Vi är inte ute efter att få vänner, utan att göra skillnad.”

SO S
En tidning från SOS Alarm··· Nr 3 2013
SKOLBRÄNDER, sidan 17
”Skolorna kanske
avstår från att rapportera bränder
eftersom det inte
skulle se bra ut.”
Magnus Brodén, brandmästare vid
räddningstjänsten i Motala-Vadstena
Så larmar du
nyckelpersoner
Flyt
i trafiken
med SOS Alarm
Inga gränser
för larm i Norden
Björn Eriksson:
Låt vakterna
göra polisens
jobb
”Vi är inte
ute efter att
få vänner,
utan att göra
skillnad.”
Magnus Lindgren, Tryggare Sverige
SO S
Innehåll nr 3 2013
Tidningen SOS ges ut av
SOS Alarm Sverige AB,
fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare:
Johan Hedensiö
Redaktör:
Jenny Friberg
Adress:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
Besöksadress:
Rådmansgatan 40
Telefon: 08-407 30 00
www.sosalarm.se
Söker du kontakt med en
lokal SOS-central finner
­du den under
www.sosalarm.se/kontakt
För frågor om prenumeration, material till tidningen
och annonsering kontakta
tidningensos@sosalarm.se
Redaktionell
produktion: Appelberg
04 Signaler
Nyheter, statistik och röster
från SOS Alarms horisont
07 Alarm!
Låt ordningsvakterna
ta över polisens jobb
08 Fokus
Utryckning över
de nordiska gränserna
12 Insats
Omöjligt att få överblick
över Tranarpsolyckan
14 Profilen
Magnus Lindgren vill
se ett tryggare Sverige
17 Effekt
Motala har hittat modellen
mot skolbränder
22 Utveckling
Händelseinformation ger
kortare bilköer
24 Effekt
Regionen är navet när
SOS-centralerna blir färre
27 Fråga SOS Alarm
Om larm på internet, hemliga
­telefonnummer och personlarm
28 Årtalet: 1956
Kalla på hjälp från ett brandskåp
2o Utveckling
Snabbare inlarmning med
SOS Alarms tjänster
Tryck: Edita 2013
Omslagsfoto:
Louise Billgert
Nästa nummer av SOS
kommer ut i december
2013.
Citera oss gärna, men
ange alltid källan.
SOS Alarm fyller en unik
samhällsfunktion som
­dygnet runt larmar ut
hjälpresurser vid olyckor och
samhällskriser. På uppdrag
av svenska staten ansvarar
SOS Alarm för nödnumret
112, informationsnumret
113 13 och har även en cent­
ral roll i samhällets kris­
beredskap. Verksamheten
innefattar även säkerhetoch jourtjänster. SOS Alarm
ägs till 50 procent av svens­
ka staten samt 50 procent
av Sveriges Kommuner och
Landsting.
2 SOS
Kartans gränsdragningar saknar betydelse
vid livshotande situationer. Ambulansen
eller helikoptern som är närmast ska rycka
ut, om det så är till Norge eller Finland.
Larm över gränsen, sidan 8
foto: Tobias ohls
foto: Jens Persson
Intro
foto: johnér/Roger Borgelid
”En fantastisk sommar betyder
extra hårt arbete”
Sommarvädret i Sverige har varit det
bästa på väldigt länge. Sol och värme har präglat hela landet och svenskarna har varit mycket
i rörelse. Men för många innebär en sådan
här fantastisk sommar dock extra hårt arbete.
Räddningstjänsten har kämpat med gräs- och
skogsbränder, framför allt i södra Sverige. Sjöräddningen har bidragit till ett tryggare vatten i
Sveriges skärgårdar.
Höstens första SOS bjuder på många spännande artiklar, bland annat om samverkan över
landsgränserna, något som intensifieras under
sommarhalvåret. Vidare kan du läsa om ett
spännande projekt i Motala för en säkrare skola
och om profilen Magnus Lindgren, general­
sekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige som vill
göra skillnad för de brottsdrabbade i samhället.
I förra numret berättade vi om alarmeringstjänstutredningen som lades fram i april. SOS
Alarm har nu lämnat svar på remissförfrågan.
Läs mer om denna på sid 5.
Johan Hedensiö
vd SOS Alarm
3
frågor till ...
... Thomas Åslin, räddningstjänsten i ­Medelpad
som har utbildat privatpersoner till ”livräddare” i
fem avlägsna bygder.
Du kallar de utbildade personerna
för ”förstärkta medmänniskor”. Vad
har de för uppdrag?
− Personerna som vi har utbildat
på fem orter i Medelpad har samma
”uppdrag” som vilken medmänniska som helst när det händer
en olycka eller någon drabbats av
ett hjärtstopp. Skillnaden är att
dessa personer har fått en enklare
utbildning i att kunna agera vid
hjärtstopp, brand, trafikolycka och
drunkningstillbud. De väljer själva
om de har möjlighet att hjälpa till,
det finns inga skyldigheter att agera, men man har en möjlighet.
Hur kommer larmningen till livräddarna att gå till?
− Via sms-utskick. Till att börja
med så blir det ett utskick till hela
gruppen i den aktuella orten vid en
händelse, i framtiden kommer vi
förmodligen att använda samma
teknik som använts i Stockholm vid
förmodat hjärtstopp. Registrerade
personer som finns i det område där
olyckan inträffat får då sms-larm och
har möjlighet att bege sig till platsen,
de som är utanför får inget sms.
Du planerar att utvidga projektet
till alla frivilliga. Hur har mottagandet från allmänheten varit?
− Vi har planer på att försöka få
all kommunanställd personal att
genomgå utbildning för att kunna
agera, framför allt personal som
rör sig mycket inom våra kommuner, till exempel personal inom
hemtjänsten. I övrigt har allmänheten varit jättepositiv till projektet.
Många ringer och visar intresse för
att anmäla sig.
Läs mer på www.raddning.info
Text: Eriq Agélii
SOS 3
signaler
Filmer lär ut
första hjälpen på barn
Varje år drabbas omkring 200 barn av plötsligt hjärt­
stopp. Det kan drabba vilket barn som helst och de vanligaste
orsakerna är drunkning eller kvävning. De flesta barn som drab­
bas är i ettårsåldern. Instruktionsfilmer är ett bra sätt att lära sig
hjärt-lungräddning (HLR) och därför har dinsäkerhet.se tillsam­
mans med Svenska rådet för hjärt-lungräddning och Röda korset
tagit fram filmer som visar hur HLR går till. Tekniken skiljer sig åt
beroende på om barnet är under eller över ett år. Film och mer
information om HLR på barn och vuxna:
www.dinsakerhet.se/Vid-olycka/Forsta-hjalpen/
Färre brott
framför kameran
Polisen är i huvudsak nöjd med den kamera­
övervakning som på försök pågått sedan sommaren
2012 på Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm.
Dock behöver tekniken och informationen förbättras.
Det skriver Brottsförebyggande rådet i en rapport.
Flera bråk och försök till misshandel har kunnat
förhindras tack vare att kameraoperatören har kunnat
larma i tid.
illustratör: cecilia pettersson
”Vi är svaga på att ta hand om
frivilliga resurser vid kriser”
Svante Werger, MSB vid SOS Alarms seminarium i Almedalen
om svensk krisberedskap.
Missa inte…
Hjälp i telefonen
Rädda hjärtat-appen
visar hur hjärt-lungräddning går
till och visar också var närmsta
hjärtstartare finns och hur dessa
fungerar. Instruktioner med ljud
gör att du har händerna fria för
hjärt-lungräddning. Finns på App
Store och Google play.
4 SOS
… Sectech, den säkerhetstekniska mässan
22 oktober på Stockholmsmässan. sectech.se
… Internet och säkerhet, svensk-norsk konferens,
24−25 oktober, på Congress Culture Centre, Karlstad.
Hur möter de svenska och norska försvaren hoten i
cybervärlden? Hur arbetar IT-företag, myndigheter och
forskare med säkerhet i allmänhet och IT-säkerhet i
synnerhet? compare.se
… Mötesplats samhällssäkerhet, 13−14 november,
på Kistamässan, Stockholm. Seminarier om bland annat
”Vad kan myndigheter göra med webbinformation?”,
”Stormen Sandy”, ”Kommuners säkerhetsarbete” och
”Informationsnumret 11313”. samhallssakerhet.se
Tryggare med effektiva
räddningsinsatser
Ett nytt projekt initierat av MSB är tänkt
att leda till effektivare räddningsinsatser, vilket i
sin tur ska stärka tryggheten och öka samhälls­
skyddet. Många representanter från kommunal
räddningstjänst kommer att delta i arbetet. Pro­
jektet pågår fram till januari 2015 och fokuserar på
fyra områden:
• Regelbunden kvalitetssäkring av räddnings­
ledare, insatsledare och styrkeledare.
• Verktyg för att bedöma både individuella för­
mågor att utföra insatser och den totala kapacite­
ten i en räddningstjänstorganisation.
• Koncept för fortbildning som är både teoretisk
och praktiskt inriktad och som kan anpassas efter
behov.
• En metod för erfarenhetsåterföring, vilket
innebär att man på ett systematiskt sätt kan följa
upp och lära från tidigare insatser.
Rökning….
