Kvalitet kräver full koll på råvaran
NUMMER 2-2013 EN TIDNING FRÅN SDC SKOGSNÄRINGENS IT-FÖRETAG Porträttet: Ny VMF-vd Katarina Movitz Superuser - En viktig resurs Imano + SDC = Sant - Samverkan lönar sig BillerudKorsnäs - Frövi: Kvalitet kräver full koll på råvaran INNEHÅLL 4 6 8 12 14 17 4. ................................Varbergs Hamn - Doris in a box 6. ..............................Superuser - en värdefull resurs 8. ........................................... BillerudKorsnäs-Frövi: Mätstationen - ett nav i virkeshanteringen 14. ....... Imano - Alla blir vinnare när helheten fungerar 16................................................................Förnyelsen 18. ......................................... Digital leveransavisering 12. ......... Ny VMF-vd tror på nya metoder att mäta virke - ett trimmat flöde av lastbilar på mätplatsen ANSVARIG UTGIVARE: Anders Rixon CHEFREDAKTÖR: Maria Stenquist REDAKTION: Oscar Cederlöf, Annica Edlund, Lena Kjellberg, Marika Malmgren, Maria Stenquist, Fredrik Swahn, Mattias Thafvelin. LAYOUT OCH ORIGINAL: Lena Kjellberg ANNONS/ILLUSTRATION: Per Mattsson TRYCK: Tryckeribolaget AB, Sundsvall UPPLAGA: 5 000 OMSLAGSFOTO: Ulla-Carin Ekblom Har du förslag på ämnen som vi borde skriva om? Skicka dina artikelidéer till: login@sdc.se Vill du avsluta din prenumeration av Login, kontakta redaktionen: login@sdc.se 2 2 / 2013 LEDARE Med passion för virkesmätning och redovisning Personer som passionerat ägnar näst intill hela sitt liv åt ett i mångas ögon ”smalt intresse” eller ”smal yrkeskarriär” hyser jag en viss beundran för. De människor som med stolthet kallar sig generalister, flexibla eller situationsanpassade har ofta anledning att sända de smala specialisterna en tacksamhetens tanke. En person som ägnar många år åt ett begränsat ämnesområde blir ofta mycket kunnig inom sitt gebit. Och gör kanhända revolutionerande framsteg till glädje för många flera än sig själv? Kan nu denna inledning ha något med SDC att göra? Ja, jag anser det. Aptering, virkesmätning och redovisning utgör för ett antal människor en passion och det till glädje och nytta för hela den svenska skogsbranschen. Den svenska (och norska) modellen med oberoende virkesmätning (VMF) och gemensam informationshantering (SDC) är mycket kostnadseffektiv. I flera andra Europeiska länder är mätnings- och redovisningskostnaderna betydligt högre än i Sverige, bland annat på grund av hög andel manuell bilvägsmätning. Intresset för aptering och betydelsen av efterfrågad virkestillredning stimuleras av möjligheten till mycket precis prisstyrning. Högt råvaruutnyttjande börjar i skogen och ger fördelar i varje led fram till slutförbrukaren. Är då allt inom ämnesområdet perfekt i Sverige? Frågan går knappast att besvaras med ett enkelt ja eller nej. Fråga dig istället; a) vad menas med perfekt? b) vad får perfekt kosta? Utifrån egen erfarenhet tror jag det är två viktiga frågor att finna sina egna svar på för att skapa intresse eller rent av passion för ämnesområdet. Som tonåring var jag ytterst upprörd över hur uselt VMF utförde vederlagsmätning av massaved. VMF påstod att 0,2 m3fpb av den massaved jag huggit, brosslat och handlastat var vrak! Jag är än i dag säker på att även dessa ynka massavedspinnar var leveransgilla, den stora skillnaden är att jag nu inser att mätningskostnaderna blir orimligt höga om varje parti ska mätas 100 % ”rätt”. Det viktigaste blir i stället att sannolikheten för ”fel” är lika för mig och andra leverantörer. Lite rått kan man uttrycka det som att virkesmätning innehåller ett visst mått av slump (lotteri). Någon gång blir mitt virkesparti lite för högt värderat och en annan gång för lågt, men de allra flesta gångerna mycket nära ”rätt” mätt. Detta är något vi behöver förklara och få acceptans för hos skogsägarna. Alternativet, att påstå att virkesmätningen i varje enskild mätning alltid är ”rätt” håller inte. Redovisningen m å s t e vara korrekt! Vem törs jobba med något som måste vara korrekt? Jo, bland annat ett antal personer på SDC, inom VMF, och inte minst virkesadministratörer på skogsföretagen. Hatten av för er! Efter dessa lovord för virkesmätning och redovisning är det väl lämpligt att undertecknad också hyllar det faktum att vi håller på att få en ny och utökad Virkesmätningslag*. Ja, i grunden är jag positiv. Mätning, kontrollerbarhet och just redovisning är naturligtvis bra, men mätningskostnaden måste stå i rimlig proportion till varans värde. I värsta fall kan branschen förlora värdefull förnybar råvara på grund av missriktad ambition. Det är i dessa sammanhang som utformning av regler, programmering av datorer, utbildning i utförande och handhavande som de särskilt passionerade medarbetarna är så värdefulla för alla oss andra. Tack till Er som med brinnande intresse och expertis löser virkesmätningens och virkesredovisningens gåtor. *) Den nuvarande lagen gäller barrsågtimmer och massaved, den nya kommer att gälla alla sortiment inkl. energisortiment som t.ex. GROT och GROT-flis. Tor Marntell, marknadschef Mellanskog Redovisningen och virkesmätningen hänger ihop som hönan och ägget, utan det ena inte det andra. Men en betydande skillnad är att redovisningen inte kan tillåtas ha någon ”utjämnande förlåtelse mellan leveranstillfällena”. 2 / 2013 3 REPORTAGE - Varbergs hamn Doris i lådan mäter mobilt När inmätning av virke eller biobränsle behöver göras vid en tillfällig terminal finns nu Doris-in-abox. Det är en mobil mätplats som ryms i en väska och som enkelt kan packas upp varhelst det finns behov. – Det enda som behövs är elström och uppkoppling till nätet, säger Mats Ringdahl på VMF Syd. Göteborg Energi har flera olika terminaler där de tar emot biobränsle för produktion av fjärrvärme. Det handlar inte om några större volymer, men allt ska ändå mätas och redovisas in på ett korrekt sätt och säkerställa att markägaren får rätt ersättning. En av dessa tillfälliga terminaler finns i Varbergs hamn. Här är det lätt att ta emot skrymmande bränsleleveranser såväl sjövägen som med bil. Här finns också stora ytor för lagring och flisning av biobränsle. Däremot finns ingen fast mätplats för inmätningen av råvaran till värmepannorna. När Karl Sandstedt, som arbetar med biobränslefrågor inom Göteborg Energi, fick besked om att SDCs koncept med en mobil