Digitalisering av Socialstyrelsens produkter 2016
Digitalisering av Socialstyrelsens produkter 2016 Rapport om Socialstyrelsens uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad 2016-12-24 www.socialstyrelsen.se, december 2016 Förord Socialstyrelsen har fått ett antal uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016. Utifrån överenskommelsen ingår Socialstyrelsen i ett samarbete med Försäkringskassan, SKL och Inera. I denna rapport redovisar Socialstyrelsen resultatet av arbetet med uppdragen som har bedrivits i ett antal delprojekt under 2016. Försäkringskassan har i uppdrag att följa upp villkoren för utbetalning som ingår i överenskommelsen. Ansvarig för framtagandet av rapporten har David Svärd varit. Ansvarig enhetschef är Ulrika Freiholtz. Olivia Wigzell Generaldirektör Innehåll Förord .........................................................................................................................3 Sammanfattning ......................................................................................................7 Uppdragen till Socialstyrelsen ...............................................................................9 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – utveckling av innehåll, teknik och informatik ..............................................................................................................9 Verktyg för innehållshantering för att stödja arbetet och lagringen av information..........................................................................................................13 Direktåtkomst till registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) ..................................................................................................................14 Socialstyrelsens kodverksserver .......................................................................16 Dödsorsaksintyg och dödsbevis i Webcert ..................................................17 Vidareutveckling av teknisk plattform...........................................................18 Referenser .............................................................................................................. 22 Sammanfattning Socialstyrelsen har fått ett antal uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 [1]. Syftet med överenskommelsen är att utveckla sjukskrivningsprocessen och stimulera hälso- och sjukvårdens medicinska rehabiliteringsinsatser. Sedan 2014 har Socialstyrelsen utvecklat det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) i samband med de uppdrag som hör till ovanstående överenskommelse utifrån informatiska, tekniska, och innehållsmässiga perspektiv. Det huvudsakliga syftet med arbetet är att underlätta för landstingen att integrera FMB i sina journalsystem och system för intygskrivande. Under 2016 har också alla landsting integrerat FMB, antingen i produktionseller testmiljö. Årets arbete har bland annat inneburit att Socialstyrelsen har använt kodverket ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) i samband med en uppdatering av psykiatriska diagnoser. ICF har använts för den information i FMB som beskriver funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning kopplat till diagnos. Detta är viktig information vid bedömning av arbetsförmåga. Under kommande år kommer detta arbete att fortsätta. Myndigheten har också tagit fram en metadatamodell med en uppsättning attribut och en implementationsguide för metadatamärkning av kunskapsstöd. Metadatamodellen utgår bland annat från SBU:s rapport Märk väl! [2] om metadatamärkning. Detta har ingått i ett arbete som Socialstyrelsen gjort för att skapa samband mellan myndighetens olika produkter, till exempel FMB, nationella riktlinjer för vård och omsorg och indikatorer. I Rådet för styrning med kunskap har de nio myndigheterna beslutat att gemensamt gå vidare med att använda denna metadatamodell och att även på andra sätt arbeta vidare enligt de principer som tagits fram inom ramen för Socialstyrelsens projekt kallat nya digitala format. Under 2016 har Socialstyrelsen också gjort en förstudie om ett verktyg för innehållshantering. Verktyget ska vara ett stöd för att ta fram, textredigera och lagra rekommendationer och annan information som skapas i FMB. Det ska ersätta de många manuella steg som ingår i arbetet med FMB och som både är tidsödande och riskerar att sänka kvaliteten på produkten. Samma verktyg ska även användas för att ta fram nationella riktlinjer och indikatorer. Förstudien har resulterat i en kravspecifikation som ska ligga till grund för utvecklingsarbete under 2017. Vidare har Socialstyrelsen under 2016 gjort en förstudie om en kodserver för de kodverk och terminologier som myndigheten förvaltar. Kodservern ska underlätta distributionen till externa och interna system. Även denna utveckling syftar till att få bort manuella steg i processen att använda kodverk och urval i olika kunskapsstöd. Idag tillgängliggörs produkter och enskilda kodverk på olika sätt. I FMB används bland annat olika klassifikationer och Snomed CT. Verktyget för innehållshantering kan använda kodservern för att hämta kodverk DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 7 och urval. Externa användare kommer också att kunna hämta innehåll från kodservern. 