HÄLSAN i CENTRUM
HÄLSAN i C E N TRUM Distriktssköterskeföreningen i Sverige - Lösnummerpris: 30:- E-cigarett - är det en bra rökavvänjningsmetod? Svårläkta sår Sötningsmedel - ny studie Nr 3/2014 Annons Distriktssköterskeföreningen i Sverige Hälsan i Centrum Nr 3, 2014. Årgång 56 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN 0348-5455 Omslagsbild: Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Mona Jonsson mona.jonsson@distriktsskoterska.se Irene Wikström irene_www2002@yahoo.se Carin Wåhlstrand carin.wahlstrand@ltdalarna.se Prenumerationer: Kristina Hesslund kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg Telefon: 0702-14 78 99 kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: 0739-01 51 79 annika.wall@distriktsskoterska.se Kassör: Katarina Persson Stenbärsvägen 11, 831 62 Östersund Telefon: 070-304 34 80 katarina.persson@distriktsskoterska.se Postgiro: 53 13 84-6 Bankgiro: 616-8991 Medlemsavgift 240:– (Studerande/pensionär 100:–) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, www.distriktsskoterska.se Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 19 30, 0730-755 744 www.mediahuset.se Innehåll: I Fokus..........................................................................2 Svårläkta sår hos äldre..................................................4 Två dagars fokus på sår................................................6 Produktinformation Hartmann.......................................8 Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring.9 Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod?............. 10 Sötningsmedel............................................................12 Fråga barn..................................................................14 Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården.....16 Benstödet Legpal........................................................18 Prostatacancer............................................................22 Bokrecensioner...........................................................28 Sammanställning av disputerade distriktssköterskor..29 Tips DSF......................................................................30 Ordföranden i DSF Sverige.........................................32 DSF Inbjudan - Göteborg............................................33 Nya medlemmar.........................................................33 DSF Skåne - Reseberättelse........................................34 DSF Kalendarium........................................................38 Anmäl din adressändring här......................................39 DSF Sverige................................................................40 Layout: Helen Semmelhofer Tryckt hos: ÅkessonBerg, Emmaboda. Tel. 0471-482 50. www.distriktsskoterska.se I FO KUS Vilken sensommar och höst vi haft! Jag hade glömt att det gått så långt in på hösten eftersom det varit varmt så länge. Måste erkänna att jag fick en liten chock när det helt plötsligt blev kallt. Samtidigt är det skönt att få tända ljus eller i kaminen och mysa med en bok. Jag har hunnit med att plocka lite svamp, rösta och gå på Bokmässan. När detta skrivs har styrelsen haft ett uppstartsmöte och två telefonmöten och snart är det dags för ordförandedagarna. ver ni inte lämna ut era privata mailadresser. Hör av er till mig eller Birgitta så ordnar vi det. Hösten är en uppstartstid för mycket, bl.a. kurser. För min del innebär den här hösten att jag äntligen ska försöka skriva min magisteruppsats. Om allt går som jag tänkt mig ska jag titta på hur vårdvalet i Göteborg påverkat distriktssköterskans yrkesroll. Min upplevelse är att vår yrkesroll förändrats mycket och att tiden för vårt förebyggande folkhälsoarbete nästan har försvunnit. Kan ju hoppas på att min bild är fel men tyvärr tror jag att den stämmer. Det är de signaler jag får från flera håll i alla fall. Hoppas att det blir en artikel till tidningen i vår och att det förhoppningsvis kan bli en diskussion om vår arbetssituation. När denna tidning kommer i brevlådan har vi hunnit ha höstens ordförandedagar också. Även i år kommer vi att vara i Uppsala. Jag hoppas att jag får träffa många av er där. Tror att det är viktigt att vi får träffas och diskutera både sådant som är bra och jobbigt i föreningarna. Det är viktigt att vi försöker hålla föreningen levande. Jag misstänker att jag inte är ensam om att skriva uppsats. Ni andra får gärna dela med er av era arbeten eller projekt. Vi publicerar gärna artiklar i tidningen! Era erfarenheter och slutsatser är intressanta för oss andra att läsa om och tankar och idéer kan spridas vidare och kanske vidareutvecklas. Har ni varit på någon lärorik konferens eller resa tar vi tacksamt emot en berättelse om det också. Vi kan ju inte publicera hela uppsatser men skriv gärna en sammanfattning och skicka gärna med någon bild också. Styrelsen har uppdaterat en del policydokument och riktlinjer. Allt finns utlagt på hemsidan så det är bara att gå in och läsa. Vi ska även försöka uppdatera själva hemsidan så att man t.ex. kan anmäla sig som medlem direkt på hemsidan. Det vore bra om ni tittar över de lokala hemsidorna också. Det är nog många föreningar som bytt styrelseledamöter men kanske inte tänkt på att ändra även på hemsidan. Glöm inte bort att visa en aktuell mailadress på hemsidan. Ni vet väl om att alla styrelseledamöter kan få en @ distriktsskoterska.se-adress kopplad till valfri mail? Då behö- 2 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 Var och en kan vi inte påverka så mycket men enade kan vi göra ganska mycket! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Annons NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Svårläkta sår hos äldre - prevention och behandling Ny rapport! I augusti publicerade SBU en ny kunskapsöversikt om hur man kan förhindra och behandla svårläkta sår. Det är oklart vad som är den bästa behandlingen för svårläkta sår hos äldre visar en ny rapport från SBU. Kunskapsluckorna är många men det finns stöd för att operation av åderbråck kan minska återfall av vissa typer av bensår. Operation är troligen också kostnadseffektivt. En sammanfattning av rapporten: ”Svårläkta sår hos äldre - Prevention och behandling” kan ni läsa här nedan. Länk till hela rapporten hittar du här: http://www.sbu.se/226 S vårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade patienten med smärta och nedsatt livskvalitet. För hälso- och sjukvården medför svårläkta sår betydande resursbehov och kostnader för behandling. Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes samt trycksår. Dessa sår är vanliga i äldrevården och risken ökar med stigande ålder. I dag utgör åldersgruppen 65 år eller äldre, en femtedel av Sveriges befolk- 4 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 ning eller cirka 1,8 miljoner och är snabbt växande. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Denna rapport grundar sig på vetenskapliga artiklar gällande prevention av bensår och fotsår samt behandling av trycksår, bensår och fotsår hos äldre. Förebyggande av trycksår har inte tagits med då det pågår ett internationellt arbete med att uppdatera en systematisk översikt på området. NY RAPPORT - SVÅRLÄKTA SÅR Bakgrund Med ett svårläkt sår menas att en person har ett öppet sår i mer än sex veckor. Svårläkta sår delas in i bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes, och trycksår. Risken för svårläkta sår ökar med åldern och gruppen äldre ökar snabbt. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. Svårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade personen med smärta och nedsatt livskvalitet. Såren innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Vill du beställa en rapport eller sammanfattning? Ring vår kundtjänst på tel 08-779 96 85 eller skicka e-post till sbu@strd.se Kontaktpersoner Rut Öien Ordförande, Med dr Telefon 073-447 13 44 Christina Lindholm Professor Telefon 070-369 13 55 Svårläkta sår hos äldre Prevention och behandling En systematisk litteraturöversikt Augusti 2014 (preliminär version webbpublicerad 2014-08-26) Jenny Odeberg Projektledare SBU 08-412 32 46 SBU:s slutsatser • Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen. • Det saknas data om hur svensk praxis ser ut i dag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för följande effekter: Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre. - Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas. • Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det gäller t ex betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet. • Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår är sannolikt kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma. SBU • Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment Välkommen att prenumerera på SBU:s nyhetsbrev, sök kontakt och klicka på länken prenumerera på SBU:s nyhetbrev: http://www.sbu.se Jenny Odeberg, Projektledare SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering E-post Jenny.Odeberg@sbu.se Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: mona.jonsson@distriktsskoterska.se H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 5 KONFERENS - TVÅ DAGARS FOKUS PÅ SÅR Två dagars fokus på sår - Hur ser framtidens behandlingsmetoder ut och vad kan vi göra idag? Återigen samlas Sveriges främsta experter inom sårbehandling på