… är fortfarande den vanligaste
orsaken bakom dödsbränder, enligt
en undersökning från MSB. Den
visar att rökning kombinerat med
rörelsehandikapp eller ett riskbete­
ende som alkoholdrickande är
farligast.
Sju polisregioner
Från och med 2015 ska dagens 21 polis­
myndigheter samt Rikspolisstyrelsen ombildas till
en sammanhållen myndighet. Den nya polismyn­
digheten delas in i sju regioner med administrativa
centra i huvudorter; region Nord (huvudort Umeå),
Mitt (Uppsala), Stockholm (Stockholm), Bergsla­
gen (Örebro), Väst (Göteborg), Öst (Linköping) och
Syd (Malmö).
Ros och ris
till alarmeringstjänstutredningen
SOS Alarm lämnade i
­ ugusti in sitt remissvar på alarme­
a
ringstjänstutredningen. Utredning­
ens huvudlinje, att det ska finnas ett
samlat ansvar, en aktör, för samhäl­
lets alarmeringstjänster, är positiv,
konstaterar SOS Alarm. Det säker­
ställer en snabb och effektiv larmbe­
handling och underlättar för invå­
narna att med ett samtal få hjälp vid
nödsituationer och större kriser.
− Alarmeringstjänstutredningen
har på ett samlat sätt lyft fram en rad
frågor och skapat ett värdefullt
under­­lag för diskussion. Flera myck­
et betydelsefulla frågor behöver
dock enligt vår mening utredas
­vidare, säger Johan Hedensiö, VD
SOS Alarm.
Huvudpunkterna i SOS Alarms
remissvar:
• SOS Alarm stödjer utredningens
förslag att larmkedjan ska hanteras
av en aktör för att säkerställa säker,
snabb och effektiv larmbehandling i
samverkan med aktörerna.
• SOS Alarm delar inte utredning­
ens förslag om uppdelning i akuta
och icke akuta händelser. Erfarenhe­
ten säger att det inte är möjligt att
förutsäga hur en situation kan ut­
vecklas och vilka resurser som kan
behöva tillföras. Alarmeringstjäns­
ten ska ansvara för den fulla larmbe­
handlingen och utgöra även fortsatt
den första länken i en effektiv vård­
kedja.
• Den svenska förvaltningsmodel­
len utmärks av långtgående regionalt
och lokalt självstyre vilket knappast
är i linje med tanken att samla ett
mycket stort antal operativa ärenden
i en central statlig myndighet.
• Finansieringsmodellen för den
nya funktionen måste vara stabil och
flexibel där finansiering och ansvar
bör följas åt. Mot bakgrund av den
stora otydligheten och osäkerheten i
finansieringen av förslaget avstyrker
SOS Alarm utredningens förslag till
finansiering.
• Förslaget innebär stora föränd­
ringar för SOS Alarms verksamhet.
Enligt SOS Alarm är det inte tillräck­
ligt analyserat hur de kommer att
påverka den drift som måste säker­
ställas parallellt med att den nya
verksamheten byggs upp.
Läs hela remissvaret på sosalarm.se
SKL säger nej till ny myndighet
Sveriges kommuner och
landsting, SKL, vill inte se en ny
alarmeringsmyndighet. SKL äger
hälften av SOS Alarm och är en tung
remissinstans för alarmerings­
tjänstutredningen.
”Förslaget att bilda en ny statlig
alarmeringsmyndighet medför
risker i utlarmningen av ambulans­
sjukvård och kommunal räddnings­
tjänst. Ytterst är det människor i
nödsituationer som kan drabbas”,
skriver SKL i ett yttrande till rege­
ringen.
SKL föreslår att nuvarande
system, med ett bolag som ägs
gemensamt av staten och SKL, ut­
vecklas. Enligt SKL bör SOS Alarm,
utöver att sköta nödnumret 112,
ges ensamrätt när det gäller ut­
larmning av ambulanssjukvård och
kommunal räddningstjänst.
– På så sätt kommer man tillrätta
med den problembild som utred­
ningen identifierat samtidigt som
nuvarande lednings- och verksam­
hetsansvar
bevaras.
Kommu­
ner och
landsting får
fortsatt infly­
tande, vilket
är oerhört
viktigt, säger
­Anders
Knape, vd
för SKL.
SOS 5
signaler
Varning för värmebölja
foto: johnér
Långvarig hög värme kan påverka hälsan, särskilt
bland äldre och sjuka. SMHI införde därför i år en varning för
värmebölja för att ge vårdsektorn, riskgrupper och allmänh­
eten bättre möjlighet att förbereda sig. När prog­noserna
visar temperaturer på 26 grader eller mer i tre på varandra
följande dygn skickas information till ansvariga inom vård
och omsorg via länsstyrelserna. Varningarna utgår ifrån olika
kriterier:
Meddelande om värmebölja: Prognosen visar att
maxtemperaturen ligger på minst 26 grader i tre dagar i följd.
Klass 1-varning för värmebölja: Prognosen visar att
maxtemperaturen ligger på minst 30 grader tre dagar i följd.
90 800…
… så många räddningsinsatser
gjorde de kommunala räddnings­
tjänsterna under 2012, enligt MSB.
Det är en minskning med
2 000 insatser jämfört
med 2011.
Rakel i Norge
I framtiden ska Rakel kunna
användas i även för kriskommunika­
tion i norska Nødnet. Det är målet
med ett nytt samarbete för att säkra
en effektiv och användarvänlig kom­
munikation mellan samhällsviktiga
aktörer i Sverige och Norge.
– Vi tar fram talgrupper för sam­
verkan och metoder och rutiner som
ska säkerställa att kommunikationen
mellan länderna vid en olycka eller
kris blir så effektiv som möjligt, säger
Anita Galin, projektledare i Sverige,
på MSB.
6 SOS
Oskyddade mobiler
Svenskar förvarar och
hämtar känslig information på sina
mobiler i högre utsträckning än öv­
riga européer. Ändå skyddar vi inte
mobilerna. Det konstaterar IT-säker­
hetsföretaget Symantec i en färsk
undersökning.
En av tre svenskar uppger att de
skickar och tar emot arbetsdoku­
ment i sin privata telefon och drygt
en av fem skickar och tar emot sina
olika lösenord.
18 procent använder mobilen för
betalningar eller för näthandel. Trots
att tre av tio svenskar har blivit av
med en mobil enhet genom förlust
eller stöld, låter en av fyra bli att lö­
senkodsskydda sin mobila enhet.
Nya förhandlingar
med Fyrklöverlandstingen
De fyra landstingen i det så kal�­
lade Fyrklöversamarbetet har åter inlett
förhandlingar om ambulansdirigerings­
tjänsten med SOS Alarm.
Fyrklöverlandstingen – landstinget
Sörmland, landstinget Västmanland, lands­
tinget i Uppsala län och region Gotland –
handlar tillsammans upp sin ambulansdiri­
gering. Sedan 2011 har de anlitat företaget
Medhelp som leverantör.
I maj 2013 sa Medhelp upp avtalet och
sedan dess har landstingen övervägt alter­
nativa lösningar.
– Vi är naturligtvis mycket glada att
Fyrklöverlandstingen visar oss förtroende
att arbeta tillsammans igen, säger Johan
Hedensiö, VD för SOS Alarm Sverige AB.
– Det är en bra lösning för alla parter och
framför allt för hjälpsökande som med ett
enda samtal kan nå alla samhällets hjälpre­
surser i en obruten larmkedja.
Målet är att avtal ska tecknas från och
med 15 november 2013.
Alarm!
Säkerhetsbranschen klarar
ordningen på arenorna
Mobila elverk är
farligt gods
Från 1 juli 2013 gäller skärpta
krav för transport av maskiner och ut­
rustning som till exempel mobila elverk.
Generatorer, kompressorer och värme­
system som har en bränsletank på minst
60 liter omfattas numera av reglerna för
transport av farligt gods.
I dag används stora polisresurser
till att bevaka även tämligen lugna
idrottsevenemang. Det är ett slöseri
med skattemedel, polisens tid och
idrottsföreningarnas pengar.
I ”Huliganutredningen” som jag
nyligen avslutade föreslog jag att
idrottsklubbarna själva tar ett större
ansvar för säkerhetsarbetet på normala matcher. Förslaget fick ett
starkt stöd bland klubbarna och
– kanske lite oväntat – djupt in i
många poliskretsar. Den politiska
spelplanen har dock hittills visat sig
svårare att penetrera.
Klubbarna bör på sikt, liksom i
England och Tyskland, vara fullt
kapabla att tillsammans med säkerhetsbranschen garan­tera
”En polis kostar
nästan tre gånger
mer än en utbildad ordningsvakt”
Nya depåer för
skogsbrand
Skogsbrandsdepåer som finns
utplacerade runt om i Sverige håller på att
bytas ut och några placeras om till andra
orter. Resurserna består av slang, motor­
sprutor, motorsågar, handverktyg och för­
varas hos räddningstjänster. Nya platser är
Östersund, Sundsvall och Strängnäs. ­Övriga
platser är Boden, Skellefteå, Dorotea,
­Söderhamn, Ludvika, Bengtsfors, Vetlanda,
Högsby och Ljungby. Dessutom finns två
reservdepåer vid MSB:s förråd i Ljung.
säker­heten för publik och spelare på
de flesta matcher. Publikvärdarnas
och ordningsvakternas kompetens
och befogenheter räcker långt liksom lednings- och teknikkompetens inom säkerhetsindustrin.
