Sveriges flyktingkvot 2017

Sveriges flyktingkvot 2017
1 Den svenska flyktingkvoten
Fler människor än någonsin är på flykt undan
krig, konflikter och förföljelse. I slutet av 2016 fanns
det över 65 miljoner flyktingar i världen.
© UNHCR/Alessandro Penso
2 Den svenska flyktingkvoten
65 miljoner på flykt
Fler människor än någonsin är på flykt undan krig, konflikter och förföljelse. I slutet av 2016 fanns det över 65 miljoner flyktingar i världen. Av dem var hälften barn. Globalt
sett innebär det att var 113:e person är på flykt.
För flyktingar som inte kan återvända till sitt hemland,
och även är i utsatt situation i värdlandet där de befinner
sig, kan vidarebosättning bli ett alternativ. Det blir aktuellt
när FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att alla andra möjligheter, som bosättning i värdlandet och återvändande till
hemlandet, är uttömda.
Vidarebosättning innebär att flyktingar, som befinner
sig utanför hemlandet, tas ut och överförs till ett tredje
land som erbjuder dem skydd. Syftet är att skapa hållbara lösningar för flyktingar. Behoven av vidarebosättning är
större än någonsin. Enligt UNHCR skulle nästan 1,2 miljoner flyktingar behöva denna form av skydd. Det är en ökning med 72 procent sedan 2014.
Konflikten i Syrien bidrar starkt till att behovet av
skydd har ökat. Sedan konfliktens början 2011 har miljontals människor tvingats lämna sina hem för att söka tryggare platser för sig och sina familjer. Under konfliktens första
år hoppades många att kunna återvända, men det hoppet
avtar allt mer. Idag står konflikten i Syrien i fokus för många
av världens diskussioner om flyktingar, men det finns flera andra grupper som också är i behov av internationellt
skydd. Det gäller flyktingar från exempelvis Somalia,
Eritrea och Afghanistan där kriser och konflikter avlöst
varandra under decennier. I länder som Jemen, Burundi
och Centralafrikanska republiken har kriser blossat upp
under senare år.
UNHCR vittnar om att det ända sedan kalla kriget har blivit
allt svårare att hitta varaktiga lösningar på världens flyktingsituationer. Idag finns de största behoven av vidarebosättning i Mellanöstern och Nordafrikaregionen (476 000
behövande) följt av andra delar av Afrika (441 523) och Asien (153 358). Vidarebosättning har fått en allt större politisk
betydelse, både inom stora vidarebosättningsländer som
USA och Kanada och inom EU.
Sveriges flyktingkvot
Den svenska flyktingkvoten skapades efter andra världskriget för att ge skydd till dem som inte hade möjlighet
att söka det själva. Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal
kvotflyktingar till Sverige. Migrationsverkets arbete med
vidarebosättning ger stöd till både utsatta individer och
värdländer med stora flyktinggrupper. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Systemet ska kunna
fungera snabbt för att kunna ge skydd i akuta lägen.
Varje år gör UNHCR en global analys av behovet av
vidarebosättning. Den utgör grunden när Sverige planerar
varifrån kvotflyktingarna ska tas ut. Sedan samråder Migrationsverket med Regeringskansliet om hur flyktingkvoten
ska fördelas. Efter detta samråd beslutar Migrationsverkets
generaldirektör om fördelningen. UNHCR presenterar sedan individer i behov av skydd för Migrationsverket som
prövar deras ärenden. Under 2017 ska 3 400 människor vidarebosättas till Sverige, vilket är en ökning i förhållande
till de 1 900 platser som fanns under 2016.
Hur fungerar vidarebosättningsprocessen?
Presentation
65 miljoner människor är i
dag på flykt. Av dem bedömer
UNHCR att 1,2 miljoner är så
utsatta att de bör tas emot i
ett tredje land, det vill säga
vidarebosättas. UNHCR identifierar de mest behövande och
presenterar deras ärenden för
Migrationsverket. 2017 handlar
det om 3 400 människor.
3 Den svenska flyktingkvoten
Utredning
Migrationsverket bedömer
behovet av skydd i varje
ärende som UNHCR presenterar. Endast personer som
är flyktingar eller i övrigt
skyddsbehövande enligt
utlänningslagen får uppehållstillstånd. Cirka 95 procent av
dem som utreds får permanent
uppehållstillstånd.
