Att flyga eller inte flyga... Det börjar hända saker
nummer 4 – augusti 2010 Det börjar hända saker Jag vill gärna vara optimist, så jag försöker glädja mig åt sådant som gjorts hellre än att reta mig på sådant som inte gjorts. Och i sommar har det funnits en del att glädja sig åt! I intervjun med mig i förra Mofly nämndes att både jag och byggnads gruppen ville förbättra miljön i och runt klubbstugan. Det första synliga exemplet på det är att vår altan blivit tvättad och oljad och att vi skaffat nya robusta utemöbler. Om vi sköter dem bättre än de tidigare så kommer vi att ha glädje av dem i många år. I början av september kommer nästa steg: toaletten byggs om och fräschas upp. Vi har också haft en del klubb arrangemang: landningsövningar på Öresten, riksnaven och inte minst årets klubbresa. Turerna till Öresten har varit väldigt uppskattade, men det finns ju plats för så många fler piloter! Samma sak med precisionsnavigeringen: några är väldigt flitiga, men fler borde prova på. En av mina första officiella upp gifter som ordförande var att hämta SE-KEN från Linköping. Lasse Öhberg rapporterar att denna nya PA28 snabbt blivit en favorit bland klubbens med lemmar och elever. Det känns skönt att beslutet att ersätta SE-KIE med ännu en Piper verkar ha varit helt rätt, i alla fall för tillfället. Vi håller också vår flygbudget och kassör Christer Karlsson försäkrar mig att ekonomin ser bra ut. Under hösten hoppas jag på fler synliga tecken på byggnadsgruppens framfart och jag hoppas också på klubb kvällar när mörkret sätter in. Men först skall vi grilla, umgås och ha kul på vår gräsmatta i samband med Göteborg Aero Show 2010. Detta evene mang äger rum sista helgen i augusti. Ta med familj och vänner till klubben för en fartfylld helg; man ser showen lika bra från vår gräsmatta som från Aero seum. Peter Andersson ordförande Att flyga eller inte flyga ... Man kan fråga sig vad vi egent ligen håller på med. Ett intresse som omges av regelverk under ständig förändring, avgifter som pendlar (mestadels uppåt) och ett risktagande som livförsäkringsbolag tar bestämt avstånd ifrån. Ändå fortsätter vi. Men varför? Är det upplevelsen? Är det frihetskänslan? Är det gemen skapen? Människan har sedan lång tid tillbaka fascinerats av hur det skulle kännas att kunna röra sig i lufthavet, och nu när vi väl nått dit så känns det stundom som att myndigheterna vill hålla oss nere på backen genom höjda avgifter. Det finns dock en annan sida av flygeriet. Vi kan numera läsa om turistresor i rymden och flygande bilar (läs mer i Mofly om det sist nämnda). Frågan är var det ska sluta. Kanske blir flygandet var mans ”egendom” likt 1900-talets filmatise ringar av framtiden där det enda sät tet att ta sig fram skulle vara genom en flygande variant av familjens bil. Att kunna flyga har väl aldrig varit så aktuellt som i vår tid, och det kanske är det som gör att vi håller oss kvar. svenskar inför ett val, vars resultat eventuellt kom mer att påverka oss allmänflygare. I september står vi Frågan är bara hur. Skatter, privati seringar eller miljöanpassat bränsle – frågorna är i allra högsta grad aktuella. Hur känner du? Flyger du med oss även under nästa mandatperiod? Redax mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER Kortfältsträning på Öresten Öresten (ESGM) är vårt närmsta grann fält och Örestens FK har ställt upp med att hjälpa oss asfaltspilo ter med lite organise av Hasse Hellström rade träningstillfällen under sommaren. Första tillfället i maj regnade bort, men två träningar är genomförda och vi kan konstatera att de som varit där har haft fantastiskt trevligt. i Örestens flyg klubb har hjälpt till på alla sätt, han har inte bara handlat grillmat utan också engagerat halva familjen för att vi ska trivas. Han har dessutom ställt Jens Berglund illustration: Mofly Blygsamt med brandflyg foto: Hasse Hellström Under sommaren har några av Aeroklubbens piloter tränat kortfältslandning på Örestens flygfält. I höst finns nya chanser. upp med både sina CRI-kunskaper och klubbens plan. Ett jättestort tack till Jens och Örestens flygklubb! Fältet ligger ju där det ligger även när det inte är träningstillfälle och det är lättillgängligt och jag kan varmt rekommendera deras fly-in varje tors dag vid 18-tiden, då man kan få ut sökt pyttipanna med dricka och kaffe för en femtiolapp. Passa på att flyg dit en torsdag och gör några starter och landningar. Bedömningar är extra utmanande, speciellt till bana 24, där terrängens höjd varierar i varvet. träningstill fället för i år blir den 10 oktober. An mälning som vanligt på evenemangs sidan. Sista organiserade GÖTEBORG CITY AIRPORT: Avmattning i rörelserna Flygrörelserna minskade med 13 procent på Göteborg City Airport de första sju månaderna jämfört med samma period förra året. Men taket på 58 000 är fortfarande ett problem. Länsstyrelsens beslut att låta Fri villiga Flygkåren, FFK, ansvara för årets brandflygövervakning har överklagats av Flyguppdraget. Men i väntan på den juridiska processen har ansvaret tills vidare vilat på FFK som använder Aero klubbens och Chalmers Flyg klubbs maskiner på den slinga som utgår från Göteborg. Men det blöta vädret har be gränsat verksamheten: – Jag tror Aeroklubben bara har flugit fyra pass hittills, säger Ber til Planvall