Vid så kallade högriskmatcher
och om det ändå skulle spåra ut vid
ett evenemang är det självklart att
polisen helt eller delvis kan behöva
gå in, och då bör arrangören också
få stå för kostnaderna. Nu får de
betala vare sig det uppstår ett polisiärt behov eller inte. De idrottsklubbar som drivs i bolagsform skulle
spara stora pengar på polisfria
arran­gemang, en polis kostar dem
nästan tre gånger mer än en
utbildad ordningsvakt. Och det är
inte självklart att den kostnaden
ens kan motiveras av högre kvalitet
på säker­hetstjänsten. Har man skaffat sig epitetet ideell förening slipper man helt att betala för polisen.
Men den största samhällsvinsten
är ändå att polis och privata aktörer
kan samverka för att renodla polisresurser till annan verksamhet – att
utreda brott.
Idrottsrörelsen har visat sitt
kraftiga stöd och gillande för de här
idéerna men det finns trots allt
många chefer inom polisen som
ifrågasätter att klubbarna och den
privata säkerhetsbranschen kan
hantera ”buset” på matcher. Men
90 procent av matcherna i allsvenskan och elitserien är lugna tillställningar. Det finns ingen anledning
att sätta in polis om det inte finns ett
direkt behov, som på högriskmatcher.
Sverige borde ta efter andra länder och låta polisen fokusera på
polisiärt arbete, det är för dyrt för
samhället att använda polisen för
att stå utanför halvtomma idrotts­
arenor.
Alla skulle vinna på en mer marknadsanpassad lösning − det blir billigare för klubbarna och polisen kan
fokusera där den verkligen behövs.
Och vi kan då också lägga ned fiktionen att det finns skillnader mellan hur ideella föreningar och
Idrotts AB agerar.
björn eriksson
ordförande för
­Säkerhetsbranschen,
tidigare rikspolischef
och landshövding
samt regeringens
utredare kring
idrottsrelaterat våld.
SOS 7
fokus larm över gränsen
Gemensam alarmering i
gränslösa
Norden
När larmet går är landsgränsen inget hinder. Åtminstone
inte på Nordkalotten. Sedan 2012 kan samtalet till 112
betyda att ambulansen lika gärna kommer från Tornio
i Finland som Haparanda i Sverige.
Text: Susanna Lindgren Foto: Folio och Pontus Albertsson
De nordiska grannländerna samar­
betar längs alla svenska gränser. Genom
lokala gränsräddningsråd förekommer olika
former av så kallat vardagssamarbete där
ambulans och räddningskår på båda sidan
gränsen bistår varandra. Längs hela Bohus­
kusten och norrut samarbetar norska och
svenska kommuner och landsting. Det sam­
ma gäller mellan Sverige och Danmark i
Öresundsområdet. I Uppsala län är samar­
betet med Åland väl utvecklat.
8 SOS
Att samarbeta och bistå
varandra över gränserna har alltid
varit naturligt för de nordligaste
regionerna i Sverige, Norge och Finland. Det samarbetsavtal som sedan
1 januari 2012 formellt reglerar och
möjliggör utryckningar över gränserna är en naturlig utveckling, anser
Pontus Albertsson som är projektledare i Norrbottens läns landsting.
− Störst är gränsutbytet mellan
Finland och Sverige, mycket beroende på att det helt enkelt bor fler
människor i Tornedalen än vid
gränsen mot Norge. En av­­­görande
insats gjordes dock under 2013 av en norsk
ambulanshelikopter, säger han.
I slutet april fick en man svåra
brännskador när hans ark, en mobil
fiskehydda, fattade eld under isfiske
på en sjö i närheten av Abisko. På
grund av dåliga väderförhållanden
kunde ambulanshelikoptern i Gällivare inte lyfta och polishelikoptern i Boden, som var alternativ två,
stod på marken för reparationsarbeten. Fjällräddningen kunde
inte heller ställa upp med manskap.
­Istället blev det en ambulanshelikopter från Tromsø som ryckte ut
och förde mannen till det norska
universitetssjukhuset i
Tromsø, som också hade
möjlighet att ge ome-
delbar behandling mot brännskadorna.
− Utan hjälpen från Norge hade
situationen för den här mannen
varit ännu allvarligare, säger Pontus
Albertsson.
Ambulansavtalet har slutits
mellan Norrbottens läns landsting,
Helse Nord RHF i Norge samt sjukvårdsdistrikten Lappland, Västerbotten och Uleåborg i Finland och
löper tills vidare. Syftet är att ”bistå
vid olyckor där befintliga resurser inte räcker till och vid
livshotande sjukdomstillstånd hos en
enskild medborgare
SOS 9
fokus larm över gränsen
där en resurs på andra sidan gränsen har en kortare insatstid”, som
det står i avtalet. I klartext betyder
det att kartans gränsdragning saknar betydelse om situationen är
livshotande och att den enhet som
finns närmast till hands ska rycka
ut. Vanligast är också att de som
behöver akutvård förs till sjukhus
på ambulansens hemmaort. Där får
patienterna vård, oavsett nationalitet tills de klarar en transport till
hemlandet. Kostnaden betalas av
respektive landsting och sjukvårdsdistrikt. Avgifterna, som motsvarar
den faktiska kostnaden, regleras av
avtalet och patienten behöver aldrig
betala något.
De nordiska grannländerna samarbetar längs alla svenska gränser.
Genom lokala gränsräddningsråd
förekommer olika former av så kal�lat vardagssamarbete där ambulans
och räddningskår på båda sidan
gränsen bistår varandra. Längs hela
Bohuskusten och norrut samarbetar norska och svenska kommuner
och landsting. Det samma gäller
mellan Sverige och Danmark i
Öresundsområdet och i Uppsala län
är samarbetet med Åland väl utvecklat.
Under 2012 ryckte norska helikoptrar ut tio gånger vid svenska
larm. Mer än dubbelt så många
gånger korsade de norska helikoptrarna den finska gränsen för att
bistå vid akuta larm. Den norska
insatsen i Abisko är bara ett av flera
exempel på hur lokalt väder hindrat
det egna landets resurser från att
rycka ut. En lika avgörande och
gränsöverskridande insats som den
i Abisko gjordes bland annat i mars
2013 efter en snöskoterolycka i Kari­
gasniemi i finska Lappland när dåligt väder hindrade den finska helikoptern från att lyfta. Den gången
kom hjälpen från Banak i norska
Finnmark.
Vanligast är dock att vägambulanser rycker ut och tätast är den
korsande trafiken alltså kring gränsen mellan Sverige och Finland.
Enligt de uppgifter som kommit in
från larmcentralerna ryckte finska
ambulanser ut i Sverige 154 gånger
under 2012. Svenska ambulanser
ryckte under motsvarande tid ut i
Finland endast 30 gånger. Att utbytet är ojämnt kan enligt Pontus Albertsson bero på att befolkningen
är större på finska sidan och att det
därför också finns fler ambulanser
där. I Haparanda har Sverige en
dygnsambulans och en dagambulans medan det i finska Torneo
finns två ambulanser som är bemannade dygnet runt.
− I gränstrakterna mellan Haparanda och Övertorneå, längs riksväg
99 bor alla så nära gränsen på båda
sidor att det till och med händer att
ett samtal till 112 hamnar på ”fel”
sida gränsen. Då kopplar vi bara
över till varandra, säger Daniel Lundin på SOS Alarm i Luleå som tycker att samarbetet fungerar jättebra.
Om det finns en finsktalande operatör på plats på larmcentralen i
Luleå blir det den operatören som
tar emot en förfrågan från Finland.
Annars sköts kommunikationen på
engelska.
Övning inför en norsk tsunami
Onsdagen den 18 september 2013
rasar 22 miljoner kubikmeter berg­
massa ner i havet öster om Tromsø i
Norge och orsakar en 45 meter hög
tsunami som sveper in över kusten.
Hjälpinsatserna blir omfattande och
deltagarna kommer från både Norge,
Sverige, Finland och Ryssland.
Barents Rescue i Norge 2013 blir
den sjätte gemensamma fältövningen
baserad på realistiska scenarion för de
fyra länderna kring Barents hav.
Sverige var värdland när övningen
organiserades första gången 2001,
sedan dess har värdskapet roterat.
Årets scenario baseras på den
faktiska risk för bergras som finns i
Lyngenområdet där bergsmassan
flyttar mellan fyra och fem centimeter
10 SOS
årligen. Området bevakas kontinuerligt
för att man ska kunna evakuera i tid. I
fältövningen, som pågår mellan 17 och
19 september, deltar svenskar både på
plats och genom samordning på
hemmaplan. De underscenarion som
målas upp i samband med bergraset
och blir del av övningen är evakuering,
en tunnelolycka samt fjällräddning av
ett ungdomsläger.
De svenska deltagarna kommer
från Myndigheten för Samhällsskydd
och beredskap (MSB), Social­
styrelsen, Utrikesdeparte­
mentet, Rikspolisstyrelsen,
Polis­myn­dig­heten,
Räddningstjänsten och
Läns­styrelsen i
Norr­botten,
Polismyn­digheten i Väster­bottens län,
Trafikverket samt SOS Alarm. För
svensk del är ett av huvudmålen att
stärka de gräns­över­skridande
insatserna och främja samarbetet
mellan myndigheter i regionen.