Förberedelser
Migrationsverket förbereder en
kommun att ta emot kvotflyktingen och förbereder överföringen till Sverige. Kvotflyktingen får information om resan
och livet i Sverige före avresan.
Det sker ofta genom så kallade
Sverigeprogram som hålls av
personal från Migrationsverket
och en kommun.
Överföring
Migrationsverket eller svensk
ambassad utfärdar utresetillstånd eller provisoriskt främlingspass och International Organization for Migration (IOM)
arrangerar kvotflyktingens resa.
En svensk kommun tar emot på
flygplatsen. I kommunen finns
en bostad för flyktingen och nu
startar integrationsarbetet.
Antalet platser i olika länder ökar
UNHCR planerar att presentera upp till 200 000 personer
för vidarebosättning i olika länder under 2017. Trots att det
på långa vägar inte motsvarar behovet är det ändå många
fler än de drygt 80 000 platser som funnits tillgängliga de
senaste åren. Den tidigare administrationen i USA, som är
ett stort vidarebosättningsland, tillkännagav under sommaren 2016 att de från och med början av oktober tänker
fortsätta att utöka sitt program från 100 000 till 110 000
personer. Detta kan dock påverkas av den rådande svårbedömda politiska utvecklingen i landet.
En betydande del av ökningen har skett inom de redan stora och etablerade programmen för vidarebosättning. Här kan främst nämnas Kanada som under vintern
2015–2016 tog ut 25 000 syriska flyktingar. Storbritannien
har på senare år startat flera nya spår vid sidan av sitt traditionella vidarebosättningsprogram för att ge särskilt stöd
till syriska flyktingar. Även länder som Norge och Australien har ökat sina kvoter.
Under hösten 2016 inleddes förhandlingar i Bryssel
om en EU-förordning om vidarebosättning. Det är ytterligare ett steg i ambitionen att reglera och harmonisera
insatserna mellan medlemsstaterna och dela på ansvaret
4 Den svenska flyktingkvoten
att erbjuda trygga vägar till EU för människor som behöver skydd. Förordningen är kopplad till det gemensamma
EU-systemet för asyl och migration (CEAS). Det har framhållits att medlemsstaterna fortsatt kommer att ha möjlighet att styra över sina vidarebosättningsprogram och
genomföra egna insatser. Det kan ske antingen som en del
i en EU-gemensam insats eller som en rent nationell angelägenhet. Flera medlemsstater har under 2016 genomfört
vidarebosättning inom ramen för gemensamt framtagna
överenskommelser, bland annat från Turkiet.
Den 19 september 2016 hölls en högnivåkonferens i
New York som USA:s dåvarande president Barack Obama
stod värd för och där bland andra Sverige var medvärd.
Då tillkännagav flera olika stater att de ska bidra till ökade möjligheter till vidarebosättning världen över. Inom EU
finns bland annat det svenskledda projektet EU-FRANK
som stöttar nya länder som ska börja arbeta med vidarebosättning (se faktarutan).
Sveriges uppdrag 2016
Under 2016 hade Migrationsverket i uppdrag att ta ut och
överföra 1 900 flyktingar och skyddsbehövande genom vidarebosättning i Sverige. Majoriteten av de kvotflyktingar
som kom till Sverige hade flytt undan våldet i Syrien och
© UNHCR/Ivor Prickett
tagits ut i Turkiet och Libanon, men även på andra platser.
Förutom syrier var andra vanliga nationaliteter bland 2016
års kvotflyktingar afghaner, somalier, eritreaner och personer från Demokratiska republiken Kongo. Även statslösa
palestinier togs ut för vidarebosättning, framförallt från
länder i Mellanöstern. Uttagningarna gjordes främst i värdländer som Kenya, Sudan, Iran, Uganda, Turkiet, Libanon,
Jemen och Somalia. Dessutom togs mindre grupper och individer ut i Irak, Jordanien, Egypten och flera andra länder.
Den operativa verksamheten påverkades av det gemensamma uttalande som EU, Grekland och Turkiet gjorde
våren 2016 och som bland annat innebar att medlemsstaterna ökar sina insatser för att ta ut syriska kvotflyktingar
från Turkiet.
