1. No category

GÖTGATAN
Götgatan
Inspirationsmaterial
1:14
av Kristian Hallberg och Jens Ohlin
Från 15 år – åk 9 & gymnasiet.
Premiär 24 januari 2015, Målarsalen.
Unga Dramaten Box 5037, 102 41 Stockholm
Besöksadress: Nybroplan, Östermalm
E-post: ungadramaten@dramaten.se
www.dramaten.se
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
Ka r
l
av ä
2:14
Välkomna till Dramaten
Ko m
www.dramaten.se
me
ndö
Biljettbokning: 08-667 06 80
ana
Nybroplan, Östermalm
Buss 56
lleg
n
ata
ata
nsg
rma
Sty
ata
n
rog
ata
Gre
ve g
ppa
S ke
n
n
rga
Art
Bussar: 2, 52, 55, 62, 69
Spårvagn: nr 7
Sto
rga
T-bana: Östermalmstorg
tan
eller Kungsträdgården
ge r
S i by
Bir
Nyb
Tunnelbana till
Östermalmstorg
Unga Dra
Elverket
Linnégatan
tan
Jun
Tunnelbana till
Östermalmstorg
tan
n
rigt
n
rs ga
Linn
Besöksadress
é ga
ta
ille
ata
an
rd s g
ga t
legå
gfru
Hu m
ge n
Jar
lsg
Rid
dar
ata
ga t
P-hus: Birger Jarlsgatan 6
och Grev Turegatan 25
an
n
Dramaten
Unga Dramaten
Buss 2, 52, 55, 62, 69,
Spårvagn 7 till
Nybroplan
Str
ana
nar
ga t
an
rigt
Väp
ille
Nybroplan
Ka p t
ensg
dar
ga t
an
atan
Art
H am ng at an
Rid
and
väg
en
Tunnelbana till
Kungsträdgården
Stra ndvä gen
Om Unga Dramaten...
”När vi drog upp riktlinjerna för barn- och ungdomsverksamheten på
Unga Dramaten hade vi Barnkonventionens artikel 31 i tanken. Förenklat så
beskriver den barnets rätt till lek, vila och fritid och att leva i en bra miljö.
På Unga Dramaten får barn och ungdomar möta teaterkonst på hög nivå
och det inbegriper alla. Genom skolorna kan vi nå dem som inte upplever
det som självklart att Dramaten faktiskt är en teater som tillhör alla.”
Agneta Ehrensvärd, konstnärlig ledare för Unga Dramaten
Unga Dramaten
våren 2015
Linn
é ga
Götgatan
Inspirationsmaterial
3:14
I föreställningen Götgatan får vi följa några ungdomar som bor i arbetarstadsdelen
Södermalm i Stockholm i slutet av 1940-talet. Deras historier präglas av tidens sociala
problem – segregation, stora ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper och
rasism som ibland tar sig våldsamma former. Götgatan berättar också om vårt samhälle
i dag. Bakgrunden till pjäsen är kravallerna på Södermalm i Stockholm under några dagar kring påsk 1948. Samtidigt är liknande händelser, t ex upploppen i Husby 2013, en
genomgående referens i föreställningen. Men det är inte bara de politiska händelserna
som är viktiga – det handlar också om de personliga relationerna och de liv som påverkas av ett ojämlikt samhälle.
Karaktärerna i Götgatan:
Henning är snart 17 år och tvålgosse hos frisören vid Göta Lejon. Han vill komma upp
sig och är beredd att anpassa sig för att göra det. Han tjusas av makten och smickras
när han blir uppmärksammad av media och lokalpolitiker. I slutet av pjäsen inser han att
båda har svikit honom.
Niklas Svensson är en journalist med en självgod attityd till sin yrkesroll. Under pjäsens
gång tvingas han inse att hans objektivitet är en lögn.
Fotograf: Roger Stenberg
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
4:14
Alice är Hennings flickvän men till skillnad från Henning vägrar hon anpassa sig. Hon är
arg och frustrerad över sin situation – men har inga mer formulerade drömmar än att
komma in på danspalatset Nalen.
Burret bär sitt ”utanförskap” med en klackspark trots att han utstått statens grövsta
övergrepp. Även om han inte sysslar med helt lagliga affärer drömmer han om ett lugnt
och tryggt liv.
Babs är den medvetna tjejen som tar saker i egna händer och jobbar för att göra saker
bättre på gräsrotsnivå.
