2017-02-01 14:32 Runn - SE670563-148814 Vattenkategori Sjö Typ Vattenförekomst Län Distrikt 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Huvudavrinningsområde Dalälven - SE53000 Dalarna - 20 Kommuner Yta (km2 ) Borlänge - 2081 Falun - 2080 63,5 Mer information http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE670563-148814 Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnorm beslutad och kungjord 2016-12-21. Version anges som arbetsmaterial t.o.m. januari 2017 1/11 2017-02-01 14:32 Version: Arbetsmaterial Ekologisk status Kvalitetskrav Måttlig ekologisk status 2027 Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till måttlig ekologisk status 2027 (4 kap 9 § vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 § NFS 2008:1). Vattenförekomsten är påverkad av gruvverksamhet. Enligt Vattenmyndighetens bedömning är dock påverkan från gruvverksamheten så omfattande att den kan antas leda till att vattenförekomsten har en sänkt status. Vattenförekomsten påverkas dessutom av kvalitetsfaktorerna morfologiska förändringar, konnektivitet och flödesregleringar. För de kvalitetsfaktorer som inte är direkt kopplade till gruvverksamheten på vattenförekomsten, bedöms det vara möjligt att uppnå god status senast 2027. För att uppnå en övergripande god ekologisk status i vattenförekomsten som helhet krävs det dock att det genomförs omfattande förbättringsåtgärder med avseende på de särskilda förorenande ämnena i vattenförekomsten. Ett genomförande av sådana åtgärder bedöms vara ekonomiskt orimligt att vidta för att nå god ekologisk status i vattenförekomsten som helhet. Kvalitetskravet för vattenförekomsten fastställs därför till måttlig ekologisk status 2027. För andra påverkanskällor än gruvverksamheten ska dock alla de åtgärder som krävs för att uppnå god status genomföras, så att vattenförekomsten uppnår god status för de kvalitetsfaktorer som påverkas av annat än gruvverksamheten. Under motiveringen för respektive miljöproblem som utgör skäl för undantag framgår det vilka åtgärder som behöver genomföras och när god status senast ska uppnås för de berörda kvalitetsfaktorerna. Motivering till kvalitetskrav Motiveringstexter kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Konnektivitet Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av att de förekommer vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten, som bedöms ha avgörande betydelse för vattnets ekologiska status. Restaureringsåtgärder omfattar utrivning eller anläggande av vandringsvägar förbi hindren. Tillräcklig administrativ kapacitet saknas för att kunna åtgärda behovet till 2015, vilket motiverar en tidsfrist till 2021 för att nå ekologisk status. För att nå god ekologisk status 2021 behöver åtgärderna vara genomförda senast 2018. Morfologiska förändringar Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av att vattnets strandkantzon bedöms vara påverkad av mänskliga verksamheter och/eller strukturer. Åtgärder mot detta omfattar bland annat återställning av funktionella bevuxna strandmiljöer, som minskar stranderosion, utförsel av näringsämnen och partiklar, samt ökar beskuggningen av grunda vattenmiljöer. Lagstiftning och administrativ kapacitet saknas för att kunna åtgärda behovet till 2015 och 2021. Återetablering av träd går dessutom långsamt och bedöms vara ytterligare ett skäl till att god ekologisk status inte kan nås inom uppsatt tidsram, vilket motiverar en tidsfrist till 2027 för att nå ekologisk status. Flödesregleringar Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av påverkan från vattenreglering. Ekologisk anpassning av flöden och vattennivåer bla avseende storlek, förändringstakt och säsongsmässiga mönster, återställer och förbättrar många ekologiska funktioner. Tillräcklig administrativ kapacitet saknas för att kunna åtgärda behovet till 