ger guldglans åt resultatet
Dr lotsa önare rm rätt i askinen skog en KAMERAN BANAR VÄG FÖR EFFEKTIVARE VIRKESMÄTNING En Prins i skogen ger guldglans åt resultatet EN TIDNING FRÅN SDC 1/2014 1 Ledare Ordning och reda en tillgång i kaos! Dr lotsa önare r ma rätt i skinen skog en VÅREN ÄR HÄR! För de allra flesta människor har begreppet en tydlig positiv vär- KAMERAN BANAR VÄG FÖR EFFEKTIVARE VIRKESMÄTNING En Prins i skogen ger guldglans åt resultatet EN TIDNING FRÅN SDC 1/2014 Innehåll 2/2014: s. 4 Kameran ersätter mätbryggan Följ med till SCA:s virkesterminal i Töva utanför Sundsvall s. 6 Drönare i skogen s. 8 Bättre planering och effektivare drivning Från skog till färdiga hus Derome finns med i hela kedjan s. 12Partnerkonferens i september SDC satsar på samverkan för större branschnytta s. 14 Förbättringar i Krönt Vägval Den nya versionen tar hänsyn till topografin s. 15 Hallå där Gunilla Castenäs Tidningen trycks på Galerie Art Gloss 130 g. Papperet är FSC-certifierat. deladdning. Annat är det för oss som jobbar med virkesflöden och virkesaffärer. För oss är vintern högtiden, när allt oftast rullar på enligt ett förutsägbart mönster, men tjäle i backen, snö på marken, en tradition av att nu skall avverkning och mycket annan verksamhet i skogen ske. Våren betyder kaos, med sönderkörda vägar, kritiska lagernivåer, risk för inkurans på virke som blir liggande och uppvaknande skadeinsekter. Rena kaoset alltså! Kaos i skogen har också fått en ny innebörd i de – åtminstone upplevt – allt fler stormarna i skogen. Frågan man meterologer och andra sakkunniga får man veta att så nog inte är fallet. Det blåser ungefär lika mycket och lika ofta som förr. Det är nog skogen som förändrats. Och ja – skogen har förändrats! Inte minst den gångna vintern. Mig veterligen är det första gången någonsin som i stort sett hela Sverige (förlåt Norrbotten) drabbas av betydande stormfällningar samma vinter. Skogen ligger huller om buller, ibland hel, andra gånger bruten. Ingen hänsyn till vägar, kraftledingar, rågångar eller för all del industribehov. Samtidigt en press om att allt skall upparbetas så snart det bara går. Virkesvärden skall räddas, insektsskador förebyggas, och ny skog snarast anläggas. VAD HAR DÅ DETTA MED SDC ATT GÖRA? Jo, grunden till att kunna hantera kaos är en bra och genomarbetad grundstruktur. Genom de verktyg vi tillsammans inom branschen under årtionden upparbetat, dagligen benämnda virkesordrar, följdrutinutgångar och RNR-nummer och annat spännande, har vi lagt en grund till att faktiskt i ett kritiskt läge kunna fokusera på det som verkligen har hänt i skogen, utan att behöva bekymra oss om huruvida det administrativa kommer att kunna hänga med i svängarna. Det må vara dags att byta ut stora delar av systemen för framtiden, men till dess kan vi ändå glatt citera Sheriffen av Nottingham på julafton – ”hon är säker – gamla Bettan!” JÖRGEN BENDZ VIRKESCHEF, SCA SKOG AB Ansvarig utgivare: Redaktion: 2 Magnus Hedin, tel 060-16 86 95 Lena Kjellberg, Magnus Hedin, Oskar Cederlöf, Fredrik Swahn, Lena Sjödin (redaktör), Mats Wigardt och Anders Thorén. Layout och original: P Matsson/Kalabrador Sweden Tryck: Tryckeribolaget i Sundsvall AB Upplaga: 3 000 Omslagsfoto: Lars Lanhed Noterat Avfallsredovisning med EWC-koder GENOM EN KOMPLETTERING av VIOL har SDC tillgodosett önskemål från värmeverk och andra kunder som hanterar både träbränslen och avfall som plast, rivningsflis och annat återvunnet och sorterat material. Många företag har skyldighet att med EWC-koder rapportera vilken typ av avfall man använder. EWC-koderna är EUs gemensamma klassificeringskoder