1. No category

Motion 1: Lägg ner Klick!
Bakgrund:
Den grundläggande idén med ett intranät som nyhetskanal exklusiv för
medlemmar är bra. Och det produceras en del bra journalistiskt innehåll
exklusivt för intranätet som skulle förtjäna mycket större spridning bland
medlemmarna. Klick och RFSU:s webb överlag har dock stora brister, bland
annat är gränssnittet inte särskilt användarvänligt och det finns stora
säkerhetsbrister. Därför är det väldigt få medlemmar som aktivt använda Klick,
trots att förbundskansliet har gjort stora ansträngningar för att ändra på det.
Ibland verkar det som att förbundets främsta mål med internkommunikationen
är att få upp antalet inloggningar på Klick.
Det är dags att erkänna att Klick inte är någon framgångshistoria. RFSU behöver
en bättre plattform för intern informationsspridning, erfarenhetsutbyte mellan
olika delar av organisationer och sexualpolitiska diskussioner. Vi behöver hitta
nya sätt får att åstadkomma en fungerande internkommunikation – utan Klick.
Jag yrkar:
att RFSU Stockholm motionerar nedanstående förslag till kongressen 2017 i
sin helhet.
Kongressen föreslås besluta:
att lägga ner intranätet Klick;
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn hur
internkommunikationen kan utvecklas;
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn hur rfsu.se kan
utvecklas.
Niklas Hill
1
Motionssvar 1 från RFSU Stockholms styrelse
Styrelsen välkomnar motionärens engagemang kring förbättrad intern
kommunikation. Styrelsen instämmer med att kanalen klick inte fungerar
optimalt och välkomnar motionärens önskan av förbättrad intern och
medlemskommunikation.
Förbundskansliet har fått i uppdrag av förbundsstyrelsen att ta fram förslag till
en ökad medlemskommunikation där det görs en kartläggning av nuvarande
kommunikation, en utvärdering av vad som fungerar och vad som behöver göras
bättre och en plan för förbättringar. Vissa interna pilotsatsningar med andra
forum har påbörjats och ska utvärderas för att se om de bättre är anpassade för
kommunikation internt i föreningen. Då förbundskansliet redan har i uppdrag att
utvärdera internkommunikationen och är mitt i en sådan process anser vi
motionen besvarad.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta
att motionen anses som besvarad.
2
Motion 2: Procedur vid uteslutning
Bakgrund:
Enligt RFSUs stadgar har förbundsstyrelsen rätt att utesluta “Enskild medlem,
lokal RFSU-förening eller medlemsorganisation som bryter mot förbundets
stadgar eller motverkar förbundets syfte”. Uteslutning kan överklagas till
kongressen.
Uteslutning är en mycket allvarlig åtgärd. Vi föreslår med denna motion att
kongressen ställer sig bakom en enkel och tydlig procedur i uteslutningsärenden
för att på så sätt skapa en trygghet bland medlemmarna och undvika att rädsla
för uteslutning hämmar en aktiv debatt och diskussion i RFSU. Det är av största
vikt att personer eller organisationer inte skall kunna uteslutas ur RFSU på
otydliga eller hemliga grunder.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi:
att det vid fråga om uteslutning skall upprättas ett beslutsunderlag för att
dokumentera det stadgebrott eller den handling som motverkar förbundets syfte.
Detta beslutunderlag skall ligga till grund för förbundsstyrelsens beslut. Innan
förbundsstyrelsen kan besluta om uteslutning skall den person eller organisation
som är föremål för beslutet ha fått ta del av beslutsunderlaget och haft två
veckor på sig att inkomma med ett skriftligt yttrande. Ingen ytterligare
information utöver detta beslutsunderlag och detta yttrande får ligga till grund
för förbundsstyrelsens beslut.
att förbundsstyrelsen, i det fall den beslutar att utesluta en person eller
organisation, utan dröjsmål skall offentliggöra detta och samtidigt offentliggöra
beslutsunderlag samt, om den uteslutna personen eller organisationen så önskar,
det yttrande som den uteslutne lämnat innan beslut.
Wiktor Södersten, RFSU Stockholm
Amanda Thieme, RFSU Stockholm
Gustav Nilsonne, RFSU Stockholm
3
Motionssvar 2 från RFSU Stockholms styrelse
Styrelsen välkomnar förslaget att om en tydlig procedur för uteslutningsärenden
och tror att det kan bidra till att undvika misstankar om att uteslutning kan ske
på otydliga eller hemliga grunder. Däremot kan det finnas anledning att inte
offentliggöra beslutsunderlagen eftersom det kan innehålla uppgifter som är
känsliga för den uteslutna medlemmen, röra personalärenden eller annan
information om inblandade som inte bör bli offentliga.