8 DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN Uppdragen till Socialstyrelsen I Socialstyrelsens regleringsbrev för 2016 framgår det att Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska fortsätta utvecklingsarbetet i enlighet med villkor 5, Utökat elektroniskt informationsutbyte, i överenskommelsen mellan staten och SKL om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 [1]. I överenskommelsen framgår det att Socialstyrelsen har uppdrag kopplade till följande produkter: • Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) – innehåll, teknik och informatik • Verktyg för innehållshantering för att hantera innehållet i försäkringsmedicinskt beslutsstöd • Registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) • Nationellt fackspråk – kodserver • Dödsorsaksintyg och dödsbevis. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – utveckling av innehåll, teknik och informatik Uppdraget Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla FMB. Utvecklingen inkluderar bland annat produktion och lagring av FBM samt ge förutsättningar för integrationen av FMB i landstingens elektroniska intygshantering och presentationen av FMB på Socialstyrelsens webbplats. Bakgrund FMB innehåller sjukskrivningsrekommendationer som riktar sig till läkare och Försäkringskassan när de bedömer en individs arbetsförmåga i samband med sjukskrivning. Syftet med FMB är att höja kvaliteten på sjukskrivningarna och att bidra till en effektiv och likvärdig sjukskrivningsprocess. I detta ingår bland annat att minska omotiverade skillnader i sjukskrivningstider över landet och mellan olika läkare. Beslutsstödet kan även användas för att underlätta dialogen mellan patienten, läkaren och Försäkringskassan. FMB lanserades 2007 och består dels av övergripande principer vid sjukskrivning, dels specifika rekommendationer för sjukskrivning vid olika diagnoser. Läkarens bedömning av en individs arbetsförmåga ska alltid vara individuell. Under 2015 utvecklade Socialstyrelsen FMB informatiskt och tekniskt för att beslutstödet ska vara möjligt att integrera i hälso- och sjukvårdens journalsystem och system för intygsskrivande. DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 9 Den informatiska delen handlar om att strukturera informationen i FMB. För att kunna strukturera informationen har Socialstyrelsen tagit fram en informationsmodell som beskriver de informationsmängder som är nödvändiga för beslutsstödet. Vidare har myndigheten tagit fram en informationsspecifikation där informationsinnehållet i FMB definieras. I uppdraget ingick att koppla informationsinnehållet i FMB till Ineras nationella tjänsteplattform. För detta ändamål tog myndigheten fram ett tjänstekontrakt enligt Ineras modell för detta. Tjänstekontraktsbeskrivningen och informationsspecifikationen ligger till grund för den kravspecifikation som Inera lämnar till landstingen där det står vad som krävs för en integrering. Sedan i januari 2016 är det möjligt för landstingen att integrera FMB. Inera har också tagit fram en egen intygsapplikation (Webcert) för utfärdande av elektroniska läkarintyg och för kommunikation med Försäkringskassan. Landstingen kan antingen använda Webcert eller göra integrationer med FMB direkt i sina egna system. Resultat 2016 Beslutsstödet har integrerats i den elektroniska intygshanteringen För att uppfylla ett av villkoren i överenskommelsen mellan staten och SKL ska landstingen senast den 1 december 2016 ha integrerat beslutsstödet i sin elektroniska intygshantering, antingen i produktions- eller i testmiljö. Detta har alla landsting och regioner gjort. Två landsting har produktionssatt integreringen av FMB i sin intygshantering via Webcert, åtta landsting är anslutna till tesmiljön i Webcert och elva landsting har gjort egen integration som är produktionssatt. Gemensamma nämnare skapar kontext Den tekniska och informatiska integreringen av FMB har krävt och kräver ett fortsatt internt arbete på Socialstyrelsen. Under 2016 har myndigheten tagit fram en begreppsmodell och en reviderad informationsspecifikation för FMB. Dessa kommer att införas under 2017 i samband med en uppdatering av FMB-tjänsten. Informationsspecifikationen för FMB har uppdaterats i enlighet med krav från Inera som handlar om att strukturen