mätplats uppkopplad mot Viol var driftklar valde Göteborg Energi att börja använda detta. – Vi vill ju vara med om att driva utvecklingen och bestämde oss för att göra ett försök, säger han. Det är viktigt för oss att det går att mäta in och redovisa virke utan tillgång till en fast mätplats. Varbergs hamn är Sveriges största utskeppningshamn för sågade trävaror. Sammantaget hanteras här mellan 600 000 och 850 000 kubikmeter varje år, åt kunder som Södra, Derome, Vida, Moelven och Setra. I hamnen hanteras också stora mängder pappersmassa och flis. 80 procent av hamnens omsättning kommer från skogsprodukter. – Dessutom tillhandahåller vi mätbrygga och lagringsutrymmen åt Göteborg Energi, säger Bengt Burström som är operativ chef i hamnen. Men, som sagt, någon fast mätplats har vi inte. Mats Ringdahl har varit virkesmätare hos VMF Syd sedan 1987. Numera ambulerar han varje dag mellan olika mätplatser, som Mölndal, Kinnared, Derome, Smålandsstenar eller Värö. Eller så arbetar han med att mäta in energisortiment i Varbergs hamn. – Det händer fortfarande att biobränslet mäts in av åkarna själva, säger han. Men det blir ju inte samma opartiska mätning som den vi gör. Har det saknats en fast mätplats har man ibland också använt sig av en vanlig laptop vid inmätningen. Då lagrades tidigare uppgifterna för att skickas in i Viol först vid dagens slut. 4 2 / 2013 I en svart rullväska finns allt som Mats Ringdahl från VMF Syd behöver för att mäta in virket. - Det fungerar utmärkt, säger han. Text & Foto: Mats Wigardt Men med ”Doris i lådan”, som Mats Ringdahl väljer att kalla den mobila mätplatsen, är man istället alltid on-line, oavsett var man befinner sig, med blixtsnabb överföring via 3G-nätet av mätuppgifterna till SDC. I den svarta rullväskan finns allt han behöver, som dator, modem, brandvägg, antenn, strömsladd. Han hämtar ut väskan, rullar den några meter till VMFs lilla utrymme i hamnen, öppnar locket och kopplar med några enkla handgrepp upp sig på nätet och kan börja arbeta. – Det fungerar jättebra, försäkrar han. Däremot får han inte ta med sig väskan från hamnen. Eftersom den ägs av SDC och hyrs av Göteborg Energi får Mats Ringdahl bara använda den då han arbetar på uppdrag av en kund, som i det här fallet av Göteborg Energi. – Jag ser en framtid för VMF med ”Doris i lådan”, säger han. Med den skulle vi kunna åta oss att mäta andra material än flis och virke efter volym och vikt. Men bara om vi också kan disponera väskan som om den vore vår egen. I detta instämmer Karl Sandstedt. Han menar att det för Göteborg Energi skulle vara såväl värdefullt som naturligt att virkesmätaren förfogade över väskan med den mobila mätplatsen. Då skulle den också kunna utnyttjas mer effektivt för de tjänster som SDC tillhandahåller. – SDC är fantastiskt duktiga och den mobila mätplatsen fungerar rent tekniskt helt efter ritningarna, men är samtidigt kanske lite dyr för våra ganska blygsamma behov, säger han. – Det är viktigt, utvecklar han, att det finns en lyhördhet för de olika behov som finns i branschen och att vi kan tala samma språk för att få gehör för våra frågeställningar. Anders Rixon, vd på SDC, kommenterar att han noterat önskemålet om att prismodellen för den mobila mätplatsen ses över för att bättre kunna anpassas till olika kunders behov. – Vi tar absolut med oss dessa synpunkter till den kommande utvärderingen av den här tjänsten, försäkrar han. Varbergs hamn - Varbergs hamn ingår i HallandsHamnar där även hamnen i Halmstad ingår. - I dagsläget har SDC tagit fram två exemplar av Doris in a box. Ett används av Göteborg Energi, det andra har hyrts in av skogsföretaget Bergkvist-Insjön. - Göteborg Energi erbjuder såväl elnät och datakommunikation som fjärvärme och andra energitjänster. Man har sammanlagt 13 produktionsanläggningar för fjärrvärme, varav två eldas med skogsbränsle/träpellets. - VMF Syd ägs av säljare och köpare av virkesråvara gemensamt. Huvudkontoret finns i Jönköping och verksamheten utövas i Götaland. Av 250 virkesmätare är ett 70-tal ambulerande. SDC avser höja utdebiteringen för sina tjänster 2014 SDC står inför en stor systemförnyelse som är kostnadsbedömd till 250-300 mkr under en 5-årsperiod. Finansieringsbehovet utöver ordinarie kassaflöde har i sammanhanget bedöms till ca 125 mkr. Finansieringsbehovet kommer i första hand att lösas dels genom en utökad checkkredit som garanteras genom borgen från några av SDCs största ägare, dels genom en prishöjning 2014. I syfte att inte överkapitalisera SDC ek. för. och därmed i ”onödan” binda medlemmarnas kapital i Föreningen, har inga prisjusteringar av SDCs tjänster gjorts på många år. Sålunda finns f.n. inget öronmärkt kapital för att finansiera större investeringar i nya systemlösningar. SDCs styrelse har mot bakgrund av ovanstående beslutat att höja SDCs priser fr.o.m. januari 2014. Beslutet kommer att innebära en genomsnittlig prishöjning på 8 % från aktuellt datum. Den aviserade prisförändringen förutsätter att SDCs styrelse beslutar att genomföra systemförnyelsen utifrån föreliggande plan vid styrelsemöte den 6:e december 2013 samt att övriga delar av finansieringen kan lösas enligt styrelsebeslutet. En ny prislista kommer därför inte att publiceras före detta datum. Release 2, 2013. I årets andra release gjordes anpassningar i hela Violsystemet inför den nya Virkesmätningslagen där t.ex. nya begrepp, regler och kontroller införts. En ny funktion infördes i Viol som gör att stockdata bearbetas och redovisas direkt när det mätande företaget skickar in stockdata till SDC. I Prins har rapporten Skotad volym jämfört med inmätt volym kompletterats med möjlighet att följa skotarprecision, d. v. s hur nära 100 % av den inmätta volymen som skotats. I rapporterna Skördade volymer, Stocknota samt Stockmätta volymer har uppgift om toppformtal kompletterats. Nya flaggfärger i Kolamap I samband med junireleasen (2, 2013) infördes flera nya flaggfärger i Kolamap. Nu har varje sortimentsgrupp fått en egen flaggfärg. Tidigare var flaggfärgerna för sortimentsgrupperna alltför generella. Det medförde att det var svårt att se på kartan i Kolamap vilken sortimentsgrupp som avlägget gällde. 