Nyckeln till läsframgång – tidig upptäckt, tidiga insatser Christina Hellman Stockholms universitet Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014  Det vi kan lära oss av SBUrapporten Socialstyrelsens fråga till SBU: 2012-02-10 Vilken evidens finns för de tester & insatser som ges till barn och ungdomar med dyslexi? Bakgrund • Oklart vilka tester och insatser som är belagt effektiva • Stora skillnader i landet 2015-01-23 / christina.hellman@su.se Rapportens syfte • Att identifiera vilka tester och insatser som har vetenskapligt stöd • Att identifiera kunskapsluckor • Att stimulera till ny kunskap • Att informera om resultaten 2015-01-23 /christina.hellman.su.se Kunskapsluckor  Över 50 olika kartläggnings- och utredningstest används i svenska skolor. Det saknas vetenskapligt underlag för att avgöra vilka av dem som är tillförlitliga. Att underlag saknas innebär inte att alla test är dåliga – vi vet bara inte.  En utvärdering av och prioritering av tester skulle möjliggöra ett mer enhetligt utredningsförfarande vid misstänkt dyslexi. Idag varierar förfarandet mellan skolor och kommuner.  Vi behöver fler studier som undersöker nyttan av olika alternativa verktyg som appar/program/surfplattor och liknande, som kan stödja dyslektiker.  Vi behöver fler studier av hög vetenskaplig kvalitet som undersöker nyttan av olika insatser för dyslektiker. 2015-01-23 / christina.hellman@su.se Vetenskapligt stöd  Det finns vetenskapligt stöd för att systematiskt uppbyggd och välstrukturerad träning av fonem-grafemkoppling har positiv effekt för att förbättra läsförmågan hos dyslektiker - men rapporten betonar också att enbart en träningsinsats oftast inte hjälper alla barn och ungdomar med dyslexi.  Det finns vetenskapligt underlag för att brister i fonologisk medvetenhet, automatiserad benämningsförmåga och bokstavskännedom kan förutsäga dyslexi innan barn fått möjligheten att lära sig läsa och skriva. 2015-01-23 / christina.hellman@su.se Läsning med förhinder • Matteuseffekten (Stanovich, 1986). Barn som halkar efter i läsutvecklingen i de tidiga skolåren utvecklar sitt ordförråd långsammare och får sämre läsförståelse. Klyftan ökar under skolåren. • Hinder i läsutvecklingen = hinder i kunskapstillägnandet. • Tidiga upptäckt och tidiga insatser är avgörande och kan bryta trenden. • Tidiga insatser är ingen resursfråga. 2015-01-23 / christina.hellman@su.se Tidig upptäckt, tidiga insatser: Finland • Finland satsar mer än övriga OECD-länder på att identifiera och stödja elever i riskzonen. • En femtedel av alla elever får någon form av specialpedagogiska insatser – och det lönar sig. • Merparten av alla specialpedagogiska resurser används för stöd i läsning och skrivning i de lägsta årskurserna (över 90% i årskurs 1). • Specialundervisning är en väletablerad ickesegregerande stödform som är inbyggd i skolans pedagogiska arbete. 2015-01-23 / christina.hellman@su.se Insatser • Tidig identifiering av barn i riskzonen (barnrådgivning, daghem,förskola, årskurs 1-2) • Omedelbart stöd (specialpedagogiskt utbildad personal finns i daghem/förskola/skola) • Övergången från förskola till skola förbereds och följs upp 2015-01-23 / christina.hellman@su.se Tidig upptäckt, tidiga insatser: Kanada Vancouverstudien Leseau, Rapp & Siegel (2007) • Följde alla barn i Norra Vancouver (973 st) från förskolan till åk 7. • 80% engelska = modersmål 20% engelska =andraspråk • 32 språk talades • Andraspråksbarnen började skolan med liten eller ingen kunskap i engelska, integrerades genast och fick inget särskilt stöd i engelska. 2015-01-23 / christina.hellman@su.se Förhållandena i British Columbia • Börjar förskolan vid 5 års ålder. • Total integrering – alla går i samma klass oavsett språk och fysisk eller mental funktionsnedsättning. • 99% i BC går i statliga skolor. • RTI-pedagogik (Response to Intervention): Tät uppföljning, tidiga insatser 2015-01-23 /christina.hellman@su.se Screening • Bokstavsbenämning, fonologisk medvetenhet, syntaktisk medvetenhet, bildbenämning och satsrepetition. • = 25% av S1-barnen, 50% av S2-barnen inom riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Interventionsprogrammet ”Firm foundations” • Från förskolan: Fonologisk medvetenhet (rim, identifikation och segmentering av stavelser och fonem, sammanljudning av stavelser och fonem samt ordförråd tränas i lekform. • S1 och S2 barn indelas efter sin fonologiska medvetenhetsnivå, undervisningen fortsätter så länge den behövs., 3-4 ggr/v i 20 min. • Från åk 2 Reading44 = läsförståelsestrategier och ordförrådsutveckling. Resultat vid åk 7 • S2-barnen var i princip lika bra på lästesten som E1-barnen i åk 7. • Notera dock att detta tagit tid. I åk 4 fanns fortfarande skillnader i syntaktisk medvetenhet och verbalt korttidsminne. • 1.7% av S1 och 2,1% av S2 var dyslektiska. (Jfr 5-6% förväntade) 2015-01-23 /christina.hellman@su.se • Socioekonomisk status (SES): Inför förskolan var korrelationen SESläsrelaterade förmågor stark. Efter 1,5 år hade den minskat och i åk 3 var den inte längre signifikant. Lesaux, N.K., Rupp, A.A., & Siegel, L.S., (2007) Growth in reading skills of children from diverse linguistic backgrounds: Findings from a 5-year longitudinal study. Journal of Educational Psychology, 99, 4. 821-834.