för FMB-tjänsten bör vara dynamisk så att den inte påverkas av att Socialstyrelsen i framtiden introducerar nya informationsmängder. Socialstyrelsen har också inom ramen för ett projekt kallat nya digitala format drivit ett arbete med att harmonisera olika kunskapsstyrande produkter inom myndigheten. Det innebär att FMB:s informationsspecifikation har harmoniserats med Socialstyrelsens övriga specifikationer för kunskapsstyrande produkter, bland annat nationella riktlinjer och indikatorer. Även i arbetet med begreppsmodellen har myndigheten harmoniserat de begrepp som är gemensamma för FMB, nationella riktlinjer och indikatorer. Syftet är bland annat att öka möjligheten till att koppla ihop rekommendationer som belyser samma område från olika kunskapsstöd. Användarstudier har visat att målgrupperna vill kunna få samlad information om ett område 10 DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN oavsett vilken tjänst Socialstyrelsen har placerat informationen i. Till exempel ger Socialstyrelsen rekommendationer om prostatacancer i FMB, nationella riktlinjer och nationella screeningprogram, och det finns indikatorer, målnivåer och en utvärdering inom området. De olika målgrupperna som till exempel verksamhetschefer och profession vill gärna få dessa i en och samma kontext, vilket en harmonisering av modeller och begrepp stödjer, och är något som Socialstyrelsen kan arbeta vidare med. Arbetet med att identifiera och beskriva de gemensamma nämnarna har även lett fram till en gemensam begreppsmodell för kunskapsstöd, en grundläggande processmodell för kunskapsdokuments livscykel samt en översiktlig informationsmodell som visar på relationer mellan objekt inom kunskapsstödsområdet. Syftet med detta arbete är även att ge stöd vid framtagande av andra informationsspecifikationer för Socialstyrelsens produkter. En annan del som stödjer ett ökat samband mellan olika kunskapsstöd är den metadatamodell för kunskapsstöd som myndigheten har tagit fram. Metadatamodellen utgår bland annat från SBU:s rapport Märk väl! [2] om just metadatamärkning. Vid digitalisering av Socialstyrelsens kunskapsstöd finns ett behov av att kunna benämna och fylla i metadataattribut på ett enhetligt sätt. För detta har myndigheten identifierat en uppsättning attribut för metadatamärkning av kunskapsstöd. Modellen ska kunna användas på alla typer av kunskapsstöd, men har i detta arbete enbart tillämpats på FMB och nationella riktlinjer med tillhörande indikatorer. Syftet med metadata är att fylla följande behov: • Identifiering – ett kunskapsdokument behöver entydigt identifieras, exempelvis för att möjliggöra distribution, livscykelhantering och länkning mellan olika kunskapsdokument. • Ursprungsmärkning – metadata behöver svara på vem som står bakom ett kunskapsdokument, när den publicerats eller reviderats, samt peka ut eventuella metodbeskrivningar, vetenskapliga underlag eller analysmaterial. • Livscykelhantering – attribut som identifierar ett kunskapsdokuments tillstånd, eventuella tidigare eller nyare versioner som kunskapsdokumentet ersätter. • Informationssäkerhet – vid distribution av ett kunskapsdokument är säkerhetsaspekter som bland annat spårbarhet och autenticitet viktiga aspekter. • Deskriptiv metadata – nyckelord och beskrivning av ett kunskapsdokument för att urskilja den från andra kunskapsdokument och svara på frågor om till exempel syfte, målgrupp eller tillämpningsområde. • Utväxling – löser behov kring transportpaketering, parametersättning av anrop samt unik identifiering och länkning. I Rådet för styrning med kunskap har de nio myndigheterna enats om att gå vidare med att gemensamt använda metadatamodellen och att även på andra sätt arbeta vidare enligt de principer som tagits fram inom ramen för projektet nya digitala format. DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 11 Processbeskrivningar och förvaltning Arbetet med beskrivningar av processer för FMB när det gäller framtagning av nya rekommendationer och för förvaltning av befintliga har påbörjats under 2016 och kommer att färdigställas under 2017. En ny webbapplikation har utvecklats En ny webbapplikation för FMB, nationella riktlinjer för vård och omsorg och indikatorer har utvecklats under 2016. Redan i början av nästa år kommer applikationen att gå i produktion med nationella riktlinjer för vård och behandling av depression och ångest samt demenssjukdomar och därefter utökas med FMB. Webbapplikationen har utformats utifrån användarnas identifierade behov. Myndigheten har utifrån ett FMB-perspektiv undersökt läkares och Försäkringskassans önskemål och behov genom att utföra workshops och intervjuer. Ett resultat från undersökningen var att det inte är viktigt för målgrupperna från vilken produkt informationen och rekommendationerna