kunder, men även av att utveckla och anpassa produkterna till den brittiska marknaden. Flera av företagen anser att det är för tidigt att säga vad konsekvenserna blir av Brexit innan bilden av den nya relationen mellan EU och Storbritannien klarnar. Det finns ändå en samsyn om att det framtida handelsavtalet med EU kommer att försvaga Storbritanniens attraktionskraft för nya investeringar. Företagen förväntar sig även en försvagning av forskningsmiljön, bland annat till följd av att Storbritannien kommer att stå utanför EUfinansierade forskningsprojekt, och försämrade möjligheter att attrahera utländsk kompetens till följd av krångligare visumregler och en ny, mer restriktiv migrationspolitik. FRANKRIKE Franska företag som Danone, Orange, BNP Paribas, Thales and Michelin har betydande verksamhet i Storbritannien. Flygplanstillverkaren Airbus har 10 000 anställda vid två anläggningar i Storbritannien, som bland annat tillverkar vingarna till företagets flaggskepp A380. På hemmaplan är franska företag överlag positiva till Brexit. I en rapport från konsultföretaget Kantar Public menar två tredjedelar av de knappt 200 intervjuade företagen att Brexit är till fördel för den franska ekonomin. Närmare hälften av företagen anser att Brexit ger nya möjligheter att attrahera investeringar till Frankrike. Den dominerande politiska synen i Frankrike är att Storbritannien inte får ta sig ur Brexitförhandlingarna i en bättre förhandlingsställning än landet hade som medlem. Utgångspunkten är att Storbritannien måste förlora något på att lämna EU, främst för att det ska avskräcka andra medlemsländer från att göra samma sak, men även för att utträdet inte ska undergräva EU:s framtida sammanhållning. En viktig fråga för företagen är hur Storbritannien kommer att förhålla sig till EU:s nya dataskyddsförordning som träder i kraft 2018 med nya regler för hantering av personuppgifter. Amerikanska IT-företag och företag i den finansiella sektorn är också bekymrade över att Brexit kan innebära krångligare visumregler och försämra förutsättningarna att behålla och rekrytera utländsk personal. En av Storbritanniens viktigaste konkurrensfördelar ur amerikansk synvinkel – den flexibla och internationaliserade arbetsmarknaden – skulle därmed riskera att allvarligt försvagas. De amerikanska investmentbankerna JPMorgan och Morgan Stanley har aviserat om utflyttning av personal från Storbritannien om villkoren för internationell rekrytering försämras. Den i särklass viktigaste frågan för amerikanska banker och finansföretag är ändå att deras verksamhet i Storbritannien även framöver har fullt tillträde till EU-marknaden för finansiella tjänster. En inskränkning i dessa så kallade ”passporting rights” till följd av Brexit öppnar upp för en utflyttning av delar av Londons finanssektor till andra europeiska finanscentra som Frankfurt, Paris och den möjliga uppstickaren Dublin. USA Många amerikanska företag använder Storbritannien som en plattform för att nå EUmarknaden. Ford tillverkar motorer som exporteras till företagets bilfabrik i Belgien. Läkemedelsföretaget Pfizer har 2 500 anställda i Storbritannien med tillverkning och global distribution från en anläggning i Hampshire. London-baserade amerikanska banker och finansföretag säljer sina tjänster över hela EUområdet. Storföretag som GE, Cisco och Bloomberg har uttryckt oro över Storbritanniens framtida tillträde till den inre marknaden. Samtidigt har företag som Apple, Google och Facebook efter folkomröstningen hållit fast vid beslutade satsningar på tech centers i London med potentiellt tusentals nyanställda. MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 11 KINA Det finns inga indikationer på ett minskat intresse från kinesiska företag för Storbritannien till följd av ett kommande Brexit. Tvärtom fortsätter den kinesiska förvärvsvågen, som ytterligare spätts på av försvagningen av det brittiska pundet efter folkomröstningen. Totalt har kinesiska investerare satsat tre miljarder GBP i ett flertal investeringar i Storbritannien efter den 23 juni 2016. Storbritanniens nya regering godkände i augusti 2016, efter viss tvekan, att det kinesiska statsstödda kraftföretaget China General Nuclear (CGN) får en betydande roll i bygget av det nya kärnkraftverket Hinkley Point, en investering på 18 miljarder GBP. CGN väntas vara ledande aktör i bygget av en annat planerat kärnkraftverk i