Sårbehandlingssymposium 2015 - däribland Christina Lindholm, Susanne Dufva och Eva Robertsson! S vårläkta sår är ett globalt sjukvårdsproblem och inom den industrialiserade världen beräknas ca 2–4 procent av all hälso- och sjukvårdsbudget gå till sårrelaterade kostnader. Bensårsvården i Sverige kostar ett par miljarder om året, 1-2 procent av hela sjukvårdens budget. Sårläkning och behandling kostar samhället enorma summor, men med hjälp av bättre behandling kan vi få ned kostnaderna och samtidigt minska patienters lidande. - Detta är en stor utmaning för många som arbetar i vården, speciellt för sjuksköterskorna. Därför är det viktigt att samlas och diskutera hur vi kan arbeta optimalt med moderna och effektiva behandlingsmöjligheter samt håller oss uppdaterade på nyheter inom området, säger Josefine Lindblad, senior projektledare på Centrum för Kunskapsutveckling. Samtidigt konstaterar SBU i en ny rapport att det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är skralt. Under konferensen föreläser Christina Lindholm om sina erfarenheter kring detta och vilka svårigheter detta medför. Med anledning av de utmaningar som framförallt sjuksköterskor möter, har Sårbehandlingssymposium vuxit fram som en årlig möteplats där experter, kollegor och leverantörer möts. Ämnen som moderna och effektiva lokalbehandlingsmöjligheter, de senaste nyheterna på marknaden i Sverige – däribland jod, honung och silverförband, samt även de internationella trenderna inom sårbehandling gås igenom med hjälp av några av Sveriges främsta experter. - Genom åren har deltagarna gett konferensen höga betyg och intresset är stort för nästa års konferens, avslutar Josefine som ser fram emot två dagar då vi samlas för att ta del av ny kunskap samt utbyta erfarenheter med kollegor från hela landet. Om sårbehandlingssymposium Datum: 20-21 januari 2015 Plats: Stockholm Mer info: www. sarbehandlingssymposium.se Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! 6 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 SÅRBEHANDLINGSSYMPOSIUM 2015 20-21 JANUARI 2015 | STOCKHOLM DET ABSOLUT SENASTE INOM SÅRBEHANDLING FÖ R Å 11:E RE RA TI D • Sårbehandling och nya lokalbehandlingsmöjligheter – nyheter för 2015! • Honung – en mirakelkur? • Fallpresentationer – effektiv omvårdnad och behandling vid trycksår, cancersår, bensår, diabetessår, operationssår, infekterade sår • Hur samverkar vi bäst för läkta sår? • När såren inte läker – vilka alternativ finns? • Kostnadseffektivitet och välbehandlade nöjda patienter, är det förenligt? • Effektiva metoder för att minska smärta vid sår KEYNOTE SPEAKER: Christina Lindholm, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset SAMARBETSPARTNERS Konferensen arrangeras i samarbete med SSiS och Distriktssjuksköterskeföreningen. Medlemmar erhåller 15 % rabatt! Talare: Christina Lindholm, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset • Susanne Dufva, Karolinska Universitetssjukhuset • Eva Robertsson, ER Education Malmö • Lars-Olof Nordfors, Danderyds sjukhus • Liselott Holgersson, Södersjukhuset • Margareta Grauers, MG Konsult Sår & Hud Utställare: ® Anmäl dig på www.sarbehandlingssymposium.se tfn: 08 598 870 00 PRODUKTINFORMATION Produktinformation - Hartmann - Enkel, okomplicerad och hygienisk HydroTac : Det hydroaktiva förbandet som håller det torra såret fuktigt och det vätskande såret under kontroll. HydroTac® erbjuder två funktioner i en med sin kombination av absorption och tillförsel av fukt, allt för att få en optimal sårläkningsmiljö och uppnå en effektiv läkning. HydroTac och HydroTac Comfort finns i flera storlekar och varianter. Fuktighetsgivande hydrogel med AquaClear Technology HARTMANNs AquaClear Technology håller det torra såret fuktigt för att granulerings och epitelfaserna skall fungera på bästa sätt. Den nätliknande hydrogelen tillför fukt när såret är för torrt. En fuktig sårmiljö är nödvändig för att ett sår skall läka. Gelen på förbandets kontaktyta förhindrar även att förbandet fastnar i såret och möjliggör att HydroTac kan tas bort utan att patienten upplever smärta – idealiskt för smärtkänsliga patienter. Skyddar mot bakterier HydroTac absorberar snabbt det överflödiga exsudatet utan att torka ut såret. Den andningsbara polyuretanfilmen släpper igenom luft och ånga men är vätskeavvisande och ogenomtränglig för bakterier. Förbandet reglerar själv fuktgenomsläppligheten beroende på hur mycket det absorberar. Ju mer förbandet absorberar desto mer fukt släpper det ut. Annons NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Skärpta regler för att förebygga och behandla undernäring Att rätt mat och näring är avgörande för patientsäkerheten, särskilt för äldre vet vi som jobbar inom vården. Nu skärper Socialstyrelsen vårdens och omsorgens ansvar för att förebygga och behandla undernäring. Genom att ställa krav på rutiner angående mat och näringsintag så undviker man näringsbrist hos gamla och sjuka. – För lite eller fel mat kan få lika förödande konsekvenser som fel läkemedel för någon som är sjuk eller gammal. Med tydliga rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring kan både onödigt lidande och dödsfall undvikas, säger Katrin Westlund, jurist på Socialstyrelsen. Hög ålder och sjukdom ökar risken för undernäring. Tillståndet får ofta negativa följdeffekter som depression, infektionskänslighet och svårighet att klara annars lindriga sjukdomar. Vägledning med praktiskt stöd Därför har Socialstyrelsen tagit fram nya föreskrifter som börjar gälla den 1 januari 2015. De bindande reglerna ställer krav på rutiner inom sjukvården, äldreomsorgen och vissa boendeformer för personer med funktionsnedsättning. – Undernäring är många gånger ett dolt problem som man behöver ha en särskild blick för att upptäcka. Det kräver att vården och omsorgen arbetar systematiskt utifrån rutiner. Hemtjänstpersonalen måste exempelvis veta hur den ska reagera på varningssignaler som trötthet, förvirring och halvätna matlådor, säger Katrin Westlund. Det kan också handla om att ha rutiner för att säkerställa att de som bor på äldreboende inte har för lång nattfasta, eller att ha system för att diagnosticera näringsbrist när en patient skrivs in på sjukhus. Som ett komplement till föreskrifterna har Socialstyrelsen sedan tidigare tagit fram en vägledning – Näring för god vård och omsorg. I den finns praktiskt stöd till hur vården och omsorgen kan arbeta för att förebygga och behandla undernäring. Mer information, föreskriftrer och allmäna råd hittar du på Socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: mona.jonsson@distriktsskoterska.se H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 9 E-CIGARETT Är E-cigaretten en bra rökavvänjningsmetod? E-cigaretten marknadsförs som en metod för att sluta röka eller minska konsumtionen, samt för användning på platser där rökning är förbjuden. Ännu finns inte någon tillförlitlig forskning som visar om den verkligen hjälper rökare att bli rökfria på lång sikt eller hur den påverkar användarens hälsa. De studier som finns om E-cigaretten som rökavvänjningsmedel är små och de flesta bygger på deltagare som rekryteras via E-cigarettbolagens hemsidor. I mitt arbete som rökavvänjare så träffar jag framför allt många ungdomar som vill sluta röka. De vill prova med E-cigaretten som första alternativ. Har själv läst en hel del artiklar, studier om E-cigaretten. De som har provat detta säger att E-cigaretten tillfredställer röksuget och tar bort abstinensen. Jag själv är tveksam att E-cigaretten är ett bra alternativ för att sluta röka, men tror att det är bra att börja med något annat läkemedel som är beprövat. Det finns många andra typer av läkemedel som används som hjälp för att sluta röka. I första hand kan man köpa receptfria läkemedel, såsom tuggummin och plåster. Läkemedel utan nikotin är receptbelagda tabletter som innehåller vareniklin eller bupropion. E-cigaretten säljs av många olika företag, framför allt via Internet, men även i mataffärer och av vissa tobakshandlare. De lanserar även E-cigaretten med touchfunktion som 10 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 man använder till smarta telefoner. På senare tid har också tobaksbolag börja köpa upp E-cigarettföretag samt startat egna E-cigarettmärken. Hur fungerar E-cigaretten? E-cigaretten kan se ut som en penna eller en skruvmejsel. E-cigaretten liknar ofta en vanlig cigarett och man puffar på den som traditionell cigarett. E-cigaretten består vanligtvis av cigarettformad metallhylsa med kammare som kan laddas med vätska eller ampull. Vätskan innehåller olika kemikalier, smakämnen och ibland nikotin. När man använder E-cigaretten ”glöder” den elektroniskt och vätskan bildar ånga eller ”rök” som man andas ut. Ångan andas först in, nikotinet tas upp i munnen och lungorna och går sedan ut i blodomloppet. Källa: Läkemedelsverket. E-CIGARETT Vissa av smakerna, som bubbelgum, kola, popcorn med smör, coca-cola, kakdeg och cannabis tyder på att tillverkarna inriktar sig mest på ungdomar. Studier visar att den även lockar rökande ungdomar. Det finns oro för att produkterna ska locka fler unga in i ett nikotinberoende eller till och med rekrytera nya tobaksrökare. En färsk undersökning bland ungdomar i USA visar att flera miljoner ungdomar använder dem och att en femte-del av dem inte tidigare rökt konventionella cigaretter. Läkemedelsverket