Styrelsen föreslår årsmötet:
att bifalla att-sats 1 och avslå att-sats 2.
4
Motion 3: Angående medlemmars ansvar, principer vid
uteslutning av medlem samt utlysning av årsmöte i
lokalförening
Bakgrund: RFSU:s förbundsstyrelse har föreslagit ändringar i Förbundets stadga
för att klargöra vissa bestämmelser angående uteslutning av medlemmar. Vi är
glada att förbundsstyrelsen har lyft den principiella frågan hur vårt förbund skall
se på uteslutningar. Under innevarande mandatperiod har uteslutningar
förekommit, vilket har vållat kontrovers och debatt. Vi menar att uteslutning
måste användas mycket sparsamt och med största transparens. Det får inte
misstänkas att uteslutning används som ett medel för att kringgå den
interndemokratiska processen.
I denna motion föreslår vi att stadgan inte ändras avseende uteslutningar av
medlem och relaterade frågor. Vi föreslår också att kongressen gör ett uttalande
angående principer för uteslutning. Anledningen till att man behöver vara
synnerligen återhållsam med uteslutning av förtroendevalda är att de svarar i
första hand inför den församling som utsett dem. När det gäller förtroendevalda i
lokalföreningar är det lokalföreningens årsmöte. När det gäller förtroendevalda
på förbundsnivå är det kongressen. Normalt behövs därför ett extra årsmöte
eller kongress för att avsätta en förtroendevald person. En för vidlyftig
användning av uteslutningsparagrafen underminerar organisationens
interndemokratiska ordning.
I det följande kommer vi att i tur och ordning behandla de ändringsförslag som
relaterar till medlemmars ansvar, till uteslutning och till extra årsmöte i
lokalförening på kallelse av förbundsstyrelsen:
●
Ansvar att följa idéprogrammet. Förbundsstyrelsen föreslår att
Förbundet och lokalföreningarna åläggs att följa idéprogrammet samt att
individuellt medlemskap skall betraktas som ett ställningstagande för
idéprogrammet. Idéprogrammet skall emellertid vägleda RFSU:s gemensamma
politiska arbete, och behöver därför kunna innehålla djärva och framåtsyftande
politiska ställningstaganden. Förbundsstyrelsens förslag innebär att
idéprogrammet skulle reduceras till en minsta gemensamma nämnare som alla
5
medlemmar och medlemsorganisationer kan stå bakom. RFSU behöver i stället
vara en bred och stark politisk aktör som kan härbärgera olika åsiktsinriktningar.
Det är inte önskvärt att endast den som håller med om precis allt i
idéprogrammet kan vara medlem. Tvärtom är det önskvärt att även personer
som önskar förändra idéprogrammet kan välja RFSU som arena för
sexualpolitiskt engagemang.
●
Regler för uteslutning av medlem. Förbundsstyrelsen föreslår att
en svartlista skall upprättas för uteslutna medlemmar, och att endast kongressen
på förbundsstyrelsens förslag skall kunna avföra namn från denna lista. Det är
inte klart vad som motiverar detta förslag. Normalt är att en utesluten medlem
kan tillåtas att åter gå med om orsaken till uteslutningen ej längre är aktuell. Vi
ser ingen anledning att inte låta beslutanderätten i denna fråga kvarligga hos
förbundsstyrelsen.
●
Utlysning av årsmöte i lokalförening. Förbundsstyrelsen föreslår
att den själv skall fastställa dagordning när den utlyser extra årsmöte i en
lokalförening. Detta är orimligt då dagordningen normalt följer av
lokalföreningens stadgar, och givetvis måste fastställas av årsmötet självt och
inte av någon annan på förhand. Annars får årsmötet inte självt bestämma vad
det vill diskutera. Vidare föreslås att “Närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i
enlighet med lokal stadgeskrivning gällande ordinarie årsmöte, samt för
förbundsstyrelsen och de som förbundsstyrelsen utser”. Detta är ett slarvigt
berett förslag vars dåliga grammatik försvårar tolkning. Ett bättre berett förslag
är nödvändigt för att denna ändring skall komma i fråga.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi:
att de av förbundsstyrelsen föreslagna stadgeändringarna i paragraferna 2, 3, 4
och 5 avslås, utom den föreslagna ändringen i paragraf 2 att byta namn från
RFSU- till aktivitetsgrupper.
att kongressen antar följande uttalande:
Angående uteslutning
Uteslutning kan enligt stadgan ske då en medlem bryter mot
förbundets stadgar eller motverkar förbundets syfte. Detta uttalande
6
syftar till att förtydliga innebörden i att motverka förbundets syfte.