Bradwell. Vid ett framträdande i oktober 2016 framhöll den kinesiska ambassadören i Storbritannien att Brexit kan bidra till en starkare kommersiell relation mellan länderna. INDIEN Storbritannien är ofta förstahandsvalet för indiska företag när de ska etablera sig i Europa. Engelska språket och en stor befolkning med indiska rötter är viktiga stödjande faktorer för etableringen. Idag sysselsätter 800 indiska företag över 100 000 personer i Storbritannien. Det indiska konglomeratet Tata Group är genom förvärvet av bilföretaget Jaguar Land Rover 2008 en av landets största biltillverkare. Vid tre enheter i Storbritannien produceras över 400 000 bilar, varav 80 procent exporteras till EU-marknaden. I Business Swedens intervjuer nämner företagen närheten till kunder och tillträde till EUmarknaden som avgörande skäl för etableringen i Storbritannien. Företagen tror att Brexit kommer att påverka deras investeringar i Storbritannien negativt. Ett av företagen har senarelagt en planerad tillverkningsinvestering till följd av Brexit. JAPAN Japans regering är djupt engagerad i att söka mildra effekterna av Brexit för de japanska företagen i Storbritannien, som genomgående har attityden ”vänta och se” till de kommande förhandlingarna om utträdet. Regeringen publicerade ett memorandum (”Japan’s message to the United Kingdom and the European Union”) i anslutning till G20-mötet i september 2016, där man uppmanade parterna att hålla det gemensamma företagsklimatet stabilt och inte 12 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE införa åtgärder som får negativa konsekvenser för näringslivet. Den japanska regeringen uttrycker bland annat sin oro över att EU:s läkemedelsmyndighet European Medicines Agency (EMA) kan komma att flytta från London. Myndigheten ansvarar tillsammans med de nationella läkemedelsmyndigheterna för godkännande av läkemedel i EU. Enligt japanska regeringen är den nuvarande placeringen av EMA ett starkt bidragande skäl till att de japanska läkemedelsföretagen har betydande närvaro i Storbritannien. En flytt av EMA till ett annat medlemsland skulle medföra en neddragning av japansk läkemedelsforskning och personal i Storbritannien. EMA:s betydelse för de japanska läkemedelsföretagens lokalisering i Storbritannien bekräftas i Business Swedens företagsintervjuer. Ett ytterligare skäl är de japanska företagens betydande forskningssamarbeten med brittiska universitet. De japanska bilföretagen har en omfattande tillverkning i och export från Storbritannien. Honda tillverkade 120 000 bilar i fabriken i Swindon under 2015 och har aviserat att den brittiska verksamheten inte kommer att påverkas av Brexit. Toyota producerar 190 000 bilar per år i sin fabrik i Burnaston. De båda företagen exporterar cirka 80 procent av sin tillverkning i Storbritannien. Nissan beslutade i november 2016 att göra en stor nyinvestering i sin bilfabrik i Sunderland, som producerar 500 000 bilar per år. Två nya bilmodeller ska byggas i fabriken och 7 000 arbetstillfällen ska säkras. Beslutet kunde enligt Nissans VD inte vänta på att förutsättningarna för Brexit blir klara och togs efter att företaget fått vissa garantier från brittiska regeringen. Det är inte känt vilka garantier företaget fått, men VD har tidigare sagt att han förväntar sig kompensation från den brittiska regeringen om bilar producerade i Storbritannien för EUmarknaden beläggs med EU:s ordinarie tullavgift på 10 procent i framtiden. Japanska företag är bekymrade över vad Brexit innebär för tillträdet till marknader utanför EU. Till exempel är Turkiet en viktig avsättningsmarknad för japanska produkter som tillverkats i Storbritannien. EU har en tullunion med Turkiet som Storbritannien kommer att lämna med Brexit. Düsseldorf, Bryssel, Amsterdam, Frankfurt och Paris framstår som alternativ till London för de japanska företagens europakontor. SYDKOREA Det finns idag cirka 100 sydkoreanska företag i Storbritannien. Flera företag har stoppat investeringar eller planerar att omlokalisera verksamheter från Storbritannien till följd av Brexit. Möjliga alternativ till Storbritannien är främst Tyskland, Frankrike, Spanien och Benelux-länderna. Ett särskilt bekymmer för de koreanska företagen är att Brexit sannolikt medför att Storbritannien kommer att lämna frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea. investment in the UK: Recommendations for investment