Barn räddar liv
S O S En tidning från SOS Alarm···Nr 3 2012 Polis, räddningstjänst och SOS Alarm UNDER ETT TAK XV V ”Jag är brandingenjör, N FOKUS, SIDAN 19 men det betyder inte att jag automatiskt är bra på att ta emot samtal och dirigera fordon från en larmcentral.” Tobias Erdsjö, räddningstjänsten i Eskilstuna Nya rutiner minskar SJÄLVMORDEN BRUTNA LARMKEDJAN försenar utryckningen Allt fler vill prata med JOURHAVANDE PRÄST ig s t r ä l r a h Emma ar m r a l n a m hur Barn räddar liv 12SOSK3_omslag_6408.indd 1 2012-09-19 09:28:25 SOS Innehåll nr 3 2012 Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år. ”Jag satte mig vid mitt nya skrivbord och bara körde på.” Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Adress: SOS Alarm Sverige AB Box 5776 114 87 Stockholm Besöksadress: Humlegårdsgatan 17 Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under www.sosalarm.se/kontakt För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita 2012 Omslagsfoto: Louise Billgert Nästa nummer av SOS kommer ut i januari 2013. Citera oss gärna, men ange alltid källan. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets-, jourtele- och trygghetstjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. Helen Fischerström, Stockholmspolisens länskommunikationscentral 07 Alarm! Leverantörerna av säkerhetstjänster ligger efter. 08 Insats Barn som ringer 112 är bra uppgiftslämnare. 10 Profilen Monica Eckerdal är kallad av Gud att svara på samtal. 14 Effekt Nya rutiner räddar fler från självmord. 16 Effekt Polis, räddningstjänst och SOS Alarm under ett tak. 19 Utveckling Den brutna larmkedjan försenar räddningstjänsten. 22 Utveckling SOS Alarms kommunikatörer är alltid redo. 24 Utveckling Sociala medier underlättar både larm och räddning. 27 Fråga SOS Alarm Om att koppla larmsamtal från utlandet, larma via satellittelefon och provringa 112. 28 Årtalet Larmknappens födelse. Barn räddar liv I flera fall har barns samtal till SOS Alarm räddat livet på föräldrar eller andra vuxna som råkat ut för sjukdomsfall. Med ramsan ”1-1-2-lätt att slå” vill SOS Alarm uppmuntra barn att använda nödnumret. sidan 8 FOTO: LOUISE BILLGERT Redaktör: Jenny Friberg 2 SOS 12SOSK3_innehall_6422.indd 2 2012-09-18 11:13:48 FOTO: LOUISE BILLGERT Intro ”Färre centraler men med en mer koncentrerad verksamhet.” FOTO: LOUISE BILLGERT SOS Alarm står i höst inför nya utmaningar. Samhället ser olika ut dag för dag och vi måste följa med i den utvecklingen. I dag kan du som privatperson få reda på en olycka minuter efter att larmsamtalet kommit in genom bland annat sociala medier och händelseinformation. Samverkan i samhället har aldrig varit tydligare och på SOS Alarm arbetar vi ständigt med att bidra till ökad samverkan på olika sätt, allt för att hjälpen ska nå snabbt fram till den hjälpsökande. Under 2013 kommer SOS Alarm satsa på en mer effektiv och kompetensförstärkt organisation. Det betyder att vi kommer att ha färre centraler i landet men med en mer koncentrerad verksamhet som fokuserar på vårt grunduppdrag – att hjälpa allmänheten i nöd. Läs mer på sidan 4 om de förändringar som görs. I övrigt önskar jag dig en spännande läsning av SOS! Johan Hedensiö vd SOS Alarm 3 frågor till Martin Svensson vid Blekinge Tekniska Högskola, som har skrivit en avhandling om känslornas inverkan i larmintervjun. Du visar att den hjälpsökandes röstläge spelar roll i 112-samtal. På vilket sätt? − Jag visar att det finns ett samband mellan den hjälpsökandes röstmässiga känslouttryck och hjälpbehov. Uttryck av rädsla sammanfaller till exempel ofta med ett större hjälpbehov än vad uttryck av ilska gör. Operatörens bedömningar grundas naturligtvis både på hur den hjälpsökande låter och vad den säger. Igenkänning av känslor i samtalen kan därför också vara av vikt för att kunna fatta snabba och korrekta beslut, framför allt i samtal där det är svårt att få tydliga och användbara svar. – Avhandlingen beskriver hur komplicerad operatörens roll är, dels ifråga om att fatta beslut i en situation där man inte ser den hjälpsökande, dels om att hantera både sina egna och andras känslor. Vilka känslolägen är svårast att tolka för en larmoperatör? – Uppfattningen är att känslouttryck ofta varierar under samtalets gång vilket komplicerar jobbet. Det kan vara problematiskt när hjälpsökande är lugna som en följd av chock. Uttryck av rädsla är dock överrepresenterat medan uttryck av ilska är det som upplevs vara svårast att hantera arbetsmässigt. Hur påverkar tydliga rutiner operatörens agerande? – En larmsituation präglas många gånger av osäkerhet och mångtydighet ifråga om att få användbar information. Då är tydliga rutiner ett viktigt stöd för att kunna fatta ett beslut som står i relation till den hjälpsökandes behov. Samtidigt kan det finnas en svårighet i att följa en förutbestämd rutin i en situation där varje möte måste beaktas som unikt. Text: Eriq Agélii SOS 3 12SOSK3_innehall_6422.indd 3 2012-09-18 11:13:53 signaler Tunstall tar över Trygghetslarm SOS Alarm överlåter tjänsten Trygghetslarm till TunSTALLETTVËRLDSLEDANDEFÚRETAG inom trygghetsteknik och systemlösningar. Trygghetslarm är främst till för att äldre och personer med funktionsnedsättning på ett snabbt sätt ska få hjälp av i första hand kommunal hemtjänst. − Det känns mycket bra att kunna lämna över våra trygg- hetstjänster till Tunstall. Våra kunder kommer att vara i goda händer och få den utveckling och uppmärksamhet de förtjänar. Det ger oss en möjlighet att kunna fokusera på utveckling av tjänster som bidrar till ett tryggare samhälle enligt vårt SAMHËLLSUPPDRAGSËGER-ARIA 6ALENTINCHEFFÚR3/3!LARMS AFFËRSOMRÍDESËKERHETJOURTELE och trygghetstjänster. ”Den lilla stund av hela alarmeringskedjan som staten tar något som helst ansvar för och reglerar är alldeles för kort.” Anders Ahlström, chef för Uppsalas räddningstjänst, på konferensen Brand 2012. Kraftsamling ILLUSTRATION: CECILIA PETTERSSON Var försiktig med svampen för effektivare hjälpinsatser SOS Alarm kvalitetsutvecklar sin verksamhet för att kunna ge ännu bättre service åt kunder och hjälpsökande. Ökad samverkan mellan SOS-centraler och fokus på att möta allt fler kunders krav på kompetensspecialisering är två viktiga delar i denna utveckling. Satsningen innebär att tre centraler, Eskilstuna, Gävle och Skellefteå stängs ner under 2013. − Fokuseringen leder till högre kompetens och bättre service. Avvecklingen av de tre centralerna innebär ingen förändring för den hjälpsökande, alla kan vara trygga i att få svar på 112, säger Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm. Läs mer om samverkan här intill. Se ytterligare information kring förändringarna inom SOS Alarm på www.sosalarm.se samt i nästa nummer av SOS. I Sverige drabbas hundratals personer varje år av förgiftning efter att ha ätit farliga svampar. Enligt statistik från Socialstyrelsen vårdades 138 personer på sjukhus på grund av svampförgiftning mellan 2006 och 2010. Trots att det är fler kvinnor än män som plockar svamp är det fler män som drabbas av svampförgiftning. När du är ute i svampskogen tänk på följande: sATTALDRIGPLOCKASVAMPSOMDUINTEËRHELTSËKERPÍ sATTINTEPROVSMAKARÍSVAMPSÍATTBARNSERDET sATTINTELITAPÍALLTSOMSTÍRIGAMLASVAMPBÚCKER sATTRINGAVIDFÚRGIFTNINGSTILLBUDOCHBEGËRAGIFTINFORMATION Mer information och informationshäfte att ladda ner hittar du på www.giftinformation.se Behöver du en handfast första hjälpen-guide? Iphone-appen ”Hjälpguiden” visar första hjälpen steg för steg för den som kommer till en olycksplats. Bakom appen står välgörenhetsorganisationen Johanniterordern som bland annat bedriver sjukvård och ambulansverksamhet i flera europeiska länder. I Sverige håller organisationen sedan några år utbildningar i första hjälpen. ILLUSTRATION: KJELL THORSSON APPEN SOM VISAR FÖRSTA HJÄLPEN Glöm inte! SOS Alarms tredje sagobok lanseras på mässan 5NDERBARA"ARN3TOCKHOLMSMËSSANnOKTOBER &ÚRUTOMATTLËSA3/3!LARMSSAGORKANMANRITAKLËTTRA på brandbilar och göra andra roliga aktiviteter i SOS Alarms monter. Spana efter brandbilen så hittar du rätt! 4 SOS 12SOSK3_signaler_6424.indd 4 2012-09-18 11:13:56 Från och med årsskiet införs ett nytt nationellt informationsnummer i Sverige. Numret – som Post- och Telestyrelsen har föreslagit ska vara 11313 – är till för allmänheten att ringa vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. SOS Alarm, som har fått regeringsuppdraget att tillhandahålla tjänsten, genomför under hösten seminarier med landets alla kommuner för att diskutera tjänstens förutsättningar. www.sosalarm.se/11313 ILLUSTRATION: KJELL THORSSON 11313 Samverkan ger kortare svarstider FOTO: HÅKAN HJORT, FOLIO Gemensam mottagning av larmsamtal till SOS Alarm ger kortare svarstider. Arbetssättet, som introducerades i region syd den 15 mars i år, införs nu successivt i hela landet. Bättre ambulansvård i gränstrakterna De som bor och vistas utefter svensk-norska gränsen ska få en säkrare och bättre vård när de transporteras med ambulanshelikopter. Europeiska regionala utvecklingsfonden har beviljat projektet Luftburen ambulanssjukvård nära sju miljoner kronor. Landstingen i Dalarna, Värmland, Jämtland och Västra Götalandsregionen samt norska Luftambulansetjensten deltar i projektet. 