Sápmi i ord och bild II
Sápmi i ord och bild II En antologi Texter samlade av Kajsa Andersson On Line Förlag AB 3 Denna bok har kunnat tryckas tack vare generösa bidrag från: Helge Ax:son Johnssons Stiftelse Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Kungliga Patriotiska Sällskapet Stiftelsen Längmanska kulturfonden Sven och Dagmar Saléns Stiftelse Tack för värdefulla översättarinsatser riktas till: Tove Bakk Ingar Gadd Andrea Hynynen Inger Littberger Caisou-Rousseau Kenneth Mikko & Pia Suonvieri Maria Nordström & Bengt Sjövall Johan Stén Sápmi i ord och bild står även i tacksamhetsskuld till en rad museer, bildarkiv, auktionshus samt skickliga fotografer som ställt rikt bildmaterial till förfogande. © Författarna, 2017 Titel: Sápmi i ord och bild II Förlag: On Line Förlag AB, 2017 Redaktör: Kajsa Andersson Formgivning & teknik: Gunnar Lyckhage Omslagets framsida: Leander Engström, Motiv från Lappland, 99x89, 1916. Foto: Moderna Museet Omslagets baksida: Foto: Chloe Lodge, 2016 Tryckeri: Hylte Tryck AB, Hyltebruk, 2017 ISBN 978-91-86481-03-2 2 Förord: Sápmi i ord och bild Norden har en lång kropp och en lång historia. Den skandinaviska halvön är också bred och vidgar sig mot Kolahalvön. I Same ätnam finns stora ytor och naturtillgångar, järnmalm och frisk luft. Där har genom seklerna skett möten, både goda och mindre goda. De senare ofta kännetecknade av storsamhällets makt och myndighet, från medeltiden och framåt. Hur har dessa möten fortsatt och hur fortsätter de i våra dagar? Det moderna livet har förändrat betingelserna – men ändå inte. Avstånden är stora, ljuset ett annat. Sápmis befolkning är omskriven men därför knappast känd. Hur människor söderifrån närmat sig den samiska kulturen är egentligen inte heller särskilt bekant. Vår gemensamma historia har hittills saknats. En sådan historia ger utgångspunkter som formulerar frågor för dagen och för framtiden. Den här boken utgör del 2 av en varierad, mångsidig samling studier i både ord och bild, skrivna av svenska men också utländska forskare, varav flera med samiska rötter, hemmahörande i en rad discipliner bland andra historia, etnologi, religion, språk-, litteratur- och konstvetenskap. Antologierna inbjuder till en spännande resa i tid och rum, de följer i spåren efter vad som varit, samtidigt ger de nya utsiktspunkter över vida vidder och spränger våra gränser. Texterna behandlar allvarliga och aktuella frågor som rör ett folks rättigheter men berättar också om utländska besökares förundran inför Sápmis storslagna natur. Jag vågar påstå att någon motsvarande kollektion inte finns. Från början är Sápmi i ord och bild en internationell publikation, på franska och engelska, och föreligger först nu för en skandinavisk läsekrets. Det är på tiden! Gunnar Broberg Professor emeritus, idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet Textes réunis par L’Image du Sápmi II L’Image du Sápmi II L’Image du Sápmi Les deux tableaux de la couverture font partie du triptyque en bois sculpté de Bror Hjorth (1894-1968). Ces panneaux de grandes dimensions (242x271 cm), en peinture à l’huile, représentent : à gauche La Loi à droite L’Évangile. Omslag Sapmi III.indd 1 Omslag Sapmi II.indd 1 4 Le triptyque a été installé dans l’église de Jokkmokk en 1958. Il raconte Humanistica l’histoire du laestadianisme, mouvement religieux dont Lars Levi Laestadius (1800-1861), pasteur luthérien, écrivain, botaniste et jadis missionnaire chez les Lapons, fut le leader. 09-08-20 16.08.48 L’Image du Sápmi III Couverture Vårstämning (Printemps à Torne träsk). Huile sur toile, 40 x 67,5 cm, par Helmer Osslund (1866-1938). Photo: Bukowski Auktioner. Couverture Leander Engström, Rast vid sjön (Pause sur le lac), 73 x 103 cm, vers 1917. Photo : Patric Evinger/Åmells konsthandel. Lapp-Simon (Abisko). Aquarelle, gouache, crayon de couleur et charbon, 57 x 69 cm, par Helmer Osslund (1866-1938). Photo: Bukowski Auktioner. Couverture Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae nr 15 Kajsa Andersson Kajsa Andersson Les hommes sont curieux les uns des autres. Et les Sames, si peu nombreux soient-ils, ne manquent pas de retenir l’attention de leurs voisins comme celui des peuples plus lointains. Ce livre documentaire compte une variété étonnante de sujets sur les Sames et sur leurs « amis » les rennes. Il rappelle aux citadins dans leurs villes immenses et bruyantes que le silence existe encore ainsi que les vastes espaces déserts. Et comme les hommes sont partout des hommes, les Sames sont aussi confrontés à des questions politiques, quand ce n’est pas à la convoitise de leurs voisins. Mais, au-delà de cela, ils ont leurs poètes, leur folklore, leur artisanat et ils attirent de plus en plus les touristes désireux de voir