för avfall. Kompletteringen av VIOL gör det nu möjligt att i ett och samma system redovisa såväl trädbränslen som avfall. Via en översättningstabell får man i VIOL ut en rapport som bland annat visar inmätt avfall summerat per EWC-kod. I rapporten anges också om det handlar om farligt avfall eller ej. Läs mer om den nya lagen på vmlinfo.se Ny lag om virkesmätning omfattar hela trädet RIKSDAGEN BESLUTADE den 10 juni 2014 om en ny virkesmätningslag. Den nya lagen gäller samtliga sortiment och flertalet användningsområden, oavsett trädslag. Lagen omfattar även mätning av energisortiment. Lagstiftningen begränsas till att endast gälla första affärsled, det vill säga då skogsägaren säljer virke från egen mark till någon annan. – Det nya regelverket kommer att öka transparensen på virkesmarknaden och därmed effektiviteten i användning av skogsråvara, vilket i sig kommer att öka användning av energisortiment, sa landsbygdsminister Eskil Erlandsson då lagrådsremissen överlämnades. Skogsstyrelsen tar fram nya föreskrifter om virkesmätning och ett förslag har varit ute på remiss till ett antal organisationer. Den nya lagen träder i kraft den 1 mars 2015. Resan mot VIOL Den sedan länge förbe redda förnyelsen av VIOL har startat. Under första halvåret 2014 har omfat tande tester genomförts. Så här är läget för VIOL3 just nu: PÅ FÖRSTA DELEN av projektet som vi kallar för POC (Proof of concept) har vi på en begränsad uppsättning av systemet försökt lösa huvudfrågorna. I DETTA ARBETE INGÅR FÖLJANDE PUNKTER: • Prestanda/Skalbarhet • Tillgänglighet • Behörigheter • Funktionalitet Huvudfrågorna innebär att vi ser över om Microsofts standardplattform Dynamics AX är en plattform som vi kan bygga vidare på. Fungerar till exempel sortimentsstrukturer, prestanda och behörigheter? Prestanda och skalbarhet har testats med lyckat resultat, vi har testat tillgänglighet, behörigheter och vi har verifierat lösningen utifrån huvudfrågorna som finns i POC:en. Förnyelsearbetet går enligt både plan och budget och kvalitetsrevisorerna har gett klartecken för fortsatt arbete. TEXT: LENA KJELLBERG 3 Kameran banar väg för effektivare virkesmätning Klivet från mätkäpp till kamera har inte gått över en natt. Men nu finns tekniken som gör bildmätning med bemanning på annan plats fullt möjlig. För SCAs virkesterminal i Töva, utanför Sundsvall, är det skarpt läge. – Med kamerans hjälp får vi rationella transpor ter och ökad tillgänglighet, säger Henrik Sakari på SCA Skog. ANLÄGGNINGEN I TÖVA ser inte mycket ut för världen. En asfaltplan med bastanta betongfundament där nio kameror satts upp i ett antal master. Ytterligare två kameror övervakar själva mätplatsen. Tre kalibreringsramar underlättar arbetet. Allt omgivet av höga timmertravar. Varken mer eller mindre. Men vad vi ser är ett exempel på den nya tidens mätteknik. Större virkesflöden och nya transportsys- Kameran ersätter numera mätbryggan vid SCAs virkesterminal i Töva. FOTO: LENA KJELLBERG Höga timmertravar omger de nio kameror som numera sköter virkesmätningen i Töva. Flexibelt och effektivt, med ökad tillgänglighet, är resultatet. 