n Wm HBESLUT Ärendet
TgK1 2016v1.1 n HBESLUT Wm Inspektionen förvárd ochomsorg Datum Dnr85-30473/2016-6 2017-01-20 Stefan Roman Eksjö kommun Socialnämnden 575 80 EKSJÖ Huvudman Socialnämnden i Eksjö kommun Ärendet Tillsyn av ett bam- och familjeärende i Eksjö kommun Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) konstaterar att socialnämnden brustit i handläggningen genom att inte säkerställa barnens bästa. IV O ställer krav på följande åtgärd: 0 Socialnämnden ska säkerställa att barnets bästa ska kommai främsta rummet i handläggningen av ärenden som rör barn En redovisning av de åtgärder nämnden har gjort ska ha kommit in till IVO senast den 7 april 2017. Om socialnänmden inte uppfyller detta krav kan IVO komma att utfärda-ett föreläggande. Föreläggandet kan vara förenat med ett vite. Skälen för beslutet Socialnämnden gjorde den 29 juli 2016 en lex Sarah —anmälan efter att nämnden fått veta att två spädbarn hade avlidit. Barnen var tvillingar och föddes 2,5 månader för tidigt. Nämnden hade en pågående utredning i familjen och insats i form av familj ebehandling. I sin lex Sarah —utredning konstateradenämnden att händelsen inte rörde sig om ett påtagligt missförhållande enligt lex Sarah. IVO bedömde att nämnden inte utrett händelsen i tillräcklig omfattningoch beslutade därför att granskahandläggningenav ärendet. Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 Box 2163 registratonjonk0ping@iv0.se 550 02 Jönköping www.ivo.se Fax . Org nr 202100~6537 1(8) Inspektionenför Vårdoch omsorg lhandläggningen Dnr 8.5-30473/2016-6 har barnets bästa inte kommit i främsta rummet IVO bedömer att socialnämnden inte beaktat barnets bästa genom att 0 insatsen familjebehandling inte var realistisk i förhållande till den kännedom som närrmden hade om föräldrarna sedan tidigare och de orosanmälningarsom kom in från sjukvården 0 insatsen familjebehandlingbeslutades utan föregående utredning, analys och bedömning 0 ir1teha omprövatsitt ställningstagandetill familjebehandling trots signaler om oro för barnen 0 ' inte ha inlett utredning efter föräldrarnas ansökan om stöd den 31 mars 2016. Av l kap 2 § socialtjänstlagen (2001153), SOLframgår att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barnet ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Bestämmelsen svarar mot innehållet i artikel 3 i FN:s barnkonvention. Principen om barns bästa är en av barnkonventionens grundpelare. Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. En av de grundläggande tankarna med barnkonventionen är att bam är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd. Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för det barnet. Olika förslag till lösningar behöver analyseras och vägas mot varandra i en beslutssituation. Vid en intressekonflikt mellan barnet och den Vuxne måste dock barnets 2(8) “Inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.5-30473/2016-6 intresse ha företräde. Att ha ett barnperspektivvid beslutsfattandet handlar bland annat om att analysera vilka följder olika beslutsalternativ kan få för barnet. Det innebär att en social utredning ska innehålla en analys av vilka följder olika beslutsalternativ kan få för det barn som är berört. Inför ett beslut eller en åtgärd ska beslutsfattaren överväga om beslutet eller åtgärden berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt. Insatsenfamiüebehandling var inte realistisk utzflcinden kännedom som nämnden hade omföräldrarna IVO anser att nämndenbrustit i att beakta barnets bästa genom att erbjuda en insats som inte var realistisk utifrån den kännedom som sedan tidigare fanns om föräldrarnas omsorgsförmåga samt av de orosanmälningar om brister i omsorgsförmågan som kom från neonatalavdelningen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping efter att barnen fötts. Valet av insats kan inte anses uppfylla kraven på god kvalitet i socialtjänstlagen(3kap 3 § SoL). De omständigheter i föräldrarnas omsorgsförmåga som IVO anser är mest allvarliga och som nämnden inte har övervägt vid val av insats är följande: 0 Flera orosanmälningar gjordes från neonatalavdelningen om att föräldrarna har övergett_sina barn på avdelningen trots starka rekommendationer om att inte göra det. Föräldrarnas agerande utgör allvarliga signaleroch kan bland annat tyda på en anknytningsproblematik som borde övervägts vid valet av insats. 