bedömer att E-cigaretter med nikotin inte skall säljas fritt utan klassas som läkemedel. Och eftersom det inte finns några E-cigaretter som är godkända som läkemedel är försäljning förbjuden. Människor använder e-cigaretter för att komma åt nikotinet, som man i stor utsträckning kan dosera själv. Läkemedelsverket skriver på sin webbplats att skolpersonal har uppmärksammat att E-cigaretter även används av barn och Giftinformationscentralen rapporterar flera fall där barn drabbats av förgiftningssymtom. Källa: Läkemedelsverket. Folkmyndigheten anser tills vidare att de rökfria miljöerna ska hållas fria från E-cigaretter eftersom det kan vara svårt att se skillnad på produkterna, och respekten för rökförbudet äventyras. Den elektroniska cigaretten utvecklades i Kina omkring år 2000, introducerades i Europa 2006 och marknadsförs nu i en rad länder, däribland Sverige, främst på internet. Att ”röka” E-cigarett kallas även för ”ångrökning” eller på engelska “vaping”. Marknaden växer lavinartat, det finns 100tals märken och många tobaksbolag utvecklar egna märken. En studie som publicerades i den ansedda tidskriften Tobacco Control i juni 2014 visade att varje månad dyker i genomsnitt tio nya märken upp, och över 240 nya smaker upp på Internet, och att det nu finns nära 8 000 smaker. Carin Wåhlstrand Distriktssköterska/Rökavvänjare carin.wahlstrand@ltdalarna.se Fakta Har varit i kontakt med Lovisa Högberg som är AT läkare, Falun, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. I artikeln från Läkartidningen 12-13/2014 som hon och Matz Larsson dr Överläkare, lungkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro skriver de. E-cigaretten är ett dåligt alternativ till att sluta röka. Sammanfattningen av den studien. E-cigaretter marknadsförs som alternativ till tobaksrökning och ett sätt att sluta röka, bakom står företag och tobaksbolag med mycket pengar att tjäna. Oberoende forskning saknas, och risker att tobaken åter släpps in i finrummet är stor. Samma rökförbud som gäller för vanliga cigaretter bör omfatta även E-cigaretter. Psykologer mot Tobak vill göra psykologer, socionomer, folkhälsovetare och andra beteendevetare medvetna om sin viktiga roll i det tobaksförebyggande arbetet. www.tobaksfakta.se/om/ Sammanfattningsvis kan sägas att då vi i dagsläget saknar produktsäkerhetskontroll, kunskap om risker med e-cigaretter och gedigna vetenskapliga studier angående e-cigarettens värde som långsiktigt avvänjningsmedel rekommenderas e-cigaretten inte för rökavvänjning av experter. - E-cigaretten befaras vara en väg in i nikotinberoende för ungdomar och lockar även icke-rökare. - Produkten är läkemedelsklassad om den innehåller nikotin, och ingen sådan produkt är godkänd av Läkemedelsverket. Det är alltså idag olagligt att sälja e-cigaretter innehållande nikotin i Sverige. - E-cigaretten måste snarast möjligt kvalitetssäkras och förses med reklamförbud, 18-årsgräns och varningstext. - Produkten bör också omfattas av rökförbudet i rökfria miljöer. Sedan EU:s tobaksproduktdirektiv trätt i kraft i maj 2014 finns krav på att länderna reglerar e-cigarett och regeringen har tillsatt en utredning för att se över hur svensk lagstiftning ska anpassas till. H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 11 NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL Sötningsmedel – ny studie Nu har en ny studie påvisat att konstgjort sötningsmedel påverkar vår bakterieflora på ett negativt sätt. Studien publicerades online 17 september i år i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Sötningsmedel kan påverka tarmbakterierna på ett sätt som leder till ett förstadium till typ 2-diabetes. Det hävdas i en ny stor forskningsstudie som publicerats i tidskriften Nature. D et är en helt ny koppling som nu görs mellan sötningsmedel och diabetes. Tidigare har myndigheter som testat sötningsmedel konstaterat att de i stort sett inte tas upp av kroppen och att de inte har någon skadlig effekt på människor. Forskarna bakom den nya studien har tittat på en möjlig indirekt effekt: sötningsmedlens påverkan på de flera kilo tarmbakterier som finns i våra kroppar. Enligt studien så påverkas sammansättningen av tarmfloran på ett vis som kan leda till glukosintolerans – ett förstadium till typ 2-diabetes. – I åratal har forskare varit förbryllade över att konstgjorda sötningsmedel inte tycks bidra till viktminskning, till och med att de kan ha motsatt effekt, skriver de amerikanska forskarna bakom den nya studien. 12 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 Påverkar kroppens förmåga att reglera socker Vad forskarna bakom den nya studien anser sig ha funnit är att konstgjorda sötningsmedel, trots att de inte innehåller socker, ändå har en effekt på kroppens förmåga att hantera sockerhalten i blodet, alltså glukos. Det konstgjorda sötningsmedlen visar sig i studien påverka bakteriefloran i magen så att glukosintolerans utvecklas. Glukosintolerans är ett förstadium till diabetes och en del av det metabola syndromet med övervikt, bukfetma, dåliga blodfetter och högt blodtryck. – Det är ett väldigt intressant resultat. Det är en helt ny upptäckt som de här forskarna har gjort. Vetenskapligt är det en mycket välgjord studie, säger Nils Gunnar Ilbäck, toxikolog på Livsmedelsverket och forskare inom klinisk mikrobiologi. Det som forskarna bakom studien gjorde var att utfodra möss med vatten som smaksatts med tre vanliga sötningsmedel – sackarin, sukralos och aspartam. Mängden sötningsmedel höll sig inom gränsvärdena för vanliga livsmedel med konstgjorda sötningsmedel. Samtidigt fick en kontrollgrupp möss i stället vanligt vatten som dryck. Vad forskarna sedan kunde se var att mössen som kontinuerligt klunkade i sig det konstgjort sötade vattnet utvecklade glukosintolerans – till skillnad från mössen som drack vatten. Försöket upprepades flera gånger, med samma resultat. Tarmfloran förändrades av sötningsmedlet Genom prover på mössens tarmflora kunde forskarna se att tarmfloran hade förändrats hos de möss som druckit vattnet med sötningsmedel. NY STUDIE - SÖTNINGSMEDEL – Vi har flera kilo levande mikroorganismer i tarmen och de har också en ämnesomsättning. Det har i den här studien visat sig att de kan metabolisera, alltså ta upp och använda de här sötningsmedlen, och att det sedan leder till en effekt på glukosbalansen i kroppen, säger Livsmedelsverkets Nils Gunnar Ilbäck. Forskarna transplanterade även tarmflora från mössen med glukosintolerans till de friska mössen som bara druckit vatten, och genom att dessa möss fick den annorlunda tarmfloran skapades även hos dessa möss glukosintolerans. – Det europeiska livsmedelsverket EFSA måste nu gå igenom de här resultaten, och som svensk myndighet vill vi delta i den granskningen. – Diabetiker får ju på samma sätt som de här mössen höga glukosnivåer i blodet. Man har tidigare sett att även diabetiker har förändringar i tarmfloran. Precis hur stor omfattning som mössens tarmflora förändrats av sötningsmedlen framgår inte av den nya studien, men det är ju en sak som man måste titta på i den fortsatta granskningen, säger Nils Gunnar Ilbäck. Brukar anses extremt stabila Nils Gunnar Ilbäck menar att flera av de här sötningsmedlen brukar anses vara extremt stabila och inte alls brytas ned i kroppen. Det är också anledningen till att de setts som ofarliga i livsmedel. Några ändrade regler för användning av sötningsmedel lär det dock inte bli tal om ännu. Först och främst kommer det att göras mer forskning utifrån den nya upptäckten. Några ändrade rekommendationer kommer inte heller att utfärdas av svenska Livsmedelsverket. – Det är för tidigt att säga något om vad det här kan leda till. Det här är ju bara en enda studie, och man kommer vilja se ytterligare studier för att kunna säkerställa de här resultaten. Men jag tror att det kommer att komma högt uppe på agendan för det europeiska Livsmedelsverket EFSA. Det här har ju ett mycket stort konsumentintresse, säger Nils Gunnar Ilbäck. – Läsk och saft är ju de stora intagskällorna när det gäller de här ämnena. Ett visst intag sker också genom godis och halstabletter. Men läsk och saft är det som det framför allt handlar om. Foto: Fotolia Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: mona.jonsson@distriktsskoterska.se Fakta: Undersökningen * I den aktuella studien undersökte forskarna effekten av tre olika sötningsmedel (sackarin, sukralos och aspartam) hos möss och människor. * Mössen som utsattes för försöket och fick dricka vatten spetsat med sötningsmedlen drabbades av nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden. * När mössen fick antibiotika, som slog ut delar av tarmfloran, normaliserades värdena igen. * När avföring transplanterades till helt bakteriefria möss, fick även dessa möss förhöjda blodsockervärden. * I en grupp om 400 människor hade de som regelbundet åt sötningsmedel en förändrad tarmflora. Fler hade även nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden, jämfört med dem som inte åt dess. * När sju friska frivilliga fick äta konstgjorda sötningsmedel så hade fyra av dem redan inom 5-7 dagar drabbats av sämre förmåga hos kroppen att reglera blodsockernivåer. Forskarna bakom studierna menar att vår individuella tarmflora, liksom varje människas unika genuppsättning, har stor betydelse för hur den mat vi äter påverkar oss och även för