Arpi är ordförande i Södermalms stadsdelsnämnd och en igenkännbar politikertyp. Med
retoriken som sitt verktyg försöker hon kontrollera samhällsförändringar och utnyttja
dem i eget syfte.
Att diskutera:
Vem eller vilka spelar en huvudroll i pjäsen?
Är karaktärerna trovärdiga? Kan man känna igen dem?
Vilka relationer är viktiga? Beskriv t ex relationen mellan Henning och Burret.
I det här materialet undersöker vi olika teman i föreställningen med referenser från
pjäsen och förslag på frågor man kan diskutera.
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
5:14
SEGREGATION & PLATSISM
Niklas Svensson:
”De flesta stockholmare tar sig inte gärna söder om Slussen.
Här bor inga makthavare, inga mediaröster.”
I pjäsen är det väldigt tydligt att det spelar stor roll var man bor. Det ligger en
dramatisk ironi i att man talar om Söder som en fattig, farlig och obehaglig stadsdel.
Idag är Söder är en rik innerstadsdel där politiker och andra opinionsbildare gärna bor.
Det leder kanske tanken till att det om 50 år blir samma sak med förorternas miljonprogram. Men främst drabbas man av hur lite attityderna och villkoren i samhället
har förändrats ifråga om var man bor.
Platsism är ett ganska nytt begrepp som dykt upp i olika sammanhang. Forskaren
Adiam Tedros förklarar begreppet som ett sätt att förklara ett politiskt problem med
utgångspunkt i den plats på vilken problemet manifesteras, snarare än till andra
strukturella och individuella faktorer.
Fotograf: Roger Stenberg
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
6:14
Fotograf: Roger Stenberg
Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, beskriver
begreppet så här:
Segregationen föder en platsism som innebär att platsen där du bor blivit alltmer
avgörande som markör för vem du är. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress
är stämplad som förlorare innan korten ens är synade. Många uppfattar sig själva som
instängda i den egna förorten, utan utbildning, utan framtid och utan hopp. Den frustration detta leder till späds på av diskriminering, av det man uppfattar som polistrakasserier och en av vrede infärgad sorg över att se hur föräldrarna behandlas.
Några frågor:
Vad innebär segregation? Vad är motsatsen?
Har fördomar och främlingsfientlighet med segregation att göra? Vad föder vad?
Hur kan man motverka segregation? Har du konkreta idéer på vad man borde göra?
Miljonprogrammen. Varför byggdes de?
I pjäsen bor ju ungdomarna på Söder. Var skulle de bo i dag?
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
7:14
VÅLD
Arpi:
”Man får inte slåss. Ingen får slåss. OK, polisen får slåss, men det
har vi gemensamt bestämt att de får göra.”
Så säger Arpi i slutet av pjäsen, inte långt innan Burret dödas ”i samband med
ett gripande”.
Ett genomgående tema i pjäsen är polisvåld. Historiskt finns det många skrämmande
exempel på polisen övervåld mot de medborgare de har i uppdrag att skydda.
Samtidigt måste samhället kunna lita på att polisen upprätthåller lagen.
Frågor:
Hur mycket våld är vi beredda att acceptera från polisen?
Varför kritiseras polisen för övervåld? Är det rättvist?
Arpi:
”Är det rimligt att vi frågar ”varför” Södermalm brinner?...det är
oacceptabelt, punkt. Vi måste ställa oss aktivt ointresserade av ”varför”.
Det finns många slående likheter när det gäller uttryck och mekanismer bakom
upplopp och så kallade ungdomskravaller. Man har kallat upploppen ett illegitimt
uttryck för ett legitimt missnöje. Förhållanden var detsamma vid många välkända
upplopp, exempelvis Parisupploppen 2005, kravallerna i Grekland 2008 och i England
2011. Alla har att göra med socialt segregerade, urbana miljöer där en djup social
ojämlikhet skapat en boendesegregation och att polisens inblandning i dödsfall varit
den tändande gnistan.
Frågor:
Kan man uppnå demokrati med odemokratiska metoder?
När tycker du att våld är legitimt?
Vad är polisen uppgift under demonstrationer?
Varför tror du att det uppstår våldsamma situationer med kravaller och upplopp?
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
8:14
FARLIG MUSIK
Arpi:
”Vad är det för musik det lyssnar på? Det är musik som är lös
i fogarna, texter som uppmanar till våld.”