2010 började SOS Alarm utreda en gemensam mottagning av 112-samtal. Den gemensamma mottagningen innebär att ett samtal som inte besvaras inom fem sekunder av den lokala SOS-centralen kan besvaras av andra centraler inom samma region. Detta är ett steg i SOS Alarms arbete för ännu kortare svarstider. – På det här sättet slipper den hjälpsökande riskera längre svarstider även om det är många som ringer samtidigt. Tidigare kunde inte ens en så stor central som Göteborg klara av att det på kort tid inkom 40–50 samtal, vilket kan hända om det exempelvis sker en olycka på E6:an, säger Ronald Krantz, produktionsområdeschef för SOS Alarm region syd. Regionen, som innefattar SOScentralerna i Göteborg, Malmö, Växjö, Halmstad och Jönköping, har utgjort pilotprojekt när det gäller gemensam mottagning och lärdomarna är många. – Det har varit en nyttig resa i ödmjukhet och en större utmaning än någon av oss trodde. Alla operatörer får genomgå en utbildning innan införandet av gemensam mottagning och vi jobbar också mycket med kartmetodik för att det snabbt ska gå att orientera sig även i områden man inte känner till väl. SOS 5 12SOSK3_signaler_6424.indd 5 2012-09-18 11:13:59 signaler ”Det är ingen taxiverksamhet” Christer Jonsson, landstingsråd Kalmar län, på SOS Alarms debatt ”Har alla rätt till en ambulans?” under Almedalsveckan. Följ SOS Alarm på Facebook och Twitter Bevaka din närhet ILLUSTRATION: CECILIA PETTERSSON Stora mängder information om olyckshändelser och tillbud i samhället passerar varje minut genom SOS Alarm. För att hjälpa kommuner, media och företag att bevaka till exempel vad som händer i ett bostadsområde erbjuder SOS Alarm tjänsten Händelseinformation. Beroende på vilka händelser man prenumererar på får man en notifiering via telefon eller mejl om vad som hänt, var och när, för att dra igång sin egen krisorganisation, larma boende eller sprida informationen vidare. Läs mer på www.sosalarm.se/handelseinformation SOS Alarm finns sedan en tid tillbaka i sociala medier. På Facebooksidan och Twitterkontot kan du ta del av kommentarer på aktuella händelser, viktiga meddelanden till allmänheten och ställa frågor till SOS Alarm. facebook.com/sosalarm112 twitter.com/sosalarmsverigeab Svenskarna vill själva bedöma ambulansbehovet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med SOS Alarm tagit fram en film om hur man ska agera när man ringer nödnumret 112. Filmens handling drivs framåt via en dramatiserad bilolycka och visar hur SOS-operatören samtidigt som samtalet pågår larmar ut den hjälp som situationen kräver. Du som tittare får även reda på vilka resurser som kan nås via 112. Se filmen på dinsäkerhet.se/112 FOTO: ISTOCKPHOTO Ny film om 112 Sex av tio svenskar tycker att de har rätt till ambulans om de själva bedömer att de behöver det. Det framgår av en undersökning som SOS Alarm låtit Sifo genomföra. − Om alla som själva bedömde att de skulle tilldelas en ambulans fick det, skulle vi se stor påverkan i övriga samhället. Sjukhusens akutmottagningar skulle troligen vara än mer överbelastade, bristen på vårdpersonal skulle bli ännu mer påtaglig och i förlängningen skulle alla hjälpsökande ändå inte få den hjälp de ansåg sig ha rätt till i den senare delen av vårdkedjan, säger Johan Hedensiö, vd SOS Alarm. Enligt undersökningen tycker bara tre av tio tillfrågade att vårdbedömningen och ambulansprioriteringen bör göras av sjukvården genom SOS Alarm eller liknande organisation. − Vi har en nollvision där alla som behöver en ambulans ska få det, dessutom så snabbt som möjligt. Vi gör vårt allra yttersta när vi prioriterar de resurser vi har och ser till att hjälpsökande får hjälp till rätt vårdinstans. I undersökningen framgår även att hela åtta av tio ändå är säkra på att få en ambulans om de behöver hjälp och ringer 112. SOS Alarm tar årligen emot cirka 3,5 miljoner samtal till nödnumret 112, där cirka 712 000 samtal är rena vårdärenden. 6 SOS 12SOSK3_signaler_6424.indd 6 2012-09-18 11:14:02 Alarm! FOTO: SCANPIX Leverantörerna av säkerhetstjänster ligger efter Bärgningsbilarna blir SMS-livräddare Sedan en tid tillbaka är förarna i 20 av Assistancekårens bärgningsbilar i Stockholm utbildade i hjärt- och lungräddning och anslutna som SMS-livräddare. Därmed kan de komma att larmas om ett misstänkt hjärtstopp inträffar i deras närhet. – Våra bilar är oftast ute där det händer, vi är alltid redo att hjälpa nödställda trafikanter och att också kunna hjälpa till och försöka rädda liv känns naturligt, säger Håkan Sandell på Assistancekåren Stockholm. Syftet med projektet SMS-livräddare är att öka överlevnaden vid hjärtstopp. Projektet drivs sedan våren 2010 av hjärtkliniken på Södersjukhuset tillsammans med Lekab Communication Systems och SOS Alarm. Läs mer på www.smslivraddare.se Krisinformation i din telefon Krisinformation.se är ursprungligen en webbplats som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Numera finns den också som mobilapp för smartphones. På krisinformation.se hittar du information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar olika kriser – före, under och efter krisen. Krisinformation.se riktar sig till allmänhet och media. Via appen kommer du även åt en särskild avdelning med länkar till störningsinformation hos el-, tele- och trafikbolag som kan vara särskilt intressanta när du reser eller rör dig i samhället. www.krisinformation.se Tidigare var säkerhetschefen inte sällan en manlig anställd som fick jobbet som säkerhetschef lite vid sidan om, ”det jobbet kan han ta”. Eller en före detta polis eller officer som fick jobbet när han (oftast en han) sökte sig bort från den tröga och inte längre lika säkra statliga verksamheten. Det kunde i vissa fall avspegla sig i bristande kravställning gentemot leverantörerna i samband med upphandlingar av säkerhetstjänster. I dag ser det annorlunda ut. Säkerhetschefsjobbet har fått ökad status och är i dag ett yrke med gedigna utbildningar som lockar många, både män och kvinnor. I dag finns det knappt ett företag värt namnet som inte har en dedikerad tjänst med övergripande ansvar för säkerhetsarbetet. Men med ökad status och kompetens kommer också krav på leverans till de företag vi arbetar för och det med all rätta. Två frågor som jag regelbundet får från min arbetsgivare är: ”vad får vi för mervärde av det?” och ”på hur lång tid räknar vi hem den investeringen?”. När jag för min förra arbetsgivare Coop/KF genomförde en upphandling kring stöldlarm för stormarknader kunde inte en enda av de inbjudna leverantörerna presentera ett trovärdigt business case eller ens en enkel analys av return on investment (ROI) kopplad till just vår verksamhet. För mig känns det märkligt att man saluför teknik som ska minska kundernas svinn, men man kan inte på ett trovärdigt sätt påvisa hur mycket och hur snabbt svinnet kommer att minska. Märkligt i en bransch som har varit högaktuell i många år. Att överlämna räknandet till kunden känns för mig som ett föråldrat sätt att se på kunder och den konkurrensvärld som i dag råder. Den leverantör som på framtidens marknad inte på ett trovärdigt sätt, i en upphandlingsfas, kan påvisa ROI och ett mervärde för kunden i just hans verksamhet är i mina ögon en förlorare. Alldeles oavsett hur bra produkten ”egentligen” är. ”Att överlämna räknandet till kunden känns föråldrat” För en säkerhetsbransch som i dag är splittrad tror jag det kan bli en utmaning att möta kundernas ökade kompetens och leveranskrav kring ROI och andra mervärden. Vissa kunder väljer att lägga alla ägg i en korg medan andra väljer att samarbeta med olika leverantörer. Det ställer ökade krav även på företagen i säkerhetsbranschen, att