4 FOTO: MATS WIGARDT Patrik Edin från SDC har koll på skärmen. ”Tekniken fungerar”, försäkrar han. Svante Wikner och Patrik Edin från SDC på plats i Töva. ”Nu är det skarpt läge” säger de. tem ställer ökade krav på en mer rationell virkesmätning. Vinster i en effektivare logistik ska inte gå förlorade i en oflexibel hantering vid mätningsbryggan. Under de senaste åren har också mycket hänt vad gäller olika tekniska hjälpmedel. Datorer och kameror har blivit bättre och billigare, samtidigt som kostnaden för arbetskraften ökat. Att då bemanna en mätstation för bara sex till sju fordon per dygn är inte ekonomiskt försvarbart. En obemannad lösning för virkesmätning har därför tagits fram och i Töva används nu en uppgraderad version av teknik för mätning på distans. – Det har bekräftats av beställaren att tekniken fungerar, konstaterar Patrik Edin och Svante Wikner på SDC. Vi har fått acceptans på installationen. kan se varandra i ögonen. Istället är det tre kameror som ur olika vinklar tar varsin bild av märkning och kvalitet för respektive trave på bilen. Chauffören knappar på en pekskärm in uppgifter om transporten, väljer dag- eller nattbild, ser till att bilderna ser bra ut och skickar vidare. I Ortvikens mätstation sitter personal från VMF Nord och mäter travarna on-line och knappar in resultatet i Doris, med en mätnoggrannhet fullt jämförbar med fysisk mätning. Ett kvitto går sedan i retur till föraren. – Det hela är väldigt enkelt att hantera och förarna är enbart positiva, säger projektledaren Patrik Edin på SDC. I alla fall vad vi vet. Intrimningen av tekniken i pilotprojektet i Töva är nu i det närmaste avklarad och anläggningen har försatts i skarpt läge. Virkesbilarna slipper därmed ta omvägen via Östrand för inmätning av lasten innan de kan lasta av virket i Töva. I PRINCIP FUNGERAR DET som på en traditionell mätplats, med skillnaden att chaufförer och mätare inte NÄSTA STEG BLIR att virket kan efterhandsmätas så att förarna slipper invänta mätresultatet innan de far vidare. Då hamnar också mätuppgifterna automatiskt i Doris istället för att de måste knappas in manuellt. – Ökad tillgänglighet för mätstationerna ger högre flexibilitet, med minskade stilleståndstider och mindre stress för förarna, konstaterar Svante Wikner. På tur att installera en uppgraderad och framtidssäker teknik för bildmätning står nu virkesterminaler i Bastuträsk, Falköping och Vansbro. Och hos SCA Skog, som tillsammans med VMF Nord är beställare av den nya anläggningen i Töva, ser Henrik Sakari stora möjligheter till ett snabbare och rationellare mätningsförfarande, med jämnare belastning och mer lättåtkomliga terminaler. – Vi projekterar att införa bildmätning på fler terminaler och att även utnyttja tekniken på våra industrier, säger Henrik Sakari. Men efterhandsmätning är målet, först då når vi fullt ut de fördelar vi eftersträvar. MATS WIGARDT 5 Med hjälp av små självflygande flygplan, så kallade drönare, blir drivningen av stormskadad skog effektivare. Maskinförarna får information direkt till sin dator och slipper leta på måfå efter stormfällda träd. M ikael Öhman på SLU i Umeå hann bara äga sin skog i några dagar innan den blåste ner. Ställd inför att ta hand om sju tusen kubikmeter timmer som låg på marken fick han en idé. – Jag köpte ett radiostyrt flygplan utrustat med kamera och insåg snabbt vilka möjligheter det innebar i arbetet med att bärga träden, säger han. SLU inledde därför i samarbete med SCA Skog i Västerbotten ett försök med olika system för kameraförsedda drönare som på låg höjd flög över utvalda skogsområden där stormen farit fram. Med hjälp av de dagsaktuella bilder som tagits har Drön 6 are lot sar m man fått en heltäckande mosaik över stormdrabbade skogsbestånd där maskinföraren i sin dator har kunnat se varje individuellt träd som blåst omkull. – Tekniken med förarlösa flygplan har funnits i många år men inte fått något genomslag förrän nu, säger Mikael Öhman som varit projektledare för studien. EFTER STORMAR SOM HILDE OCH IVAR har skogsbo- lagen tidigare skaffat sig en överblick av skadeläget med hjälp av helikopter