Vid flera tillfällen
har blåljusorga­
nisationerna från
Sverige, Norge och
Finland samövat
för att stärka
de gräns­ö ver­
skridande insat­
serna.
”Det bästa med det här avtalet är att vi verkligen
kan sätta den hjälpsökande i fokus.”
− Jag tycker att även det fungerar
bra. Hittills har vi inga avvikelser
registrerade som beror på språkförbistringar. Om vi exempelvis saknar
en ambulans i Haparanda ringer vi
larmcentralen i Uleåborg för snabb
utalarmering, säger Daniel Lundin.
Enligt larmcentralernas index­
koder är just bröstsmärtor den vanligaste orsaken till en gräns­över­skri­
dande ambulansinsats. Misstänkt
hjärtinfarkt stod för 33 procent av de
finska utryckningarna i Sverige under 2012, följt av andningssvårigheter och medvetslöshet. I alla dessa
fall kan tiden vara avgörande. Snabb
och tydlig kommunikation är A och
O. Det är därför en fördel att ambulanserna både i Sverige och Finland
är utrustade med digitala radiosystem – Rakel respektive Virve − som
underlättar kommunikationen i de
fall två ambulanser behövs.
När en ambulans på plats vid ett
hjärtstillestånd i Haparanda nyligen
behövde assistans fanns den snabbaste hjälpen på finska sidan. Efter
att larmet skickats från SOS Alarm
till motsvarigheten Häke i Finland
kunde ambulanserna kommunicera
sinsemellan om hjälpbehovet och
snabbaste vägen dit vilket sparade
dyrbar tid.
− Det bästa med det här avtalet är
att vi verkligen kan sätta den hjälp-
sökande i fokus. Genom att vi kan
utnyttja alla resurser i området,
svenska, finska eller norska, bidrar
vi alla till att skapa ett tryggare samhälle, säger Daniel Lundin och lägger till att det som är bra förstås kan
bli ännu bättre.
− Det vi som operatörer saknar är
återkopplingen. Vi larmar ut och vet
att ambulansen kommer fram, att
ambulanspersonalen tar över och
ser till att patienten får hjälp, men
vi vill ju gärna få höra att det gått
bra. Vi utvecklas av att få feedback,
av att få veta om vi gjort rätt i vår
bedömning. Det gäller oavsett vilket land utryckningen eller patienten kommer ifrån.
För att finslipa insatserna
genomfördes nyligen en gemensam samverkansövning där ambulanspersonal från Arjeplog och
Saltdal i Norge samverkade med
räddningstjänsten vid en simulerad trafikolycka. Vid en annan
övning i Kirunagruvan deltog ambulanspersonal från Narvik tillsammans med ambulanspersonal
från Kiruna, Vittangi och Jokkmokk.
Tekniken öppnar gränserna
Låt de nordiska grannländernas tek­
niska plattformar för utalarmering
kommunicera med varandra. Önske­
målet har framförts från sambandscent­
ralerna i Norden.
− En gemensam plattform för kom­
munikation skulle underlätta gemen­
samma hjälpinsatser, men än så länge
begränsas ett sådant förslag av respek­
tive länders lagstiftning, säger Gunnar
Bergström, tjänsteägare 112 på SOS
Alarm.
Även om lagstiftningen hindrar fri
kommunikation över gränserna är det
fritt att utbyta idéer. I samband med att
Finland 2015 går från 15 till 6 larmcent­
raler kommer de att byta till en gemen­
sam teknikplattform, enligt svensk
modell. SOS Alarm använder sig av den
tekniska plattformen Zenit.
Finland håller dock på att ta fram ett
eget system med hjälp av finska teknik­
företaget Insta.
− Systemen blir inte identiska, men
Finland får precis som vi ett integrerat,
robust och funktionellt system, säger
Gunnar Bergström.
Han ser fram emot att få se den nya
plattformen på plats eftersom där kan
finnas idéer och utvecklingsmöjligheter som den svenska alarmerings­
verksamheten kan dra nytta av.
Enligt ambulansavtalet ska de nord­
liga grannlänen ”bistå vid olyckor
där befintliga resurser
inte räcker till ...”
SOS 11
insats kommunikation
Tranarpsbron är egentligen två separata
broar. Det var omöjligt för räddnings­
enheterna att ta sig mellan broarna.
Brister i samverkan under
Tranarpsolyckan
Under den stora seriekrocken på Tranarpsbron i januari frångick flera enheter
givna rutiner. I stället för att dela information i Rakel rapporterade de olika
organisationerna internt via mobiltelefon, vilket försenade en gemensam lägesbild. Det konstaterar MSB i en kommande utredning.
Text: Eriq Agélii Foto: Scanpix/ Björn Lindgren och Helsingborgs Brandförsvar
Det rådde dimma och
glashalt väglag vid Tranarp i Nord­
västra Skåne på förmiddagen den 15
januari i år. Tranarpsbron, som går
över Rönne å i Klippans kommun,
är Skånes längsta bro och uppdelad
i två halvkilometer långa separata
broar, en i nordlig riktning och en i
sydlig. På några minuter förvandla­
12 SOS
des broarna till ett fullkomligt kaos
när totalt 78 fordon kolliderade i
båda riktningarna i den största tra­
fikolyckan i svensk historia. En per­
son omkom och många skadades.
Redan vid första larmet insåg
operatörerna på SOS Alarm att det
var en allvarlig situation. Men ingen
kunde till en början uppskatta om­
fattningen av olyckan, inte ens
räddningstjänsten på plats. Last­
bilar körde in i fordonen framför
och blockerade den redan dåliga
sikten.
I en utredning av olyckan har
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap, MSB, tittat på sam­
78 fordon, varav ett stort antal lastbilar,
kolliderade under några timmar. Det var
bara ren tur att inget fordon hade brand­
farligt gods.
verkan inom och mellan blåljus­
organisationerna och SOS Alarm,
olycksplatsens förutsättningar, tek­
niska aspekter i Rakelsystemet
samt de drabbades erfarenheter.
− Kommunikationen under in­
satsen har periodvis inte fungerat.
Det har skett väldigt mycket kom­
munikation på telefon, istället för
på Rakel, från alla parter, ambu­
lans, polis och räddningstjänst,
säger Anna Andersson Carlin,
­regional samordnare för olycks­
undersökning vid räddningstjäns­
ten Syd som ansvarar för olycks­
utredningen åt MSB. Hon menar
att detta ledde till en fördröjning
in­nan polisen och SOS Alarm fick
en lägesbild av olyckan.
− Det är olyckligt. Här bryter man
mot den rutin man har i sambands­
planen. Det är viktigt att första be­
fälet på plats kommer med en läges­
rapport på en gemensam kanal för
att alla ska höra.
Utredarna anser att mobilanvä­
nandet bland annat är en följd av att
räddningstjänsten i mer vardagliga
situationer ofta använder mobilte­
lefon istället för Rakel.
− När man måste kommunicera i
Rakel är det inte inarbetat. Det är
viktigt att vardagsolyckorna hante­
ras i princip på samma sätt som sto­
ra olyckor för att det ska funka.
Carsten Holm, sambandsansvarig
på polisen, anser att en gemensam
lägesbild är helt avgörande och är
kritisk till att det tog en timma att få
en rapport till polisens länskommu­
nikationscentral. Men han full för­
ståelse för att det var en extremt
svår situation på Tranarpsbron.
− Se på bilderna. Gemensam
­lägesbild var inte lätt, det bara
small, pangpangpang, säger han.
– Vi som var på väg, vi ville ha
information. Vi saknade verkligen
en helikopter, en bild som kunde
förmedlats till oss och SOS Alarm.
Men vår helikopter kunde inte lyfta
på grund av vädret.
Det var inte förrän dansk tele­
vision fick upp en helikopter som
svensk räddningspersonal fick en
ordentlig överblick av förödelsen.
Anna Andersson Carlin pekar
även på bristen i en tydlig lednings­
plats och ledningsmöten mellan
polis, räddningstjänst och ambu­
lans på olycksplatsen. Hon menar
att det skulle underlättat för en
­gemensam lägesbild.
Räddningsenheterna tvingades
klättra genom lastbilarnas kapell
och över personbilar för att ta sig
fram. En ambulans blev totalför­
störd under räddningsarbetet och
flera i besättningen skadades allvar­
”Kommunikationen under insatsen har periodvis
inte fungerat.”
Anna Andersson Carlin
Olyckan minut
för minut
2013-01-15
11:02
Första 112-samtalet av flera
om en stor kollision med följdkollisioner och många skadade
på Tranarpsbron. Ett felaktigt
larm om att någon har kört av
bron, ner i ån. Ambulans och
räddningstjänst larmas ut inom
två minuter. Polisen meddelas
direkt efter.
11:14
Första styrka, från räddningstjänsten Åstorp, på plats. Sammanlagt kallas räddningstjänst
från åtta stationer.
11:20
Räddningsledaren rapporterar via mobil till räddningstjänstens ledningscentral samtidigt
som krockarna avlöser varandra
runt honom.