hur vi reagerar på konstgjorda sötningsmedel. H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 13 FRÅGA BARN Hälsan i Centrum frågar barn Vad är en fästing för något? Är den farlig? Gustaf: - Det är ett djur som suger blod. Är den farlig? -Den är jättefarlig! Måns: - Det är en spindel som suger blod. Är den farlig? - Ja, då tappar man ju blod. Å har man inget blod kvar dör man... Gustaf Nordqvist Ålder: 5 år i november Bor i: Sjuntorp Måns Westerberg Ålder: 6 år Bor i: Tullinge Esther: - Vet inte vad det är för något men tror att den är svart till färgen. Är den farlig: - Den är helt ofarlig. Nils: - En fästing är ett djur som är svart och det kan finnas på huvudet. Är den farlig? - Den kan vara farlig ibland. Esther Josefsson Ålder: 4 år Bor i: Lidköping Nils Josefsson Ålder: 6 år Bor i: Lidköping Har du ett barn på 4-6 år eller känner ett barn som vill vara med och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på redaktionen: Helen Semmelhofer Layout Mail: helen@mediahuset.se Telefon: 0730-755 744 14 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 Annons SPIROMETRI Kvalitetssäkring av spirometri-test i primärvården - En väg att minska gapet mellan tillgänglig vetenskap och klinisk praktik Tidigare studier visar att upp till 80 % av KOL-patienterna får sin diagnos sent i sjukdomsförloppet trots att 90 % av dessa har haft frekventa kontakter med sjukvården under lång tid angående typiska KOL-symtom. 75 % av KOL-patienterna har haft minst en KOL-exacerbation innan diagnosen sätts. Andra studier har studerat förekomsten av feldiagnostisering och felklassificering vid KOL. Deras resultat visar på förekomst av felaktiga beslut och de poängterar vikten av att satsa på utbildning och träning för utförarna av spirometri i primärvården. F lera av de studier som hittats i den inledande litteraturgenomgången utgick i sina tester från att det är dålig kvalitet på spirometrier utförda av sjuksköterskor. Metoder att kvalitetssäkra spirometrierna efterfrågas och bättre kunskap om utbildningskvalitet och kompetensutveckling kring spirometri-utförande behövs. Kvalitetsindikatorer för omvårdnad (Idvall, red, 2013) har en etablerad modell för kvalitets-säkring men det har tidigare inte funnits någon utarbetad modell för spirometrier. Det är inte ”bara” kvaliteten på utförandet av spirometri, utan även kvaliteten på dokumentationen av den samma samt kvaliteten på samarbetet med tolkaren av testet som får betydelse för patienten. Om vi inte kan prestera godkända spirometritest och om vi inte kan avgöra om en onormal kurva beror på patientens symtom eller om det beror 16 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 på utförandet, så är det såväl ett organisatoriskt problem, som ett etiskt- och ett kvalitets-problem. Tillkommer gör de problem som detta medför patienten i felaktig eller utebliven behandling samt försämrad livskvalitet på grund av felaktig eller utebliven diagnos. Kunskap om hur test ska utföras finns tillgängligt i nationella och internationella riktlinjer men formella studier saknas angående utvärdering och utbildning för att nå högkvalitativa spirometriresultat. Inför studien gjordes en manuell sökning om vilket utbildnings-utbud som finns, via www.studera.nu. Med sökord spirometri, fanns tre utbildningar 2013/2014: Vid fortsatt sökning med sökord kroniskt obstruktiv lungsjukdom fanns 4 utbildningar 2013/2014. ( Några tillkommit 2014-2015 men inga med specifikt angivet spirometri-utförande). SPIROMETRI Studien består av tre delar, samtliga med kvantitativ design. Inledningsvis skapades en kvalitetssäkringsmodell utifrån aktuella riktlinjer, något som tidigare saknats enligt litteraturen. Eftersom det är stödjande enligt litteraturen att ha check-listor, var den andra delen att sammanställa dessa. Slutligen utfördes en jämförande test av kvalitetsbedömningar gjorda av automatiska beräkningar, av extern expert och av intern utförare. Spirometritesterna hade utförts på en primärvårdsklinik i norra Sverige mellan juli 2013 och januari 2014. Det var ett litet konsekutivt urval med syfte att belysa bedömningen samt att genomföra en pilot-studie. Kvalitets-säkringsmodellen har skapats enligt Donabedians Struktur – Process – Resultat. Utifrån denna har jag sedan satt samman ett material som motsvarar kvalitetssäkringsmodellens innehåll. Margareta Decker Kvalitetssäkringsmodell för spirometri-undersökning Mail: margareta.decker@premicare.com Struktur Kvalitetskontroller och hygien Skriftliga, evidensbaserade rutiner för hög-kvalitativa spirometri-tester Dokumentationsrutiner Process Utföraren ansvarar för: Resultat Trygg, väl förberedd patient - Adekvat utbildning och kompetens Spirometri-tester anpassade till patientens förmåga och hälsoproblem - Förberedelser Resultat med hög acceptabilitet (A-F) och reproducerbarhet, för säkrare tolkning, diagnos, behandling och uppföljning Trygg, väl förberedd utförare Utbildning, fortbildning - Information och feedback - Ta stöd av checklista för in-action-reflektion - Feedback och bedömning under test - Dokumentation enligt checklista - Reflektion av egna omvårdnadshandlingar Arbetsgivaren ansvarar för möjlighet till: - Adekvat utbildning och kompetens - Feedback och konstruktiv kritik till utföraren på resultaten - Korrigerande feedback med stöd att förbättra kvaliteten - Positiv återkoppling på väl genomförda tester - Regelbunden fortbildning Referens: Idvall, E., red. (2013). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 17 LEGPAL - PRESSRELEASE Nu är benstödet här – som Legpal! – pressrelease Redan 2010 kunde Hälsan i Centrum berätta om Christina Wieslander, distriktssköterskan i Blekinge som utvecklat ett benstöd att i första hand använda i hemsjukvården. Nu finns benstödet på marknaden under namnet Legpal. – Det har varit en mödosam resa och mer än en gång har jag varit beredd att ge upp, men nu, när jag äntligen nått hela vägen – känns det riktigt bra, säger Christina. På www.legpal.se finns all information som behövs för att förstå benstödets fördelar, hur och i vilka sammanhang det kan användas och givetvis beställningsformulär. Man kan välja mellan att köpa, hyra eller prova Legpal gratis under tre veckor. Lång utvecklingstid – Måste det verkligen vara så här tungt och besvärligt att arbeta med såromläggningar? Tanken slog mig gång efter annan, när jag arbetade som distriktssköterska. Vi hade ett stort antal omläggningar som skulle göras, inleder Christina sin berättelse. – Arbetet var tungt och belastade såväl rygg som knä och axlar. Oftast tog arbetet lång tid, eftersom det inte fanns något hjälpmedel. Och patienterna satt oftast obekvämt. Inte sällan fick de krampkänningar och smärta under behandlingen. Hela situationen kändes ”fel”, helt enkelt. Det var så det 18 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 började. Hennes tankar kring ett bra hjälpmedel för behandling av ben och fötter följde inte någon snitslad bana, direkt. Men hon hade flera idéer. Ett bra benstöd skulle vara mobilt och lätt att ta med sig vid hemsjukvård. Det skulle helst kunna användas både på golv, på brits och i säng. Det hela ledde fram till en idéskiss. Men hur skulle hon göra sedan? – Jag sökte med ljus och lykta över hela Blekinge för att få tag på andra som kunde hjälpa mig att förverkliga idén om Legpal. Och även om det var mödosamt – jag har ju ett ordinarie arbete att sköta också – så fick jag under den här resan mycket värdefull hjälp av bland andra ALMI, Blekinge Tekniska Högskola och inte minst uppfinnaren Åke Johansson i Svängsta. Vi har utvecklat tillsammans, bollat idéer och finslipat detaljer, säger Christina. – Jag vill också ta tillfället i akt att tacka alla dem som under de senaste åren hjälpt till genom att testa Legpal ”i skarpt läge”. Nu vet vi att vi lanserar ett hjälpmedel som förbättrar arbetsmiljön högst väsentligt, som besparar mycket ryggont och som gör behandlingarna mycket bekvämare för patienterna. LEGPAL - PRESSRELEASE Men det krävdes mera En bra produkt i all ära, men den ska också tillverkas på ett rationellt sätt och kunna marknadsföras effektivt. – Med såväl begränsade ekonomiska resurser som tid insåg jag att jag behövde en affärspartner. En som har lång och bred erfarenhet av såväl produktion som marknadsföring. Nu har jag hittat denne och under det senaste året har vi, Thomas Gustafsson och jag, skapat företaget Legpal AB, fortsätter Christina. – Det har också varit en resa, inte minst för mig som fått lära mig det mesta från grunden, inte minst att göra ekonomiska överväganden. Hur många Legpal vågar vi tillverka? Hur mycket ska vi satsa på marknadsföring? Och mycket mer. Utvidgad marknad Inledningsvis var benstödet tänkt att användas i hemsjukvården. Men successivt har det blivit uppenbart att det också finns många andra användningsområden, som på särskilda boenden, på vårdcentraler och hos fotvårdsterapeuter. Fördelarna med Legpal är flera: • • • • Ökad effektivitet Bättre behandling Bättre arbetsmiljö Ökad bekvämlighet Ett antal exemplar prövas också på olika avdelningar på Blekingesjukhuset. – I dialogen med användarna har vi också förstått att det finns önskemål om att vidareutveckla mer avancerade varianter av Legpal, tillägger Christina. Det gör hela projektet ännu mer spännande. Det gör hela projektet ännu mer spännande. Distriktsköterskan Christina