och flygplan. Nackdelen är att detta inte ger någon detaljerad information utan maskinförarna får lägga ner mycket tid på att åka runt i bestånden och leta efter vindfällen. Med bilder från drönare har man istället kunnat lägga en detaljerad mosaik över stormdrabbade bestånd. Med dess hjälp har planeringen av arbetsdag ” Tekniken har funnits i flera år men inte fått något genomslag i skogen, förrän nu.” och körväg blivit bättre och drivningen av stormfällt virke effektivare. Med mindre miljöpåverkan och avsevärda ekonomiska fördelar som resultat. – Förarna själva uppskattar tidsvinsten till mellan 30 och 60 procent, säger Mikael Öhman. Viktor Asplund på SCA Skog i Västerbotten konstaterar också att försöket med drönare på bolagets mark fungerat över förväntan, med bättre överblick och effektivare arbetsplanering. – Med en detaljerad bild över det stormfällda virket direkt in i vårt GIS-system vet vi exakt var vi ska köra, konstaterar han. MATS WIGARDT n e g maskinen rätt i sko 7 REPORTAGE Från skog till exakt kapat virke. Det är ett komplicerat logistikpussel som måste läggas innan Mikael Karlsson lastar ut virket från sågverket i Derome. Noggrann aptering är en förutsättning för ett gynnsamt resultat. En Prins i skogen ger guldglans åt resultatet 8 Under sex decennier har verksamheten inom familjeägda Derome ständigt utvecklats för att idag omfatta hela kedjan från skog till färdiga hus, med hög noggrannhet i apteringen som en framgångsfaktor. – Med ett verktyg som SDCs PRINS kan vi enkelt se om avverkad volym motsvarar beställningen, säger flödesansvarige Paul Kewenter. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: LARS LANHED ÄNDA SEDAN SLUTET av 50-talet, då Derome tog det strategiska beslutet att aldrig vara beroende av någon enstaka kund eller enskild marknad, har företaget haft många ben att luta sig mot. Och det är stadiga ben. Förädling och ständigt nya produktgrupper har varit ett framgångsrecept för Deromegruppen, Sveriges största familjeägda träindustriföretag. Att man lyckats i sitt uppsåt bevisas väl bäst av att Deromegruppen och familjen Andersson såväl överlevt som fortsatt att expandera. En tredje generation Anderssöner har nu klivit fram och driver koncernen vidare, med sågverk, husfabrik, takstolar, biobränsle, bygghandel, förvaltning… Och blickarna riktas nu även mot vindkraft, sex våningshus med trästomme, lågenergihus. Man lyfter också gärna fram den nya såglinjen i Derome, med ett utbyte från stocken på 70 procent vilket innebär att behovet av råvara faktiskt minskar med ett antal procent. 9 Skördad volym är viktig, men viktigast är ändå stocklängden, där det finns stora besparingar att göra. Flödesansvarig Paul Kewenter Grunden för koncernen utgörs av det sågverk som 1947 startades av Karl-Erik Andersson i Derome utanför Varberg. Man köpte virke på rot och började med att tillverka fisklådor, för att snart övergå till monteringsfärdiga hus för köpare med tummen mitt i handen. Idag ingår tre sågverk i koncernen – Anneberg som sågar fura, Derome och Kinnared som sågar gran - som tillsammans förbrukar omkring 800 000 kubikmeter fub råvara. En halv miljon kubikmeter sågat virke blir resultatet, varav en stor del även hyvlas eller impregneras. I sortimentet ingår fingerskarvat virke, väggreglar, ytterpanel, målade paneler, råspont, läkt, exaktkapat virke. Med mera. 50 procent går på export till länder som Tyskland, England och Holland. Resten används inom den egna verksamheten, varav 25 procent av de tolv byggvaruhus som drivs i egen regi. I PAUL KEWENTERS UPPDRAG som flödesansvarig ingår att hantera beställningarna