1. No category

24 DAGENS SAMHÄLLE
FOTO: RICKARD KILSTRÖM
ŕ įöŕ Ąŕ öôõûŕ
Vård- och omsorgsjättarna
Q Samlad omsättning för de största prívata
aktörerna inom vård och omsorg 2015
Plats
Omsättning,
miljoner
kronor
Bolag
1
PRAKTIKERTJÄNST (INKL.
TANDLÄKARTJÄNSTER)
2
CAPIO*
7 243
3
HUMANA
5 238
4
ATTENDO
5 126
5
ALERIS
4 743
6
AMBEA
4 387
7
FRÖSUNDA
3 100
8
TEAM OLIVIA
2 583
9
FÖRENADE CARE
1 250
ERSTA DIAKONI
1 233
10
10 527
De främsta hoten mot Ersta
diakonis verksamhet kommer från
politiskt håll, säger Stefan Nilsson.
* Siffran avser verksamheten i Norden, Sverige särredovisas ej
KÄLLA: Årsredovisningar/bolagens egna uppgifter
ERSTA DIAKONI VÄXER
TILL IDÉBUREN JÄTTE
Skapar miljardkoncern O Tar plats bland jättarna O ”Vi vill bli nationella”
Köpet av HSB Omsorg gör
Ersta diakoni till landets
första idéburna miljardkoncern. Men det stoppar
inte där. Tillväxten fortsätter – med bygget av
ett nytt Ersta sjukhus och
mer verksamhet utanför
Stockholm.
VÅRD Det var, enligt Ersta
diakonis direktor Stefan Nilsson, en ganska enkel sak att
ta beslutet att köpa HSB Omsorg, ett hemtjänstföretag
med närvaro på flera håll i
landet och en omsättning på
400 miljoner kronor.
– Vi vill bygga en verksamhet som ger en heltäckande
vårdkedja med människan i
centrum, säger han.
Tanken är att patienterna ska
kunna få hjälp från hemmet till
vården i livets slutskede.
– Med HSB Omsorg adderar vi hemtjänst, som blir den
första kontakten med Ersta
diakoni för äldre, som sedan
också kan få boende och vård
från oss.
Med HSB Omsorg når Ersta
diakoni en omsättning på
runt 1,3 miljarder kronor per
år. Det gör föreningen till
Sveriges överlägset största
idéburna välfärdsaktör, före
Stockholms sjukhem och
Bräcke Diakoni.
Men det innebär också att
Ersta diakoni tar plats bland
landets tio största privata
vård- och omsorgskoncerner,
hack i häl på Förenade Care.
Affärsstrategiskt finns
också liknande drivkrafter
för Ersta diakoni som för de
stora bolagen. Tillväxttakten
är just nu till och med snabbare än för koncernerna, plus
48 procent i och med köpet av
HSB Omsorg.
– Vi behöver större volym.
Det ger skalfördelar och en
bättre riskfördelning. Sjukvården har räknat i pengar varit en mycket större del
än omsorgen. Med HSB Omsorg blir det en jämnare fördelning, säger Stefan Nilsson.
Tillväxt kommer att vara prioriterat också framöver, inte
minst utanför Stockholm,
där Ersta diakoni har funnits
i 160 år.
– Vår idé, att sätta människan i centrum, behövs på fler
håll i landet. Ambitionen är
att bli en nationell aktör. I ett
första steg med äldreboenden
på platser där vi nu får hem-
tjänst, säger Stefan Nilsson.
– Idéburen verksamhet är
skrämmande liten i Sverige.
Medborgarna får väldigt
mycket för skattepengarna
hos oss eftersom vinsterna
stannar i verksamheten. Vi
vill hjälpa fler och sprida vårt
sätt att tänka och agera.
Planerna inbegriper även mer
verksamhet i Stockholmsområdet, med nya äldreboenden, som det som inom kort
öppnar i Nacka, och utbyggd
hemtjänst. Och så klart med
nya Ersta sjukhus på Södermalm i Stockholm, som ska
bli 50 procent större än det
existerande sjukhuset.
– Bygget har blivit en aning
försenat på grund av överklagande. Men vi räknar med att
ta emot den första patienten
första kvartalet 2021, säger
Stefan Nilsson.
Projektet kostar 2,5 miljarder kronor, varav 1,8 miljarder går till sjukhuset inklusive utrustning. Resten används till att bygga om det
tidigare sjukhuset till äldreboende, till ersättningslokaler för psykiatriverksamheten och en del annat.
– Vi lånar mellan 60 och 65
procent av pengarna. Resten
ska vi klara med försäljning
av någon fastighet som inte
är verksamhetskritisk, med
egna pengar och insamlade
medel, säger Stefan Nilsson.
När allt är klart kommer Ersta diakoni att omsätta någonstans runt 1,8 miljarder kronor
per år – med ännu något större behov av att gå med vinst.
– Sjukhuset är en mycket
stor investering för oss och vi
är lika beroende av överskott
som bolagen för att klara att
utveckla verksamheten, säger Stefan Nilsson.
Bland annat av den anledningen är han kritisk till Ilmar
Reepalus utredning om ett
vinsttak för aktörer i välfärden.
– Utredningen sätter alldeles för stort fokus på några få
koncerners vinster. Jag är heller inte särskilt hoppfull om
att det kommer förslag som
underlättar för idéburen sektor, som är ett av utredningens
uppdrag att se över, säger han.
– Vi idéburna har dessutom tagits som gisslan, blivit ett alibi som man trycker till bolagen med. Men slår
man hårt mot vinstdrivande
krymper hela den alternativa kakan, och det drabbar
även oss och hela den idéburna sektorn.
Det är också i politiken
Stefan Nilsson ser de främsta hoten mot Ersta diakonis verksamhet och investeringsplaner. För som han säger, marknaden är inte alls
fri. Den styrs av upphandlingar och rigorösa regelverk.
– Vi kan göra välfärden billigare och bättre, men politiken och juridiken stoppar
oss. Upphandlingar fungerar
till exempel inte i välfärden.
Reglerna skapades inte för att
användas i vård och omsorg.
– Och det är landsting och
kommuner som sätter priserna, verksamheten är hårt reglerad. Varje ny upphandling
är en risk för oss. Och politiker och jurister utgår från
rädslan att göra fel, i stället
för att titta på behov och vad
människor vill ha.
TORBJÖRN CARLBOM
tc@dagenssamhalle.se
166 år i människans tjänst
Q Den ideella föreningen Ersta diakoni grundades 1851 på
Kungsholmen i Stockholm. Flytt till Södermalm skedde 1864.
Sedan dess har verksamheten vuxit.
Att jobba på Ersta diakoni ansågs länge som ett kall, och
ändra fram till 1964 både arbetade och bodde medarbetare
inom Ersta diakoni under klosterlika förhållanden med krav på
celibat.
I dag är Ersta diakoni en professionell och mångfacetterad
organisation. Föreningen driver bland annat ett oblatbageri, en
högskola, äldreboenden, hemtjänst, ett sjukhus, en konferensanläggning och en kyrka.
Ersta diakoni har toppbetyg i kvalitetsjämförelser, och till
skillnad från i andra vård- och omsorgsorganisationer är personalomsättningen låg.
– Vi har relativt lätt att rekrytera till exempel sjuksköterskor,
säger Stefan Nilsson, direktor på Ersta diakoni.
2015 omsatte verksamheten 833 miljoner kronor med en
vinstmarginal på 4 procent, det vill säga ungefär i linje med
andra privata aktörer i välfärden.