Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat Uppdraget pågår 2009 – 2014 (2015?) Anpassa samhället till långsiktiga klimatförändringar och extrema väderhändelser för att minska samhällets sårbarhet Förordning (2007:825)med länsstyrelseinstruktion 5§ 8p. Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Anpassning till ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Norrbotten Syfte Anpassa samhället till långsiktiga klimatförändringar och extrema väderhändelser för att minska samhällets sårbarhet Mål Identifierat områden med anpassningsbehov och upprättat strategier för anpassningsarbete Klimatförändringar i Norrbotten Beräknad framtida förändring av temperatur, jämfört med tidsperioden1961-1990 för åren 2021 – 2050 2069 - 2098 Klimatförändringar i Norrbotten Beräknad framtida förändring av nederbörd, jämfört med tidsperioden 1961-1990 för åren 2021 – 2050 2069 – 2098 Konsekvenser av klimatförändringar Islossning 15-20/25 dgr tidigare Avrinning ökar främst vintertid Vegetationsperiod 50 dgr längre Markförhållanden mer skred, ras Snötäcke Beräknad framtida förändring av antal snödagar jämfört år 1963-1992 2021-2050 2069-2098 Från SMHI:s webbpresentation av klimatforskning - Avrinningsområde, län och distrikt - Temperatur och nederbörd Strålningsscenarier (RCP)och utsläppsscenarier (SRES). RCP 4.5: Stringent klimatpolitik, lägre energiintensitet, omfattande skogsplanteringsprogram, lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster, befolkningsmängd: något under 9 miljarder. Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040. RCP 8.5: Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens. Metanutsläppen ökar kraftigt, jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion, teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt, stort beroende av fossila bränslen, hög energiintensitet, ingen tillkommande klimatpolitik. SRES A1B: Måttlig befolkningstillväxt, snabb global utveckling mot mer effektiva teknologier samt balanserad användning av fossila bränslen och förnyelsebar energi. Vinter medeltemperatur Huvudavrinningsområde Torneälv och Keräsjoki Vinter medeltemperatur Norra Norrlands inland Årsmedeltemperatur Norra Norrlands inland Förändring av årsnederbörden i huvudavrinningsområdena Torneälven och Keräsjoki Konsekvenser - samhällsområden • • • • • • • Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljö och miljömål Människors hälsa Omvärldsförändringarnas påverkan Konsekvenser Kommunikationer Vägar, järnvägar erosion, skred, översvämning Sjöfart mindre is ger längre säsong Flyg avrinning, avisning Tele, radio- och tv-distribution nedisning, vind Konsekvenser Tekniska försörjningssystem Dricksvatten förorening pga. översvämning Dammar ökad tillrinning höst, vinter Elsystem vegetation, vatten Fjärrvärme störning pga. översvämning, tjälproblem Värme- och kylbehov minskat behov Konsekvenser Bebyggelse och byggnader Strandnära bebyggelse, älvar mm. Strandnära bebyggelse, hav översvämning oförändrat pga. landhöjning Stabilitet, ras, skred och erosion ökade flöden i vattendrag Dagvattensystem och bräddning källaröversvämning, förorening av avloppsvatten Byggnadskonstruktioner frost, fukt, rost, mögel, insekter Konsekvenser Areella näringar och turism Skogsbruk ökad tillväxt, sämre vägar Jordbruk längre säsong Fiskerinäring mer abborre, gädda; mindre lax, sik etc. Rennäring is, skare, förändring flyttleder Turism och friluftsliv +/- Konsekvenser Naturmiljö och miljömål Ekosystem, biologisk mångfald förskjutning av ekosystem, invasiva arter, utdöende av arter, höjd trädgräns, mer buskoch skogsmark Sötvattenmiljön (sjöar) ökad humushalt, höjd temperatur Konsekvenser