2015, vilket motiverar en tidsfrist till 2021 för att nå ekologisk status. Särskilda förorenande ämnen Zink Vattenförekomsten bedöms inte uppnå god ekologisk status då gränsvärdet för zink i ytvatten överskrids. År 1987 tillsatte regeringen Dalälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom 10 år. Gruvavfallet i Falu tätort konstaterades vara den klart dominerande källan till metallutsläpp till Dalälven och åtgärder föreslogs för de objekt som svarade för de största utsläppen. Som ett resultat av Dalälvsdelegationens arbete, träffades 1992 ett avtal om gemensamt finansierade efterbehandlingsåtgärder i Falun mellan STORA (nuvarande Stora Enso) och tillsynsmyndigheterna – Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län och Miljönämnden i Falu kommun. Under en femtonårsperiod har tre gruvavfallsobjekt i Falun åtgärdats i enlighet med avtalet. Tvättning av kisbränderdeponin, sluttäckning av Ingarvsmagasinet och uppsamling och rening av lakvatten från gruvområdet har man lyckats reducera metallutsläppen i från gruvavfall i Falu tätort med 80-90 % för zink och kadmium och 60-70 % för koppar. Uppföljningen kommer pågå under ett flertal år för att undersöka effekterna av åtgärderna. Underhåll är nödvändigt för att uppnå önskad effekt av åtgärderna, till exempel så utgör rening av vatten en kontinuerlig kostnad. Alla områden i Falu tätort får inte behandlas då de är kulturskyddade med världsarvsstatus. Exempelvis ligger gruvavfall öppet och avger metaller till omgivningen. Flera områden bedöms inte vara kostnadseffektiva att åtgärda. Ett sådant exempel är det gruvavfall som Falu stad delvis är byggt ovanpå. Att riva dessa delar för att sanera är inte aktuellt. Till följd av den omfattande gruvdrift som pågått under lång tid i området har Falu kommun även fått speciella riktvärden för att det inte anses rimligt att i detta område sanera mark varje gång man ska göra ett grävjobb. Det anses inte ekonomiskt försvarbart att utföra ytterligare åtgärder för att höja vattenförekomstens ekologiska och kemiska status och det är därför motiverat att undanta vattenförekomsten från det generella kravet om God status. Vattenförekomsten får därför mindre stränga krav på grund av orimliga kostnader där kvalitetskravet fastställs till måttlig ekologisk status 2027. Koppar 2/11 2017-02-01 14:32 Vattenförekomsten bedöms inte uppnå god ekologisk status då gränsvärdet för koppar i ytvatten överskrids. År 1987 tillsatte regeringen Dalälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom 10 år. Gruvavfallet i Falu tätort konstaterades vara den klart dominerande källan till metallutsläpp till Dalälven och åtgärder föreslogs för de objekt som svarade för de största utsläppen. Som ett resultat av Dalälvsdelegationens arbete, träffades 1992 ett avtal om gemensamt finansierade efterbehandlingsåtgärder i Falun mellan STORA (nuvarande Stora Enso) och tillsynsmyndigheterna – Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län och Miljönämnden i Falu kommun. Under en femtonårsperiod har tre gruvavfallsobjekt i Falun åtgärdats i enlighet med avtalet. Tvättning av kisbränderdeponin, sluttäckning av Ingarvsmagasinet och uppsamling och rening av lakvatten från gruvområdet har man lyckats reducera metallutsläppen i från gruvavfall i Falu tätort med 80-90 % för zink och kadmium och 60-70 % för koppar. Uppföljningen kommer pågå under ett flertal år för att undersöka effekterna av åtgärderna. Underhåll är nödvändigt för att uppnå önskad effekt av åtgärderna, till exempel så utgör rening av vatten en kontinuerlig kostnad. Alla områden i Falu tätort får inte behandlas då de är kulturskyddade med världsarvsstatus. Exempelvis ligger gruvavfall öppet och avger metaller till omgivningen. Flera områden bedöms inte vara kostnadseffektiva att åtgärda. Ett sådant exempel är det gruvavfall