2 / 2013 5 REPORTAGE - Superusers VMF Nord Superuser - en värdefull resurs Tjugoåtta år som virkesmätare och medverkan vid ett dussintal installationer av mätplatssystemet Doris. Med den bakgrunden är Kjell Nordin på VMF Nord mycket väl kvalificerad för sitt uppdrag som en av SDCs ”superusers”. Totalt finns ett tiotal sådana superusers, handplockade av SDC och VMF tack vare sin kompetens inom virkesmätning kombinerad med särskilt ingående kunskaper om SDCs mätplatssystem Doris. Deras huvuduppgift är att i samband med installation av Doris utbilda och ge support till VMF-personalen. Även efter installationen finns superusern tillgänglig som en resurs. – Det är ett spännande uppdrag som jag kombinerar med min anställning som mottagningsmätare på Domsjö Fabriker, säger Kjell Nordin som varit superuser sedan 2010 och byggt upp ett nära samarbete med specialisterna på SDC. Superusern Kjell Nordin utbildar här Pär Eriksson (sittande) i mätplatssystemet Doris vid Domsjö Fabrikers mätstation i Örnsköldsvik. 6 2 / 2013 Text: Anders Thorén Foto: VMF Nord och Lena Kjellberg Säkrare virkesflöden Andreas Ahlberg, som är leveransansvarig på SDC, framhåller att den förstärkta samverkan mellan SDC och VMF fått flera positiva effekter. Det övergripande målet är att kunderna, d.v.s massabruken och sågverken, så problemfritt som möjligt ska komma igång med mätplatssystemen. – Med superuser-modellen fångar vi bättre upp VMF-personalens praktiska kompetens. Därmed underlättas igångkörningen och i förlängningen får kunderna säkrare virkesflöden med färre avbrott vid mätplatserna, säger Andreas Ahlberg. Tydliga roller En annan positiv effekt är att ansvarsfördelningen vid mätplatserna blivit tydligare. SDC svarar för allt det tekniska med datorer och kringutrustning medan VMF nu står för det mesta av den lokala utbildningen och supporten. Eftersom Doris finns på mer än 300 mätplatser i hela Sverige skulle denna service inte kunna tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt utan samverkan med de tre virkesmätningsorganisationerna VMF Syd, VMF Qbera och VMF Nord. – Närheten till kunderna är jätteviktig. Samtidigt som resekostnaderna hålls nere kan vi ta tillvara VMF-personalens lokalkännedom och försöka hitta lösningar som passar de speciella förhållandena på respektive mätplats, säger Andreas Ahlberg. Hjälp med problemlösning De virkesmätare som är involverade i den lokala supportverksamheten kan alltså vända sig till sin respektive superuser för att få hjälp med problemlösningen. Det kan gälla allt från enkla frågor om inloggningsrutiner och upprättande av mallar till mer övergripande frågor om hur avbrott på grund av felaktiga virkesordrar e.d. ska hanteras och förebyggas. – De virkesmätare som har mig som superuser har ett speciellt direktnummer där de kan nå mig alla vardagar till klockan 22.00. Jag har också en viss behörighet att gå in och göra korrigeringar i Doris och Viol om det behövas, säger Kjell Nordin. Dessutom håller VMF Nord på att göra klart en enkät där varje anställd får svara på frågor om vad man vill fördjupa sig i och vidareutbilda sig i inom mätplatssystemet Doris. – Utifrån de svaren ska vi superusers utbilda personalen i något som kan komma att kallas Doris steg 2, säger Kjell Nordin. Fortsättning följer Snart är Doris installerat på alla mätstationer i landet och i takt med att användarna skaffar sig egen erfarenhet minskar förstås behovet av hjälp och stöd från superusers. Andreas Ahlberg, leveransansvarig på SDC. Erfarenheterna av konceptet är emellertid så goda att det sannolikt blir någon form av fortsättning. Till exempel fungerar viss VMF-personal redan som SDCs förlängda arm då det gäller enklare IT-tjänster som att installera nya datorer, uppdatera mjukvara och liknande tjänster. Det finns också en ambition att VMF-medarbetarna i större utsträckning ska delta vid Doris-installationer vid värmeverk och på så sätt bli en resurs även för denna växande kundgrupp. Sannolikt kommer SDC också att i större omfattning använda sig av VMF-specialisternas kompetens vid vidareutvecklingen av de tjänster och system som hör ihop med mätstationerna. – De har ju värdefull specialkompetens och praktisk erfarenhet att dela med sig av, så visst känns det naturligt att på något sätt fortsätta det fina samarbete som vi byggt upp under utvecklingen och utbytet till Doris, säger Andreas Ahlberg. Närheterna till kunderna är jätteviktig. VMF Nord VMF Nord utför mätning av ca 30 miljoner fastkubikmeter skogsråvara i norra Sverige, ca en tredjedel av den totala inmätta volymen i Sverige. Verksamheten är organiserad i åtta distrikt, med huvudkontor i Umeå. Antalet anställda är ca 200. VMFs intressenter på leverantörssidan är Holmen, Sveaskog, Skogägarföreningarna, Skogssällskapet m fl. samt på köparsidan bl. a. SCA, Metsäliitto, Mondi, BillerudKorsnäs och enskilda sågverksföretag. 2 / 2013 7 REPORTAGE - BillerudKorsnäs Frövi Mätstationen - ett nav i virkeshanteringen Väldiga virkesvolymer, stora värden och ett ständigt flöde av information hanteras på den svenska skogsnäringens virkesmätningsstationer. Tidningen Login har besökt mätstationen vid kartongbruket BillerudKorsnäs Frövi, där en strid ström av lastbilar passerar mätbryggan dygnet runt. Mjölk- och juicekartonger i Indien och Kina. Förpackningar för fryst mat i Europas frysdiskar. Choklad och andra exklusivt förpackade varor i flygplatsernas taxfreebutiker. Förpackningskartong från BillerudKorsnäs kartongbruk i Frövi används i avancerade förpackningar runt om i världen. Men det är förstås inte detta som truckförarna i vedgården och operatörerna i renseriet i första hand tänker på då virkesbilarna rullar in på fabriksområdet. Då är det fullt fokus på att ta hand om lasten och mata den väldiga barktrumman med rätt råvara. Funktionellt och klimatsmart förpackningsmaterial är det som Frövi ska förse sina krävande kunder med – och för det krävs färskfiber av exakt rätt typ och kvalitet. Höga krav på råvaran Frövi hör inte till de allra största kartongbruken, men det årliga råvarubehovet uppgår ändå till hela en miljon kubikmeter rundved, cirka 65 % barr, och 35 % björk samt ca 100 000 m3fub granved som flisas för grannbruket BillerudKorsnäs Rockhammars räkning. Denna råvara kommer dels från bolag med egen skog, dels från hundratals enskilda skogsägare som levererar via skogsföretag som handlar med skogsråvara, ofta i flera led. Dessutom tar Frövi emot 150 000 m3fub sågverksflis som också är en utmärkt råvara. Brukets kartong består av upp till fyra fiberskikt, där de olika skikten kräver sin särskilda typ av massa. Dygnet runt rullar lastbilarna in till mätstationen i Frövi. Här är det Pia Halse från VMF Qbera som utför den manuella mätningen av virkestravens längd, höjd och bredd och gör en bedöming av virkesvolyymen. 