som administrerar brandflyget inom FFK. De första sju månaderna hade Gö teborg City Airport 33 346 rörelser jämfört med 38 262 samma peri od förra året. Det är en minsk ning med 13 procent. Exakt vad minskningen beror på, om det är åtgärder från flygplatsens aktörer eller om det beror på vädret är inte helt klart. Som en rörelse räknas en start el ler en landning – oavsett flygplanets eller helikopterns storlek. På flygplatsen får det som mest vara 58000 rörelser under ett kalen 2 derår, vilket man förra året överskred. Flygplatsledningen har nu tillsam mans med aktörerna tagit tag i frågan. AeroklubbenS ordförande Peter Andersson menar att klubben har gjort vad man kan så här långt: – Vi har själva infört studs- och gåförbud. Vi har också minskat kraven från fem till tre starter och landningar de senaste 90 dagarna. Dessutom har vi ordnat landningsövningar på Öre stens flygfält. mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER Momsen rycker allt närmare klubbarna foton: Mofly samt Mathias Hansson i horisonten I Sverige är i stort sett alla flygklubbar momsbefriade. Men det strider mot EG-rätten och EU kräver en ändring. Ideella föreningar är i dag moms befriade i Sverige. Men det strider mot EG-rätten vilket fått EU att rea gera allt starkare. Ett av argumenten är att momsbe frielsen kan snedvrida konkurrensen. Därför har regeringen tittat på hur de svenska momsreglerna ska kunna an passas till EU:s krav. ideella sektorn inte ska drabbas utan i stället kompenseras på olika sätt. Exakt hur är mer diffust. Christer Karlsson, kassör i Ae roklubben, berättar att det är svårt att säga hur klubben skulle påverkas av en momsplikt: – Det kommer att hända saker, men det är i dag omöjligt att säga vad I en utredning, som det innebär. Tyvärr är min gjordes förra hösten på erfarenhet att förändringar uppdrag av finansdeparte inte brukar göra något bil mentet, föreslås föreningar ligare. med en omsättning på EKONOMI Värt att notera är också minst 250 000 kronor per att klubben i så fall samti år bli momspliktiga. digt kan dra av momsen för en stor Hur många ideella föreningar det del av klubbens utgifter. totalt finns i Sverige är ingen som vet. Men blir det inte administrativt – Vi för ingen statistik över detta, krångel om vi blir momspliktiga? säger Erik Boman på Skatteverket. –Det blir ett merarbete, men hur Men mycket talar för att just flyg mycket är frågan. Eventuellt måste klubbarna drabbas hög grad av detta vi uppgradera vårt bokföringspro eftersom omsättningen i de flesta fall gram, säger Christer Karlsson. lär vara över 250 000 kronor. Aeroklubben i Göteborg omsätter vad som händer med momsen exempelvis omkring 5 miljoner kro är i nuläget oklart. Men klart är att momsreglerna för ideella föreningar nor varje år. Regeringen vill dock se en högre så småningom måste anpassas till gräns än 250 000 kronor, enligt Da EG-rätten. Annars hotar EU dra gens Nyheter. Men var gränsen ska Sverige inför domstol. gå avser regeringen återkomma med Mycket talar för att frågan kom mer att lyftas ytterligare efter riks efter valet. I ett pressmeddelande säger finans dagsvalet i september. minister Anders Borg (M) att den 3 Misstänkt rånare har inte längre certifikat Den 35-årige helikopterpilot som misstänks för delaktighet i rånet mot G4S i Västberga förra året har inte längre kvar sitt certifikat. –Han har haft privatcertifikat för helikopter Bell 206 men det är återkallat efter en dom i förvalt ningsrätten den 13 april i år, säger Eva-Marie Löfqvist på Transport styrelsen. Återkallandet skedde på medi cinska grunder. Helikopterpiloten förnekar del aktighet i rånet men har medgett att han har narkotikaproblem. Grönare flyg på Landvetter Airport Göteborg Landvetter Airport ska delta i ett EU-finansierat miljöpro jekt. Vinga, som projektet heter, ska utveckla metoder för minskad bränsleförbrukning, mindre koldi oxidutsläpp och mindre buller Bland annat ska det ske genom gröna inflygningar: ankommande flygplan ska glidflyga in till en viss höjd med så lite gaspådrag som möjligt. Man ska också testa att låta flyg plan taxa från landningsbanan till gaten på bara den ena motorn, en ligt Swedavia som äger flygplatsen. Mer Ryanair från City Airport Under hösten kommer lågprisbola get Ryanair att trafikera ytterligare tre nya destinationer från Göte borg: Rom, Edinburgh samt Kau nas i Lettland. Totalt kommer bolaget då att att trafikera 16 reguljära destinationer från Göteborg City Airport. mofly Alderney nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER cotentin- Pointe Deaudu halvön Hoc Arro- ville Utah Beach manche Göteborg Omaha Beach KLUBB Pegasus Bridge Texel Deauville Alderney RESAN 2010 KLUBBRESAN 2010 KLUBBRESAN 2010 grafik: Mofly S:t Michaelisdohn KLUBBRESAN 2010: DEL 1 Med historien under vingarna Aeroklubbens traditionella sommartur gjordes i år 5–9 juli. Vi var åtta personer i tre flygplan och målen var franska Normandie och någon av Kanalöarna. I planerna fanns naturligtvis en sightseeing i området för invasionen 1944. Måndag 5 juli. Den långa dagen: Säve till Deauville. Utfärden gick över Danmark ner mot de av Frisiska öarna norr Håkan Torbjär om Tyskland och Holland och vidare längs kusten mot Deauville. Vi kom iväg som planerat klockan 8 på morgonen. Knappt tre timmar senare