Dom från Förvaltningsrätten 2505-16
1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN LULEÅ Mål nr 2505-16 DOM 2016-12-06 Meddelad i Luleå L. .rE-LSEN I JAM 11 ..'OS LAN KLAGANDE 1. Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen Norrgårdsvägen 42 B I j 836 31 Lit INK 2016 -12- 0 8 6 / .2 9 3157- 1 6121 o 2. Svenska Rovdjursföreningen, 883202-3264 Masthamnen 116 30 Stockholm 2,t8 44.06 -4 MOTPART Länsstyrelsen i Jämtlands län 831 86 Östersund ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut den 24 november 2016, dnr 218-8439-2016 (bilaga 1) SAKEN Skyddsjakt enligt jaktförordningen (1987:905) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandena. Dok.Id 82555 Postadress Box 849 971 26 Luleå Besöksadress Skeppsbrogatan 43 Telefax Telefon 0920-22 04 59 0920-29 54 90 E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt Expeditionstid måndag—fredag 08:00-16:00 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2505-16 2016-12-06 BAKGRUND Länsstyrelsen i Jämtlands län (länsstyrelsen) har den 19 oktober och den 2 november 2016 beslutat om skyddsjakt efter två vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län. Beslutet fattades på eget initiativ av länsstyrelsen. Den 22 november 2016 ansökte Jovnevaerie sameby om skyddsjakt efter två vargar inom samebyns vinterbetesområde. Länsstyrelsen har därefter på nytt beslutat om skyddsjakt efter två vargar inom samma område. I beslutet anges att skyddsjakten får bedrivas från och med den 25 november 2016 till och med den 13 december 2016. Skälen för beslutet framgår av bilaga 1. PARTERNAS INSTÄLLNING Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen överklagar beslutet och yrkar att det ska upphävas samt att förvaltningsrätten ska besluta om inhibition i målet. De anför i huvudsak följande. Länsstyrelsen har inte på ett klargörande sätt redogjort över varför det saknas annan lämplig lösning på problemet som vargarna orsakar. Länsstyrelsens argumentation i denna del saknar praktisk förankring och är allt för slentrianmässig för att utredningsplikten och bevisbördan ska anses fullgjord. Länsstyrelsen nämner tänkbara lösningar för att minska skaderisken men resonerar inte vidare om varför man inte anser att lösningen bör prövas. Vid tiden för de tidigare besluten var marken inte snötäckt, vilket den nu är. På snötäckt mark är renarna betydligt lättare att hålla samlade och övervaka. Det är även anmärkningsvärt att länsstyrelsen inte har skaffat sig en detaljerad bild över samebyns planerade verksamhet. Beslutet måste naturligtvis gå att förstå även om man inte är insatt i samebyns årliga planering av verksamheten. Länsstyrelsen har inte klarlagt frågan om varför det är omöjligt 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2505-16 2016-12-06 att flytta renarna till ett annat vinterbetesområde än det där vargarna för tillfället befinner sig inom. Länsstyrelsen har inte heller i sin argumentation visat att det finns en stor sannolikhet för allvarlig skada om jakten inte genomförs. Den dokumenterade skada som vargarna har orsakat är en dödad renkalv. Liknande, vagt formulerade, beslut riskerar att medföra att utbytet av vargar inom Skandinavien som behövs omöjliggörs. Sammantaget innebär jaktbeslutet både ett steg mot en försämrad rovdjursförvaltning och en risk för vargstammens långsiktiga fortlevnad. Beslutet är ofullständigt vad avser vargarnas genetiska status och anger inte heller vilken parbildning i respektive revir som är individernas föräldrar. Dessutom är de två vargarna tredje generationens avkommor till invandrade vargar. De räknas dock inte som genetiskt viktiga vargar. Föreningen ser dock en risk i att dåligt underbyggda beslut, som det nu överklagade, kan få förödande konsekvenser i ärenden med mer genetiskt värdefulla vargar. Svenska rovdjursfdreningen överklagar beslutet och yrkar att det ska upphävas samt att förvaltningsrätten ska besluta om inhibition i målet. De anför i huvudsak följande. Det är den myndighet som fattar beslut om skyddsjakt som har bevisbördan för att samtliga förutsättningar föreligger. Länsstyrelsen har dock inte visat att det inte finns någon annan lämplig lösning eller att allvarlig skada kommer att