kunna samarbeta mellan konkurrerande företag för att gemensamt och proaktivt hitta lösningar som gynnar kunden och i förlängningen det egna företaget. PETRUS BOLIN Koncernsäkerhetschef Handelsbanken ( fd officer och polis) SOS 7 12SOSK3_signaler_6424.indd 7 2012-09-18 11:14:04 effekt barn larmar Barn räddar liv NÄR BARN RINGER 112 är de ofta lika bra uppgiftslämnare som vuxna. Det visar ett forskningsprojekt mellan SOS Alarm och Linköpings universitet. I flera fall har små barns samtal till SOS Alarm räddat livet på föräldrar eller andra vuxna som råkat ut för sjukdomsfall. Text: Alessia Wistén Foto: Louise Billgert Jakob Cromdal är professor i pedagogiskt arbete på institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. Hans team har samarbetat med SOS Alarm i ett forskningsprojekt om barns samtal till 112. – Ett fynd som delvis förvånade oss är att det faktiskt inte är så stor skillnad mellan barn och vuxna som ringer in till SOS Alarm. Vi trodde att det skulle vara mycket mer krävande att ta emot samtal från barn än vuxna, men många barn är minst lika bra, eller bättre, på att föra fram information som vuxna. Barn går inte i lika stor utsträckning händelserna i förväg. De är inte heller så vanligt att barn ifrågasätter operatörernas frågor, utan de är ofta lättare att samarbeta med. – I vår forskning har vi visserligen sett det är vanligare att barn än vuxna direkt framför en beställning som ”Kan ni skicka en ambulans?” i stället för att svara på operatörens fråga ”Vad har inträffat?”. Det hade varit lätt att dra slutsatsen att det beror på att barnen inte förstått frågan, men istället har det visat sig att det är barn som har någon annan i bakgrunden som gör sådana här beställningar. Det handlar alltså om att någon vuxen har gett barnen en instruktion om att be om en ambulans. Jakob Cromdal tycker att det generellt skiljer mer mellan olika individer som ringer in än mellan barn och vuxna. Det unika med arbetet 8 SOS 12SOSK3_effekt__barn_ringer_112_6428.indd 8 2012-09-18 11:14:09 Kunskapen om 112 är livsviktig. ”Vaddå 112?” är en samling sagor som informerar barn om när man ska ringa 112 och om att de själva kan hjälpa till när en olycka är framme. Ladda ner sagorna på www.sosalarm.se/sagor ”1-1-2, lätt att slå!”. Lea, Noel och Emma vet vad man gör när hjälp behövs. Lea: ”I min sexårsklass träffade vi poliser, brandmän och ambulanspersoner.” Noel: ”Vi på förskolan åkte till brandstationen, det var två brandmän som jobbade.” Emma: ”Vi lärde oss ramsan i skolan och läste böcker om hur man larmar.” som operatör är just att hitta rätt ton för den aktuella hjälpsökaren. – Det flesta är inte med om att ringa 112 mer än max en gång i livet och det är självklart att man inte är på topp då. Men vi reagerar alla olika på stressfaktorer. – Vad vi har sett som fungerar bra – oavsett om det handlar om samtal med barn eller vuxna – är att operatören ganska snabbt säger att ”Vi ska försöka hjälpa dig. Men vi behöver ställa lite frågor också, det innebär inte att det tar längre tid för dig att få hjälp”. Många hjälpsökande förstår inte att hjälpen redan är på väg och blir därför väldigt stressade när operatören börjar ställa mängder av frågor. Anders Klarström, presstalesman på SOS Alarm, säger att barn som ringer in ofta är väldigt hjälpsamma och vill göra rätt. – Det har hänt många gånger att små barn ringer till oss och på så sätt räddar livet på sina föräldrar eller andra vuxna. Ett exempel är en flicka på fyra – fem år som ringde till 112 när hennes mamma hamnade i insulinkoma. SOS Alarm har anordnat en rad kampanjer för att lära barn vad de ska göra vid ett nödfall. – Sedan 2003 har vi ordnat olika teckningstävlingar och musik- och raptävlingar för barn upp till sjätte klass. Just nu fokuserar vi mest på de yngre barnen, bland annat har vi gett ut sagor som både är lärorika och underhållande och har skickat ut dem till alla förskolor. Förhoppningen är att barnen tar med sig de här frågorna hem och diskuterar. Vi har också skickat ut klistermärken med symbolen för 112, en mun, en näsa, två ögon. Det är ett sätt för alla barn att lära sig ramsan ”1-1-2 – lätt att slå” och på så sätt lära sig nödnumret. SOS Alarm har fått mycket positiv respons på informationskampanjerna. – Varje vecka får vi frågor om våra sagoböcker. En positiv bieffekt av kampanjerna är att busringningar har minskat med hälften. Det visar att barn har förstått hur viktigt numret 112 är, säger Anders Klarström. ”Det är inte så stor skillnad mellan barn och vuxna som ringer in till SOS Alarm.” SOS 9 12SOSK3_effekt__barn_ringer_112_6428.indd 9 2012-09-18 11:46:30 Monica Eckerdal Yrke: Präst, nationell samordnare för Jourhavande präst. Har jobbat i: Linköpings stift, Lunds stift och Göteborgs stift. Ålder: 52 år. Familj: Maken Per Eckerdal (biskop i Göteborgs stift sedan 2011), två barn, 27 och 24 år, samt fyra bonusbarn och sex bonusbarnbarn. Bor: Biskopshuset i Örgryte, Göteborg. Övriga intressen: Matlagning, fjällvandring, bugg och vackra tyger. 10 SOS 12SOSK3_profilen_6426.indd 10 2012-09-18 11:14:21 profilen Monica Eckerdal Kallad att svara PÅ TRE ÅR HAR SAMTALEN via SOS Alarm till Jourhavande präst ökat med över 30 procent. Monica Eckerdal, samordnare för Jourhavande präst, tror att det bland annat beror på ett tuffare samhällsklimat. För många blir prästen enda kontakten med en annan människa. Text: Sara Bergqvist Foto: Jonny Lindh och Gettyimages — Om jag ibland undrar varför jag håller på med detta räcker det med ett enda jourpass för att påminna mig. Det är fantastiskt att kunna göra skillnad för någon och det är det som är det stora för mig, säger Monica Eckerdal. Det är lätt att bli fängslad när man lyssnar på Monica Eckerdal. Blicken, liksom rösten, är fast och varm på samma gång och engagemanget för det hon berättar om påtagligt. Samtidigt är hon tuff och väjer inte för det som är svårt eller som kan vara obekvämt att prata om. För vägen till Jourhavande präst – eller präst över huvud taget – har varit långt ifrån spikrak. Trots att hon föddes i en prästsläkt med både farfar och en farbror som präst hade hon inte en tanke på att själv bli präst – i stället skulle hon bli arbetsterapeut. Eftersom det krävdes högsta betyg för att komma in gällde stenhårt pluggande under hela gymnasiet. – Det var då jag fick min första kallelse från Gud, där Gud talade till mig och ville att jag skulle läsa teologi. Därför övergav jag tankarna på arbetsterapeut, trots att jag hade tillräckligt höga betyg och valde i stället en utbildning där det bara var att promenera in. Sedan tänkte jag att jag kunde haft det mycket roligare under gymnasieåren, säger Monica med ett smittande skratt. Under utbildningstiden var hon på ett möte där hon stod inför två olika grupperingar inom kyrkan och plötsligt insåg hur starkt kvinnoprästmotståndet var på sina håll. – Det fanns så mycket hat i luften, vilket fick mig att börja tvivla på prästyrket. Jag ville inte vara upphov till ett sådant hat och min kallelse från Gud hade ju handlat om att läsa teologi, inte specifikt att bli präst. I stället funderade hon på att utbilda sig till församlingspedagog och satte igång att läsa religionsbeteende. – Då kallade Gud igen. Det var en tydlig kallelse att bli präst där Gud sa ”Jag bär dig i detta”. Jag var 23 år när jag prästvigdes och har verkligen känt mig buren hela tiden, berättar Monica Eckerdal. Detta har dock inte inneburit att allt flutit på helt smärtfritt. Genom SOS 11 12SOSK3_profilen_6426.indd 11 2012-09-18 11:14:25 profilen Monica Eckerdal Det ökade antalet samtal till Jourhavande präst är ett tecken på en ny fattigdom i Sverige, anser Monica Eckerdal, nationell samordnare för Jourhavande präst. åren har hon stött på kvinnoprästmotstånd i flera olika skepnader och om hon först backade i sådana situationer så har hon slutat med det. – Det är en identitetsfråga, där det handlar om att stå upp för sig själv. Så även om jag bara jobbar inne på kontoret bär jag alltid den här, säger Monica Eckerdal och rör lätt vid prästkragen som omsluter halsen. Sedan 2009 har hon arbetat heltid som nationell samordnare för Jourhavande präst och sitter själv ibland i jouren. De senaste åren har hon märkt hur det blivit tuffare på många sätt när hålen i samhällets skyddsnät vidgats allt mer. – Under finanskrisen märkte vi tydligt hur självmordssamtalen ökade. Många såg ingen väg ut. Kanske hade man förlorat jobbet, samtidigt