1. No category

Hälsan i centrum
Årgång 55 • 2013 • Nr 4
Medlemsblad för
Distriktssköterskeföreningen.
Utkommer med 4 nummer per år
(mars, juni, oktober och december).
ISSN 0348-5455
Omslagsbild: Fotolia
Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund
Redaktionskommitté
Farideh Jam
farideh.jam@distriktsskoterska.se
Mona Jonsson
mona.jonsson@distriktsskoterska.se
Prenumerationer:
Lisbeth Andersson
lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se
Distriktssköterskeföreningen
Ordförande: Kristina Hesslund
Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Telefon: 0702-14 78 99
kristina.hesslund@distriktsskoterska.se
Vice Ordförande: Annika Wall
Stockholm
Telefon: 0739-01 51 79
annika.wall@distriktsskoterska.se
Kassör: Lisbeth Andersson
Pilgatan 8, 521 30 Falköping
Telefon: 0515-123 02 bostad
lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se
Postgiro: 53 13 84-6
Bankgiro: 616-8991
Medlemsavgift 240:–
(Studerande/pensionär 100:–)
Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur
Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla
detta till föreningens kassör i Ditt län.
Se adressförteckning på hemsidan,
www.distriktsskoterska.se
Annonser:
Mediahuset i Göteborg AB
Helen Semmelhofer
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 19 30
www.mediahuset.se
Innehåll
2 I Fokus
3 DSF-kongress i Uppsala
11 Årets distriktssköterska 2014
12 Sköldkörtelhormon minskar i hjärnan vid alzheimer
13 Ny befolkningsstudie upptäcker hjärtrisk
14 Aspirin triggar kroppseget ämne som skyddar mot
kognitionsstörningar efter kirurgi
15 Distriktssköterskans dag i Sörmland – en succé!
17 Höstmöte i Göteborg
20 Nationellt Primärvårdsregister (NPR)
– vårt verktyg för kvalitet och forskning
23 Säker läkemedelsanvändning i primärvård
24 Angående dietistens uppdrag i kommunaliseringen
av hemsjukvården i Stockholms län
26 Debatt – Svar från politiker
27 Många äldre lider av social fobi
28 Diabetessjuksköterskans roll behöver förändras
29 Även de äldsta kan få bra hjälp vid urininkontinens
30Stipendier
31 Önsketrädet – Närhälsan
32 Styrelse och redaktionskommitté DSF
Layout: Peo Göthesson
Tryckt hos Å
kessons Tryckeriaktiebolag,
Emmaboda. Tel. 0471-482 50.
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
KT
LIC
EN
3
09
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
KT
SNUMMER 341
KT
SNUM ER 341
M
3
09
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
LIC
EN
LIC
EN
SNUMMER 341
3
09
www.distriktsskoterska.se
I Fokus
2013 – ett intensivt och turbulent år
Det var två mycket lärorika dagar för oss som var där,
men tyvärr var det få som hade möjlighet att delta.
S
å var det dags för årets sista
nummer av Hälsan i Centrum och
som vanligt undrar jag vart tiden
tagit vägen! 2013 har varit ett ganska
intensivt och turbulent år med föreningen. Jag undrar hur nästa år kommer
att bli? Garanterat inte likadant som
detta året i alla fall.
En stor del av det här numret handlar om årets kongress i Uppsala. Det
var två mycket lärorika dagar för oss
som var där, men tyvärr var det få som
hade möjlighet att delta. Jag misstänker att de främsta orsakerna till det låga
deltagarantalet var att det är svårt att
få arbetsgivarna att betala för utbildningar samt att dagarna låg i början av
en arbetsvecka. Nu får vi som styrelse
utvärdera dagarna och fundera på hur
vi ska göra i fortsättningen. Ni medlemmar får gärna komma med tankar
och idéer. Ska vi återgå till namnet Studiedagar? Ska vi bara ha en dag istället
för två och kanske fokusera på något
specifikt ämne istället för att försöka
ha en bredd?
Levnadsvaneprojektet ”Sjuksköters-
kors samtal om levnadsvanor” avslutas
nu till årsskiftet. Många landsting har
haft besök av projektets olika föreläsare och mycket arbete har lagts ner på
2
H älsan i C entrum 4 • 13 att främja goda levnadsvanor. Nu gäller
det att bygga vidare på det arbetet och
kämpa vidare så att vi som distriktssköterskor får fortsätta arbeta förebyggande. Det är inte alltid det arbetet som anses som viktigast för våra
verksamhetsledningar men jag är helt
övertygad om att det borde vara det
viktigaste uppdraget. Vi som distriktssköterskor har specialistkompetens
när det gäller förebyggande folkhälsoarbete och det är ett rent slöseri att vår
kompetens inte tas tillvara. Alldeles för
många verksamhetschefer ser inte skillnad på en sjuksköterska och en specialistutbildad distriktssköterska. Det är
nog vi själva som måste bli mer synliga
och kanske lite mer ”besvärliga”, vara
tydliga med vad vi har för kompetens
och kräva att den tillvaratas.
Så här i slutet av året måste jag också
påminna – ni glömmer väl inte bort
att nominera någon kollega till Årets
distriktssköterska? Det är även dags att
söka något av våra stipendier. Vi brukar
oftast få in ganska få nomineringar och
ansökningar så var inte rädda för att
skicka in ert bidrag.
Avslutningsvis vill jag önska er alla en
GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!
I förra årets sista nummer bad jag att
ni skulle skicka ett mail till mig från
den mailadress ni läser och även skriva
vilken lokal förening ni tillhör. Tyvärr
var det bara några enstaka som hörsammade detta så jag gör ett nytt försök i
år. Det är så mycket enklare att snabbt
få ut information och förfrågningar
via mail – dessutom är det både billigare och snabbare än med brev. Jag
hoppas jag får en överfull mailbox den
här gången!
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
kristina.hesslund@distriktsskoterska.se
KONGRESS
DSF-kongress i Uppsala
Den 7:e och 8:e oktober i år hölls kongress i Uppsala med temat
Distriktssköterskans vardag och framtid. Många distriktssköterskor från
olika delar av landet kom för att lyssna på många intressanta föredrag.
D
agen den 7 oktober startade med att Kristina Hesslund, ordförande för Distriktssköterseföreningen i
Sverige, hälsade alla välkomna.
Därefter inledde Peter Egardt, landshövding i Uppsala
län, föreläsningarna med att berätta om Uppsala, en tätort i
Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för
Uppsala län. Uppsala är Sveriges fjärde största stad med över
200 000 invånare. Sedan 1164 är Uppsala kyrkligt centrum i
Sverige med dess ärkebiskopsäte inom Svenska kyrkan. Uppsala Universitet, grundat 1477, är det äldsta sätet för högre
utbildning i Skandinavien. Staden hyser 2 universitet, Uppsala universitet samt SLU – Sveriges lantbruksuniversitet,
vars styrke- och profilområden berör livsviktiga frågor som
djurs och människors hälsa, klimat, ekosystemförändringar
m.m. I Uppsala finns också ett college samt en katolsk högskola som ger teknolog- och sociologiutbildning. Uppsala
har Sveriges näst största marina reservat.
Uppsala är Nordens ledande medicinska centrum. Här
finns landets enda farmaceutiska och veterinärmedicinska
fakulteter, flera internationellt verksamma läkemedelsföretag,
Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Inte minst finns här en bred medicinsk kompetens samlad
i bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala biomedicinska centrum, BMC.
Uppsala erbjuder en dynamisk miljö för företag inom
medicin och medicinsk teknik. Vid de redan etablerade företagen, som oftast är mycket forskningsintensiva, arbetar idag
cirka 4300 personer. Uppsala kommun är en samarbetspartner i Stockholm-Uppsala life science-regionen. Mer finns
att läsa på www.suls.se.
Där finns en rapport, "Stockholm-Uppsala: A worldclass centre of life science excellence", som beskriver det
som pågår inom life science i regionen. Rapporten beskriver
den omfattande forskningen, mångfalden av företag och de
särskilda förutsättningar som regionen erbjuder för att vara
framgångsrik som forskare eller företag.
Att få en presentation av den ort där kongressen hölls
uppskattades mycket av åhörarna.
Peter Egardt och Kristina Hesslund.
Årets distriktssköterska 2013 – Helena Sherman. Foto: Irene Wikström.
H älsan i C entrum 4 • 13 3
KONGRESS
Årets distriktssköterska 2013
Helena Sherman från Stockholm blev i samband med kongressen i Uppsala utnämnd till Årets Distriktssköterska
2013. Motiveringen löd:
Helena Sherman är en förträfflig, outtröttlig mentor för distriktssköterskekåren. Helena har tagit ett särskilt ansvar för fortbildning, implementering och uppföljning av ett av distriktssköterskans viktiga förebyggande uppdrag gällande hälsosamtalen med
75-åringar i Stockholms län. Hennes arbete och vårdutvecklingsplan, kan verka som ett gott exempel på hur vi distriktssköterskor kan arbeta med hälsosamtal med 75-åringar i hela landet.
Efter Lunch föreläste Kent-Inge Perseius, specialistsjuk-
sköterska i psykiatri och medicine doktor, som disputerade
2006 med sin avhandling ”Självskadebeteende hos Unga”.
Avhandlingen utgår från berättelser av patienter och närstående.
Han har även skrivit boken Att tämja en Vulkan – Om
emotionell instabilitet och självskadebeteende. I boken finns
både strategier för vården, och konkreta råd till den som
själv har ett självskadebeteende.
Egenvårdsstöd i återhämtning vid självskadebeteende
och emotionell instabilitet
Ungdomar som skadar sig själva är en växande skara. Samtidigt rapporterar flera studier om vårdpersonalens bristande
kunskap kring just självskadebeteende och emotionell instabilitet.
Kropp och själ hänger ihop. Men det är inte lätt att förklara när känslor rasar inombords, och ibland bara kan kontrolleras med en självförvållad fysisk skada som är lättare att
se och förstå. Kent-Inge Perseius vill ge en bättre förståelse
för vad som ligger bakom den självskadandes sätt att agera.
Vårdprofessionen bör stötta till egenvård, att få patienten
att observera och acceptera sina känslor.
4
H älsan i C entrum 4 • 13 Kent-Inge berättade om egenvårdsstöd i återhämtning
vid självskadebeteende och emotionell instabilitet. Självskadebeteende hos unga är ett problem som ökar i omfattning
ett, beteendet kan smitta kompisar emellan och har i vissa
fall drag av subkultur (klädstil, musik m.m.), t.ex. ”EMO”,
där man ibland kan se inslag av ”beroende” för dem som
fastnar.
Beteendet är ofta ett sätt att försöka bemästra svåra känslor. Det behöver inte vara ett tecken på psykisk ohälsa, men
kan vara det. Då rör det sig ofta om en emotionell instabilitet – t.ex. borderline, personlighetsstörning.
Personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende gästar frekvent olika delar av hälso-och sjukvården.
De besöker primärvården fyra gånger så ofta som den s.k.
”normalbefolkningen”. Enligt en studie har omkring 15 –
30 % av patienter som går till psykiatrisk öppenvård den här
typen av problematik och 30 – 50 % av personer inom psykiatrisk slutenvård.
Personer med självskadebeteende och självmordsbenägenhet avleder inre smärta med yttre självbestraffning, flykt,
ett alternativ till suicid och dödslängtan.
Här följer några citat från intervjuade patienter:
”Jag skadar mig inte för att få uppmärksamhet utan för att
livet gör så jävla ont.”
”Jag är så jävla arg på mig själv för att jag inte klarar av att
skära mig ordentligt – än. Jag vågar inte stänga dörren.”
”Jag vill ha relationer med människor men när jag är nere
spelar det ingen roll, jag tar inte kontakt för jag är ju ändå på
väg att dö.”
De föraktar och hatar sig själv så till den grad att de tycker
de inte är värda medmänsklighet och kärlek, de tycker inte
de är värda att leva.
”Jag hatar den jag ser i spegeln så mycket att det gör riktigt
ont i mig.
”Rör mig inte. Jag tycker inte om någon och ingen får lov att
tycka om mig. Hör ni vad jag säger, men den lilla tjejen inuti
strävar fortfarande efter att bli omtyckt.”
”Jag behöver ingen för jag är ingen.”
De döljer ofta sitt lidande bakom en mask-spelar teater
som heter ”vara normal”.
”Det är bara en mask som jag har använt för att dölja alla
mina riktiga känslor. Dom gör så jävla ont. Jag ser glad ut för
att andra velat se mig glad.”
Forskning gjord utifrån att personalperspektiv pekar på att
patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende
väcker osäkerhet och vanmakt.
Suicidaliteten och självskadebeteendet skapar stress. De
anses inte sällan vara utspelande och manipulativa. Tendensen att avbryta behandlingar skapar frustration. Sammantaget leder detta till att man verkar ha svårare att vara empatisk
mot patienter med emotionell instabilitet än andra grup-
KONGRESS
per av patienter. De drabbade har ofta en stor sårbarhet och
hyperkänsligt stresscentra.