uppstå om inte skyddsjakten genomförs. Om det blir praxis att bevilja skyddsjakt efter varg på så lösa grunder som i detta fall, kommer det att innebära ett hot mot vargens bevarandestatus. Den lämpliga lösningen som enligt Svenska rovdjursföreningens mening ligger närmast till hands är att släppa renarna på annat ställe tills vidare. På 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2016-12-06 Sametingets kartor framgår att tre fjärdedelar av samebyns vinterbetesområde ligger väster om Bräcke. Länsstyrelsen har inte klarlagt varför det är omöjligt att flytta renarna till ett annat vinterbetesområde än det vargarna för tillfället befinner sig inom. Såvitt föreningen förstår har länsstyrelsen inte någon klar bild av hur vinterns betesplanering ser ut för den berörda och omgivande samebyar. Det är anmärkningsvärt eftersom sådan kunskap är nödvändig för att kunna bedöma om flyttning av renarna skulle vara en reell möjlighet. För att förutsättningarna för skyddsjakt ska anses uppfyllda krävs vidare att det finns en stor sannolikhet för att vargarna kommer att orsaka allvarlig skada. Av beslutet bör framgå hur man definierar allvarlig skada i detta fall. Den dokumenterade skada som vargarna hittills givit upphov till är en dödad renkalv som länsstyrelsen vid spårning hittade den 19 november 2016. Oavsett om vargen bedöms ha en gynnsam bevarandestatus eller inte så är det oomtvistat att ökad invandring österifrån är avgörande för att vargen ska uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus. Vargförekomst i de fyra nordligaste länen har stor betydelse för invandrade vargars sannolikhet att få kontakt och bilda par med vargar som redan finns i Skandinavien. Om skyddsjakt beviljas på allt för lösa grunder, bara för att vargarna befinner sig inom renskötselområdet, kommer inga vargar att kunna finnas i norra halvan av landet. Det försvårar det nödvändiga genutbytet med östligare populationer. Det är också oklart om det över huvud taget finns renbetesrätt i det område där vargarna bedöms befinna sig. Föreningen gör inte i nuläget någon bedömning av om eller hur detta bör påverka avvägningarna enligt art- och habitatdirektivet och jaktförordningen. Länsstyrelsen vidhåller sitt beslut. 2505-16 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2016-12-06 SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Frågan om inhibition Länsstyrelsen beslutade med stöd av 59 § jaktförordningen att beslutet skulle gälla omedelbart, dvs, utan hinder av att det överklagas. Förvaltningsrätten beslutar med hänsyn till det överklagade beslutet kvarvarande giltighetstid att ta upp målet till omedelbart avgörande. Därmed saknas skäl att ta ställning till Naturskyddsföreningen och Svenska rovdjursföreningens yrkande om inhibition. Rättslig reglering Enligt 23 a § jaktförordningen får beslut om jakt efter varg meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom ske i syfte att bl.a. förhindra en allvarlig skada, särskilt på boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom. Av 23 b § samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt får fattas även om någon skada inte har inträffat, om det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Bestämmelserna i 23 a och 23 b §§ jaktförordningen ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (artoch habitatdirektivet). 2505-16 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2016-12-06 Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten konstaterar att länsstyrelsens tidigare beslut om skyddsjakt har varit föremål för prövning i förvaltningsrättens mål 2167-16 och 2333-16. I dessa avgöranden bedömde förvaltningsrätten att förutsättningarna för skyddsjakt var uppfyllda och att det fanns en stor sannolikhet för allvarlig skada i form av dödade och skingrade renar i det aktuella området, att det saknades andra lämpliga lösningar och att skyddsjakten inte försvårade upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Eftersom samebyn vid två tidigare tillfällen har beviljats skyddsjakt och då någon varg ännu inte fällts anser förvaltningsrätten att det kan finnas skäl att ifrågasätta huruvida risk för allvarliga skada alltjämt föreligger. Av