landade vi på St Michaelis donn (EDXM), där vi tankade före ett kortare ben mot Texel (EHTX). På väg västerut över de Ostfrisiska öarna passerade vi igenom ett område Strandpromenaden i Arromanche. Den franska staden ligger längs invasionskusten i Normandie. med disig luft (och vi undrade om det Här på Gold Beach byggde de allierade upp den tillfälliga hamnen Mullberry B under andra världskriget. skulle utveckla sig till dimma) men foto: Håkan Torbjär det klarnade. så bra, med cirka en timme per up bassäng för nöjesbåtar med förbin delse med Engelska kanalen, men Vid Ameland, EHAL (som det be pehåll. rättades om i Mofly 2005), svängde Inte minst blev uppehållen lugna de gånger jag tittade sågs inga stora vi vänster för passage genom en kor eftersom alla färdplaner var inlämna effekter av tidvattnet vare sig det ridor åt sydväst för att sedan följa en de dagen före. Det lilla orosmomen var kväll eller morgon. Annorlunda kombinerad vägbank och tet att skaffa boende löste var det på Jersey där båtarna stod på vall mellan Nordsjön och En mastig dag sig också enkelt. Deauville botten med olika former av stöd, till Ijsselmeer mot en ny kor ska erkännas är en stad för turister! exempel nedfällbara stöttor fästade i med 7:40 i ridor åt nordväst till Texel. skrovet. Men där är vi inte ännu. luften under Deauville och Trou Kvar var det avslutande 10 timmar ville, någonstans be tretimmarsbenet längs skrivna som Normandies Tisdag 6 juli. kusterna av Holland, Belgien och Frankrike till Deauville Cannes och Nice, ligger sida vid sida, Invasionskusten. (LFRG). Osäkerheten om flygning i men det fanns inte mycket tid (eller Efter en ordentlig frukost på hotellet Holland utan Mode S-transponder ork) att titta just efter något annat än var det dags att hyra bil för dagens avtog allteftersom. ett matställe. tur längs invasionskusten och mu Vi enades om ett ställe med blan seibesök. En minibuss som rymde En mastig dag ska erkännas med dad meny till rimliga priser, men där oss alla fanns ledig och vi gav oss iväg 7:40 i luften under 10 timmar. Det en sejdel öl visade sig kosta 9,80 euro mot första målet som var museet vid kompenserades väl av den tillfreds (88 svenska kronor)! Pegasus Bridge i Ranville-Benou ställelse vi kände efter att allt klaffat Alldeles utanför hotellet fanns en ville med en bro över en kanal ” 4 KLUBB KLUBBRESAN 2010 KLUBBRESAN 2010 KLUBBRESAN 2010 mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER och strax intill en bro över floden Orne. Båda broarna var viktiga övergång ar som måste intas och hållas tidigt och de första insatserna skedde av folk som landade med glidflygplanet Horsa. Det första planet landade 47 me ter från kanalbron i mörker strax efter midnatt. En beskrivning finns i fil men Den längsta dagen, men ett par detaljer i filmen är inte helt korrekta enligt guiden på museet. längs kusten för lunch men det var lättare sagt än gjort eftersom klockan passerat 14.00. Vi hittade dock ett ställe vid stranden där ägaren tydligen tyckte att åtta gäs ter är åtta gäster och byggde ihop ett bord för oss. Därefter blev nästa besök vid Arro manches vid Gold Beach som är plat sen för en konstgjord hamn kallad Mullberry B. En intressant konstruk tion för att kunna hantera tillförsel av förnödenheter till invasionstrupperna och enligt ett citat en idé av Winston Churchill i maj 1942. I mars 1943 var designen klar och de ingående komponenterna byggdes för att vara klara att bogseras över i samband med Dagen D. Rester av betongkasuner står kvar på platsen än i dag. Cirka 40 procent av det som bogserades över förliste på vägen. Vi åkte vidare Glidflygplanet Horsa. Omkring 250 Horsaflygplan användes under slaget om Normandie. Flygplanet kunde lasta upp till 25 soldater och behövde ingen lång landningssträcka. foton: Håkan Torbjär Pointe du Hoc på invasionskusten. Tyskarna hade här stora kanoner uppe på klippan, något som var viktigt för de allierade att få kontroll över i samband med dagen D. foto: Håkan Torbjär Magen fick också sitt. Klubbresan 2010 blev inte bara en historisk resa, den blev även en gastronomisk resa. Maten smakade bra även om inte priserna alltid var överkomliga. foton: Erik Öhman en av god mat i solnedgången på trot toaren, och med en tv synlig genom fönstret så att intresserade fick reda på resultatet i pågående fotbolls-VM. ” Dagen hade nu förflutit En känsla så långt att det stora muse Onsdag 7 juli – av glädje i et i Caen fick lämnas där hän (jo, det är ju trots allt serveringen av Längs kusten igen fast på 1 500 fot. god mat på semester) och vi fortsatte trottoaren västerut mot en minnes Så var det dags att lämna plats med militärkyrko Frankrike för Storbritan gård ungefär mitt på Omaha Beach. nien. Resan dit innebar delvis en re Där hade man dock stängt så det fick petition av gårdagen fast från ovan. bli en promenad utanför området till Vi såg resterna av Mullberryett mindre batteri i sluttningen ner hamnen, de stora batterierna i och mot stranden. ovanför strandsluttningarna samt Sedan blev det middag i Deauvilles det svagt grönskimrande området av grannstad Trouville, där musslorna militärkyrkogården med dess regel på menyn faktiskt fanns för servering bundna mönster. också. En känsla av glädje i servering På strandbottnar kunde man ge 5 nom