8 2 / 2013 BillerudKorsnäs kvalitets- och effektivitetskrav är mycket höga. För oss på råvarusidan gäller det att ha absolut kontroll på den råvara som kommer in så att vi kan förse bruket med exakt den typ av flis de behöver, säger produktionsingenjör Ingemar Andersson. Dygnet runt Basdatan om brukets råvara kommer från de virkesmätningar och kvalitetskontroller som görs vid Frövis mätstation, som ligger i direkt anslutning till vedgården och renseriet. Liksom merparten av landets mätstationer för skogsråvara är den bemannad med personal från en fristående virkesmätningsförening, i det här fallet VMF Qbera. Stationen är öppen dygnet runt från måndag morgon kl. 06.00 till fredag kl. 18.00. Sex erfarna virkesmätare ansvarar för att samtliga bilar får sin last vägd och mätt och att all mätdata registreras på rätt sätt, se faktarutan sid 10. Oumbärlig information Informationen från mätstationen ligger till grund för att betalningen mellan köpare och säljare blir korrekt, men uppgifterna om volymer och kvalitet med mera är också oumbärliga för optimeringen av brukets process. Inklusive biobränslet är det ett 20-tal olika råvarusortiment som tas emot på Frövi, vilket ställer höga krav på både logistik och administration. Billerud Korsnäs kartong används ofta i exklusivaförpackningar, som ställer höga krav på kvalitet och tryckbarhet. För choklad och andra livsmedel ställs särskilt höga hygienkrav och krav på att materialet ska vara lukt- och smakneutralt. Kartongen tillverkas med enbart nyfiber som fiberråvara. Foto: BillerudKorsnäs. Sedan tre år tillbaka används SDCs mätplatssystem Doris där all data om virkesråvaran – och även om biobränslesortimenten - registreras online och direkt mot virkes- och energiredovisningssystemet Viol. – Att få all information i realtid gör stor skillnad mot tidigare eftersom jag nu ser exakt hur mycket ved och biobränsle av olika slag som jag har tillgänglig på vedgården, säger Ingemar Andersson. Ambitionen är att samarbetet mellan skogsnäringen, SDC och VMF ska förstärkas. Informella samtal ute på bruken kan vara en nog så viktig del i denna samverkan. Här har Erik Thuresson, marknadsansvarig på SDC, Ingemar Andersson, BillerudKorsnäs Frövi och Stefan Backman, VMF Qbera samlats över en kopp kaffe i mätstationen. 2 / 2013 9 REPORTAGE - BillerudKorsnäs Frövi – Kostnaderna för virkesmätning och virkesredovisning har reducerats och de är nu relativt låga räknat per kubikmeter. Många andra länder avundas vår svenska modell som bygger på överenskommelser och samarbete inom hela näringen vilket gör hela systemet effektivt, säger han. David Johansson, VMF Qbera, ser till att stickprov från en flisleverans kvalitetstestas genom sållningsprov. Efter 24 timmar i torkugn kan även flisens torrhaltsvärde bestämmas. Pressade kostnader Stefan Backman, områdeschef för VMF Qbera Öst, konstaterar att verksamheten vid Frövis mätstation har effektiviserats i flera viktiga avseenden, vilket också gäller för virkesmätningen som helhet i landet. Ständig teknikutveckling Stefan Backman och Ingemar Andersson understryker att system- och teknikutvecklingen hela tiden måste drivas vidare med full kraft. Det finns flera intressanta utvecklingsspår. Som exempel nämner Stefan Backman automatisk travmätningsteknik samt fjärrmätning med kamerateknik. Intressant är också projektet digital leveransavisering, som innebär att timmerbilen sänder in information om sin leverans redan när den är på väg från skogen. Då timmerbilen rullar in vid mätbryggan har virkesmätaren redan en förberedd mätning med viktiga data registrerade. Detta kan minska omloppstiden för en lastbil vid industri och ge stora besparingar. Ingemar Andersson hoppas på en snabbare teknikutveckling särskilt då det gäller hanteringen av sågverksflis och biobränslesortimenten. Dagens metoder för bestämning av torrhalt är tidskrävande. Därför görs försök med onlinemätning av torrhalt med hjälp av olika tekniska lösningar. Ingemar välkomnar också utvecklingen mot ett närmare samarbete mellan skogsnäringen, SDC och VMF inom teknik- och logistikområdena. – Det finns ett bra professionellt samarbete mellan parterna och det ska vi bygga vidare på och om möjligt förstärka. Skogsindustrin pressas av hård konkurrens och vi måste försöka hitta effektivare lösningar i alla delar av vår verksamhet, säger Ingemar Andersson. Virkesmätningen steg för steg vid Frövis mätstation 10 1. Vägning. Bilen vägs, inklusive sin last. 2. Incheckning/Kontroll. Då massavedsbilen kommer till mätbryggan kontrolleras först att lastens identitet överensstämmer med den transportorder chauffören har fått. 3. Manuell mätning. Vid mätbryggan genomför virkesmätaren en manuell mätning av virkestravens längd, höjd och bredd samt bedömer vedvolymprocent så att volymen bestäms. Leveransen besiktigas och eventuell vrakvolym noteras. Samtliga mätvärden registreras i Doris och Viol och ligger till grund för betalningen till parterna i samtliga affärsled, men även för transportören och den entreprenör som utfört avverkningen. Onlinekontroller sker mot virkesordern i Viol där alla affärsparter har registrerat de överenskommelser man gjort för leveranser. Om leveransen inte stämmer överens med en affärsöverenskommelse accepteras inte mätningen och leveransen avvisas för inmätning. 2 / 2013 4. Stickprov. I Doris finns en inbyggd funktion som slumpmässigt väljer ut virkesleveranser för kontrollmätning. Den kontrollen utförs av särskild utsedd personal. Syftet är att kvalitetssäkra mätningen och få en likformig tillämpning av mätningsbestämmelserna. På mätstationen i Frövi genomförs ca 300 sådana stickprov per år. 5. Lossning. Lastbilen kör vidare till vedgården där brukets truckar lossar lasten. 