Studiehandledning Omvårdnad, vuxna och äldres hälsa och
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Omvårdnad, vuxna och äldres hälsa och ohälsa I, VFU O7054H Vårtermin 2017 Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska, 75hp Kursansvarig: Carina Nilsson Tel: 0920-49 38 16 E-post: carina.i.nilsson@ltu.se Förord Välkommen! I kursen ingår verksamhetsförlagda och teoretiska inslag, vilket innebär att du under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omsätter teoretisk kunskap i kliniska situationer. Kursen riktar sig mot vuxna och äldres hälsa och ohälsa; hur distriktssköterskan bedriver hälsofrämjande/förebyggande arbete och mottagningsarbete inom primärvårdens kontext. Mottagningsarbetet sker via fysiska möten och telefon. Kursen utgår från beskrivningen av omvårdnad som finns vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet som nedan har modifierats utifrån vad som studeras i den här kursen: Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Omvårdnad av vuxna och äldre inom primärvårdens mottagningsverksamhet som distriktssköterskan bedriver, innebär att hjälpa och stödja personer och närstående vid sjukdom så att hälsa uppnås. Inom primärvårdens mottagningsverksamhet sker möten fysiskt och via telefon. I denna kontext ingår även hälsofrämjande arbete som syftar till att främja läkande och välbefinnande hos personer, samt underlätta ett liv med långvarig sjukdom och eller funktionsnedsättning. Kursansvarig och lärare Kursansvarig Carina Nilsson (CaNi) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska. Jag undervisar på grund- och avancerad nivå, främst specialistutbildningen och bedriver även egen forskning. Andra lärare i kursen Margareta Eriksson (MaEr) Leg. Sjukgymnast och Leg. Sjuksköterska. Margareta arbetar som folkhälsostrateg på Folkhälsocentrum, Region Norrbotten. Silje Gustafsson (SiGu) Universitetslektor, filosofiedoktor i omvårdnad, distriktssköterska. Silje undervisar på grund- och avancerad nivå. Hon har disputerat med en avhandling som handlar om egenvård och telefonrådgivning. Päivi Juuso (PäJu) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska. Päivi undervisar på grund- och avancerad nivå och bedriver även egen forskning. Lena Runius (LeRu) Sjuksköterska. Det finns en presentation av Lena i Canvas – ’Telefonrådgivning’ 2 Kursens mål De mål du ska uppnå i kursen är att självständigt och utifrån ett etiskt förhållningssätt kunna: • • • • • • • • • • Värdera, planera, genomföra och utvärdera åtgärder för att främja hälsa/förebygga ohälsa bland vuxna och äldre ur ett köns- och kulturellt perspektiv Analysera, värdera och motivera personers/patienters behov av omvårdnad Föreslå omvårdnads- och medicinska interventioner vid telefonrådgivning och mottagningsbesök inom primärvården Formulera forskningsfråga och motivera dess vetenskapsteoretiska grund Tillämpa intervjumetodik i fokusgrupp Utveckla förmågan att dokumentera vetenskapligt samt dokumentera vård och omvårdnad Kritiskt granska, värdera och tillämpa relevanta forskningsresultat Analysera betydelsen av samverkan mellan olika yrkeskompetenser Tillämpa relevanta lagar och författningar Utveckla förmågan av självkännedom och empatisk förmåga, samt identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande utveckla sin kompetens Kursens innehåll Hälsofrämjande & förebyggande arbete Inom primärvården finns en potential för framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande hälsoarbete bland personer i alla åldrar. Förändringar i den enskildes livsstil kan ge goda resultat även bland personer i hög ålder. Flera av de försämringar som ses som normala processer under åldrandet kan påverkas och förebyggas. Ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och rökning är några av de faktorer som ackumuleras under livet och har negativa effekter på åldrandet. I distriktssköterskans kompetensområde ingår att stärka patienten till god hälsa med ett hälsofrämjande synsätt. För att kunna utföra detta behövs en lyhördhet för samhällsförändringar, ha beredskap för ett livslångt lärande samt ha förmåga att söka och tillämpa evidensbaserad kunskap. Distriktssköterskan behöver ha en förståelse för individens/ familjens resurser i ett hälsofrämjande perspektiv. För att arbeta hälsofrämjande på individ-, grupp- och samhällsnivå behövs fördjupade kunskaper, såsom kunskaper inom pedagogik, metoder som stärker patientens egen beslutsfattning och makt, samt om hur interaktioner mellan individ-, grupp - och samhällsnivå