vattnet se regelbundna möns ter i form av musselodlingar och där vattnet dragit sig undan såg man verksamhet som bör ha varit skörd ning. vid Utah Beach för en passage över östra de len av halvön Cotentin som kröns av Cherbourg. Ett område med resans kraftigaste kytt passerades strax innan vi nådde den norra stranden och svängde väs terut mot Cap de la Hague. Vi hamnade nu i praktiken på en lång final till bana 26 på Alderney (EGJA). Vi svängde norrut Fortsättningen på berättelsen från klubbresan kommer i nästa nummer. mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER TANUMS KOMMUN: – Fjällbackafältet inte hotat Fjällbackafältet, 10 mil norr om Göteborg, är för många piloter ett populärt utflyktsmål. Inte minst med tanke på närheten till den närbelägna golfbanans servering. Gräsfältet i Fjällbacka började an läggas i slutet av 1980-talet av entusi asten Roland Broberg. I dag ägs fältet av Tanums kommun men Roland Broberg sköter fortfarande om fältet. Han upplever dock att han inte får de resurser han behöver av kommu nen: – De kommunicerar inte med mig. en markägare i närheten ansökt om att få bygga en hästgård med bostäder. För att detta ska vara möjligt måste kommunen först upprätta en detalj Under våren har TRANSPORTSTYRELSEN: foto: Mofly – Sannolikt inga höjningar 2011 Transportstyrelsen har sett över avgiftssystemet för samtliga tra fikslag: luftfart, sjöfart, vägtrafik och järnväg. Enligt uppdrag från regeringen ska varje trafikslag vara självförsörjande. I nuläget avser inte Transport styrelsen införa några avgiftsänd ringar för luftfarten under 2010. Även om man inte kan uttala sig om avgifterna längre fram finns det inget just nu som pekar på att de kommer att höjas under 2011. Strömstad Fjällbacka Göteborg City Airport grafik: Mofly Under sommaren har det ryktats att Fjällbackafältet skulle hotas av nedläggning. Men några sådana ambitioner finns inte enligt kommunen. foto: Lars Molin plan över området. Något beslut om detta har ännu inte tagits, men kom mer sannolikt tas om några veckor. Under sommaren har det ryktats om att fältets framtid skulle vara ho tad. Men det är något som man på Tanums kommun avfärdar: –Det finns ett intresse av att flyga i närområdet och det går att kombi nera verksamheten med den even tuella bebyggelsen, säger Martin Kvarnbäck, chef på miljö- och bygg nadsnämnden i Tanum. Som underlag för planeringen har kommunen en bullerutredning som gjorts på uppdrag av en granne till flygplatsen. Utredningen visar att det aktuella området inte berörs av flyg buller. –Men en bebyggelse skulle innebä ra att flygfältet inte kan utökas utan hålla sig på den nivån den är i dag, säger Martin Kvarnbäck. I praktiken innebär det att det skulle vara svårt att bygga ut flygfältet i framtiden och till exempel asfaltera banan. Dialog om framtiden Transportstyrelsen bjuder in till dialog med flera flygaktörer om bland annat regelverket. Även representanter från allmän flyget är inbjudna. I EU-länderna finns ett stort antal olika regelverk inom luftfartsområ det. På sikt vill det europeiska säker hetsorganet EASA skapa ett gemen samt regelverk för alla EU-länder. mycket mer av besluten. Det ställer helt andra krav på branschen. Vi vill diskutera vad vi vill med svensk luftfart, säger Ingrid Cherfils, enhetschef för juridik och strategi på Transportstyrelsens luft fartsavdelning. På Transportstyrelsen ser man mö tet, som äger rum den 6 september i Stockholm, som en uppstart. Om – EASA tar över 6 intresse finns avser man fortsätta med dialogen. I huvudsak är det personer med mer ledande befattningar som är inbjudna. Även KSAK har fått en inbjudan. –Det är stora projekt som kommer nu för allmänflyget. Därför måste vi ha ett informationsutbyte, berättar Ingrid Cherfils. betonar att avsik ten med mötet är att diskutera ut vecklingen på lång sikt. –Det är inte på skruv- och mutter nivå. Ingrid Cherfils mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER Klubbhuset under uppfräschning Aeroklubbens klubbhus från 1978 genomgår en successiv uppfräschning. Under sommaren har byggnadsgruppen tagit tag i uteplatsen. –Vi tog beslutet i våras eftersom ute platsen inte såg så rolig ut. Att olja in den och rengöra den var prioritet. Vi har också köpt in och skruvat ihop nya utemöbler, säger Lukas Hammar gren i byggnadsgruppen. Arbetet gjordes under juli månad tillsammans med Jörgen Palm och Pontus Emanuelsson. Påstruket på verandan. Pontus Emanuelsson och Lukas Hammargren oljar in. foto: Jörgen Palm Nästa steg blir att renovera toalet ten vilket sannolikt påbörjas i början av september. Det finns även ytterligare planer: – Vi har ganska långt gångna planer på en ny soffa och ny belysning, be rättar Lukas Hammargren. TILLBAKABLICK SAAB J 21 Beredskapen blev bättre I Nu gällde det att snabbt öka produk tionstakten av krigs flygplan och det uppstod problem att skaffa yrkeskun av Arne Sandsgård niga flygplansbyggare. Man startade en me kanisk yrkesskola för rekrytering av yrkesarbetare och förmän. Som en morot att få eleverna att fullfölja utbildningen insattes 120 kronor på varje elevs konto – pengar som fick lyftas först när utbildningen var klar. Denna summa motsvarar 2 255 kronor i dagens penningvärde. skulle den nykon struerade J 21:an provflygas för för sta gången. Nu var det viktigt att allt fungerade inför den planerade pro Den 30 juli 1943 duktionen. Projektingenjören Frid Wänström hade gjort klar den första presentatio nen av sin skapelse på tio dagar. Efter en del markrullningar var man klar för lyftet. Vid starten ville inte flygplanet komma loss. Det bara rullade och rullade och lättade inte förrän i allra sista stund strax före ett dike. Stället slog i en gärdsgård och man fick buklanda på Malmslätt. ”Det var inte roligt att vara projek tingenjör då!” skrev Frid Wänström i sina minnesanteckningar. 