6. Utcheckning/vägning. Vid utpassagen vägs den tomma bilen så att lastens vikt kan registreras i Doris/Viol. Först då är mätningen komplett. Biobränsleleveranser, t ex GROT, bränsleved och stubbar, hanteras på liknande sätt som massaveden. Utöver vägning och volymmätning tas också borrprover på varje last för att bestämma bränslets torrhalt vilket påverkar värdet. Flisleveranser. På samtliga leveranser av sågverksflis tas prover för att bestämma torrhalt och flisstorlek (fraktionsfördelning). Text: Anders Thorén Foto: Ulla-Carin Ekblom Borrprover tas på varje last för att bestämma bränslets torrhalt. Det finns ett proffessionellt samarbete som vi ska förstärka och bygga vidare på. BillerudKorsnäs Frövi BillerudKorsnäs Frövi, som ligger tre mil norr om Örebro, är specialiserat på tillverkning av förpackningskartong för livsmedel och andra krävande användningsområden. Huvudprodukterna är dels vätskekartong som används till förpackningar för mjölk och andra flytande livsmedel, dels förpackningskartong för choklad, fryst mat, kosmetik, hemelektronik m.m. Råvara: Barr- och lövvedsmassaved samt sågverksflis. Process/utrustning: Sulfatmassalinje. En kartongmaskin. Tre arkningsmaskiner. Produktionskapacitet: Sulfatmassa 300 000 ton/år. Kartong 430 000 ton/år. Antal anställda: ca 630, inklusive grannbruket BillerudKorsnäs Rockhammar som tillverkar den CTMP-massa som Frövi behö ver för kartongproduktionen. Ägare: BillerudKorsnäs Frövi ingår i BillerudKorsnäs AB, som bildades i november 2012 genom ett samgående mellan Billerud och Korsnäs. BillerudKorsnäs har åtta produktionsanläggningar i Sverige, Finland och Storbritannien. Företaget omsätter ca 20 miljarder kronor och har 4400 anställda. Mer info: www.billerudkorsnas.se 2 / 2013 11 11 2 / 2013 PORTRÄTTET - Katarina Mowitz Ny VMF-vd tror på nya metoder att mäta virke Under skolåren var jägmästare det sista Katarina Mowitz ville bli, kanske på grund av alla de jägmästare som redan hade figurerat i släkten. Ändå blev det just den utbildningen hon till slut valde, för att nu basa för VMF Qbera. – Det var en rolig utbildning och jobbet jag har idag är både kul och spännande, summerar hon. Utanför fönstren till det stora hörnrummet i Falun har träden exploderat i höstens alla färger. Färgprakten är gränslös, inte en nyans av rött och gult saknas på paletten. Bakom skrivbordet slår sig Katarina Mowitz ner i sin stol, efter att först ha sett till att vi fyllt på våra koppar. Interiören i rummet ter sig tämligen grå i jämförelse med vad naturen har att erbjuda där ute, och blickarna förlorar sig ideligen i de färgglada höstlöven som penslas av ett varmt solsken. Katarina Mowitz har sedan den 7 maj axlat rollen som ny vd för VMF Qbera med cirka 340 virkesmätare, verksamhet i Mellansverige, och med huvudkontor i Falun. – Vi står inför en spännande tid, med generationsskiften, nya lagar och ny teknik, konstaterar hon och ser ut som att det är precis därför hon nu sitter i det här soliga hörnrummet i Falun. 12 2 / 2013 Under uppväxten tillbringade hon många år utomlands med sina föräldrar. Någon tanke på att gå i samma fotspår som flera av sina släktingar och bli jägmästare fanns emellertid inte på den tiden. Tvärtom. Då låg det närmare till hands att bli läkare eller naturvetare. Som tonåring återvände hon till Sverige och hamnade i Karlstad där Jantelagen blev en ny bekantskap, utan att den för den skull fick henne på fall. Istället blev det till slut ändå en jägmästarutbildning, i Garpenberg, Uppsala och Umeå, med inriktning på marknadsfrågor. – Jag visste ju sedan tidigare att det fanns stora möjligheter med en sådan yrkesinriktning, säger hon. Efter examensjobb hos Assi Domän, om trävarumarknaden i Turkiet och i de många länder i österled som slutar på ”…stan”, hamnade Katarina Mowitz på sågverket i Skinnskatteberg där hon kom att arbeta med kundstöd mot Frankrike och Nordafrika. – Ett riktigt bra första-jobb som innehöll alla moment utom just virkesmätning, konstaterar hon. Och franskan hade jag ju med mig från mina år utomlands. Efter några år blev hon därefter erbjuden arbete av LRF, först på Skogsbyrån i Bollnäs, senare hos LRF Konsult i Falun. Där blev hon kvar i tolv år, varav de sista åren som regionchef i GävleDala. Efter åren som konsult med skogsrelaterade frågor som specialitet kan hon idag måla upp en bild av skogsnäringen som en traditionsrik och kanske något splittrad näring. Text: Mats Wigardt Foto: Thomas Fahlander En handfull stora aktörer och många små, och till det ett antal företagare som strävar på i mittfåran. – Där finns en enorm bredd, från 60-talsstandard till spetsteknologi i framkant, summerar hon. Det finns många oerhört duktiga små företagare, men någon varvskris har man ännu inte gått igenom. Med detta menar hon att branschen visserligen är duktig på det man gör, men att den är konservativ och fortfarande till allt för stor del producerar brädor som skickas till kunderna. Att man överlag är långsam på att ställa om när tiderna förändras. Att hyvla och kapa räcker inte, enligt Katarina Mowitz, för att höja nettot. Nu finns våra marknadsansvariga nära dig Ett del i det utvecklade samarbetet med VMF innebär att SDCs marknadsansvariga kommer att sitta tillsammans med VMF i gemensamma lokaler. Marknadsområde Nord – Här finns en avsevärd potential, men det krävs fler stora investeringar för att återta initiativet, säger hon. Och trä är ett fantastiskt material! Efter de många åren inom LRF hade lusten att prova något nytt vaknat. När hon då erbjöds att överta chefsstolen på VMF Qbera var det inte svårt att tacka ja. Inte minst därför att det var en del av skogsnäringen som hon inte var särskilt insatt i. – Inte så konstigt, menar hon. VMF syns inte, hörs inte, utan finns som en enande och opartisk länk mellan köpare och säljare. Magnus Ulin Sundsvall/Umeå Erik Thuresson Sundsvall/Umeå Marknadsområde Mitt Men även när det gäller mätning av massaved, timmer och bränsle väntar avsevärda förändringar när det gäller metodik och arbetssätt. Till exempel finns ett behov av mätning oavsett årstid och tid på dygnet. Och nya kunder som tidigare inte haft någon tradition av virkesmätning, till exempel värmeverk. – Den nya mätlagen medför att en konkurrenssituation kan uppstå. Vi måste börja berätta vad vi kan göra och varför man ska välja oss som partner, avgör Katarina Mowitz. Men hon konstaterar samtidigt att VMF arbetar under lite speciella villkor. Man kan inte alltid på egen hand fatta beslut som rör utveckling och