Bemötande är viktigt, människa som människa, bemöt
respektfullt. De vill bli förstådda – var lyssnande, se en människa som lider, bekräfta ”jag förstår att du lider”, var närvarande och dela lidandet. Den osäkerhet de ofta känner
kräver att man uppträder lugnt och sansat, att man är tydlig
och är förutsägbar.
mänt hälsofrämjande arbete är grunden, sånt som primärvården är bra på! Har man dessutom lärt sig MI så är det ett
alldeles utmärkt förhållningssätt.
Stresshantering – förklara hur stressfysiologi funkar. Hjälp
till att identifiera saker i livet som kan bidra till stress. Hitta
en prioriteringsordning – vad ska man ta itu med först? ”En
sak i taget” är en bra princip.
Det finns alltid tre vägar
• Problemspecifik metodik som medicinering och psykoterapi (t.ex. DBT, MBT).
• Stressminskning genom t.ex. stödsamtal, egenvårdsstöd,
utbildning i stresshantering krisplan och krisintervention, närstående – familjearbete. Tillämpad problemlösning Socialt stöd – social skills training samt boendestöd.
• Livskvalitet – relation och stimulerande aktiviteter.
som verkar ha positiva effekter på mycket av det som ”skolmedicin” har svårt att hantera, såsom långvarig smärta med
olika genes, samt olika typer av psykisk ohälsa De tjejer med
emotionell instabilitet och självskadebeteende som KentInge intervjuade lyfte fram detta som en särskilt värdefull
komponent i DBT.
Vi lever 2/3 av livet inne i våra egna huvuden. Tendensen
finns att helt drunkna i vår egen tankeström, ältandet av det
förgångna, oron, hoppet, planerna inför framtiden, värderandet, allt detta kan påverka vårt välbefinnande.
Mindfulness kan ge mer sinnesro, minskat lidande, effektivitet i vardagen, att kunna lära känna sig själv och acceptera sig själv.
Mindfulness är även ett sätt att odla förmågan att vara
medvetet närvarande i nuet, i det pågående ögonblicket.
Viktigt att ta sig lite tid i stillhet, fokusera på andningen,
sinnesintryck och kroppsupplevelser.
Upplev – utan att värdera. Stanna upp, observera, acceptera, låt gå, vart du än går, är du där…
De är människor med samma behov som alla andra –
Maslow – de vill leva av, leva med och leva för, men har svårigheter att tillgodose dessa behov själva.
Kent-Inge berättade att arbetet med livskvalitetsstrategier
kanske var den kraftfullaste typ av intervention han arbetat
med. En strategi som inriktar sig på resurser, speciella begåvningar, intressen, drömmar och önskningar kring vad man
vill med sitt liv. Sådant som skapar mening och ger tillfredställelse – något att leva för.
Att ha en sysselsättning eller ett arbete som man trivs
med är ofta centralt, men också att skaffa sig en eller flera
hobbyer. Detta är kännetecknande för socialpsykiatri allmänt sett.
Ett egenvårdsstöd har ett normaliserande och salutogent
perspektiv, människa som människa! Stressfysiologi och all-
Mindfulness – en kraftfull egenvårdsbaserad intervention
Personer med självskadebeteende gör för det mesta så gott
de kan under tuffa omständigheter. En del går eventuellt att
förstå om man tänker i termer av självförakt och självhat.
Undvika att spekulera och tolka – fråga, kommunicera, undvik
kamp – kompromissa. Vården är ingen korrektionsanstalt.
H älsan i C entrum 4 • 13 5
KONGRESS
Försök vara etiskt reflekterande – vad är det att göra gott
och inte skada i just denna situation? Personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende är ofta resursrika.
När de använder alla dessa resurser självdestruktivt
kommer det att se förskräckande ut. Kan man få in ”en liten
kil” av hopp, tilltro till sig själv och tro på framtiden så de kan
börja använda sina resurser mera konstruktivt, då kan det gå
väldigt snabbt mot förbättring och återhämtning.
Av personer som någon gång vårdats för emotionell instabilitet uppfyllde 60 % inte längre de diagnostiska kriterierna
15 år efter att de initialt fick sin diagnos. Efter ytterligare 10
år så uppfyllde enbart 8 % de diagnostiska kriterierna. Tiden
är alltså en gynnsam faktor verkar utvecklas så de skarpaste
kanterna ”slipas av”. Betänk att – vart du än går, är du där.
Kent-Inge avslutade med säga att vi ska var respektfulla,
lyssnande, och betonade vikten av att vi bekräftar och kommunicerar.
Konsten att lida mindre – gratis på www.elmqvistochperseius.se
På www.ltkalmar.se/nyckeln finns en mindfulnessövning som ljudfil.
Äldre och läkemedel
Efter denna tunga men än så viktiga föreläsning fick vi höra
om äldre och läkemedel med Christina Mörk som är specialist i allmänmedicin och geriatrik samt informationsläkare
vid Läkemedelsenheten med en halvtid på Hemvårdsenheten/Mobila Hembesöksteamet.
Bakgrundsfakta till detta ämne – livstrappan, varannan
nu nyfödd kommer och uppleva sin 100 årsdag.
Antal läkemedel per äldre över 65 år har ökat markant
från att 1988 vara 3 preparat per person till att 2006 vara
6 preparat och ännu fler hos de multisjuka på SÄBO där
över 10 preparat per person är vanligt. Positivt med läkemedel är att fler sjukdomar är botbara, livslängden blir längre.
Det negativa är att läkemedel kan orsaka sjukhusinläggning, interaktioner, biverkningar, överdoseringar hos äldre.
En annan negativ sida är att det finns få studier gjorda på
äldre och läkemedel.
Det finns en massa faktorer som påverkar nedbrytningen
av läkemedel hos äldre. Kroppsammansättningen, levern och
njurarna förändras. Andelen kroppsfett minskar pga minskad mängd vatten och muskler. Detta gör att fettlösliga läkemedel som Stesolid får längre verkan. När vi blir äldre minskar njurfunktionen, vi har bara halva funktionen vid 80 års
ålder jämfört med 40 års ålder. Detta leder till att vi får en
försämrad nedbrytning av vissa läkemedel som magsårsmediciner, vissa hjärtmediciner, antibiotika samt NSAID. Även
en försämrad cirkulation, enzymfunktion och mindre vävnad
gör att nedbrytningen försämras. Därför bör oftast doserna
minskas och dosintervallen ökas.
NSAID kan ge hjärtpåverkan hos äldre genom ökad vätskeretention vilket i sin tur leder till högre blodtryck, ödem
och förvärrad hjärtsvikt. NSAID ska inte ges till patienter
med kärlkramp efter en stroke.
6
H älsan i C entrum 4 • 13 Enligt läkemedelsverkets nya rekommendationer ska
patienter med allvariga underliggande hjärtsjukdomar som
hjärtsvikt, ischemiska hjärtsjukdomar, cirkulationsproblem eller som tidigare haft hjärtinfarkt eller stroke INTE
använda diklofenak. Patienter med riskfaktorer för hjärtkärl sjukdom såsom högt blodtryck, förhöjt kolesterol, diabetes, eller rökare ska endast använda diklofenak efter noga
övervägande. En läkare bör regelbundet ompröva patientens
behov av fortsatt behandling med denna medicin.
Den äldres hjärna får en ökad känslighet för dämpande läke-
medel som morfin, lugnande och sömnmedicin kan öka risk
för förvirring och till att den intellektuella förmågan försämras. Ett informationshäfte om bra sömn utan läkemedel
har gjorts i samarbete mellan landstingets läkemedelskommitté, Apoteket AB, representanter för pensionärs- och handikapporganisationer i Uppsala län och sömnmottagningen
på Akademiska sjukhuset. Häftet kan hämtas på apotek,
sjukhusmottagningar och vårdcentraler i Uppsala län men
finns också att läsa på nätet.
Det sker nu en ökad satsning på äldre och läkemedel.
Regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL,
satsar extra mycket på vården och omsorgen om de mest
sjuka äldre, där läkemedelsbehandling prioriteras.
I september 2012 kom en ny författning, SoS, där det förtydligas att alla över 75 år med fler än 5 läkemedel bör få en
läkemedelsgenomgång minst årligen.
Att göra bedömningar hos äldre dementa kan vara en svårighet. En viktig Norsk studie på SÄBO, Husebo et al,publ
BJM 2011, visade på att smärtbehandling gav signifikant
minskning av agitation och andra neuropsykiska symtom
men inte mer sedering. Dess slutsats var att det är viktigt
att upptäcka och skatta smärta hos personer med demens!
Hypoglykemi hos äldre kan misstolkas som oro och konfusion, vilket i vissa fall föranlett benzodiazepin-behandling
men kan även orsaka hjärtarytmi och plötslig död.
Målet med glukossänkande behandling bör ligga vid en
HbA1c-nivå på < 6,0 %.Målet kan vara lägre eller högre
individuellt och bör grunda sig på klinisk bedömning samt
den välinformerade patientens önskemål.
Målvärdet bör anpassas hos den mycket gamla patienten (HbA1C <8 % = ca 70 mmol/mol), en alltför intensiv
behandling kan medföra risker.
Det finns även icke farmakologiska behandlingar som bör
beaktas och prövas som fysiska och sociala aktiviteter, samt
god omvårdnad. Genom att lyssna, hålla handen och ge tid
kan mycket behandlas och det är aldrig försent att sluta röka!
Genom läkemedelsgenomgångar och olika analyser har
mycket förbättras i läkemedelsbehandlingen hos äldre men
mer finns att göra.
Christina Mörk
christina.grzechnik.mork@lul.se
070-611 04 61
Sekreterare Hemvårdsenheten/MHT
018-611 98 50
KONGRESS
Beteende, bemötande och professionalism
Efter att läkemedel och äldre belystes så berättade Ola
Polmé om beteende, bemötande och professionalism. Föreläsaren Ola Polmé har arbetat inom vård/omvårdnad sedan
1981 och blev sjuksköterska 1988. 1992 utbildade han sig till
armésjuksköterska och 1994 till distriktssjuksköterska med
inriktning mot äldres hälsa och folkhälsovetenskap. 1994
började han tjänstgöra som sjuksköterska på boenden med
psykogeriatrik. Parallellt med arbetet läste han omvårdnadsvetenskap och han koncentrerade sin C-uppsats kring uppfinningen ”Rullstolsvaggan” för skrikbeteenden och udda
beteenden som han utvecklat tillsammans med Pär Jidåker.
Han har också tjänstgjort som enhetschef under de sista åren
men håller nu främst på med demensvårdsutveckling. Ola
Polmé har bl.a. skrivit boken ”Hur ska vi bemöta demenssjuka?”.
Hur ska vi bemöta personer med intellektuella nedsättningar på ett smart sätt så omvårdnadskvaliteten ökar och
arbetsmiljön förbättras?
Föreläsningen byggde på beteende, bemötande och vikten
av att förhålla sig professionell.
Ola Polmé berättade om människans hjärna. Han beskrev
vad som händer när en person utvecklar udda beteenden.
De som lyssnar förstår verkligen vad det innebär att vara ett
offer för en demenssjukdom, dels som patient/boende men
också som anhörig. Hans berättelse blandades med skratt
och allvar och handfasta tips.
Sämre bemötande kan påverka både vården och personalmiljön. Ola berättade om hur viktigt det är med bemötande och beteende för att undvika att vårdandet blir besvärligt. Tänk ett steg längre.
Vårt uppträdande på jobbet och i patientsituationer
påverkar. Tänk på din arbetsmiljö, var lugn, hetsa inte upp
dig, sådant smittar. Skrik inte till varandra. Ge bemötande
ordinationer. Det är viktigt att vi ser varje vårdtagare, respekterar deras förstånd och intellekt, t.ex. tala inte barnspråk
med vårdtagaren.
Ta inte för givet att allt man pratar med patienten om
stämmer efter tiden. Hela tiden förändras saker och ting.
Kortidsminnet, repetitionsbeteendet, gör något ovanligt som
bryter beteendet.
Ola Polmé har tillsammans med Marie Hultén skrivit
BEMÖTANDELEXIKON, ett lexikon i beteende och
bemötande av demenssjuka. Mycket av det som belyses i
lexikonet handlade Ola´s föreläsning om, vi citerar förordet ur lexikonet nedan.
”Beteendestörningar kan vara svåra att lösa. Beteendet
har ofta pågått länge innan man aktivt börjar fundera på hur
man ska bemöta den enskilde. Och tyvärr är man inte alltid
överens om vad man ska göra. I Bemötandelexikon kan man
snabbt slå upp ett ord som beskriver ett beteende och få förslag på bemötande. Då handlar man fortare, vilket naturligtvis gynnar den demenssjuka personen. Dessutom förbättrar
det arbetsmiljön och samvaron med den sjuka. Och man
växer i sin yrkesroll när man ser effekten av att bemöta rätt.
Vissa dagar arbetar många vikarier. De har ofta varken
utbildning eller erfarenhet av demensvård. Då ökar behovet
av ett lexikon som snabbt kan ge vägledning.
Lexikonets lösningar på beteendeproblem är tekniker,
bemötande och handlingssätt som flera personerhar prövat
och lyckats med.
Förslagen till lösningar bygger på att personalen har en
relation med den sjuka och att man uppvisar vederbörlig
respekt gentemot den sjuka.