påverkar människor (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Mottagningsarbete inom primärvården Mottagningsarbetet sker både fysiskt och via telefon och är en del av distriktssköterskans arbetsområde. Enligt HSL (1882:763) är primärvårdens uppgift att svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Detta medför att mottagningsverksamheten inom primärvården ansvarar för vård 3 och omvårdnad för människor i alla åldrar. Vid en hälsocentral/vårdcentral arbetar olika professioner där ett fungerande teamarbete krävs. Mottagningsverksamhet kan ledas av distriktssköterska/sjuksköterska ex. vid hälsosamtal, hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon, diabetesmottagning, blodtrycksmottagning, astma- allergimottagning, promotion eller preventivt arbete i grupp. Telefonrådgivning är idag ett vedertaget begrepp som inte enbart är kopplat till sjukvården. Sambandet mellan omvårdnad och hälso- och sjukvårdsrådgivning är tydlig i och med de mänskliga relationerna och fokus på aktuellt hälsoproblem och dess medicinska symtom (Wahlberg & Wredling, 2001). Att via telefon kunna kommunicera med vårdsökande människor eller deras närstående är en kvalificerad arbetsuppgift, som kräver kunskap och lyhördhet för att kunna uppfatta det outsagda. Inom hälso- och sjukvårdsrådgivning är språket och människors talande i centrum för kommunikationen. Kommunikationen kan försvåras i mötet med människor från olika kulturer och i möten såsom via telefon (Wahlberg, 2007). Medicinska bedömningar och åtgärder Medicinsk vård omfattar all hälso- och sjukvård, som främjar hälsa och hjälper människor att förebygga patologiska tillstånd och trauman eller att bota/lindra dessa tillstånd. Läkarna har det slutliga ansvaret för diagnostisering, planering och genomförande av den medicinska vården, men utför inte alltid alla delar av vården personligen. Ibland hanterar personen själv sin sjukdom eller skada utan eller med råd av hälso- och sjukvårds personals, dvs egenvård. I andra fall delegerar läkaren till distriktssköterskan att utföra vissa uppgifter. Enligt SOSFS 2001:16 (senaste Ändringsförfattning SOSFS 2011:1) finns sjukdomar och symtom beskrivna, som distriktssköterskor har rätt till att diagnostisera och förskriva läkemedel till. Samverkan och Teamarbete I kursen utvecklar du din förmåga att samverka med patient och närstående, andra professioner inom primärvården, samt andra samarbetspartners i övriga samhället. Ett gott teamarbete innebär att den kompetens som finns används effektivt, vilket sker när teammedlemmarna är prestigelösa, målen tydliga, ett gott arbetsklimat med k0nstruktiv feedback och en stödjande ledning. Teamarbete gynnar den professionella utvecklingen och hälsa, samt även patienters hälsa och upplevelse av delaktighet (Carlström, Kvarnström & Sandberg, 2013). Referens ur kurslitteraturen Anna-Karin Edberg mfl. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Kursöversikt Tidplan Vecka 7 Aktivitet Campusdagar - Introduktion, Föreläsningar, Laboration 8-11 Verksamhetsförlagd utbildning 9 Resurstider – för studenter och handledare 10 Seminarium - Vetenskapsteori 12 Seminarium 4 Resurstider för VFU vecka 9 Tider finns till förfogande för handledare, där kursansvarig (Carina Nilsson) kan kontaktas angående kursens innehåll, samt genomförandet av bedömningssamtalet med studenten. Du som student förmedlar nedanstående tider till din handledare. Tis 28/2 Tors 2/3 kl.14.45- 15.30 kl.14.45 - 15.30 Carina nås på telnummer: 0920-493816 Handledarna har innan kursstart fått studiehandelning, kursplan och tillgång till en inspelad introduktion om kursens innehåll och om bedömningssamtalets genomförande. Inspelningen finns även tillgänglig i Canvas. Kursens genomförande Pedagogiskt upplägg Vår pedagogiska strävan är att du utvecklar en förståelse och djupinlärning som utgår från kursens mål. Det betyder att du självständigt och under handledning tillämpar dina teoretiska kunskaper och erfarenheter i kliniska situationer, vilket är ett led i ditt lärande. Enligt högskoleförordningen poängteras att fokus i specialistutbildningar är att ytterligare utveckla sin förmåga att självständigt integrera och använda kunskap och att bedöma och hantera komplexa omvårdnadssituationer. Du ska aktivt agera i hälsofrämjande och förebyggande arbete som tillhör distriktssköterskans profession. Vidare ska du ge råd och stöd, utföra bedömningar av vård och omvårdnad till patienter och närstående i möten både fysiskt och via telefonrådgivning inom