som Falu stad delvis är byggt ovanpå. Att riva dessa delar för att sanera är inte aktuellt. Till följd av den omfattande gruvdrift som pågått under lång tid i området har Falu kommun även fått speciella riktvärden för att det inte anses rimligt att i detta område sanera mark varje gång man ska göra ett grävjobb. Det anses inte ekonomiskt försvarbart att utföra ytterligare åtgärder för att höja vattenförekomstens ekologiska och kemiska status och det är därför motiverat att undanta vattenförekomsten från det generella kravet om God status. Vattenförekomsten får därför mindre stränga krav på grund av orimliga kostnader där kvalitetskravet fastställs till måttlig ekologisk status 2027. Kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus Undantag - Mindre stränga krav Bly och blyföreningar Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Ett stort antal åtgärder har genomförts för att minska läckaget av kadmium och bly, men det läcker fortfarande så mycket att god status inte kommer att uppnås inom den tid som normen anger. Ansvarig verksamhetsutövare har genomfört åtgärder för runt 60 miljoner och staten har gått in med runt 100 miljoner i det så kallade Faluprojektet (Naturvårdsverket, 2010). Det kommer att medför orimliga kostnader och kan även vara tekniskt omöjligt att minska läckaget ytterligare. Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för kvicksilver (Hg), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster (se referens från SLU i referensbiblioteket i VISS: 51583 eller IVLs biotadatabas: 51273). Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga, globala atmosfäriska utsläpp från tung industri och förbränning av stenkol. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid ackumulerats skogsmarkens humuslager, varifrån det kontinuerligt sker ett läckage till ytvattnet med påföljande ackumulering i vattenlevande organismer och fisk. Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av kvicksilver (december 2015) får dock inte öka. Bromerad difenyleter Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154), även kallade polybromerade difenylterar (PBDE), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Halterna av PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster (se referenser från NRM i referensbiblioteket i VISS: 53314 och 53315). Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka. Kadmium och kadmiumföreningar Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus 3/11 2017-02-01 14:32 Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Ett stort antal åtgärder har genomförts för att minska läckaget av kadmium och bly, men det läcker fortfarande så mycket att god status inte kommer att uppnås inom den tid som normen anger. Ansvarig verksamhetsutövare har genomfört åtgärder för runt 60 miljoner och staten har gått in med runt 100 miljoner i det så kallade Faluprojektet (Naturvårdsverket, 2010). Det kommer att medför orimliga kostnader och kan även vara tekniskt omöjligt att minska läckaget ytterligare. Undantag - Tidsfrister Naftalen 2021 Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Vattenförekomsten uppnår inte kraven för en god kemisk status då gränsvärdet för naftalen i sediment överskrids. Påverkansbilden är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest kostnadseffektiva för att nå god kemisk status till 2015. Det är därmed motiverat att flytta målåret för när vattenförekomsten ska ha uppnått god kemisk status till 2021. Vattenförekomstens återhämtning tar lång tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet om en god kemisk status till 2021. Hexaklorbensen 2021 Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Vattenförekomsten uppnår inte kraven för en god kemisk status då gränsvärdet för hexaklorbensen i sediment överskrids. Påverkansbilden