som man satsat mycket pengar i ett hus och var nu rädd för att hamna på gatan, berättar Monica Eckerdal. JOURHAVANDE PRÄST nås via 112 och erbjuder samtal mellan 21.00 och 06.00. Jouren har tystnadsplikt och den som ringer får vara anonym. Man behöver inte tillhöra Svenska Kyrkan för att få ringa. HISTORIA: Har funnits på lokal nivå sedan 1956. ANTAL PRÄSTER I JOUREN: Cirka 650. SAMTAL PER ÅR: 63 578 (2011). En annan orsak till att människor fått det tuffare är de nya reglerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Annars handlar samtalen mycket om relationer och ohälsa, både fysisk och psykisk. – Det är ett stort bekymmer att det inte finns tillräcklig psykiatrisk hjälp att få – mycket psykiskt lidande hade kunnat elimineras då. En del av dem som ringer till oss har redan kontakt med psykiatrin, men många har helt enkelt ingen annanstans att ta vägen när de drabbas av ångest under natten, säger Monica Eckerdal. Men allra mest handlar det om människor som är ensamma. Mer än hälften av samtalen kommer från personer som ringer dag efter dag, år ut och år in. – Det är ett dilemma hur vi ska bemöta detta. Jourhavande präst är ett 112-nummer och kravet på oss är att i första hand prioritera de akut sökande. Man ringer ju inte 112 för att prata med räddningstjänsten om brandskydd – utan för att det brinner. Trots det vill hon inte avvisa de människor som bara ringer för att få prata med någon. – En problematik i dag är att många inte har råd med fast telefon, utan bara har mobil med kontantkort. När pengarna på kontantkortet är slut kan man ändå ringa nödsamtal, vilket gör att samtalet till oss kanske är enda gången man pratar någon på hela dagen. Det är också en form av nöd, som bottnar i en ny fattigdom i Sverige, påpekar Monica Eckerdal. Jourhavande präst huserar i ett vackert K-märkt rött trähus insprängt mellan grönskande träd och modernare bebyggelse vid Ullevi. Svenska kyrkan bedriver även annan verksamhet i huset. Här finns bland annat Kyrkans jourtjänst, som till skillnad från 12 SOS 12SOSK3_profilen_6426.indd 12 2012-09-18 11:14:28 ”När alla stift skötte verksamheten var för sig var det bara 20−25 procent av samtalen som kom fram. Nu är det 92 procent.” Jourhavande präst, har öppet så gott som dygnet runt. – Det betyder att det nästan alltid är någon här i huset, konstaterar Monica Eckerdal. I huset finns även Kyrkans familjerådgivning och en samtalsmottagning dit man kan komma för att få stöd av präst eller terapeut. Tack vare det kan Monica och hennes kollegor ibland hjälpa konfidenter – så kallas de som ringer – att komma vidare till de andra verksamheterna. Men i första hand är det samtalet här och nu som gäller, ingen som ringer till Jourhavande präst blir bara direkt hänvisad vidare. – Vårt uppdrag är att vara i samtalet, att lyssna, fråga, erbjuda stöd och vara med i det som är svårt. Däremot kan vi ju inte påverka själva livssituationen och det som är orsaken till smärtan. Om vi mot slutet av ett samtal gör bedömningen att konfidenten skulle må bra av någon annan, kanske mer kontinuerlig kontakt, så hänvisar vi vidare. Ett snittsamtal varar i 13 minuter. Men när det gäller människor i kris kan det ofta bli bortåt en timme. – Sedan måste vi sätta en gräns, som för all typ av terapeutisk verksamhet. Om det handlar om självmordstankar kan det ibland vara svårt att avsluta. Har samtalet varit bra kan man ofta höra på rösten att ångesten börjat släppa. Då kan man fråga: ”Jag tycker att det låter som du mår bättre nu, stämmer det?” Men ibland kanske det handlar om en person som mår jättedåligt och inte vill sluta. Då brukar jag säga att personen gärna får ringa igen. Vet man att man får återkomma är det också lättare att avsluta. Om det fortfarande inte hjälper brukar Monica föreslå att man ändå tar en paus i samtalet och att personen kan försöka vila en liten stund eller ta något att äta och ringa tillbaka senare. – Det här gäller speciellt akuta krissamtal, där tankarna bara snurrar, säger Monica Eckerdal. Från och med i år samverkar alla 13 stift i en gemensam, rikstäckande organisation för Jourhavande präst, men vägen dit har varit lång. Det hela började för 16−17 år sedan, när Monica var med om att organisera om Jourhavande präst i Lunds stift. Från att ha involverat alla begränsades jouren till ett fåtal präster som i stället fick arbeta fler timmar. – Det ökade professionaliteten samtidigt som uppgiften blev roligare. Det skapade en stolthet för jobbet, berättar Monica Eckerdal. Året därpå var hon med på ett nationellt möte för alla jourhavande präster, där många suckade över verksamheten. Då fick hon en vision om att dels försöka sälja in idén med ”Lundamodellen” till de andra stiften, dels försöka skapa en samverkan på nationell nivå. Efter att ha stämt av praktiska frågor med SOS Alarm och efter en lång rad andra förberedelser fick hon med sig stiften i Lund, Göteborg och Linköping 2002. Ytterligare ett par år senare tittade en analytiker på statistiken över vilka resultat den nya samverkan gett och kom fram till slående resultat. – Då började det hända grejer och allt fler förstod att det här är framtidens arbetsmetod. Efter hand har allt fler stift hakat på. De två sista var Visby 2008 och Karlstad i år. – Förut visste vi inte exakt när på natten som människor ringer. Det vet vi nu, vilket gör att vi kan bemanna organisationen mycket bättre. När alla skötte verksamheten var för sig var det bara 20−25 procent av samtalen som kom fram. Nu är det 92 procent, säger Monica Eckerdal. Nästa mål är att hitta nya vägar att nå yngre personer, som sällan Psykisk ohälsa bakom flest samtal Psykisk ohälsa Relationer Förbön, välsignelse Ensamhet Tro och liv Fysisk ohälsa Kris Sorg Självmordstankar Ekonomi Arbetslöshet Sexsamtal Annat 27,5 procent 14 procent 11 procent 9,1 procent 8,9 procent 6,7 procent 4,6 procent 3,9 procent 3 procent (6 procent under finanskrisen 2009) 1,3 procent 1 procent 1 procent 8 procent Källa: Samtalsstatistik från Jourhavande präst 2011. Åldersfördelning på hjälpsökande – 20 år 21–30 år 31– 40 år 41– 50 år 51– 60 år 61–70 år 70 år – Okänd ålder 0,5 procent 7 procent 16,2 procent 23,7 procent 24,8 procent 18,3 procent 6 procent 3,5 procent Källa: Samtalsstatistik från Jourhavande präst 2011, bygger på uppskattad ålder som registreras efter varje telefonsamtal eftersom samtalen är anonyma. hittar till Jourhavande präst. – Bland annat har vi börjat synas så smått på Facebook och nu tittar vi på om vi ska utveckla antingen en chatt eller ett e-postformulär dit man kan skicka sina funderingar. Parallellt med det har Monica Eckerdal en annan idé som hon vill utveckla. – SOS Alarm gav oss ett direktnummer som vi använde när väldigt många människor ringde till oss i samband med Englas begravning. Nu funderar jag på om det numret i stället skulle kunna användas av utlandssvenskar, eftersom de inte kan nå oss via 112, säger Monica Eckerdal. SOS 13 12SOSK3_profilen_6426.indd 13 2012-09-18 11:14:30 insats suicidprevention FRAM TILL APRIL I ÅR var ambulanspersonal och räddningstjänsten i Stockholm i princip åskådare när de ryckte ut på larm om risk för självmord. Bara polisen försökte aktivt förhindra det. Numera är samarbetet tätt, från det att larmet tas emot på SOS Alarm, tills insatsen avslutas. Text: Eriq Agélii Illustration: Kjell Thorsson Självmord går att förhindra SOS Alarm, polisen, räddningstjänsten och ambulanssjukvården i Stockholm har inlett ett tätt samarbete för att rädda liv och mildra konsekvenserna vid hot om självmord. Satsningen kallas Spis – Suicidprevention i Stockholms län. Den innebär bland annat att den enhet som är först på plats ska bedöma situationen och ta kontakt – lyssna öppet och fördomsfritt, erbjuda stöd samt uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Conny Söderberg, brandmästare vid Storstockholms Brandförsvar, tycker att det är en positiv satsning. – Om vi tidigare fick ett larm om någon som skulle till att hoppa från en bro så ställde vi oss under bron, med båtar, dykare och kuddar och hoppades att personen inte skulle hoppa. Vi har varit inaktiva tills något händer. Ambulansen har stått med oss, det är bara polisen som har varit aktiv. I dag ser det helt annorlunda ut. Är jag först framme då tar jag kontakt, säger han. Varje år tar cirka 300 personer ( m a - i Stockholm sitt liv. Troligen är självmordsförsöken cirka tio gånger fler, mörkertalet är stort, ändå är självmord den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 18−44 år. Skrämmande höga siffror som det bevisligen går att göra mycket åt. – Vi hoppas kunna bidra till att rädda fler som har satt sig i en sådan här situation, som kanske beror på tillfällig depression. Det känns otroligt meningsfullt. SOS-operatören har en viktig roll som första länken i larmkedjan. Beroende på hotbild och vilka enheter som är närmast larmar operatören ut polis, räddningstjänst, ambulans eller samtliga. Som en del i Spis-projektet satsar blåljusenheterna även på att ta hand om anhöriga och vittnen till självmord på ett bättre sätt. − De sekundära skadorna, de som har sett det här, har vi varit dåliga på att ta hand om tidigare, säger Conny Söderberg. Men han menar att betydligt mer kan göras, framför allt kan man förbättra utbildningen av personalen. 