på råvara från sågverken och att med hjälp av företagets egna virkesköpare och externa leverantörer lägga det pussel som krävs för att hålla sågklingorna sysselsatta. – Vi hämtar råvara i ett område som sträcker sig från norska gränsen till Hallandsåsen, berättar han. Och en allt mer kundanpassad produktion ställer höga krav på råvaran. När en beställning på stockar med specifik längd och dimension i ett bestämt antal ska levereras ökar betydelsen av en noggrann aptering. – Jag lägger säkert 75 procent av min tid på att följa upp skördarnas produktion och jämföra med beställningen, säger Paul Kewenter. Skördad volym är viktig, men viktigast är ändå stocklängden, där det finns stora besparingar att göra. Han hävdar att svensk skogsindustri överlag är dåliga på apteringsuppföljning. Det är viktigt, säger han, att skog som vuxit länge också hanteras med respekt. En noggrann aptering med hög precision leder till bättre hushållning med timret, med mindre spill, högre utfall och större intäkter. Med PRINS blir det helt klart avsevärt mycket lättare att ha uppsikt över maskinernas arbete, summerar han. Det finns ju ingen anledning att transportera stockar med fel längd som kanske ändå måste förvandlas till flis. Paul Kewenter har 64 maskiner att förse med körorder med uppgift om antal stock uppdelat efter 10 En nyinlagd funktion i PRINS är hur stor andelen vrak är per maskin, som till exempel krök, röta, längdfel, metallinnehåll, etc. längd och diameter. Han gör sedan regelbundna besök ute i skogen för att kontrollera mjukvaran och att filerna är rätt inställda. Justeringar görs varje vecka. – Ju mindre variationer, desto bättre är det naturligtvis, konstaterar han. Jag måste vara väldigt alert, det märks direkt om det har blivit något fel. I PRINS kan Paul Kewenter enkelt analysera skördarens produktion och se vilka maskiner som har hög träffsäkerhet. Och vice versa. Han kan jämföra skördade volymer med inmätta volymer. Och han ser hur stor andel som mäts in med avverkningsskador eller bristfällig identitetsmärkning. EN NYINLAGD FUNKTION i PRINS är hur stor andelen vrak är per maskin, som till exempel krök, röta, längdfel, metallinnehåll, etc. En annan funktion Paul Kewenter särskilt uppskattar i en senare uppdatering av programvaran är FAKTA DEROME Grundades 1947 då Karl Andersson startade den första cirkelsågen i Halland. I koncernen ingår idag fem affärsområden: Derome Timber, Derome Byggvaror, Derome Hus, Derome Förvaltning, Andersson Haus & Dach Total omsättning: 3,4 miljarder Antal anställda: 1000 st Produktionsanläggningar: 3 sågverk, 2 impregneringsanläggningar, 2 takstolsfabriker, 2 anläggningar för huskomponenter, 1 pelletsfabrik, 1 brikettanläggning Antal byggvaruhus: 13 st att kunna söka på sammanlagd volym till en specifik mottagare. På några sekunder får han besked om att det under en månad avverkats 19 000 kubikmeter av 63 maskiner. – Det innebär att jag utan att darra på rösten kan garantera nästkommande månads leveranser, förklarar han. Ju bättre koll på produktionen, desto mindre bulkvirke. Och desto högre intäkter. Adrian Marks med hammaren rätt i handen. Rätt längd på brädan. Pelle Bengtsson vet vad som krävs för att timret bäst ska komma till sin rätt och inte förvandlas till flis. 11 PA R T N E R K O N F E R E N S Målet är att vi tillsammans ska kunna erbjuda våra gemensamma kunder de allra bästa lösningarna. Magnus Ulin marknadsansvarig på SDC. – Ökad samverkan är strategiskt viktigt för SDC. Vi ska inte försöka göra allt själva, utan fokusera på vår kärnverksamhet. Därför förstärker vi samarbetet med duktiga leverantörer