11:23
ligt. En tankbil från räddningstjäns­
ten blev klämd och tre brandmän
skadades.
Diesel rann ut från flera fordon,
men ingen brand uppstod. Det var
självklart en katastrof för många,
men samtidigt ett mindre mirakel
att följderna inte blev ännu värre.
− Det hade varit vansinnigt myck­
et värre om vi hade haft en brand
mitt i det här. Det var ett stort mått
av tur. Det skulle kunnat ha varit
många fler omkomna, säger Anna
Andersson Carlin.
Första ambulans på plats,
men kan inte köra fram till
olyckan på grund av halka och
dimma. Personalen får gå till
olycksplatsen. Strax därefter
kommer polis. Sammanlagt kal�las 14 ambulanser till olyckan,
varav en blir påkörd och obrukbar.
12:45
Polisens ledningscentral och
räddningstjänstens inre ledning
får en klar lägesbild.
15:49
Den akuta räddningsinsatsen
avslutas. En person avlider av
sina skador, cirka 40 skadas.
SOS 13
Personligt
Namn: Magnus
Lindgren
Ålder: 45 år
Gör: Generalsekreterare i stiftelsen Tryggare
Sverige
Familj: Fru och
två barn, 13 och
16 år.
Bor: Centralt i
Stockholm
Fritid: ”Inte blivit
så mycket de
senaste fem
åren, men jag
gillar fotboll, att
spela, träna och
titta på.”
Bästa deckare:
Amerikanska
hårdkokta deckare. ”När jag läser
svenska retar jag
mig bara på allt
som är fel eftersom jag känner
branschen. Undantaget är Leif
GW Persson och
lite skruvade
deckare som Zac
O’Yeah.”
”Forskare och polis i New York nämner
aldrig ordet ’nolltolerans’. Istället talar
de om ’accountability’.” ­Magnus Lindgren
14 SOS
profilen Magnus Lindgren
Tankesmed
för ett tryggare Sverige
I den bästa av världar behövs inte stiftelsen Tryggare
Sverige. Och då kan Magnus Lindgren ägna sig åt annat.
Men det är en bit kvar och han fortsätter därför att skapa debatt och peka på brister i det svenska rättsystemet.
Text: Ewa Thibaud Foto: Louise Billgert
— Vi gör skillnad, säger
Magnus Lindgren om Tryggare Sverige, den stiftelse som han grundade
för fem år sedan och som han kallar
en nagel i ögat på regering och myndigheter.
Han vet vad han pratar om. Doktor i psykologi, kriminolog, före
detta polis, forskare, handläggare
vid Brottsoffermyndigheten, lärare
vid polishögskolan – Magnus Lindgren har 25 års erfarenhet av säkerhetsfrågor. I dag är han generalsekreterare på Tryggare Sverige.
– Strax innan jag började med det
här hade jag ett bekvämt jobb på
polishögskolan. Bra lön, bra jobb,
trevliga kollegor, jag kunde ha slagit
mig till ro. Men nu är jag inte sådan.
Magnus Lindgren tar emot i
Tryggare Sveriges kontor i centrala
Stockholm. Det är kompakt, med
plats för sex medarbetare: en kriminolog, en psykolog, en jurist, en
urbanvetare och flera säkerhetsexperter.
– Vi hyr lokalen billigt av Svenska
Bostäder, som är ett av de företag
som bidrar med pengar till Tryggare Sverige.
Magnus Lindgren är noga med
att poängtera att Tryggare Sverige
På de drabbades sida
Tryggare Sverige är en politiskt
och religiöst oberoende organisation som verkar för brottsdrabbades rättigheter och för
att utveckla det brottsförebyggande arbetet.
Arbetet är inriktat på nya
idéer, nya samverkansformer
och nya lösningar inom trygghetsområdet. Ytterst handlar
det om att minska brottsligheten och säkerställa att alla som
drabbas av brott får hjälp, stöd
och skydd.
Verksamheten har fem delar:
4 Tankesmedja för opinionsbildning
4 Trygghetsakademi för utbildning
4 Nätverk för forskare, studenter och yrkesverksamma för att
utbyta idéer
4 Ombudsman för brottsdrabbade för att tillvarata brotts-
drabbades rättigheter
4 Utvecklingslaboratorium för
att samla in, ta del av och visa
på behovet av modern teknik
inom trygghetsområdet.
Tryggare Sverige finansieras
med bidrag från näringslivet och
enskilda donationer, samt med
inkomstbringande verksamhet,
som utredningsuppdrag.
tryggaresverige.org
är en oberoende organisation som
inte tar emot några statliga pengar.
Tankesmedjan finansieras genom
bidrag från några företag och gen­
om de utredningsuppdrag de gör,
ofta på uppdrag av statliga myndigheter och departement.
Idén till stiftelsen Tryggare Sverige föddes i Uppsala, där Magnus
Lindgren arbetade som enhetschef
vid polisen. Hans uppdrag var bland
annat att undersöka hur man kunde
öka stödet för brottsdrabbade.
– Jag såg att något grundläggande
var fel. Det saknades varken kunskap eller resurser. Ändå fick brottsdrabbade inte alltid hjälp, stöd och
skydd. Det var otydligt vem som
gjorde vad och vilka roller och mandat olika personer och myndigheter
hade. Det fanns inte heller någon
strukturerad kontakt mellan polis
och kommun.
Han bildade en aktionsgrupp
med fem olika expertområden: butiksbrott, bilrelaterad brottslighet,
våld i offentlig miljö, brott i nära
relationer och bostadsinbrott. Den
ledde till ökade kontakter mellan
polis, ideella organisationer, kommun, näringsliv och medborgare.
– Men sedan fick vi en ny polischef, som inte var intresserad av
vårt arbete, så jag och flera i min
personal slutade.
De som utsätts för brott har ofta
svårt att tillvarata sina rättigheter.
Många brott avskrivs utan att utredas i grunden. Det är lite märkligt i
ett land som anses vara en av världens tryggaste rättsstater.
– Vad som saknas är tydlig
SOS 15
”Barn som drabbas får
inte den hjälp de har
rätt till och behöver.”
Magnus
Lindgren
är inte ute
efter att
skaffa
vänner.
Att göra
skillnad är
hans mål.
ledning och styrning, slår Magnus
Lindgren fast.
Han nämner New York, succéexemplet, där den anmälda brottsligheten har minskat med 80 procent under de senaste 20 åren. Det
har skrivits mycket om det, även i
svensk press och förklaringen som
getts har varit ”nolltolerans”. I nästa andetag har myndighetspersoner
och journalister konstaterat att nolltolerans innebär ett hårdare samhälle med hårdare kontroll av medborgarna. Alltså ingenting för
Sverige.
– Det där är intressant. När vi talar
med forskare och polis i New York
nämner de aldrig ordet ”nolltolerans”. Istället talar de om ”accountability”, det vill säga ansvarsutkrävande. Ett nytt ledningssystem
gjorde det möjligt att bättre följa
upp beslut som fattats och kräva
16 SOS
Ett ord
betyder
så mycket
Tryggare Sve­
rige talar inte
om brotts­offer,
utan om brotts­
drabbad. Offer
ger association
till någon hjälp­
lös och passiv.
Men alla kan
drabbas av
brott.
– Man ska inte
stigmatisera
dem som utsätts
för brott, därför
säger vi brotts­
drabbade och
inte brotts­offer,
säger Magnus
Lindgren.
ansvar av dem som utför arbetet.
Sverige kan alltså lära av andra
länder, liksom vi kan dela med oss
av svenska erfarenheter till andra
länder. Därför har Tryggare Sverige
både svensk och internationell
verksamhet. USA, Italien, Holland
och Serbien står på den internationella samarbetslistan.
I Sverige fokuserar Tryggare Sverige på tre områden och har formulerat tre grundläggande krav. Det
första är att alla brott ska utredas.
– Det är egentligen grunden i en
rättsstat och därför är det skrämmande att utvecklingen går åt motsatt håll. Till exempel har polisen
fått utökade möjligheter att själva
skriva av brott.
Det andra är att kommunerna
ska ta större ansvar och inte lämpa
över stöd till brottsdrabbade på
ideella organisationer.
Och det tredje kravet är nolltolerans mot våld i skolan.
– Barn utsätts för brott i skolorna.
Men det kallas sällan brott, utan
mobbning och i många skolor tas
det inte på allvar, ännu mindre
polisanmäls. Barn som drabbas får
inte den hjälp de har rätt till och
behöver.
Kommunerna har det yttersta
an­svaret, men undviker så länge det
går att göra något, enligt Magnus
Lindgren. Och om barn anmäler sin
skola far de ofta illa och misstänkliggörs.
– Man ser mobbning som en konflikt mellan två parter och inte som
ett övergrepp.
Tryggare Sverige formulerar inte
bara frågor och skapar debatt, utan
har också konkreta förslag till lösningar. De handlar om betydelsen
av en kommunalt förankrad polis
och mycket mera.
– Den lokala förankringen är viktig. De flesta brott begås på lokal
nivå.
Magnus Lindgren ser ett problem
med de statliga myndigheterna
BRÅ (Brottsförebyggande rådet)
och Brottsoffermyndigheten, där
han själv har jobbat. Man skulle ju
kunna tycka att det räcker med de
myndigheterna, att Tryggare Sverige egentligen inte behövs.
