”Får vara sig själv inför Gud” – Det är underbart att arbeta tillsammans med människor som älskar meänkieli. Jag har en känsla av att de som arbetar med hemspråk är mer harmoniska och har hittat rätt i självkänslan. Jag får arbeta med det som ligger mig närmast om hjärtat och tillsammans med den Gud som är kärlekens källa i mitt liv. Arbetet tvinnar ihop våra språkliga, kulturella och andliga rötter med vår samtid och blir ett positivt avstamp för framtiden, säger Ritvaelsa Seppälä, stiftsadjunkt i Luleå stift. Arbetet i Luleå stift med att översätta psalmer till meänkieli kom så smått igång år 2010. Ritvaelsa började med att hitta översättare och former för arbetet. Idag består arbetsgruppen förutom Ritvaelsa Seppälä, bland andra av Linnea Nylund från Markusvinsa och Bengt Pohjanen, Överkalix. – Så småningom fick vi stöd från Svenska kyrkan som aktörer på nationell nivå, berättar Ritvaelsa Seppälä. Arbetsgruppen är samlad på församlingshemmet i Pajala. De bläddrar i sina pärmar, går igenom den översatta texten till psalm 297, Härlig är jorden (Maa oon niin kaunis). De tar ton och det känns som om himmelen öppnar sig över bygden. När psalmen ljudit ut ser de på varandra som om det tänkte att ”nog fungerar det här”. Starka känslor – Språket väcker alltid starka känslor och det finns de som säger att: ”Så där sade vi aldrig i vår by”. Men desto mer får vi höra hur välsignade folk upplever att de blir när de tillåts sjunga psalmer på sitt hjärtas språk. Det är som om innebörden i texten öppnas för dem på nytt, säger Ritvaelsa Seppälä. 2012 startade arbetsgruppen med att översätta kyrkohandboken till meänkieli och det är nu möjligt att genomföra olika former av gudstjänster samt bröllop, dop och begravningar i enlighet med kyrkohandboken. – Allt fler församlingar borde pröva på att ha gudstjänster på meänkieli. Jag har lagt märke till att det betyder så oerhört mycket för människor att få vara sig själv inför Gud. Det öppnar upp nya dimensioner i troslivet, psalmerna och Ordet öppnas upp på ett nytt sätt. Starkaste fästen Enligt Bengt Pohjanen är meänkielis starkaste fästen inom den andliga sfären. – Meänkieli räcker till och vi behöver inte leta efter orden. Språkligt är det inga problem, frågan är på vilken nivå det ska vara. Det får inte bli för högtravande och inte för vardagligt. Språket ska andas av en slags helighet. Jag trivs i arbetsgruppen, vi har en god anda när vi arbetar, den är god och helig säger Bengt Pohjanen. Linnea Nylund håller med. Enligt henne är det högt till tak och texterna stöts och blöts innan de hamnar på pränt. – Jag har igen kyrklig bakgrund som Ritvaelsa och Bengt och räknar mig mer som en genomsnittlig kyrkobesökare. Men jag tror att det berikar översättningsarbetet när vi har så olika infallsvinklar. Nu är det bara upp till kyrkan att se till att meänkieliöversättningarna av kyrkohandboken och psalmerna börjar användas, säger Linnea Nylund. Hasse Stenudd