länsstyrelsens beslut framgår emellertid att länsstyrelsen har spårat två vargar inom samebyns vinterbetesområde den 19 november 2016 och att det samma dag påträffades en vargdödad renkalv. Det framgår även att tidigare beslut om skyddsjakt inte har kunnat verkställas på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Förvaltningsrätten instämmer i länsstyrelsens bedömning om att vargförekomst i samebyns betesområde medför en stor sannolikhet för allvarliga skador, bl.a. i form av dödade och skingrade renar. Sådana omständigheter får bedömas försvåra förutsättningarna att bedriva en ordnad renskötsel i en väsentlig omfattning. Eftersom det saknas anledning att ifrågasätta att två vargar relativt nyligen återigen har spårats i samebyns vinterbetesområde bedömer förvaltningsrätten att det alltjämt finns en stor sannolikhet för allvarlig skada inom det aktuella området. Kriteriet härom bedöms därför vara uppfyllt. När det vidare gäller kriterierna om annan lämplig lösning och gynnsam bevarandestatus bedömer förvaltningsrätten att det i nu aktuellt mål inte 2505-16 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2016-12-06 framkommit några nya omständigheter som medför en annan bedömning än den som gjorts i förvaltningsrättens mål 2167-16 och 2333-16. Det kan i sammanhanget särskilt nämnas att länsstyrelsen har angett att det saknas möjlighet att flytta renarna till annan betesmark eftersom närliggande vinterbetesområden utnyttjas av andra vinterbetesgrupper. Därtill har länsstyrelsen redogjort för hur forskning visar att renar löper en väsentligt högre risk att drabbas av parasiter och sjukdomar om de hålls inhägnade under en längre tid. Det aktuella området är vidare omöjligt att överblicka med hänsyn till att det är skogsklätt och kuperat. Förvaltningsrätten bedömer därför att det av utredningen i målet framgår att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. När det vidare gäller frågan om gynnsam bevarandestatus konstaterar förvaltningsrätten att vargen i Sverige har bedömts ha en gynnsam bevarandestatus. Det har inte framkommit något som tyder på att bevarandestatusen skulle ha försämrats (jfr Kammarrätten i Sundsvalls dom den 5 oktober 2016 mål nr 2103-16). I målet har inte heller framkommit något som tyder på att jakt efter de nu aktuella vargarna skulle riskera att försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Beslut om skyddsjakt kan behöva fattas med kort varsel för att avhjälpa en akut uppkommen situation. Det framstår därför inte som möjligt att som en förutsättning för ett beslut om skyddsjakt kräva att länsstyrelsen ska skaffa sig kännedom om en viss individs genetiska sammansättning utöver vad som redan gjorts i målet (Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 2103-16). Förvaltningsrätten anser därför att länsstyrelsen har uppfyllt sin bevisbörda i denna del. Den beslutade jakten kan således inte anses försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. 2505-16 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM 2016-12-06 Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att samtliga förutsättningar för skyddsjakt är uppfyllda. Den avvägning mellan de i ärendet motstående intressena av att förhindra allvarlig skada och att skydda vargstammen som ska göras när det är frågan om ett undantag från det strikta skyddssystemet för varg får anses vara proportionerligt. Överklagandena ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i formulär DV 3109/1C (se bilaga 2). n Kemi I avgörandet har även nämndemännen Birgitta Ahlqvist, Martin Forss och William Torikka deltagit. Sara Öhlund har föredragit målet. 2505-16 1(9) Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut Datum Diarienummer 2016-11-24 218-8439-2016 Jovnevaerie sameb RVALTNINGSRÄTTEN LI/LEIS 2P16 -12- 0 52-5-0 Enhet Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län Beslut Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län. Skyddsjakten får endast bedrivas inom område som beskrivs nedan i beslutet. Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal vargar fälts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Beslutet fattas med stöd av 9, 21, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d §§ jaktförordningen (1987:905), med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr NV-04080-15) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Beslutet gäller under tiden från 25 november 2016 till och med 13 december 2016. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet. Postadress Besöksadress 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10 Telefon Fax E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 2(9) Länsstyrelsen Jämtlands län Villkor När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 25 november 2016 till och med 13 december 2016. Varje jakttillfälle initieras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska inför jakttillfålle kontaktas på telefon 010 225 30 40. Länsstyrelsen erinrar om att enligt 9 § jaktförordningen så får skyddsjakt efter varg bedrivas under tiden från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får skyddsjakten endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får endast bedrivas inom nedan angivet jaktområde. Gränserna för jaktområdet utgörs i söder av länsgränsen mellan europaväg 14 (E14) och Holmsjön/Gimån och därifrån vidare i nordvästlig riktning längs den södra strandlinjen längs vattendraget Gimån med tillhörande sjöar. I väster utgörs gränsen av europaväg 14 (E14) mellan vattendraget Gimån och länsgränsen. Länsstyrelsens personal som finns på plats far besluta att jakt som påbörjats i det angivna området för fullföljas även utanför området. Jakt får ske på annans mark. Översiktlig karta över området finns i bilaga 2. Vilka vargar får fällas? Totalt får maximalt två (2) vargar fållas. Vilka får utföra skyddsjakten? Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare. Jaktledaren far utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i jakten. Länsstyrelsens fåltpersonal ska beredas möjlighet att närvara vid varje jakt och ha rätt att avbryta jakten. Länsstyrelsens kontaktperson är länsstyrelsens rovdjurstelefon 010 225 30 40. Jaktledaren informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt vid jaktens slut om djuren fållts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Jaktmedel och jaktmetoder Länsstyrelsen beslutar med stöd av 21 § jaktförordningen att de jalctdeltagare som Länsstyrelsen utsett, utan närvaro av Länsstyrelsens fåltpersonal, får söka efter samt ringa djuren med Telefon Fax Postadress Besöksadress 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10 E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 3 (9) Länsstyrelsen Jämtlands län motorfordon. Länsstyrelsen erinrar dock om att det ej är tillåtet att använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Skyddsjakten får bedrivas med hjälp av hund, maximalt tre (3) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn. Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att såväl pilot som skytt har erfarenhet från verksamheten. Förföljande och avlivning från snöskoter och helikopter får endast utföras av personal utsedd av Länsstyrelsen. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter varg Anmälan om fälld eller påskjuten varg Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till Länsstyrelsens rovdjurstelefon 010-225 30 40. Jaktledaren ska avlysa jakten om tillåtet antal vargar fällts eller påskjutits med stöd av detta beslut. Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av länsstyrelsen. Övrig information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 §§ samma lag. (14-16 §§). Endast kulvapen tillhörande klass 1 är tillåtet vid jakt efter varg, hagelvapen och enhandsvapen är inte tillåtna. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten, enligt § 27 i jaktlagen ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Länsstyrelsen vill erinra om att skyddsjakten ska bedrivas med god jaktetik och att all hundanvändning ska präglas av detta. Om drivande hund används så rekommenderar länsstyrelsen att två till tre hundar som förföljer varg används samtidigt. Tidigare erfarenheter från vargjakt med hund visar att de hundar som används behöver ha ett numerärt övertag samt ett likartat arbetstempo för Telefon Fax Postadress Besöksadress 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10 E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 4(9) Länsstyrelsen Jämtlands län att jakten ska fungera på bästa sätt och inte riskera att hundarna skadas. Används för många hundar ökar risken at någon av dem hamnar efter samtidigt som risken finns att hundarna får ett för stort numerärt övertag vilket kan liknas vi så kallad "packjakt" och som inte är etiskt försvarbart. Därav är det inte tillåtet att använda fler än tre hundar på en och samma varg under ett och samma dygn samtidigt som rekommendationen är att två till tre hundar, används samtidigt. Bakgrund I slutet av juli upptäcktes vargförekomst inom Jovnevaerie samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun genom DNA-analys av insamlad spillning. Analysen visade att vargen var individ G130-14, en hane av skandinaviskt ursprung från Gårdsjöreviret. I augusti samlades ytterligare spillning in från samma hane inom samma område. I september gjordes en spårning av två vargar längs en väg och spillning insamlades. Resultatet från DNA-analyserna visade på två olika individer varav en var G130-14. Den andra individen gick inte att könsbestämma men det kunde säkerställas att det rörde sig om en individ av skandinaviskt ursprung född i Lokareviret. Under september har även en synobservation av två vargar gjorts av älgjägare i området. Den 7 oktober samlades ytterligare spillningar inom området och dessa kom även de från individ G130-14. I en av de spillningar som samlats fanns hår från ren. Området där vargförekomsten konstaterats är ett viktigt vinterbetesområde för Jovnevaerie sameby och det gränsar även till andra samebyars vinterbetesområden. Länsstyrelsen fattade, på eget initiativ, beslut om skyddsjakt efter två vargar (läs beslut dnr: 218-7084-2016 och 218-78142016). Inget av ovanstående beslut har verkställts på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Den 19 november spårade länsstyrelsen åter igen två vargar inom det aktuella området och hittade en nyligen vargdödad renkalv mellan Bräcke och Albacken. Jovnevaerie sameby ansökte den 22 november om skyddsjakt efter två vargar inom samebyns vinterbetesområde. Samebyn har under hösten undvikit flytt av renhjordarna på grund av vargförekomsten i vinterbetsområdet. Denna åtgärd för att förebygga skada är endast en temporär lösning som inte kommer att lösa problematiken på lång sikt. I takt med att tiden löper längre ut på vintern ökar svårigheterna och kostnaderna för samebyn att återsamla renhjorden för flytt. Samebyn riskerar att utsättas för allvarlig skada om inte renarna kan flyttas ned till vinterbetesområdet inom en snar framtid. Telefon Fax Postadress Besöksadress 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10 E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 5 (9) Länsstyrelsen Jämtlands län Skäl Naturvårdsverket fattade den 25 juni 2015 med stöd av 24 a § jaktförordningen (1987:905) beslut (NV-04080-15) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a, 23 b, 24 a §§ jaktfiirordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a § jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b § samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte inträffat, förutsatt att det firms en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Länsstyrelsens bedömning och motivering Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder dolts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Vidare bedöms om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta områden. Nyttjande av fordon Av 21 § jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge undantag från 31 § jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas. Allvarlig skada Förutom skadade och dödade renar så orsakas stor skada genom spridning och skingring av renhjordarna. Samebyns renhjordar består av djur som man valt att inte slakta under hösten. Det är djur som renskötarna valt ut för framtida avel, främst vajor som till största andelen är dräktiga. Kraftiga störningar inom vinterhjordarna kan innebära stor skada i form av förlust av utvalda avelsdjur och kastade kalvar. Vinterbetesperioden är en sårbar betesperiod för renarna och upprepade störningar kan leda till kraftiga