7 fotot på Saab J 21 är hämtat ur Svensk Uppslagsbok (1948) början på 1940-talet var det bråt tom för Saab. ”Vår beredskap är god” sade statsminister Per Albin Hansson. Men han kanske visste att det bara fanns ett fåtal tunga och lätta bombplan i landet. Turligt nog så upptäckte man or saken. Det var inte något fel på själva konstruktionen. Bromsarna hade le gat an! Vid nästa provflygning lyfte pla net utan problem. J 21:an blev värl dens första seriebyggda flygplan med katapultstol och konverterades sedan för readrift. Källa: En bok om Saab-Scania (1987) mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER Start för höstens PPL-teorikurs TERRAFUGIA THE TRANSITION: Flygande bil LSA-klassad Söndagen den 29 augusti startar höstens teorikurs för de som vill ta PPL-certifikat i Aeroklubben. Som vanligt kommer teori kursen att hållas i Svensk Pilot utbildnings lokaler. Ansvarig för schemaupplägget är Thomas Wal i skolgruppen. valt att lägga introduktionsdagen på en söndag i stället för på en onsdag. Detta eftersom det planeras klubb aktiviteter i samband med Göteborg Aero Show den aktuella helgen. Mycket talar också för att det då kommer att finnas en stor mängd flygplan parkerade i närheten vil ket kan vara intressant för eleverna att titta på, enligt Mika Hanski, ansvarig för skolgruppen. Medlemmen och utbildade flygmekanikern Christian Lönn kommer också att visa eleverna hur man gör en daglig tillsyn. Intresset för flygcertifikat är stabilt och för närvarande har 10 elever anmält sig till teorikursen. I år har skolgruppen Nya CRI i klubben foton: Västkustflyg Aeroklubben har fått två nya så kallade Class Rating Instructors (klassinstruktörer) CRI: Lars Mo lin och Magnus Falck. Båda är pi loter i Västkustflyg. En CRI får vidareutbilda piloter som redan har certifikat. Sedan tidigare är även Jan-Olof Wikström och Ivan Hedin CRI i klubben. Lars Molin Magnus Falck bilder: Terrafugia Den kombinerade bilen och flygplanet Terrafugia Transition har LSA-klassats av den amerikanska luftartmyndigheten. Projektet med den kombinerade bi len och flygplanet har pågått sedan 2006 hos tillverkaren Terrafugia. The Transition, som farkosten kallas, LSA-klassades i somras av FAA, den amerikanska luftfartsmyn digheten. Detta trots att den egentli gen väger 54 kilo för mycket. Terrafugian ett så kallat ankflygplan med stabilisa torn längst fram och en skjutande Som flygplan är propeller längst bak. Den är tvåsitsig och med ett mindre bagageutrymme. En 100-hästars Rotaxmotor ger en marchhastighet på 93 knop enligt till verkaren. Som bil är The Transition bakhjulsdriven. Vingbredden är 8,4 meter och fäl ler man in vingarna blir den ett drygt två meter brett fordon. Priset beräknas till motsvarande 1,5 miljon svenska kronor. Dubbla regelverk i Sverige Mofly har bett Transportstyrelsens jurister titta närmare på vad som gäller för att få en flygande bil tillåten i Sverige. Att få en farkost godkänd som både bil och flygplan är invecklat. Som fordon gäller vissa krav och som flygplan andra krav. Mofly frågade Transportstyrelsen vad som gäller. Där sattes två jurister i arbete som svarade via e-post. Daniel Granqvist svarade på fordonsdelen och Kristina Nordberg för luftfartsdelen. ska normalt ett fordon typgodkännas i EU/ESS. Men under vissa förutsätt ningar kan import för privat bruk vara enklare. De amerikanska kraven för ett for don är annorlunda än de europeiska, och det är svårt att bedöma utifrån de fakta som finns om Terrafugian skulle uppfylla dessa krav. Eventu ellt behövs vissa modifieringar göras Enligt Daniel Granqvist 8 först, enligt Daniel Granqvist. Som flygplan måste Terrafugia The Transition sannolikt först godkännas av EASA för att få ett svenskt luftvär dighetsbevis, enligt Kristina Norberg. LSA-klassen har ännu inte god känts i Europa så än så länge får den i så fall normalklassas. Men för att fungera fullt ut måste Terrafugian vara registrerad både som fordon och som luftfartyg. Frågan är om det överhuvudtaget är möjligt. Enligt juristen Kristina Norberg bör det dock inte vara något problem under förutsättning att den uppfyller respektive kravbild. Men hon betonar att det än så länge är en hypotetisk fråga då man ännu inte har alla fakta på bordet. mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER VAL T VALET 2010: Så f råga Allmänflyget i Sve rige är knappast den högst prioriterade frågan. Men vi ville ändå veta hur riks POLITIK dagspartierna ser på ansvarsfördelningen mellan staten och flygklubbarna. BOTH LEFT R IG H T O FF Partierna i den borgerliga allian sen menar att staten har ett visst an svar för regelverk och avgifter. Sam tidigt tar de tillfället i akt mitt under valupptakten att betona vikten av Vänsterpartiet: – Det är ingen