Människors hälsa Extremtemperaturer äldre, funktionshindrade; borrelia, TBE Luftkvalitet mer pollen, mögel, kvalster Översvämningar, skred olyckor Ekosystem sorkfeber Förändringar i omvärlden som påverkar Sverige Migration, klimatflyktingar ? Ekonomi, försäkringssystem ja, internationellt Säkerhetspolitik ja, internationellt Vad kan vi göra? • Kunskap om hur Norrbotten kan påverkas • Identifiera sårbarheter (och möjligheter) • Utforma strategier (ÖP, MKB, RSA, Regional vattenförsörjningsplan, etc.) • Regional klimatanpassningsplan • Samverka för ökad kunskap och framtagande av strategier Sektorindelning av uppdraget Länsstyrelsen i Norrbotten • Insatser och uppgifter på regional och kommunal nivå • Tekniska försörjningssystem Dammar, dricksvatten, elsystem, värme, kyla • Bebyggelse och byggnader Ras/skred, dagvatten, översvämningar • Kommunikationer Vägar, järnvägar, tele, radio • Naturmiljö och miljömål Landekosystem, biologisk mångfald • Areella näringar och turism Skogsbruk, jordbruk, rennäring, turism, friluftsliv • Människors hälsa Smittspridning, extremtemp. • Omvärldsförändringarnas påverkan Länsstyrelsens insatser • Regionala sammanställningar/rapporter • Webbsida • Seminarier för länets kommuner och aktörer i länet • Yttranden planärenden • Kontakt och dialog med länets kommuner, referensgrupp • Nationella nätverk (länsstyrelser, expertmyndigheter) Länsstyrelsens insatser • Utredning Risk- och sårbarhet för dricksvatten • Utredning Nollgenomgångar • Utredning utveckling stabilitetskartering • Klimatanalys för Norrbottens län (SMHI) • Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys – Norrbotten (SGI) • Rapport ”Kommunikationer – vägar och järnväg” Pågående och fortsatt arbete • Kommunutredning • Utveckling metod/stöd för kommunstrategi • Regional vattenförsörjningsplan • Ekosystem och biologisk mångfald i Norrbotten • Regional plan för anpassning till förändrat klimat • Areella näringar • Kulturmiljö, människors hälsa, omvärldsförändringar Regional vattenförsörjningsplan Norrbottens län (Ej fastställd) Bakgrund: Säkerställa långsiktig tillgång på vattenresurser för dricksvattenförsörjning Torneälv har bedömts vara en vattenresurs med hög prioritet Klimatförändringar • Risk för erosion, ras och skred ökar. • Ökad ämnestransport på grund av ökad tillrinning. Sämre vattenkvalitet gradvis (ökade humushalter, grumlighet, närsalthalter m.m. • Vattnet kan bli yngre och mjukare, vilket bland annat innebär lägre alkalinitet, hårdhet och pH-värde. • Risk för översvämning kommer att vara större. vilken kan leda till att vattenresursen förorenas. • Risk för utsläpp av orenat avloppsvatten ökar. Vattenresursen har relativt låg sårbarhet, tack vare stor utspädning av eventuella föroreningar och att genomströmningen är god så att föroreningar kan transporteras förbi relativt snabbt. Vattenförvaltning och klimatfrågor EU-kommissionens vägledning: Common Implementation Strategy (CIS) no 24 – River Basin Management in a Changing Climate. Minimikraven är att medlemsländerna, på ett tydligt sätt, kan visa hur klimatperspektivet inkluderats i: • Kartläggning och analysarbete (eventuell påverkan från klimatförändringar), • Övervakningsprogram (riggat för att upptäcka klimatförändringar), • Val av åtgärder (kostnadseffektiva och robusta även i ett förändrat klimat). Annat viktigt: Datainsamling, omvärldsbevakning, kunskapshöjande insatser och samverkan för att skapa förståelse för klimatfrågan. Tack för att ni lyssnade! www.smhi.se/klimatanpassningsportalen www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/klimat- och-energi Micael Bredefeldt, Länsstyrelsen i Norrbotten micael.bredefeldt@lansstyrelsen.se