Wieslander från Karlskrona med benstödet Legpal, som hon uppfunnit och patenterat. H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 19 LEGPAL - PRESSRELEASE Benstödet Legpal kan fällas ihop och är därmed enkelt att transportera. Benstödet Legpal är justerbart i höjdled samtidigt som dynan kan vinklas och förskjutas längs en glidskena. För att förenkla transport och förvaring har en särskilt anpassad väska tagits fram. Den verkliga lanseringen I höst sker den verkliga lanseringen av Legpal. En testförsäljning har gett så gott resultat att Christina och hennes partner nu vågar sig på att tillverka en längre serie. Lanseringen blir lika flexibel som Legpal i sig. Den som vill kan givetvis köpa produkten. Men man kan också hyra i sexmånadersperioder och till och med prova gratis under tre veckor. All information om detta finns på hemsidan www.legpal.se. Legpal är patenterat, CE-märkt och tillverkas i Sverige. Och framtiden? – Nja, säger Christina avslutningsvis, som svar på frågan om hon ska ägna sig åt Legpal på heltid framöver, det är ännu för tidigt att ta ett sådant beslut, jag är ju familjeförsörjare också och trivs mycket bra med mitt nuvarande jobb, men … ...kanske på sikt! Kontaka oss på Legpal AB Christina Wieslander Mail: christina.wieslander@legpal.se Telefon: 0708-95 71 00 alt. 0708-22 95 07 mer information hittar du här: www.legpal.se 20 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 Några användare säger: - - - ”Enkel att använda, lätt att ta med sig” säger en av testpersonerna. ” Legpal ger bättre behandlingsresultat” säger en annan. ”Med stödet blir det mer komfortabelt för patienten” säger en tredje. Carin Wåhlstrand Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: carin.wahlstrand@ltdalarna.se Annons PROSTATACANCER Världens största undersökning - Prostatacancer Undersökningen genomfördes från september 2013 till april 2014 i de fyra nordiska länderna. Den omfattade: 2 804 respondenter från Sverige, 1 784 från Danmark, 1 222 från Norge och 1 106 från Finland. Undersökningen genomfördes av den danska kommunikationsbyrån Kompas kommunikation och utvecklades i samarbete med de fyra nordiska patientorganisationerna: På kommande uppslag finner ni ett pressmeddelande och ett faktablad med de svenska resp. nordiska resultaten. Fakta om studien: De nordiska prostatacancerförbunden har gått samman och med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas genomfört undersökningen med nära 7 000 respondenter i Norden. Finland. Undersökningen genomfördes av den danska kommunikationsbyrån Kompas kommunikation och utvecklades i samarbete med de fyra nordiska patientorganisationerna Med 6 916 respondenter är den nordiska undersökningen världens största som genomförts bland män med prostatacancer. I undersökningen kartläggs männens egna upplevelser av att leva med sjukdomen utifrån diagnos, behandling, biverkningar, sexliv samt påverkan på livskvaliteten. Det finns många intressanta resultat med de som jag tycker står ut är: Undersökningen genomfördes från september 2013 till april 2014 i de fyra nordiska länderna. Den omfattade: 2 804 respondenter från Sverige, 1 784 från Danmark, 1 222 från Norge och 1 106 från 22 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 - Svenska prostatacancerpatienterna känner inte till de typiska symtomen på prostatacancer. - Många av de tillfrågade vet inte att ryggvärk 51 % (55 %), blod i sädesvätskan 51 % (44 %), blod i urinen 47 % (39 %), inkontinens 32 % (32 %) kan vara ett tecken på sjukdom. - Prostatacancer upptäcks ofta av en slump (hos drygt hälften, 49%, av männen upptäcktes cancern när man gick till läkaren i ett annat ärende). - 4 av 10 prostatacancerpatienter (39%) informeras inte om ny forskning och nya behandlingsalternativ, detta trots att 80% vill ha mer kunskap om sjukdomen. PRESSMEDDELANDE PROSTATACANCER Ny nordisk undersökning, världens största i sitt slag, kartlägger den vanligaste typen av cancer bland män – Undersökningen är världens största som mäter livskvaliteten hos prostatacancerpatienter i Norden och presenteras under september, den internationella prostatacancermånaden Prostatacancer är den vanligaste cancerformen. En ny undersökning bland nästan 7 000 nordiska män drabbade av sjukdomen ger oss nu en unik insikt i hur det är att leva med prostatacancer. Varje år diagnostiseras 22 000 män inom Norden med prostatacancer och under samma tid förlorar 5 461 nordiska män kampen mot cancern. I undersökningen, som är den största i sitt slag i världen, kartläggs männens egna upplevelser av att leva med sjukdomen utifrån diagnos, behandling, biverkningar, sexliv samt påverkan på livskvaliteten. Den är genomförd i samarbete med patientföreningar för prostatacancer i Sverige, Norge, Finland och Danmark samt ledande medicinska experter inom området i Norden. Livsglädje trots den lömska sjukdomen Sjukdomen är förrädisk på så vis att den i tidigt skede inte visar några symptom. Det kan vara anledningen till att nästan hälften av patienterna i undersökningen upptäckte sin prostatacancer vid en vanlig hälsokontroll då man besökte läkaren av annan orsak. Det innebär att sjukdomen ofta upptäcks efter att den har utvecklats för långt för att kunna botas. Studien visar samtidigt även positiva resultat när det kommer till patientens egna upplevelser av att leva med prostatacancer. Nästan hälften av alla deltagare i undersökningen reagerade med kampvilja när de diagnostiserades med sjukdomen. Dessutom fokuserar en större del av deltagarna på att leva i nuet och på att få ut det mesta av livet medan de fortfarande kan. Närstående spelar en viktig roll i detta och majoriteten av patienterna finner stöd och har en bra dialog med familj och vänner. Patienter upplever avsevärda biverkningar till följd av behandlingen Nordiska patienter upplever avsevärda biverkningar som uppkommer som följd av behandling för prostatacancer. Erektil dysfunktion är den vanligast upplevda biverkningen. Undersökningen visar också att patienter lider av inkontinens, trötthet och svettningar. Var femte man har upplevt att brösten har utvecklats eller att de fått nedsatt muskelstyrka som ett resultat av behandlingen. En lite mindre grupp patienter har upplevt viktökning, sömnlöshet, depression eller avföringsinkontinens. Ett nederlag för manligheten De mer negativa resultaten av undersökningen visar att en stor grupp av män som lider av prostatacancer anser att sjukdomen och behandlingen medförde förlust av manligheten. Till följd av detta är en stor del av deltagarna missnöjda med sitt sexliv. Värdefull ny kunskap enligt patientorganisationer och specialister ”Om man jämför med hur många som drabbas av sjukdomen får prostatacancer långt ifrån den uppmärksamhet den förtjänar. Den här undersökningen kommer hjälpa till att höja kunskapsnivån och bekämpa de tabun som omger sjukdomen, behandlingen samt de konsekvenser som följer. De nästan 7 000 deltagarna från den nordiska regionen i undersökningen gör en viktig insats för att öka medvetandet kring sjukdomen. För första gången har patientorganisationerna i regionen gått samman och genomfört en stor Det här pressmeddelandet utfärdas på uppdrag av prostatacancerföreningarna i Sverige, Norge, Finland och Danmark med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas Nordic. H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 23 forts. PRESSMEDDELANDE PROSTATACANCER 24 nordisk undersökning bland män som lider av prostatacancer. Vi är oerhört stolta över resultatet”, säger Alf Carlsson, Ordförande för Prostatacancerförbundet. “Den här undersökningen ger oss en värdefull inblick i hur det är att leva med prostatacancer. Det är ett unikt tillfälle att lära hur man kan förbättra förutsättningarna för dessa patienter. Jag är imponerad av antalet prostatacancerpatienter som deltagit och engagerat sig”, säger Göran Ahlgren, Överläkare på Urologkliniken Skånes Universitetssjukhus. För mer information var vänlig kontakta: Ove Schebye, Medicinsk Direktör, Astellas Nordic. Tel: +45 434 303 55 Prostatacancerförbundets kansli. Tel: 08-‐655 44 30 Det här pressmeddelandet utfärdas på uppdrag av prostatacancerföreningarna i Sverige, Norge, Finland och Danmark med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas Nordic. 3 • 14 HÄLSAN i CENT RU M forts. PRESSMEDDELANDE PROSTATACANCER Prevalensen av prostatacancer • Prostatacancer är den vanligaste cancerformen. • 2011 levde 187 180 män i Sverige, Danmark, Norge och Finland med prostatacancer. • Från 2005 till 2011 diagnostiserades i snitt 22 725 nya fall av prostatacancer per år i de nordiska länderna. • Mellan 2005 och 2011 avled i snitt 5 461 män per år till följd av sjukdomen. Det är jämförbart med 15 dödsfall per dag. Om prostatacancer • Prostatacancer är cancer i prostatakörteln som är lokaliserad just under urinblåsan. • Orsaken till prostatacancer är okänd. Färre än 10 procent beror på hereditet. Däremot nästan hälften av de aggressiva och obotbara fallen, som inträffar innan 55 års ålder, misstänks bero på ärftliga faktorer. • Prostatacancer kan behandlas med operation, strålning, antihormonell behandling eller kemoterapi. OM PROSTATACANCERFÖRBUNDET Prostatacancerförbundet i Sverige är en riksorganisation med 26 lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Om undersökningen Med 6 916 respondenter är den nordiska undersökningen världens största som genomförts bland män med prostatacancer. Undersökningen genomfördes från september 2013 till april 2014 i de fyra nordiska länderna. Den omfattade: 2 804 respondenter från Sverige, 1 784 från Danmark, 1 222 från Norge och 1 106 från Finland. Undersökningen genomfördes av den danska kommunikationsbyrån Kompas kommunikation och utvecklades i samarbete med de fyra nordiska patientorganisationerna: • Prostatacancerförbundet, Sverige • Prostatakræftforeningen PROPA, Danmark • Prostatakreftforeningen PROFO, Norge • Prostatacancerföreningen PROPO, Finland Även ledande medicinsk expertis inom prostatacancer deltog; Göran Ahlgren (Sverige), Michael Borre (Danmark), Sophie Fosså (Norge) och Antti Rannikko (Finland). Respondenterna rekryterades huvudsakligen via patientorganisationerna; genom förfrågan via webb eller brev, via enkäter på sjukhus och kliniker eller via annonser. 