3(8) Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-30473/2016-6 Mot bakgrund av den kännedom och den information som nämnden hade om föräldrarna anser IVO att insatsen i form av familjebehandling i öppenvård inte var realistisk och inte tog hänsyn till barnens bästa. Detta förstärks ytterligare av att barnen är tvillingar och dessutom för tidigt födda. Dessa omständigheter gör att barnen är i särskilt stort behov av omsorg och skydd. Av underlaget i tillsynen framgår att socialnämnden eftersträvade ett samarbete och en allians med föräldrarna och såg positivt på att de själva efterfrågade hjälp i hemmet med stöd av socialtjänsten. Det fördes en diskussion med mamman om en placering av barnen men hon ville ta hand om sina barn i hemmet med stöd av socialtjänsten. Nämnden bedömde att föräldrarna utvecklades under den tid barnen var inskrivna på neonatalavdelningen. Personalen vid socialtjänsten uppger att insatsen familj ebehandling var väl genomtänkt. De kände sig trygga med planeringen att föräldrarna skulle pröva att ta hand om barnen hemma med stöd av familjebehandlingen. Trots att nämnden trodde på insatsen fanns en parallell plan för en familjehemsplacering, om det skulle Visa sig att föräldrarna inte klarade omsorgen om barnen. En lämplig familj tillfrågades och en familj ehemsutredning påbörjades. IVO anser att nämnden gick för långt i att gå föräldrarnatillrnötesmed att själva vilja ta hand om barnen hemma med stöd. Med den kännedom och information som nämnden hade om föräldrarnas förmåga och barnens behov anser IVO att det var en stor risk att överlämna till föräldrarna att själva ha ansvaret för barnen. Detta resonemang stärks av att det funnits tveksamheter hos nänmden med insatsen eftersom det funnits en parallell planering med en familj ehemsplacering om insatsen familjebehandling inte skulle fungera. Nämndenhar fattat beslut om insats utan någonföregående utredning Genom att socialnämnden beslutade om insatsen familj ebehandling utan föregående utredning anser IVO att barns bästa inte varit avgörande. Om nämnden hade utrett insatsen enligt de krav som finns i lagstiftningen och tagit hänsyn till barnens bästa, anser IV O det sannolikt att nämnden kommit fram till en annan bedömning vid val av insats. Under pågående utredning beslutade nämnden den 15juni 2016 om insatsen familj ebehandling. Insatsen beslutades utan någon föregående utredning, analys och bedömning av vilka följder insatsen kunde få för barnen och vilka andra insatser som skulle kunna vara lämpliga utifrån barnens behov. Nämndenhar därmed inte uppfyllt de krav som ställs på handläggningen i lagstiftningen. Där framgår att om det står klart att den enskilde ansöker om eller har behov av någon insats under utredningstiden ska även den frågan utredas och avgöras med ett särskilt beslut i enlighet med bestämmelserna i ll kap. l § SoL. Av l kap 2 § SoL framgår vidare att vid åtgärder som rör barn ska bamets 4(8) Inspektionenför Vårdoch omsorg Dnr 8.5-30473/2016-6 bästa beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatserför barnet ska vad som är bäst för barnet vara ' avgörande.Varje beslut som rör ett barn mäste grunda sig på en bedömning om vad som är bäst för barnet. Olika förslag till lösningar behöver analyseras och vägas mot varandra i en beslutssituation. Som tidigare nämnts innebär att ha ett barnperspektiv vid beslutsfattande bland annat att analysera Vilka följder olika beslutsalternativ kan få för barnet. En social utredning ska innehålla en analys av Vilka följder olika beslutsalternativ kan få för det barn som är berört. Inför ett beslut eller en åtgärd ska beslutsfattaren överväga om beslutet eller åtgärden berör barnet och i så fall på vilket sätt. Nämnden inledde inte utredning efter föräldrarnas ansökan stöd IVO anser att nämnden brustit i sin utredningsskyldighet genom att inte inleda utredning den 31 mars 2016, då föräldrarna uttryckte att de behövde stöd i sin föräldraroll. Om nämndeninlett en utredning på föräldrarnas ansökan om vård hade nämnden fått en bättre bild av föräldrarnas situation. Därigenom hade det funnits större möjligheter att anpassainsatsernaefter barnens behov. Den informationsom framkom om