primärvårdens mottagningsverksamhet. Viktigt för din inlärning är att du under hela din VFU reflekterar över situationer du varit med om, självständigt och tillsammans med handledare eller andra yrkesprofessioner. Ditt lärande stöds av föreläsningar, laborationer, litteraturstudier, studieuppgifter, seminarium samt handledning under din VFU. I och med att studierna är på distans är det av stor vikt att studierna planeras noggrant av dig som student. En förtroendefull relation mellan dig som student, lärare och handledare är en förutsättning till ett tillåtande och tryggt inlärningsklimat. Din roll är att ta ansvar för din inlärning och att bidra till ett bra inlärningsklimat. Klimatet ska präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att trygghet skapas i gruppen. Yrkeshandledarens roll är att vara ett stöd i din utveckling till distriktssköterska och i yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att kontinuerligt ge dig feedback och tillfällen till reflektion kring vård och omvårdnadssituationer du aktivt medverkar och ansvarar för. Kursansvarig lärares/examinerande lärares roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål genom undervisning och studieuppgifter som stimulerar dig att vilja lära. 5 Föreläsningar Under campusdagarna v.7 Egenvård och telefonrådgivning: Föreläsningen utgår från Siljes avhandling ’Self-care for minor illness – People’s experiences and needs’ Föreläsare: Silje Gustafsson Fokusgruppmetodik: Förbered dig genom att läsa nedanastående artiklar inför föreläsningen: Kitzinger, J. (1995). Introducing focus groups. Qualitative Research, 311, 299-302. Nilsson, C., Skär, L., & Söderberg, S. (2008). Swedish district nurses’ attitudes to implement information and communication technology in home nursing. The Open Nursing Journal, 2, 68-72. Formulera även två frågeställningar angående fokusgruppdiskussioner som du lämnar till Carina inför föreläsningen. Föreläsare: Carina Nilsson Hälsofrämjande arbete inom primärvård: Föreläsningen handlar om hälsosamtal som bedrivs i primärvården, Norrbotten och har utgångspunkten ’Hälsosamtal med ett hälsofrämjande och pedagogiskt förhållningssätt’. Föreläsningen är även en förberedelse inför laborationerna fredag 17/2. Föreläsare: Margareta Eriksson Förbered dig genom att läsa nedanastående artiklar inför föreläsningen: Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in healthpromoting dialogues – primary healthcare nurses’ perspectives – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 235-244. Inspelade föreläsningar Länkar till föreläsningar via You Tube om vetenskapsteori finns tillgängliga i Canvas ’Seminarium’. En inspelad introduktionsföreläsning om vetenskapsteori med inriktning mot ämnet omvårdnad finns tillgänglig i Canvas ’Seminarium’. Föreläsare: Carina Nilsson Vårdvetenskapliga begrepp: En inspelad introduktionsföreläsning om vårdvetenskapliga begrepp finns tillgänglig i Canvas ’Seminarium’. Föreläsare: Carina Nilsson Hälso- och sjukvårds rådgivning per telefon: Ett utbildningspaket med Lena Runius finns i Canvas ’Telefonrådgivning’. 6 Litteratur Kurslitteratur - böcker, se kursplan Nedanstående böcker är en röd tråd genom hela utbildningen: Edberg et al. (2013) Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur. Aktuella kapitel i denna kurs är: kapitel 1 Personcentrerad vård, kapitel 2 Teamarbete. Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Aktuella kapitel i denna kurs är kapitel 1 – 4 som ger en grundläggande förståelse för begrepp inom vårdvetenskaplig tradition. Artiklar Telefonrådgivning Allan, J., Farquharson, B., Choudhary C., Johnston, D.W., Jones, C., Johnston M. (2009). Stress in telephone helpline nurses: research protocol for a study of theoretical determinants, physiological aspects and behavioural consequences. Journal of Advanced Nursing, 65, (10), 2208-2215. Ernesäter, A., Holmström, I., & Engström, M. (2009). Telenurses’ experiences of working with computerized decision support: supporting, inhibiting and quality improving. Journal of Advanced Nursing, 65, 1074-1083. Holmström, I.K., Nokkoudenmäki M.B., Zukancis S., & Sundler, A.J. (2016). It is important that they care – older persons’ experiences of telephone advice nursing. Journal of Clinical Nursing, 25, 1644-1653. Höglund, A.T., & Holmström, I. (2008). It’s easier to talk to a woman. Aspects of gender in Swedish telenursing. Journal of Clinical Nursing, 17, 2979-2986. Purc-Stephenson, R. J., & Thrasher, C. (2010). Nurses’ experiences with telephone triage and advice: a meta-ethnography. Journal of Advanced Nursing, 66(3), 482– 494. Hälsofrämjande arbete Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20, 3322–3330 doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in healthpromoting dialogues – primary healthcare nurses’ perspectives – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 235-244. Kempainen, V., Tossavainen, K., & Turunen, H. (2012). Nurses’ roles in health promotion practice: an integrative review. Health Promotion International Advance Access, 10, 1-12. 