– De har sina uppgifter och gör
det de är satta att göra, men det
finns ingenting som håller samman
dem. Vi har föreslagit att de slås
ihop till en myndighet.
Under de fem år som Tryggare
Sverige har funnits har organisationen etablerat sig som en ledande
tankesmedja i rättsfrågor. Debatten
har förändrats, i dag diskuteras till
exempel polisens organisation på
ett annat sätt än tidigare. Men att
slå sig in och utmana etablerade
strukturer kräver mycket jobb.
– Vi kallas ibland för dysterkvistar, för ingen är egentligen intresserad av sådant som inte fungerar.
Men vi är inte ute efter att få vänner
utan att göra skillnad.
effekt skolbränder
Moteld
i Motala
Låg tolerans mot nedskräpning, klotter och
skadegörelse. Hög lärar­närvaro och
hundraprocentig rapportering när någon eldar
på en s­ kola. Det är receptet när Motala
kommun motverkar skolbränder.
Text: Johan Granath Foto: Eva Edsjö,
Istockphoto
SOS 17
utveckling Skolbränder
Magnus Brodén,
brandmästare vid
räddningstjänsten i MotalaVadstena, har ett framgångsrikt förebyggande
arbetssätt mot
skolbränder.
I genomsnitt brinner mer
än en skola per dag i Sverige. År
2012 rapporterades 508 bränder på
skolor, varav hälften var anlagda.
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kostar
skolbränderna samhället minst 300
miljoner kronor per år.
Även mindre bränder utan allvarliga konsekvenser skapar problem
med avbrutna lektioner och stor oro
hos elever, skolpersonal och föräldrar.
I Motala arbetar räddningstjänsten sedan omkring tio år förebyggande mot eldning på skolor.
– Vi hade bekymmer med elever,
lika många flickor som pojkar, som
eldade under skoltid och beslutade
oss för att hitta ett eget förebyggande arbetssätt, säger Magnus
Brodén, brandmästare vid räddningstjänsten i Motala-Vadstena.
Utifrån egna och andra räddningstjänsters erfarenheter men
18 SOS
också med utgångspunkt i forskningsrön, fann räddningstjänsten
vissa samband.
– Vi insåg till exempel att eldning
på skolor så gott som alltid föregås
av en slags upptrappning: dåligt
språk, klotter, nedskräpning och
skadegörelse.
Räddningstjänsten kontaktade
kommunens grundskolor i syfte att
presentera sina idéer. Det förebyggande arbetet handlar mycket om att
lärare eller annan skolpersonal finns
där eleverna finns, även under raster. Man låter heller inte saker passera − eldning ska alltid rapporteras.
– Det räcker med att en elev tänder en cigarettändare inom skolans
område. Om skolan vet vem eller
vilka som eldat så ska det också rapporteras. Därefter meddelar man
föräldrar och gör en polisanmälan.
Räddningstjänsten kallar sedan
den eller de som eldat till ett 2,5 timmars besök på brandstationen. Där
får eleven lära sig om riskerna med
att elda, om brandförlopp, samt om
de straff och kostnader som kan
drabba den som döms för anlagd
brand. Är det flera elever som eldat
vid samma tillfälle får de komma en
och en. Besöken sker på skoltid.
– Vi vill betona allvaret och då är
det bättre att de kommer ensamma.
Är de flera finns en risk för att de
ska spela tuffa inför varandra. I början var vi också rädda för att det
skulle bli en merit att ha varit hos
oss, något att skryta med inför kompisarna. Men så har det inte blivit.
Eleverna är ofta tagna av stundens
allvar när de kommer till räddningstjänsten, enligt Magnus Brodén.
– Vi går försiktigt fram och förutom genomgången om risker och
straff låter vi dem prova på att åka
stegbil. Samtidigt är vi noga med att
tala om att brand inte är någon lek.
Efter ett par dagar följer vi upp för
att se hur eleven känner.
Väktare
snabbt på plats
vid brand
Enligt Magnus Brodén minskar brandrisken i skolor där skolpersonalen är nära eleverna även utanför
lektionstid.
I fall där man inte känner till vem
som eldat gör räddningstjänsten
besök på den aktuella skolan för att
visa att man ser allvarligt på eldning.
Arbetssättet är framgångsrikt. I
dag är det färre bränder på skolorna i
Motala. Delvis på grund av det förebyggande arbetet, tror Magnus Brodén, men också på grund av att anlagda bränder har minskat överlag.
— Under de här tio åren har vi haft
ett återfall. Men vi är inte helt förskonade och har 20−25 händelser
som rapporteras av skolorna per år.
Det betyder inte att det brunnit
men att vi kallat eleven till oss eller
varit på skolan och pratat.
Magnus Brodén vill inte säga att
andra kommuner tagit efter Motalas metod. Men han har informerat
flera kommuner om arbetssättet.
Ett bra samarbete och goda kontakter med skolan är avgörande.
Samtidigt är det viktigt att inte mästra skolan, menar han.
– De måste få hitta sitt eget sätt, vi
kan bara peka på vad vi tycker fungerar.
Skolpersonalens attityd och inställning är viktig. Magnus Brodén
berättar om ett skolbesök där räddningstjänsten visades runt av rektor
som beklagade sig över att det låg
skräp i korridoren men inte gjorde
något åt det. Vid ett besök på en
annan skola plockade rektorn upp
skräp flera gånger.
– Det är en stor skillnad i inställning. Vi ser också skillnad på skolor
där man avskaffat lärarnas fikarum
och lärarna istället fikar tillsammans med eleverna i deras uppehållsrum. Det verkar ha god effekt
på arbetsmiljön och innebär i förlängningen antagligen också färre
anlagda bränder.
Det förebyggande arbetet har
dock inte varit helt friktionsfritt. Till
exempel har det fria skolvalet inneburit vissa problem.
– Skolorna konkurrerar ju om
eleverna och vill inte alltid tala om
det som kan framstå som negativt.
Därför kanske man avstår från att
rapportera bränder eftersom det
inte skulle se bra ut. I själva verket
visar det att man vill sopa problemet
under mattan.
Som brandmästare erkänner
Magnus Brodén att han gillar brand­
larm. Men i det förebyggande arbetet handlar allt om att se till att larmet inte går.
– Jag vill inte säga att det är ett
misslyckande om ett larm löser ut
men tanken med vårt arbete är just
att det ska kunna undvikas.
”Eldning
på skolor
föregås så
gott som
alltid av
en slags
upptrappning.” ­
Magnus Brodén
I Botkyrka, Söderköping
och Södertälje samarbetar rädd­
ningstjänsten med väktare för att
snabbare kunna bekämpa bränder.
– Väktare var först på plats vid
mer än hälften av larmen, säger Åsa
Wienholt, doktorand vid Linköpings
universitet, som undersökt hur väk­
tare kan hjälpa räddningstjänsten.
Väktarna har släckutrustning i
sina bilar som tillåter dem att släcka
eller åtminstone hålla elden under
kontroll tills räddningstjänsten
­anländer. De hjälper till exempel
även till med lägesrapporter, öpp­
nar brandbommar och tillhandahål­
ler nycklar.
Undersökningen visar att tids­
vinsten med att använda väktare är
stor och att det är en lönsam affär.
– I Söderköping, där väktaren
dirigeras via SOS Alarm, räknar vi
med att en investerad krona ger åtta
kronor tillbaka.
Positiv trend
Under senare år har antalet
skolbränder i Sverige minskat nå­
got. Från toppåret 2008 då 787
räddningsinsatser gjordes sjönk
antalet till 530 insatser under 2011.
2012 stannade siffran på 508. Insat­
serna handlar om bränder i skol­
byggnad och på skolområde.
Eldning på skolor sker oftast på
toaletter, i papperskorgar, i gardiner
och på löst papper.
Med byggtekniska åtgärder kan
skolbyggnader göras mindre brand­
farliga. Larmanordningar finns i da­g
i en mängd varianter, bland annat så
kallade takfotslarm som gör det
möjligt att upptäcka när någon el­
dar ute mot en vägg. Skolans yttre miljö kan vara in­
bjudande för den som vill elda
ostörd. Därför bör belysning ses
över och buskage och häckar hållas
klippta.
För bandyfrälsta: Magnus Bro­
dén tränar svenska mästarna i ban­
dy, Hammarby IF. Han är tjänstledig
från mitten av september till mitten
av mars från räddningstjänsten för
att vara bandytränare.
SOS 19
utveckling inkallning
Alla
på en gång
Länsstyrelsen i Stockholm får blixtsnabbt tag
på alla berörda myndigheter vid kris. Under
oroligheterna i Husby var telefonkonferenser
med 40 deltagare igång inom tio minuter.
Nu börjar allt fler myndigheter använda
tjänsten SOS Inkallning.
Text: Sara Bergqvist Foto: Scanpix/Alex Ljungdahl
Första gången systemet
SOS Inkallning användes i större
skala var på en stor samövning på
kärnkraftverket i Oskarshamn 2011.
− Det gick enormt snabbt att kalla
in all berörd personal. På fem minuter hade vi fått fart på hela Sverige,
något som normalt hade tagit minst
två timmar om vi hade ringt runt
och sökt alla personligen, säger
­Roger Petersson, regionansvarig för
krisberedskap på SOS Alarm.