une aurore boréale et de vivre des journées où le soleil ne se couche pas. À tous les futurs voyageurs ou aux lecteurs immobiles, nous souhaitons une bonne lecture afin de découvrir mentalement des paysages et des hommes hyperboréens. L’Image du Sápmi III Hérodote au Ve siècle avant J.C. avait mentionné dans son histoire l’existence d’un peuple hyperboréen ; Tacite au premier siècle de notre ère parlait d’un peuple du Grand Nord gouverné par les femmes ! Puis le silence semblait s’être abattu sur la lointaine Laponie. Ce n’est vraiment qu’à partir du XVIIe siècle que scientifiques, voyageurs, aventuriers... furent pris d’une curiosité intense pour les régions polaires. Ce livre en porte témoignage. Il rassemble une somme importante d’études spécifiques sur les Sames ; c’est un documentaire riche et varié sur un peuple aguerri aux longs hivers illuminés par les seules étoiles et la blancheur infinie des champs de neige, tandis que, pendant un court été glorieux, le soleil refuse de passer sous la ligne d’horizon pour laisser les bouleaux reverdir, les oiseaux chanter et offrir aux milliers de rennes une herbe fraîche à brouter. L’intérêt hyperboréen ne faiblit pas. Vous connaîtrez les mœurs, Kajsa Andersson a enseigné la les croyances, l’histoire, la vie politique, les revendications des Sames langue et la littérature française à et vous rencontrerez de plus en plus de touristes à l’affût du soleil de l’université d’Örebro où elle était minuit ou d’une aurore boréale. Une partie du livre est réservée à des maître de conférences. Elle est études sur la péninsule de Kola. Bon voyage. responsable de la série « L’Image du Nord chez Stendhal et les Romantiques », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre 2004-2008 et de la série « L’Image du Sápmi », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre 2009-2013. Son intérêt pour le Sápmi date de l’époque où elle était enseignante en littérature et langues modernes dans les écoles de Kiruna. L’Image du Sápmi Kajsa Andersson a enseigné la langue et la littérature française à l’université d’Örebro où elle était maître de conférences. Elle est responsable de la série « L’Image du Nord chez Stendhal et les Romantiques », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre 2004-2008 et de la série « L’Image du Sápmi », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre 2009-2013. Son intérêt pour le Sápmi date de l’époque où elle était enseignante en littérature et langues modernes dans les écoles de Kiruna. Textes réunis par Textes réunis par Kajsa Andersson Hérodote au V°siècle avant J.C. avait mentionné dans son histoire l’existence d’un peuple hyperboréen ; Tacite au premier siècle de notre ère parlait d’un peuple du Grand Nord gouverné par les femmes ! Puis le silence semblait s’être abattu sur la lointaine Laponie. Ce n’est vraiment qu’à partir du XVII° siècle que scientifiques, voyageurs, missionaires, aventuriers... furent pris d’une curiosité intense pour les régions polaires. Ce livre en porte témoignage. Il rassemble une somme importante d’études spécifiques sur les Sames ; c’est un documentaire riche et varié sur un peuple aguerri aux longs hivers illuminés par les seules étoiles et la blancheur infinie des champs de neige, tandis que, pendant un court été glorieux, le soleil refuse de passer sous la ligne d’horizon pour laisser les bouleaux reverdir, les oiseaux chanter et offrir aux milliers de rennes une herbe fraîche à brouter. L’intérêt hyperboréen ne faiblit pas. Vous connaîtrez les mœurs, les croyances, l’histoire, la vie politique, les revendications des Sames ; vous découvrirez leurs artistes, poètes, sculpteurs, peintres... et rencontrerez de plus en plus de touristes à l’affût du soleil de minuit ou d’une aurore boréale. Bon voyage. Oerebroensia. Artes et linguae nr 16 Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae nr 17 (Cf. p. 579, p. 20, p. 580, p. 497.) 2013-06-24 09.27 2013-12-23 11.46 Inledning När arbetet med Sápmi i ord och bild, del II, är avslutat återstår att göra en kort tillbakablick och framför allt att få tacka alla som, på olika sätt, bidragit till förverkligandet. Varje bok har sin speciella tillkomsthistoria, i synnerhet en antologi där många röster hörs. Sápmi i ord och bild har skapats i två etapper. Perioden 2009-2013 publicerades tre internationella antologier, L’Image du Sápmi, på franska och engelska, vilka blev väl mottagna – till den grad att en svensk version efterfrågades. Något liknande fanns ju inte! Vi inspirerades att fylla detta tomrum. Ett urval av artiklar gjordes från L’Image du Sápmi för redigering och översättning, senare tillkom ett antal nyskrivna artiklar av särskilt intresse för skandinaviska läsare. Resultatet redovisas nu i