kommer, utan de är mer intresserade av att få samlad information om olika områden. De bryr sig med andra ord inte om informationen kommer från FMB, NR eller någon annan produkt utan de vill kunna hitta rätt information vid rätt tillfälle. Exempelvis kommer det att vara möjligt att i den nya webbapplikationen söka efter rekommendationer och annan information om till exempel depression och få samlade sökträffar både från NR, FMB och indikatorer. Kodning av informationen om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning har påbörjats Informationen i hälso- och sjukvården bör vara entydig. Det framgår av 2 kap. 2§ i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. För att stödja en entydig information i hälso- och sjukvården används nationella kodverk i FMB. Dessa är ICD-10-SE (Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, svensk version), Snomed-CT (Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms) och ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, svensk version). Detta gör det möjligt att uppnå enhetlighet när information tillhandahålls och överförs mellan olika professioner och verksamheter. I FMB finns information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning kopplat till diagnos. Ett arbete har påbörjats att koda denna information enligt ICF. ICF kan användas för att beskriva sjukdomars konsekvenser, i form av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Detta är viktig information vid bedömning av arbetsförmåga. Kodningsarbetet inleddes i och med att de psykiska sjukdomarna uppdaterades [3]. Den ICF-kodade informationen för de psykiska sjukdomarna i FMB kommer att produktionsättas som en pilot under 2017. 12 DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN Övrigt angränsande arbete med FMB Rekommendationer för psykiska sjukdomar har uppdaterats Inom ramen för ett regeringsuppdrag, som utgår från regleringsbrevet för 2016, har de rekommenderade sjukskrivningstiderna för sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar uppdaterats [3]. Rekommendationerna kommer att gälla från och med den 30 januari 2017. En utvärdering av FMB har påbörjats Socialstyrelsen gör en utvärdering av FMB. Syftet med utvärderingen är att se om rekommendationerna om sjukskrivningstider i FMB skiljer sig från de faktiska sjukskrivningstiderna som visas i statistiken, och om så är fallet analysera varför det skiljer sig. En djupare analys kommer att göras för depressiv episod som kommer att innefatta en analys av sjukskrivningsmönster i relation till olika faktorer (t.ex. socioekonomiska faktorer). Utvärderingen görs via Karolinska Institutet (KI) och kommer att redovisas till Socialstyrelsen i december 2016 och bifogas i slutrapporteringen till regeringen i mars 2017. Verktyg för innehållshantering för att stödja arbetet och lagringen av information Uppdraget Under 2016 har Socialstyrelsen genomfört en förstudie med syftet att ta fram krav på ett verktyg som både ska stödja processen att ta fram rekommendationer och indikatorer samt stödja en kvalitetssäker redigering, lagring och uppdatering av informationen. Bakgrund Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt med att ta fram och uppdatera rekommendationer i arbetet med till exempel FMB och nationella riktlinjer för vård och omsorg. Arbetet med att ta fram dessa omfattar många interna och externa personer och kan sträcka sig över flera år. Innehållet hanteras idag i mallar i Word och Excel som fylls i, cirkuleras, och versionshanteras manuellt, vilket är tidsödande både att hantera och kvalitetssäkra. Det finns också en risk att kvaliteten blir lidande på grund av att redigeringen och lagringen av masterdata (huvudkälla) sker manuellt. Ett digitalt verktyg skulle således både stödja processen för framtagande av rekommendationer och för en kvalitetssäker redigering, lagring och uppdatering av data. En viktig del i processen för att kunna ge rekommendationer baserade på bästa tillgängliga kunskap, är att värdera och gradera evidensen i kunskapsöversikter med hjälp av GRADE, en internationell vedertagen modell för detta. DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 13 Socialstyrelsen har därför utvärderat två verktyg, MagicApp och GradePro GDT (Guideline Development Tool), som är specialiserade processtöd för just evidensgradering enligt GRADE. Resultat 2016 I steg 1 utvärderades de två verktygskandidaterna MagicApp och GradePro. Utvärderingen visade att inget av verktygen fyller Socialstyrelsens behov i alla delar. De huvudsakliga slutsatserna var: • Data kan inte överföras från verktygen till Socialstyrelsens informationsmodeller och plattform, eftersom verktygen är uppbyggda kring varsin leverantörsspecifika informationsmodell, med starka rötter i GRADEmodellen. • Båda