1. No category

1 (8)
Upplysningar till uppgiftsblankett för resolutionsavgift 2017
Utgångspunkten för beräkningen av resolutionsavgiften är dels bestämmelser i lagen
(2015:1016) om resolution, dels bestämmelser i kommissionens delegerade
förordning (EU) 2015/63 (förordningen om resolutionsavgifter).1
För att Riksgälden ska kunna beräkna avgifterna måste avgiftsskyldiga institut lämna
vissa uppgifter till Riksgälden. Uppgifterna ska lämnas på bifogad blankett.
På Riksgäldens hemsida finns mer information om resolutionsavgiften, för frågor
kontakta resolution@riksgalden.se
Allmänt
o Resolutionsavgiften för 2017 ska tas ut under 2017.
o Avgiftsskyldiga: Institut och EES-filialer med tillstånd att bedriva
verksamhet i Sverige.2
o De lämnade uppgifterna ska avse avgiftsskyldigt institut och inte koncern.
o Gränsvärdesbelopp som anges i euro i förordningen om resolution kommer
att omräknas till svenska kronor enligt kurs fastställd av NASDAQ OMX
Stockholm per 2015-12-31.3
o Fakturabelopp för institut som ska betala schablonavgift kommer att
omräknas till svenska kronor till en valutakurs i anslutning till fakturadatum.
o Enligt 27 kap. 20 § lagen om resolution ska uppgifter om avgiftsunderlaget
ha granskats av en extern revisor. Ett revisorsyttrande med resultatet av
granskningen ska därför bifogas de lämnade uppgifterna. Uppgifter som
redan granskats i årsredovisningen behöver inte omfattas av yttrandet. Detta
innebär i normalfallet att enbart företag som ska betala riskjusterad avgift
behöver ge in ett revisorsyttrande. Detta eftersom totala tillgångar och
kapitalbas är granskade i årsredovisningen och garanterade insättningar
intygas separat vid beräkningen av insättningsgarantiavgiften.
Beräkning av avgift
I Sverige ska de sammanlagda resolutionsavgifterna för ett år uppgå till 0,09 procent
av det totala avgiftsunderlaget.4
Den individuella avgiften ska vara riskavspeglande, men beräkningsmetoderna
skiljer sig åt beroende på institutens storlek och risknivå. För mindre institut
beräknas avgiften enligt en schablonmodell baserad på storleken på institutets totala
1
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till
finansieringsarrangemang för resolution.
2
Vad som avses med institut och EES-filialer framgår av 2 kap. 1 § lagen om resolution
3
9,1350 EUR/SEK.
4 27 kap. 13 § lagen om resolution.
2 (8)
tillgångar och skulder (exklusive kapitalbas) minus garanterade insättningar.5 Denna
avgift benämns fortsättningsvis schablonavgift.
Beräkningsmodellen för större instituts avgift baseras även den på institutets totala
tillgångar och skulder (exklusive kapitalbas) minus garanterade insättningar.6 Från
underlaget tillåts avdrag även för vissa andra skulder. Avgiftsunderlaget ska därefter
multipliceras med en riskjusteringsfaktor som bygger på ett antal riskindikatorer (se
tabell 1). Denna avgift benämns fortsättningsvis riskjusterad avgift.
Avgiften för 2017 ska grundas på senast godkända årsbokslut som fanns tillgängligt
den 31 december 2016.7 Det innebär för den övervägande majoriteten av alla
avgiftsskyldiga att avgiften ska grunda sig på företagens räkenskaper den 31
december 2015. Flera av indikatorerna i modellen för riskjustering omfattades inte
av rapporteringsskyldighet vid den tidpunkten. Det innebär att vissa uppgifter som
behövs för att beräkna riskindikatorerna inte finns tillgängliga. De indikatorer för
vilka uppgifter inte finns tillgängliga (angivna i tabell 1) kommer därför att uteslutas
vid beräkning av avgiften för 2017 (se vidare under avsnittet riskindikatorer).
Uppgifter som ska lämnas av alla avgiftsskyldiga institut
I det följande ges en förklaring till hur uppgiftsblanketten ska fyllas i.
Punkt 1: Totala tillgångar
Definition enligt artikel 3 i förordningen om resolutionsavgifter (den uppgift som
rapporteras i post A16 i bilaga 1 till Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2014:14]
om rapportering av kvartals-och årsbokslutsuppgifter).
Punkt 2: Kapitalbas
Definition enligt artikel 3 i förordningen om resolutionsavgifter (den uppgift som
rapporteras enligt COREP-mall C01.00, rad 010 i bilaga I till kommissionens
genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska
standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013).
Punkt 3: Garanterade insättningar
Uppgift om garanterade insättningar ska vara densamma som institutet lämnat till
Riksgälden som underlag för insättningsgarantiavgiften per 2015-12-31
(revisorsgranskad).
5
Med mindre institut avses sådana institut som ska betala schablonavgift enligt artikel 10 i
förordningen om resolutionsavgifter.
6
Med större institut avses sådana institut som inte ska betala schablonavgift enligt artikel 10
förordningen om resolutionsavgifter.