86 procent av respondenterna är medlemmar i en patientförening, övriga är det inte och svaren skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika grupperna. Patienterna fick i medel sin diagnos för 5,9 år sedan. Undersökningen sponsras av läkemedelsbolaget Astellas Nordic. Källa: Nordiska undersökningen av patienter med prostatacancer, NORDCAN, Prostatcancerföreningen Det här Pressmeddelandet utfärdas på uppdrag av prostatacancerföreningarna i Sverige, Norge, Finland och Danmark med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas Nordic Det här pressmeddelandet utfärdas på uppdrag av prostatacancerföreningarna i Sverige, Norge, Finland och Danmark med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas Nordic. H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 25 FAKTABLAD PROSTATACANCER 26 Faktablad: Svenska resultat från den nordiska undersökningen om prostatacancer (nordiska resultat inom parentes) Det här avsnittet innehåller de viktigaste slutsatserna från den svenska delen av den nordiska undersökningen av prostatacancerpatienter som genomfördes i Sverige, Danmark, Norge och Finland från hösten 2013 till våren 2014. Diagnos Svenska prostatacancerpatienterna känner inte till de typiska symtomen på prostatacancer Många vet inte att ryggvärk 51 % (55 %), blod i sädesvätskan 51 % (44 %), blod i urinen 47 % (39 %), inkontinens 32 % (32 %) kan vara ett tecken på sjukdom Prostatacancer upptäcks ofta av en slump 49 % (49 %) upptäckte att de hade prostatacancer då man besökte läkare för andra orsaker 39 % (44 %) är inte medvetna om att deras prostatacancer kan vara ärftlig Behandling 4 av 10 prostatacancerpatienter informeras inte om ny forskning och nya behandlingsalternativ 50 % (48 %) kände kamplust när de diagnostiserades med sjukdomen 91 % (88 %) föredrar att diskutera behandlingsmöjligheter och besluta om vilken typ av behandling man ska välja i samråd med läkaren 39 % (36 %) har inte fått ta del av information om nya behandlingsmöjligheter eller ny forskning 80 % (68 %) vill ha mer information om sjukdomen 15 % (23 %) tycker det är problematiskt att de haft flera olika behandlande läkare under sin sjukdomstid 14 % (18 %) känner inte till att de har rätt till en andra åsikt (second opinion) angående sina behandlingsmöjligheter av en annan läkare 55 % (55 %) upplever att behandlingen har väldigt lite eller ingen påverkan på livskvaliteten Patienter upplever avsevärda biverkningar till följd av behandlingen 76 % (80 %) har erektil dysfunktion (erektionsproblem) 38 % (38 %) blev inkontinenta 27 % (31 %) upplever trötthet 22 % (29 %) fick svettningar 19 % (22 %) fick en bröstutveckling 18 % (21 %) fick nedsatt muskelstyrka 14 % (16 %) gick upp i vikt 11 % (14 %) upplevde insomni (sömnlöshet) 10 % (13 %) lider av depression 12 % (11 %) lider av avföringsinkontinens Det här pressmeddelandet utfärdas på uppdrag av prostatcancerföreningarna i Sverige, Norge, Finland och Danmark med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas Nordic. HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 forts. FAKTABLAD PROSTATACANCER Livet med prostatacancer Livsglädje trots den lömska sjukdomen 71 % (67 %) tänker mer på att leva i nuet och att njuta av livet medan de kan 50 % (46 %) är mer fokuserade på att leva ut sina drömmar 60 % (40 %) tänker att varje dag ska räknas 84 % (87 %) tycker att de hanterar sjukdomen bra 68 % (72 %) känner sig förberedda på att leva med sjukdomen resten av livet 86 % (85 %) känner ett emotionellt stöd från familjen 70 % (71 %) känner stöd från sina vänner 48 % (51 %) känner att de kommit närmare sin partner efter att de diagnostiserats 84 % (85 %) talar förutom med sin läkare även med sin partner om sjukdomen Ett nederlag för manligheten 60 % (63 %) känner att de förlorat en del av sin manlighet efter att de fått diagnosen Sexlivet Prostatacancerbehandlingen påverkar sexlivet 60 % (62 %) är inte nöjda med sitt sexliv efter behandling för prostatacancer 85 % (87 %) upplever problem med att få erektion 77 % (79 %) upplever problem med den sexuella förmågan 34 % (36 %) upplever att deras nedsatta sexlust är ett stort problem 25 % (33 %) är oroade över att deras nedsatta sexlust är frustrerande för partnern Det här Faktabladet utfärdas på uppdrag av prostatacancerföreningarna i Sverige, Norge, Finland och Danmark med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas Nordic Välkommen att höra av dig om du har ytterligare frågor: Elena Karpilovski Tel: 0702-93 16 16 elena.karpilovski@cohnwolfe.com Det här pressmeddelandet utfärdas på uppdrag av prostatcancerföreningarna i Sverige, Norge, Finland och Danmark med hjälp av läkemedelsbolaget Astellas HNÄordic. L S A N i C E N T RU M 3 • 14 27 BOKRECENSIONER Om kommunikation - för personal i vårdande yrken B oken vänder sig till den som utbildar sig eller arbetar inom ett vårdande yrke, till exempel i hälso- och sjukvård, omsorg, socialtjänst, skola och utbildning, personal i olika boendeformer, boendestödjare och kontaktpersoner, ofta ges sjuksköterskan som exempel. Förhoppningen är att boken ska ge inspiration att fundera, reflektera och diskutera om kommunikation samt söka vidare för att fördjupa sig inom frågor som är särskilt viktiga för dig och din verksamhet. ”En blick, en rörelse med handen, kroppshållning eller var vi ställer oss i förhållande till en annan människa - allt ger signaler utan att ett enda ord har yttrats. Hur vi kommunicerar har betydelse, att vi gör det ligger i vår mänskliga natur”. Den här boken tar upp kommunikation såväl mellan enskilda individer som inom grupper och organisationer och mellan aktörer på samhällsnivå. Ett ganska lättsamt upplägg blir det då kapitel varvas med intervjuer med personer inom skilda yrken som resonerar kring kommunikation ur sina olika perspektiv, t.ex. att sjuksköterskor behöver bli duktiga kommunikatörer för att föra fram sin profession. Här finns också ett kapitel om skrivande som utgår från att personal i vårdande yrken ska skriva många olika typer av texter som ska förstås av olika människor med olika förutsättningar. Det gäller att själv utveckla sig som en skrivande person och i kapitlet ges tips och råd kring detta. Om författarna Författare är Ann-Sofie Magnusson, lektor i vårdvetenskap med inriktning mot medier och kommunikation vid Högskolan Väst, fil dr i journalistik och masskommunikation och disputerade 2010 med avhandlingen Bilden av psykiatriområdet. Ann-Sofie har en yrkesbakgrund som sjuksköterska och Om kommunikation för personal i vårdande yrken Författare: Ann-Sofie Magnusson, Jan Strid ISBN 978-91-47-10545-8 Förlag: Liber, 2014 Antal sidor: 210 journalist. Jan Strid har hjälpt till med några kapitel, han är verksam som universitetslektor vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Han skriver och undervisar i organisationskommunikation och socialpsykologi samt tryck- och yttrandefrihet. Han är också en ofta anlitad föreläsare för bl.a vårdpersonal. Jag tycker att denna bok tar upp kommunikation och hur viktig den är på ett intressant och mångfasetterat sätt med många tips och råd och kan rekommendera den varmt, inte minst till oss distriktssköterskor som kan befinna sig i många olika verksamheter och organisationer. Katarina Persson Distriktssköterska 1177 Vårdguiden i Östersund Jämtland Kassör Dsf Sverige Mail: katarina.persson@distriktsskoterska.se Kommunikation med barn och unga i vården H ur man samtalar med unga och barn är något du inom vården kan komma att behöva variera beroende på barnets ålder, bakgrund samt beroende på samtalsämnet. Enligt författaren finns det tyvärr inte speciellt många böcker som ger direktiv eller tips om hur du för dessa samtal med barn. Kommunikation med barn och unga i vården tillhandahåller dig kunskap om de aspekter du behöver tänka på så att du kommunicerar på rätt sätt med barnet. För att mötet med barnet ska gå till på ett bra sätt måste du ha kunskaper om både kommunikation och kommunikationsteorier med fokus på hälsooch sjukvård. Denna bok kan användas som ett verktyg i både öppen och sluten vård i samtal med barn. Jag anser att författaren har rätt; det finns inga böcker som denna. Den kan vara den första av sitt slag som du kommer läsa och det är definitivt något du kommer ta till dig samt använda dig av inom vården. 