7 Fokusgruppdiskussion Kitzinger, J. (1995). Introducing focus groups. Qualitative Research, 311, 299-302. Nilsson, C., Skär, L., & Söderberg, S. (2008). Swedish district nurses’ attitudes to implement information and communication technology in home nursing. The Open Nursing Journal, 2, 68-72. Ruff, C., Alexander, I, & McKie, C. (2005). The use of focus group methodology in health disparities research. Nursing Outlook, 53, 134-140. Övrigt Hart, P.L., & Mareno, N. (2013). Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing, 23, 2223-2233. McInnes, s., Peters, K., Bonney, A., & Halcomb, E. (2015). An intergrative review of facilitators and barriers influencing collaboration and teamwork between general practitioners and nurses working in general practice. Journal of Advanced Nursing, 71(9), 1973-1985. Rapporter Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. (2014). Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverigearsrapport-2014.pdf [Hämtad 170130]. Hälsoundersökningar/Hälsosamtal – En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014. (Nätverket Hälsofrämjande hälso-och sjukvård) http://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/halsa-vardtandvard/vuxna/halsoframjande/rapport_halsoundersokningar-halsosamtal.pdf [Hämtad 170130] Gå in på Folkhälsomyndighetens hemsida där det finns publikationer som berör hälsofrämjande arbete. http://folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/ Avhandlingar Gustafsson, S. (2016). Self-care for minor illness: People’s experiences and needs (avhandling för doktorsexamen, Luleå tekniska universitet). Lagar och författningar & allmänna råd Vaccinationer SOSFS 2009:17 Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1) SOSFS 2009:14 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Dokumentation SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SFS 2008:355 Patientdataförordningen, (ändring 2013: 124) Även egen sökning av vetenskapliga artiklar, lagar och författningar ingår i kursen. 8 Referenslitteratur Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska http://www.swenurse.se/Sa-tyckervi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Distriktsskoterska/ [Hämtad 170111]. Kompetensbeskrivning för telefonsjuksköterska http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-ochriktlinjer/Telefonsjukskoterska/ [Hämtad 170111]. *Rollnick, S., Miller, W.R., & Butler, C.C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård – Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur. Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. (2008). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. http://www.swenurse.se/Sa-tyckervi/Publikationer/Halsoframjande/Strategi-for-sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/ [Hämtad 170111] Wibeck, V. (2011). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. * = kurslitteratur som har ingått i tidigare kurser i utbildningen Moment Syftet med momenten som ingår i kursen är att ge stöd för att nå kursens mål. Moment 1 – Laboration Hälsosamtal I examensmålen för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska finns tre preciserade examensmål. Två av dessa är: -visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utföra åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och att förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer -visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökningar och vaccinationsverksamhet I Region Norrbotten (tidigare Norrbottens läns landsting) erbjuds hälsosamtal i åldrarna 30, 40, 50, 60 år. All legitimerad personal utför hälsosamtalen, mestadels sjuksköterskor. En kravspecifikation finns för utförarna: -vara legitimerad personal -ha utbildning i motiverande samtalsmetodik -ha intresse för arbetsområdet -ha genomgått en tredagars utbildning inom arbetsområdet 9 I den här kursen ingår en laboration med övningar och reflektion vad gäller att utfra hälsosamtal. • Laborationen utförs under campusveckan (v.7) se