Den 20 juli 2015 beslutade Europeiska rådet att EU:s
medlemsländer frivilligt ska vidarebosätta 22 500 personer
i behov av internationellt skydd, bland annat från Syriens
närområde, fram till december 2017. I september 2016 var
Sverige en av de första medlemsstaterna som hade klarat
sin del av detta beslut, totalt 491 personer.
Trots olika utmaningar kunde Migrationsverket genomföra sitt vidarebosättningsprogram för 2016 på effektivt sätt. En faktor var den nya bosättningslagen som gjorde
mottagandet i kommunerna mer förutsägbart.
5 Den svenska flyktingkvoten
Europeiskt utvecklingsprojekt
Migrationsverket driver sedan januari 2016 utvecklingsprojektet EU-FRANK, European Action on Facilitating Re-settlement and Refugee Admission through New
Knowledge, tillsammans med myndigheter i Belgien,
Nederländerna, Italien, Ungern och Schweiz, samt
UNHCR, EU:s asylstödsbyrå EASO och tankesmedjan
Migration Policy Institute.
Projektet finansieras av EU:s Asyl-, migrations- och
integrationsfond (AMIF) och syftar till att stödja de
EU-länder som saknar erfarenheter av vidarebosättning, bland annat med hjälp av utbildningar och
arbetsmaterial. Genom att sätta tjänstemän i kontakt
med varandra, och genom erfarenhetsutbyte, bidrar
projektet till att utveckla både nya och befintliga vidarebosättningsprogram och andra insatser. Projektet
pågår till 2020.
Nya förutsättningar för kommunanvisningar
Bosättningslagen* trädde i kraft den 1 mars 2016. Den innebär att det nu är obligatoriskt för alla kommuner att ta
emot nyanlända personer som har fått uppehållstillstånd, inklusive kvotflyktingar. Regeringen anger i en förordning
hur många personer ett län ska ta emot från Migrationsverkets anläggningsboenden och genom vidarebosättning.
Lagen har ökat Migrationsverkets möjligheter att anvisa kvotflyktingar och har på så sätt underlättat verkets planering
av överföringar. Arbetet under 2016 genomfördes utifrån en detaljerad planering av mottagandet i varje kommun som
togs fram tillsammans med Arbetsförmedlingen.
Den 1 januari 2017 tog Migrationsverket över hela bosättningsuppdraget. Det innebär att anvisningar av
kvotflyktingar nu är en del av arbetet på Migrationsverkets centrala bosättningsenhet. Kvotflyktingar kommer även
fortsättningsvis att ingå i det totala antal nyanlända som kommunerna ska ta emot efter anvisning av Migrationsverket.
* Lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.
6 Den svenska flyktingkvoten
Den 1 januari 2017 tog Migrationsverket över hela
bosättningsuppdraget. Det innebär att anvisningar av
kvotflyktingar nu är en del av arbetet på Migrationsverkets
centrala bosättningsenhet. Kvotflyktingar kommer även
fortsättningsvis att ingå i det totala antal nyanlända
som kommunerna ska ta emot efter anvisning av
Migrationsverket.
© UNHCR/Johan Bävman
7 Den svenska flyktingkvoten
© UNHCR/Marc Femenia
8 Den svenska flyktingkvoten
Svenska flyktingkvoten
ökar med 1500 platser
Uttagningsområden
Antal
Mellanöstern inkl. Turkiet och Nordafrika (främst syrier)
1 770
Östra Afrika och Afrikas horn (främst somalier, eritreaner, kongoleser och etiopier)
830
Sydvästra Asien (afghaner)
200
Akuta och prioriterade ärenden globalt (olika medborgarskap)
600
Totalt
Den migrationspolitiska uppgörelsen från 23 oktober
2015 innehöll bland annat målet att Sverige successivt
ska öka antalet kvotflyktingar till 5 000 under regeringens
mandatperiod. I Migrationsverkets regleringsbrev för 2017
finns det första steget mot detta mål – medel för 3 400 platser, en ökning med 1 500 platser jämfört med 2016.