14 SOS 12SOSK3_insats_sj_lvmord_6427.indd 14 2012-09-18 11:14:34 Samverkan som räddar liv 00.34: En vårnatt i centrala Stockholm: SOS Alarm tar emot ett 112-larm om en ung man som hotar att hoppa från taket på ett sexvåningshus. Inringaren, en vän till mannen, är rädd att han ska göra allvar av sitt hot; mannen är påverkad av alkohol och deprimerad. Tidigare på kvällen har han varit på fest och bråkat med sin flickvän. 00.37 : SOS-operatören bedömer larmsamtalet som ett hot om självmord och att personen även befinner sig i svår belägenhet vilket leder till ett Spis-larm. Det innebär att räddningstjänst, polis och ambulans omedelbart och samtidigt larmas till platsen med prio 1. POL IS POLIS 00.43 : Räddningstjänsten anländer till platsen, strax före polis och ambulans och tar, enligt Spis-instruktionerna, ledningsansvaret. Insatsledaren konstaterar att mannen sitter på takkanten och skriker osammanhängande. 01.11 : Räddningsinsatsen avslutas med att mannen förs, med sina anhöriga, i ambulans till psykakuten. Tidigare har mannens bästa vän och anhöriga försökt att tala med honom utan framgång. Två poliser, en brandman och en granne lyckas efter en stund få mannen att självmant följa med dem ner från taket. SOS 15 12SOSK3_insats_sj_lvmord_6427.indd 15 2012-09-18 11:14:45 I två veckors tid jobbade larmoperatörerna Karolina Eriksson från SOS Alarm, Helen Fischerström från polisens länskommunikationscentral och Hasse Nyström från Södertörns brandförsvarsförbud tätt ihop. Tillsammans blir vi starkare 16 SOS 12SOSK3_effekt__vardagssamverkan_6430.indd 16 2012-09-18 11:14:55 effekt vardagssamverkan I VÅRAS FLYTTADE operatörer från räddningstjänsten, polisen och SOS Alarm in under samma tak för att prova ett mer integrerat samarbete. Det två veckor långa testet ledde till ökad förståelse, säkrare hantering och en klar effektivisering. – Något som blev väldigt tydligt var att vi på inkommande larm kunde agera mycket snabbare med alla resurser på plats, säger Helen Fischerström på polisens länskommunikationscentral i Stockholm. Text: Anita Emthén Foto: Peter Jönsson SOS 17 12SOSK3_effekt__vardagssamverkan_6430.indd 17 2012-09-18 11:15:01 effekt vardagssamverkan skillnad när det handlar om olyckor och krissituationer. De som arbetade tillsammans hade antingen valt att medverka eller fått ansöka om att vara med. När de satte igång hade ingen av dem fått några särskilda instruktioner. – Jag satte mig vid mitt nya arbetsbord och bara körde på. Och eftersom det fungerade så bra var jag bekväm med arbetssituationen redan efter första arbetspasset, säger Helen Fischerström från polisens länskommunikationscentral. Karolina Eriksson från SOS Alarm delar uppfattningen. Ögonkontakten och att överhöra inkommande larm ledde till bättre följdfrågor och ett mer naturligt samarbete. – Slutresultatet blev ett snabbare, korrektare och mer säkert agerande från vår sida, säger hon. FAKTA Projektet Program för samverkan – Stockholmsregionen genomförs 2011 till 2014. Medverkande i delprojektet Vardagssamverkan blåljus är: Polisen SOS Alarm Södertörns brandförsvarsförbund Storstockholms brandförsvar Brandkåren Attunda Räddningstjänsten Norrtälje Länsstyrelsen Trafikverket Storstockholms lokaltrafik Stockholms läns landsting Trafikkontoret, Stockholms stad Stockholms hamnar Kommuner i Stockholms län ”Eftersom vi satt i samma lokal och kunde prata direkt med varandra i stället för att ringa upp, sparade det tid.” Hasse Nyström, Södertörns brandförsvarsförbund Stockholmsregionen växer och har en komplex infrastruktur. För att möta samhällets behov vid olika händelser, olyckor och kriser jobbar sedan 2011 flera organisationer tillsammans i ett samverkansprogram. Målet är att förbättra säkerheten för allmänheten, öka kunskapen och förståelsen mellan de olika organisationerna samt effektivisera arbetet. Initiativet till Program för samverkan – Stockholmsregionen togs efter att Krisberedskapsmyndighetens samverkansövning, Samö 2007, visat tydliga samordningsbrister mellan olika instanser. Satsningen löper till 2014 och är uppdelad i olika projekt där aktörerna (se faktaruta) arbetar tillsammans för att utveckla förmågan att möta samhällets behov i vardag och i kris. Under våren 2012 stod SOS Alarm värd för en del i projektet som döpts till Vardagssamverkan Blåljus. I praktiken innebar det att en tillfällig central sattes upp i SOS Alarms lokaler i Stockholm där ambulansdirigenter från SOS Alarm under två veckor jobbade tätt ihop med larmoperatörer från polisens länskommunikationscentral och Södertörns brandförsvar. Det var ingen arrangerad övningsmiljö utan allt skedde skarpt. Hasse Nyström, larmoperatör vid Södertörns brandförsvarsförbund, var en av deltagarna i försöket. Han tror verkligen på arbetssättet. – Det var mycket positivt. Eftersom vi satt i samma lokal och kunde prata direkt med varandra i stället för att ringa upp sparade vi tid. Och några minuter kan göra stor ”Eftersom flödet av larmsamtal är så stort kan det vara svårt att arbeta så här till vardags. Men på mindre orter vore det guld värt.” ”I vår värld gör några minuter skillnad.” ”Slutresultatet blev ett snabbare, konkretare och mer säkert agerande från vår sida.” Alla deltagarna är inne på att arbetssättet leder till bättre kvalitet när allmänheten söker hjälp. Operatörerna som var med i testet har delat med sig av flera lyckade exempel på larm som de löst utan frustration, något som annars är vanligt i deras vardag. Hur kan du använda lärdomarna i ditt arbete i dag? – Jag har på nära håll sett och förstått betydelsen av räddningskedjan och hur viktigt det är att den fungerar i alla led. Då jag tidigare arbetat som ambulanssjukvårdare under cirka 20 år, vet jag hur mycket det betyder, vid till exempel en trafikolycka, att polisen är på plats så fort som möjligt. För att spärra av och dirigera om trafiken så att räddningstjänst och ambulanspersonal på plats kan fokusera på att ta hand om skadade, säger Hasse Nyström. Helen Fischerström skiljer på att samverka på liknande sätt på mindre ort och i storstad. – Eftersom flödet av larmsamtal i Stockholm är så stort tror jag det kan vara svårt att arbeta så här till vardags. Men på mindre orter vore det guld värt. Enligt Karolina Eriksson vore det en dröm att ha en liknande instans vid exempelvis stora olyckor. – Det var bra att vi inte hade fått några riktlinjer att följa eftersom vi då var fria att handla efter eget huvud, säger hon. 18 SOS 12SOSK3_effekt__vardagssamverkan_6430.indd 18 2012-09-18 11:15:04 fokus brutna larmkedjan Ambulansdirigeringen Den brutna larmkedjan har lett till längre utryckningstider. försenar räddningstjänsten Sedan ambulansdirigeringen i Sörmanland togs över av en privat aktör har både ambulans och räddningstjänst fått längre utryckningstider. − Det är oerhört frustrerande, säger brandingenjören Tobias Erdsjö i Eskilstuna. Text: Susanna Lindgren Illustration: Kjell Thorsson Tiden. När larmet går är det tiden som bekymrar Tobias Erdsjö allra mest. Speciellt när sekunderna avgör om ett liv ska kunna räddas. Som vid hjärtstopp. Fram till årsskiftet var räddningstjänsten i Eskilstuna ofta på plats med hjärtstartare före ambulansen. Så är det inte längre. Sedan larmkedjan brutits och stegen blivit fler tar det längre tid innan larmet når fram. − När det verkligen är bråttom är det särskilt viktigt att vi samverkar och kommer ut så fort som möjligt, så att vi kan rädda liv. Som det ser ut nu tar det mycket längre tid innan både ambulans och vi i räddningstjänst larmas vid IVPA–larm än det gjorde tidigare, säger Tobias Erdsjö. IVPA