Postadress 831 86 ÖSTERSUND Fax Telefon Besöksadress Residensgrand 7 010-22530 00 010-225 30 10 E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 6(9) Länsstyrelsen Jämtlands län nedsättningar av renarnas kondition. Detta kan orsaka kalvförluster och kalvar med lägre födelsevikt vilket även på längre sikt kan äventyra kalvöverlevnaden. Dessutom riskerar renarna att bli betydligt känsligare för sjukdomar vilket medför en ökad dödlighet i renhjordarna på kort och lång sikt. Annan lämplig lösning Det aktuella området är ett viktigt betesområde för samebyn. I de vargspillningar som samlats in i området har renhår hittats i vargspillning. Under en spårning den 19 november hittade länsstyrelsen en nyligen vargdödad renkalv i det aktuella området vilket bekräftar länsstyrelsen bedömning att vargarna prederar på ren. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på ren är att hålla väl samlade vinterhjordar. Varg jagar med en metod som innebär att renhjordarna skingras och sprids över en stor yta vilket medför ökad exponering för predation. Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1.Flytta renarna. Det finns inga andra betesområden att tillgå då de andra vinterbetesområdena inom samebyn nyttjas av andra vinterbetesgrupper. 2. Hägna in renar och utfodra dem. Forskning och tidigare erfarenhet visar att risken för att renar drabbas av parasiter och sjukdomar ökar dramatiskt om de hålls i hägn under längre tid och i regel resulterar detta i stora förluster orsakade av t.ex. Nekrobacillus. 3. Mota bort vargarna. Erfarenheter från tidigare försök att mota bort vargar från områden med renar visar att vargarna återvänder till renarna. 4. Ökad bevakning. Området är skogsklätt och kuperat och omöjligt att överblicka även under gynnsamma snöförhållanden. I dagsläget är snöförhållandena i området inte gynnsamma för ökad bevakning. Det är dessutom mörkt stora delar av dygnet och vargen genomför sina jaktförsök och störningar på renar nattetid. Gynnsam bevarandestatus Resultatet från DNA-analyser av spillningsprov visar att samtliga dokumenterade vargar i området är av skandinaviskt ursprung. Länsstyrelsen gör bedömningen mot bakgrund av vargpopulationens status att skyddsjakt efter vargarna i området inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för vargen som art. Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att förutsättningarna för skyddsjakt på de två individerna i området är uppfyllda. Postadress 831 86 ÖSTERSUND Besöksadress Telefon Fax Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10 E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 7 (9) Länsstyrelsen Jämtlands län Detta beslut har fattats av enhetschef Ruona Burman efter föredragande av vilthandläggare Nicklas Jönsson. Ruona Burman Nicklas Jönsson Bilaga 1 Hur man överklagar Bilaga 2 Översiktlig karta över jaktområdet Sändlista Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet Länsstyrelsens fältpersonal (rovdjursinventerare) Skandulv, hakan.sand@slu.se Polisen i Jämtlands län SVA Viltförvahningsdelegationen Jämtlands län Jovnevaerie sameby Telefon Fax Postadress Besöksadress 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10 E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 8(9) Länsstyrelsen Jämtlands län Bilaga 1 Hur man överklagar till Förvaltningsrätten i Luleå Om du är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan du överklaga till Förvaltningsrätten i Luleå. Det gör du genom att i brev: • • Tala om vilket beslut du överklagar, t.ex. genom att ange ärendets diarienummer Redogöra för dels varför du anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur du anser att beslutet skall ändras. Du skall underteckna brevet, förtydliga namnteckningen och uppge namn och telefonnummer. Om du har handlingar eller annat som du vill åberopa till stöd för du ståndpunkt så bör du skicka med dessa. Överklagandet skall lämnas/skickas till länsstyrelsen se adress nedan. Om inte länsstyrelsen ändrar sitt beslut kommer överklagandet och handlingar i ärendet att skickas till Förvaltningsrätten. Länsstyrelsen måste ha ert överklagande inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. I annat fall kan din överklagan