investeringar. Det är i praktiken ägarna som styr vad som sjösätts. – SDC står för tekniken, kunden äger själva mätplatsen, det är personalen som utför arbetet som är vårt ansvar, summerar Katarina Mowitz som i nästa andetag ändå tror på en utveckling som medför nya metoder att lösa problem och att mäta på rätt ställe i kedjan. – Se på bankerna, hur deras värld har förändrats. Vem hade för några år sedan kunnat tro att det skulle gå att göra bankärenden på mobilen, frågar hon sig. Så visst finns potential till förändring även hos oss. Och det är det som är så spännande. Niklas Johansson Falun Håkan Jonsson Karlstad Marknadsområde Syd Karin Eliasson Värnamo Fredrik Swahn Borås 2 / 2013 13 Samverkan lönar sig Alla blir vinnare när helheten fungerar Att samarbeta med andra IT-bolag inom skogssektorn är naturligt för SDC. Sannolikt kommer den typen av strategisk samverkan att få ännu större betydelse framöver, menar Lars Persson, affärsutvecklare på SDC inom området virkes- och energiredovisning. SDC svarar för i stort sett all rundvirkesredovisning i Sverige. Företagets IT-lösningar för virkesmätning, virkes- och energiredovisning, transporter, produktionsrapportering m.m. täcker hela flödeskedjan från skogen till fabriken. Inget annat land kan visa upp en sådan heltäckande struktur för skoglig affärsinformation. – Detta är SDCs kärnverksamhet och där ska vi alltid vara bäst. När det gäller kundspecifika verksamhetssystem, kan det vara andra IT-konsultföretag som har spetskompetens. Med dem bygger vi upp en långsiktig samverkan så att våra respektive IT-lösningar kan integreras. Då fungerar helheten optimalt för kunden, vilket är det viktiga, säger Lars Persson. Behovet av att samverka med andra IT-företag ökar i takt med att branschens IT-system blir allt mer avancerade och att kunderna breddar sin verksamhet till nya områden. Det gäller till exempel inom bioenergisektorn där både leverantörer och beställare har ställts inför nya utmaningar. Biobränsleaffärerna har vuxit snabbt och branschen är fortfarande inte fullt mogen vad gäller den systemutveckling som behövs för att knyta samman leverantörer och kunder. Dessutom omfattar leveranserna ett ökande antal olika bränslen där även avfall ska kunna hanteras och redovisas. Behovet av IT-lösningar som underlättar affärsdialogen och effektiviserar administrationen är alltså stort. 14 2 / 2013 Vi har olika roller och kan lära oss mycket av varandra. Detta behov har IT-konsultföretaget Imano tagit fasta på. Nyligen introducerade man den första pilotversionen av Biobiz, en helhetslösning för effektiv planering och uppföljning av biobränsleaffären. – Biobiz har utvecklats för att kunna integreras med SDCs system Doris och Viol, som alltmer används för mätning och redovisning av biobränslen. John Hallberg, affärsutvecklare och projektledare på Imano i Göteborg. L M Text: Anders Thorén Foto: Imano och Lena Kjellberg Därför är det naturligt att SDC är med i vår referensgrupp och att vi har en nära dialog. Vi har olika roller och kan lära oss mycket av varandra, säger John Hallberg, affärsutvecklare och projektledare på Imano i Göteborg. John Hallberg och Lars Persson är överens om att energibolag och andra stora biobränsleanvändare har mycket att vinna på om de använder kombinationen Biobiz, Viol och Doris. Därmed kan de skaffa sig bättre kontroll och styrning av hela flödet. Att få rätt bränsle av rätt kvalitet och på rätt plats betyder mycket för anläggningarnas verkningsgrad. – Även för bränsleleverantörerna finns pengar att tjäna på en effektivare planering, redovisning och kontroll i hela kedjan, tillägger Lars Persson. Alla blir vinnare när helheten fungerar optimalt. Imano Grundare och ägare: Christer Lindqvist och Gino Vettese. VD: Christer Lindqvist Antal medarbetare: 50 Omsättning 2012: 54 miljoner kronor Kontor: Göteborg, Falun, Leksand, Jönköping och Växjö Kunder: Majoriteten utgörs av skogsföretag, sågverk och massaoch papperstillverkare samt offentlig verksamhet. www.imano.se Biobiz Läs mer om Biobiz på: www.biobiz.se V Vi s sl n Visste du att ... Alla som utför mätning av skogsråvara som levereras direkt från en skogsägare är i lagens mening att betrakta som ansvarigt mätande företag även om det finns mellanliggande affärsled. Alla mätande företag måste kunna visa med vilken noggrannhet man mäter. För att göra det möjligt att följa nya lagen har förändringar gjorts i SDCs IT-stöd: Bl. a. lägeskoordinat, obligatoriskt ID-begrepp på förstaledskontrakt, avtalat måttslag och information om att affären omfattas av lagen eller ej samt två nya mätbeskedsmoduler. Ny VML ställer krav på att ansvarigt mätande företag kan identifieras på varje mätning. VMFkod 61 -68 upphör. Varje företag som använder denna kod måste skaffa en egen unik mätande företagskod alt. anlita VMF. För att registrera sig som mätande företag ska det skickas anmälan till Skogsstyrelsen och till SDCs kundtjänst. § § Lars Persson, affärsutvecklare på SDC inom området virkesoch energiredovisning. e rk tn ä m g in e ag 2 / 2013 15 SDCs tjänsteutbud i ny förpackning Efter flera års omfattande arbete finns nu ett färdigt förslag på systemförnyelse hos SDC. Beslut tas av styrelsen i december. Ökad säkerhet, bättre effektivitet och högre användbarhet ska bli resultatet. Mycket har hänt sedan SDC senast förnyade sin ITplattform. Utvecklingen har gått snabbare än någon kunnat drömma om, mot ökad mobilitet, högre krav på kundnytta och nätbaserade lösningar som tidigare inte ansågs möjliga. – En ökad mobilitet förändrar vårt sätt att arbeta och ställer nya krav på vårt framtida IT-stöd, konstaterar SDCs IT-chef Anders Sjöberg. Ungefär samtidigt med lanseringen av de smarta telefonerna, som i praktiken var en liten och snabb dator med hög prestanda, påbörjade SDC ett försök att skaffa sig en överblick av hur branschen arbetar och vilka processer som egentligen reglerar deras arbetsmetoder. Och därmed även av SDCs egen systemarkitektur. Man insåg att det behövdes ett genomgripande strukturellt ansiktslyft av ett IT-system som i stora delar hade hängt med sedan sent 90-tal då varken internet eller telefoni var vad det är idag. Det räckte inte längre med att lappa och laga för att anses ligga i framkant. förena viktiga pusselbitar som marknad, utförande och tillgänglighet. Och