inom övriga områden, säger Magnus Ulin marknadsansvarig på SDC. Samverkan för större branschnytta SAMVERKAN MED ANDRA IT- och utrustningsleverantörer är inget nytt, men från att ibland ha betraktats som ”något nödvändigt ont” är det idag en del av SDCs strategi, ett sätt att på ett mer effektivt sätt tillgodose ägarföretagens behov. Från att ha haft ambitionen att vara ”Skogsnäringens IT-företag” har styrelsen och den nya ledningen nu satt fokus på att vara ”Skogsnäringen informationsnav”, som i samverkan med andra företag skapar bra förutsättningar för ITutveckling hos ägarföretagen. – Partnerkonferensen har formen av ett upptaktsmöte där vi ska diskutera de nya affärs- och samverkansmöjligheter som nu öppnats upp. Vi vill också markera att SDC betraktar branschens leverantörsföretag som partners, inte som konkurrenter. Målet att vi tillsammans ska kunna erbjuda våra gemensamma kunder de allra bästa lösningarna, säger Magnus Ulin som är projektledare för Partnerprogrammet. DEN TYNGDPUNKTFÖRFLYTTNINGEN inletts genom diskussioner med ett antal väl etablerade leverantörer inom skogsnäringen och i bioenergisektorn. De leverantörskategorier som SDC främst vänder sig till i Partnerprogrammet är: vill SDC synliggöra vid en Partnerkonferens som arrangeras i Sundsvall i september. 12 Tomas Johansson ARBETET MED DET NYA PARTNERPROGRAMMET har i vissa delar redan •IT-KONSULTER. Företag som säljer konsulttjänster vad gäller till exempel utveckling, förvaltning och drift av IT-system. • IT-PRODUKTLEVERANTÖRER. Företag som levererar IT-lösningar till SDCs kunder och som har gränssnitt till SDCs lösningar. • UTRUSTNINGSLEVERANTÖRER. Företag som levererar utrusning som är ansluten till SDC lösningar, till exempel fordonsvågar, mätramar och styrsystem i skördare och skotare. DE TEKNISKA GRÄNSSNITTEN – det vill säga hur SDC och partnerföretagens lösningar ska synkroniseras Lättare göra jämförelse i PRINS Fler uppföljningsrapporter, med enkla diagram som tydligt visar vilka skogsmaskiner som ”sticker ut”. Det är ett av målen för utvecklings arbetet med PRINS. för att passa kunden – är förstås en viktig del i de diskussioner som förs. Huvudspåret är att SDC, tillsammans med de stora leverantörerna inom respektive område, ska finna standardiserade former och gränssnitt som även de mindre företagen kan använda. MAGNUS ULIN FRAMHÅLLER dock att de största utmaningarna ligger i att skapa tydliga och affärsmässiga gränssnitt. – Målet är att det ska finnas kristallklara regler, mellan SDC, partner företagen och våra gemensamma kunder då det gäller vilka roller vi har, vilka åtaganden vi gör och hur kontaktvägarna ska vara. Alltså, enkla spelregler som alla känner till. FLERA FAKTORER talar för att det just nu är rätt tid att intensifiera den här typen av samverkan. IT-systemen har blivit alltmer avancerade och behovet av specialisering och spetskompetensen har ökat dramatiskt. Kundföretagens kostnadspress ställer också allt högre krav på effektivisering av administrationen, samtidigt som vissa företag breddar sig mot bioenergisektorn där det finns ett stort behov av nya IT-lösningar. – Ja, det känns verkligen som om tiden är mogen nu och jag tror de allra flesta aktörer ser stora möjligheter i den här typen av partnersamverkan, säger Magnus Ulin. ANDERS THORÉN PRINS ÄR SDC:S TJÄNST för att följa produktionsresultat, med möjlighet till detaljerad uppföljning av enskilda maskiners produktion. – Sådan information kan vara oerhört värdefull, men det gäller att de sammanställs så att det är lätt att göra relevanta jämförelser, säger Oskar Cederlöf, affärsutvecklare inom