schema. Gruppindelning finns i Canvas ’Hälsosamtal’. • Inför laborationen kommer en introducerande föreläsning av Margareta Eriksson att ges. Syftet med laborationen är att: • Öva genomförande av hälsosamtal med ett systematiskt och pedagogiskt arbetssätt. • Reflektera över vad som är viktigt att tänka på för ett lyckat hälsosamtal utifrån pedagogiskt, kommunikativt och etiskt förhållningssätt. Mer information vad gäller laborationen finns i Canvas ’Hälsosamtal’ Deltagande i laborationen är obligatoriskt. Moment 2 – Litteraturseminarium Vetenskapsteori Vetenskapsteori är grundläggande i vetenskapliga arbeten. Syftet med seminariet är att utifrån tidigare kunskaper, fördjupa dina kunskaper inom vetenskapsteori, för att kunna formulera forskningsfrågor och motivera dess vetenskapsteoretiska grund. Momentet är även en förberedelse inför examensarbetet/magisteruppsatsen som du kommer att göra senare i utbildningen (kursen O7036H). • Ett seminarium är planerat som sker via Adobe Connect Pro. Ni är indelade i två seminariegrupper se schema, v.10. • Inför seminariet förbereder du dig genom litteraturstudier. Introduktionsfilmer som berör området finns i Canvas ’Seminarium’. • Du diskuterar och bearbetar frågorna som finns i Canvas ’Seminarium’ tillsammans med en kurskamrat. OBS! Meddela mig med vem av dina kurskamrater som du kommer att samarbeta med. • Under seminariet blir ni indelade i tvärgrupper, som innebär att ni som har bearbetat frågorna tillsammans kommer att placeras i olika grupper. Under seminariet blir du tilldelad frågor som du och din kurskamrat har bearbetat och som du redogör för som och även diskuteras i gruppen. • Frågeställningar som du bearbetar och lista över vilken grupp du tillhör kommer att finnas i Canvas ’Seminarium ’. Annan litteratur inom området kan användas förutom kurslitteraturen: Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9 th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Seminariet är ett obligatoriskt moment i kursen och kräver aktivt deltagande som innebär att du inför seminariet är väl förberedd och har bearbetat litteratur och frågeställningar. 10 Examination I examinationen ingår: • Bedömning av yrkeskompetens • Individuell skriftlig tentamen - rapport • Seminarium - Telefonrådgivning • Fullgjorda obligatoriska moment Bedömning av yrkeskompetens I halvtidsdiskussionen och slutbedömningen används AssCE formuläret på avancerad nivå som stöd, stödmanual mot målen i kursen (Bilaga 1), samt checklista (Bilaga 2). Halvtidsdiskussion sker i mitten av din VFU i tvåpartssamtal mellan student och yrkeshandledare. Adjungerande klinisk adjunkt (AKA) där det finns, deltar också i samtalet. Syftet med halvtidsdiskussionen är att tillsammans med handledare och eventuellt AKA diskutera styrkor och vad du behöver utveckla och förbättra under resterande VFU. Slutbedömning av yrkeskompetens sker i trepartssamtal med student, yrkeshandledare och examinerande lärare i slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömningssamtalet utgår från exempel av patientsituationer. I samtalet skall du argumentera för dina svar och för din självskattning gällande förmågor och färdigheter utifrån kursens mål. Det ska tydligt framgå hur du integrerar teori med praktiskt handlande. AssCE formuläret är ett underlag och stöd för bedömningen av VFU och examinerande läraren ansvarar för betygsättningen. Förberedelser och genomförande av halvtidsdiskussion och slutbedömning Du som student förbereder samtalet enskilt genom att utföra en egen självskattning som utgår från omvårdnadssituationer/patientsituationer du varit med om under VFU. Under samtalet redogör du för dessa. Ha stödanteckningar med dig under samtalet. Handledaren förbereder samtalet genom att utföra en egen bedömning innan samtalet sker, angående studentens utveckling mot yrkesprofessionen och kursens måluppfyllelse. Handledaren motiverar sitt ställningstagande för aktuell faktor. Examinerande lärares roll vid slutbedömningssamtalet där studenten redogör för sin självskattning enligt AssCE bedömningsformulär är att utifrån studentens redogörelse ställa frågor som komplettering för den slutliga bedömningen. Tid för det avslutande bedömningssamtalet är 60-90 minuter. Signerat bedömningsunderlag (AssCE ) med skattning och motivation för gällande faktorer med koppling till kursmålen utfört av handledare/AKA och ifylld checklista skickas till kursansvarig lärare eller ges till examinerande lärare vid slutbedömningen om den sker vid ett fysiskt möte. 11 Fokus