Normalt sett omfattar denna formulering de två möjligheterna 1) att
medlem samtidigt är medlem i en annan organisation som motverkar
förbundets syfte och 2) att medlem på ett kriminellt sätt missbrukar
sitt förtroendeuppdrag. Exempel på en organisation som motverkar
förbundets syfte kan vara en organisation som arbetar för inskränkt
aborträtt. Uteslutning på grund av medlemskap i visst politiskt parti
eller trossamfund bör normalt inte förekomma. Exempel på missbruk
av förtroendeuppdrag kan vara att förskingra pengar från en
lokalförening. Att företräda en viss politisk linje inom förbundet är
inte skäl för uteslutning. Uteslutning bör användas ytterst restriktivt,
särskilt när det gäller medlemmar som är valda till
förtroendeuppdrag.
Wiktor Södersten, RFSU Stockholm
Amanda Thieme, RFSU Stockholm
Gustav Nilsonne, RFSU Stockholm
7
Motionssvar 3 från RFSU Stockholms styrelse
Motionen tar upp flera viktiga invändningar mot förbundsstyrelsens förslag. Vad
gäller förslaget att förbundet och lokalföreningarna åläggs att följa
idéprogrammet, instämmer vi i motionärernas invändning att RFSU ska vara en
bred och stark politisk aktör som kan härbärgera olika åsiktsriktningar. Det är
också otydligt vad som krävs för att lokalföreningarnas verksamhet ska betraktas
“följa” idéprogrammet.
Vi ser, liksom motionärerna, inte någon anledning att beslutsrätten om svartlista
ska flyttas från förbundsstyrelsen till kongressen. Vidare håller vi med
motionärerna om att lokalföreningarnas dagordning ska fastställas av respektive
årsmöten. Vi ser dock ingen anledning att avslå ändringsförslaget i paragraf 5,
vilket vi inte heller anses motiveras i motionen.
Motionärerna föreslår att kongressen gör ett uttalande om hur föreningen ska
tolka innebörden i att motverka föreningens syfte vilket styrelsen håller med om
vore bra i denna viktiga fråga.
Styrelsen föreslår årsmötet:
att bifalla att-sats 1, utom gällande paragraf 5, och bifall på att-sats 2.
8
Motion 4: Sexualupplysning istället för sexuell upplysning
Bakgrund:
RFSU startades 1933 som Riksförbundet för sexuell upplysning och har haft det
namnet allt sedan dess. Ett 84 år gammalt namn ska inte bytas ut inte
lättvindigt, särskilt med tanke på hur välkänt förkortningen RFSU är. Det finns
dock tunga skäl för en namnändring.
Sexuell upplysning låter som att det frågan om upplysning som är sexuell –
vilket inte går inte ihop med RFSU:s princip att sexualupplysning ska vara
personlig, men inte privat. RFSU använder aldrig termen sexuell upplysning.
Varför alltså ha ett ord i vårt namn som vi inte skulle använda annars?
Förslaget är därför att ändra namnet till Riksförbundet för sexualupplysning
(RFSU).
I och med att förkortningen förblir detsamma behöver varken logotypen eller den
grafiska profilen i övrigt ändras. Inget profilmaterial behöver kastas, inga skyltar
behöver bytas. Den välkända förkortningen förblir densamma, så vi kommer inte
tappa i kännedom.
Med ett moderniserat namn går det även att skriva ut hela namnet oftare och då
minskar förväxlingsrisken med RFSL och RFSL Ungdom.
Jag yrkar:
att RFSU Stockholm motionerar nedanstående förslag till kongressen 2017 i sin
helhet.
Kongressen föreslås besluta:
att ändra förbundets namn till Riksförbundet för sexualupplysning (RFSU);
att konsekvensändra stadgarna och andra relevanta dokument;
att ge lokalföreningarna i uppdrag att konsekvensändra sina stadgar.
Niklas Hill
9
Motionssvar 4 från RFSU Stockholms styrelse
RFSU Stockholms styrelse blev mycket glada över denna motion då vi haft en
workshop kring denna frågeställning. I anslutning till ett styrelsemöte hade Kalle
Norwald och Håkan Nevall, styrelseledamöter en dragning för resten av styrelsen
om vårt namn och utan att komma fram till något konkret insåg vi att namnet
inte helt speglar organisationens verksamhet.
Styrelsen föreslår årsmötet:
att bifalla motionen.
10
Motion 5: Starta en RFSU-folkhögskola!