7
Artiklarna 4 och 14 i förordningen om resolutionsavgifter.
3 (8)
Punkt 4: Summa
Summan av 1-3.Om totala tillgångar under punkt 1 är mindre än eller lika med
9 135 000 000 kr och summan under denna punkt är mindre än eller lika med
2 740 500 000 kr ska inte fler uppgifter lämnas. Då utgår avgift enligt den
schablonavgiftsmodell som anges i artikel 10 i förordningen om resolutionsavgifter.
Ytterligare uppgifter behöver inte lämnas.
Fortsätt direkt till Kontaktuppgifter och Underskrifter på blanketten.
Om ett institut som ska betala schablonavgift skulle få en lägre avgift om avgiften i
stället beräknades enligt modellen för riskjustering (riskjusterad avgift), ska
Riksgälden enligt artikel 10.7 i förordningen om resolutionsavgifter fastställa den
lägre avgiften. Ett krav för detta är enligt nämnda förordning att institutet ”lämnar
tillräcklig bevisning” för att schablonavgiften blir högre än om avgiften i stället
skulle ha beräknats enligt modellen för riskjustering.
För att Riksgälden ska kunna bedöma vilken avgift som är lägst behöver ett institut
som uppfyller kraven för att betala schablonavgift, också ge in de uppgifter som
behövs för att Riksgälden ska kunna beräkna riskjusterad avgift. Schabloninstitut
som vill ta del av denna möjlighet måste därför anmäla detta till Riksgälden och ge
in de uppgifter som framgår av punkterna 5–19 nedan.
Uppgifter som ska lämnas av institut som ska betala riskjusterad
avgift
Avgifterna för institut som ska betala riskjusterad avgift ska beräknas med avdrag
för de skulder som framgår av artikel 5.1 punkt a–f i förordningen om
resolutionsavgifter. Uppgifter för beräkning av avdragen ska lämnas i punkterna 5–
13 på blanketten. Beräkningsunderlag till vissa av uppgifterna ska lämnas i bilaga
enligt instruktion.
Avdrag medges inte för skulder hos IPS-företag då sådana företag inte finns i
Sverige (artikel 5.1 b).
Derivatskulder
Uppgifterna i punkterna 5–7 ska lämnas av institut som har derivatskulder som
utgörs av kontrakt som definieras i bilaga II till tillsynsförordningen8 (ej
kreditderivat) i enlighet med artiklarna 5.3 och 5.4 i förordningen om
resolutionsavgifter.
8
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav
för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.
4 (8)
Punkt 5: Bokfört värde derivatskulder enligt definition i bilaga II till
tillsynsförordningen (exklusive kreditderivat)
Skulder i den redovisade balansräkningen hänförliga till derivat, exklusive
kreditderivat.
Punkt 6: Belopp ska motsvara 75 % av beloppet under punkt 5.
Punkt 7: Derivatskulder beräknade enligt artikel 5.3 första stycket i
förordningen om resolutionsavgifter (exklusive kreditderivat)
Artikel 5.3 i förordningen om resolutionsavgifter hänvisar till artiklarna 429, 429a
och 429b i tillsynsförordningen för värdering av derivatskulder. Notera att
tillsynsförordningen innehåller bestämmelser för värdering av derivat på
tillgångsidan i balansräkningen. Den beräkning som ska göras för
resolutionsavgiften avser derivatskulder. Metoden ska alltså användas analogt.
Nettningsavtal som uppfyller villkoren i artikel 295 i tillsynsförordningen får
tillämpas för beräkning av beloppet i denna punkt. Produktövergripande nettning
enligt samma förordning får dock inte tillämpas.
Artikel 5.3 i förordningen om resolutionsavgifter anger att uppgifterna i denna
punkt ska vara det årliga genomsnittliga beloppet, beräknat kvartalsvis.
En skriftlig förklaring för hur institutet har beräknat detta belopp ska lämnas på
separat underlag.
Koncerninterna tillgångar och skulder
Enligt artikel 5.1 i förordningen om resolutionsavgifter får avdrag göras för de
åtaganden ett institut genomfört med ett annat institut inom samma koncern och
som ingår inom samma konsoliderade situation (konsoliderad situation enligt
definitionen i artiklarna 6-17 i tillsynsförordningen). Avdraget ska fördelas jämnt
mellan de två enheterna. Det betyder att 50 % av en koncernintern skuld ska dras av
från underlaget i det rapporterande institutet, och 50 % ska dras av i det
koncernföretag som har en motsvarande tillgång visavi det rapporterande institutet.
Således ska institutet redovisa både koncerninterna skulder och koncerninterna
tillgångar på separat underlag och redovisa hur de koncerninterna
skulderna/tillgångarna fördelar sig mellan koncernföretagen.
Uppgifterna ska lämnas fördelade på icke-derivat och derivat, eftersom värdet på
koncerninterna derivat ska räknas om i enlighet med den metod som beskrivs under
punkt 7.
Punkt 8: Bokfört värde koncerninterna skulder, exklusive derivat
Beräknas med utgångspunkt i redovisade värden enligt årsredovisningen.