Som det även står i de Nationella riktlinjerna för vård och
omsorg vid demenssjukdom 2010 handlar det om att kunna
förstå meningen med ett störande beteende och ha förmågan att gå in i den demenssjukes värld.
Som anställd och närstående kan man göra mycket för
att ett beteende inte ska uppstå. Validering, reminiscens,
aktivering och en miljö som är både trygg och skön kan
göra att många negativa beteenden inte uppstår eller stävjas i sin linda. En person som känner sig betydelsefull och
H älsan i C entrum 4 • 13 7
KONGRESS
omtyckt brukar inte bete sig negativt. Men när ett beteende
stör omgivningen och har negativ effekt på den dementa,
kan det här lexikonet vara till hjälp att komma till rätta med
situationerna och få den demenssjuka att åter bli lugn och
nöjd utan medicin.
Alla beteenden är inte av ondo. De beteenden som normalt räknas in i BPSD (beteendemässiga och psykiskasymtom vid demenssjukdom) är de beteenden som inverkar
negativt på den enskilde (på den som har beteendet)och/
eller stör omgivningen. Det här lexikonet anger inga absoluta sanningar men hjälper dig en bra bit på väg.
Det är så lite som behövs för att stora resultat ska visa sig.
I en personcentrerad omvårdnad är det av största vikt att veta
mycket om den person man bemöter. Det är också av största
vikt att var och en bemöts på sitt sätt. Syftet är att mildra
eller få bort ett visst beteende och fokus ligger alltid på personens välbefinnande på kort eller lång sikt. De flesta beteenden kan förhindras eller stävjas genom ett bra och idérikt bemötande. Som anställda vill vi naturligtvis inte starta
konflikter med intellektuellt nedsatta personer. Men konflikter uppstår nästan uteslutande i samspel med oss. Därför
måste vi hela tiden tänka på att den sjukas miljö och samvaro med andra blir så trygg och positiv som möjligt. Den
intellektuellt nedsatta personen kan aldrig klandras för att
miljön och samvaron inte är tillräckligt bra. Kontentan av det
intellektuella handikappet är ju att inte kunna bringa reda i
omgivningen eller samspelet med andra på ett för personen
gynnsamt sätt. De anställda har med andra ord det yttersta
ansvaret för om konflikt uppstår eller inte.”
Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror,
att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad
hon gör, men först och främst förstå vad hon förstår.
Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mer.
Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan, beror det på att jag är
fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den
andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill
hjälpa och därför måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte
är att vilja härska utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.
Søren Kierkegaard
Dagen som var mycket givande avslutades med en god
middag där dagens föreläsningar diskuterades livligt.
Dagen därpå startade Carina Nilsson med en föreläsning
om E-hälsa. Carina är Distriktssköterska och Filosofie
doktor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet
Föreläsningen byggde på hennes avhandling Information
and CommunicationTechnology as a Tool for Support in Home
Care Experiences of Middle-Aged People with Serious Chronic
Illness and District Nurses.
8
H älsan i C entrum 4 • 13 ”Begreppet E-hälsa omfattar all användning av IKT inom
vård och omsorg. Exempel är elektroniska patientjournaler,
elektroniska recept och webbportaler med hälsoinformation
riktad till invånarna” (Regeringskansliet, 2012)
”E-hälsa avser hälsorelaterade IKT-verktyg och tjänster
oavsett om de används bakom kulisserna av sjukvårdspersonal eller direkt med patienter och deras anhöriga” (Europeiska kommissionen, 2012).
Frågan är – kan framtidens vård i hemmet förbättras med
stöd av E-hälsa tjänster?
Det visar sig att tjänsten gör att patienten kan bättre
behålla kontrollen över sin vardag. De känner sig mer oberoende, vilket ger meningsfullhet i livet. De kan påverka och
bestämma över sin vardag, även upptäcka möjligheter som
finns trots sjukdom och funktionshinder. Göra egna val i
livet. Bli bekräftad av andra och sedd för den man är. Den
främjar egenvård och delaktighet i vården.
Personer med svår kronisk sjukdom upplever att IKT kan
vara ett verktyg som ökar friheten, ger en minskad känsla att
vara styrd av tiden, ökar möjlighet att kommunicera oberoende av tiden och förbättrar tillgänglighet i vården.
Distriktssköterkornas attityder var att man inte kan
ersätta den mänskliga (fysiska) kontakten. Det är svårt att
känna vad patienten tycker och tänker om orden inte räcker
till, men det kan vara ett komplement. Distriktssköterskorna
upplevde det som positivt att få vara delaktiga och att kunna
påverka processen av utformningen av tekniken IKT. Til�lämpningen medför en mer direkt kontakt mellan den sjuka
personen i hemmet samt minskad stress. Många forskningsprocesser pågår.
Dagen fortsatte med ”Telefonrådgivning, kommunikation
och patientsäkerhet” med Annica Ernesäter, legitimerad
sjuksköterska 1996, DSK, teleråd, Med. mag 2006, doktorand 2007-2012, undervisar även i vårdvetenskap.
Det övergripande syftet med hennes avhandling var att
studera kommunikation och patientsäkerhetsaspekter inom
den svenska nationella sjukvårdsrådgivningen 1177.
Vanligtvis är telefonsjuksköterskan en legitimerad sjuksköterska eller distriktsköterska med avsaknad av formell
vidareutbildning i telefonrådgivning.
Telefonrådgivning innebär att prioritera kundernas hälsoproblem efter hur brådskande det är, samt kundrådgivning
och göra säkra, effektiva och lämpliga beslut, allt per telefon. En telefonsjuksköterska bedömer graden av vårdbehov,
ger råd, stöd och undervisning, hänvisar aktivt till lämplig
vårdnivå, bistår med hälso- och sjukvårdsinformation samt
samordnar vård- och omsorgsresurser.
Detta är ett krävande arbete. Sköterskan måste alltid fatta
ett beslut, bedöma vårdbehov utifrån kommunikativa strategier, hon ställs ofta inför etiska dilemman, vet inte om hon
är grindvakt eller vårdgivare? Har ett stressigt arbete och
brottas ständigt med de resursbrister som finns i sjukvården. Arbetet kan försvåras då arbetsgivare kan ge riktlinjer
som gör det svårt att ta rätt beslut.
KONGRESS
KOL
Det finns många kopplingar mellan utsatthet och ohälsa
Vem är det då som ringer? När ringer de? 2/3 av samtalen rings av kvinnor och vårdcentralerna har högst tryck på
måndagarna, 1177 på lördagarna. Största kontaktorsaken är
infektionssjukdomar.
Telefonsjuksköterskorna arbetar med datoriserat
beslutstöd, callcenter, detta är en ny arbetsplats för sjuksköterskor – omvårdnad via telefon. Telefonsjuksköterskorna vid
1177 är internt utbildade i ”samtalsprocess”. En specialistutbildning saknas trots komplexitet i arbetsuppgifter.
De största problemen som telefonsjuksökterskan upplever är:
• Resursbristen inom sjukvården.
• Bedömningar som ska göras på andras utsagor, måste alltid
ta ställning.
• Man ser inte patienten.
• Ska få den uppringande att förstå att man inte behöver
uppsöka VC/Sjukhus vid vissa tillstånd.
• Arbetet är ofta stressigt.
• De ska uppfatta även det som inte blir sagt.
• Ta beslut då patienter över- resp. underdriver.
• Måste ställa rätta frågor och inte minst språkproblem.
Fallgropar vid telefonrådgivning finns, bl.a:
• Upprepade samtal från samma uppringare.
•Om man gör bedömningar utifrån tidigare kollegors
bedömningar bedömning.
• Uttalad oro från uppringare, samtal av tredje part kan göra
så att ett felaktigt beslut tas.
• Manliga patienter är mindre benägna att ringa, tas på allvar!
• Att inte ta reda på VARFÖR de ringer är också en riskfaktor.
Annica Ernesäter
Doktorand, fil mag, leg sjuksköterska
E-post: annica.ernesater@pubcare.uu.se
Tfn: 018-471 65 64
Nästa föreläsare var Ulla Falk och hennes föreläsning om
”Hälsa för äldre – en investering för framtiden”.
Vilka utmaningarna stå vi inför? (utveckling 2010 –2050)
Befolkningen blir allt äldre. Personer med svår ohälsa i
befolkningen ökar. Kostnaderna för hälso- och sjukvård
samt äldreomsorg stiger. Behovet av personal inom vårdoch omsorg förväntas öka med i snitt 50 %.
Vilket stöd finns för förebyggande insatser för äldre?
År 2003 antog riksdagen en nationell folkhälsopolitik med
mål för folkhälsan. 2007skärptes politiken med elva namngivna målområden och år 2011 kom nationella riktlinjer för
goda matvanor, rökning, riskbruk, fysisk aktivitet, delaktig-
het och meningsfullhet samt social gemenskap. Detta är viktiga områden för äldres hälsa.
En nationellt strukturerad äldrehälsovård för alla över 65 år
sker genom:
• En hälsovård med hälsosamtal som bas kombinerat med
relevanta hälsokontroller.
• Att den äldre har rätt till hälsovård oavsett vilken vård/
omsorg som hon/han valt
• Att distriktssköterskan har den bästa kunskapen att leda
äldrehälsovårdsarbetet.
• För att vidta de åtgärder som krävs behövs team av olika
kunskap och kompetens.
• Att samverkan över olika huvudmannaskapsgränser och
mellan olika vårdgivare utvecklas mer.
Mer finns att läsa på www.vardforbundet.se
Skriften finns att beställa i medlemsbutiken.
Ulla kan nås på adress, ulla.falk@vardforbundet.se2013
Barn som far illa var nästa ämne för föreläsningen och det
var Steven Lucas som berättade utifrån ”Barn som far illa
– långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan”. Barn
far illa och är ett folhälsoproblem enligt Lucas.
Steven Lucas som är till grunden barnhälsovårdsöverläkare, Med. dr. vid Akademiska barnsjukhuset Uppsala, berättade att barn far illa när de utsätts för fysiskt våld, sexuella övergrepp, psykiskt våld, upplever eller bevittnar våld
i hemmet. Även när de blir utsatta för omsorgssvikt men
också genom förfalskning av symtom (tidigare Münchhausen syndrom by Proxy).
Både familjen, föräldrarna och barnet kan utgöra riskfaktorer. Arbetslöshet, svagt nätverk, ”kultur” som tillåter misshandel, psykisk sjukdom, missbruk, stress samt kronisk sjukdom, beteendeproblem, funktionsnedsättning hos barnet är
några exempel
Att barn far illa kan vara en oförmåga och/eller okunskap,
föräldrars egna upplevelse av utsatthet, men även bristande
stöd och ”samhällsvikt”! Det finns många kopplingar mellan
utsatthet och ohälsa
Vad är då konsekvenserna för offren?
Akut ses smärta och skador, akuta krisreaktioner och i de
värsta fall död. Utdraget ses post-traumatiskt stressyndrom
(PTSD) skolproblem, beteendeproblem dålig självkänsla,
nedstämdhet och psykosomatiska symtom.
Långsiktigt ses psykisk sjukdom, depression, ångest, personlighetsstörning, självskadande beteende, missbruk, ätstörningar, skärande, självmord, relationsproblem, våld, psykisk
misshandel, ensamhet, sexuella störningar/hämningar, sexmissbruk och prostitution.
H älsan i C entrum 4 • 13 9
KONGRESS
Utställarna var flitigt besökta under kongressen.
Fysiska symtom och sjukdomar är kroniska smärtor, fibromyalgi, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Risk finns
att mönstret upprepas i nästa generation p.g.a. avsaknad av
normala gränser och störd utveckling av självbild.
Barns utsatthet leder också till konsekvenser för samhället som ökad brottslighet, kriminalvård, sjukvårdskostnader
men även förlorad arbetskraft och minskad produktivitet,
allt till en kostnad av > 30 miljarder kr/år.
Resilience = faktorer som ökar förmågan att hantera trauma
som:
• Förmåga att hantera stress effektivt och på ett sunt sätt.
• God förmåga att lösa problem.
• Att söka hjälp.
• En tro att det är något man kan göra för att hantera sina
känslor och ”cope”.
• Socialt stöd.
• Nära kontakt med andra, till exempel familj eller vänner.
• Att berätta om traumat för sina nära och kära.
•Andlighet/tro.
• Att identifiera sig som en överlevare i motsats till ett offer.
• Att hjälpa andra.
• Hitta en positiv innebörd i traumat.
Dessa faktorer har betydelse för vem som blir sjuka.
Vårt arbete kan göra skillnad
Det är viktigt att vi utgår från barnets behov, ser till dess
integritet, ger barnet skydd och trygghet. Det är även viktigt med kontinuitet och information.
10
H älsan i C entrum 4 • 13 Farideh Jam och Mona Jonsson, redaktionskommittén.
Låt barnet bli sett! Ta hänsyn till, och efterhör barnets
eget perspektiv, allt för att maximera nyttan och minimera
riskerna för barnet.
Viktigt är också att vi identifierar de utsatta, vågar se,
vågar agera samt att vi identifierar riskmiljöer.
Dessutom är det viktigt att det finns strategier för hur och
när vi ska agera. Struktur i organisationen ger tydlighet, en
handlingsplan och rutiner ska finnas för anmälan, besluta
vem som anmäler.