I praktiken fungerar det så att
SOS Alarm automatiskt ringer upp
alla personer samtidigt. Alla får
exakt samma meddelande med
inbjudan till telefonkonferens eller
möte på plats och kan via knappsatsen på telefonen direkt ange om de
kan vara med eller inte.
− Det gör att vi snabbt får ett kvitto på att man tagit emot informationen och om man kommer att delta.
Blir det inget svar ringer systemet
omedelbart upp nästa nummer till
den personen eller nästa person på
beredskapslistan utifrån det önskemål som kunden har.
20 SOS
Länsstyrelsen i Stockholm använder systemet sedan i våras och
har redan fått god nytta av det vid
ett bombhot och en storbrand, ett
Nato-möte och under oroligheterna
i Husby i våras.
− Det här är ett jättebra verktyg
för oss, som gör att vi kan lägga tid
på själva händelsen istället för att
försöka få tag på folk, säger Jan
­Eriksson på enheten för samhällsskydd och beredskap vid Läns­
styrelsen i Stockholm.
− När oroligheterna i Husby pågick hade vi möten varje dag och
kunde snabbt få tag på alla när det
hände saker.
Förutom i krissituationer använ­
der länsstyrelsen systemet för regelbundet återkommande samverkansmöten med andra myndigheter
i Stockholms län. I telefonkonferenserna medverkar ofta fler än 30 deltagare. Utöver länsstyrelsen och
kommunerna finns representanter
från bland annat SOS Alarm, försvarsmakten, polisen, landstinget,
”När oroligheterna i Husby
pågick hade vi möten varje
dag och kunde snabbt få tag
på alla när det hände saker.”
Jan Eriksson, Länsstyrelsen i Stockholm
kustbevakningen, räddnings­
tjänsten, Storstockholms lokal­
trafik, Stockholms hamnar och
­Trafikverket.
− Ytterligare en fördel med systemet är att det skapat en bättre
Oroligheterna i Stockholmsförorten Hus­
by i maj 2013 kulminerade när hundra­
tals ungdomar kastade sten mot polis
och räddningstjänsten och satte eld på
bilar. Länsstyrelsen i Stockholm höll flera
konferenser för att samordna myndig­
heternas agerande.
relation mellan de organisationer
som ingår i vår samverkan. Ingen
behöver längre dra sig för att starta en telefonkonferens bara för att
den tar tid, säger Jan Eriksson.
− Den tätare kontakten som blir
resultatet gör att vi lär känna varandra bättre och får förståelse för de
olika organisationernas ansvar, vilket gör att vi kan lösa våra uppgifter
på ett bättre sätt. De täta kontakterna skapar också förtroende och
tillit mellan aktörerna.
Allt fler myndigheter, landsting och kommuner börjar nu
få upp ögonen för hur effektivt
inkallningssystemet är när det gäller att enkelt kalla in personal på
mycket kort tid.
− Det kan användas på väldigt
många sätt, säger Roger Petersson.
− I Kiruna använder räddningstjänsten det för att kalla in frivillig
personal från sina brandvärn. En
skola kan använda systemet för att
nå ut till personal och föräldrar om
en brand eller något annat inträffar.
Och ett företag som arbetar med
sprängning kan använda systemet
för att gå ut med information till
boende i ett område där de ska
spränga. Det är bara fantasin som
sätter gränserna.
Kalla hur många du vill
SOS Inkallning är SOS Alarms system för
inkallning, som gör att man kan kontakta ett
obegränsat antal personer på extremt kort
tid. Mottagarna rings upp och delges ett förinspelat meddelande, vilket innebär att alla
får exakt samma information. Via knappval
svarar mottagaren på om hon eller han kan
vara med på mötet eller telefonkonferensen.
Därmed får sändaren direkt ett kvitto på att
meddelandet är mottaget och på vilka som
kommer att vara med. Meddelandet kan också kompletteras med ett sms.
Tjänsten får användas för samhällsviktig information från och mellan myndigheter, kommuner, landsting och i viss mån även företag.
SOS 21
utveckling händelseinformation
Mindre kö
med bättre info
Med underrättelser från SOS Alarm kan
Trafikverket snabbt informera trafikanter
vid till exempel en trafikolycka.
– Det är till stor hjälp för dem så de kan
fatta rätt beslut för sin resa och slipper
drabbas av långa bilköer, säger
Mats Eltin, Trafikverket.
Text: Boel Halldén Foto: David Magnusson
SOS Alarm informerar
Trafikverket om olika typer av omvärldshändelser som till exempel
bilolyckor, brand, översvämningar,
farliga kemikalie- och gasutsläpp
och explosionsrisk.
– Vi får in information om runt
50 000 händelser varje år från SOS
Alarm. För varje händelse, som till
exempel en trafikolycka, kan det
levereras fyra, fem uppdateringar
till oss. Så det blir totalt ganska
många sändningar, nästan
200 000 per år, säger Mats Eltin,
projektledare för trafik­infor­mation
22 SOS
på Trafikverket, som ansvarar för
landets vägnät.
När någon ringer in till SOS
Alarm om en olycka skriver SOSoperatören in information om händelsen på sin skärm samtidigt som
intervjun med inringaren fortsätter.
Under tiden som samtalet pågår
fylls det på med fler detaljer kring
olyckan.
Allt som operatören skriver in
skickas i realtid till Trafikverket,
där informationen automatiskt dirigeras om till regional Trafikcentral, TC.
– Just snabbheten, att få ut informationen till trafikanterna på ett
snabbt sätt, är oerhört viktig för oss
för att vi ska kunna värna om trafiksäkerheten och framkomligheten
på våra vägar, säger Mats Eltin.
Tidigare hade Vägverkets trafikinformationscentraler kontakt
med SOS-centralerna i respektive
län, men det systemet var helt beroende av att SOS-operatören kom
ihåg att kontakta dem. När de lokala avtalen ersattes med ett centralt avtal för hela Sverige 1997 bör-
Trafikverket
bildades 1 april
2010 och omfattar verksamheten vid tidigare
Banverket, Vägverket, Rikstrafiken och Rederinämnden samt
den långsiktiga
planeringen vid
Sjöfartsverket
och Transportstyrelsen. En
del av tidigare
Statens institut
för kommunikationsanalys,
SIKA, finns hos
Trafikverket.
Trafikverket
har fyra Trafikcentraler, som
från och med
hösten 2013
finns i Malmö,
Göteborg,
Stock­holm och
Gävle. Huvudkontoret ligger i
Borlänge.
Trafikverket tar emot
­i nformation om cirka
50 000 händelser per år.
Mats Eltin är ansvarig för
verkets trafik­infor­m ation.
jade informationen från SOS Alarm
att skickas över på ett automatiserat
sätt. Till avtalet kopplades också ett
supportavtal för it-systemen.
– Av de 50 000 ärendena årligen
som Trafikverket får är cirka 20 000
händelser på vägnätet. De allra flesta av dem är olika typer av trafik­
olyckor som tyvärr ofta inträffar på
våra vägar, påpekar Mats Eltin.
Totalt 70–80 trafikledare arbetar
i Trafikverkets fyra regionala trafikcentraler. Trafikverket prenumererar inte enbart på information som
rör vägnätet från SOS Alarm, utan
foto: scanpix
En ung
myndighet
Snabb omvärldsbevakning
Händelseinformation innebär att
SOS Alarm förmedlar omvärldsbe­
vakning om räddningsärenden i hela
landet. Olika typer av händelser kan
filtreras fram för att få så exakt och
träffsäker information som möjligt.
Utan att lämna ut personlig infor­­
mation förmedlas nyheter om hän­
delser som SOS Alarm får in genom
sin verksamhet.
Kunder kan abonnera på händel­
seinformation via e-post, sms, fax
eller ftp. Händelseinformationen
kan kundanpassas med exakt den
sorts information man önskar. För­
utom en beskrivning av händelsen,
prioritet och omfattning kan kunden
också få information om till exem­
pel adress (utan gatunummer), om­
rådesbeskrivning och position.
Kunder kan också få snabb och
detaljerad information om läget i
olika geografiska områden, så kal�­
lad områdesinformation. I det fallet
bevakar SOS Alarm ständigt ett
visst område. Kunden kan ange en
radie i meter och vilken typ av hän­
delse som man vill ha bevakat.
”Snabbheten
är oerhört viktig
för oss”
Mats Eltin önskar
sig prognoser om
till exempel uppröjningstid efter
trafikolyckor.
också händelser som
värdefull för
berör järnvägen.
våra trafikNär trafikledaren
ledare för att
tar emot informatiode ska veta om
Mats Eltin
nen skapas en så kal�det till exempel
lad händelse av ärenbehöver göras en
det. Den klassas som till
omledning av trafiexempel olycka, väglag eller
ken. Sådan informavägarbete. Samtidigt som infortion är extremt viktig för
mationen skickas till verkets kundyrkestrafiken som vill undvika att
tjänst och webbtjänsten ”Läget i
bli sittandes i en bilkö i flera timtrafiken”, går den också gratis till
mar.
externa tjänsteleverantörer som
SOS Alarm diskuterar just nu
Eniro, hitta.se och gps-tjänster.
med Trafikverket om hur SOS-­
På senare tid har Trafikverket
operatörerna ska få tillgång till
också startat gemensamma samar­Nationell vägdatabas, NVDB, det
betsprojekt med SOS Alarm. Travill säga all information om landets
fikverket önskar till exempel progvägnät som Trafikverket har samlat.
noser, det vill säga information från
– SOS Alarm skulle ha stor nytta
räddningsledaren på en olycksplats
av att ha med de väguppgifterna
om hur lång tid det tar för räddsom grundinformation i sina kartor
ningstjänsten att röja upp efter
för att kunna dirigera räddningsolyckan.
styrkorna på bästa sätt, påpekar
– Den informationen skulle vara
Mats Eltin.