Bakgrund:
Folkhögskolan är en egen utbildningsform för vuxna i det svenska
utbildningssystemet. Folkhögskolans utbildningsform karaktäriseras av ett
självförvaltningssystem utan vinstuttag. Frivillighet, demokrati, deltagarstyrning,
mångfald och flexibilitet är andra kännetecken. De flesta folkhögskolor i Sverige
drivs av ideella organisationer. RFSU är en av Sveriges främsta folkbildare, men
har i nuläget ingen egen folkhögskola. Det bör vi ändra på!
En folkhögskola kan fungera som arena för att utveckla pedagogiska metoder.
Precis som RFSU-kliniken fungerar som en professionell kunskapsbas i kliniska
frågor kan folkhögskolan fungerar som professionell kunskapsbas i pedagogiska
frågor. Den kan ge impulser till nya frågeställningar för RFSU:s sexualupplysning.
I samverkan med kliniken, förbundskansliet och lokalföreningar kan det uppstå
stora synergieffekter. På så sätt kan en ny RFSU-folkhögskola stärka RFSU:s roll
som främsta svenska expertorganisation för SRHR-frågor ytterligare.
Samtidigt kan en egen folkhögskola utveckla RFSU som medlemsorganisation.
Inom det svenska civilsamhället har folkhögskolor länge spelat en central roll för
idéutveckling och medlemsskolning. En central uppgift för folkhögskolans är att
ge deltagarna möjlighet att utvecklas så att de kan stärka och utveckla
demokratin. Den bildningstradition som formats inom folkhögskolan, med
gruppens samlade kompetens och erfarenhet som utgångspunkt för lärandet, är
en viktig grundbult i arbetet med att forma demokratiska medborgare.
Demokratin måste hela tiden vinnas och åskådliggöras. Den kan bara existera
om människor är med och skapar den i ansvarstagande, samtal och kollektiv
gemenskap. Ledstjärnan i all folkbildning är en tro på människans förmåga att
utvecklas i solidaritet och jämlikhet med andra.
Folkhögskolor är statligt finansierade, samtidigt som huvudmannen har möjlighet
att ta fram utbildningar helt efter eget behov. RFSU-folkhögskolan blir alltså ett
redskap för förbundets kompetensförsörjning. Folkhögskolekurser är CSNberättigade, det ger medlemmar möjlighet att läsa kurser på heltid och fördjupa
sig i våra frågor på ett helt annat sätt än vad som är möjligt genom helgkurser.
Tänkbara utbildningar är utöver allmän linje kurser om sexualupplysning,
sexualpolitik, globala SRHR-frågor och föreningsutveckling/civilsamhällskunskap.
11
Det finns en stor kompetens inom dessa frågor i förbundet och många RFSU:are
skulle kunna bli bra lärare. Tack vare RFSU:s omfattande internationella nätverk
är också resande kurser i samverkan med våra partnerorganisationer tänkbara.
Det är inte lätt att starta en ny folkhögskola i Sverige idag, men det ska inte
hindra oss från att göra en utredning. Vad den än kommer fram till ger den ett
bra tillfälle att kartlägga hela organisationens kompetensutvecklingsbehov.
Jag yrkar:
att RFSU Stockholm motionerar nedanstående förslag till kongressen 2017 i sin
helhet.
Kongressen föreslås besluta:
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag utreda möjligheten att starta en folkhögskola
i RFSU:s regi
att ge förbundsstyrelsen mandat att påbörja processen att starta upp en
folkhögskola om FS bedömer det som rimligt.
att förbundsstyrelsen ska redovisa utredningens resultat för nästa kongress.
Niklas Hill
12
Motionssvar 5 från RFSU Stockholms styrelse
Styrelsen ser väldigt positivt på motionärens engagemang att bredda
sexualupplysningen på fler fronter i samhället och ser det som ett innovativt
spännande förslag. Dock anser inte styrelsen att RFSU:s fokus bör ligga vid att
starta en folkhögskola. Det kräver stora ekonomiska resurser för att göra en
noggrann utredning på efterfrågan av just en folkhögskola, men även
uppsättningen av en utbildningsplan är tidskrävande. Styrelsen föreslår därför att
avslå motionen i sin helhet.
Styrelsen anser att förbundsstyrelsen väl kan utreda möjligheten att starta en
folkhögskola i RFSU:s regi och uppmanar därför motionären att själv skicka
denna motion till kongressen om hen så vill. Om motionären avser att göra så vill
styrelsen skicka med beaktandet av arbetskraft och den ekonomiska bördan som
krävs för att uppfylla denna motion.
Styrelsen föreslår årsmötet besluta:
att avslå motionen i sin helhet
13