produktionsområdet på SDC. Därför har SDC förbättrat möjligheterna att ta fram rapporter med diagram som tydligt visar om det är någon maskin som avviker. – Då kan produktionsledaren sätta in åtgärder där de bäst behövs, till exempel utbildningsinsatser, säger Oskar Cederlöf. I framtiden vill SDC också göra det möjligt för kunderna att abonnera på skräddarsydda rapporter. På längre sikt kan det också bli aktuellt att erbjuda ”larmrapporter” baserade på gränsvärden för exempelvis vrak och om skördarens kapning av stockarna avviker från den avsedda. – Mycket handlar alltså om att korta ledtiden för att upptäcka och rätta till problem samt minska administration. Det ger betydande vinster vad gäller såväl effektivitet, kvalitet som leveranssäkerhet, säger Oskar Cederlöf. ANDERS THORÉN 13 I augusti införs viktiga förbättringar i Krönt Vägval och därmed också i SDC:s tjänster för beräkning för de transportavstånd och de vägval som ligger till grund för betalningen för skogsråvara. FOTO: LENA SJÖDIN Krönt Vägval kompletteras med kurvighet och backighet KRÖNT VÄGVAL är en standard för hur bästa vägval och avstånd ska beräknas som underlag för transportpriser vid virkesaffärer, se faktarutan. Standarden används i SDCtjänsterna Avstånd och Vägval. även tar hänsyn även till kurvighet och backighet. Uppskattningsvis har femtio procent av de avvikelser vi tidigare haft mellan beräkningsmodellens vägval och den rutt som i praktiken valts. En sådan kvalitetshöjning är förstås positiv både för köpare och säljare, säger Fredrik Nilsson logistikchef på Vida Skog. TOPOGRAFIN VÄGS IN Idag är det parametrar som längd, bärighet, vägklass och hastighetsbegränsning som främst tas in i beräkningsmodellen. I den nya versionen vägs även topografin in och därmed kommer Krönt Vägval att ta hänsyn till backighet och kurvighet som påverkar vägvalet. Pilottester av den kompletterade versionen av Krönt Vägval har genomförts av både Södra Skogsägarna och Vida Skog. – Testerna visar att vi får en avsevärd förbättring då Krönt Vägval START I AUGUSTI Den uppgraderade versionen kommer att tas i produktion i augusti 2014. – Eftersom vi inför de nya parametrarna, och även gör andra förbättringar i beräkningsmodellen kommer medelavstånden för transporterna att förändras. Därför vill vi ge parterna i virkesaffärerna god tid att diskutera hur detta ska hanteras i deras inbördes avtal, säger Anders Åkre affärsutvecklare på SDC. ANDERS THORÉN 14 Anders Åkre, affärsutvecklare på SDC. Fredrik Nilsson, logistikchef på Vida Skog. FAKTA KRÖNT VÄGVAL Krönt Vägval har utvecklats av SDC och Skogforsk i samarbete med VMF. Det innebär att det finns en för hela Sverige gemensam standard för beräkning av vägval och avstånd vid virkesaffärer – och därmed en konsekvent grund för prisförhandlingar. Krönt vägval utgår från den Skogliga Nationella Vägdatabasen (SNVDB) XC Hallå där! Enklare kommunikation med nya Sender SENDER, SOM ÄR det program som används för att skicka information direkt från maskinen i skogen till SDC, presenterades första gången redan 1999. Programmet använder den branschgemensamma standarden för filer och kommunikation som kallas StanForD, eller ”Standard for Forestry Data and Communication”. Nu lanserar SDC en ny generation av programmet, Sender XC. – Det är en uppdatering som är starkt efterfrågad, konstaterar Oskar Cederlöf, affärsutvecklare på SDC. Sender XC, där XC kan uttolkas såväl Exchange som Cross Country (över hela landet), innehåller flera välkomna nyheter. En av dessa är att Sender XC har rutiner för automatisk överföring av filer vilket ökar rapporteringsfrekvensen, något