i bedömningssamtalen är förmågor och färdigheter angående: -Självständighet -Samarbete/Samverkan -Bedöma och hantera komplexa omvårdnadssituationer Faktorer i AssCE som bedöms i den här kursen är: 1, 3, 6, 9, 10, 11, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, se bilaga 1 Kriterier För betyget Godkänd ska studenten kunna: • uppnå färdigheter och förmågor som befinner sig på mycket god måluppfyllelse. • redogöra för situationer som förkommit under VFU med anknytning till teoretisk kunskap utifrån situationer från VFU och argumentera för sitt handlande och genomförande. • visa kunskaper om att förebygga ohälsa och stärka hälsa hos vuxna och äldre ur ett köns- och kulturellt perspektiv. • uppnå god förmåga av att kommunicera, bedöma och hantera komplexa omvårdnadssituationer. • visa självständighet i genomförande av medicinska bedömningar och åtgärder och bedömning och åtgärder av omvårdnadsbehov utifrån ansvarsområdet. • visa självständighet i att samordna olika omvårdnadsinsatser och att samarbeta/samverka med olika professioner. • Visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för vaccinationer som förekommer på mottagningen. För betyget Väl godkänd ska studenten kunna: Förutom ovanstående kriterier för Godkänd ska även nedanstående kriterier uppnås: • uppnå färdigheter och förmågor som befinner sig huvudsakligen på mycket god måluppfyllelse. • visar mycket god förmåga och färdighet att kommunicera i komplexa omvårdnadssituationer • visa mycket god självständighet och ansvar för egna bedömningar och genomförandet av medicinska- och omvårdnadshandlingar utifrån distriktssköterskan ansvarsområde. • argumentera och motivera för medicinska- och omvårdnadshandlingar som du har utfört/deltagit i på ett utomordentligt sätt. Individuell skriftlig tentamen Rapport - Hälsofrämjande/ förebyggande omvårdnadsintervention på gruppnivå Du ska planera en hälsofrämjande/förebyggande omvårdnadsintervention riktad till en grupp personer som du kommer i kontakt med på hälsocentralen/vårdcentralen (vuxna/äldre personer). Om det är svårt att få ihop en grupp kan du rekrytera deltagare från en ideell organisation (exempelvis pensionärs- eller patientförening). Du tillämpar intervjumetodik fokusgruppdiskussion för att samla data om deltagarnas egna synpunkter och attityder utifrån det förutbestämda område som du har valt att diskutera i gruppen. Det som framkommit sammanställs i en skriftlig rapport som visar planering och genomförande av fokusgruppdiskussionen, samt beskriver förslag och planering av en hälsofrämjande/preventiv åtgärd som distriktsköterskan kan genomföra utifrån identifierade behov som finns i gruppen. 12 Anvisning om genomförande av gruppträffen och den skriftliga rapportens innehåll Observera att du enbart ska planera för en hälsofrämjande/förebyggande omvårdnadsintervention, alltså inte genomföra den. Alla nedanstående delar ska finnas med i rapporten. • Studera kurslitteratur som beskriver det hälsofrämjande/förebyggande området som du har valt, samt litteratur om fokusgruppmetodik. • Gör en planering inför gruppträffen utifrån fokusgruppmetodik dvs en diskussion där du tar reda på deltagarnas egen syn, attityder och uppfattningar angående det område som ska tas upp. Detta redogörs i rapporten. • Genomför träffen med gruppen. I rapporten redogör du för vad som framkom i fokusgruppdiskussionen. • Utifrån gruppdeltagarnas kunskaper och erfarenheter gör du en bedömning av omvårdnads- och kunskapsbehov som du anser att deltagarna i gruppen har behov av, vilket du beskriver i rapporten. • beskriv i rapporten planeringen av en hälsofrämjande/förebyggande omvårdnadsintervention grupp utifrån behov du har identifierat. I planeringen integrerar du dina kunskaper såsom kommunikation, gruppmetodik samt ditt vårdpedagogiska förhållningssätt, samt kunskaper från kursen M7012H Folkhälsa och folkhälsoarbete. • Gör en databassökning av minst tre vetenskapliga artiklar om hälsofrämjande/förebyggande arbete som är relevanta i sammanhanget och som du integrerar i rapporten. Du granskar kritiskt de artiklar du väljer att ha med och motiverar varför du har valt dessa artiklar. I rapporten ska även en kritisk reflektion ingå: - gällande användning av fokusgruppdiskussion som datainsamlingsmetodik i din grupp såsom: - Var metoden lämplig att använda? Uppkom några etiska svårigheter? Gruppdynamik? Delaktighet? Metodologiska överväganden? - Kritisk reflektion om hur personcentrerad vård kan bedrivas i hälsofrämjande / preventivt arbete. Rapporten