verktygen uppfyller delvis Socialstyrelsens funktionella behov, men i varierande omfattning. • Kundspecifika anpassningar är i princip endast möjliga i GradePro, som driftsätter en specifik instans för varje kund. MagicApp har en enda instans av sitt system, vilket kräver att varje ändring görs samordnat med alla andra befintliga kunder. • Det finns juridiska aspekter som inte gör det möjligt att välja MagicApp, på grund av att servrar och system är placerade utanför EU, vilket för närvarande inte är förenligt med PUL-lagstiftningens krav. I steg 2 av förstudien arbetades en kravspecifikation fram för utveckling eller inköp av ett eget verktyg specifikt anpassat för Socialstyrelsens behov. Socialstyrelsen har också haft kontakt med SKL, som inom ramen för olika uppdrag utvecklat två egna verktyg för inmatning av behandlingsrekommendationer respektive beskrivningar av kvalitetsindikatorer. Dessa verktyg är inte möjliga att använda för Socialstyrelsen utan omfattande omarbetning. Socialstyrelsen anser dock att detta erfarenhetsutbyte är värdefullt för det fortsatta arbetet. Under 2017 avser Socialstyrelsen att gå vidare med att utveckla ett verktyg enligt kravspecifikationen. Direktåtkomst till registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) Uppdraget Socialstyrelsen har i uppdrag att testa, följa upp och integrera HoSptjänsterna som tagits fram för att möjliggöra direktåtkomst till registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal så att de svarar mot användarnas behov. Bakgrund Uppdraget enligt tidigare överenskommelse mellan staten och SKL för HoSp-registret omfattade direktåtkomst till uppgifter i registret för vårdgi- 14 DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN vare. Enligt förordning (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal framgår det dock att det endast är offentliga vårdgivare som har rätt till direktåtkomst, inte privata vårdgivare således. Fokus i arbetet låg därför på att ta fram en informationsmodell med tillhörande informationsspecifikation och tjänstekontraktsbeskrivning för direktåtkomst till uppgifter i HoSp-registret för offentliga vårdgivare. Socialstyrelsen anslöt tjänsten till den nationella tjänsteplattformen i december 2015 och tester gjordes så långt det var möjligt. Det visade sig under arbetets gång att det inte fanns någon praktiskt genomförbar metod att skilja ut offentliga vårdgivare från privata vårdgivare via Ineras nationella tjänsteplattform. Därför har det inte varit möjligt att ge direktåtkomst för offentliga vårdgivare genom den utvecklade tjänsten. Socialstyrelsen gjorde en formell begäran till Socialdepartementet i juni 2010 om att få tillgängligöra uppgifterna i HoSp-registret för olika aktörer, men då en förändring som kan ge privata vårdgivare åtkomst inte kunde göras enbart med förändring i förordningen, utan även kräver lagändring, remitterades frågan vad gäller privata aktörer till Justitiedepartementet. Socialstyrelsen gjorde i december 2015 en ny formell begäran med anledning av de problem som uppstått när det gäller de privata vårdgivarna. Resultat 2016 Uppdatering av registrets uppgifter Under 2016 har förordningen om register över hälso- och sjukvårdspersonal förändrats. Enligt 6§ i förordningen ska det finnas uppgifter om personer med tidsbegränsad legitimation i HoSp-registret. HoSp-registret har därför uppdaterats med dessa uppgifter under året. Under 2016 har Socialstyrelsen även fått ett regeringsuppdrag om att utöka informationen om individuella förskrivarbehörigheter. Registret har därför uppdaterats med utökade uppgifter om begränsad förskrivningsrätt i registret enligt vad som anges i 8 kap. 10 paragrafen i patientsäkerhetslagen (2010:659). Utveckling Enligt förordningen om register över hälso- och sjukvårdspersonal ska även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Transportstyrelsen ha direktåtkomst till uppgifterna i registret. Socialstyrelsen har bedömt att det är positivt även för offentliga vårdgivare att myndigheten fortsätter att utveckla tjänsterna för direktåtkomst till HoSp trots att offentliga vårdgivare just nu inte kan utnyttja den. Därför har myndigheten under 2016 arbetat med design, utveckling och test av tjänsten för IVO och Transportstyrelsen. IVO och Transportstyrelsen har dock inte hunnit skapa en klient för direktåtkomsten. Detta väntas ske under första kvartalet 2017. DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 15 Socialstyrelsens kodverksserver Uppdraget Under 2016 har Socialstyrelsen drivit en förstudie med syftet att beskriva myndighetens och andra intressenters behov kring en kodverksserver, som underlag för utveckling. Bakgrund Socialstyrelsen ansvarar för att producera och förvalta flera nationella kodverk, klassifikationer och terminologier (fortsättningsvis kallade kodverk) i syfte att uppnå enhetlig dokumentation, rapportering och uppföljning, inom både vård och omsorg samt inom egen verksamhet. Exempel är bland annat ICD-10-SE, ICF, KVÅ, KSI, Snomed-CT. Dessa kodverk distribueras idag via Socialstyrelsens webbplats, i olika format, och med olika stöd för till exempel sökning och urval. Användare inom vård och omsorg, såväl individer, organisationer och system, måste manuellt hämta kodverken från Socialstyrelsens webbsida. Detta begränsar och försvårar enhetlig användning av kodverken. I och med vårdens ökade digitalisering ökar även behovet av enhetlig distribution och användning av kodverken. Även Socialstyrelsens egna behov ökar, i och med digitaliseringen av bland annat nationella riktlinjer och FMB, som använder olika kodverk. Behovet av en enhetlig distributionsmekanism, en ”kodverksserver”, blir allt tydligare. Resultat 2016 Förstudien inleddes med en beskrivning av nuläget, och över de olika intressenternas behov och förutsättningar. Information inhämtades dels internt inom myndigheten, dels genom dialog med Inera och eHälsomyndigheten. Under förstudien framkom det att händer mycket inom området. Nämnda organisationer och sannolikt även andra utreder nu behov och krav när det gäller användning av kodverk. Ett problem är att det saknas ett tydligt utpekat ansvar och mandat för samordning på nationell nivå. Socialstyrelsen har därför valt att fokusera på ansvaret för sina kodverk, och på att beskriva de behov och förutsättningar som måste realiseras i närtid, för att möjliggöra övriga pågående projekt inom Socialstyrelsen. Det är viktigt att poängtera att införandet av ett system för maskinell distribution av hittills manuellt hanterade kodverk, medför förändringar även av andra system och processer inom myndigheten. På grund av detta och på grund av de förändringar som pågår inom området utanför Socialstyrelsen, kommer myndigheten att till en början implementera en begränsad funktionalitet för kodverksservern. Det ger myndigheten tid för att hantera frågor som rör förvaltning, samtidigt som det snabbt skapar nytta för interna och externa behov. Det kommer också vara ett underlag för dialog med interna och externa parter om fortsatt utveckling. Den begränsade funktionaliteten innebär bland annat att kodverksservern kommer att tillgängliggöra kodverken som sammanhållna enheter via API:er. Detta innebär att de konsumerande systemen laddar ned och mellanlagrar 16 DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN kodverken i sin helhet. Det kommer därför inte i denna första utveckling vara möjligt för systemen att göra anrop för en kod eller term i taget. Den begränsade funktionalitetet möjliggör snabbare implementation av kodverksservern. Den minskar också sårbarheten ifall Socialstyrelsens kodverksserver skulle drabbas av avbrott, samt håller nere kostnaderna, innan en tydligare kravbild med högre grad av nationell samordning växer fram. Under 2017 avser Socialstyrelsen att gå vidare med att utveckla en kodserver utifrån de krav som framkommit i förstudien. Dödsorsaksintyg och dödsbevis i Webcert Uppdraget Under 2016 har Socialstyrelsen tillsammans med Inera genomfört en förstudie för att undersöka om det är möjligt för Inera att integrera dödsorsaksintyg och dödsbevis som intyg i Webcert. Bakgrund När en person avlider i Sverige initieras ett administrativt flöde: • Läkare ska skicka in ett dödsbevis till Skatteverket inom tre dagar, för att folkbokföringen ska kunna uppdateras och för att begravning ska kunna ske. • Läkare ska skicka in ett dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen inom tre veckor, som underlag till dödsorsaksregistret. • I speciella fall blir Polismyndigheten involverade och det blir Rättsmedicinalverket som utfärdar dödsorsaksintyget. Av ca 100 000 dödsfall per år rapporteras cirka 90 000 via pappersblanketter och cirka 5 000 hanteras av Rättsmedicinalverket. Resterande cirka 5 000 dödsfall hanteras digitalt i tjänsten eMortis, som upphandlats och utvecklats av Socialstyrelsen, i samarbete med Skatteverket. Dödsorsaksintyg och dödsbevis som skickats genom eMortis lagras i funktionen ”Vårdens arkiv” för att kunna lämnas ut på begäran av till exempel anhöriga. Parallellt har Inera utvecklat en generell intygsapplikation, Webcert, med den nationella tjänsteplattformen som grund. Webcert, tidigare nämnd i rapporten i samband med FMB och sjukintyget, kan användas för att skapa och förmedla olika typer av intyg till myndigheter. Webcert kan antingen integreras i journalsystem i vården, eller användas som en fristående webbtjänst. Exempel är sjukintyg till Försäkringskassan och andra läkarintyg till Transportstyrelsen. Webcert erbjuder också funktionalitet för bland annat fråga-svar