den plattform som bäst ansågs uppfylla kraven och ha förmåga att realisera förväntningarna på funktionalitet var en kombination av standardsystem och egen utveckling. På SDCs styrelsemöte i december fattas det formella beslutet om att påbörja arbetet med standardsystemet Microsofts Dynamics AX. – Vi har gått från teknik baserad på Tipp-Ex, via datorer och laptops, till smarta telefoner, konstaterar SDCs Affärsutvecklingsschef Magnus Hedin. Vi kan inte förvänta oss att varken yngre kunder eller nya medarbetare ska arbeta med sämre IT-stöd på kontoret än de har hemma. Ett snabbare, säkrare och effektivare informationsflöde med kortare ställtider förväntas bli ett resultat av en ny IT-plattform för SDCs tjänsteutbud. Genom att höja blicken tas klivet in i en annan värld som kanske kan tyckas vara lite främmande, men som också ger en plats på den – Det har funnits ett glapp mellan spännande resa med allt större Anders Sjöberg, IT-chef på SDC. vad befintliga system klarade och datamängder, mer snabbrörliga vad branschen ansåg att vi borde klara av, förklarar vd tjänster och fler kundanpassade lösningar som nu Anders Rixon. pågår. Men vi hade helt enkelt inte tillräcklig branschkunskap för att i grunden modernisera våra egna rutiner. – Det blir en plattform som ger oss helt andra förutsättningar att gå i takt med våra kunder och ta Efter flera års arbete med att på djupet lära sig hur höjd för vad som förväntas inför framtiden, summerar hela affärskedjan fungerar, från avverkning i skog till Anders Rixon förväntansfullt. inmätning vid industri, hade man fått en indikation på vad som förväntades och vad som behövdes för att 16 2 / 2013 Text: Mats Wigardt Foto: Maria Stenquist Men för att nå ända fram krävs nu ett genomgripande arbete med att ge plats för SDCs tjänsteutbud i den nya plattformen. Eller, som IT-chefen Anders Sjöberg väljer att uttrycka det, att stycka elefanten och paketera den på nytt. – Våra kunder får en modern plattform som möter dagens behov och dessutom möjliggör för framtida lösningar, förtydligar han. I fem år beräknas arbetet med att införa den nya plattformen pågå. Fokus ska ligga på SDCs kärnverksamhet, som mätning, redovisning, produktion och logistik, men, försäkras det, ny teknik innebär också nya möjligheter. Tyngdpunkten i arbetet läggs på riskminimering, att utveckla den nya plattformen och på att flytta informationen från dagens system till det nya. Processen drar ut på tiden eftersom man är beroende av såväl en intern kompetensväxling som av att hela branschen ställer om och integrerar SDCs framtida plattform i sina egna system. Dessutom finns flera viktiga frågor att enas kring, som teknik och utbildning och vad systemet ska fyllas med, både internt och externt. Å andra sidan anses det finnas potential för besparingar motsvarande 100 miljoner kronor per år i effektiviseringar och förbättrad logistik. – Det är en i hög grad mobil bransch med rörliga varulager och en täckning som inte längre utgör något problem, summerar Anders Rixon. Våra medarbetare vill då kunna använda sina arbetsverktyg där de finns och inte behöva åka tillbaka till kontoret för att göra jobbet. Fem snabba frågor till SDCs nya styrelseledamot Carina Palm Hon är ekonom med över 20 års erfarenhet från skogsindustrin men bara med två år på skogssidan. Började inom produktionen och arbetade sedan ett antal år på försäljningskontor. Hoppas på att kunna tillföra skogen något från dessa områden. Vad var det som lockade dig med att ta posten som ny styrelseledamot på SDC? Då BillerudKorsnäs blev erbjudna en styrelsepost i SDC föll valet på mig. Man ville från BillerudKorsnäs sida ha med en ekonom i styrelsen. Det som lockade mig var att få en bättre förståelse av SDCs verksamhet. Vilka kommer att vara dina främsta prioriteringar under ditt första år som styrelseledamot för SDC? Att sätta mig in i IT-Förnyelsen. Jag sitter med i finansieringskommittéen. Mycket energi har under den senaste tiden lagts på ett arbete med Förnyelseprogrammet. Hur långt uppfattar branschen att SDC har kommit i den satsningen och vilka möjligheter ser du inom detta arbete med ny IT-plattform för SDC? Var inte det här redan genomfört, är kanske en fråga branschen ställer sig. Vad jag hoppas på är att SDC med Förnyelseprogrammet fortsätter jobba för en kostnadseffektiv redovisning av grunddata med ett förbättrat användargränssnitt. Idag har vi payoffen SDC – skogsnäringens IT-företag. Hur tror du den upplevs i branschen? Vad anser du vara SDCs roll i virkessverige och vilken ”fålla” skulle du vilja placera in SDC i? SDC sitter på en unik databas som alla skogföretag och energiföretag vill få ut basinformation från på ett korrekt sätt. Man ser nog inte SDC som ett företag som säljer IT-lösningar utan ett företag som levererar basdata snabbt och korrekt. Till sist, du är första kvinnan i SDCs styrelse, hur ser du på det? Det visste jag inte! Kanske dags efter 50 år. Tycker dock att det är viktigast att titta på vad man tillför i själva arbetet med SDCs styrelse. Skogsbranschen är en relativt mansdominerad bransch där en majoritet i ledning och styrelse främst består av män. Dock kan man se att en del förändringar är på gång vilket aldrig kan vara fel. Text: Maria Stenquist Foto: BillerudKorsnäs 2 / 2013 17 Text: Lena Kjellberg Foto : Stora Enso och Lena Kjellberg Trimmat flöde av timmerbilar – Det här är oerhört efterlängtat och det steg vi är på väg att ta nu, med ett snabbare omlopp av bilar på mätplatsen ger den största vinsten. En uppskattad vinst, refererat till tidigare analyser ger ca 15-20 miljoner kronor i direkt nytta. När detta är på plats kan vi fortsätta utvecklingen med att förlänga den digitala logistikkedjan och successivt komplettera 18 2 / 2013 Förenklad hantering vid virkesmätning Med en ny handdator möjliggörs mätning direkt vid mätbryggan och virkesmätaren kommer inte att behöva lämna mätbryggan mellan varje virkesbil. Kvalitetskontrollen betydande Både VMF Qbera och Skogsåkarna anser att det viktigaste är kvalitetskontrollerna som ska ske innan informationen om lasset skickas till mätplatssystemet. – Lyckas vi med att få en snabbare genomströmning av lastbilarna är det kanon säger Peter Andersson, affärsområdeschef på Skogsåkarna. Leveransaviseringen kommer t. ex. att vara kontrollerad