Kommunikation är viktigt. Träffa socialtjänsten, regelbundet! Skapa bra kontaktvägar. Rådgör med socialtjänsten vid misstanke. Att diskutera påhittade men trovärdiga
fall kan ge styrka.
Staffan Jansson, barnläkare och kollega till Steven, har
2011, tillsammans med Carolina Jensbro och Bodil Långberg, gjort en nationell kartläggning om kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige.
Dagmar Lagerberg har belyst barn som far illa – ett
dilemma för barnhälsovården.
Kontakt: steven.lucas@akademiska.se
Matthias Lidin, sjuksköterska på Livsstilsmottagningen på
Karolinska institutet, föreläste om distriktssköterskan och
socialstyrelsens nya riktlinjer gällande levnadsvanor.
Ändrad livsstil minskar diabetes och hjärtsjukdom – och
sparar pengar
Hälsosamtalet ska vara personcentrerat, ha en motiverande anda och vara vetenskapligt, kom med fakta, förklara.
Det är viktigt av vi är lyhörda och behåller lugnet i mötet.
Vi ska ej vara mästrande eller bli fanatiska.
KONGRESS
• Förändrande/ begränsa/byt ut.
• Smarta val/ge på förslag till förändring.
• Hänvisa till experter.
Myter inom fettfrågan – vanligt vid hälsosamtal.
• Högt kolesterol är inte farligt att ha.
• Lättmargarin är giftigt, ”cancer i en ask”.
• Lightprodukter är farliga (läsk toxisk).
• Nyttigare med ”äkta vara ”.
• LCHF är inget farligt för hälsan.
• Blå mjölk sämre än röd p.g.a. vitaminer.
• Barn behöver bara mättat fett.
Mattias föreläsning var fokuserad på rörelse och vanor/
ovanor utifrån riktlinjer, Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
för sjukdomsförebyggande metoder 2011 tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor – stöd för styrning och ledning.
Dagen avslutades med Karisma-kicken med Camilla Levay
och Cecilia Lindberg, Arbetskraft, som talade om kroppens
förmåga vid kommunikation.
Det största kommunikationsverktygen vi har är kroppsspråket, hela 55 %. På andra plats kommer rösten och på
tredje plats kommer innehållet, orden vi använder. Kroppsspråket omfattas av vårt ansikte, mimiken, vår kroppshållning, våra rörelser och våra gester. Enligt retoriken är ansiktet
den mest vältaliga delen av kroppen, särskilt ögonen, ”ögonen
är själens spegel”. När vi träffar någon för första gången är
vi extra vaksamma över det som händer i hans eller hennes
ansikte. Hur är den här personen? Ärlig, intensiv, blyg, nonchalant, intresserad, lyssnande, nyfiken, arg, ledsen – ja mycket
kan sägas mellan raderna om vi är observanta.
Ansiktsuttryck är emotionellt smittsamt. Tänk på det när
du möter en person nästa gång.
Redaktionskommittén
Årets Distriktssköterska 2014!
Du kan enskilt eller ni kan i grupp nominera en kollega till Årets Distriktssköterska.
Skicka en kort motivering om varför just denna kollega nomineras.
Ange kollegans namn och arbetsplats. Vi vill också veta vem/vilka som nominerar.
Följande kriterier måste vara uppfyllda:
• Är yrkesverksam som distriktssköterska
• Bidrar till att utveckla yrkesfunktionen
• Sprider distriktssköterskans budskap och kompetens inom och utanför sitt verksamhetsområde
• Är medlem i Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Förslag skickas till ordf. Kristina Hesslund via post eller e-post.
Beslut fattas av Distriktssköterskeföreningens styrelse. Styrelsen förbehåller sig rätten att avstå från
att fatta beslut om det inkommer färre än tio nomineringar. Styrelsens beslut om Årets Distriktssköterska kan inte överklagas. Årets Distriktssköterska utnämns i april 2014 och presenteras i Hälsan i
centrum nummer 3 2014.
Nomineringen ska vara ordförande tillhanda senast 28 februari 2014.
Kristina Hesslund, Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg• kristina.hesslund@distriktsskoterska.se
H älsan i C entrum 4 • 13 11
ALZHEIMER
Sköldkörtelhormon minskar i hjärnan
vid alzheimer
Människor med begynnande alzheimer har en signifikant lägre nivå av
sköldkörtelhormon i hjärnan. Upptäckten öppnar för att begynnande
demenssjukdomar skulle kunna behandlas med sköldkörtelhormonet
tyroxin. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
A
lzheimerforskningen fokuserar
idag mycket på att identifiera
nya möjligheter för att tidigt
upptäcka och behandla demenssjukdomar. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,
visar att hjärnans sköldkörtelhormoner minskar hos personer som drabbas
av Alzheimers sjukdom.
I sköldkörteln produceras huvudsakligen hormonet tyroxin (T4), som
i kroppens vävnader omvandlas till
det mer aktiva hormonet T3. Hormonerna är avgörande för ämnesomsättningen och leder till ökad fettförbränning. Medicine doktor Per Johansson
visar i sin avhandling att tyroxin minskar i hjärnan hos patienter med tidig
alzheimer.
Skillnaden kan mätas i personens
ryggvätska, men syns inte i de blodprov som idag är standard.
– Det innebär att patienter med
glömska, trötthet, apati, nedstämdhet eller andra symtom som överlappar mellan demenssjukdom och underfunktion i sköldkörteln, riskerar att
förbises om man enbart mäter blodvärden. Vi tror att halterna i ryggvätskan
avspeglar förhållandena i hjärnan
bättre, och att en del av dessa patienter
skulle kunna erbjudas hormonbehandling, säger Per Johansson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
12
H älsan i C entrum 4 • 13 Forskarna kan bara spekulera om vad
som ligger bakom minskningen av
sköldkörtelhormon i hjärnan vid alzheimer.
– Eftersom skillnaden bara syns
i ryggvätskan är en teori att hormonet kan ha en annan transportväg över
blod-hjärnbarriären hos den som är
sjuk, säger Per Johansson.
I teorins förlängning har det enzym
som styr ombildandet från det ena
sköldkörtelhormonet till det mer aktiva
blivit överaktivt hos Alzheimerpatienterna.
I studien ingår 60 personer med
misstänkt demenssjukdom såsom
begynnande alzheimer, vars mätresul-
tat jämförts med 20 friska kontrollpersoner. Samtliga forskningspersoner
har valts med stor omsorg, för att andra
sjukdomar inte ska påverka resultaten.
Avhandlingen Endocrine and diagnostic aspects of cognitive impairment
with special reference to Alzheimer’s
disease försvarades vid en disputation
den 17 maj.
Kontakt:
Per Johansson,
leg. läkare och medicine doktor vid
institutionen för medicin, Sahlgrenska
akademin vid Göteborgs universitet
Mail: pmj@gu.se Tele:0768-93 02 06
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra
stora folksjukdomar, mer än 100 000
personer är drabbade i Sverige.
Det är sjukliga förändringar i hjärnans
nervceller som orsakar sjukdomen,
som framförallt drabbar minnet.
Alzheimers leder inte bara till stort
lidande för patienter och för anhöriga,
utan också till enorma kostnader för
samhället.
HJÄRTA/KÄRL
Ny befolkningsstudie upptäcker hjärtrisk
Nu presenteras de första resultaten av Sveriges största befolkningsstudie
någonsin inom hjärt- och lungområdet. Drygt 1100 personer har deltagit i
studien, som finansieras av Hjärt-Lungfonden. Resultaten visar en överviktig
befolkning med höga blodfetter, högt blodtryck och andra riskfaktorer. Syftet
med studien är att bättre förstå och kunna förutsäga hjärt- och lungsjukdom.
S
tudien, som kallas SCAPIS
(Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study), kommer att skapa
en unik biobank för framtida forskning. Den inleddes i Göteborg förra
året, där 1100 personer gjorde omfattande hälsoundersökningar med bland
annat skiktröntgen, ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester och tester
av blodsocker- och kolesterolnivåerna.
Mer än var femte deltagare, 22 procent, visade sig ha fetma med ett kroppsmasseindex, BMI, över 30. Fler än två
tredjedelar av deltagarna, 68 procent,
var överviktiga med ett BMI över 25.
Många av deltagarna hade också höga
blodfetter och högt blodtryck. Hos
omkring 200 personer gjordes upptäckter som kan tyda på hjärtproblem av
olika slag. Fyra deltagare visade sig ha
allvarliga sjukdomar som krävde operation.
– Det är oroväckande att så många
är överviktiga och på andra sätt är i
riskzonen för att bli hjärtsjuka. Statistiskt sett kommer nästan varannan svensk att drabbas av sjukdomar
i hjärta, kärl eller lungor, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för
Hjärt-Lungfonden.
Under de kommande åren kommer
SCAPIS-studien att fortsätta på flera
svenska universitetssjukhus. Totalt
kommer 30 000 svenskar i åldern 50–64
år att undersökas, vilket gör detta till
den största befolkningsstudien någonsin av hjärt- och lungsjukdomar i Sverige.
– Det här blir världens största informationsbank. När den är uppbyggd
ger den unika möjligheter till fortsatt
forskning, säger Göran Bergström,
professor och ansvarig för studien vid
Sahlgrenska universitetssjukhuset.
SCAPIS drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med universitetssjukhusen. Det är Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet
som har genomfört den första studien.
Till hösten kommer studien att utökas
till ytterligare ett universitetssjukhus i
Sverige.
För mer information, kontakta gärna:
Eva Holmestig,
pressekreterare Hjärt-Lungfonden,
telefon 08-566 24 242,
eva.holmestig@hjart-lungfonden.se
Fakta om studien
– Pilotstudien SCAPIS startade i Göteborg den 15 februari 2012 och avslutades strax innan jul 2012.
–Drygt 1100 göteborgare i åldern 50–64 år bjöds in att delta.
–De personer som medverkar i studien får hjärta, kärl och lungor undersökta.
De genomgår skiktröntgen, ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester och
tester av blodsocker- och kolesterolnivåerna.
–Den data-, bild- och biobank som kommer att byggas blir en nationell resurs
för svenska forskare under tiotals år framöver.
–Hjärt-Lungfonden driver den vetenskapliga studien i samarbete med universitetssjukhusen över hela Sverige.
–Till hösten 2013 kommer studien att fortsätta i Göteborg samt vid ytterligare
ett universitetssjukhus i Sverige.
H älsan i C entrum 4 • 13 13
LÄKEMEDEL
Aspirin triggar kroppseget ämne som skyddar
mot kognitionsstörningar efter kirurgi
Resolvin är ett ämne som produceras naturligt i
kroppen av omega 3-fettsyror – en process som
kan triggas av vanlig aspirin. I en ny studie beskriver
forskare från Karolinska Institutet hur resolvin kan
skydda mot den nedsättning av kognitiv förmåga
som ofta drabbar opererade eller allvarligt sjuka
patienter. Studien, som publiceras i FASEB Journal,
ger ny kunskap om hur kirurgiska ingrepp i andra
delar av kroppen påverkar hjärnan och neurologiska
funktioner, vilket bidrar till kognitiv nedsättning.
O
perationer eller allvarlig sjukdom leder ofta till en
nedsättning av kognitiv förmåga hos patienten,
särskilt hos äldre. Det kan visa sig i form av förvirring och långvariga störningar i bland annat minnesfunktioner, inlärning och koncentrationsförmåga. Mekanismerna
för hur anestesi och/eller kirurgi kan orsaka nedsatt kognitiv
förmåga är inte klarlagda, men forskarna bakom den aktuella studien har tidigare demonstrerat att inflammation, och
inflammatoriska proteiner som cytokiner, spelar en viktig
roll i att orsaka hjärninflammation och kognitiv nedsättning
efter kirurgiska ingrepp.
I dag finns ingen effektiv behandling, men resultaten i
den nya studien pekar på att det är möjligt att förebygga och
behandla kirurgi-inducerad kognitiv nedsättning genom att
utnyttja kroppens eget system för att dämpa den inflammation som orsakar nedsättningen. I denna pre-kliniska studie
visade det sig att en engångsdos av aspirin-triggered resolvin D1 (AT-RvD1) före operation gjorde att kognitiva förmågor bevarades bättre. Behandlingen hade även effekt om
den gavs 24 timmar efter operationen. Forskarna beskriver
även hur kirurgiska ingrepp har en allmän påverkan på hjärnans funktion och bidrar till mekanismerna bakom neuroinflammation och minnesstörningar.
– Vi visar i studien att AT-RvD1 har betydelse för att
minska minnesstörningar efter operation. Det var oväntat
att AT-RvD1 har så tydliga effekter i centrala nervsystemet
även när vi tillför det i den perifera cirkulationen i väldigt
låga doser, säger forskaren Niccolò Terrando vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet,
som lett studien.
– Aspirin fungerar anti-inflammatoriskt genom att sänka
nivåerna av prostaglandiner och tromboxaner. Men aspirin
kan tillsammans med omega 3-fettsyror också öka kroppens
produktion av olika lipidmediatorer, bland annat gruppen
14
H älsan i C entrum 4 • 13 resolviner där AT-RvD1 ingår, som häver inflammationen.