står för I Väntan På Ambulans och innebär att räddningstjänsten till exempel rycker ut med hjärtstartare vid misstänkt hjärtstopp för att hjälpen ska nå fram så snabbt som möjligt. Det som har hänt i Eskilstuna och de andra kommunerna i länet är att all vårdprioritering och ambulansdirigering sedan november 2011 sköts av privata Sjukvårdens larmcentral. Liksom tidigare når alla samtal till 112 SOS Alarm och liksom tidigare kan SOS-operatören larma räddningstjänsten så fort det behövs en räddningsinsats. Men behövs vårdbedömning, ambulansprioritering och ambulansdirigering kopplas dessa samtal vidare för bedömning av sjuksköterskor vid Sjukvårdens larmcentral. − Förr drog SOS Alarm både oss och ambulansen vid IVPA. Och den som ringde behövde bara prata med en person. Nu ska inringaren först tala med SOS-operatören och sedan kopplas vidare för att dra alla symptom en gång till för en sjuksköterska. Först sedan ambulansen är larmad larmas också vi på hjärtstopp. Förutom att det absolut inte är bra att den som ringer måste tala SOS 19 12SOSK3_fokus__bruten_larmkedja_6429.indd 19 2012-09-18 11:15:07 fokus brutna larmkedjan Vid samverkanslarm, som till exempel bilolyckor, är det inte längre någon som har övergripande koll på de olika blåljusenheterna. med flera personer i ett sådant läge betyder det ju också att utalarmeringstiden fördröjs för alla resurser, säger Tobias Erdsjö. Den nya organisationen beror på att landstingen i Sörmland, Västmanland, Uppsala län samt i region Gotland under namnet Fyrklövern gjorde en gemensam upphandling för ambulansprioritering och dirigering. Kraven var specifika. All vårdprioritering skulle skötas av utbildade sjuksköterskor och efter ett nytt medicinskt index. SOS Alarm kunde inte acceptera kraven och upphandlingen vanns av en privat aktör. Sedan november 2011 vidarekopplar därför SOS Alarms operatörer all bedömning av vård och ambulansprioritering till Sjukvårdens larmcentral i dessa landsting. Problemet, anser Tobias Erdsjö, är inte vem som sköter vad, utan att alarmeringskedjan försämrats. Här får han medhåll av Ingrid Brege (m) som sitter i styrelsen för Landstinget Sörmland. − Verksamheten fungerar inte som vi hade hoppats och personligen tycker jag inte att vi har sett någon förbättring. Att den som är dålig och ringer akut för att få hjälp ska behöva berätta ytterligare en Tobias Erdsjö, brandingenjör i Eskilstuna, är frustrerad över sena utryckningar. gång varför de ringer är absolut inte bra, säger Ingrid Brege och tar också upp hjärtstopp som ett alarmerande exempel: − Under åren 2008 till 2011 var räddningstjänsten först på plats före ambulansen vid hjärtstopp i 78 procent av larmen på landsbygden. 2012 har varit en katastrof, eftersom räddningstjänsten inte får larmet samtidigt som ambulansen utan får det med fördröjning och ibland inte alls. Ingrid Brege är själv sjuksköterska med mångårig erfarenhet från akutvården. − Jag är mäkta irriterad över att det blivit på det här viset. De som drabbas är befolkningen. Alla drabbas av den fördröjning som uppstår när kedjan är bruten, säger hon. Det råder ingen tvekan om att många är missnöjda med den situation som i dag råder och att frågan om vem som ska sköta alarmeringen av samhällets resurser har varit långvarig och diskussionen i många fall infekterad. I Västerås finns kommunalrådet Staffan Jansson (s) som också är ordförande i Mälardalens brand- och räddningsförbund. Inte heller han är nöjd med resultatet, men han anser att samverkan Längre väntan För att påskynda samverkan och utalarmeringen vid IVPA (I Väntan På Ambulans) inleddes i maj 2012 ett projekt i Sörmland. Målet med försöket, som kommer att pågå fram till 21 november, är att påskynda utalarmeringen av räddningstjänsten, framför allt vid hjärtstopp. 4 När ett samtal når 112 och SOS-operatören misstänker att det handlar om IVPA-larm ligger operatören kvar som medlyssnare när samtalet kopplas vidare för vårdintervju. Om sjuksköterskan på Sjukvårdens Larmcentral bedömer att IVPA-larm behövs får SOS-operatören omedelbart besked och kan genast larma även räddningstjänsten. 4 Redan efter de första försöksveckorna märks enligt räddningstjänsten i Eskilstuna en förkortning av tiden för utalarmering. 20 SOS 12SOSK3_fokus__bruten_larmkedja_6429.indd 20 2012-09-18 11:15:11 Ingen har full koll Omorganiseringen av larmtjänsten i flera län har inneburit att de olika aktörer som larmas via 112 i dag inte längre arbetar i samma tekniska plattform. − Detta har slagit sönder den samverkan mellan räddningstjänst och ambulans som tidigare fanns och innebär att det inte längre finns en sammanhållen lägesbeskrivning när något inträffar, anser Nils-Erik Norin, affärsområdeschef vid SOS Alarm. Brandingenjören Tobias Erdsjö i Eskilstuna är av samma åsikt. − Vid blåljuslarm har vi inte längre samma kontroll. När larmet går vet varken vi i räddningstjänsten, ambulansen eller polisen vem som är på väg till en olycka. Tidigare visste SOS-operatören var man dragit ambulansen från, hur långt den hade att åka och var vi var. De hade koll på alla enheter som var larmade. fungerade dåligt även tidigare och att SOS Alarm inte har lyssnat tillräckligt på både landstingets och kommunens önskemål. − Problemet är att vi från kommunen har fått ökade kostnader men att den förväntade kvalitetsutväxlingen från SOS Alarm har uteblivit. Nya larmrutiner kommer alltid behövas och dessa måste anpassas efter brukarens bästa och i samspel med kommuner och landsting. Som svar på frågan om det blivit bättre sedan ambulanserna i regionen fått separat utalarmering säger han: − Det vi från räddningsförbundet kan se är att ambulanserna kommer senare nu än tidigare till trafikolyckor. Det har alltså inte blivit bättre. Därför är det viktigt med en gemensam uppföljning, säger han och efterfrågar jämförande statistik över tiderna för utalarmering innan och efter att ambulanserna fick egen larmcentral. Det finns jämförande siffror för IVPA-larm, även om de inte hunnit analyseras i detalj. Räddningstjänsten i de tre Fyrklöverlänen har i samarbete med SOS Alarm jämfört tiderna innan och efter att larmkedjan ändrades. För Tobias Erdsjö är den överblicken en viktig del av hans mentala förberedelse när han åker ut på ett larm. − Ju mer saker jag kan ha i huvudet innan jag kommer fram desto bättre förberedd kan jag vara. I Sörmland dirigeras i dag räddningstjänsten av SOS-alarm. Polisens länskommunikationscentral dirigerar polisen och Sjukvårdens larmcentral ambulanserna. − I princip är det sex parter som är inblandade i varje samverkanslarm. Räknar man parvis är det tre enheter som inte vet vad de andra gör. För att vi ska få besked om ambulans måste respektive larmcentral ringa upp och fråga, säger Tobias Erdsjö. ”Alla drabbas av den fördröjning som uppstår när kedjan är bruten.” Ingrid Brege, Landstinget Sörmland − Mediantiderna för alla IVPAlarm till räddningstjänsten var innan larmkedjan bröts 129 sekunder i Västerås, 154 sekunder i Uppsala och 172 sekunder i Eskilstuna, säger Tobias Erdsjö. I december 2011, efter att ambulanserna fått egen larmcentral är motsvarande mediantid 380 sekunder, därmed minst fördubblad. − Jag kan förstå att det finns fördelar med att sjukvården dirigerar sina egna resurser utifrån egna prioriteringar, som när det handlar om transporter vid prio 2 eller 3. Men inte när det handlar om akuta händelser. Viktigast är att den som tar emot ett larmsamtal har en bra förmåga att lyssna och organisera. Jag är brandingenjör, men det betyder inte att jag automatiskt är bra på att ta emot samtal och dirigera fordon från en larmcentral. Vi har alla olika roller och det är viktigt att var och en är expert på sitt område för att snabbt få ut rätt resurser. Fyrklöver i upphandling Sedan den 31 oktober 2011 är det inte längre SOS Alarm som sköter ambulansdirigeringen i alla landsting. Landstingen i Västmanland, Sörmland, Uppsala län samt region Gotland gick under namnet Fyrklövern ut i en gemensam upphandling. Där ställdes bland annat krav på att vårdprioriteringen skulle följa ett annat medicinskt index än det SOS Alarm använder. Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm menar att man inte kan frångå linjen med ett enhetligt system över hela landet. SOS Alarm avböjde därför att delta i upphandlingen som vanns av en privat aktör som byggt upp tre larmcentraler för ambulansdirigering under det gemensamma namnet Sjukvårdens Larmcentral. I dessa landsting vidarekopplar SOS Alarm all bedömning av vårdbehov och ambulansprioritering till den nya larmcentralen. SOS 21 12SOSK3_fokus__bruten_larmkedja_6429.indd 21 2012-09-18 11:15:14 utveckling kriskommunikation Redo för kris När katastrofen slår till, när krisen är ett faktum, när allmänheten och kollegorna behöver snabb information, då står kommunikatörer i beredskap redo på SOS Alarm. Som en del av krisberedskapsorganisationen är deras uppgift att hitta kanaler att få ut information till berörda. Text:Anita Emthén Foto: Tobias Ohls, Saffo Alessandro /Folio Lotta Smith trivs med rollen som kommunikatör i beredskap på SOS Alarm. ”Det gäller att inte låsa sig vid hur man alltid gjort utan se till vilka möjligheter som finns.” Lotta Smith, kommunikatör Lotta Smith är KiB, kommunikatör i beredskap, på SOS Alarm. Det är en tjänst som inrättades 2011 och som hon delar med fyra andra kommunikatörer. En KiB har jour dygnet runt och är beredd att snabbt sprida information i en krissituation. – Vi jobbar mer eller mindre i konstant krisläge. Till vardags handlar det om att förbereda sig genom omvärldsbevakning, analys av dygns- och lägesrapporter från bland annat krisberedskapsoperatör, media och olika verksamhetsavstämningar. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad för att agera snabbt och rätt i riktiga katastroflägen, säger Lotta Smith. Vissa krissituationer går att planera bättre än andra. Stormar och vackert väder leder alltid till fler hjälpsökande. Löningstillfällen eller högtider som nyårsafton är extra olycksdrabbade perioder på året. Men naturkatastrofer, som exempelvis vulkanutbrottet under glaciären Eyjafjallajökull på Island i mars 2010, är oftast omöjliga att förutspå. Askmolnet som lade sig över Europa ledde till totalstopp för flygtrafiken i många länder. SOS Alarm var bland de första som uppmärksammade händelsen och följde utvecklingen noga via bland annat väderkonferenser. Man började snabbt analysera vad konsekvenserna kunde bli för samhället och hur man kunde minimera påverkan på bästa sätt. Att luftrummet över Sverige stängdes 15 april blev till exempel en stor utmaning för luftburna sjuktransporter. – Vid en sådan här exceptionell händelse gäller det att inte låsa sig vid hur man alltid gjort utan se till vilka möjligheter som finns, säger Lotta Smith. Det stora behovet av information till myndigheter, media och allmänheten under flygstoppet ledde till att SOS Alarms kommunikatörer jobbade dygnet runt. I och med askmolnet tydliggjordes behovet av KiB-tjänsten. KiB är en del av krisberedskapsorganisationen tillsammans med SOS Alarms nationella produktionsledning, tjänsteman i beredskap, TiB, och jourhavande krisberedskapsoperatör, KBX. Vid en krissituation sammankallar KBX till möten med berörda aktörer. Vanligtvis är det TiB på SOS Alarm eller på aktuell myndighet samt jourhavande KiB. Ibland deltar fler personer. Tillsammans gör de en 22 SOS 12SOSK3_sos_kommunikation_6553.indd 22 2012-09-18 11:15:18 lägesanalys: vad har inträffat och hur ser prognosen ut? Hur kommer den att påverka allmänhet, kunder och internt på SOS Alarm? Vad ska operatörerna svara hjälpsökande som ringer in? Behöver man kommunicera och i så fall i vilka kanaler? Har det gått ut VMA (viktigt meddelande till allmänheten) eller räcker ett pressmeddelande? – SOS Alarms pressjour är en viktig del av kommunikationskedjan och måste vara mycket uppdaterad. Vi har en tät kontakt, säger Lotta Smith. Hon anser att kriskommunika- tion måste ske i såväl nya som inarbetade kanaler. SOS Alarm har till exempel det senaste året börjat använda sociala medier även till kriskommunikation. Och på uppdrag av regeringen kommer SOS Alarm att lansera ett nytt informationsnummer innan årets slut. Målet är att ytterligare stärka kommunikationen med allmänheten. Att Lotta Smith känner stolthet över sitt och sina kollegors jobb går inte att ta miste på. – Jag är säker på att jag aldrig kommer att ha ett lika viktigt jobb som jag har i dag. KiB – kommunikatör i beredskap 4 KiB är en kommunikatör som arbetar med intern och extern information vid kris. KiB följer företagets media- och kommunikationsstrategi och kommunicerar i valda kanaler till olika målgrupper. En KiB är tillgänglig dygnet runt och samarbetar med berörd TiB samt KBX vid SOS Alarms nationella produktionsledning. Tjänsten inrättades på SOS Alarm 2011 och finns även i vissa myndigheter. 4 TiB – tjänsteman i beredskap Drygt 30 centrala myndigheter med sär- skilt ansvar för samhällets krisberedskap samt alla 21 länsstyrelser är ålagda att ha funktionen tjänsteman i beredskap (TiB). TiB innebär att det ska finnas medarbetare på de utpekade myndigheterna som är tillgänglig dygnet runt och som kan larmas av SOS Alarm om något allvarligt inträffar. TiB-funktionens uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera om allvarliga händelser. Tjänsten har funnits på SOS Alarm sedan 2009. Askmolnet som spred sig från Island över stora delar av Europa 2010 tydliggjorde behovet av SOS Alarms tjänst kommunikatör i beredskap. KBX – krisberedskapsoperatör 4 KBX uppdrag är att dygnet runt upptäcka händelser och förmedla information och ansvara för kontakterna mellan de av regeringen utpekade myndigheterna. KBX sammankallar även myndigheterna till samverkanskonferenser och sammanställer information från olika händelser i syfte att ta fram underlag för lägesanalys som påverkar intressen. KBX arbetar nära såväl TiB som KiB och ingår i SOS Alarms nationella produktionsledning, NPL. 4 NPL, SOS Alarms nationella produktionsledning, inrättades 2011 och leder dygnet runt, året om, det operativa arbetet på SOScentralerna. Genom att centralt ha översikt över landets svarstider, bemanning och aktuella händelser kan SOS Alarm kvalitetssäkra de operativa arbetet och upprätthålla en gemensam lägesbild. SOS 23 12SOSK3_sos_kommunikation_6553.indd 23 2012-09-18 11:15:24 utveckling sociala medier a l a i c o smedier – nästa revolution inom larm och räddning? MOBILTELEFONEN HAR INNEBURIT en revolution för möjligheter- na att larma vid olyckor och katastrofer. Sociala medier kan bli nästa revolution. Förutsättningen är att larmorganisationer och blåljusaktörer kan skanna av den enorma mängden information som läggs ut i medier som Facebook, Youtube och Twitter. Text: Sven Lindell Foto: Nordic photo och Istockphoto Det är individen som råkar vara på plats som är dagens snabbaste nyhetsreporter. Det beror naturligtvis på kameramobilen som finns i fickan hos praktiskt taget alla människor i dag. Bilder, filmer och textmeddelanden från händelser hamnar snabbt på internet. Här finns en stor potential för larmorganisationer och räddningstjänst. − En snabb tillgång till framför allt bilder från exempelvis en olycksplats kan ge ovärderlig hjälp för att förstå omfattningen av det inträffade och därmed vilka insatser som behövs, säger Fredrik Bergstrand, doktorand vid Göteborgs universitet. − I dag finns det inga bra redskap för SOS Alarm, sjukvården eller andra aktörer att använda. Fredrik Bergstrand har nyligen avslutat en studie − ”Sociala medier vid nödsituationer” − där syftet var att ta reda på hur organisationer och myndigheter vid olyckor och kriser kan hitta, analysera och använda relevant information på sociala medier. Studien är finansierad av utvecklingscentret Tucap (se faktarutan här intill). Arbetet har bland annat inneburit att kartlägga händelser där sociala media haft en central betydelse. – Vid terrordådet i Oslo förra sommaren tog det relativt lång tid för räddningsansvariga att förstå vad som hänt. Men det var filmer och bilder från enskilda personer på plats som bidrog mest till att man fick en övergripande bild. Ett annat bra exempel på sociala mediers värde i dessa sammanhang är det som skedde i samband med 24 SOS 12SOSK3_utveckling_tucap_6432.indd 24 2012-09-18 11:15:32 Fakta sociala medier 4 TWITTER – en social nätverkstjänst där användare kan skicka och läsa kortare meddelanden. Öppen och därmed sökbar. Har även stöd för att skicka bilder, adressera meddelanden till specifika mottagare. 4 FACEBOOK – finns olika nivåer mellan privat och offentlig information. Sökning av information är begränsad, och enbart namn på personer, grupper, företag eller andra namngivna enheter på samma nivå är sökbara. Information blir synlig genom att den delas eller kommenteras inom nätverk man själv är en del av. 4 FLICKR – en webbtjänst för uppladdning av digitala bilder och videofilmer i privata eller publika fotoalbum. 