promotion strategy”, juli 2016) att utländska investeringar i sektorer som är inriktade mot den brittiska marknaden – bland annat energi, bygg och konstruktion, detaljhandel och transporter – kommer att påverkas minst av Brexit. Effekterna kommer att bli mer kännbara för verksamheter som är inriktade främst mot EU-marknaden, inklusive huvudkontor samt forskning och utveckling. SEKTORER OCH FUNKTIONER Konsultföretaget Global Councel redogör i en omfattande rapport som publicerades innan folkomröstningen (“Brexit: the impact on the UK and the EU”, juni 2015) bland annat för de förväntade effekterna av Brexit på utländska investeringar i Storbritannien. Rapporten konstaterar att Brexit skulle påverka landets framtida attraktionskraft för investeringar negativt. Enligt rapporten finns risk för att många huvudkontor och delar av bilindustrin skulle lämna Storbritannien. Konsultföretaget Economist Intelligence Unit (EIU) redogör i en rapport publicerad strax innan folkomröstningen (”Down and out – Mapping the impact of Brexit”, juni 2016) om möjliga effekter av Brexit för olika sektorer av den brittiska ekonomin. EIU ser särskilda risker för finanssektorn och inom life science. Rapporten anser det inte troligt att EU skulle ge banker och finansföretag med säte i Storbritannien oinskränkt tillgång till den inre marknaden efter Brexit. Konsekvenserna kan bli att delar av finanssektorn i London flyttar till europeiska städer som Amsterdam och Dublin, åtföljda av företag inom professionella tjänster som revision, affärsrådgivning och juridik. EIU framhåller att Storbritannien har en stor läkemedelsexport, av vilken nästan 60 procent går till EU. Stora delar av regelverken för immateriella rättigheter, kvalitetsstandarder, kliniska prövningar och kriterier för godkännande av läkemedel är harmoniserade mellan medlemsländerna. Brexit skulle enligt rapporten bland annat innebära en betydande risk för att den brittiska life science-industrin skulle få en krångligare och mer kostsam process för godkännande av läkemedel för EU-området. Konsultföretaget WAVTEQ framhåller i en rapport (“The impact of Brexit on foreign direct MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 13 6. MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE TILL FÖLJD AV BREXIT 6.1 SVERIGES ATTRAKTIONSKRAFT FÖR UTLÄNDSKA INVESTERINGAR Sveriges attraktionskraft på det internationella näringslivet illustreras av den stora närvaron av utländska företag i landet. Närmare 14 000 utländska företag sysselsätter 650 000 svenskar. Utländska företag står för 50 procent av den svenska varuexporten och svarar för 40 procent av näringslivets utgifter för forskning och utveckling. Sverige får genomgående höga betyg för konkurrenskraft, företagsklimat och innovationsförmåga i internationellt välrenommerade undersökningar och index. I Business Swedens egen sammanställning nedan placerar sig Sverige på delad förstaplats tillsammans med Storbritannien. Business Swedens företagsintervjuer indikerar dock att Brexit inte automatiskt leder till att Sverige vinner nya utländska investeringar. Det är få företag som nämner Sverige som ett alternativ för en expansion i Europa utanför Storbritannien. De brittiska företagens samlade investeringar i Sverige uppgick 2014 till 305 miljarder SEK, eller 13 procent av de utländska direktinvesteringarna. Investeringarna har legat stabilt på samma nivå sedan 2006, efter att ha ökat kraftigt under de föregående åren. Storbritannien var det tredje viktigaste investerarlandet i Sverige 2014, vilket ändå var en tillbakagång från 2006 då landet hade en topplacering. Ett viktigt skäl till detta är att det ofta främst är marknader och kunder som styr lokaliseringen av verksamheten och investeringarna. Stora europeiska marknader med ett centralt läge som Tyskland, Frankrike och Storbritannien har ett försteg framför mindre, mer avlägsna marknader som Sverige och Danmark. Låglöneländer i Central- och Östeuropa är särskilt intressanta för företag som söker kostnadsbesparingar. Brittiska företag hade 2015 cirka 44 000 anställda i Sverige, varav 16 000 anställda inom tillverkningsindustrin och 28 000 anställda i tjänstesektorn. Andelen anställda inom tillverkningsindustrin är lika stor som motsvarande andel för tyska företag som är verksamma i Sverige. För utländska förvärv av väletablerade och framgångsrika företag, eller utländska investeringar och företagssamarbeten inom forskning och utveckling, innovationer och startup-företag är förutsättningarna annorlunda. Här har Sverige inte sällan övertaget i ett stort utbud av innovativa företag och sektorer med internationell konkurrenskraft, till exempel inom IT och telekom, life science, fordonsindustrin och datacenter. För redan etablerade utländska industriföretag är Sverige också intressant för nya tillverkningsinvesteringar (se Business Swedens rapport ”Därför tillverkar vi i Sverige”, 2015). 