Alice:
”Jazz, alltså. Det är det nya. Jag bara älskar det.”
Jazz, punk och hiphop är exempel på musikstilar som ansetts var farliga för samhället
i allmänhet och ungdomen i synnerhet.
Jazz hade nya rytmer och danser, urspungligen förknippad med afro-amerikansk kultur.
Punk är enkel, aggressiv musik ofta med politiska texter, anti-estetisk anglosaxisk kultur
förknippad med vit arbetarklass.
Hip-hop hade också nya rytmer i musik och text, rap i stället för sång, politiska texter
och var från början återigen förknippad med afro-amerikansk urban kultur.
Musik kallas ibland den starkaste konstformen, helt överlägsen text och bild. Särskilt
när man tänker på hur upprörande ny musik har varit genom tiderna. Det är en konstform som går rakt in i kroppen – och det kan inga präster, lärare eller föräldrar göra
något åt. Att musiken som en gång varit subversiv och utmanande blir en del av det
etablerade samhället är också en märklig sanning. I pjäsen Götgatan talar man om
jazzen som en vild djungelmusik som förför och förstör ungdomen. Men det vi hör är
något vi snarare uppfattar som välbekant, tryggt och gammalmodigt.
Frågor:
Vad är det som är farligt med musiken? Texterna? Rytmerna? Danserna? Moralen?
Vilken musik är farlig i dag?
Finns det musik som man borde förbjuda?
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
9:14
SPRÅK
Henning:
Vi ska till exempel…lära oss prata riktig svenska.
Alice:
Vi pratar ju svenska.
Henning:
Jamen, inte södersvenska, korrekt svenska, så folk förstår.”
Alice:
Alla hajjar väl vad jag säger?
Dialekt talas inom ett geografiskt område. En sociolekt, eller slang, talas inom en
socialgrupp. Ekensnack eller söderslang är en sociolekt. Den uppstod vid industrialiseringen då många personer från hela Sverige flyttade in till Stockholm. Det är ofta ett
sätt att sätta etiketter på det vardagliga och markera någon form av grupptillhörighet.
Här är några ord och uttryck som var aktuella på 40-50 talets Södermalm:
Tugga klyket = prata språket
Äru vissen i roten = dum på något vis
Tira vilken brallis = Söt tjej
Tjena stabben = pappa
Haru flis? = pengar
Jag ska ta tricken till slussen = spårvagn
Ta dej en borre = sup
Det luktar mässing = polis i närhet
Bäst man dunstar = fly
Han dratta på röven = ramlade
Jag gav honom en feting = spottloska
Jag ska jeska på en trumpet = pantsätta
Kan du låna mig en bagis? = krona
Det var en djävel på att båga = ljuga
Jag måste beckna cykeln = sälja
Haru fått en batting? = bebis
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
10:14
Jag ska åka till bystan på lovet = landet
Nu blev du allt byxis kisen = rädd
Bergslärka = prostituerad
Va gäspar skorpan? = hur mycket är klockan?
Haru knäck i lurarna? = hör du dåligt?
Frågor:
Hur fungerar sociolekter eller slang för att visa vilken grupp man tillhör?
Vad betyder det ”att skärpa sig” och inte använda sin dialekt eller sociolekt?
Vilken funktion fyller språkbruk?
Kan språket vara ett politiskt ställningstagande?
Fotograf: Roger Stenberg
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
11:14
PRESS & MASSMEDIA
Niklas Svensson:
Ser du dig som svensk eller finne?
Alice:
Hur menar du då rå?
Niklas Svensson:
Jag menar, betraktar du dig som svensk eller som finne?
Alice:
Jag är väl både och.
Niklas Svensson:
Du är 100% svensk och 100% finne samtidigt? Som en blandform?
En mix?
Alice:
Vi kör på det du gillar tycker jag.
Niklas Svensson:
”Jag ser Södermalm på nära håll. Jag möter en aggressivitet, mixade
identiteter, en hopplöshet, bristande framtidstro, ett spretigt hemsnickrat
blandspråk, ett parallellsamhälle.”
När Niklas Svensson börjar rapportera från Södermalm är han övertygad om att han
är objektiv. Han verkar till och med tycka att han gör ungdomarna en tjänst genom att
skildra deras liv. Dessutom är han helt oförstående när t ex Babs inte alls är intresserad
av att bli omskriven. I början av pjäsen ser han inte att han lägger sitt eget perspektiv på det han skriver. Det kan verka komiskt hur han vrider till svaren han får på sina
frågor för att de ska passa in i hans egen bild av människorna på Söder. Ändå kan man
förstå att hans rapportering kommer att befästa olika fördomar.