Sveriges planering av flyktingkvoten 2017 inleddes
med att UNHCR – efter en global analys av behoven av vidarebosättning – föreslog hur de 3 400 platserna bör fördelas. Migrationsverket pratade därefter med övriga parter,
främst med svenska utlandsmyndigheter, Justitiedepartementet, Säkerhetspolisen och International Organization
for Migration (IOM). Sedan fastställde Migrationsverkets vikarierande generaldirektör Mikael Ribbenvik fördelningen.
Huvuddelen av platserna ska användas för uttagning av
flyktingar i Mellanöstern och Nordafrika till följd av konflikten i Syrien. Ett stort antal personer ska också tas ut i Afrika,
bland annat i området Afrikas horn. På förslag från UNHCR
har dessutom den svenska kvoten av akuta och prioriterade platser höjts till 600 platser.
Fördelningen är snarlik 2016 års vidarebosättningsprogram. Migrationsverket kommer dock att genomföra
fler delegationsuttagningar 2017. Det beror på att många
3 400
flyktingar kommer från komplexa konflikter och att Migrationsverket därför behöver ta särskild hänsyn till olika säkerhetsaspekter.
I länder där säkerhetssituationen är svår eller osäker är
det i allmänhet lämpligt att Migrationsverket prövar ärendena med hjälp av dossierer (se faktarutan). Då utreder
myndighetens personal ärendena med hjälp av underlag
från UNHCR som kompletteras med annan information.
Handläggaren kan också få stöd av Migrationsverkets olika
specialister.
Migrationsverket förbereder flyktingarna
för livet i Sverige
Vid flera tillfällen har uttagningar av större grupper kombinerats med att Migrationsverket skickat ut en delegation
som på plats har informerat de uttagna flyktingarna om
resan till Sverige och livet här. Detta sker genom så kallade
Sverigeprogram, som ska förbereda kvotflyktingarna inför
resan till Sverige.
Då har också de uttagna flyktingarna kunnat besöka
en svensk ambassad för att fotograferas och lämna fingeravtryck till ett uppehållstillståndskort och vid behov även
till visum och resedokument.
Uttagningar görs på två sätt
En uttagning av kvotflyktingar kan ske antingen genom en dossieruttagning eller en delegationsuttagning.
Ärenden som är mindre komplicerade kan avgöras med hjälp av skriftligt material från UNHCR och det kallas dossieruttagning. Ärenden som är mer komplicerade utreds av en delegation från Migrationsverket där flyktingarna befinner
sig och det kallas delegationsuttagning. Då intervjuas flyktingarna och får information om Sverige. Normalt beslutar
delegationen om uppehållstillstånd i samband med intervjuerna. Svårbedömda ärenden kan ibland behöva utredas
mer och kan få vänta på beslut tills delegationen har återvänt till Sverige.
På grund av säkerhetsläget i Jemen och Somalia har Migrationsverket under senare år prövat ärenden som gäller
flyktingar som vistas där med hjälp av dossierer. Dossieruttagningar har också skett av personer i mer stabila länder, till
exempel eritreanska flyktingar i Sudan och kongolesiska flyktingar i Uganda. Då har denna form av uttagning valts av
effektivitetsskäl.
9 Den svenska flyktingkvoten
U T TAG N I N G S O M R Å D E N I M E L L A N Ö S T E R N O C H N O R D A F R I K A
RYSSL AND
BULGARIEN
GEORGIEN
GREKL AND
TURKIE T
SYRIEN
IR AN
LIBANON
IR AK
ISR AEL
JORDANIEN
EGYPTEN
LIBYEN
SAUDIAR ABIEN
SUDAN
Uttagningsområde
Antal
Mellanöstern inkl. Turkiet och Nordafrika (främst syrier)
1 770
10 Den svenska flyktingkvoten
Det politiska klimatet
i regionen har hårdnat
och minskat flyktingarnas
möjligheter till rörlighet,
boende och arbete.
Syriska flyktingar i fokus
Kriget i Syrien startade med oroligheter våren 2011 och
har resulterat i vår tids största humanitära katastrof. Sedan
konflikten bröt ut har medellivslängden för syrier sjunkit
med 25 år. Staten och samhällsstrukturen har till stor del
fallit sönder och territoriet kontrolleras av många olika stridande grupper.