6.2 FAKTORER SOM AVGÖR LOKALISERINGEN AV INVESTERINGAR TILL SVERIGE Företagsklimat i Sverige och konkurrentländer i EU-området Källor: World Economic Forum; World Bank; INSEAD m.fl.; Business Sweden (2016). Kommentar: Den sammanvägda placeringen räknas fram genom att addera ländernas placering i vart och ett av indexen och dela med antalet index (tre). Storbritannien och Sverige delar på förstaplatsen. De får båda en genomsnittlig placering på 7,6 (Storbritannien: (7+7+3)/3 = 7,6 och Sverige: (6+9+2)/3 = 7,6). 14 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE En enskild faktor som intresserar många företag är nivån på bolagsskatten. Sverige har idag en bolagsskatt på 22 procent, vilket är konkurrenskraftigt i ett europeiskt perspektiv. Den brittiska bolagsskatten ska sänkas från nuvarande 20 procent till 17 procent 2020. Regeringen indikerade i november 2016 att skatten kan komma att sänkas ytterligare. Tillsammans med en så kallad ”Patent Box” för skattelättnader på inkomster från bland annat patent skulle Storbritanniens nivå på bolagsskatten bli en av Västeuropas lägsta. I regeringens uppdrag till Business Sweden ingår en analys av målgruppen ”kvalificerad arbetskraft som kan tänkas överväga att flytta till Sverige i samband med investeringar och företagsetableringar i Sverige.” Business Sweden har som nämns i avsnitt 3. Om rapporten av resursskäl inte haft möjlighet att göra en sådan analys. I en rapport från Business Sweden Invest föregångare Invest in Sweden Agency med flera (”Är Sverige attraktivt? Utländsk kvalificerad arbetskrafts syn på Sverige som land att arbeta och bo i”, 2009) framgår att miljö, språkkunskaper, kollektivtrafik och infrastruktur, generell livskvalitet och personlig säkerhet är områden som uppskattas högt av utländska högkvalificerade personer som lever och arbetar i Sverige. Rapporten är enligt Business Sweden i stort fortfarande aktuell, men behöver revideras i ljuset av den svårare bostadssituationen, flyktingkrisen och de relativt svaga resultaten i den svenska skolan. brittiska och utländska företag till städer som Berlin, Wien och Dublin. Konsultföretaget WAVTEQ rapporterar om initiativ från Amsterdam och Frankfurt till följd av Brexit. Enligt tidningsartiklar önskar Berlin attrahera startup-företag inom tech och finansiell teknik. Amsterdam är intresserat av den finansiella sektorn och nya huvudkontor. Dublin och Luxemburg aspirerar också på delar av Londons finanssektor. Madrid positionerar sig som platsen för startup-företag som vill in på den spansktalande marknaden. 6.3 INTERNATIONELL KONKURRENS OM UTLÄNDSKA INVESTERINGAR TILL FÖLJD AV BREXIT Enligt Business Sweden kan ett professionellt utfört investeringsfrämjande bidra till att attrahera utländska investeringar. Flera länder och regioner i Europa har inlett positioneringen inför Brexit. Frankrike har varit det mest aktiva landet i att locka investeringar från Storbritannien. Veckorna efter folkomröstningen skickade regionregeringen i Paris ett brev till 4 000 brittiska VD:ar som beskrev fördelarna med att etablera sig i den franska huvudstaden. Frankrikes premiärminister Manuel Valls lanserade i november 2016 initiativet ”Choose Paris”. Målet är att Paris ska vara det naturliga valet som inkörsport för företag i Europa. Initiativet kommer att konkretiseras i ett program som ska att underlätta för utländska företag att etablera sig i Paris. Programmet kommer att innehålla stödfunktioner, skattelättnader och andra förmåner för företagen och dess utländska personal med familjer. Initiativet har brett stöd hos stora franska företag. Konsultföretaget fDi Intelligence redogör i flera artiklar för omfattande investeringsfrämjande aktiviteter i Storbritannien i syfte att locka MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 15 7. SLUTSATSER Storbritanniens attraktionskraft för utländska investeringar kommer