28 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 Kommunikation med barn och unga i vården Författare: Maja Söderbäck ISBN 9789147114061 Förlag: Liber, 2014 Antal sidor: 216 Inger Mannebäck Ledamot för DSF i Sverige linda.manneback@distriktsskoterska.se BOKRECENSIONER Hälsans praxis – i liv och arbete Hälsans praxis - i liv och arbete Författare: Carola Wärnå-Furu ISBN 978-91-47-11170-1 Förlag: Liber, 2014 Antal sidor: 160 Vägledande är vårdvetenskaplig forskning om hälsa och lidande från 1980-talet till nutid. Boken består av sex kapitel inkl. introduktionskapitel. Kapitlen presenterar en ontologisk ansats på hälsa, redogör för dygd och hälsa samt handlar om hur man kan mäta hälsa. Den tar upp hur vårdaren kan förena teori och praxis till en enhet för den enskilda människan och behandlar hälsoforskning i relation till hälsans praxis. I boken får du lära dig att synliggöra en helhetssyn på människan och det meningsfulla i hälsa och arbete. Det vårdande samtalet beskrivs ingående med exempel. Det finns även flera exempel på enkäter där man tex kan öka medvetenheten om de egna hälsoresurserna. Boken betonar att hälsoresurser i form av dygder kan öka delaktigheten i våra liv. Dygd står för det goda och kan hjälpa oss att hitta riktningar för livet tex från själupptagenhet. En liten bok som vill få oss att tänka till – och kanske tänka om. A tt arbeta hälsofrämjande är viktigt men kräver både engagemang och tid. Lisbeth Nyström och Carolina Wärnå-Furu är båda verksamma i vårdvetenskap vid Åbo Akademi och vill med denna bok öppna för nya vägar till hälsa och ett nytt hälsotänkande. Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Sammanställning av disputerade distriktssköterskor Är du distriktssköterska och har disputerat eller snart klar med din avhandling? DSF håller på att göra en sammanställning av disputerade distriktssköterskor och ett av målen är att få till ett forskarnätverk inom föreningen. Maila till: kristina.hesslund@distriktsskoterska.se med uppgifter om: Namn. Titel på uppsats (gärna en länk till publikation). Årtal: vilket år du var färdig och vilket lärosäte du gjort arbetet, samt din mailadress. l l l Mer information kommer under året! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Annons TIPS DSF Tips om bra hemsida - www.medicininstruktioner.se I vårt dagliga arbete som Distriktssköterskor kommer vi dagligen i kontakt med läkemedel av olika slag. Det finns nu en bra hemsida med tips och bra material att använda själv eller att delge patienterna. Gå in och titta, det är en kostnadsfri tjänst för dig inom sjukvården och för dina patienter. Där finns informationsmaterial för både sjukvårdspersonal och patienter - På portalen finns en patientsida och en sjukvårdsida, där man via instruktionsfilmer kan få hjälp med information och administrering kring läkemedel som man fått förskrivet. På patientsidan finns tex: • Astma/KOL: DuoResp Spiromax® (budesonid/formoterol) På sjukvårdsidan av portalen finns tex • Prostatacancer: Leuprorelin Sandoz (leuprorelin) Om du och dina kollegor ännu inte kommit igång att använda tjänsten än så gör ni det enkelt: inlogg behövs inte, skriv bara in medicininstruktioner.se och välj sedan ”Instruktionsfilm” under aktuellt terapiområde eller i dropdown-menyn. Lättillgängligt och enkelt – dygnet runt, alla dagar i veckan. Du kan när som helst beställa instruktionskort för medicininstruktioner.se att dela ut till dina patienter, det är bara att skicka ett mejl till: info@medicininstruktioner.se ...trevlig surf! Peter Martin Leg. läkare, med. dr Medicininstruktioner Sverige AB Mail: info@medicinstruktioner.se Mona Jonsson Distriktssköterska Redaktionskommittén Mail: mona.jonsson@distriktsskoterska.se 30 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 Medicininstruktioner.se i korthet: • neutral och fri från reklam • kostnadsfritt för sjukvården, apoteken och patienterna • följer läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER) • samarbetar med fem av Sveriges apotekskedjor - 95% av apoteken • samtliga läkemedelssidor länkas till FASS • EN webbadress att komma ihåg – lättnavigerat och tydligt Saknar du instruktionsfilm för någon produkt som du använder? Klicka på länken ”Förslagslåda” på hemsidan. DSF Annons DSF Ordföranden DSF Sverige - namn och kontaktuppgifter Ordföranden i Distriktssköterskeföreningen i Sverige genom åren Maja Fjellström Elsa Svensson Siri Hägglund Ella Olin-Andersson Ann-Marie Jönsson Gun-Britt Håkansson Inga-Lisa Johansson Berit Andersson Inger Rising Kristina Hesslund 1959-1966 1966-1969 1969-1976 1977-1979 1979-1984 1985-1993 1993-1996 1997-2003 2003-2010 2010- Ordförande i de lokala föreningarna Blekinge Bohuslän Dalarna Gotland Göteborg Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skaraborg Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Örebro Östergötland 32 HÄLSAN i CENT RU M Birgitta Winnberg Annja Göransson Marianne Spante Margaretha Hemph Gull Axhav Barbro Kammerling vakant Maria Larm Camilla Johansson Ann Arvidsson Monika Brentel Lilian Setic Lisbeth Andersson Ingrid Lörd Ina El-Sherif Marine Gustavsson Viktoria Karlsson Anne-Marie Carlsson Viola Almgren Annica Ledin Susanne Augustsson 3 • 14 birgittawinnberg@hotmail.com annja.goransson@vgregion.se marianne.spante@bredband.net margaretha.hemph@gotland.se gull.axhav@blhg.se barbro.kammerling@capio.se larm.maria@gmail.com camillajohanson@hotmail.com annar@ltkalmar.se monika.brentel@ltkronoberg.se 0911.211270@telia.com e.lisbeth.andersson@telia.com ingrid.lord@telia.com ina.el-sherif@capio.se marinegustavsson@telia.com viktoria.karlsson@lul.se anne-marie.carlsson@liv.se viola.almgren@vll.se annicaledin@hotmail.com susanne.augustsson@lio.se DSF Inbjudan! DSF i Göteborg När: den 6 november 2014 Var: Norges Hus, Göteborg Distriktssköterskeföreningen i Göteborg hälsar våra medlemmar samt medlemmar i Hallands och Bohusläns föreningar välkomna till en halvdag med föreläsning om SMÄRTA. Distriktssköterskor möter patienter i alla åldrar med olika former av smärta och tanken är att dagen ska ge oss ökad kunskap och beredskap för att ta hand om dessa patienter. Preliminärt program: Mingel och lunch från ca 12.00-13.20. Anna Olsson, apotekare från GSK föreläser och ger praktisk information om behandling av lätt till medelsvår smärta genom livet. Mats Karlsson, smärtläkare från Falköping berättar om både akut och långvarig smärta. Det ges också tillfälle att ställa frågor. Vi kommer även att få produktinformation av representanter från GSK och Mundipharma. Dagen beräknas sluta ca 17.00. Anmälan senast 17/10 2014 på vår hemsida. Mer info hittar du på hemsidan: www.distriktsskoterska.se Lokala föreningar/Aktiviteter Hjärtligt välkommen! Distriktssköterskeföreningen i Göteborg Styrelsen Distriktssköterskeföreningen - Nya medlemmar, fortsättning från föregående nummer, nr 1 och 2 - 2014 Namn Ort Förening Namn Ort Förening Josefine Karlsson Göteborg Göteborg Tina Penttilä Lilla Edet Göteborg Annelie Grundström Göteborg Göteborg Marlene Bannies Göteborg Göteborg Madelene Jacobsson Lindome Göteborg Lena Larsson Nygård Göteborg Magdalena Nordqvist Kungsbacka Göteborg Maja Rosholm Bollebygd Göteborg Danica Augustsson Öckerö Göteborg Lena Arvidsson Floda Göteborg Connie Florell Göteborg Göteborg H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 33 DSF SKÅNE - STUDENTRESA Reseberättelse från Island När ni hör ön Island vad kommer ni att tänka på då? Kanske tänker ni som vi om kärleksberättelsen om Tristan och Isolde, Björk, Islandshästar, Vikingar och Naturupplevelser. Vi var tre distriktssköterskestudenter och en psykiatrisjuksköterskestuderande från Lunds universitet som gavs möjligheten att åka till ön som omringas av den kalla Nordatlanten. Under en vecka deltog vi i en intensivkurs i ”The role of registered nurses in healthcare” som ordnats av ett samarbete mellan nätverket Nordsne och det amerikanska universitetet av Minnesota. Under denna vecka kom våra föreställningar om Island att krossas och utvecklas till en beundran och en dröm om att allt är möjligt. Blå Lagunen, 2014. Foto: Emmy Nilsson 34 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 DSF SKÅNE - STUDENTRESA Vårt första stopp var till Blå lagunen, en naturkatastrof som visade sig ha hälsofrämjande effekter. Blå lagunens vatten omgavs av det isländska landskapet som till stor del består av gammal lava med täcke av mossa och där inaktiva som aktiva vulkaner sticker upp i horisonten. Blå lagunens mystiska ånga uppkommer från kontrasten mellan värmen från vattnet och Atlantens, kalla men friska vindar. Islänningar själva uppger att de inte är religiösa av sig men att de däremot tror på älvor och troll och med dessa naturscener vem kan ifrågasätta dem? Första dagen avslutades med välkomstmingel vid Fakulteten för omvårdnad, universitetet på Island. Vid minglet träffade vi specialistsjuksköterskestudenter, lärare och professorer från universiteten av Minnesota, USA, Karlstad, Sverige och Riga Stradins, Lettland. Många av samtalen kom att handla om likheter och olikheter mellan de olika ländernas specialistutbildningar och uppfattningar om sjuksköterskeprofessionen generellt, något som kom att löpa som en röd tråd genom veckans kurs. Teddie Potter, medicine doktor och sjuksköterska, från Minnesota universitet höll en föreläsning om Partnerskap inom omvårdnad. Teddie hade ställt sig frågan Vad är det som vi, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor bidrar med och som