ej prövas. Om du behöver veta mer om hur du skall gå till väga, så kan du vända dig till länsstyrelsen, telefonnummer 010-225 30 00. Länsstyrelsens postadress: Länsstyrelsen i Jämtlands län 83186 Östersund Telefon Fax Postadress Besöksadress 831 86 ÖSTERSUND Residensgrand 7 010-225 30 00 010-22530 10 E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland 9(9) Länsstyrelsen Jämtlands län Bilaga 2 Postadress Besöksadress 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10 Telefon Fax E-post Web jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland ANSÖKAN Länsstyrelsen Jämtlands län 218-8439-2016 Datum 2016-11-24 FÖRVALTNiNGSMIEN LULE;.:. 2on -12Naturvårdsverket Winn AMU. gokät 106 48 STOCKHOLM Ansökan om dispens i användning av jaktmedel under skyddsjakt Länsstyrelsen i Jämtlands län ansöker härmed om tillstånd att använda hagelgevär laddade med hagelpatroner av typen buckshot storlek 4 (6,1 mm) vid ett beviljande av skyddsjakt efter två varg inom Jovnevaerie sameby i Jämtlands län (beslut 218-8439-2016). Jakten kan komma att utföras av Länsstyrelsen och bedrivas med hjälp av helikopter. Länsstyrelsen kommer om dispens medges att nyttja pilot och skytt som utfört liknande uppdrag tidigare, samt att skytten genomgått utbildning om vapenhantering i helikopter. Länsstyrelsen önskar att handläggningen påskyndas så att jakten inte fördröjs om goda jaktförhållanden skulle uppkomma. Nicklas Jönsson Vilthandläggare Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 063-14 60 00 063-14 61 85 jamtland@lansstyrelsen.se FÖRVALTNINGSRÄTtEN LULEP\ 1016 -12From: Mikael.Wallen@Naturvardsverket.se 25 Nov 2016 12:06:44 +0000 Enhtit Sent: To: Länsstyrelsen Jämtlands län;Burman Ruona;Jönsson Nicklas;Hansson Magnus Cc: r egistrator.nord@polisen.se;rovdjur@sva.se;Nils.Martenson@Naturvardsverket.se;Jen.Edgren@naturva rdsverket.se;Emil.Ekstrom@Naturvardsverket.se;Gunilla.Skotnicka@naturvardsverket.se Subject: Dipens att få använda hagelvapen vid skyddsjakt efter varg Attachments: NV-08162-16_Beslut om hageldispens. pdf Beslut om dispens bifogad Hälsningar Mikael Mikael Wallén NATURVÅRDSVERKET Avdelningen för genomförande BESÖK: Forskarens väg 5, Östersund POST: 106 48 Stockholm TELEFON: 010-698 13 39, FAX: 08-698 00 00 INTERNET: www.naturvardsverket.se Tänk på miljön innan du skriver ut det här mejlet 1(4) NATUR VÅ R DS at',) VERKET SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY ÖRVÅLTNGS LULEÅ ThN 20.6 -12- OS Mikael Wallén Tel: 010-6981339 mikael.wallen @naturvardsverket.se Main BESLUT 2016-11-25 Ärendenr: NV-08162-16 Länsstyrelsen i Jämtlands län Beslut om dispens för användandet av hagel vid skyddsjakt efter varg Beslut Naturvårdsverket beslutar att ni vid skyddsjakt efter varg från helikopter får använda hagelgevär laddat med hagelammunition enligt följande villkor. Villkor 1. Denna dispens gäller fbr personal vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2. Dispensen gäller endast för skyddsjakt efter varg inom Jovnevaerie samebys område inom Jämtlands län. 3. Undantaget gäller endast jakt som sker med stöd av Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut med dnr 218-8439-2016. 4. Pilot och skytt som ska genomföra skyddsjakten ska ha erfarenhet av liknande uppdrag tidigare. 5. Vapnet ska vara av kaliber 12/70 och användas med hagelammunition med minst 40 gram hagelladdning eller av kaliber 12/76 och användas med hagelpatroner med minst 50 gram hagelladdning. 6. Patronerna ska vara laddade med hagel av storleken minst 4 mm och högst 5 mm och ska vara av bly eller annat material med högre eller liknande densitet. Även ammunition av typen Remington Express 6,1 mm kan användas. 