är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest kostnadseffektiva för att nå god kemisk status till 2015. Det är därmed motiverat att flytta målåret för när vattenförekomsten ska ha uppnått god kemisk status till 2021. Vattenförekomstens återhämtning tar lång tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet om en god kemisk status till 2021. Hexaklorcyklohexan 2021 Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Vattenförekomsten uppnår inte kraven för en god kemisk status då gränsvärdet för hexaklorcyklohexan i sediment överskrids. Påverkansbilden är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest kostnadseffektiva för att nå god kemisk status till 2015. Det är därmed motiverat att flytta målåret för när vattenförekomsten ska ha uppnått god kemisk status till 2021. Vattenförekomstens återhämtning tar lång tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet om en god kemisk status till 2021. Statusklassning Klassificering Status - Ekologisk status Måttlig - Tillkomst/härkomst Naturlig - Kemisk status Uppnår ej god - Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Uppnår ej god Ekologisk status - Biologiska kvalitetsfaktorer God Växtplankton Näringsämnespåverkan växtplankton Totalbiovolym Trofiskt planktonindex (TPI) Andel blågrönalger Artantal för växtplankton Klorofyll a God Bottenfauna ASPT BQI MILA Makrofyter 4/11 2017-02-01 14:32 Makrofyter, trofiindex Fisk Fisk i sjöar (EQR8) Ekologisk status - fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Hög Allmänna förhållanden Fys-kem Näringsämnen Hög Ljusförhållanden Hög Syrgasförhållanden God Försurning Hög Särskilda förorenande ämnen Måttlig Icke syntetiska ämnen Måttlig Koppar Måttlig Zink Måttlig Ej klassad Syntetiska ämnen Ekologisk status - hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Måttlig Hydromorfologi cykel III 2015-2021 Dålig Konnektivitet i sjöar Längsgående konnektivitet i sjöar Konnektivitet till närområde och svämplan kring sjöar Otillfredsställande Hydrologisk regim i sjöar Vattenståndsvariation i sjöar Måttlig Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd Måttlig Vattenståndets förändringstakt i sjöar Otillfredsställande Måttlig Morfologiskt tillstånd i sjöar Förändring av sjöars planform Bottensubstrat i sjöar Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar Närområdet runt sjöar Måttlig Svämplanets strukturer och funktion runt Otillfredsställande sjöar Måttlig Hydromorfologi cykel I-II 2004-2015 God Kontinuitet God Förekomst av artificiella vandringshinder Måttlig Hydrologisk regim sjöar Föreskriven regleringsamplitud för sjöar Påverkan på vattenståndsförändringar i sjöar God Morfologiska förhållanden Markanvändning i närmiljön Måttlig Markanvändning i delavrinningsområdet Måttlig Död ved/Antal vedbitar Måttlig Antal diken per km Förändrad litoral zon Kemisk status 5/11 2017-02-01 14:32 Uppnår ej god Prioriterade ämnen Bekämpningsmedel Uppnår ej god Hexaklorcyklohexan Industriella föroreningar Naftalen Uppnår ej god Bromerad difenyleter Uppnår ej god Tungmetaller - grupp Bly och blyföreningar Uppnår ej god Kadmium och kadmiumföreningar Uppnår ej god Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god Övriga föroreningar Uppnår ej god Hexaklorbensen Polyaromatiska kolväten (PAH) Benso(b)fluoranten Ej klassad Benso(g,h,i)perylen Ej klassad Miljöproblem och påverkanskällor Miljöproblem Klassificering 1. Övergödning och syrefattiga förhållanden Nej 1.1 Övergödning p.g.a. belastning av Nej 2. Miljögifter Ja 3. Försurning Nej Ja 4.1 Flödesförändringar Ja 4.2 Konnektivitetsförändringar Ja 4.3 Morfologiska förändringar Ja näringsämnen 4. Förändrade habitat genom fysisk påverkan 5. Främmande arter 6. Annat betydande miljöproblem Påverkanskällor Klassificering Betydande påverkan 1.1 Punktkällor, reningsverk - generellt Betydande påverkan 