Den här gruppen av ämnen är inte enbart anti-inflammatoriska utan bidrar också till läkning och återuppbyggnad
av vävnad, vilket har betydelse för patienternas återhämtning. Vi hoppas att dessa kunskaper och fynd kan överföras till vården av opererade patienter för att förebygga nedsättningar i den kognitiva förmågan, säger professor Lars I
Eriksson, ledare för forskningsgruppen bakom studien vid
institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska
Institutet och forskningschef samt överläkare vid anestesi-,
operations- och intensivvårdskliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Studien har finansierats med anslag från bland andra Veten-
skapsrådet Medicin, Torsten Söderbergs stiftelse och European Society of Anaesthesiology.
Publikation:"Aspirin-triggered resolvin D1 prevents surgery-induced cognitive decline." Niccolò Terrando, Marta
Gómez-Galán, Ting Yang, Mattias Carlström, Daniel Gustavsson, Ralph Harding, Maria Lindskog, and Lars I Eriksson. The FASEB Journal, online 24 May 2013, doi:10.1096/
fj.13-230276, Vol. 27 September 2013.
För frågor, kontakta:
Niccolò Terrando, forskarassistent
Telefon: 08-524 872 41 eller 0760-509 848
E-post: niccolo.terrando@ki.se
DSF SÖRMLAND
Distriktssköterskans dag i Sörmland
– en succé!
E
fter ett och ett halvt års planering hade vi då nått datumet som vi levt med både
dag och natt – 2 oktober 2013. Redan
innan vi öppnade portarna till Pingstkyrkan i Katrineholm som vi hyrt för
dagen visste vi att det skulle bli en
dag att minnas. Vi hade engagerat
fem intressanta föreläsare och lyckats
samla 30 utställare. Det var 118 besökare anmälda! Vad kunde gå fel? Allt
och inget.
När dagen var slut och vi kunde
andas ut och summera fanns bara ett
ord som ringde i våra öron, succé. Alla
våra farhågor kom på skam. Nöjda
utställare, besökare som var glada över
en givande dag, föreläsare som hade
mycket att förmedla och som tyckte
det var roligt att få vara med. Och så
vår fantastiska moderator, chefredaktör
Elisabet Bäck som lotsade oss genom
dagen.
Under ordförandes välkomsttal
delade vi ut vår förenings första hedermedlemskap. Vår äldsta medlem, Inger
Hökås från Hållsta, har varit med sedan
starten 1962 och till vår stora glädje
fanns hon på plats, 85 år gammal. När
hon anmälde sig meddelade hon samtidigt att hon nu tyckte det var dags att
lämna föreningen, men det tyckte inte
vi i styrelsen. Det var inte svårt att ta
beslutet att utse henne till hedersmedlem, så med blommor och diplom firades det.
Resten av dagen tog oss på en resa
genom ämnen som berör vår profession, från vaggan till graven. Landstingets divisionschef för primärvården
inledde med att prata om distriktssköterskans betydelse för primär- och
hemsjukvård, och uttryckte glädje över
att se att vi samlades inom professionen, oavsett var vi arbetar eller vem
som är vår arbetsgivare.
Anna Bohlin, sjuksköterska från Söder-
tälje sjukhus inspirerade oss och fyllde
på vår kunskapsbank om barnfetma.
Karin Josefsson, docent i vårdveten-
skap vid Mälardalens högskola, pratade
om distriktssköterskan genom tiderna
och om att arbeta med äldre och hemsjukvård.
Vi hade planerat för och engagerat en
stödgrupp för hedersvåldsutsatta att
prata om just hedersvåld- och hederskultur men ett sent återbud från dem
fick oss att ändra om i programmet. I
stället kom Sanna Mohr och Sannie
Wedberg från föreningen ALMAeuropa och pratade om maktlekar och
kränkningar. Det blev en föreläsning
som öppnade många ögon och vi fick
oss inte bara en utan en hel skål tankeställare. Karin Josefsson, som varit kvar
för att lyssna på dem har i efterhand
H älsan i C entrum 4 • 13 15
DSF S ÖRMLAND
Sanna Mohr och Sannie Wedberg från föreningen ALMAeuropa samt moderator Elisabet Bäck.
meddelat att de kommer att ta in dessa
föreläsare i distriktssköterske-utbildningen på MDH! Det välkomnar vi!
Hedersvåld lovar vi att återkomma
till vid ett kommande medlemsmöte.
Dagen avslutades med ett en och en
halvtimme långt framträdande av skådespelerskan Solveig Ternström som
talade om sitt engagemang för vården
av äldre utifrån sin egen erfarenhet som
anhörigvårdare till sin mor. Men också
om våndan att upptäcka att man helt
enkelt blivit för gammal för att tas på
allvar: 50 år ung ratade SVT hennes
idé om tv-serien Morsarvet eftersom
man hade anlitat ett par yngre killar
att göra en programserie. Hon hyrde
en nedlagd vapenfabrik i Värmland och
genomförde inspelningen på egen hand
och hur det till slut gick vet vi alla som
såg denna fantastiska tv-serie. Hon
berättade om sin korta tid som riksdagsledamot, hur hon hamnade där och
16
H älsan i C entrum 4 • 13 hennes besvikelse att ingen ville lyssna
när hon pratade om vård av äldre. Vi
bjöds också in till att tillsammans med
henne själv demonstrera utanför regeringskansliet för mer resurser till vården.
Många skratt men även mycket allvar.
Dagen blev inte som vi tänkt oss och
hoppats på - den blev mycket bättre.
Allt hårt jobb och slit betalade sig
tusenfalt. Vi lyckades få med deltagare
från många olika verksamheter där man
hittar dsk, från BVC via skolhälsovård,
till privata och landstingsdrivna vårdcentraler, hemsjukvård, palliativ vård,
undervisning och administration, dskstudenter och våra pensionärer.
Utställarna var en härlig blandning
från olika verksamheter och det var
trångt runt utställningsborden, men vi
hade avsatt god tid vid flera tillfällen
under dagen för besök hos dem vilket
uppskattades både av besökarna och
produktspecialisterna.
En tipspromenad fanns med frågor
vid alla bord och tre priser i form av
ljuslyktor från Orrefors delades ut.
Första pris vann Lena Andersson från
BVC på Lindens vc i Katrineholm,
andra pris gick till Eva Boman, Strängnäs hemsjukvård och tredje ljuslyktan
fick Lena Blomstrand från Vingåkers
hemsjukvård.
Vi vill uppmuntra andra lokala för-
eningar som funderar på att ordna en
sådan här dag. Gör det! Jobbigt, ja visst,
men väldigt, väldigt roligt! Hör gärna
av er om ni vill ha lite smarta tips.
Vi vill också skicka ett stort TACK
till Halland för inspiration!
Marine Gustavsson
Foto: Nina Rolf
DSF SÖRMLAND
Sagt under dagen i Katrineholm:
”Det visade sig att det var nomineringslistan för centerpartiet i
Stockholm jag tackat ja till. Teatraliskt svarade jag ’Ja, jag vill
dra svärdet för de gamla’.”
Solveig Ternström
”Jag känner mig fullständigt trygg med så många kompetenta
distriktssköterskor i lokalen.”
Elisabet Bäck i sitt spirituella inledningsanförande
”Distriktssköterskan besitter en bred och nyttig kompetens.”
Aina Nilsson
”Att fånga en människas livshistoria är en nödvändighet för
helheten.”
Karin Josefsson
”Tänk att du om du inte lämnat in tidrapporten i tid får välja
mellan tre boxar eller att bli kallad hora.”
Sannie Wedberg
”Jag kunde säga vad jag ville i Riksdagen för ingen lyssnade.”
Solveig Ternström igen
Höstmöte i Göteborg
O
nsdagen den 6/11 samlades
vi i Göteborgsföreningen till
höstmöte i Norges Hus. Kvällen var gråkall och lite småregnig men
utanför Norges Hus lyste träden varmt
välkomnande och man fick nästan lite
julstämning.
Norges Hus, som ligger på Skånegatan mellan Scandinavium och Ullevi,
invigdes 1958 och var fram till 2011 i
Norska sjömanskyrkans regi. I samband
med att de avvecklade sin verksamhet
tog en grupp norrmän bosatta i Göteborg över ansvaret för drift och underhåll och bildade en ekonomisk förening. Lokalerna hyrs ut till alla möjliga
olika arrangemang och som ni förstår
inte bara med norska förtecken.
Efter lite mingel och titt på olika
produktnyheter vad gäller stomi från
Coloplast, och Alvedon 665 från GSK
H älsan i C entrum 4 • 13 17
DSF GÖTEBORG
Ångest, depression och likaså smärta är en del av livet
och normalt så länge vi inte fastnar i den.
inledde vår ordförande Christina kvällen genom att berätta lite om styrelsens arbete och ordförandedagarna i
Uppsala. Kristina Hesslund, vår riksordförande, berättade om kongressen
som nyligen ägt rum i Uppsala och om
de planer och olika projekt som riksföreningen har framöver.
Siv Ljungberg från GSK berättade
lite om Alvedon 665, paracetamol med
långverkande effekt och som kan förskrivas av distriktssköterskor.
Därefter tog kvällens föreläsare Gra-
ciela Rovner, leg fysioterapeut, psykolog, sjukgymnast och smärtspecialist
som dessutom håller på att doktorera(!)
över. Hon körde igång hårt med gymnastisk övning som gjorde att vi alla
fick upp både flås och humör. Därefter höll hon en fängslande och mycket
uppskattad föreläsning om Acceptans.
ACT, som står för Acceptance and
Commitment Therapy, är en form av
kognitiv beteendeterapi och handlar
om att agera – att öppna sig för det som
inte går att förändra. Behandlingen går
ut på att patienterna ska lära sig att
kontrollera sin smärta och ”träna” för
att få ett bra och meningsfullt liv.
Behandlaren arbetar utifrån patientens värderingar och frågor som, vad
vill du, vad är viktigt för dig, vad kan
du inte göra på grund av smärta. Det
handlar om att ”normalisera” livets
smärta. Ångest, depression och likaså
smärta är en del av livet och normalt
så länge vi inte fastnar i den.
Vi fick också ett smakprov på övning
i mindfullness som är en del i behandlingen där vi fick ”kontakt med vårt
hjärta ”bildligt talat”. Graciela pratade
också om vikten av att möta människan med ”öppet sinne” vilket är nog så
viktigt även i vårt arbete som distriktssköterskor.
18
H älsan i C entrum 4 • 13 Graciela Rovner föreläste om ACT – Acceptance and Commitment Therapy.
Catharina Henriksson från Coloplast
avslutade med att informera om nyheter när det gäller stomimaterial och vi
bjöds på en resa tillbaka till 50-talet
och grundandet av Coloplast. Visste
ni förresten att det var en distriktssköterska som lade grunden till Coloplast?
Hon hette Elise Sörenssen och var
från Danmark. Då hennes syster stomiopererades i början av -50-talet såg
hon vilka svårigheter och problem som
blev följden och hur hon begränsades
på grund av lukten och den besvärliga
hanteringen av avföringen. Så hon började experimentera och av en plastpåse
och tejp skapade hon den första stomipåsen!
Tiden går fort när man har roligt
och snart var det dags att avsluta och
det gjordes med en spännande och välsmakande buffé.
Varma hälsningar från styrelsen för
DSF Göteborg genom
Lena Olsson
sekreterare
Annons
KVALI TETSREGISTER
Nationellt Primärvårdsregister (NPR)
– vårt verktyg för kvalitet och forskning
S
yftet med ett kvalitetsregister är att säkra och utveckla
vårdens kvalitet och att möjliggöra forskning. Det
finns ett stort behov av att sammanställa information från primärvården för att på ett så bra sätt som möjligt spegla primärvårdens arbete. Ett nationellt primärvårdsregister (NPR) skall möjliggöra en omedelbar pedagogisk
och systematisk återkoppling till vårdpersonalen för uppföljning och kontinuerligt förbättringsarbete. Det ska möjliggöra forskning, med automatik sammanställa rapporter på
lokal, regional och nationell nivå samt skicka information till
andra för primärvården viktiga kvalitetsregister.
Bakgrund
Efter Måns Roséns utredning 2010 ”Guldgruvan om kvalitetsregistren” tilldelade staten SKL medel för en utökad
satsning på kvalitetsregistren. Tre primärvårdsansökningar
kom in (Nationell primärvårdsdatabas/SFAM, Primärvårdens kvalitetsregister/Västra Götalandsregionen, VGR, och
Kvalitetsregister för primärvården/pvkvalitet.se). Beslutsgruppen för kvalitetsregister valde att ge medel och uppdrag
till alla de tre sökande för att samverka i projektet ”Nationell
samordning för utveckling av kvalitetsregisterarbete inom
primärvården”. Projektet är förankrat fackligt i Distriktsläkarföreningen och Distriktssköterskeföreningen samt inom
akademin genom de allmänmedicinska institutionerna.
Redan 2001 gjordes ett första försök att ur journaler sammanställa besöksdata till aggregerade data. Förutsättningen
var att inmatningen skedde strukturerat [1, 2]. Sedan dess
har landstigen/regionerna successivt byggt upp regionala
system för insamling och presentation av kvalitetsdata.