två antologier. Forskare har ur olika perspektiv gett en bild av samernas historia och politik, deras språk och traditioner, deras konst, duodji och litteratur. En krets av skribenter bildades tvärs genom Sápmi och annorstädes, drivna av samma sympatier och med intresse för samma problem. Man åtog sig att redigera och ge ny språkdräkt åt sina artiklar; då inte detta var möjligt hade vi privilegiet att samarbeta med kunniga översättare. Våra antologier rör sig över hela Sápmi. Sedan urminnes tider har samer levt i ett område som sträcker sig över fyra länder: Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och norra Sveriges inland. Del II innehåller ett femtiotal artiklar, fördelade på följande sektioner: ”Musik: sång, jojk, nåjdens trumma, opera och rap”, ”Om rasbiologi”, ”Samer i konsten och samiska konstnärer” samt ”Samer i litteraturen och samernas litteratur”. Sist men inte minst varmt tack till Gunnar Lyckhage på On Line Förlag som ställt sina eminenta grafiska kunskaper till förfogande, samt för hans aldrig sinande tålamod, noggrannhet och kreativitet. Stockholm i december 2016. Kajsa Andersson 5 Innehåll Musik: sång, jojk, nåjdens trumma, opera, rap Håkan Rydving Jojkarna, namnen och livet. Om traditionella samiska personuppfattningar ............................................................................ 22 Rolf Christoffersson Det samiska trumsetet .......................................................................... 32 Håkan Rydving Jojken – musik, lyrik och minneskonst ............................................... 46 Liisamaija Hautsalo Armas Launis: Aslak Haetta, en opera om ett samiskt uppror ............ 62 Ingar Gadd Sofia Jannok – en mångfasetterad samisk artist ................................... 76 Tina Ramnarine Musikalisk kreativitet och yttrandets politik: Om kulturellt ägande och uthållighet i Amocs enaresamiska rap ............................................ 90 Kajsa Andersson På spaning efter Maxida Märak .......................................................... 104 Om rasbiologi Katarina Pirak Sikku Konst och rasbiologisk forskning. Kan sorg ärvas? ............................. 120 Maja Hagerman Rasbiologen Herman Lundborgs gåta ................................................ 134 Maja Hagerman Några skrifter där rasbiologins budskap visas med bilder ...................148 Kajsa Andersson Amanda Kernells filmer, Stoerre Vaerie och Sameblod ........................160 Samer i konsten och samiska konstnärer Anne Aaserud François Auguste Biard – en fransk hoffmalers reiser til Nordkalotten..172 Lillemor Holmberg Mystik kring renekipage på 1600-talet ................................................ 192 Kajsa Andersson Om bilden av samerna hos Anna Nordlander .................................... 198 6 Tuija Hautala-Hirvioja Samer och Lappland hos Juho Kustaa Kyyhkynen – en pionjär .. ........214 Tuija Hautala-Hirvioja Det förflutnas upptecknare. Andreas Alariestos konst och lapplandsbilden ................................................................................... 220 Kajsa Andersson John Bauer bland samer i Sápmi ......................................................... 238 Kari Haarder Ekman Emilies resor. Om Emilie Demant Hatt och Med Lapperne i Højfjeldet ........................................................................................... 252 Ellen Burman Nils Nilsson Skum: renskötare, berättare och konstnär ......................276 Maria Nordström Ett landskap i rörelse. Nils Nilsson Skum skildrar sitt samiska landskap .............................................................................................. 292 Gunilla Lundahl Samisk slöjd – duodji. Några nedslag i historien ........................... ......306 Kajsa Andersson Om Lars Pirak. ”Slöjden kommer att leva vidare” .............................318 Kajsa Andersson Britta Marakatt-Labba: broderande konstnär i Sápmi ....................... 328 Mona Nilsson, Maria Sundström Bengt Lindström: ett inre och ett yttre samiskt landskap. Dess betydelse för att skapa en människa .............................................. .....344 Kajsa Andersson Anders Sunna – från traditionell till modern politisk samekonst .. .....354 Anders Sunna Livet formar konsten ........................................................................... 364 Samer i litteraturen och samernas litteratur Äldre prosa Elena Balzamo Helvetet får upprättelse: Lappland och dess innevånare i Olaus Magnus verk ............................................................................. 370 Stephan Pascau ”Den påhittade lappen” hos Dulaurens, en fransk 1700-talsförfattare...380 7 Reseberättelser och reportage Margareta Björnberg Diot Till bords med Ludvig XIV ................................................................ 