mellan myndighet och intygsutfärdande vårdinrättning. Inera är i färd med att utöka floran av intyg som hanteras i Webcert, och därmed väntas en ökning av antalet landsting som integrerar sina journalsystem med Webcert. Om dödsorsaksintyg och dödsbevis också kan implementeras i Webcert, skulle positiva effekter uppstå för vården, genom ökat digitalt flöde och minskat flöde av pappersblanketter. DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 17 Resultat 2016 Förstudien inleddes med dels interna intervjuer med de som förvaltar Socialstyrelsens nuvarande e-tjänst, dels samverkan med Ineras projektorganisation. Därefter genomfördes workshopar med representanter från Socialstyrelsen, Inera, Skatteverket och Rättsmedicinalverket, för att identifiera förutsättningar och fortsatta utredningsområden. Under förstudien har det framkommit att det verkar möjligt att hantera dödsbevis och dödsorsaksintyg via Webcert. Områden som kvarstår att utreda är bland annat: • Översyn av föreskriften SOSFS 2005:29 för att säkerställa att den tillåter leverans av dödsbevis och dödsorsaksintyg från generella digitala tjänster som uppfyller Socialstyrelsens krav. • Utredning av vilka tekniska krav som ur juridiskt perspektiv kan ställas på digital signering av intygsdata respektive på eventuella PDF-kopior av intygen. Systemet ska dock verifiera att intygen signeras innan de skickas, att läkaren som signerar är behörig, samt att läkarens namn lagras i intyget. • Utredning av Socialstyrelsens eventuella ansvar för hur dödsbevis levereras in till Skatteverket. Socialstyrelsen avser att fortsätta detta arbete under 2017. Vidareutveckling av teknisk plattform Målet med arbetet under 2016 har varit att vidareutveckla den tekniska plattformen som utvecklades under 2015. Förutom de specifika kraven för FMB och HoSp ska plattformen även kunna användas till lösningar där information ska kunna delges till extern och intern kund på ett säkert och effektivt sätt. Ett exempel är det arbete som pågår att göra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg tillgängliga på nya sätt. Bakgrund Under 2015 påbörjade Socialstyrelsen utvecklingen av en ny teknisk plattform. Syftet är att fylla både externa behov av till exempel tillgänglighet och kvalitet samt interna behov av till exempel skalbarhet och säkerhet. Plattformens arkitektur är uppbyggd på ett standardiserat, flexibelt och modulärt sätt. Socialstyrelsen har använt industristandarder och i möjligaste mån öppna standarder vid designen av arkitekturen. Plattformen har en flexibilitet som innebär att arkitekturen är indelad i olika block, där ett block kan bytas ut utan att det påverkar den övriga lösningen. Resultat 2016 – FMB Under 2015 utvecklades alltså två lösningar – som innefattar applikation, databas och infrastruktur – en för FMB och en för HoSp. I figur 1 beskrivs FMB-tjänstens funktionalitet övergripande. 18 DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN Figur 1 visar den övergripande konceptuella och tekniska lösningen för tjänsteproducenten för FMB. NTJP är förkortning för Ineras nationella tjänsteplattform. Webcert är Ineras applikation för olika intyg. API betyder applikationsprogrammeringsgränssnitt och är ett gränssnitt kommunikation maskin till maskin. Under 2016 vidareutvecklades den tekniska plattformen för FMB inom tre områden: 1. 2. 3. Utveckling av och implementering API-specifikation för informationsprodukter Utveckling av sökfunktion Driftssättningsprocess och renodlad ansvarsfördelning (arkitektur och information). Utveckling och implementering av API-specifikation för informationsprodukter Socialstyrelsen har tagit fram en API-specifikation för publicering av digitala informationsprodukter. Specifikationen är baserad på den internationella de facto-standarden JSON API [4] och innefattar hantering av den Socialstyrelsens metadata-nyckel för informationsprodukter. Vidare så har det säkerställts att API:erna enkelt kan utökas till att bli kompatibla med JSON-LD W3C-standarden för länkat data [5]. Länkad data är en metod för att publicera strukturerad data på ett sätt som gör det möjligt att följa kopplingar mellan informationsobjekt över flera källor. Detta arbete kräver dock att man först tar fram underliggande strukturerade begreppsdefinitioner i enlighet med JSON-LD standarden. Utveckling av sökfunktion Sökfunktionen tillhandahålls som ett API och är framtagen för att kunna erbjuda fritextsökning för samtliga digitala informationsprodukter som Socialstyrelsen erbjuder. En förutsättning för funktionen är att API:er och information struktureras på ett gemensamt sätt och för närvarande används DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 19 två specifikationer som gör det möjligt att extrahera och indexera digital produktinformation: 1. 