4 INSTAGRAM – en gratis mobilapplikation för fotodelning, där användaren kan ta bilder och dela med sig av bilden till olika sociala medier. 4 YOUTUBE – en webbplats med videoklipp som laddas upp av dess användare. Telefonen i din hand kan ge larmoperatören en ovärderlig översikt på olycksplatsen. 4 BAMBUSER – en mobil tjänst för live-sändning av video. Materialet kan automatiskt spridas via andra sociala medier. TUCAP en spårvagnsolycka i Göteborg 8 september 2011. En tjänsteman på Västra Götalandsregionens Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum efterlyste bilder via sitt privata nätverk på Twitter. Efter bara några minuter hade han tillgång till ett flertal användbara bilder, som kunde skickas vidare till regionens tjänsteman i beredskap, som då i sin tur kunde få en bättre bild av händelsen. – Just bilder är det som ger mest information. Då är det relativt lätt att förstå sammanhanget och skapa sig en lägesbild. Text kräver ju en tolkning och är inte lika precist. En ”stor smäll” är ju inte samma sak för den som skriver och den som inte är på plats … Men förutsättningen för att sociala medier ska kunna användas i större skala är att sökandet automatiseras och att det finns möjlighet att kommunicera med personer på plats. Nästa steg blir att hitta tekniska lösningar för att kunna göra verklighet av de här funktionerna, säger Fredrik Bergstrand. Studien ”Sociala medier i nödsituationer” finansieras av Tucap – Tekniskt Utvecklingscentrum för Ambulans- och Prehospital sjukvård. Tucap är ett utvecklingscenter med fokus på modern informations- och kommunikationsteknik. Centret startade på initiativ av SOS Alarm 2010 och drivs inom Lindholmen Science Park. – Vi utvecklar koncept och prototyper som ska stödja och effektivisera ambulansalarmering och prehospital vård, alltså sjukvård som utförs före ankomsten till sjukhus, säger projektledaren Bo Norrhem. Tucap samarbetar med bland annat Göteborgs Universitet, Chalmers Tekniska Högskola samt verksamhetsexperter från SOS Alarm och Västra Götalandsregionen. SOS 25 12SOSK3_utveckling_tucap_6432.indd 25 2012-09-18 11:15:41 Forsman & Bodenfors Bild: Linkimage Härr kommer ett 182 meterrs tan nkfaartyg i 16 knop. Solen lyser, vattnet ligger platt som ett golv. Och plötsligt rullar dimman in från ingenstans. Vad gör du? Bästa rådet: Håll dig undan farleden och kasta ankar i närmaste vik tills dimman lättar. Det gäller även om du har gps. Utan radar ombord är risken stor att du inte upptäcker andra båtar som kommer i full fart – till exempel ett 182 meter långt tankfartyg. Men alla olyckor kan tyvärr inte förebyggas med goda råd och sunt förnuft. Därför finns Sjöräddningssällskapet. Vi har 67 räddningsstationer och 160 räddningsbåtar längs kusterna och i de största sjöarna. Våra 1800 sjöräddare är beredda att rycka ut på en kvart – dygnet runt, året om. Och ändå kostar det här inte skattebetalarna ett enda öre. Vi är nämligen en ideell förening utan bidrag från staten. Båtarna är skänkta och de frivilliga sjöräddarna jobbar utan betalning. Men det behövs ändå massor av pengar till allt från reservdelar till utbildning av de frivilliga. Så ge gärna en gåva på pg 90 05 00-0 eller på sjöräddning.se. Där kan du också stötta oss genom att bli medlem. Som medlem får du kostnadfri hjälp om du t ex går på grund eller får motorstopp, även om situationen inte är akut. Det förebygger också olyckor. Inte minst när dimman ligger tät. FRIVILL IGA SJÖRÄDDARE SEDAN 19 07 Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. 12SOSK3_annons_6433.indd 26 2012-09-18 11:15:43 Fråga SOS Alarm SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten via sosalarm.se/kontakt. Här presenterar vi några intressanta frågor. Har ni kontakt med utländska larmcentraler? Anta att jag i telefon pratar med någon som befinner sig utomlands, som plötsligt råkar ut för en olycka. Kan jag då ringa 112 i Sverige som sedan hjälper mig i ärendet genom att koppla till larmcentralen i det aktuella landet? Jonas I LL T L A DE K -hjälm MC FOTO: ISTOCKPHOTO Jag har hört talas om att man kan skaffa en dekal med kontaktuppgifter att sätta på motorcykelhjälmen. Hur går det till? Hans Det är en hjälmdekal som Sveriges Motorcyklister, SMC, delar ut till sina 65 000 medlemmar. Tanken är att dekalen ska innehålla viktig information för räddningstjänsten i akuta lägen, bland annat om allergier och sjukdomar. Idén kommer från mc-åkande ambulansförare. Baserat på Trafikverkets uppgifter räknar SMC med att informationen kan rädda fyra mcförares liv varje år tack vare snabbare insatser. Kontakta SMC för att få dekalen. PROVRINGA 112 Vi undrar om vi kan få provringa 112 från vår arbetsplats? Vi vill försäkra oss om huruvida vi måste slå 00 innan 112. Mårten SOS Alarm tar normalt inte emot provanrop till 112, men kontakta kundsupport på den central du hör till så kommer de att hjälpa dig. Du hittar kontaktuppgifter på www.sosalarm.se/sv/Kontakt/Kundsupport/ LARMA MED SATELLITTELEFON ILLUSTRATÖR: CECILIA PETTERSSON Jag är ofta i ett område utan någon mobiltäckning alls. Därför har jag skaffat en satellittelfon. Kan man larma 112 med den? Claes För dem som arbetar långt ute på fjället, mitt i skogen eller på avlägsna kobbar och skär krävs det satellittelefon för att i ett nödläge komma i kontakt med SOS Alarm. Nödnumret för att nå SOS Alarm via satellittelefon är +46 63 107 112. Den som ringer detta larmnummer hamnar i Östersund som i sin tur ser till att anropet hamnar på rätt SOS-central. Koppla till utlandet Det bästa är alltid om man ringer till nödnumret i det land som man befinner sig i och där hjälpen behövs. Det går alltid snabbast och blir säkrare eftersom man då kan handlägga nödsituationen direkt. SOS Alarm har kontaktvägar till samtliga EU-länder som vi kan använda om man ringer om en händelse som man uppfattat kräver hjälp via 112 i ett annat EU-land. Det förekommer någon enstaka gång per år att vi får 112-samtal som berör ett annat land. I gränstrakterna mellan de nordiska länderna sker det givetvis mycket oftare av teletekniska skäl. Norge, som inte är medlem i EU, har vi också kontaktuppgifter till. Anmäla hjärtstartare Vi har skaffat en hjärtstartare. Hur ska vi berätta för er var den är någonstans? Karin Utmärkt att ni skaffat en hjärtstartare! Om du själv kan ta fram din koordinat via Sweref 99 kan vi använda dem. Du kan söka upp dina koordinater via www.hitta.se Men du måste vara mycket noga så att det verkligen är rätt position som du anger. Glöm inte att också anmäla er hjärtstartare till det nationella hjärtstartarregistret: www.hjartstartarregistret.se/registrera SOS 27 12SOSK3_fraga_sos_6434.indd 27 2012-09-18 11:15:46 Avsändare: SOS Alarm Sverige AB Box 5776 114 87 Stockholm POSTTIDNING B Årtalet: 1949 Larmknappens födelse 1996 ”SOS TAG 90 000” stod det på larmknappen som satt på telefonerna i telefonkiosken. Sedan var det bara att följa anvisningen. 12SOSK3_artalet_6435.indd 28 Att ringa larmnumret 112 är gratis. På mobiltelefonen kan du slå numret även om du inte har låst upp telefonen, saknar kredit eller trots att din operatör inte har täckning. Men det fanns en tid när det kostade att slå larm. Telefonkioskerna som var utplacerade i landet före 1950-talet hade ingen larmknapp och där kostade det 10 öre i startavgift och 20 öre per minut att ringa in ett larm. När man ersatte telefonisterna med automatiska växlar blev det nödvändigt att göra en särskild lösning för larmnummer. Idén väcktes i riksdagen 1949, men det dröjde till 1956 innan larmnumret 90 000 infördes. I samband med larmnumret lanserades en nödknapp i telefonkioskerna. Knappen aktiverade kostnadsfritt samtal och därefter kunde man slå 90 000 utan att tänka på samtalstaxan. Nu behövde ingen längre skramla fram pengar för att larma i ett nödläge. Från början var tanken att larmnumret skulle vara sexsiffrigt, 900 000, men av tekniska skäl blev det femsiffrigt. 90 000 var ett nummer särskilt anpassat för Sverige som hade stora telefoner med nummerskivor och där nollan kom först. Numret ansågs lätt att komma ihåg och enkelt att slå i mörker. 1 juni 1996 ändrades larmnumret till 112. Innan det nya nödnumret infördes fick alla med telefonnummer som börjar på 11 en siffra tillagd eller ändrad i början på sitt telefonnummer. Text: Anita Emthén Foto: Tekniska museet 2012-09-18 11:15:50
© Copyright 2024