Bland allmänläkare och i våra vetenskapliga och fackliga föreningar har diskussionerna varit livliga om hur vi
ska kunna beskriva kvalitet på ett korrekt och evidensbaserat sätt utan att tappa viktiga icke mätbara faktorer i konsultationen. Att sammanställningar av mätbara data behövs
är dock majoriteten överens om.
I dag är det möjligt att automatiskt få ut data ur journalerna som beskriver t.ex. betydelsen av kontinuitet och samsjuklighet. Det är frågor som inte går att besvara med de
sjukdomsspecifika register som finns idag.
En styrgrupp med representanter från de tre primärvårdsprojekten och distriktssköterskeföreningen ska belysa följande frågor:
– Kan vi åstadkomma ett nationellt system med återkoppling från våra datajournaler, som ett led i förbättringsarbetet?
– Kan vi med automatik samla in uppgifter från olika
journalsystem och olika landsting/regioner för nationell jämförelse och möjlighet till forskning?
– Vad är tekniskt och juridiskt möjligt?
– Hur skulle ett kvalitetsregister kunna bli till klinisk
nytta i primärvården?
Utgångspunkter
Utgångspunkt för arbetet har varit att data hämtas automatiskt från datajournalerna. Det innebär att endast strukturerade data kan hämtas, vilket begränsar vilka data som kan
hämtas och samtidigt ställer krav på hur data läggs in i journalen så att de blir möjliga att hämta ut.
En annan utgångspunkt har varit att data från primärvårdsjournaler måste kunna användas för olika syften:
Arbetsgruppens medlemmar
Nationell primärvårdsdatabas
QregPV – Primärvårdens kvalitetsregister VGR
Pvkvalitet.se
Malin André, ordförande
Spec. i allmänmedicin, docent
Medlem i SFAM:s forskningsråd
Enheten för Folkhälsa – Forskning och
Utveckling, Landstinget i Uppsala län
Fredrik Bååthe
Senior projektledare, doktorand
Regionskansliet, Registercentrum VGR
Inst. för vårdvet. och hälsa,
Sahlgrenska Akademin, Göteborg
Jörgen Månsson
Spec. i allmänmedicin, professor
Chefsläkare Capio
Avd. för allmänmedicin, Sahlgrenska
Akademin, Göteborg
Claes Hegen
Spec. i allmänmedicin
Medlem i SFAM-Q
Registerhållare, Registercentrum VGR,
Göteborg
Eva Arvidsson
Spec. i allmänmedicin, med.dr.
Medlem i SFAM-Q
Futurum, Landstinget i Jönköpings län
Hälsoval, Landstinget i Kalmar län
Institutionen för medicin och hälsa,
Linköping
Leena Granström
Distriktssköterska, projektledare
Norrbottens läns landsting, Piteå
20
H älsan i C entrum 4 • 13 Andy Maun
ST-läkare allmänmedicin, doktorand
Medlem i SFAM-Q
Avd. för samhällsmedicin och folkhälsa,
Sahlgrenska Akademin, Göteborg
KVALITETSREGISTER
– Som vårdpersonal behöver vi säkra att det vi gör håller
den kvalitet vi önskar.
– Vi behöver också kunna identifiera enskilda högriskpatienter liksom de patienter som inte fått den vård/återbesök de borde ha fått.
– Ledningsfunktioner och beställarenheter behöver data
för att kunna följa och stödja verksamheten.
– Forskningen behöver tillgång till data eftersom de stora
folksjukdomarna liksom de vanliga krämporna hanteras här.
– Sjukdomsspecifika register har behov av data från primärvården för sina patientgrupper.
– Olika samhällsfunktioner har behov av svar på specifika frågor om primärvårdens verksamhet.
Tekniska och juridiska förutsättningar
Användning av journaldata styrs av patientjournallagen. Det
innebär att data får användas för kvalitetssäkring av verksamheten av dem som är ansvariga för vården. Varje vårdgivare äger sina egna data (alltså Capio för sig, Proxima för sig
och ett landsting för sig). För att få tillgång till flera vårdgivares data, vilket behövs för att få data från hela landstinget/
regionen/ nationellt, krävs personuppgiftsbiträdesavtal med
respektive vårdgivare.
Kvalitetsregister styrs av personuppgiftslagen och patientdatalagen. Kvalitetsregister får inte användas som beslutstöd
för enskilda patienters vård. En förutsättning för att data
lämnas till ett kvalitetsregister är att patienten informeras och inte motsätter sig det. Syftet med kvalitetsregistret
måste vara begripligt för patienten. Därför kan inte alla primärvårdens strukturerade uppgifter föras över till ett kvalitetsregister. Ett urval av diagnoser eller situationer (t.ex.
patienter > 75 år med > 5 läkemedel) måste därför specificeras.
Forskningsstudier måste inhämta etiskt godkännande.
Styrgruppens förslag till struktur
Under 2012 har styrgruppen fört diskussioner i olika sammanhang och förslaget till lösning har förändrats under hand.
Ett urval av diagnoser har identifierats som syftar till att
täcka en väsentlig del av en allmänmedicinares vardag. Olika
variabler som beskriver dessa diagnoser har tagits fram.
Ett arbete att ta fram evidensbaserade indikatorer för de
diagnoser som identifierats har påbörjats. De byggs upp i
enlighet med de indikatorer som tagits fram av SFAM:s
kvalitets- och patientsäkerhetsråd (SFAM-Q) och används
i pvkvalitet.se [4]. Framtagna förslag har lämnats för synpunkter till de allmänmedicinska universitetsenheterna och
kollegor med forskarerfarenhet inom de olika diagnosområdena samt till SFAM-Q.
För att säkra en pedagogisk användarvänlig återkoppling
föreslår vi en nationellt utvecklad modell som kan modifieras efter regionala behov. För att återkoppling ska leda till
förbättring av verksamheten krävs stöd i form av återkommande kollegiala diskussioner [5]. Inom projektets ram planeras att framöver utveckla och värdera en modell för detta.
Ansvarig för personuppgifterna i registret är det landsting som är centralt personuppgiftsansvarig myndighet. Idag
är det de olika registercentra vid respektive region/landsting
som har den rollen. Vårt förslag är att primärvårdens kvalitetsregister förvaltas av en oberoende stiftelse/institut med
säkrat professionellt och nationellt inflytande, som samtidigt
ansvarar för att utveckla återkopplingsmodulen.
Pilotprojekt
Under 2013 genomförs ett pilotprojekt i småskalig omfattning med ett begränsat antal diagnoser att genomföras på två
enheter (en privat och en offentlig) vardera i de tre största
regionerna: Västra Götaland, Stockholm och Skåne.
H älsan i C entrum 4 • 13 21
KVALI TETSREGISTER
Figur 1. Diagnostiska koder (ICD10) för sjukdomsgrupperna diabetes,
depression, artros och tonsillit.
Figur 5. Diabetes: Skillnad i blodtryckskontroll på diabetespatienterna
mellan vårdcentralerna är ett underlag för benchmarking
Syftet med projektet är att undersöka och utveckla de
tekniska möjligheterna att hämta ut och sammanföra data
från olika regioner och journalsystem, att identifiera var och
i vilken form vi kan få extrahera medicinska utdata, att de
legala förutsättningarna för uttag är korrekta och att validera uthämtningen och datakvaliteten.
I pilotprojektet utgår vi ifrån patientbesök under 2012
med diagnoserna diabetes, tonsillit, artros och depression med indikatorer och variabler för dessa sjukdomstillstånd. Data samlas i Registercentrum Västra Götaland och
lagras separat för varje vårdgivare. Fram till september 2013
kommer datauttag ha skett från två vårdcentraler i Västra
Götaland-regionen, två vårdcentraler i Skåne med journalsystem PMO samt från Stockholmsregionen. En valideringsjournal är framtagen. Grundläggande validering har
gjorts och analys pågår. Utvärdering av resultatet från pilotprojektet förväntas vara klart i slutet 2013.
utsedda från de allmänmedicinska universitetsenheterna
samt institutionerna för omvårdnad.
– Utvärdering av pilotprojektet.
– Påbörja framtagande av modell för återföring.
– Påbörja diskussion med andra kvalitetsregister som behöver data från primärvården.
– Utvidgning av styrgruppen med representation från fler
regioner och fler yrkesgrupper.
– Utföra en RIV-specifikation för att bestämma termer och
begrepp och klassificera enligt nationellt fackspråk.
– Detaljbeskriva den nationella plattformen.
Preliminära resultat från VGR
Två vårdcentraler från Västra Götalandsregionen med olika
socioekonomiska förhållanden (en liten enhet från landsbygdsområde och äldre population och en enhet från storstadsområde med yngre befolkning och låg socioekonomi)
och olika datajournalsystem ingår i piloten.
Validitetstestning att vi fångat alla patienter med utvalda
diagnoser utfördes genom att jämföra med regionens vårddatabas. Det framkom en nästan hundraprocentig överensstämmelse mellan uttagen (-4 till +3 patienter på de olika
diagnosgrupperna). Överensstämmelse diagnoskod/diagnosnamn och orimliga diagnoser testades genom att lista
de i varje grupp underliggande koderna samt de närmaste
kodgrupperna. Ett diagnospanorama för patienter med de
fyra utvalda diagnosgrupperna visas i figur 1 och exempel på
intressant återkoppling från piloten visas i figur 5.
Pågående aktiviteter under hösten
– Fortsatt diskussion/förankring med primärvårdens medarbetare.
– Fortsatt arbete att fastlägga diagnoser, variabler och indikatorer för registret med hjälp av ett vetenskapligt råd,
22
H älsan i C entrum 4 • 13 Projektets framtid
Det fortsatta arbetet innebär stora utmaningar att jämka
ihop de olika regionernas egna behov med önskemål om
nationell enhetlighet. En ständigt pågående diskussion inom
professionen är nödvändig för att ett nationellt primärvårdsregister ska kunna utvecklas till ett instrument för förbättringsarbete, för att skapa en bättre patientvård och för att ge
möjlighet till prioritering av de mest sjuka patienterna, men
samtidigt fylla en uppgift att med automatik kunna lämna
rapporter till vårdgivare och landsting/regioner.
Om inte vi inom professionen tar fram lämpliga sjukdomsgrupper och variabler att studera och följa upp så
kommer någon annan att göra det, för det finns många
intressenter som vill ha data från primärvården.
Referenser
Referenslista, tabell och fullständigt bildmaterial finns på redaktionen.
Jörgen Månsson
jorgen.mansson@capio.se
LÄKEMEDEL
Säker läkemedelsanvändning i primärvård
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) medverkar sedan våren 2013 i ett tvärprofessionellt
pilotprojekt som riktar sig till verksamhetscheferna
på landets vårdcentraler. Målet är att minska förekomsten av läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade problem.
P
rojektet genomförs i samverkan med fem yrkesorganisationer: Svensk Förening för Allmänmedicin,
Distriktssköterskeföreningen i Sverige, Svensk Geriatrisk Förening, Riksföreningen för Medicinskt Ansvariga
Sjuksköterskor, Svensk Förening för Klinisk Farmakologi
och Apotekarsocieteten. Yrkesföreningarna äger projektet
men har administrativt och ekonomiskt stöd av Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) och Patientförsäkringen
LÖF.
Antalet äldre ökar i Sverige liksom i de flesta västländer.
En ökad andel äldre innebär fler personer med många sjukdomar och många läkemedel. Primärvården är central när
det gäller äldres läkemedelsbehandling. Om inte behandlingen initieras här så förlängs den ofta här och därmed
ligger ansvaret i primärvården. För att detta ska fungera
krävs goda rutiner och samarbetet måste fungera mellan
patientens olika vårdgivare. Bristande kommunikation är
en viktig anledning till att läkemedelsfel ofta uppstår i vårdens övergångar.
Metoden går ut på att verksamheten själv granskar sina
arbetssätt och rutiner utifrån ett självvärderingsinstrument
som yrkesföreningarna tagit fram. Rapporten granskas sedan
av ett externt tvärprofessionellt team som hjälper till att diskuterar fram förbättringsåtgärder.
Självvärderingsinstrumentet preciseras utifrån sju frågeområden:
• Samverkan med patienter och närstående.
• Samverkan i vårdkedja inkl. den kommunala hälso- och
sjukvården och apoteken.
• Fullständig och korrekt information om patientens aktuella läkemedelsintag.
• Att de läkemedel patienten intar inte interagerar på ett
skadligt sätt.
• Att patientens läkemedelsintag anpassas till hur patientens metabolism och/eller elimination utvecklas över tid.
• Att patientens läkemedelsintag är välmotiverad i förhållande till patientens aktuella sjukdomsbild och över tid.
• Att läkemedlens miljöpåverkan minimeras.
Under våren 2014 kommer ett pilotprojekt inledas på tio
vårdcentraler, varav fem är kontrollgrupp. Om pilotprojektet utfaller väl kommer metoden att erbjudas i större skala
från 2015.
Foto: Alexander Raths - Fotolia.com
Den vetenskapliga utvärderingen görs av Lunds Universitet, Centrum för primärvårdsforskning. Syftet med den
vetenskapliga utvärderingen är att undersöka om interventionen ökar patientsäkerheten, dvs. bidrar till att minska
risken för läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade problem.