fråga som vi aktivt driver. allmänflyget. Socialdemokraterna pas sar på att lägga skulden för avgiftshöjningarna på de borgerliga partierna. Miljöpartiet betona de miljöaspekten och Vänsterpartiet hade ingen kommentar om allmänflyget alls. RIK SDA GEN de v Mof ly ko i po tier som ntaktad li t ik e sa allm f i c e rn a k mtlig änfly bak g g a : r e u r tiS i n k Bla d s d i nfor verig n mat agspar e. viss d anna ion o a m hjälp flygnin t berä t bran a mynd gar är ä tade v i g farte döverva igheter nade å om att i for n t k . att n E i n m öka t tillgä t levand g och a av sko ideellt t n e t g ö verv gslighe allmä Men a n ten i gle flyg ka ka sjökänn vi berä sbyd n oc kså att a er sig s ttade s e n. t kan llmänfly örda av amtidig g i mind form a et utgö motorb t att m v å u tillgå re flygp utsläpp r en milj ller och nga ö är b ngen til lansmo . Utvec påverto egrä k l nsad miljöanp rer lång lingen a Frå v sa . assa gan t flyg mt och någ brän ot a vi stäl sle nsva lde i Sve v hålle rige elle r för allm ar: Ha r t på r ä flygk ligger a nflyget staten nsva s utv lubb ec arna ret h ? elt o kling ch Riksdagspartierna om allmänflyget Den 19 september är det riksdagsval. Mofly har frågat riksdagspartierna om hur de ser på allmänflyget. IL L Socialdemokraterna: Miljöpartiet: – Staten har ett indirekt ansvar för allmänflygets utveckling, inte minst som infrastrukturhållare. Den borgerliga regeringen har drivit igenom en bolagisering av LFV:s flygplatsverksamhet och påbörjat utförsäljning av ett antal statliga flygplatser. När flygplatshållarna övergår till att sätta priser och avgifter på mer kommersiella grunder blir det svårare för allmänflyget att få utrymme. – Huvudansvaret ligger på flygklubbarna, men staten har ett intresse i allmänflygets ställning. Vi har ett ansvar för att de nationella miljökvalitetsmålen nås, och ifall det krävs särskilda åtgärder för att miljöanpassad flygbensin ska komma ut på marknaden eller för att minska bullerstörningar så kan det absolut behövas politiska beslut. Staten har också ett ansvar för att skapa tillgänglighet i hela landet. Moderaterna: Folkpartiet: Centerpartiet: Kristdemokraterna: – Allmänflyget ger viktiga bidrag till samhället, exemepelvis brandflyget eller affärsflyget. Ansvaret för allmänflygets utveckling ligger hos de som bedriver verksamheten, men det är klart att beslut om avgifter, infrastruktur eller tillsyn påverkar verksamheten. Det är viktigt att de förutsättningarna för allmänflyget vägs in när sådana beslut tas. – Vi är av den uppfattningen att bra villkor för företagen och ett bra regelverk måste finnas samt att god service ska erbjudas vid statligt ägda flygplatser. Allmänflygets betydelse för utveckling av affärsverksamhet är viktig för Sveriges framtida tillväxt. Det är kommunernas och regionernas ansvar att se till att det finns flyg platser att landa och starta på. – Allmänflyget har en viktig samhällsekonomisk bety delse, inte minst för landsbygden. Statens uppgift är att ställa upp miljö- och säkerhetskrav samt besluta i vilka geografiska områden flygplatser för allmänflyget ska finnas. Sedan är det en regional/kommunal fråga att bestämma den specifika platsen där flygplatsen ska ligga. – Det är viktigt att allmänflyget kan bedrivas i Sverige. Statens roll är i första hand att se till att det finns flygplatser i Sverige, dels statliga, dels kommunala med statliga bidrag. Staten har också ett ansvar att ta hänsyn till allmänflyget vid regleringen av olika luftfartsfrågor. I första hand ligger ansvaret för allmänflygets utveckling på flygklubbarna. 9 mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER Aeroklubbare i F KUS Frida Mesch SE-LMZ: Nya rutiner vid motorstart – endast vänster magnet ska vara inkopplad foto: Privat Arbetar som trafiklärare för B-körkort Medlem i Aeroklubben sedan 2010. Bor i Västra Frölunda. foto: Hasse Hellström Började min flygutbildning: – År 2004. När tog du certifikat? – År 2006. Vilka behörigheter har du? – CPL och mörker. Flygplanstyper som du flugit : – Cessna C172. Varför började du flyga? – Morfar flög i Bollnäs flyg klubb när jag var liten så flyget fanns säkert i baktankarna men jag kom inte på att det var det jag ville förrän en klasskamrat sa att hon ville bli pilot, då kom jag på att det kan man ju jobba med, så jag sökte till flyggymnasiet. Vilka flygklubbar har du tillhört? – Bollnäs FK, Arbrå FK och Aeroklubben i Göteborg. Flygminne från Aeroklubben ? – Jag flög med Lars ”Molle” Mo lin och Peter Andersson till Öres ten. En rolig tripp som började med ett gott skratt när motorn skulle startas: ”Var är nyckeln?” ”Var det ingen som tog med den?” Framtidsplaner inom flyget? – Bli flyglärare och kanske se nare styrman. Flygdröm? – Att börja flyga aerobatic. Mitt bästa flygtips… – Kebnekaise. Jag flög över där på min EK långnav. Man känner sig rätt så liten där uppe bland ber gen i en Cessna 172:a – en under bar upplevelse! Vi har åter fått nya direktiv om hur vi skall hantera magnetströmbrytarna på vår Piper Archer III, SE-LMZ. Detta för att undvika startmotorhaveri. Ivan Hedin förklarar varför. Magneterna är ju egentligen små ge neratorer som själva producerar tändspän ningen. Vänster magnet av Ivan Hedin har en impulskopp ling som hakar upp magnetens rotor för att sedan slunga