framför allt inte utretts alls. ' ' vid träffen den 31 mars 2016,har - Av ll kap l § SoL framgår att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till i nämndenskännedom och som kan föranledanågon åtgärd av nämnden. Av dokumentationen framgår att socialtjänsten hade en kontakt med föräldrarnaredan den 31 mars 2016.Föräldrarnavar då positiva till stöd i form av samtal med familjebehandlare.Föräldrarnagav sitt samtycke till att handläggaren tog en kontakt med familjebehandlarna för att aktualiseraärendet. IVO anser att nämndenborde uppfattat föräldrarnasvilja till stöd som en ansökan och inlett utredning. Trots signaler om oro för barnen har nämnden inte omprövat sitt ställningstagande till öppenvård IVO anser att nämnden brustit i barnens bästa genom att inte ompröva sitt ställningstagande till öppenvård, trots starka signaler om oro lqing föräldrarnas omsorgsförmåga. Nämnden har också brustit i handläggningen genom att inte dokumentera orosanmälningar från neonatalavdelningen. Eftersom nämnden inte bedömt informationen från neonatalavdelningen som orosamnälningar har heller inga skyddsbedömningar gjorts. Under ärendets gång har det löpande kommit in orosanmälningar och andra signalerom föräldrarnas bristande omsorgsförmåga.Det framgår inte att nämnden vägt in dessa uppgifter i handläggningen av ärendet. Under perioden från den 23 maj till den 30juni 2016bedömer IVO att det kommer in sammanlagt fyra orosamnälningar från 5(8) Inspektionenför vård och omsorg Dnr 8.5-30473/2016-6 neonatalavdelnjngen. De orosanmälningar som kom in den 23 maj och 30juni 2016var skriftliga.Övrigaanmälningarkomgenomkontakter med läkare på neonatalavdelningen, men har inte dokumenterats som orosanmälningar.Det kommer även in ett utlåtande den 9juni från neonatalavdelningen där det framgår att föräldrarna har svårt att sätta barnens behov framför sina egna. Nämnden har gjort skyddsbedömning i den orosanrnälan som kom in den 23 maj 2016. Nämnden bedömer där att det inte finns något omedelbart behov 'av skydd eñersom barnen befinner sig på sjukhus och vården av barnen sker tillsammansmed personal. I övrigt saknas skyddsbedömningarkring barnens omedelbarabehov av skydd. I orosanmälan från neonatalavdelningen den 23 maj 2016 framgår att föräldrarna var frånvarande flera dagar i sträck. De kontrollerade inte heller med avdelningenhur det gick för barnen. Mammanblev ombedd att hjälpa till med mätningenmen var trött och ville fortsättaatt sova. Hon åkte ifrån avdelningentrots informationom att barnenbehövde henne. Pappan var inte närvarandeså mycketpå avdelningenoch deltog inte alls i skötseln av barnen. Personalpå avdelningenvar oroliga för hur föräldrarna skulle klara skötseln av barnen hemma när de inte hade förmåga att hjälpa till med barnen på sjukhuset. Av journalanteckning från den 30 maj, där socialtjänsten samtalar med en läkare på neonatalavdelningen,framgåratt personalenpå avdelningen fortfarande kände en stor oro för barnen. Oron rörde bland annat att föräldrarna inte var delaktiga i barnens skötsel. Medicinskt sett skulle barnen kunna vara med sina föräldrarmen personalenkände inte tillit till föräldrarnasförmåga. Vid ett nytt samtal med läkare den 3 j um' 2016 framgår att mamman varit något mer delaktig i omsorgen om barnen den senaste veckan. Men det fanns fortfarande en oro för barnen. Mamman kunde till exempel somna hårt med barnen på magen och det fanns frågetecken för om mamman skulle vakna om barnen skriker. I utlåtandet från neonatalavdelningen från den 9 juni 2016 framgår bland annat att föräldrarna hade svårt att passa tider för bland annat matning. De hade även svårt att sätta barnens behov före sina egna. I en ny muntlig orosanmälan från neonatalavdelningen den 16 juni 2016 (anmälan kom skriftligt in till nämnden den 30juni) framgår att pappan skötte vården av barnenpå sjukhuseteftersom mammanvar hemma och var sjuk. Pappan meddelade personalen att han var tvungen att åka hem för att ”fiXa” några saker. Trots att personalen uttryckligen sa till pappan att han inte kunde lämnabarnen vind för våg så lämnar han barnen och åkte hem. Barnen lämnadesutan sina vårdnadshavare under sammanlagt 26 timmar. 