2. JSON AP-specifikationen för utformning av API för åtkomst Socialstyrelsens metadata-nyckel som är gemensam för samtliga informationsprodukter. Driftssättningsprocess och renodlad ansvarsfördelning mellan arkitektur och information Jämfört med tidigare så är ansvarsfördelningen vid driftsättning tydligare och processen har förenklats där beroenden mellan olika intressenter är mer löst kopplat: 1. 2. 3. Verksamheten kan publicera nya utgåvor av informationsprodukter utan att involvera driftsavdelningen Driftsavdelningen kan driftsätta nya utgåvor och rättningar av programvara utan att involvera aktuellt utvecklingsteam Arkitekturansvaret är tydligare mellan utvecklingsteam, programvara och plattform. Där plattformen med hantering och integration med applikationserver, nätinfrastruktur och identifiering sköts av driftsavdelning. Utvecklingsteamet levererar enbart programvara i enlighet med en standardiserad paketering i filformatet WAR (Web Archive). Resultat 2016 – HoSp-registret Figur 2 nedan visar den övergripande konceptuella och tekniska lösningen för tjänsteproducenten för HoSp. Bilden visar de olika tjänsterna, kunderna och de olika anslutningarna mot kunderna. Tjänster som har utvecklats är tjänst 1 mot offentliga vårdgivare, tjänst 2 mot IVO samt tjänst 3 mot Transportstyrelsen. Figur 2. HoSp:s databas är kopplad till olika nationella tjänsteplattformen, IVO och Transportstyrelsen. 20 DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN Anledningen till att Socialstyrelsen parallellt vidareutvecklat tjänsten direktåtkomst HoSp mot IVO och Transportstyrelsen är att det går att driva gemensam utveckling och gemensamma tester. Dessa komponenter realiserar tillsammans följande verksamhetsstödjande funktionalitet: 1. 2. Söka information om en eller flera personer baserat på födelsedatum, namn, yrke eller geografisk information. Ett alternativt systemgränssnitt för direktanslutning (API) för anslutning till IVO och Transportstyrelsen samt för framtida bruk som alternativ till Ineras nationella tjänsteplattform. Första steget mot en målarkitektur Under 2016 har det tagits ett första steg mot en målarkitektur för Socialstyrelsen. Målarkitekturansatsen omfattar de olika tjänsterna inom detta projekt samt inmatnings- och utmatningsgränssnitt för alla kanaler. Bakgrunden är att det i möjligaste mån bör säkerställas att arkitekturen för den plattform som utvecklats inom projektet är inom ram för en framtida målarkitektur inom Socialstyrelsen samt även kan användas för system med behov av liknande arkitektur inom andra verksamheter på Socialstyrelsen. Arbetet syftade till att säkerställa att Socialstyrelsen får en framtida optimal arkitekturförmåga och -kapacitet. Arbetet producerade en målarkitekturansats samt fem grundläggande principer: • • • • • Mata in en informationsmängd endast en gång (masterdatahantering) Följ lagar och beslutade standarder Rätt informationssäkerhet från början Låt digitala kanaler vara det primära alternativet Låt behov och nytta vara styrande. Principerna ska ligga till grund för framtagandet och implementeringen av en målarkitektur. Infrastruktur För att möjliggöra parallell utveckling, acceptanstest och produktion har ett antal tekniska miljöer etablerats på Socialstyrelsen. En acceptanstestmiljö och en produktionsmiljö har etablerats, såväl för FMB som för HoSp. Acceptanstestmiljö används för att testa nya lösningar eller modifieringar av befintliga lösningar vid till exempel felrättningar. Produktionsmiljön används för att tillgängliggöra lösningarna mot kund. Acceptans- och driftsmiljöerna är på grund av kvalitetskraven dubblerade med snabb omkoppling från den felaktiga enheten till reservenheten vid fel. Miljöerna består huvudsakligen av en lastbalanserare, en applikationsserver och en databas. För HoSp finns även en mellanlagrande databas av bland annat säkerhetsskäl. DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN 21 Referenser 1. 2. 3. 4. 5. 22 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. http://skl.se/download/18.37b886bd15180686650567d7/145036155030 4/Overenskommelse-kvalitetssaker-och-effektiv-sjukskrivnings-ochrehabiliteringsprocess-2016.pdf Märk väl - nyttan av bättre innehållsmärkning, taggning och struktur i vårdens kunskapsdokument. http://www.sbu.se/globalassets/migreradefiler/dokument/mark_val2.pdf Uppdatering av sjukskrivningsrekommendationer för psykiska sjukdomar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet – Delrapportering av regeringsuppdraget för försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen 2016. A specification for building APIs in JSON; http://jsonapi.org JSON-LD W3C-standard; https://www.w3.org/TR/json-ld/ DIGITALISERING AV SOCIALSTYRELSENS PRODUKTER 2016 SOCIALSTYRELSEN
© Copyright 2024