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri Betydande påverkan 1. Punktkällor 2. Diffusa källor 2.1 Diffusa källor - Urban markanvändning Betydande påverkan 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Betydande påverkan 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta Betydande påverkan 2.6.3 Atmosfärisk deposition 3. Vattenuttag 4. Flödesreglering och morfologiska förändringar Betydande påverkan 4.5 Flöde och morfologi - Vattenflödesreglering Betydande påverkan Betydande påverkan 4.5.2 Flöde och morfologi - Reglering av 6/11 2017-02-01 14:32 vattenstånd i magasin och sjöar Betydande påverkan 5. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag 7. Annan morfologisk påverkan 8. Annan signifikant påverkan Förbättringsbehov Förbättringsbehoven anger den effekt som behöver uppnås för att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst skall kunna följas. Där det finns kunskap om vilka miljöproblem samt vilken påverkan som orsakat den försämrade statusen anges även dessa. För att uppnå förbättringsbehovet behöver åtgärder genomföras men förbättringsbehovet anger inte vilken åtgärd som är lämpligast. ID Platser VISSIMPROVEMENT0015689 Vatten - Runn 2. Miljögifter Miljöproblem Påverkan Storlek 0,009 ug/l Parameter Zink VISSIMPROVEMENT0015690 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,14 ug/l Koppar VISSIMPROVEMENT0015691 Vatten - Runn 2. Miljögifter 13 mg/kg tv Kadmium och kadmiumföreningar VISSIMPROVEMENT0015692 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,051 ug/l Kadmium och kadmiumföreningar VISSIMPROVEMENT0015693 Vatten - Runn 2. Miljögifter 200 mg/kg tv Bly och blyföreningar VISSIMPROVEMENT0016119 Vatten - Runn 4.3 Morfologiska förändringar 42 Ha Morfologiskt tillstånd i sjöar VISSIMPROVEMENT0021420 Vatten - Runn 4.2 Konnektivitetsförändringar 1 antal Konnektivitet i vattendrag VISSIMPROVEMENT0036085 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,029 mg/kg tv Benso(b)fluoranten VISSIMPROVEMENT0036086 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,025 mg/kg tv Benso(g,h,i)perylen VISSIMPROVEMENT0036087 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,00049 mg/kg vv Bromerad difenyleter VISSIMPROVEMENT0036088 Vatten - Runn 2. Miljögifter 780 mg/kg tv Koppar VISSIMPROVEMENT0036089 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,35 mg/kg tv Hexaklorbensen VISSIMPROVEMENT0036090 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,05 mg/kg tv Hexaklorcyklohexan VISSIMPROVEMENT0036091 Vatten - Runn 2. Miljögifter 0,12 mg/kg tv Naftalen VISSIMPROVEMENT0036092 Vatten - Runn 2. Miljögifter 6 100 mg/kg tv Zink Åtgärder Här visas de åtgärder som genomförts eller är planerade samt förslag på kommande åtgärder som kan behövas för en bättre vattenkvalitet. Åtgärderna är inte bindande, utan en del i långsiktig planering för bättre vatten. Utöver det som finns i VISS kan det finnas fler åtgärder som av olika anledningar ännu inte har blivit registrerade. Underlaget kan vara baserat på schabloner och modeller. Vattenmyndigheterna välkomnar synpunkter och konkreta förbättringsförslag på föreslagna åtgärder. Möjliga åtgärder Förslag på åtgärder som är möjliga att genomföra eller skulle behöva genomföras för att nå god vattenstatus. Åtgärd Genomförd Åtgärdskategori Effekter plats StorlekTidsspannTotalkostnadFlaggor Minskning Totalfosfor till hav (inkl. retention) 110 kg/år Minskning Anpassade skyddszoner på Anpassade skyddszoner på åkermark vid SE670563-148814 åkermark Totalkväve till hav Runn (inkl. retention) 0 82 st - kg/år Minskning Totalkväve 0 kg/år Minskning Totalfosfor 160 kg/ år Kniva-1 Ragnvaldsberg Knivån - Efterbehandling Efterbehandling av miljögifter Räfsarvs hytta Räfsarvs hytta - 2 Staberg 7/11 2017-02-01 14:32 Åtgärd Genomförd Åtgärdskategori Effekter plats StorlekTidsspannTotalkostnadFlaggor