INBJUDAN I S N AC K A STA D TA R V I S O M Ä R I N T R E S S E R A D E AV Ö R E B R O S U T V E C K LI N G T I LLS A M M A N S U P P A R K I T E KT U R O C H STA D S BYG G N A D S F R ÅG O R . V I T U R AS O M AT T B J U DA I N T I LL B R E DA S A M TA L O C H A KT I V I T E T E R . VAR ÄR FÄRGEN I SVERIGES SJÄTTE STAD? Eftertext till en kväll full av infallsvinklar hos White! 1 2 3 4 5 1. Moderna muséet Malmö, Tham Videgård. 2. Big Yellow Rabbit, Florentijn Hofman. 3. Torg Köpenick, Topotek 1. 4. Vindsutbyggnad Rotterdam, MVRDV. 5. Conventum, White. S A M TA L I Ö R E B R O 11 O K T O B E R 2 012 Varför håller sig de nya byggna derna så ofta inom gråskalan? Hur skulle Örebro kunna se ut om vi använde mer färg? Mycket av det nybyggda är kulörmässigt nedtonat i svart, grått och vitt. Är det ett problem, eller missar vi bara att färg är en del av alla kvalitéer som påverkar uttrycket? Vi samlades under en kväll för att disku tera kulörens betydelse för det byggda. Hur hanterar man de skiftande sväng ningarna i färgmodet när man har att göra med byggnader och miljöer som ska stå hundra år? INTRODUKTION Viktoria Buskqvist och Anders Ejdeholt på White välkomnade alla. Stadsarkitekt Peder Hallkvist berättade om bakgrunden och syftet med Snacka Stad. Mattias Lind på White höll en kort exposé över färganvänd ning i naturen, i byggandet, internationellt och i Örebro. Datum WOR KSHOP Anmälan Färgexperiment med Örebromiljöer och diskussion utifrån våra olika infallsvinklar på temat färg i staden. 11 oktober kl 17.00–19.00 Plats Whites kontor Olof Palmes Torg 1A (Medborgarhuset) Örebro Begränsat antal platser. Anmäl dig senast 4 okt till anders.ejdeholt@white.se Frågor Anders Ejdeholt 019-670 22 06 Viktoria Buskqvist 019-670 22 11 Kvällens värd: EFTERTEXT S A M M A N F AT T N I N G Kvällens välbesökta workshop resulterade i både konkreta färg experiment och intressanta sam tal kring ämnet. Drygt 70 perso ner fann en samstämmighet i att vi behöver ta ut svängarna mer vad gäller form och färg när vi bygger stad framöver! Viktoria Buskqvist och Anders Ejdeholt från kvällens värd White hälsade väl kommen. Stadsarkitekt Peder Hallkvist beskrev därefter syftet med Snacka Stad och bakgrunden till det nya samtalsforum som vänder sig till alla oss som vill utveck la Örebro. Mattias Lind på White introdu cerade oss i kvällens ämne ”Var är färgen i Sveriges sjätte stad?”, med en kavalkad av bilder och reflektioner över hur färgsätt ningar påverkar oss. Mattias visade också en rad alternativa färgsättningar av kända platser och bygg nader i Örebro, som öppnade för kvällens workshop. I grupper diskuterades vilka kulörer och material i Örebros historiska landskap och karaktär som kan förstär kas? Hur utvecklar vi stadens identitet och bygger vidare på Örebros själ? Hur tacklar vi dagens stora utmaning om en stad till gänglig för alla? Kan färgen vara en del av svaret? Kan vi tillsammans skapa en tydli gare stad som är bättre för medborgarna? Vi sammanfattade grupparbetena och pratade gemensamt vidare. Färgsättning handlar inte uteslutande om kulör utan också om detaljering och material. Natur material ändras över tiden och åldras ofta på ett fördelaktigt sätt. Färgsättningen utförs oftast av arkitekten och ytterst sällan finns en konstnär eller annan exper tis på färg inkopplad. Vi borde bjuda in konstnärerna! Förr fanns ett starkare kitt mellan arkitekter och konstnärer. Ett fint exempel är Rosta, där konstnärer jobbade med bl a färgsättningen. Den vit-grå färgskalan känns trygg – ett modernt tillägg som inte stör eller sticker ut. Här noterades att den enskilde indi viden vid nybyggnation oftast efterfrågar just den vit-grå-svarta färgskalan när det gäller interiörer. Ett tema som kan varieras efter säsong med accentkulörer. Kanske ett sätt att hantera färgsättning i staden; med kulörthet och föränderlighet i botten våningen och med hjälp av skyltning och ljussättning? För hur förändras fasaderna egentli gen med årstiderna och samspelar med växtligheten? På sommaren döljs fasader na delvis av lövverk, medan de nakna gre narna vintertid syns tydligt mot fasaden. Nattetid lyser fönstren upp platsen utanför. Belysningen blir ett allt viktigare inslag när vi färgsätter. Varför inte färgsätta med be lysning istället? Från vänster ovan: Väster, Stora hotellet, Behrn Center, Burano, Olof Palmes Torg och Konserthuset. EFTERTEXT Vi pratade om färgen i landskapet och hur den visuella helheten i kulturlandskapet måste beaktas. Falufärgens utbredning i Sverige är värd att bejaka. Den passar fan tastiskt bra i sommarens grönska (kom plementfärger) och det vintervita landska pet. Här drogs paralleller till andra länder och kulturers färger, som tex i italienska Burano. Denna färgkod skapar en helhet och en identitet, även om byggnadsvoly merna i sig kan variera. Det konstaterades att arbetet med färg är ganska svårt. Vi dras mot en enkelhet i detaljeringen av fasader. Färg kommer ofta som tillägg, som accenter. Det ligger en utmaning i att få in fär gen som en självklar del i helhe ten, så att variation och dynamik uppstår. I samband med detta tog vi upp det problematiska med att i plan styra valet av färg och form. Ska sammanhanget råda eller de enskilda byggnaderna? Hellre än färgprogram se successiva förändringar med tiden. Däremot efterfrågades en färg karta för Örebro; ”Örebros färg”, att kunna förhålla sig till. Borde vi inte kunna vara djärva re? Bortse från det svenska kyn net och våga sticka ut? Våga mer färg och form framö ver? Under kvällen lästes också ett antal ”te legram” upp, med synpunkter på stans färgsättning från inbjudna gäster som inte kunde närvara. Diskussionerna pågick långt in på kvällen...