Det största värdet i projektet är vårdcentralens egen
genomgång av verksamheten. Revisorerna hjälper till att
identifiera möjligheter att förbättra patientsäkerheten. Det
insamlade materialet kan användas av yrkesorganisationerna
för att ta fram nya PM.
Kristina Hesslund har representerat DSF i projektets styrgrupp och Lisbeth Andersson har varit med i expertgruppen som tagit fram självvärderingsfrågorna. Det kommer att
finnas minst en distriktssköterska i varje revisionsteam som
ska granska de fem vårdcentralerna som ingår i projektet.
Kristina Hesslund
Ordförande DSF
H älsan i C entrum 4 • 13 23
DEBATT
Till
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms län
Kommunförbundet Stockholms län
Äldreförvaltningen
Kommun- och landstingspolitiker i Stockholms län
2013-10-20
Angående dietistens uppdrag i kommunaliseringen
av hemsjukvården i Stockholms län
Maten är en viktig del av den medicinska behandlingen.
Att möta en dietist med dennes specialistkompetens kan
vara avgörande för tillfrisknandet. Dietistens råd och ordinationer kan förebygga ohälsa och undernäring. Personal i
hemsjukvård och i hemtjänst, liksom närstående, behöver
ständigt stöd och uppdaterad kunskap om nutrition, nutritionsbehandling samt rådgivning om tillagning och servering av måltider. De svårast sjuka äldre är de som har störst
behov av ett team där all kompetens finns tillgänglig.
Det har kommit till vår kännedom att dietisten, som profession inte planeras ingå i teamet kring de svårt sjuka äldre i
hemsjukvården, när detta planeras att gå över i kommunens
ansvar i Stockholms län. Detta kan bero på okunskap om
matens betydelse för en god hälsa och/eller bristande kännedom om dietistens kompetens. För att säkerställa att patienterna får den nutritionsbehandling de behöver är det viktigt
att dietisten, precis som sjukgymnasten och arbetsterapeuten, finns med i teamet och inte bara anlitas vid enstaka tillfällen. Under många år hade flera stadsdelar en dietist som
utbildade kommunens hemtjänstpersonal samt verkade för
samverkan med sjukvården/primärvården, vid misstanke om
undernäring eller andra för hälsan viktiga nutritionsproblem.
Detta arbetssätt organiserades till stor del med tidsbegränsade projektanställningar, vilket inte är optimalt, då en dietist bör vara en självklar del av nutritionsarbetet.
Obehandlad undernäring – ett kostsamt problem
Allt fler sjuka äldre med komplexa och specifika behov
vårdas i hemmet, vilket ställer ökande krav på en mer avancerad vård, inklusive nutritionsbehandling (1). Många äldre
har dålig aptit och äter få lagade mål (2, 3, 4). I en svensk
studie av äldre personer med hemtjänst visade det sig att 49%
var undernärda eller i riskzonen för undernäring (3). Med
undernäring följer större risk för fall, svårläkta sår, psykisk
ohälsa och sänkt immunförsvar (5). Socialstyrelsen skriver
”Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika
sjukdom och återvinna hälsa” (6) och att det behövs tillgång
till särskild kompetens i form av dietister som komplement
till sjuksköterskor och nutritionssjuksköterskor. Kostnaderna
24
H älsan i C entrum 4 • 13 för undernäringsrelaterade problem kan skattas till 22 miljarder SEK per år. Om undernäringen förebyggs och behandlas i tid kan mycket pengar sparas (7).
Mångfacetterade matproblem
Primärvårdsdietistens arbete har förändrats de sista åren
till att allt mer handla om undernäring i hemsjukvården.
Detta arbete sker ofta på uppdrag av och i samverkan med
distriktssköterskan. Många av patienterna har flera nutritionsproblem samtidigt. Uppskattningsvis har närmare en
tredjedel av de äldre med hemtjänst tugg- och sväljproblem
(dysfagi) och hälften problem med förstoppning, vilket
bidrar till ett mindre matintag (8). Dysfagi förekommer hos
30-45% av patienter med stroke i den akuta fasen och ger
kvarstående problem hos ca 10 %. Kunskapen om diagnostisering och behandling av sväljproblem är låg inom vård
och omsorg (9). Att få konsistensanpassad kost är avgörande
för patientens nutritionsstatus och då behövs såväl logopedens som dietistens hjälp. Svåra nutritionsproblem förekommer även vid problem med munhälsan, illamående, kräkningar, nedsatt smak, nedsatt känsel, nedsatt luktsinne, nedsatt
aptit av skilda orsaker till exempel på grund av biverkningar
av läkemedel eller stress i matsituationen och måltider som
ej serveras på ett önskvärt sätt. Nutritionsbehandlingen
sker och måste fortsatt få ske i samverkan med primärvårdens personal/team, hemtjänst, närstående och ibland med
biståndshandläggare.
Samverkan och fortbildning
Många distriktssköterskor inom SLL har utbildats inom
områdena undernäring och förskrivning av kosttillägg, vilket
har höjt kompetensen, men också ökat medvetenheten om
hur komplicerat det kan vara mednutritionsbehandling.
På flera håll har detta lett till en ökad samverkan mellan
distriktssköterskor och dietister. I vissa fall behöver man
remittera till, eller få rådgivning av en dietist. Detta viktiga stöd till distriktssköterskor vid förskrivning av kosttillägg i den patientnära omvårdnaden måste självklart få en
fortsättning även när hemsjukvården ska bedrivas i kom-
DEBATT
munens regi. Dietister är de som först uppdateras när det
gäller utbudet av kosttillägg och kan därmed bäst vägleda
förskrivare, så som läkare och distriktssköterskor, på ett produktneutralt sätt.
Screening av undernäring med hjälp av Mini Nutritional
Assessment (MNA) och registrering i Senior Alert sker nu
på bred front. Sveriges kommuner och landsting förordar att
vårdpersonalen regelbundet utbildas för att kunna sätta in
rätt åtgärder om patienten visar sig ha undernäringsproblematik och för att förebygga undernäring (10). Kompetensstöd för omsorgspersonal gällande nutrition är något som
även förordas i Socialstyrelsens vägledning Näring för god
vård och omsorg (11). Dietisten har en viktig roll i fortbildningen av alla inblandade i patientens omvårdnad - personal
inom primärvård, hemtjänst och närstående. När det gäller
patienter med sondmat, vilket blir allt vanligare i hemmet,
saknar distriktssköterskan förskrivnings- och ordinationsrätt. Läkarens kompetens räcker ofta inte till. Att beräkna
hur mycket sondmat en patient behöver och hur man kan
agera vid problem som är vanligt vid sondmatning är komplicerat och allvarliga fel har förekommit.
Dietisten främjar ett säkert arbetssätt
I patientsäkerhetslagen (2010:659) kapitel 6 1 § står att läsa
att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och
sjukvård som uppfyller dessa krav. Dietister har en tre- eller
fyraårig yrkesutbildning från universitet och är legitimerade
av Socialstyrelsen, vilket är viktigt ur patientsäkerhetsaspekten. Dietistens kostråd baseras på en sammanvägning av
resultat från den senaste forskningen. Dietisten är specialiserad på att översätta dessa resultat till mat och att individanpassa råden. Idag händer det att särskilda boenden inför nya,
egna rutiner för nutritionsbehandling, utan någon evidensbaserad grund och utan att följa sin kommuns eller Socialstyrelsens riktlinjer (12). Att dietister har kontinuerlig insyn i
verksamheter kan förhindra att fel begås och vårdskada uppstår. Dietisten kan tack vare sin specialistutbildning höja och
bibehålla en god kompetensnivå bland personal och närstående i nutritionsvården av den sjuka patienten. Precis som
vid läkemedelshantering: ”Rätt dos, rätt tid till rätt patient”.
Vi anser att dietistens kompetens bör ingå som en självklar
del i den framtida hemsjukvården. Den är helt nödvändig,
ibland livsviktig, för de svårt sjuka äldre.
REFERENSER
1. Vård och omsorg om äldre, Insatser och stöd till personer med
funktionsnedsättning. Lägesrapporter 2008. Socialstyrelsen 2009
2. Engelheart S, Lammes E, Akner G. Elderly peoples´ meals. A
comparative study between elderly living in a nursing home and
frail, self-managing elderly. Journal of Nutrition, Health & Aging.
2006;2(10): 96-102
3. Saletti A. Nutritional Status and Mealtime Experiences in Elderly
Care Recipients. Stockholm: KarolinskaInstitutet; 2007
4. Soini H, Routasalo P, Lagström H, Nutritional status in cognitively intact older people receiving home care services – a pilot study.
Journal of Nutrition, Health & Aging, 2005;4:249-53
5.VårdutecklingsplanCefam
6. Näringsproblem i vård och omsorg. SoS-rapport 2000:11. Stockholm: Socialstyrelsen; 2000
7. Rothenberg E. Sjukdomsrelaterad undernäring – äldreomsorgens
utmaning. Vårdalinstitutet; 2008.
8. Soini H, Routasalo P, Lagström H, Nutritional status in cognitively intact older people receiving home care services – a pilot study.
Journal of Nutrition, Health&Aging, 2005;4:249-53
9. Bulow M, Camper A-M, Ekman S, Rothenberg E, Sjöberg K,
Willén E, Wendin K. Äldres behov i relation till mat, näring och
måltidssituationer. SIK-rapport Nr 770;2007
10. Undernäring. Åtgärder för att förebygga. Sveriges kommuner och
landsting 2011
11.Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga
och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011
12.Frukt och bär gör äldre på boende friskare, Södra sidan 2013-08-09
Dietisternas riksförbund genom
Monica Pehrsson
monica.pehrsson@sll.se
Distriktssköterskeföreningen i Stockholm genom
Birgitta Flood-Åsberg,
birgitta.flood-asberg@distriktsskoterska.se
H älsan i C entrum 4 • 13 25
DEBATT
Svar från politiker
26
H älsan i C entrum 4 • 13 ÄLDRES HÄLSA
Ny forskning:
Många äldre lider av social fobi
Rädsla för sociala situationer är betydligt vanligare bland äldre än
man hittills trott. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar
att fyra procent av alla över 65 har social fobi.
S
ocial fobi har hittills ansetts vara ovanligt bland äldre,
men en ny avhandling visar att så många som 60 000
personer över 65 år kan känna rädsla inför att gå ut
och äta på restaurang, träffa andra människor eller prata
inför en grupp.
– Det är en bortglömd sjukdom bland äldre. Jag tycker att
det är tragiskt eftersom social fobi leder till isolering och försämrad psykisk funktionsförmåga, samtidigt som det finns
bra behandling att tillgå, säger Björn Karlsson, doktorand
vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Avhandlingen visar att de moderna diagnostiska kriterierna inte fungerar för äldre patienter. Kriterierna fångar bara
varannan patient med social fobi över 65.
– Det är viktigt att läkare och annan vårdpersonal som
möter äldre är medvetna om att social fobi är så pass vanligt även bland äldre, så att de är vaksamma och kan erbjuda
kognitiv beteendeterapi eller antidepressiva läkemedel till de
patienter som behöver det, säger Björn Karlsson.
Prognosen för social fobi är dock god, visar Björn Karls-
sons forskning. När de äldre göteborgarna i studien följdes
upp fem år senare hade hälften blivit betydligt bättre utan
behandling.
– Under samma tid insjuknade dock ungefär lika många,
vilket tyder på att sjukdomens intensitet varierar över tid,
säger Björn Karlsson, som också kunde se att de som har
social fobi ofta samtidigt lider av depression:
– Det beror delvis på att människor med vissa personlighetsdrag har högre risk för både social fobi och depression.
Avhandlingen baseras på de välkända H70- och H85-studierna, som är befolkningsundersökningar av personer äldre
än 70 år som pågått i Göteborg sedan 1971.
Avhandlingen Social phobia among the elderly försvarades vid
en disputation den 24 maj.
Kontakt:
Björn Karlsson, läkare och doktorand vid institutionen för
neurovetenskap och fysiologi
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
bjorn.karlsson@neuro.gu.se • 0730 34 85 79
FAKTA H70-UNDERSÖKNINGEN
H70-undersökningen i Göteborg startade 1971. Mer än
1000 70-åriga män och kvinnor födda 1901– 02 undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv, bland
annat för att kartlägga sjukdomar i äldre befolkningar, vilka
riskfaktorer som finns, äldres funktionsförmåga och sociala
nätverk. Deltagarna undersöktes igen vid 75 års ålder och
sedan vid regelbundna tillfällen fram till 105 års ålder då
den sista deltagaren gick bort.
År 2000 startades en ny undersökning av 70-åringar
födda 1930 som undersöktes med samma metoder,
vilket gör det möjligt att både följa en viss generation
genom livet och att jämföra olika generationer med
varandra.
H älsan i C entrum 4 • 13 27
DIABETES
Diabetessjuksköterskans roll
behöver förändras
Ett personcentrerat förhållningssätt i primärvårdens diabetesvård förändrar diabetessjuksköterskans professionella roll. Detta samtidigt som
relationen med patienterna och stödet till egenvård förbättras. Det
visar den avhandling som Eva Boström försvarade vid Umeå universitet, den 25 oktober.