Till följd av konflikten är halva den syriska befolkningen, tolv miljoner människor, på flykt. Av dem har över
fyra miljoner sökt skydd i Syriens grannländer. Konflikten
har därigenom fått stora konsekvenser för de länder som
har en gräns till Syrien, framförallt Libanon, Jordanien och
Turkiet. Även Irak påverkas, men där utgör även nationella
stridigheter en stor utmaning.
De flesta syriska flyktingarna bor i vanliga samhällen i
grannländerna, inte sällan i områden med stor fattigdom.
Ökad konkurrens om arbetstillfällen, lägre löner och höjda
bostadskostnader har lett till spänningar mellan flyktingarna och lokalbefolkningen. Det politiska klimatet i regionen
har hårdnat och minskat flyktingarnas möjligheter till rörlighet, boende och arbete. Minoriteter samt utsatta kvinnor och barn har det särskilt svårt i dessa desperata miljöer.
Det gör att somliga beslutar sig för att göra den farliga resan över Medelhavet för att söka skydd i Europa.
UNHCR bedömer att syrier utgör 40 procent av de
flyktingar i världen som behöver vidarebosättning. Sedan
2014 utgör de den största gruppen bland de flyktingar som
UNHCR har ansvar för. En kraftsamling för att öka antalet vidarebosättningsplatser och liknande former av överföring
av syrier görs sedan ett par år. Den har bland annat skett
med hjälp av en särskild kärngrupp inom UNHCR, som
Sverige ledde under 2013–2014. I mars 2017 tar Storbritannien över uppdraget från Norge. Sverige fortsätter att delta
aktivt i dialogen mellan UNHCR och andra stater om hur
skyddet för syrier kan öka.
UNHCR har föreslagit att Sverige under 2017 främst
ska fokusera på att ta ut syrier i Syriens närområde. Det avspeglar sig nu i fördelningen av de svenska platserna för
kvotflyktingar. Konflikten i Syrien är av sådan natur att säkerhets- och uteslutandeaspekter behöver utredas i varje
ärende (se faktarutan). Syriska ärenden utreds därför genom delegationsuttagningar.
Bland de flyktingar som kommer att tas ut på den
svenska kvoten förväntas bland annat finnas mycket utsatta personer, till exempel minoriteter, kvinnor, barn och
anhöriga till personer som redan finns i Sverige.
11 Den svenska flyktingkvoten
Viktigt utreda säkerhet
och uteslutandegrunder
En viktig del av prövningen av föreslagna personers
skyddsbehov är frågan om de medverkat i någon
handling som kan göra att det kan bli aktuellt att
utesluta dem från flyktingskap, exempelvis brott mot
mänskligheten eller krigsbrott. Det är också lika viktigt att bedöma om de på något sätt kan utgöra ett
hot mot rikets eller andra människors säkerhet. Om
det finns välgrundade skäl att anta det, är personen
inte aktuell för vidarebosättning.
Innan ett ärende presenteras för Migrationsverket har UNHCR bedömt ärendet ur säkerhetssynvinkel. Organisationen har interna riktlinjer för detta.
Vanligtvis föreslås inte personer som kan utgöra en
säkerhetsrisk för vidarebosättning till något land. Deras ärenden kan också nedprioriteras till förmån för
andra som inte har dessa komplikationer. Om någon
person skulle presenteras, trots att det finns indikationer på att det kan bli aktuellt med ett uteslutande,
är Migrationsverket inte bundet av UNHCR:s bedömning. Myndigheten gör alltid en självständig granskning av varje enskilt ärende.
Alla ärenden som presenteras för Sverige skickas
på remiss till Säkerhetspolisen innan något beslut om
uppehållstillstånd fattas. Vid delegationsuttagningar
gör Migrationsverket en första genomgång av ärendena innan delegationen lämnar landet. Sedan sker
en kontinuerlig uppföljning. Även vid dossierprövning inväntar Migrationsverket svar från Säkerhetspolisen innan något beslut fattas. Om Säkerhetspolisen har invändningar mot att en person ska beviljas
uppehållstillstånd av skäl som rör rikets säkerhet, är
personen inte längre aktuell för vidarebosättning i
Sverige.
För att kunna identifiera indikationer på att ett
uteslutande kan bli aktuellt och förbereda den kommande utredningen, granskar Migrationsverket alltid
noga de ärenden som UNHCR presenterar för vidarebosättning. Vid behov sker det med hjälp av bland
andra myndighetens uteslutandespecialister och
landanalytiker. Migrationsverkets säkerhets- eller uteslutandespecialister medverkar dessutom vid behov
under delegationsuttagningarna.