Nedre Norsboberget Norsbobäcken - Efterbehandling Efterbehandling av miljögifter Tisken - Efterbehandling Efterbehandling av miljögifter Tisken - Övre Norsboberget Vikasjön - Efterbehandling Kantzoner - Runn Åtgärda vandringshinder - Långhags kraftverk Efterbehandling av miljögifter Ekologiskt funktionella - Botolfsboberget Runn kantzoner 380 ha - 6697621 - Fiskväg - Rankhyttan 1 m 1494999 - Minskning Totalfosfor till hav (inkl. retention) 15 kg/år Minskning Minskat fosforläckage vid spridning Minskat fosforläckage vid Totalkväve till hav 3 100 Runn av stallgödsel vid SE670563-148814 spridning av stallgödsel (inkl. retention) 0 - 38 000 kr 5,9 ha - 60 000 kr 12 ha 120 000 kr kg kg/år Minskning Totalkväve 0 kg/år Minskning Totalfosfor 23 kg/år Minskning Totalfosfor till hav (inkl. retention) 12 kg/år Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 0- gräsbevuxna, oskördade, 2 meter vid SE670563-148814 Minskning Skyddszoner i jordbruksmark - Totalkväve till hav Runn (inkl. retention) 0 avstånd 0-2 meter kg/år Minskning Totalkväve 0 kg/år Minskning Totalfosfor 18 kg/år Minskning Totalfosfor till hav (inkl. retention) 8 kg/år Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 2- gräsbevuxna, oskördade, 6 meter vid SE670563-148814 Minskning Skyddszoner i jordbruksmark - Totalkväve till hav Runn (inkl. retention) 0 avstånd 2-6 meter - kg/år Minskning Totalkväve 0 kg/år Minskning Totalfosfor 12 kg/år Minskning Totalfosfor till hav (inkl. retention) 15 kg/år Minskning Strukturkalkning vid SE670563148814 Strukturkalkning Totalkväve till hav Runn (inkl. retention) 0 130 ha - kg/år Minskning Totalkväve 0 kg/år Minskning Totalfosfor 22 kg/år 8/11 2017-02-01 14:32 Åtgärd Genomförd Åtgärdskategori Effekter plats StorlekTidsspannTotalkostnadFlaggor Minskning Totalfosfor till hav (inkl. retention) 95 kg/år Minskning Våtmark - fosfordamm vid SE670563148814 Totalkväve till hav Våtmark - fosfordamm Runn (inkl. retention) 0 1,3 ha - kg/år Minskning Totalkväve 0 kg/år Minskning Totalfosfor 140 kg/ år Genomförda åtgärder Åtgärder som har genomförts i eller kring vattenförekomsten eller har en effekt på vattenförekomsten Åtgärd Åtgärdskategori Genomförd plats Faluprojektet - In situ tvättning av Efterbehandling av Kisbränderna vid kisbränderdeponin miljögifter Svavelsyrafabriken Faluprojektet - Sluttäckning av Efterbehandling av Ingarvsmagasinet alt. Ingarvsmagasinet miljögifter Nya Sandmagasinet Faluprojektet - Uppsamling och rening av Efterbehandling av Falu gruva (inkl lakvatten från gruvområdet miljögifter rödfärgsråvaran) Faluån - Täckning av Efterbehandling av Galgbergsmagasinen miljögifter Åtgärdad f.d. bensinstation (SPIMFAB) Esso (nedlagd 1992) i Falun på adressen Kopparvägen 26 Effekter StorlekTidsspannTotalkostnadFlaggor - Galgbergsmagasinet Efterbehandling av - 6720075 - 1492493 miljögifter 1 st 1900 2014 85 000 kr Minskning Totalkväve Miljöersättning miljöskyddsåtgärder Miljöskyddsåtgärder Utloppet av Runn enligt miljöstödet kg/år Minskning 53 ha 2010 2014 Totalfosfor kg/år Miljöersättning ekologisk odling Miljöersättning ekologisk odling Odling utan bekämpningsmedel Odling utan bekämpningsmedel Utloppet av Runn 250 ha Mynnar i Runn 17 ha 2010 2014 2010 2014 Minskning Totalkväve st/ Vallodling i Miljöersättning extensiv vallodling slättlandskapet (enligt Utloppet av Runn miljöstödet) år Minskning 380 ha 2010 2014 Totalfosfor st/ år Minskning Totalkväve st/ Vallodling i Miljöersättning extensiv vallodling år slättlandskapet (enligt Mynnar i Runn Minskning miljöstödet) 17 ha 2010 2014 Totalfosfor st/ år Risk Risken för att en miljökvalitetsnorm inte följs och att en god miljöstatus inte uppnås , Klassificering Riskbedömning Risk Risk att Ekologisk status/potential inte uppnås 2015 9/11 2017-02-01 14:32 Risk att Kemisk status inte uppnås 2015 Risk Risk