Frågor:
Vems historia är det som berättas i Niklas Svenssons rapportering?
Hur skildras förorten i svensk massmedia? Är bilden positiv eller negativ?
Att vara den som betraktar andra är att ha makt, medan den som blir studerad blir
utsatt.
Kan du ge några exempel i pjäsen?
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
12:14
Media kallas ofta den tredje statsmakten. Varför? Vilka är den första och andra?
Vad betyder tolkningsföreträde?
Finns det objektiv media?
Vad innebär det att hela samhället representeras inom media?
Jämför två artiklar om kravallerna i London 2011:
http://www.theguardian.com/uk/2011/aug/18/england-rioters-young-poor-unemployed
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2024486/UK-RIOTS-2011-British-youths-unpleasant-violent-world.html
Lästips:
Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström
– romansvit om Stockholm
Göra rätt, Simon Felix Adler
– om Göteborgskravallerna 2003
Till vår ära, Alejandro Leiva Wenger
– innehåller bl a novellen ”Elixir”
Filmtips:
Do the right thing, regi: Spike Lee
– den roligaste filmen som gjorts om rasmotsättningar som spårar ur i våld,
polisbrutalitet och mord i Brooklyn, NY en het sommardag på 1980-talet.
Soundtracket innehåller bl a Fight The Power, Public Enemy
Hairspray, regi: John Walters
– tjej vinner danstävling och slår ett slag för integration på 1960-talet i USA.
Medan vi faller, regi: Mattieu Kassovitz
– modern filmklassiker om makt, segregation och mediabilder i en Parisförort.
Filmhandledning finns på www.sfi.se/skolbio
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
13:14
TV-program:
Svenska dialektmysterier – Stockholmska (avsnitt 4 från 2006 – finns på youtube)
Länkar:
Trailer till Götgatan:
https://www.youtube.com/watch?x-yt-cl=84503534&x-yt-ts=1421914688&v=_
rt2oCToVgU
Wikipedialänkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_kravaller_i_Sverige
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resandefolket
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nalen
Pressklipp:
http://www.bang.se/orolig-for-polisens-narvaro/
http://www.dn.se/ledare/signerat/gatans-parlament-den-mest-utsatte-kastarforsta-stenen/
http://www.dn.se/ledare/signerat/upplopp-husby-som-ett-rorschachtest/
www.svd.se/opinion/ledarsidan/kravaller-kan-inte-ursaktas_8196730.svd
http://www.svd.se/kultur/stockholm-i-vara-hjartan_4718875.svd
Övriga länkar:
www.stockholmskallan.se
www.brottsoffermyndigheten.se
Unga Dramaten
våren 2015
Götgatan
Inspirationsmaterial
14:14
Götgatskravallerna 1948
År 1948 inträffade de omskrivna Götgatskravallerna. Runt påsken skedde upprepade skärmytslingar mellan polis och ungdomar, som på det trångbodda Söder ofta hade Götgatan som
sitt vardagsrum om kvällarna.
Oroligheterna kulminerade på annandagen när kanske 10 000 ungdomar samlades kring
Medborgarplatsen. Åtskilliga hamnade i handgemäng med polisen. Demonstranterna kastade
flaskor och stenar och polisen ingrep med stor kraft, bl a med ridande poliser. Sablar blänkte,
ridpiskor och batonger ven över massorna, åtskilliga ungdomar skadades och ett fyrtiotal greps.
Som så ofta gick meningarna isär om vem som bar skulden till att händelserna urartade. Men
många chockades av polisen brutalitet och tjänstemän vid staden barnavårdsnämnd ansåg att
polisen uppträtt hårt och opsykologiskt. Det är lokaler och klubbar ungdomen behöver, ansåg de.
Just det blev också resultatet av Götgatskravallerna. Den stora utbyggnaden av
ungdomsverksamheten i form av ungdomsgårdar och föreningsstöd som genomfördes
Under 1950-talet var i stor utsträckning ett
svar på myndigheternas oro för ”den föreningslösa ungdomen” annars skulle ta sig för.
Text och bild:
www.stockholmskallan.se
Unga Dramaten
våren 2015