ska tydligt visa att du anknyter teori och praktik och att kurslitteraturen är bearbetad, vilket innebär att genomgående i rapporten referera till kurslitteraturen till den planering och det genomförande som beskrivs. Utformning av rapporten Alla ovanstående delar inkl försättsblad ska finnas med, med lämpliga underrubriker, logiskt struktur, korrekt språk och referensteknik. Text: Times New Roman, textsnitt 12 med 1,5 radavstånd Marginal: vä 3-4cm, hö 2-3 cm Referensteknik enligt APA (se Röda korsets dokument) Max ca 5 sidor exklusive försättsblad och referenslista Inlämning av rapporten sker senast Måndag 27/3 kl. 10.00 i Canvas. Bedömningsskriterier framgår i Bilaga 3. 13 Seminarium - Telefonrådgivning Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård Att kommunicera via telefon med vårdsökande är en kvalificerad och komplex uppgift som distriktssköterskan till stor del arbetar med inom primärvården, vilket dels beror på att distriktssköterskan inte ser den vårdsökande/patienten. Hen måste kunna avgöra om den person som ringer ”överdriver eller undervärderar problemen”. Detta gäller särskilt om det inte är den sjuka personen som själv ringer. Syftet med uppgiften är att: - analysera och reflektera över olika faser i ett fiktivt inspelat telefonsamtal (finns i Canvas). - reflektera över svårigheter som kan uppkomma och hur dessa svårigheter kan hanteras. Genomförande -I Canvas ’Telefonrådgivning’ finns ett utbildningspaket (1-6 filmer) som du tar del av. -Därefter lyssnar du på det fiktiva telefonsamtalet du har blivit tilldelad att analyser tillsammans med en kurskamrat. Paper -Analysera samtalet med utgång från nedanstående punkter vilket ni sammanfattar i ett Paper: -Vad var bra/mindre bra i samtalet? -Vilka fallgropar identifieras i samtalet? -Beskriv viktiga kunskaper för att kunna hantera samtalet? Motivera svaret. -På vilket sätt skulle distriktssköterskan ha kunnat använda uppringarens kunskap? Utgå från ett pedagogiskt förhållningssätt. -Vad är viktigt att dokumentera efter att samtalet har avslutats? Utgå från relevanta lagar och författningar. Reflektera kritiskt om: Vad behövs för att samtalet ska bli ’det goda samtalet’ -Distriktssköterskans förmåga att inge trygghet och delaktighet i samtalet med uppringaren. - Hur kan personcentrerad vård uppnås i det fiktiva samtalet som ni har analyserat? -Etiska övervägande i samtalet som bör göras. I ert Paper ska det tydligt framgå att ni integrerat kurslitteraturen (boken om ’Telefonrådgivning’ och vetenskapliga artiklar), dvs att i stor utsträckning ha referat till kurslitteraturen utifrån det sammanhang som ni beskriver. Formalia för utformningen: Times New Roman (TNR) Textsnitt 12 1 ½ radavstånd Rak vänster marginal Sidnumrering Referensteknik enl APA (se dokument Röda korset) Försättsblad och referenslista Max 3 sidor exklusive försättsblad 14 Lämna in ert Paper i Canvas senast Tisdag 21/3 2017 kl.10.00. Ni blir tilldelade ett annat arbete som ni granskar och ger konstruktiv kritik i form av opponentskap i ett Seminarium vecka 12, se schema. Inför seminariet läser ni även de andras arbeten som ingår i er seminariegrupp. Gruppindelningar och tider för seminariernas genomförande kommer att finnas i Canvas. Betygskriterier Seminarium telefonrådgivning - Godkänd / Underkänd, se bedömningskriterier bilaga 3. Krav för godkänd/väl godkänd kurs Bedömning sker enligt betygsskala; väl godkänd, godkänd, underkänd. Krav för godkänd kurs: • God måluppfyllelse enligt AssCE med utgång från kursens mål • Godkänd individuell skriftlig tentamen • Godkänt paper och genomfört opponenskap i seminarium • Fullgjorda inlämningsuppgifter Krav för väl godkänd kurs Förutom ovanstående krav för godkänd ska även nedanstående krav uppnås: • Mycket god måluppfyllelse enligt AssCE med utgång från kursens mål. • Väl godkänd individuell skriftlig tentamen (se bedömningskriterier bilaga 3). Lycka till! 15 Plagiatkontroll: Programmet Ephorus används för plagiatkontroll. Omtentamen: Rapport / Seminarium: sker vid nästa omtentamenstillfälle. Om studenten icke uppnår acceptabel nivå i den verksamhetsförlagda utbildning (VFU), genomför studenten ny VFU när nästa kurstillfälle ges. Utvärdering Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket värdefullt att du lämnar in en utvärdering på kursen. Kursen utvärderas via EvaSys. 