5 (8)
Punkt 9: Koncerninterna derivatskulder beräknade med hänsyn till artiklarna
429, 429a och 429b i tillsynsförordningen
Notera att artiklarna 429, 429a och 429b i tillsynsförordningen innehåller
bestämmelser för värdering av derivat på tillgångsidan i balansräkningen (vid
beräkning av måttet bruttosoliditetsgrad). Den beräkning som ska göras för
resolutionsavgift avser derivatskulder (hänförliga till koncerninterna skulder).
Metoden ska alltså användas analogt.
Punkt 10: Bokfört värde koncerninterna tillgångar, exklusive derivat
Beräknas med utgångspunkt i redovisade värden enligt årsredovisningen.
Punkt 11: Koncerninterna derivattillgångar beräknade med hänsyn till
artiklarna 429, 429a och 429b i tillsynsförordningen
Övriga skulder
Punkt 12: Skulder hos värdepappersföretag
Artikel 5.1 e i förordningen om resolutionsavgifter. Gäller endast för
värdepappersbolag som har skulder relaterade till förvaring av
kundtillgångar/medel.
Punkt 13: Skulder hänförliga till subventionerade lån
Artikel 5.1 f i förordningen om resolutionsavgifter. Gäller endast för
utvecklingsbanker som hanterar subventionerade lån.
Riskindikatorer
För att avspegla den relativa risknivån i institutet (relativt övriga institut) ska
avgiftsunderlaget multipliceras med ett multiplikatorvärde.
I punkterna 14–19 nedan framgår vilka uppgifter ett institut ska lämna för
beräkningen av riskindikatorerna.
Punkt 14: Bruttosoliditetsgrad
Definition enligt artiklarna 429, 429a och 429b i tillsynsförordningen ändrad genom
kommissionens delegerade förordning (EU) 62/2015 av den 10 oktober 2014.
Anges per 2015-12-31.
Punkt 15: Kärnprimärkapitalrelation
Definition enligt artikel 3 i förordningen om resolutionsavgifter (uppgifter som ska
rapporteras enligt COREP-mall C03.00, rad 010 i bilaga I till kommissionens
förordning (EU) nr 680/2014).
6 (8)
Punkt 16: Totalt Riskvägt Exponeringsbelopp
Definition enligt artikel 3 i förordningen om resolutionsavgifter (uppgifter som ska
rapporteras enligt COREP-mall C02.00, rad 010 i bilaga I till kommissionens
förordning (EU) nr 680/2014).
Tillkommande Riskindikatorer
Enligt artikel 6.5 i förordningen om resolutionsavgifter ska resolutionsmyndigheten
fastställa riskindikatorer för riskpelare 4 – ytterligare riskindikatorer som fastställs av
resolutionsmyndigheten – med beaktande av de faktorer som anges i artikel 6.6.
Punkt 17: Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisker
(handelsverksamhet)
Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk enligt artikel 326 i
tillsynsförordningen (institut som tillämpar schablonmetoden för marknadsrisk ska
ange uppgifter som rapporteras enligt COREP-mall C02.00, rad 540+550, institut
som tillämpar interna modeller för marknadsrisk ska ange rad 580 exklusive
valutakursrisk och råvarurisk i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr
680/2014).
Punkt 18: Exponeringar utanför balansräkningen
Uppgifter som rapporteras enligt COREP-mall C40.00, kolumn 070, rad
100+140+150+160 i bilaga X till kommissionens förordning (EU) nr 680/2014)
Punkt 19: Derivatexponeringar
Definition enligt artiklarna 429, 429a och 429b i tillsynsförordningen ändrad genom
kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/62 av den 10 oktober 2014.
Belopp anges per 2015-12-31.
Ange även belopp för de delar av derivatexponeringarna som är clearade genom en
central motpart.
7 (8)
Bilaga 1
I Tabell 1 nedan visas de riskindikatorer som ska ingå i den riskjusterade
avgiftsberäkningen enligt förordningen om resolutionsavgifter. Där anges också de
indikatorer som utgår ur den riskjusterade beräkningen för 2017.
Anledningen till att vissa riskindikatorer har uteslutits är att tillgängliga data inte
finns att tillgå per datum för underlaget, dvs. 2015-12-31. I enlighet med
övergångsbestämmelserna i artikel 20 i förordningen om resolutionsavgifter ska
vikten av de övriga tillgängliga riskindikatorerna omskalas i proportion till deras
vikter i enlighet med artikel 7 så att summan av vikterna blir 1.
Riskpelare 3, institutets betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet, utgår för
2017. Denna riskpelare definieras i förordningen om resolutionsavgifter som
inlåning och utlåning mellan finansförmedlare och ska rapporteras i mallar i bilaga
III till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (FINREP).
FINREP rapporteras emellertid inte på institutnivå utan enbart på gruppnivå, varför
uppgifter saknas för att beräkna detta enligt förordningen om resolutionsavgift.
8 (8)
Tabell 1 Modell för riskjusterad avgift enligt förordningen om
resolutionsavgifter