så att virkesordern är giltig och att sortimentet är anmält till den aktuella mottagningsplatsen. – Tillsammans kommer allt detta att spara många arbetsmoment och därmed förenkla och snabba upp hanteringen vid virkesmätningen och registrering av mätningar, säger Peter Högberg virkesredovisningsansvarig på VMF Qbera. Pilotinstallationerna är viktiga Vid införandet av funktionaliteten av det nya IT-stödet kommer pilotinstallationer att göras för att kunna utvädera och genomföra förbättringar om så krävs. Peter Högberg Det nya IT-stödet ska snabba upp genomströmningen av timmerbilarna på industrin. Från det lastade fordonet skickar chauffören informationen om en transport från sitt bilsystem. När timmerbilen når mätplatsen finns redan informationen om bilen och vilken last den har. Mätaren behöver därmed inte registrera informationen ytterligare en gång. Projektet är uppdelat i flera delar. Just nu pågår ett arbete där en detaljspecifikation för integrationsformatet skall tas fram, säger Anders Åkre, affärsutvecklare på SDC inom tjänsteområdet Transport. med värdefull information, t. ex. information om trakt och avverkning som underlag för sortering på vedgården, säger Jan Gustafsson, affärsutvecklingschef på Stora Enso Skog. Peter Andersson Jan Gustafsson Med Digital leveransavisering kommer det att bli lättare att planera och följa upp skogslogistiken och man får en effektivare virkesförsörjning. Jan Gustafsson, verksamhetsutvecklingschef på Stora Enso Skog och ordförande i Logistikrådet ser fram emot att hela branschen är med och börjar implementera det nya IT-stödet. – Då önskemålet funnits en längre tid, ser jag fram emot att hela branschen kan enas om konceptet och att pilotinstallationerna kan börja användas så fort som möjligt. En installation i varje virkesmätningsförening och att vi får både fiberindustrins och sågverkens problematik belysta skulle vara ett bra upplägg. Till slut kan vi implementera detta på bred front och som det ser ut nu, kan vi snart komma till skott avslutar Jan Gustafsson. Text: Maria Stenquist Foto: Per Helander Hallå där! Sverker Groth, Verksamhetsspecialist inom tjänsteområdet Mätning Vilken är din uppgift som verksamhetsspecialist på SDC? - Att ligga steget före i utvecklingen och lyssna i verkligheten. Det handlar också om att driva utvecklingen inom mätningsområdet och ta med krav in på SDC för att se vad vi kan göra. Hur kommer det sig att du började arbeta på SDC? - Jag kände inte till SDC innan jag började här utan hörde talas om SDC först på en arbetsmarknadsdag på högskolan. Jag letade efter ett exjobb och fick det! Jag utvecklade en applikation för en handdator och blev kvar efter det. Totalt sett har jag arbetat här i 13 år. Varför hamnade du just inom mätningsområdet? - Efter mitt examensjobb på SDC arbetade jag bl. a. som utvecklare, tekniker, tekniskt säljstöd, verksamhetsledare och leveransansvaring. Allt inom mätningsområdet. I våras sökte jag och fick den nya tjänsten som verksamhetsspecialist inom mätningsområdet. Vad har du för bakgrund? - Har arbetat som säljare inom data och telekom. Jag arbetade med kommunikationslösningar under cirka tre år. Hur ser du på SDCs framtida utmaning? - Vi ska skynda långsamt men vi måste förnya oss. Det är bra om vi kan skapa en bra balans mellan en förnyelse och verksamheten idag. Det är en stor utmaning som SDC har. Vad är roligast på jobbet? - Det är kontakten utåt, att hjälpa kunder att lösa deras problem i vardagen. Det är roligt att se lösningar. Och det är ju ännu bättre om vi redan har dessa och inte behöver utveckla något nytt. Vad handlar det mest om just nu inom mätningsområdet? - Jag upplever att det är fjärrmätning med hjälp av bilder. Det handlar om ny mätningsutrustning och teknik samt om integration med denna. Andra nya mättekniker som är på gång är användning av röntgen och laser och vi arbetar med lösningar kring hur vi ska kommunicera med dessa. Vad är det bästa med SDC? - Det är bra här! Mycket bra kollegor och varierande arbetsuppgifter. Det händer hela tiden mycket nytt, och man behöver aldrig sitta fast och göra samma saker. Här kan man utvecklas! SDC inför ny standard för energiberäkning Utbildningar - Lyckad övergång till energiberäkningsnykeln (EB-nyckeln) 20-21 november i Sundsvall. Nu har branschen tagit till sig EB-nyckeln och använder det nya arbetssättet. Fr. o. m. den 1 augusti i år godkänns energiberäkning av mätningar genomförda i Doris endast med EB-nyckel. EB-nyckeln gör det lättare för dig som kund att följa upp egna avtal och affärer. I Viol har berörda parter tillgång till att administrera EB-nyckeln och följa upp resultatet av energiberäkningen. Tidigare fanns det 13 olika energiberäkningsformler och EB-nyckeln medför att det nu endast finns en formel med variabler som beskriver energiinnehållet för råvaran. Allmän prisutbildning Allmän grundutbildning i Viol 27-28 november i Sundsvall. Allmän transportutbildning 29 november i Sundsvall. Läs mer om utbildningarna på Violweb. Har du frågor kontakta oss via e-post: utbildning@sdc.se eller via tfn: 060-16 87 00. 2 / 2013 19 B SDC, 851 83 Sundsvall SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ Doris-i n-a-bo x VILL DU KOMMA IGÅNG SNABBT MED EN MÄTPLATS I FÄLT? SDC har tjänsten för att snabbt få igång en temporär mätplats vid exempelvis en hamn, terminal eller liknande. Med Doris-in-a-box, som levereras inom några dagar från beställning kan du snabbt vara uppe och registrera mätningar. Vi erbjuder dig ett komplett paket med allt man behöver för en mätplats i fält. MED DORIS-IN-A-BOX FÅR DU: Kommunikationsutrustning för säker användning: • Modem • Brandvägg • Bilantenn Datorpaket och skrivare för robust hantering: • Stöttålig paketerad utrustning för fältmässig mätning och redovisning Väska för stötsäker förvaring: • Allt paketerat i en IP-klassad väska för trygg och säker förvaring och transport Användandet stödjer såväl traditionell travmätning som kollektiv- och stickprovsmätning, samt mätmetoderna skattning, skäpp- och travmätning. Vill du veta mera om Doris-in-a-box? Besök sdc.se (Tjänster/Mätningsrapportering) eller gå in via vår kundportal Violweb (Tjänster/Doris). Du kan också kontakta SDCs kundtjänst via e-post: kundtjanst@sdc.se eller tfn: 060-16 87 00. 20 2 / 2013
© Copyright 2024