U T TAG N I N G S O M R Å D E N I A F R I K A
LIBYEN
EGYPTEN
SAUDIAR ABIEN
ERITREA
SUDAN
JEMEN
TCHAD
CENTR ALAFRIK ANSK A
REPUBLIKEN
E TIOPIEN
SOMALIA
KONGO (DRK)
UGANDA
KENYA
TANZ ANIA
ANGOL A
Z AMBIA
Uttagningsområde
Östra afrika och Afrikas horn (främst somalier, eritreaner, kongoleser och etiopier)
12 Den svenska flyktingkvoten
Antal
830
Migrationsverket genomför Sverigeprogram för somaliska flyktingar i flyktinglägret Dadaab i Kenya. © Migrationsverket.
Många flyktingar i Afrika behöver vidarebosättning
Vid sidan av länderna i Mellanöstern och Nordafrika finns
de största behoven av vidarebosättning i Afrika. Under
2015 presenterade UNHCR ärenden från 16 afrikanska länder. Majoriteten gällde flyktingar från Demokratiska republiken Kongo, Somalia, Eritrea och Sudan.
Flera av länderna på Afrikas horn, i Östafrika och runt
de stora sjöarna lider av långa konflikter som tvingat generationer av människor att lämna sina hem. Det gäller
framför allt Somalia, Eritrea och Demokratiska republiken
Kongo. Många människor har tagit sin tillflykt till grannländerna Kenya, Sudan och Uganda. Bara Kenya har tagit emot
över en halv miljon somaliska flyktingar sedan 1990-talet.
Majoriteten av dem har bott i lägren Kakuma och Dadaab,
som hotas av stängning.
I Sudan finns det cirka 242 000 flyktingar, majoriteten
är eritreaner och etiopier som bor i läger nära den eritreanska gränsen. Rörelsefriheten är mycket begränsad och
även om flyktingarna kan få arbete, vård och utbildning
har många inte råd att skaffa de tillstånd som krävs för att i
praktiken kunna nyttja sina rättigheter. I Sudan är integration ett känsligt ämne och flera av de flyktingar som kom13 Den svenska flyktingkvoten
mit de senaste åren passar inte in i det jordbrukssamhälle
där de skulle kunna bosätta sig. Många försöker därför ta
sig vidare norrut mot Europa.
I området kring de stora sjöarna präglas flyktingsituationen framförallt av våldet i Demokratiska republiken Kongo. Hälften av de 400 000 flyktingar som finns i grannlandet
Uganda kommer därifrån, majoriteten är barn. Konflikten i
Kongo har skapat en av Afrikas mest långdragna flyktingsituationer. I Uganda får flyktingarna vissa rättigheter, som
utbildning, arbete och sjukvård. Men många har svårt att
nyttja dessa på grund av långa avstånd eller svårigheter att
bekosta avgifter och material. I Uganda lever cirka 340 000
personer i särskilda bosättningar som liknar flyktingläger.
Där kan de bruka jorden och försörja sig någorlunda, men
skolorna är överfulla och många barn tvingas till arbete i
stället för skolgång.
I alla dessa områden är vidarebosättningen en del av
ett mer omfattande skyddsarbete som även omfattar möjligheter till lokal integration och, då det är möjligt, ett värdigt återvändande.
Uttagningarna av kvotflyktingar i östra Afrika och på
Afrikas horn beräknas 2017 omfatta personer med olika
medborgarskap, främst somalier, eritreaner och kongoleser.
Sverigeprogram för afghanska flyktingar i Iran. © Migrationsverket.
RYSSL AND
K A Z AKSTAN
UZBEKISTAN
TURKMENISTAN
KINA
AFGHANISTAN
IR AK
IR AN
SAUDI
AR ABIEN
Uttagningsområde
Sydvästra Asien (afghaner)
Afghanska flyktingar tas ut i Iran
Behovet av vidarebosättning i sydvästra Asien är stort, framför allt på grund av flykten från Afghanistan som pågått under många år. UNHCR lyfter fram Iran som det land där det är
viktigast för Sverige att ta ut afghanska kvotflyktingar, även
om Pakistan också hyser många afghanska flyktingar.