fram den med hög hastighet vilket är nödvändigt för att säkerställa en tillräckligt hög tändspänning. Samtidigt fördröjs där med tändtidpunkten för att se till att gnistan inte tänder bränsle-/luftbland ningen innan kolven hin ner över övre vändläget. gnista produceras. Dock kan det i alla fall vid något tillfälle bli så att startmotorvarvta let blir så högt att det räcker för att även högermagneten ger gnista. Då kan motorn göra en knyck i motsatt riktning vilket är fatalt för aktuell typ av startmotor. Därav den nya rutinen med start på bara vänster magnet. I Aeroklubbens alla andra flyg plan är detta inget problem eftersom de startas med hjälp av tänd ningsnyckeln och i startmo torläget är bara vänster mag net inkopplad. När man släpper nyckeln så kopplas även höger magnet in men då är motorn redan igång och tål det tidigare tändläget. Då motorn gått igång ger även vänstra magneten det tidiga tändlä get eftersom den fördröjande impuls kopplingen automatiskt kopplas ur då motorn ”tänder” (centrifugalvikt påverkar mekanismen). TEKNIK impuls koppling och ger gnista vid cirka 20 grader före övre dödpunkt vilket är en lämplig tidpunkt då motorn är igång. Detta det har vanligtvis ingen betydelse eftersom rotorn vid start motorvarvtal vrids så sakta att ingen Höger magnet saknar 10 mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER Riksnaven fortsätter året ut I förra numret av Mofly berättade jag att Aeroklubben pla nerade att återuppta flygsport i form av precisionsnavigering. av Peter I modern flygsport Andersson tävlar man i landning, planering och navigering. Ingen av oss är kanske redo för några SM-medaljer, men det finns ett enklare och mer avspänt alter nativ: Riksnavigeringen. Där tränar och tävlar man när man själv vill och skickar in resultatet till KSAK. Både bra och dåligt, faktiskt. Bra eftersom de som hittills försökt Så hur har det gått? har lyckats över förväntan. Faktum är att när resultaten sammanställts för hela Sverige första halvåret ligger det Aeroklubbare på tredje, fjärde och femte plats på listan över icke-SMmeriterade piloter. Dåligt eftersom vi hade hop pats på fler deltagare; hittills har tio personer varit pilot, navigatör eller åtminstone passagerare. Och vi har plats för fler! Vi har numera två banor att välja på: dels en kortare som går över sko garna öster och väster om Göta älv och en längre som börjar över Tjörn och Orust innan den svänger mot Ljungskile och lite mer svårnavigerad terräng. Riksnaven går hela året, så kontak ta mig eller Jan-Erik Angelhed. Du kan! ljusblå : pms 2995 mörkblå : pms 3005 info från flygledningen Hej alla piloter! Vilken härlig sommar vi har haft! Hoppas ni har hunnit med både bad och vara uppe i luften. Själv har jag varit ledig mycket och hunnit vara på semester och fixa med huset. Men nu skall vi alla in i normala rutiner igen sko la, jobb etcetera. Nu i sommar har vi fått tre nya medarbetare som kommer direkt från flygledarskolan EPN, Entry point north, så bli inte förvånade om ni hör nya röster på Göteborg kontroll. Eleverna kommer att jobba tidigare att säga ”kanal” i stället både i Landvettertornet och på för ”frekvens”. Man skulle till ex Göteborg kontroll. Det tar nästan empel säga: ”Kontakta Sävetornet ett år innan de får arbeta själva i på kanal 119,050”. position så det finns alltid en in Nu får man kalla frekvensen för struktör bakom. frekvens igen! Frekvens Är det inte härligt att Vi kallar det dubbel kommando och det är är nu åter allt återgår till det gamla ni ju bekanta med. Så ha vanliga som vi är vana frekvens lite extra tålamod om ni vid? får vänta och bli inte förvånade Det var allt för denna gång. om en annan mer bekant röst Flyg väl! kommer in på frekvensen. En annan nyhet: Enligt radio fraseologin så uppmanades man 11 Catrine Andersson, LFV foto: Mofly Aeroklubbens deltagande i Riksnavigationstävlingen fortsätter. Resultaten har varit bra men ordföranden Peter Andersson ser gärna att fler medlemmar deltar. mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER Reflektion i stundens hetta Under sommaren fick vi uppleva ett par veckor med höga temperaturer. Värme och flygplansprestanda springer inte hand i hand ut på sommarängen – i synnerhet inte om vi samtidigt har ett lågtryck. foto: Hasse Hellström Det är alltid flyghandbokens data som gäller men man kan ändå få en uppfattning om densitetshöjdens in verkan. Flygshowen tillbaka i Göteborg För tredje året i rad arrangerar Aeroseum Göteborg Aero Show. Liksom tidigare år blir det en mängd uppvisningar med tonvikt på militärflyg på Göteborg City Airport. När Göteborg Aero Show ägde rum 2008 var det för första gången på mycket länge som Göteborg fick en rejäl flyguppvisning. Evenemanget blev en publiksuccé i strålande solsken. Året därpå gick det något sämre då vädret var desto mer ostadigt. Arrangören Aeroseum lär i även dagarna uppdatera sig flitigt på vä derprognoserna. Hur mycket man än planerar ett sådant evenemang är vädret en osäkerhetsfaktor som inte går att påverka. den 29–30 augusti är digert med bland annat Frecce Tricolori från det italienska Programmet i år 12 flygvapnet och PC-7 team från det schweiziska flygvapnet. Ett flertal nya och gamla svenska stridflygplan kommer också att del ta, allt från J 29 Tunnan till JAS 35 