SOS 23
effekt regionalisering
Dirigering på prov
Veckan före flytten fick
operatörerna i Falun sköta
dirigeringen på prov med
stöd av operatörer från
cent­ralen i Gävle. SOS
Alarm hade då beredskap
för att kunna flytta tillbaka
den under en tid om det exempelvis uppstod tekniska
problem. Det behövdes
dock inte då allt gick bra.
Dalarna styr
i Gävleborg
Under 2012/2013 har SOS Alarm slagit ihop ett antal SOS-­
centraler. När det blev klart att ambulansdirigeringen i Gävle
skulle flytta till Falun var oron stor hos Gävleborgs landsting.
Ett halvår ­efter flytten har ingen av farhågorna besannats.
Text: Alessia Wistén Illustration: Kjell Thorsson
Reaktionen när det blev
klart att ambulans­dirigeringen i
Gävleborg skulle flytta till Falun var
skeptisk, enligt Peter Bergström,
vårdutvecklare för ambulanssjuk­
vården i landstinget Gävleborg.
– Den största farhågan var att
­larmoperatörerna i Falun skulle
sakna den lokala kännedomen om
Gävle.
Sammanslagningen skedde
i mars 2013 och föregicks av ett
­intensivt förberedande arbete.
– Vi hade flera möten med SOS
Alarm där vi talade om vilka krav
vi hade för att känna oss bekväma
med flytten. I princip alla våra
­önskemål blev uppfyllda, säger
­Peter Bergström.
SOS Alarms digitala kartstöd
gjorde att oron kring lokalkänne­
domen snabbt försvann.
– Även om ambulansdirigeringen
sker från Gävle, så känner larm­
24 SOS
”Den största farhågan
var att larmoperatörerna i F
­ alun skulle
sakna den l­ okala
känne­domen om
­Gävle.”
Peter Bergström
operatörerna inte till alla områden
här, utan främst det där de själva
hör hemma. Med kartstödet får
man snabbt en överblick över alla
områden.
De ansvariga på landstinget
Gävleborg hade önskat, när de fick
veta att deras SOS-central skulle
stängas, att flytten skulle ske just
till Falun.
– Gävle och Falun har liknande
förutsättningar genom att våra län
består av både tätort och glesbygd.
Dessutom har vi ett bra samarbete
med landstinget Dalarna sedan tidi­
gare, säger Peter Bergström.
En annan oro hos Peter Berg­
ström var att arbetsbelastningen
skulle bli för stor när en SOS-­
central skulle klara alla de samtal
som tidigare sköttes av två.
– SOS Alarm har löst det genom
att plocka bort en del uppgifter från
Falun, som nu är en renodlad larm­
central, arbetar enbart mot blåljus­
organisationerna.
SOS-operatörerna i Falun fick
genomgå en utbildning före flytten
och de har fått stöd från medarbe­
tarna i Gävle, både under och efter
sammanslagningen.
Ett halvår efter flytten kan Peter
Bergström konstatera att allt funge­
rat bättre än väntat och att den tidi­
gare oron inte besannats.
– Mycket tack vare engagerad
personal i Falun som var öppen
inför sammanslagningen samt att
vi har haft en bra dialog med SOS
Alarm hela vägen. Men självklart
hade vi helst haft kvar vår SOS-­
central i Gävle. Man vill ju gärna ha
centralen i sitt eget samhälle – det
ger en nära kontakt och det är lät­
tare med möten och samverkan.
Vad tycker du om alarmeringstjänst­
utredningens förslag till regionalt sam­
arbete, med fem till sju SOS-centraler?
– Jag tycker att det enligt förslaget
blir allt för stora regioner som ska
samarbeta och för få larmcentraler.
Det är väldigt många landsting,
med olika krav och förutsättningar,
som ska arbeta ihop. Det är skillnad
mot oss där det handlade om två
centraler som ligger nära varandra,
säger Peter Bergström.
Glesbygd och stad
Gävleborgs län består av en yta på
18 191 km² och har cirka 277 000 invånare.
Här finns två akutsjukhus, ett i Hudiksvall och
ett i Gävle. Varje år görs cirka 44 0000 ambulans­
uppdrag i landstinget.
Gävleborg består av både glesbygd och tät­
befolkade områden. Det är en av de speciella
förutsättningar som man måste ta hänsyn till när
en organisation för alarmering utformas.
Stöd hela vägen
När flytten skedde permanent fanns en ambulanschef
från Gävleborgs landsting
i beredskap för att kunna
­svara på frågor och funderingar från operatörerna.
Stödet från Gävles operatörer fortsatte under hela
våren 2013.
SOS 25
FOtO: StEFAN BOHLIN
SKOLAN BRINNER …
Varje dag brinner det i två svenska skolor.
Tycker du att det är okej?
Hjälp oss bekämpa anlagd brand i skolor.
Kom på vår årliga konferens Skolan Brinner,
årets tema är Sedd–Hörd–Bekräftad.
10–11 oktober, Stockholm
Anmäl dig på
www.brandskyddsforeningen.se/anlagdbrand
Fråga SOS Alarm
SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten
och kunder. Här presenterar vi några ur skörden. Har du en fråga till kund­
supporten? Gå in på sosalarm.se/kontakt
Nå 112 på internet?
Om man är på en plats utan mobiltäckning, men med anslutning till internet, hur
bör man då larma på smidigast sätt om en
olycka inträffar?
Måns, Sala
Det går inte att larma 112 via inter­
net. Det finns ett alternativ för platser
utan mobiltäckning och det är att an­
vända satellittelefon. Då kan man ringa
+46 63 107 112.
Satellitsamtalet tas ned i utlandet
och kablas över till Sverige.
Privat
personlarm
Jobba på
illustrationer: cecilia pettersson och istockphoto
SOS Alarm
Varför måste man vara svensk medborgare
för att kunna jobba hos SOS Alarm? Är
det inte diskriminerande mot dem som
inte är svenska medborgare, men som
ändå har uppehållstillstånd i Sverige och
behärskar svenska i skrift och tal?
Leila, Stockholm
Skälet till att man måste vara svensk
medborgare är dels att tjänsten är
säker­hetsklassad men också att man
kan bli krigsplacerad på SOS Alarm i
händelse av krig. SOS Alarm vill abso­
lut inte diskriminera någon utan strä­
var efter mångfald när vi rekryterar.
Erbjuder ni personlarm endast till
företag eller kan jag som privatperson
beställa det?
Jonas, Sundbyberg
SOS Alarm erbjuder personlarm
endast till företag. Privatpersoner
kan få skyddslarm, men då är det
via polisen som också avgör
vem som bör få det.
Är vi osynliga?
Jag försökte kolla vårt telefonnummer med SOS Alarm men
fick svaret att inga uppgifter
fanns. Vi har hemligt telefonnummer, betyder det att vi inte
finns hos SOS Alarm?
Maja-Lena, Piteå
Hemliga nummer går
inte att kontrollera denna väg
men finns tillgängliga hos
SOS Alarm. Skyddade num­
mer har vi inte tillgång till.
Nya larmrutiner
Jag behöver göra ändringar i åtgärderna
för mitt inbrottslarm, hur gör jag?
Lena, Göteborg
Hör av dig till SOS Alarms kund­
support på 0771-505 100 eller mejla till
kundsupport@sosalarm.se så får du en
ändringsblankett, som ska fyllas i av en
person med A-behörighet.
SOS 27
Avsändare:
SOS Alarm Sverige AB
Box 19546
104 32 Stockholm
posttidning B
Årtalet: 1956
Larm via telegraf
På Johannes brandstation i
Stockholm, som på de flesta brandstationer
runt om i Sverige, tog man efter 1956 emot
brandlarm både via telefon och via telegraf.
Innan telefonen var självklar i varje hem
kunde stockholmarna larma brandkåren
på två sätt: antingen genom att ringa
90 000 eller genom att söka upp ett av de
cirka 500 brandskåp som var placerade
runt om i staden. Varje brandskåp var
kopplat till en brandstation där en telegrafist tog emot larmet och skickade det vidare
till brandmännen. Brandskåpen plockades
bort i takt med att antalet privata telefoner
ökade och det sista brandskåpet försvann
på 1980-talet.
Text: Alessia Wistén Foto: SOS Alarm
Johannes brandstation har
varit Stockholms huvudbrandstation sedan 1878 och
är numera även huvudbrandstation i Storstockholms brandförsvar. Under
denna tid har brandstationen byggts om och till ett
antal gånger. Insprängt i
berget, 30 meter rakt under
Johannes brandstation,
­l igger även SOS Alarms
Stockholmscentral.