Afghanska flyktingar har sökt sig till Iran ända sedan
1979 och det finns idag cirka en miljon i landet. De är tydligt påverkade av den ekonomiska utvecklingen, med stor
inflation och dramatiskt höjda levnadskostnader som följd.
År 2012 skrev UNHCR tillsammans med bland annat den
iranska regeringen en strategi för att förbättra villkoren för
afghanska flyktingar. I den tas olika frågor upp som utbildning, hälsa och försörjning, men även vidarebosättning.
UNHCR bedömer att 82 000 afghanska flyktingar i Iran
är i behov av vidarebosättning. I brist på andra möjligheter
ser organisationen det som en viktig hållbar lösning. De
individer som är aktuella är nästan uteslutande födda och
uppvuxna i Iran och har liten eller ingen kännedom om sitt
hemland. Enligt UNHCR och flyktingarna själva är det särskilt svårt för afghaner som är uppvuxna i Iran att återvända till hemlandet, eftersom de är lätta att identifiera och
betraktas med misstänksamhet.
Det frivilliga återvändandet från Iran till Afghanistan
14 Den svenska flyktingkvoten
INDIEN
PAKISTAN
Antal
200
minskade med hälften under 2014, jämfört med 2013. Det
berodde på den allmänt osäkra situationen i landet. Samtidigt omöjliggör den iranska lagstiftningen lokal integration för flyktingar. De som har identitetskort för flyktingar,
så kallade Amayeshkort, har i princip tillgång till grundläggande socialt stöd som utbildning och hälsovård och kan
få arbetstillstånd inom vissa sektorer. Trots detta har de begränsad rörelsefrihet och kan endast vistas i vissa provinser
utan särskilda tillstånd.
Iran har inte utfärdat några Amayeshkort till flyktingar
som anlänt till landet efter 2001. Det har lett till att många
flyktingar betraktas som illegala och får därför inte ta del av
de grundläggande rättigheterna.
Migrationsverket har vidarebosatt flyktingar från Iran
under flera års tid. De har tagits ut både med hjälp av delegationer på plats och dossierer från UNHCR. Under 2017
kan det bli aktuellt med antingen uttagning utifrån dossierer eller en delegation på plats.
© UNHCR/Jim Hyulebroek
Akutplatser och brådskande insatser
UNHCR har föreslagit att 600 platser av den svenska flyktingkvoten 2017 avsätts för akuta och prioriterade ärenden.
Migrationsverket har nu också beslutat detta. Antalet platser
kan jämföras med de 450 akutärenden som överfördes till
Sverige under 2016. Ökningen står i proportion till hur hela
flyktingkvoten har vuxit.
Antalet platser för brådskande vidarebosättning har
minskat globalt och allt fler stater öronmärker sina platser
för specifika värdländer eller grupper. Sveriges akutplatser
motsvarar ungefär hälften av det totala antalet tillgängliga
platser årligen.
Det innebär att de svenska akutplatserna fyller ett viktigt behov i det internationella vidarebosättningsarbetet.
Genom dem bidrar Sverige på ett konkret och aktivt sätt
till att evakuera några av världens mest utsatta flyktingar.
Brådskan kan ligga i det akuta behovet av överföring, men
den kan ibland minska genom att personen beviljas vidarebosättning i Sverige.
Under 2017 önskar UNHCR att Sverige skapar utrymme i flyktingkvoten både för regelrätta akutplatser och
andra insatser av brådskande eller prioriterad karaktär. Det
kan röra sig om individer i behov av brådskande beslut om
vidarebosättning, snabb överföring eller som prioriterats
av andra skäl.
15 Den svenska flyktingkvoten
Akuta och prioriterade ärenden presenteras av UNHCR:s
huvudkontor i Genève eller av de regionala kontoren i Amman, Nairobi och Pretoria. Det finns även utrymme för att
vidarebosätta personer som ska vittna vid tribunaler och
ärenden som presenteras av svenska utlandsmyndigheter.
Sveriges akutplatser
motsvarar ungefär hälften
av det totala antalet
tillgängliga platser årligen.
www.migrationsverket.se
16 Den svenska flyktingkvoten