7. Hagelpipans trångborrningsgrad ska vara 'A, 1/2 eller %. Bakgrund Länsstyrelsen i Jämtlands län har för avsikt att fatta beslut om skyddsjakt efter två vargar som befinner sig i Jovnevaerie samebys område. Vargen befinner sig inom samebyns åretruntmarker. Om beslut om skyddsjakt fattas av Länsstyrelsen kommer jakten att bedrivas från helikopter. Länsstyrelserna har BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VAG 5, HUS UB Post- : 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 16 00 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE NATURVÅRDSVERKET 2(4) därför kommit in med en ansökan om undantag fir att kunna använda hagelammunition vid jakten. Skäl Aktuella bestämmelser Hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 som är laddade med hagelammunition får användas vid jakt efter viltarter som far jagas med kulgevär avsedda för ammunition i klass 3 och 4. Det framgår av 6 och 16 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt. Varg får endast jagas med kulgevär avsedda för ammunition i klass 1. Det framgår av 16 § samma föreskrifter. Enligt 43 § samma föreskrifter kan Naturvårdsverket i enskilda fall meddela undantag från dessa. Naturvårdsverkets bedömning Naturvårdsverket bedömer att ett vapen med hagelammunition i vissa fall är att föredra framför klass 1 ammunition vid skyddsjakt från helikopter. Vapen med hagelammunition använt inom rekommenderat avstånd kan minska riskerna för allvarliga skadeskjutningar på de djur som är målet för skyddsjakt. Av säkerhetsskäl kan ett hagelgevär i vissa fall också vara bättre, eftersom risken fir rikoschetter är mindre än vid användande av kulgevär. Naturvårdsverket gör därför bedömningen att det i detta enskilda fall finns skäl till att medge undantag enligt ovan. Naturvårdsverket vill särskilt betona att för att skyddsjakt ska kunna ske, krävs att Länsstyrelserna avgör frågan om skyddsjakt i ärenden med Länsstyrelsens dnr 218-8439-2016. Denna dispens innebär inte att Naturvårdsverket gör någon bedömning i frågan om skyddsjakt bör medges eller ej. Övrigt Rekommendationer for jakten Naturvårdsverket rekommenderar att hagelvapen inte används på ett avstånd överstigande 15 meter från viltet och att det ur säkerhetssynpunkt inte bör laddas med mer än ett skott i taget. För att undvika att djur utsätts för långvarig stress genom exempelvis återkommande jaktförsök är det viktigt att tillfället när jakt påbörjas och att området för jakt väljs med stor omsorg. För att ge en ökad säkerhet när det gäller vapenhantering i helikopter rekommenderar Naturvårdsverket att ett brytbart hagelvapen som endast laddas med ett skott i taget används. Användandet av ett brytbart hagelvapen utan ejektor innebär en minskad risk för att tomhylsor under flygningen hamnar i helikopterns rörliga delar i jämförelse med vapen av annan typ. NATURVÅRDSVERKET 3(4) Övriga bestämmelser Naturvårdsverket påminner slutligen om att det är förbjudet att använda patroner laddade med blyhagel vid jakt i våtmarker. Det framgår av förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Beslut om denna dispens har fattats av Nils Mårtenson, efter föredragning av Mikael Wallén båda vilthandläggare. För Naturvårdsverket o/d Nils Mårtenson Mikael Wallén Upplysning om hur man överklagar, se bilaga. Sändlista: jamtland@lansstyrelsen.se För kännedom: Polisen Statens veterinärmedicinska anstalt NATURVÅRDSVERKET 4(4) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer. TJÄNSTEANTECKNING Länsstyrelsen Jämtlands län Utskriftdatum/tid Sida 2016-12-01 10:10 1 Verksamhetskod 218 Nummer 8439-2016-1 Rubrik Ansökan om skyddsjakt efter två vargar inom samebyns vinter Datum 2016-11-22 Initierare Jovnevaerie sameby Handläggare Nicklas Jönsson FÖRVALTNiNG- SKTITN tesområElbLILEÄ 2016 -12- 0 Måln r Tjänsteanteckning Samtal via telefonmed Olov-Axel från jouvnevaerie sameby 2016-11-22 Samebyn ansöker om skyddsjakt på två vargar som under en längre tid uppehållit sig i deras vinterbetesområde utanför Bräcke och som man nu misstänker uppehåller sig bland deras renar i ett område utanför Albacken. Samebyn har ringat området, där länsstyrelsen den 19/11 spårade två vargar, utan att hitta några spårlöpor som går ut från området och misstänker därför att vargarna uppehåller sig inom området. Mottagare Magnus Hansson Bitaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas fill förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om kLaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om DV 3109/ 1C• 2013-06• Producerat av Domstolsverket 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet — och om de fortfarande är aktuella — behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. www.domstol.se
© Copyright 2024