sannolikt att vara fortsatt stark efter Brexit. Landet har en stor inhemsk marknad med en avancerad tjänstesektor och betydande verkstadsindustri. London är ett globalt finanscentrum och etablerad mötesplats, där engelskan och den multikulturella miljön förenklar internationella affärer. Business Sweden bedömer att utländska företag som är inriktade mot den brittiska marknaden kommer att genomföra investeringar i takt med utvecklingen i den brittiska ekonomin, och mer specifikt av utvecklingen i det aktuella affärssegmentet. Konsultföretaget Oxford Economics har på uppdrag av Business Sweden gjort en prognos för den brittiska ekonomins utveckling under olika scenarior. Resultatet pekar på att Storbritanniens ekonomi sannolikt kommer att utvecklas något sämre med Brexit, vilket kan leda till en minskning av utländska investeringar som är inriktade mot den brittiska marknaden. För utländska företag med verksamhet i Storbritannien som i huvudsak vänder sig till EUmarknaden, genom tillverkning i och export från Storbritannien, kan konsekvenserna av Brexit komma att bli mer kännbara. Tillträdet till EU:s inre marknad är inte givet och kan komma att variera från sektor till sektor. Förutom tullar och pålagor i handeln med EU-området kan tekniska handelshinder försvåra tillträdet till den inre marknaden, genom att Storbritannien inte längre blir del av EU:s gemensamma standarder och regelverk för exempelvis godkännande av läkemedel. Det finns i dagsläget inga tydliga tecken på en nedgång i de utländska investeringarna i Storbritannien, men Business Swedens företagsintervjuer indikerar att företagen avvaktar med större investeringar. Pundets försvagning efter folkomröstningen har bidragit till att brittiska företag blivit mer attraktiva som förvärvsobjekt. Den brittiska hemmamarknaden har också visat fortsatt god tillväxt efter folkomröstningen. Business Swedens enkätundersökning indikerar att uppemot en femtedel av svenska företag med närvaro i Storbritannien kan komma att omlokalisera investeringar från den brittiska marknaden till följd av Brexit. 16 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE Av Business Swedens företagsintervjuer framgår att Sverige utgör en för liten, perifer och okänd marknad för att automatiskt vinna nya utländska investeringar i en omlokalisering av företagens verksamhet mot EU-området. Business Swedens uppfattning är att investeringar till följd av Brexit kräver ett stärkt och fokuserat främjararbete som lyfter fram affärsmöjligheter i Sverige och landets goda företagsklimat. En stor majoritet av de tillfrågade företagen anser att Londons ställning som internationellt affärs- och finanscentrum kan komma att försvagas till följd av Brexit. Riskerna med Brexit är störst för finanssektorn. Även mindre inskränkningar i tillträdet till EU:s inre marknad kan leda till en utflyttning av verksamhet till Frankfurt, Paris och Dublin. Ett snabbt negativt förlopp skulle kunna orsakas av en begränsning av finanssektorns ”passporting rights” på den inre marknaden, en straffskatt från EU på utdelningar från dotterbolag i EU till huvudkontoren i London och en restriktiv brittisk immigrationspolitik som försvårar rekrytering och cirkulation inom företagen av utländsk kompetens. Även om företagen är bekymrade över risken med var och en av åtgärderna eller alla i kombination finns emellertid lite som tyder på att de blir verklighet. Den sammanlagda effekten på utländska investeringar i Storbritannien till följd av Brexit kommer enligt Business Swedens uppfattning inte att bli dramatisk. I valet mellan olika lokaliseringsalternativ för tillverkningsinvesteringar kan företagen komma att prioritera EU-länder – eller USA och Asien – framför Storbritannien. Vissa forsknings- och utvecklingsinvesteringar som är nära knutna till tillverkningen kan komma att följa efter. Nackdelarna med Brexit skulle delvis kunna uppvägas med offensiva politiska åtgärder för att stärka Storbritanniens attraktionskraft för utländska investeringar. Här kan ingå till exempel en kraftig sänkning av bolagsskatten och minskade regleringar. Sådana signaler har också kommit från den nya brittiska regeringen. Men handlingsfriheten är delvis illusorisk. Det är inte troligt att Storbritannien skulle tillåtas konkurrera på skatteområdet utan motåtgärder från EU. 8. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH INITIATIV Utgångspunkten för Business Swedens investeringsfrämjande uppdrag från regeringen är att utländska investeringar kan bidra i den svenska ekonomin med nya arbetstillfällen, teknologi och innovationer, kapital och finansiering, marknadskanaler och skatteintäkter. Inom ramen för uppdraget arbetar Business Sweden och dess regionala partners med att attrahera och underlätta för utländska nyetableringar och expansionsinvesteringar i Sverige, samt även för affärssamarbeten och kapitalinvesteringar, genom såväl ett brett som ett riktat investeringsfrämjande arbete. Det breda investeringsfrämjandet syftar till att öka kunskapen om och intresset för Sverige som en attraktiv marknad för utländska investeringar och utförs genom olika marknadsföringsinsatser och aktiviteter. Det riktade investeringsfrämjandet syftar till att attrahera specifika investeringar och påverka investeringsbeslut till fördel för Sverige. Arbetet utförs genom identifiering av och dialog med potentiella investerare på utvalda marknader om konkreta investeringsmöjligheter i Business Swedens prioriterade sektorer. Business Sweden anser att regeringen bör överväga en kraftigt ökad satsning på investeringsfrämjandet och en kraftsamling inom Team Sweden Invest. Syftet skulle vara att ta en europeisk ledarroll i att attrahera investeringar som aktualiseras av Brexit. Redan på ganska kort sikt kan en satsning stärka bilden av Sverige som ett attraktivt investeringsland och därmed skapa förutsättningar för att konkurrera om investeringar med de större marknaderna i Europa. Business Sweden ser positivt på Storbritanniens framtid som en viktig partner till Sverige för affärer, handel och investeringar även efter Brexit. Det finns skäl att brett se över möjligheterna att stärka de kommersiella relationerna mellan Sverige och Storbritannien. Business Swedens strategi är att attrahera högkvalitativa och värdeskapande investeringar inom sektorer och områden som är strategiskt viktiga för Sverige och som har internationell konkurrenskraft. Business Sweden fokuserar insatserna till IT och telekom (ICT), datacenter, life science, miljöteknik, nya material och bioekonomi, fordonsindustrin samt tjänstenäringar som är särskilt viktiga för ett välfungerande näringsliv. Business Sweden fördelar resurserna mellan Sverige och de marknader där de mest intressanta företagen inom respektive sektor är belägna. Avlägsna marknader som USA och Asien bemannas med särskild personal för investeringsfrämjande. Brexit kan, som framgår av rapporten, leda till ökad rörlighet och omlokalisering av investeringar i Europa. Denna insikt har medfört att länder, regioner och städer i Europa har inlett ett intensifierat investeringsfrämjande arbete riktat mot bland annat företag med närvaro i Storbritannien. Mot bakgrund av detta och av slutsatserna i rapporten är Business Swedens uppfattning att investeringsfrämjandet bör stärkas för att öka möjligheterna att attrahera investeringar som kan bli följden av Brexit. MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 17 Business Sweden lämnar nedanstående förslag på åtgärder och initiativ, där omfattningen av insatser som utförs och samordnas av Business Sweden bestäms av eventuella extra medel som görs tillgängliga för ett förstärkt investeringsfrämjande: 1. Förstärkt marknadsföring mot utvalda utländska företag och investerare med budskap som förmedlar fördelarna med att bedriva verksamhet i Sverige mot bakgrund av Brexit. Förstärk den internationella marknadsföringen och genomför kampanjer mot utvalda utländska företag och investerare med budskap som förmedlar Sveriges konkurrensfördelar, goda investeringsklimat och styrkeområden, inklusive förekomsten av konkreta affärsmöjligheter. Målet med insatserna ska vara att öka kännedomen om Sverige som ett attraktivt land för investeringar. Insatserna ska också bidra till att utländska investerare och företag, inklusive startup-företag, väljer att förlägga verksamhet i Sverige. Innehållet kan paketeras och spridas i olika kanaler som web, sociala medier, print, presentationer och evenemang, samt kunna användas av Team Sweden. Business Sweden ansvarar för framtagande och kampanj i nära samverkan med Team Sweden Invest. Som en del av kampanjen kan främjaraktiviteter genomföras med relevanta utlandsmyndigheter för att marknadsföra Sverige lokalt mot potentiella investerare. Formatet kan standardiseras och fungera som en roadshow. I detta arbete skulle även honorärkonsulerna kunna aktiveras. Med förstärkta resurser i Sverige kan Business Sweden åta sig att samordna insatserna och ta fram formatet. 