ingen annan profession bidrar med i teamet runt patienten? Svaret på frågan gav hon genom sin teori om The BASE for Nursing Practice (Utgångspunkten för praktisk omvårdnad). Där B stod för Being present, A, Active caring, S för Stories och E för Evidence from science (Potter, T. Powerpoint, Reykjavik, 20 May, 2014). Potters teori har som utgångspunkt en helhetssyn där omvårdnaden utgår från patientens berättelse. Berättelsen möjliggör ett partnerskap där patient och sjuksköteska är jämbördiga. Föreläsningen var inspirerande och professionsstärkande. Potters teori har mycket gemensamt med filosofin som ligger till grund för personcentrerad vård, i vilken begreppet patient dock syftar på ett passivt mottagande av vård. Istället lyfts personen fram, vars berättelse utgör grunden för omvårdnaden som har lika stor relevans som det medicinska perspektivet. Vill man förkovra sig mer om personcentrerad vård kan vi varmt rekommendera ”Personcentrerad vård inom hälso- och sjukvård, från filosofi till praktik” av Inger Ekman (red), 2014. Inför vår Islandsresa hade vi specialistsjuksköterskestudenter arbetat individuellt och i grupp. Studentuppgifterna utgick ifrån två olika teman och dessa var; På specialistsjuksköterskans innovativa/nya roll såsom Advanced practice nurse inom respektive land samt Mediernas bild av sjuksköterskan och sjuksköterskor i media inom respektive land. Vi specialistsjuksköterskestudenter från Lunds universitet hade arbetat med Svensk medias bild av sjuksköterskan och sjuksköterskor i media i Sverige. Här bredvid finner ni ett utdrag från vår presentation. (E. Millbourn, BSc, RN, C. Cullefors, BSc, RN, M. Isberg, BSc, RN och E. Nilsson, BSc, RN (Reykjavik, 2014). Vår slutsats, utifrån våra individuella arbeten, var att bilden i svensk media av sjukskörterskor oftast speglar sjuksköterskornas arbetsförhållande och arbetsvillkor och skiljer sig från professionens syn på att vara sjuksköterska i Sverige. I vår diskussion ingick ”bikupa” där vi bad auditoriet att diskutera sinsemellan, Vad gör dagens mediabild med oss som profession och Vilken bild vill vi (som sjuksköterskor) att media ska återge? Under vår vistelse i Reykjavik fick vi möjligheten att besöka olika delar av hälso- och sjukvården på Island. Bland annat besökte vi primärvården i Gravarfogi, barnsjukhuset Hringsins, Rehabiliteringscentret Reykjalundur och NFLI’ SPA och medicinsk klinik, Hveragerdi. Våra slutsatser och iakttagelser av den isländska hälso- och sjukvården i jämförelse med den svenska hälso- och sjukvården är att det finns likheter. Båda länders hälso- och sjuk- H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 35 DSF SKÅNE - STUDENTRESA vård är skattefinansierad verksamhet, populationerna i länderna är snarlika och båda ger uttryck för kommande kompetensproblematik inom hälso– och sjukvård. Vi blev positivt överraskade av att sjuksköterskor uppmuntras till att studera vidare av sin arbetsgivare och att arbetsgivaren efter en färdig masterexamen inom omvårdnad skapar möjligheter för integrerade tjänster inom klinik och universitet. Som det goda exemplet hade rehabiliteringscentret Reykjalundur nästan enbart sjuksköterskor med masterexamen inom omvårdnad, alla professioners perspektiv utgick från patientens berättelse och varje patient hade en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (primary nursing), när finner vi detta inom svensk hälso- och sjukvård? ”Att förutsäga hur sjuksköterskeyrket kommer att utvecklas är som att skåda in i en kristallkula och försöka tolka det man ser. Det är en nästintill omöjlig uppgift” Potter, T. (2014). The Base of Nursing Practise – Promoting Nurses as Full Partners in interproffesional practice. Power point presentation. Reykjavik. Rahm-Hallberg, I. (2013). I Leksell, J. & Lepp, M. (red) Sjuksköterskans kärnkomptenser, s. 331. För eventuella frågor hänvisas Vi vill tacka de personer vid Lunds universitet som gjorde den resa möjlig. till Emmy Nilsson Mail: mas08eni@student.lu.se Till er andra, får ni någonsin chansen att studera eller ta del av ett annat lands perspektiv på hälso- och sjukvård, ta den! Eva Drevenhorn DSF, Skåne Mail: eva.drevenhorn@gmail.com Från vänster; Nilsson, Emma Millbourn, Malin Isberg och Charlotte Cullefors, Lunds universitet. Foto; Jan-Åke Hansson/ EmmyNilsson 36 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 DSF Distriktssköterskans Ryggsäck Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens specialgjorda ryggsäck. Beställningen görs direkt till Erik Vehmas Maila till: info@reklamochsport.se eller ring: 070-715 66 28. Kostnad för ryggsäcken inkl moms och frakt: 385:-/st För beställning av mer än 1 st, gäller andra priser, se info på: www.distriktsskoterska.se Annons DSF - KALENDARIUM Kalendarium Grått = Gårdagens kalender Vitt = Morgondagens kalender - vad har hänt och vad händer? OKT 17 Aktivitet Datum Information Primärvårdens dag 2014 6 Februari Bonnier Conference Center i Stockholm Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 1-2014 7 Februari Utgivningsdatum 21 mars Utbilning/Omvårdnad vid Hypertoni 13-14 Mars Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin ger en 2-dagarskurs för sjuksköterskor om evidensbaserad omvårdnad vid hypertoni på Ersta konferens och hotell i Stockholm. Styrelsemöte 14-15 Mars Sverigestyrelsen har möte i Stockholm. Revisorer bjuds in. FULLMÄKTIGE 25-26 April FULLMÄKTIGE MÖTE I UPPSALA. Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 2-2014 2 Maj Utgivningsdatum 13 juni. Har du förslag på artiklar eller bilder till kammande nummer? Hör av dej till oss på redaktionen! Styrelsemöte 23-24 Maj Sverigestyrelsen har möte, preliminärt i Göteborg. Nordisk Konferens \”Listening to the Children\” 4-5 September Den 4-5 september 2014 arrangerar NoSB en nordisk kongress för sjuksköterskor som arbetar med barn. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen är ansvariga för kongressen, vars tema är ”Lyssna till barnen”. Platsen är Garnisonen Konferens i centrala Stockholm. Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 3-2014 12 September Utgivningsdatum 17 oktober. Har du förslag på artiklar eller bilder till kammande nummer? Hör av dej till oss på redaktionen! 8:e Nationella konferensen om patientsäkerhet 23-24 September Stockholmsmässan i Älvsjö, - Tema: ”Patientens säkra väg genom vården”. Riksföreningskonferens med Vårdförbundet 9 Oktober Stockholm DSF:s Ordförandedagar 10-11 Oktober Uppsala Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 4-2014 31 Oktober Utgivningsdatum 12 december. Har du förslag på artiklar eller bilder till kammande nummer? Hör av dej till oss på redaktionen! Sjuksköterskedagarna 19-20 November Svensk Sjuksköterskeförening anordnar Sjuksköterskedagar 19-20 november 2014 på City Conference Centre Stockholm. Årets tema är: Ansvar för utveckling av omvårdnad - en fråga om professionell etik. Styrelsemöte 21-22 November Stockholm Du hittar alltid aktuellt kalendarium på vår hemsida: http://www.distriktsskoterska.se/kalendarium.php 38 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 DSF Tryckfelsnisse: Hälsan i Centrum nr 2 - 2014 Ett litet misstag sker så lätt. Tyvärr smet ordet ”Monkey” in sig som första ord innan ”Tobaksbruk” i sammanfattningen, spalt 2, på sidan 8, i förra numret av Hälsan i Centrum. Artikeln hette Vattenpipa - rök utan risk? Vi ber om ursäkt för detta! Helen Semmelhofer Layout Hälsan i Centrum Anmäl din adressändring till oss för att vara säker på att få all info Annons Om du ändrar adress eller mail måste du själv meddela adressändring. Det är stor risk att du inte får tidning eller annan info från föreningen annars. Anmäl ändringar till Birgitta Forsén. Maila till: birgitta.forsen@distriktsskoterska.se Du som är medlem i Vårdförbundet måste även ändra dina uppgifter där. Vi har vårt medlems-register ROBIN via Vårdförbundet. När de kör sina uppdateringar ändras dina uppgifter tillbaka till det du uppgivit hos VF så glöm inte att meddela Vårdförbundet. Är du inte medlem i VF räcker det att du meddelar Birgitta. Välkommen att höra av dej! Stryelsen för DSF i Sverige via Kristina Hesslund H Ä L S A N i C E N T RU M 3 • 14 39 Distriktssköterskeföreningen i Sverige Styrelsen 2013-14. Kristina Hesslund Annika Wall Ordförande Göteborg Vice Ordförande, Klubbmästare Stockholm 0702-14 78 99 0739-01 51 79 Leena Granström Birgitta Forsén Sekreterare Piteå Bitr. sekreterare, Webmaster Tierp 0706-33 14 78 070-263 45 35 Eva Gunnarsson Dilip Lagevik Chatrin Persson Ledamot Uppsala Ledamot Järfälla Ledamot Umeå 0709-73 23 00 0702-60 47 45 Inger Mannebäck Katarina Persson Ledamot Göteborg Kassör Östersund E-post till styrelsen: förnamn.efternamn@distriktsskoterska.se 0703-04 34 80 Redaktionskommittén Utgivningsplan Hälsan i Centrum 2014 Mona Jonsson, distriktssköterska E-post: mona.jonsson@distriktsskoterska.se NrMaterialdag Utgivningsdag Carin Wåhlstrand, distriktssköterska E-post: carin.wahlstrand@ltdalarna.se Irene Wikström, distriktssköterska E-post: irene_www2002@yahoo.se 1 7 februari 21 mars 2 2 maj 13 juni 3 12 september 17 oktober 4 31 oktober 12 december Redaktionskommittén tar tacksamt emot manus. Nästa manusstopp: 31 oktober 2014. 40 HÄLSAN i CENT RU M 3 • 14 Annons POSTTIDNING B Returadress: Hälsan i Centrum c/o Katarina Persson Stenbärsvägen 11 831 63 Östersund Annons
© Copyright 2024