att Kemisk status (exklusive kvicksilver) inte Ingen risk nås till 2015 Risk Risk att Ekologisk status/potential inte uppnås 2021 Risk Risk att Kemisk status inte uppnås 2021 Risk att Ekologisk status/potential inte uppnås 2027 Risk att Kemisk status inte uppnås 2027 Miljöövervakning Övervakningsstation Program Undersökning Programspecifikt ID Programspecifikt namn Runn, C SRK, Dalälven Växtplankton Runn, C Runn, C SRK, Dalälven Bottenfauna i sjöar Runn, C Runn, C SRK, Dalälven Fisk i sjöar Runn, C Runn, C SRK, Dalälven Vattenkemi i sjöar Runn, C Runn, C SRK, Dalälven Sediment i sjöar Runn, C Runn, C SRK, Dalälven Metaller i fisk sjöar Runn, C Runn, NV SRK, Dalälven Vattenkemi i sjöar Runn, NV Runn, NV SRK, Dalälven Sediment i sjöar Runn, NV Runn, S SRK, Dalälven Vattenkemi i sjöar Runn, S Runn, S SRK, Dalälven Sediment i sjöar Runn, S Runn NMÖ, Sjöar omdrevsstationer Omdrevssjöar vattenkemi 670563-148814 Runn Runn (Rosnäsudden) Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna Vattenkemi i sjöar Provpunkt 82 Runn (Rosnäsudden) Runn Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna Vattenkemi i sjöar Provpunkt 163 Runn Runn 2 Miljögiftsprovtagning, Dalälven Vattenkemi i sjöar Runn 2 Runn 3 Miljögiftsprovtagning, Dalälven Vattenkemi i sjöar Runn 3 Runn (Främbyviken 1) Runn (Främbyviken 2) Runn 1 Skyddade områden Område EUID Områdestyp Avloppskänsliga vatten, inland, fosfor SELK001 Avloppsvattendirektivet Typning Värde Typindelning S3DLNN Vattentyp - Sjö Vattenkategori Sjö Limnisk ekoregion/Kustvattentyp Norrland kust, under högsta kustlinjen Djupkategori Djup: Maxdjup >5m/ Medeldjup >4m Yta Stor: >10km² Färg (Humus) Nej - ≤ 50 mgPt/l Bakgrundsalkalinitet Nej - ≤ 1,0 mekv Alk Hydrologisk och administrativ information Namn Visningsnamn Runn Namn enligt SMHI Runn 10/11 2017-02-01 14:32 Landskod SE Myndighet Bottenhavets Distriktsindelning 2. Bottenhavet (nationell del) Koordinater SWEREF99 TM Nordlig 6710937 SWEREF99 TM Östlig 536501 RT 90 2,5 gon V - X 6712817 RT 90 2,5 gon V - Y 1492313 WGS84 Latitud 60,5328202316551 WGS84 Longitud 15,6650788146368 ETRS-89 Latitud 60.47750 ETRS-89 Longitud 15.65707 Vatteninformation Vattenkategori Sjö Area (km2 ) 64 Sjö Runn SjöID 670563-148814 Huvudavrinningsområde Dalälven (SE53000) Delavrinningsområden Utloppet av Runn (SE671211-149209) - SE671211-149209 Delområde/Ansvarsområde Dalälven (AREA00269) Åtgärdsområde Faluån-Sundbornsån (AREA00836) Kommuner Borlänge Falun Län Dalarna Ansvarigt län Dalarna Data om delavrinningsområden (Webtjänst) Klicka på delavrinningsområdets namn för att få fram markanvändning och jordarter för området. Här får du information om hur stor markanvändningen är i procent av området, samt modellerat vattenflöde per månad i m3/s. Vattenflödet beräknas med hjälp av modellen S-HYPE. Data från dessa hämtas via webtjänster från SMHI. Den hydrologiska ordningen visar vilken ordning delavrinningsområdena ligger i förekomsten från nedströms och uppåt. Delavrinningsområde Utloppet av Runn (SE671211-149209) Vatten som ingår i förekomsten Dessa rinnsträckor och vattenytor ingår i SMHI:s Hydrologiska nätverk som bygger på översiktskartan (1:250 000) som är byggstenar till att skapa vattenförekomster för sjöar och vattendrag. Den hydrologiska ordningen visar vilken ordning rinnsträckorna och vattenytorna ligger i förekomsten från nedströms och uppåt. Ordning RSTID/VYID VName / RName 671281-149231 Name Linjekod/Ytkod Runn Sjöar Vattenversion I följande versioner har detta objekt existerat Ytvatten innan versionshantering 2011-05-09 12:09 SVAR_2010_1 2011-10-17 12:07 SVAR_2012_2 2012-11-08 09:07 Kontakta Länsstyrelsen i Dalarna E-post beredningssekretariat.dalarna@lansstyrelsen.se Hemsida http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenforvaltning/Pages/default.aspx 11/11
© Copyright 2024