388 Osmo Pekonen Sameflickorna från Jokkmokk i England 1786 ................................... 398 Christian Mériot På spaning efter bilden av Sápmi. Léonie d’Aunets färd genom Lappland år 1839. Mellan resa och etnografi ..................................... 406 Annie Bourguignon Sápmi och början till det moderna reportaget: Ester Blenda Nordströms Kåtornas folk ................................................................. 422 Litteraturhistoria och kritik Harald Gaski Bilder i skriften – ett litet urval av författare i tidig och modern samisk litteratur .................................................................................. 43 0 Harald Gaski Samisk kultur, litteratur og kritikk ..................................................... 4 4 6 Siri Gaski Tre inderlig ironiske minutter – gode og dårlige sider i samisk litteratur.. 4 6 0 Nadejda Bolsjakova Om kvinnor och män i kolasamisk mytologi, folklore och litteratur. ...470 Lyrik Thomas Ek Paulus Utsi och den arktiska idyllen ...................................................... 492 Jesper Svenbro Inledning till Samisk Apollon .............................................................. 512 Samiska författare Coppélie Cocq Från berättare till författare – Johan Turis skrifter om landet i norr ... 528 Bo Lundmark Anta Pavvasson Pirak – Jokkmokksamernas store berättare ............. 544 Anne Wuolab Skrevet for livet: Samiske kvinner tar til ordet i begynnelsen av 1900-tallet ......................................................................................558 8 Anne Heith Tradition och förnyelse i Nils-Aslak Valkeapääs bidrag till samisk kulturell mobilisering ...............................................................574 Lill Tove Fredriksen Årstider og livets syklus i Jovnna-Ánde Vest’s Àrbbolaččat ............... 586 John Weinstock To forkjempere for samisk litteratur og kultur .................................... 592 Hélène Hervieu Magne Skåden Domantrener: å skrive sitt indre rom si indre stille .... 604 Barn- och ungdomslitteratur Gerda Helena Lindskog Samerna kommer och går – samebilden består? Om samerna i 1900-talets barn och ungdomslitteratur .............................................610 Regine Nordström Efter millenieskiftet – samer i nytt ljus .............................................. 620 Maija Lehtonen Om Sampo Lappelill hos Zacharias Topelius .................................... 632 Inger Littberger Caisou–Rousseau Den gudasända och andra samer hos Henny Utsi Åhlin .... ................ 636 Nyare prosa Christina Sjöblad Stina Aronsson och ödelandets folk ................................................... 654 Christina Sjöblad Lappmarksdoktorn ............................................................................. 664 Kajsa Andersson Marguerite Yourcenar och bilden av Lappland ................................. 678 Suzanne Martin Interkulturalism och svensk-samisk identitet i Kerstin Ekmans Vargskinnstrilogi ................................................................................. 692 Inger Littberger Caisou–Rousseau Rivalen från Sápmi i Bosse Gustafssons roman Kungsleden ............... 704 Inger Littberger Caisou–Rousseau Lapplands jättinna – Stor-Stina som anomali i Mattias Hagbergs roman Rekviem för en vanskapt .......................................................... 720 Andrea Hynynen Deckare i en samisk miljö: Lars Petterson och Olivier Truc ............... 734 9 Sápmi i ord och bild del II är en samling studier skrivna av forskare, författare och andra initierade, varav flera med samiska rötter. Antologin innehåller rikt illustrerade artiklar om musik, jojk, duodji, historia och rasbiologi. Den bjuder in till många intressanta texter om samer i konsten och samiska konstnärer, tillika om samer i litteraturen och samiska författare. Läsaren får en inblick i en minoritets kamp för sin existens och för sitt levnadssätt mot en majoritetsbefolknings anspråk och syften. Man får följa stigen till ofredade byar och fjällandskap som brännmärkts av ”den vite mannens fotspår” men får sig även till livs berättelser om människors fascination i möten med samisk kultur och Sápmis storslagna natur. En annan värld öppnar sig! Hjärtligt välkommen till Sápmi i ord och bild – en utmärkt ingång till den samiska kulturens rikedom. Sedan 1986 har ett folk i fyra länder en gemensam flagga i de traditionella samiska färgerna: flaggans cirkel representerar solen (den röda halvan) och månen (den blå halvan). Sápmi sträcker sig över Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust-och inland och norra Sveriges inland. Solens och vindens folk har en officiell symbol: må den stolt och vackert vaja i vinden!
© Copyright 2024