Gripen. Aeroklubben kommer också att vara involverad. Uppgiften blir att hjälpa gästande flygplan vid tank anläggningen. Klubbgrillen är igång hela helgen i trädgården. W 8 Densitetshöjden, som reduceras vilket gör att motorn pre är den höjd som flyg sterar mindre. planet känner, påver De lyckliga som flyger turbolad kar vingarnas lyftkraft, dade motorer kan bibehålla densitets propellerns dragkraft höjden för motorn genom att turbon och inte minst mo tvångsmatar motorn med den extra av Ivan Hedin torns maximala effekt. luftmängd som behövs. Vingarna rör sig i ett ”tunnare” medium vilket gör att det behövs hö I flyghandboken finns korrek tionstabeller och diagram gre fart genom luften (TAS) Sommar- där man går in med tryck för samma lyftkraft. värmen höjden (baseras på höjdmä Det lite förrädiska är att man flyger med samma in inte alltid tarinställning 1013 hPa) och dikerade fart (IAS) men flyg temperatur för att tillsam ett lyft planet rör sig fortare vid hög mans med andra parametrar densitetshöjd vilket påverkar start- få den aktuella start- eller landnings och landningssträckor. prestandan hos flygplanet. I H50P-pärmen finns under flik 4 Motorns prestanda försämras häftet ”En bra start kräver planering”. också med ökande densitetshöjd. För Där finns mer att läsa, bland annat att nå bästa förbränning krävs ett be tumreglerna: stämt blandningsförhållande mellan • Om tryckhöjden ökar med luft och bränsle. 1000 fot ökar startsträckan med 10 Motorn suger in en bestämd luft procent. volym vid varje insugningsslag hos • Om temperaturen ökar med kolvarna och väger då denna volym 10 oC ökar startsträckan med 10 mindre så måste också bränslets andel procent. mofly nummer 4 – augusti 2010 NEWSLETTER info från styrelsen Styrelsen har haft sitt augustimöte och Marianne är tillbaka på kansliet. Därmed är väl sommaren i det närmaste slut, men många fina flygdagar väntar säkert ännu. Tack till alla er som har ställt upp som klubbvärdar under Ma riannes semester och på helgerna för att hålla klubbhuset öppet och välkomnande. Det har varit god flygaktivi tet under sommaren och vi kan konstatera att sex plan inte är för mycket med det flyguttag vi har. Så nytillskottet SE-KEN har fyllt sin plats. Styrelsen jobbar vidare med framtidsfrågan om hur vi bäst kan tillgodose medlemmarnas önske mål om att få flyga bra plan till rimlig kostnad. Den 4 september kommer styrelsen och motorflyg chefen träffas för en temadag och diskutera detta. Tvätt- & fix Blir den sista helgen i september Se kalendariet på webbplatsen Nya medlemmar Mofly hälsar följande nyblivna aeroklubbare välkomna till klubben : Ehsan Mohajer Soltani Hasse Eidi Emma Nilsson Keskitalo Alla tre är ordinarie medlemmar Tanken är att vi sedan ska ha ett underlag att presentera för höst mötet. Lasse och Rolf har som vanligt jobbat hårt för att hålla oss flygan de. Enligt Lasse har det inte inträf fat några stora saker som har krävt verkstadsbesök. Dock har SE-GYX tyvärr fått en skada på höjdrodret, troligen i samband med rangering. Ingen pilot har anmält att han orsakat skadan, man får anta beror på att vederbörande inte märkte när det hände. Kassören Christer meddelar att klubbens ekonomi är stabil och att vi i stort sett följer budgeten för året. För första gången på länge har klubben inga banklån vilket givetvis ökar vårt handlingsutrymme om och när vi vill förnya flygplansflot tan. I samband med Göteborg Aero Show kommer vi att ha lite med Grattis : PPL: Daniel Eriksson 2010-06-28 lemsaktiviteter på klubben. Jonas Kjellberg håller i detta arrang emang. Klubben har också åtagit sig att hjälpa till med rangering och tankning av gästande plan. Och flygskolan passar på hålla att intro duktionsträffen för de nya eleverna i höstens teorikurs denna helg. Några mer eller mindre brän nande frågor finns alltid på styrel sens bord, till exempel verkstads situationen för underhållet av våra flygplan. Från Transportstyrelsen har vi nyligen fått information om nya EASA-regler för flygskolor som kommer att påverka oss framöver vilket vi försöker följa upp. Och snart är det faktiskt dags att börja planera för höstmötet. Mer information om detta och annat kommer förstås efter hand i denna spalt eller på annat sätt. Henrik Gildebrand, sekreterare Nästa Instrument: Christer Karlsson 2010-06-23 Mofly i lådan? Vill du ha det tryckta december numret av Mofly direkt i brevlådan? E-posta din adress till: mofly@aeroklubben.se Du får pappersnumret helt utan kostnad i mellandagarna! Medlemmar i Aeroklubben behöver inte anmäla sig utan får tidningen automatiskt. 13 kommer torsdagen den 7 oktober finns att ladda ner från Aeroklubbens webbplats Redaktionen Ansvarig utgivare : Peter Andersson Utgivningsort : Göteborg 2010 Redaktionen består av : Fredrik Edlund fredrik.edlund@telia.com 0703 - 71 46 33 Robert Grou robert@grou.se 0704 - 22 85 66 Carl - Johan Sundberg cjsundberg@hotmail.com 031-92 61 00 Redaktionen tar tacksamt emot bidrag och material till Mofly till någon av ovanstående adresser eller till mofly@aeroklubben.se Mofly Newsletter ges ut av: Aeroklubben i Göteborg • Säve Flygplatsväg 32 • 423 73 Säve Telefon 031-92 61 00 • Telefax 031-92 64 43 • Västkustflyg 031-92 59 15 pg 24 06 12-2 • bg 508-00 15 • www.aeroklubben.se • mofly@aeroklubben.se
© Copyright 2024