16 Bilaga 1 Stödmanual mot målen och bedömningsformuläret AssCE avancerad nivå i kursen O7054H Student och handledare förbereder sig inför halvtidsdiskussionen och slutbedömningen genom att utifrån sin roll värdera studentens färdighet och förmåga att ha uppnått kursens mål med stöd av de faktorer enligt AssCE som ingår, se nedan. Kursmål - Analysera, värdera och motivera personers/patienters behov av omvårdnad - Analysera betydelsen av samverkan mellan olika yrkeskompetenser Faktor enl AssCE Exempel att resonera om under trepartsamtalet Faktor 1 - Kommunicera med och bemöta patienter -Viktigt att tänka på vid telefonrådgivning vid rådgivning på mottagning eller hälsosamtal gällande kommunikativ färdigheter och förmåga? -Visad lyhördhet och respekt -Pedagogisk färdighet och förmåga Faktor 3 - Samverka med olika instanser inom vård och omsorg -Utifrån ett konkret exempel beskriva och reflektera över samverkan med andra enheter Faktor 14 - Samarbeta -Förmåga att samverka med andra professioner? - Värdera, planera, genomföra och utvärdera åtgärder för att främja hälsa och förebygga ohälsa ur ett köns- och kulturellt perspektiv - Föreslå omvårdnads- och medicinska interventioner vid telefonrådgivning och mottagningsbesök inom primärvården Faktor 6, 7, 8, 9 Omvårdnadsprocessen Faktor 6-9 -Självständigt utifrån ett komplext patientfall via telefon/på mottagning beskriva och motivera behov, beskriva planering och prioritering av åtgärder, samt utförande och uppföljningen -Anknytning till teoretisk kunskap. Faktor 11 - Medverka vid och genomföra undersökningar och behandlingar Faktor 11, 7 och 8 -Ett konkret exempel från VFU Exempel från -Vaccinering -Ett telefonsamtal -Mottagningsbesök Faktor 7 – Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder (även medicinska åtgärder) Faktor 8 - Utföra omvårdnadsåtgärder (även medicinska åtgärder) -Beskriva förskrivningsprocessen diagnostisering, åtgärd, uppföljning utifrån en situation under VFU 17 - Dokumentera vård och omvårdnad - Tillämpa relevanta lagar och författningar - Kritiskt granska och värdera forskningsresultat Faktor 10 – Rapportera, dokumentera och för journal Faktor 16 -Säkerhetsmedvetande -Beskriv där du jämförde forskningsresultat med kliniskt utförande Faktor 18 – Etisk medvetenhet Faktor 18 – Ge exempel på hur självbestämmande och respekt för patienten beaktats utifrån en specifik vårdsituation -stå upp för grundläggande ideer med utgång från aktuell vårdsituation -försvara utsatta patienter med etiska argument Faktor 19 – Självkännedom Faktor 19 – Egna styrkor och begränsningar? Faktor 20 - Noggrannhet, pålitlighet och omdöme -Något som behöver utvecklas i den professionella yrkesrollen? Ytterligare kunskap? empatisk förmåga utveckla sin kompetens - Genomsyrar alla målen -Exempel från VFU där du anknyter till tillämpning av gällande lagar och författningar inom hälso- och sjukvården Faktor 17 - Vetenskaplig medvetenhet - Visa självkännedom och - Identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna Beskriv en situation från VFU och integrera gällande lagar och föreskrifter Faktor 21 - Självständighet 18 Bilaga 2 Checklista O7054H, Omvårdnad, Vuxna och äldres hälsa och ohälsa I, VFU Namn:___________________________________________________________ Aktivitet Deltagit Utfört under handledning Utfört självständigt Teoretisk förankring Övrigt Telefonrådgivning Informationsöverföring till annan vårdgivare Förskrivning av läkemedel Vaccinationer Hälsosamtal Läkemedelsgenomgång 19 Bilaga 3 Kriterier för bedömning av skriftlig individuell tentamen och seminarium i Kursen Omvårdnad, vuxna och äldres hälsa och ohälsa, I, VFU O7054H Kriterier Uppfyller i ringa utsträckning Uppfyller i god utsträckning Uppfyller i stor utsträckning 1. Alla delar i rapporten är bearbetade 2. Att rapporten har en logisk struktur, har en inre konsistens och korrekt språkbruk och referensteknik 3. Beskrivning av vad som framkom under fokusgrupp diskussionen 4. En teoretisk anknytning ska finnas, dvs att kurslitteratur och tidigare kunskaper såsom kommunikation, vårdpedagogiskt förhållningssätt, folkhälsa är integrerat på ett relevant sätt i rapportens sammanhang 5. En kritisk granskning av egna sökta artiklar ska framgå i rapporten 6. Bearbetad kritisk reflektion 7. Gällande seminariumtelefonrådgivning: -väl genomfört opponentskap/respondentskap 8. Aktivt deltagande i seminariet telefonrådgivning vilket innebär att studenterna har relevanta frågeställningar till andra de andra studenterna seminariet Godkänd kräver att samtliga kriterier är uppfyllda i ’God utsträckning’ Väl godkänd kräver att kriterierna 1, 2, 4, 5 är uppfyllda i ’Stor utsträckning’ 20 21
© Copyright 2024