6(8) Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.5-30473/2016-6 IVO bedömer att bemanningen och personalens kompetens erfarenhet ger förutsättningar att bedriva ett arbete av god kvalitet och IVO anser att nämnden under sommaren 2016 vidtog nödvändiga åtgärder för att skapa förutsättningar för att kunna bedriva ett arbete av god kvalitet. Bland annat tillsattes ytterligare en tjänst och en erfaren konsult anlitades med uppgift att stödja personalen i arbetet. Trots åtgärderna var det en ansträngd personalsituation. IVO kan inte uttala sig om detta har påverkat handläggningen av det aktuella ärendet. Bemanning IVO konstaterar att planeringen av personalbemanningenunder sommaren 2016 försvårades av sjukskrivningar av handläggare och enhetschefnära semesterperioden.Arbetsledningenanser att semesterplaneringen därför inte blev optimal. Situationen löstes genom att en extra halvtidstj änst tillsattes och därutöver anställdes en konsult under sommaren.Av 3 kap 3 § SoL framgår att insatserinom socialtj änsten ska vara av god kvalitet. I begreppet god kvalitet inryms bland annat att bemanningenska vara tillräcklig för att arbetetkan bedrivas på eftfättssäkert sätt. Huvudhandläggaren hade semester från den 23juni till den 25 juli 2016. Medhandläggaren var i tjänst under hens semester med undantag av perioden 18juli till 22juli, då det inte fanns någon ansvarig handläggare i ärendet. Ansvarig chef hade semester under perioden 22 juni till 21 juli 2016. Under hens semester hade biträdande socialchef rollen som arbetsledare. Det fanns en överenskommelse med i familj ebehandlingen att de skulle ringa till socialtjänstens mottagningstelefon för att lämna veckorapportering eller meddela om det inte ñlngerade i familjen. Personalens kompetens Huvudhandläggaren i ärendet examinerades som socionom 2012 och har arbetat med barn och unga i Eksjö kommun sedan dess. Medhandläggaren examinerades som socionom 2014 och har arbetat med bam och unga inom socialtjänsten sedan hen examinerades. Hen började i Eksjö kommun i september 2015. Av 3 kap. 3 § SoL framgår att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Formuleringen syftar till att framhålla hur viktigt det är att upprätthållahög kompetens och välja personer med lämplig bakgrund och personlighet för yrken inom socialtjänsten. Sedan den 1juli 2014 finns det ett krav på lägsta utbildningsnivå för personal som utför vissa uppgifter inom socialtjänsten som gäller barn och ungdom. Kraven framgår av 3 kap. 3 a § SoL. Den utbildning som 7(8) Inspektionenför vård och omsorg _Dnr8.5-30473/2016-6 krävs är i regel socionomexamen. De uppgifter som berörs är bedömningav om utredning ska inledas, genomförandeav utredningen och den avslutade bedömningen av behovet av insatser eller andra åtgärder samt uppföljning av beslutade insatser. Av tredje stycket framgår att det är socialnämnden som ansvarar för att den handläggare som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i andra stycket har för uppgiften tillräcklig erfarenhet. Stöd till personalen Personalenanser att de får bra stöd i det dagligaarbetet av sin chef, hen _ är tillgänglig och engagerad. Under sommaren var det aktuella ärendet inte föremål för några särskilda diskussioner _eftersominsatsen med familj ebehandling fungerade och det kom inga rapporter som gav anledning till oro. Personalen tycker också att de rutiner som finns för myndighetsutövningen på enheten utgör ett bra stöd i arbetet. Underlag 0 Dokumentation i ärendet från den 21 mars till 23 augusti 2016 Socialnämndens yttrande Inspektionsprotokollfrån intervjumed ledningen Inspektionsprotokoll från intervju med personal Tjänsteanteckning efter samtal med myndighetschef Tjänsteanteckning efter samtal med socialchef Familjehemsutredning daterad den l juni 2016 Socialnämndenssvar på kommunicering Ytterligare information IV O genomförde den 9 november 2016 en inspektion av biståndsenheten barn och unga vid socialförvaltningen i Eksjö kommun.Vid inspektionenintervjuadessocialchef,myndighetschef 1:e socialsekreterare och handläggarnai det aktuella ärendet. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Erik Kangeryd. I den slutliga handläggningen har inspektörerna Per-Håkan Nordström och Ingela Hansson deltagit. Inspektören Stefan Roman har varit föredragande. För Inspektionen för vård och o sorg Erik Kangeryd Stefan Ro a 8(8)
© Copyright 2024