2. Förstärkt riktat främjararbete i sektorer och på marknader där Sverige har störst möjlighet att attrahera investeringar till följd av Brexit. Stärk Business Swedens riktade främjararbete inom sektorer och på marknader där Sverige har störst möjligheter att attrahera investeringar, något som sammanfaller väl med investeringsfrämjandets befintliga sektors- och marknadsfokus. Arbetet innebär identifiering och proaktiv direktbearbetning av utländska företag och investerare lokalt på utvalda marknader för att marknadsföra svenska lösningar och investeringsmöjligheter. Med förstärkta resurser skulle Business Sweden kunna utöka de idag begränsade insatserna som görs på många marknader, genom att bearbeta fler företag och i förlängningen öka investeringarna till Sverige. Förslag till förstärkta riktade främjarresurser inom Business Swedens fokussektorer och marknader till följd av Brexit Fokus på typ av aktivitet/verksamhet: Forskning och utveckling, tillverkning, marknadsföring och försäljning, startup-företag och regionala huvudkontor. 18 | BUSINESS SWEDEN | MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE 3. Ökat fokus på att främja expansionsinvesteringar i Sverige, särskilt inom tillverkande industri 5. Kraftsamling för att få EU-myndigheten European Medicines Agency (EMA) till Sverige. Stärk främjarinsatserna för Business Sweden med regionala partners för att bearbeta och stödja befintliga utlandsägda bolag i Sverige med argumentation och beslutsstöd om Sveriges fördelar mot konkurrerande länder. Detta för att få till stånd expansion av verksamheter i Sverige men även minimera risken att verksamhet läggs ner och flyttar utomlands. Fokus bör vara företag med ägande från Storbritannien – främst inom tillverkning – men även övriga internationella företag med betydande verksamhet i Storbritannien. Det står klart att EMA kommer att flyttas från Storbritannien till följd av Brexit. EU-myndigheten är en viktig aktör för Europas position och konkurrenskraft inom life science. Den sysselsätter cirka 900 högt kvalificerade personer, varav 10 procent är lokal personal. 4. Samarbete med brittiska UK Trade and Investment/Department of International Trade för att öka de brittiska investeringarna i Sverige Inled ett nära samarbete med Storbritanniens export- och investeringsfrämjarorganisation UK Trade and Investment, som i juli 2016 integrerades i Department of International Trade. Ett partnerskap med UKTI/DIT skulle ha till syfte att kraftigt öka de brittiska investeringarna i Sverige, men även att etablera och expandera svenska företag på den brittiska marknaden. Detta skulle vara en ny form av samarbete mellan nationella främjarorganisationer som hittills inte prövats internationellt och vars potential inom investeringsfrämjandet kan vara betydande. Var myndigheten placeras kommer att påverka lokaliseringen av de globala läkemedelsföretagens europeiska huvudkontor och den kringverksamhet som huvudkontoren ger upphov till. Till exempel har den japanska regeringen angett EMA som ett viktigt skäl till att japanska läkemedelsföretag har betydande verksamhet i Storbritannien. Business Sweden känner till att flera svenska aktörer arbetar med frågan och att den hanteras i Regeringskansliet. Business Sweden vill ändå understryka vikten av att frågan hanteras på hög nivå och på ett fokuserat sätt för att nå framgång. Länder som Tyskland, Frankrike, Danmark, Irland och Italien är svåra konkurrenter till Sverige. En placering av EMA i Sverige skulle innebära en betydande förstärkning av landets attraktionskraft för life science-företag och investerare. MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE | BUSINESS SWEDEN | 19 BUSINESS SWEDEN Box 240, SE-101 24 Stockholm, Sweden World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 T +46 8 588 660 00 F +46 8 588 661 90 info@business-sweden.se www.business-sweden.se Business Swedens syfte är att hjälpa svenska företag att nå sin fulla internationella potential och utländska företag att investera och expandera i Sverige. Det gör vi genom strategisk rådgivning och praktiskt stöd, såväl i Sverige som på nära 50 av världens mest intressanta marknader.
© Copyright 2024