som i sin tur ökar precisionen i lagerinformationen. – En helt nödvändig funktion för den moderna logistiken i skogen, förklarar Oskar Cederlöf. EN ANNAN NYHET är att Sender XC kan hantera både nya och gamla filformat i samma applikation. Sender XC gör det också möjligt med kommunikation i båda riktningarna. Uppdrags givaren kan under arbetets gång därmed meddela sig direkt med maskinens styrsystem, för att till exempel ge nya apteringsförutsättningar. Dessutom: Sender XC är ett användarvänligt gratisprogram som finns tillgängligt för det stora flertalet maskiner som idag använder någon av de äldre versionerna av Sender. Men eftersom säkerhetsnivån skruvats upp behövs först nya inloggningsuppgifter. Och Oskar Cederlöf skulle bli förvånad om inte alla som använder ”gamla” Sender inom kort har gått över till Sender XC. – Att döma av förhandsintresset finns ett stort behov av en ny Sender-generation, säger han. Gunilla Castenäs, verksamhetsarkitekt inom tjänsteområdet Produktion Vad arbetade du med innan du började på SDC? – Jag arbetade på SCA och Ortviken med deras kundreskontra. Hur länge har du jobbat på SDC och vad arbetar du med idag? – Jag har arbetat på SDC sedan 1996 och jobbar nu som verksamhetsarkitekt inom produktionsområdet. Tjänsten PRINS har i år funnits i 12 år. Hur går dina tankar kring PRINS och framtiden? – PRINS är ett utmärkt uppföljningsverktyg och vi har länge jobbat med rapporter för att följa upp produktionen ur olika perspektiv. Nu är vi på väg in i en fas där vi vill jobba mer med larmrapporter. Där kan användaren få ett larm när vissa nyckeltal når kritiska nivåer. Hur ser du på SDCs framtida utmaning i det vi nämner Förnyelsen? – Förutom att det finns en teknisk utmaning finns det en större utmaning i att lära oss och våra kunder nya rutiner eftersom vi inte bara gör en teknisk förnyelse utan även försöker förnya och förbättra arbetssätten. Vad har du fokus på just nu? – Just nu väntar vi med spänning på lanseringen av Sender XC som innebär automatisk produktionsrapportering i stället från dagens manuella hantering. Jag själv fokuserar nu på att förbereda ett projekt som innebär att skotarna kan produktionsrapportera enligt Stanford 2010. Vad är det bästa med SDC? – Det bästa med SDC är att vi hela tiden jobbar med utveckling allt från nya fält i befintliga IT-stöd till helt nya IT-stöd. TEXT & FOTO: LENA KJELLBERG MATS WIGARDT 15 SDC, 851 83 Sundsvall SENDER XC ENKLARE KOMMUNIKATION MELLAN MASKINFÖRARE OCH UPPDRAGSGIVARE NÄSTA GENERATION SENDER ÄR HÄR. Vi kallar den Sender XC. Med Sender XC är det möjligt att både sända och ta emot filer för skogsmaskinen – kommunikation i båda riktningarna. Fördelarna är ett bättre informationsutbyte mellan maskinförare och uppdragsgivare, minskade ledtider och inte minst förhöjd kvalité på informationen. Den automatiserade rutinen för sändning och hämtning av filer har blivit bättre eftersom antalet manuella moment för maskinföraren har minskat. Sender XC är överlag också mer användarvänlig än sin föregångare. Till exempel finns ett signalsystem som bekräftar om filöverföringen gått bra eller FAKTA: DET HÄR ÄR SENDER EXCHANGE (XC): • Skapar möjlighet att sända och ta emot filer för skogsmaskinen. • Kan hantera både StanForD och StanForD2010 i samma applikation. • Automatiserade rutiner för sändning och hämtning av filer. • Nytt användargränssnitt med tydligare stöd för maskinföraren. om den behöver hanteras manuellt. FÖR MER INFORMATION: Kontakta kundtjänst: e-post: drivning@sdc.se alt. tfn: 060 – 16 87 00 eller någon av SDCs marknadsansvariga tfn: 060 – 16 86 00.
© Copyright 2024