P
rimärvårdens diabetesvård har som huvudfokus att
förebygga och minska komplikationer till följd av diabetes. Stor vikt läggs på egenvård där diabetessjuksköterskan har en viktig uppgift när det gäller att understödja livsstilsförändringar hos personer med diabetes och
prioritera sjukdomshantering och personens egna motiv till
förändring. Samtidigt har forskning visat att den här typen
av personcentrerat förhållningssätt inte utövas i önskvärd
utsträckning och trots att diabetessjuksköterskorna har en
viktig roll i diabetesvården har deras insatser utvärderats
sparsamt.
Eva Boström, doktorand vid institutionen för omvårdnad,
Umeå universitet, har deltagit i genomförandet av en personcentrerad intervention riktad till patienter med typ 2-diabetes. Interventionen har bestått av stödsessioner genomförda
av diabetessjuksköterskor, antingen individuellt eller i grupp.
I avhandlingsarbetet har Eva Boström studerat diabetessjuksköterskornas professionella roll i diabetesvården och
deras erfarenheter av att praktisera personcentrerad vård.
Genom intervjuer, enkäter och observationer bland diabetessjuksköterskor beskriver avhandlingen vad som kan stärka
deras professionella roll och hur personcentrerad vård kan
praktiseras.
Eva Boström visar i avhandlingen att diabetessjuksköter-
skan har en komplex roll med flera utmaningar och förväntningar som ska uppfyllas. Yrket kräver också ständig uppdatering. Diabetessjuksköterskorna upplever ofta att de slits
mellan flera uppgifter på hälsocentralerna och att behovet av
kontinuerlig kontakt med personer som insjuknat inte blir
bemött i den utsträckning som behövs. I två av studierna har
det visat sig att ett personcentrerat förhållningssätt leder till
en närmare relation till personer med typ 2-diabetes och att
det ger diabetessjuksköterskorna en bättre inblick i vad det
betyder att leva med en kronisk sjukdom.
– Det är fullt möjligt att genomföra en personcentrerad
vård, samtidigt som den är svår att genomföra i praktiken
28
H älsan i C entrum 4 • 13 om man inte förändrar arbetssätt och attityder. Utmaningen
ligger i att låta diabetessjuksköterskan gå från att upprätthålla ett informativt förhållningssätt till att prioritera ett mer
aktivt lyssnande där man efterfrågar det som är av vikt för
den enskilde patienten, säger Eva Boström.
Slutsatsen i avhandlingen är att diabetessjuksköterskor i pri-
märvården strävar efter en närhet i vårdrelationen till personer med typ 2-diabetes men att utmaningar inom deras
profession är svåra att uppfylla och en distans är därmed
också närvarande. Med en medvetenhet om de utmaningar
som kan uppstå för att uppnå en personcentrerad vård kan
diabetessjuksköterskan möjliggöra att varje patient i större
utsträckning ses som en unik person och därmed bättre
stödja dennes egenvård.
– Prioriteringen av personcentrerad vård kan bidra till en
förändring av kulturen i diabetesvården mot en mer ömsesidig, förtroendefull och respektfull vård, grundad på personen med typ 2-diabetes egna förutsättningar och behov,
säger Eva Boström.
Eva Boström kommer från
Umeå och arbetar som sjuksköterska och som doktorand
vid institutionen för omvårdnad,
Umeå universitet.
Hon kan nås på,
Telefon: 090-786 92 70,
072-222 92 70
E-post: eva.bostrom@nurs.umu.se
Arbete; institutionen för omvårdnad, sin avhandling med
titeln: Närhet och distans – Utmaningar i personcentrerad vård för diabetessjuksköterskor i primärvården.
ÄLDRES HÄLSA
Även de äldsta kan få bra hjälp
vid urininkontinens
Det är sällan för sent att behandla urininkontinens. Även för äldre
personer finns det hjälp som fungerar, visar en ny rapport från SBU.
U
rininkontinens kan ofta innebära sämre livskvalitet.
Därför är det viktigt att utreda och behandla, oavsett ålder. Om man tar reda på vad läckaget beror
på och i vilka situationer det uppstår kan man minska urininkontinens hos äldre på olika sätt. Behandlingarna är till
exempel bäckenbottenträning, operation eller läkemedel.
SBU:s granskning visar dessutom att basal omvårdnad för
sköra äldre kan vara viktigt. Basal omvårdnad kan vara att
träna personen att själv vara uppmärksam på när hon eller
han behöver gå på toaletten och att hjälpa personen till toaletten. Fysisk träning som till exempel gångträning är också
basal omvårdnad.
Det behövs mer forskning om behandling av urininkontinens, särskilt när det gäller sköra äldre som kan ha flera
samverkande orsaker till inkontinens.
Trots att urininkontinens är en folksjukdom saknas det
en strategi för utbildning av medarbetare inom området i
vården, enligt rapporten.
Bakgrund
SBU:s rapport granskar forskningen om urininkontinens
hos personer över 65 år. I åldersgruppen uppskattar man att
30–40 procent har urininkontinens vilket motsvarar över
en halv miljon människor. Sjukdomen kan minska livskvaliteten betydligt både hos den drabbade och hos anhöriga.
Drygt hälften av dem som vårdas i hemmen uppges ha urininkontinens.
Rapporten ”Behandling av urininkontinens hos äldre och
sköra äldre – en systematisk litteraturöversikt” (2013) med
slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se och är
en rapport från SBU till regeringen.
Kontaktpersoner:
Margareta Hammarström, professor, ordförande i projektet,
tel. 070-484 10 01
Patrik Midlöv, docent, distriktsläkare, tel. 073-079 13 63
Jenny Odeberg, projektledare SBU, tel. 08-412 32 46
Ryggsäck med DSF emblem
Finns nu åter till försäljning med leverans
i början av november 2013
Glöm inte att meddela leveransadress och fakturaadress
vid beställning hos:
EV Reklam o Sport AB
Pris inkl. moms och frakt:
Sadelmakarvägen 11A
100 st 265:-/st
146 33 Tullinge
50 st 295:-/st
10 st 315:-/st
Tel 08 7785321 • Mobil 070 7156628
5 st
330:-/st
E mail info@reklamochsport.se
1 st
385:-/st
Kontaktman Erik Vehmas.
H älsan i C entrum 4 • 13 29
STIPENDIER
Stipendiefond för internationella studier eller internationellt utbyte
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) avsätter
årligen 10 000 kr för internationella studier eller internationellt utbyte.
Ansökan skall göras anonymt. Namn, personnummer
och adress bifogas i förslutet kuvert som skall vara
märkt på samma sätt som ansökan.
Syftet med stipendiet är att bidra till att utveckla
distriktssköterskans professionella yrkesfunktion och
är avsett för forskning eller utvecklingsarbete inom
distriktssköterskans verksamhetsområde.
Ansökan ska vara styrelsen tillhanda senast 28/2 2014,
poststämpel gäller. Skickas till:
Kristina Hesslund, Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Sökande skall ha varit medlem i DSF i minst 2 år.
Ansökan skall innehålla en beskrivning av studiernas/
utbytets innehåll, omfattning och när de ska äga rum,
samt en kostnadsberäkning. Det skall också framgå hur
den sökande avser att använda erfarenheten i sitt arbete. Ansökan skall även innehålla uppgifter om arbetsplats, utbildning och annan meritering.
DSF:s styrelse beslutar vem som tilldelas medel ur stipendiefonden. Beslutet kan inte överklagas. Beslutade
stipendium utbetalas till hälften före studier/utbyte.
Resterande belopp utbetalas efter att DSF erhållit en
rapport som kan publiceras i Hälsan i Centrum
Välkommen med din ansökan!
Stipendiefond för forskning eller utvecklingsprojekt- /arbete
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) avsätter
årligen 10 000 kr för forskning eller utvecklingsprojekt/arbete.
Ansökan skall göras anonymt. Namn, personnummer
och adress bifogas i förslutet kuvert som skall vara
märkt på samma sätt som ansökan.
Syftet med stipendiet är att bidra till att utveckla
distriktsköterskans professionella utveckling och
yrkesfunktion och är avsett för forskning eller utvecklingsarbete inom distriktssköterskans verksamhetsområde.
Ansökan ska vara styrelsen tillhanda senast 28/2 2014,
poststämpel gäller. Skickas till:
Kristina Hesslund, Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg.
Sökande skall ha varit medlem i DSF i minst 2 år.
DSFs styrelse beslutar vem som tilldelas medel ur
stipendiefonden. Beslutet kan inte överklagas. Beslutade stipendium utbetalas till hälften och efter att
DSF erhållit en rapport som kan publiceras i Hälsan i
Centrum utbetalas resterande belopp.
I ansökan skall framgå syftet med forskningen/utvecklingsarbetet samt en kort beskrivning av omfattningen
och tillvägagångssättet, när de skall äga rum samt en
kostnadsberäkning. Det skall också framgå hur den
sökande avser att använda erfarenheten i sitt arbete.
Välkommen med din ansökan!
Ansökan skall även innehålla uppgifter om arbetsplats,
utbildning, tidigare forskning och annan meritering.
Läs mer om Stipendier, Årets Distriktssköterska och mycket annat på:
www.distriktsskoterska.se
30
H älsan i C entrum 4 • 13 DIABETES
Önsketrädet – Närhälsan
Tisdagen den 5 november 2013 presenterades olika projekt och förbättringsarbete till Område 3 på en kvalitetsdag
i Göteborg. Vi, två distriktssköterskor
på Närhälsan Kärra Vårdcentral som
arbetar på diabetesmottagning, fick
en idé att "Få patienter att bli delaktiga i sin vård" genom att hänga upp
en ramad tavla i väntrummet under tre
månader. Önsketrädet är användbart
för att få patienter med olika diagnoser att skriva ner sina önskemål. På vår
vårdcentral kommer att önsketrädet för
KOL och FAR användas inom kort tid.
Sammanfattning av utvecklingsprojekt Önsketrädet gällande diabetes:
Få patienter att bli delaktiga i sin vård
Bakgrund
Vi ville ta reda på patienters/anhörigas intresse angående
diabetesvården.
Syfte
Vi ville få hjälp av patienter och anhöriga genom att ge förslag på hur diabetesvården kan utvecklas på Kärra vårdcentral.
Frågeställning
Vi tror att patienter och anhöriga har olika åsikter om vår
diabetesvård. Kan deras åsikter hjälpa oss att utveckla vårt
arbete?
Metod
Att patienter och anhöriga skriver ner sina synpunkter för
att kunna hjälpa oss att utveckla vårt arbete med diabetes.
En tavla sattes upp i väntrummet under tre månader. Man
kunde skriva sina synpunkter och önskemål på post-it lappar
som sattes upp på tavlan.
Resultat
14 synpunkter/önskemål fanns på tavlan. Dessa handlade
främst om utvidgad matkunskap. För att tillmötesgå detta
ordnade vi en kostföreläsning av dietist till Norra Hisingens torgdag lördag 7/9 -2013 kostnadsfritt.
Erik De Castro/TT
Diabetesmottagningen
Sms:a AKUT FILIPPINERNA till 72 900 och skänk 50 kr så är du med och räddar liv i Filippinerna!
H älsan i C entrum 4 • 13 31
STYRELSEN
DSFs Styrelse 2013 –14
Kristina Hesslund
Annika Wall
Lisbeth Andersson
Kassör
Falköping
070-343 28 38
Vice Ordförande,
Klubbmästare
Stockholm
0739-01 51 79
Ordförande
Göteborg
0702-14 78 99
kristina.hesslund@distriktsskoterska.se
annika.wall@distriktsskoterska.se
Leena Granström
lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se
Eva Gunnarsson
Birgitta Forsén
Bitr. sekreterare,
Webmaster
Tierp
070-263 45 35
Sekreterare
Piteå
0706-33 14 78
leena.granstrom@distriktsskoterska.se
birgitta.forsen@distriktsskoterska.se
Chatrin Persson
Dilip Lagevik
Ledamot
Järfälla
Klubbmästare
Uppsala
0709-73 23 00
eva.gunnarsson@distriktsskoterska.se
Kristina Rendahl-Laage
Ledamot
Umeå
0702-60 47 45
dilip.lagevik@distriktsskoterska.se
chatrin.persson@distriktsskoterska.se
Ledamot
Säffle
kristina.rendahl-laage@distriktsskoterska.se
Katarina Persson
Adjungerad Ledamot
Klubbmästare
Östersund
0703-04 34 80
katarina.persson@distriktsskoterska.se
Redaktionskommittén
Utgivningsplan Hälsan i Centrum 2014
Nr
1
2
3
4
32
Materialdag
7 februari
2 maj
12 september
31 oktober
Utgivningsdag
21 mars
13 juni
17 oktober
12 december
H älsan i C entrum 4 • 13 Farideh Jam, distriktssköterska,
E-post: farideh.jam@distriktsskoterska.se
Mona Jonsson, distriktssköterska
E-post: mona.jonsson@distriktsskoterska.se
Redaktionskommittén tar tacksamt emot manus.
Nästa manusstopp: 7 februari 2014.