Det hände mig Camilla var nybliven sjuksköterska när hon reste till Los Angeles för att jobba. Här mötte hon sin man, och de bestämde sig för att satsa på en karriär inom filmen. En lång och kämpig resa som de var på väg att ge upp. När de hittade manuset till en film om en balettdansös. Av Pa u l a A s a r n o j F oto : A n n a M a r i a Z u n i n o N o e l l e r t Camilla Britt Oliver: – Jag hittade till succé 42 amelia ● Hon växte upp i den lilla byn Ås utanför Nora i Västmanland och drömde om att bli barnmorska. Men livet tog henne längre än så. ”Driftig svenska kommer till USA, hjälper kändisar med drogproblem, blir rik, träffar man och startar filmbolag. När allt ser som mörkast ut, pengarna tryter och framtiden känns oviss, då dyker det upp ett filmmanus som ingen tror på.” – Det finns ingen magisk formel för att nå framgång, säger Camilla Britt Oliver, producent och partner i Cross Creek Pictures som producerat den Oscarsbelönade ”Black Swan”. Filmen är ett psykologiskt drama om en balettdansös med mörka inslag som kvinnlig rivalitet, destruktiv mor-dotter-relation och perfektionism gränsande till besatthet. Natalie Portman vann en Oscar för sin roll i filmen som ligger på topplistan över de mest sedda i USA och har spelat in 280 miljoner dollar på fyra månader. En häpnadsväckande triumf och som ter sig än mer spektakulär mot bakgrund av att manuset valsade runt mellan producenter i nära tio år utan att någon ville göra film på det. – Det var inte direkt någon lättsåld story, säger Camilla och berättar om hur hon försökte övertala finansiärerna, ett gäng oljemiljardärer från Texas, att satsa pengar på filmen som klassades som ett högriskprojekt. – ”A ballerinamovie?” sa de med släpig Texasdialekt och skakade på huvudet, nej det kunde väl aldrig bli någon hit. Storyn var alldeles för tung och svart och skulle inte attrahera den manliga publiken. Så fel de hade. Filmen hittade hem hos den breda publiken, och nu sliter konkurrenterna sitt hår över att de inte vågade satsa. – Det är nog bara perfektionister och överpresterande kvinnor som inte gillar filmen, annars har det varit rena hysterin; ”Träna med Black Swan”, ”Klä dig som Black Swan” skrattar Camilla när amelia intervjuar henne. Beverly Hills gröna kullar syns bakom den vita villan som rymmer en utomhuspool, sju sovrum, fem badrum och lika många toaletter. Det är förvånansvärt stilla och tyst med tanke på att Los Angeles centrum ligger precis i närheten. Camilla är alltså en Hollywoodfru som jobbar. En glad blond och spontan tjej som pratar lite dialekt men framförallt är sig själv. Camilla är så pass mycket ”girl-next-door” att folk inte tar henne på allvar när hon säger att hon producerat en av årets största filmsuccéer. Inte för att hon bryr sig. Camilla har aldrig strävat efter ett liv i rampljuset utan trivs med att vara en ”underdog”, en hårt arbetande yrkeskvinna, och satt en ära i det. Uppväxten på gården i Västmanland var enkel men trygg och kärleksfull. Mamma Eva var barnskötare, pappa Mats jobbade på bondgårdarna i grannskapet. Själv knäckte hon extra från tretton års ålder för att finansiera sitt stora hästintresse. – Jag har alltid gillat att hugga i, säger Camilla och berättar att idén att resa till USA väcktes på byns pizzeria. Hon gick sista terminen på sjuksköterskelinjen och tog kvällsjobb för att slippa ta studielån. På pizzerian fanns också ett gäng äldre tjejer som redan pendlade till LA, som inspirerade. Med examen i hand klev hon på planet för äventyr och några månaders ledighet. – Jag kände mig hemma direkt. Förutom klimatet så fanns en värme och öppenhet som jag saknade hemma. Man pratade med folk på gatan och i affärerna. Hemma höll man tyst för att inte verka konstig. Camilla minns hur illa hon tog vid sig som barn över att få höra att hon inte var tillräckligt ”fin flicka”, eftersom hon älskade att dansa och släppa loss. Trots att hon inte drack en droppe alkohol förrän hon fyllde tjugofem fick folk för sig att hennes spralliga personlighet bottnade i flaskan. Med tanke på det är det ironiskt att det var just drogehabilitering som skulle bli Camillas inkörsport till den amerikanska arbetsmarknaden. Efter att ha slitit på ett pizzahak sex dagar ”Jag har aldrig strävat efter ett liv i rampljuset, bara längtat efter att jobba” Camilla Britt Ålder: 38 år Familj: Maken Brian, barnen Aidan, 9, Julius, 7, och Liam, 4 år. Syster Carolin med familj, som även hon bor i LA med familj, och mamma Eva och pappa Mats samt farmor Margit hemma i Sverige. Bor: Los Angeles. Yrke: Partner och ägare till Cross Creek Pictures. manuset filmen! amelia 43 Det hände mig – Jag var inte ”fin nog” forts i veckan sökte hon jobb inom vård- sektorn. Trots att hon saknade amerikansk legitimation, fick hon arbete på en privat klinik och hittade en egen nisch: förmågan att möta och ta alla sorters människor. – Mina arbetskompisar var ofta Faran är över vad beträffande fixade och brydde försörjning, men sig om sina fridet gäller fortfasyrer och tyckte rande att arbeta det var jobbigt hårt. att konfronteras med missbrukare. Jag tyckte att det var intressant och märkte att jag hade förmågan att vinna deras förtroende. De kände sig trygga med mig även under den värsta avtändningen. Jag såg dem i ögonen och sa: ”Jag vet att du fixar det här! Du mår skit nu, jag tänkte: men det går över. Kämpa!” Jag har en ”Herregud! sådan där lejontämjarförmåga, skrattar Hur tänker Camilla som tycker att hon är bra med han nu?” hundar, barn och missbrukare. Men det Nästa jobb fick hon hos den legenvar bara att dariske skådespelaren Glenn Ford gilla läget (som spelat in fler westernfilmer än och jag John Wayne). Camilla varnades, den kunde fixa lynnige Ford hade alkoholproblem och in honom hade avverkat runt 70 privatsköterpå en skåskor. Men Camilla lät sig inte hunsas despelaraAtt sälja in berättelsen och hade en hel del nyttig erfarenhet gentur där om en neurotisk balettdansös var minst sagt med sig från kliniken. Hon blev Fords jag jobbade trögt till en början. personliga sköterska under många år. för vd:n. – Det var en spännande tid. Det var Brian fick verkligen Hollywood! Glenn kände jobba med ju alla! postdistribution i ett år innan Nu började pengarna trilla in, som kan kunde börja klättra i filmprivatsköterska tjänade Camilla en branschen. miljon kronor om året. Det blev startNär barnen kom hade kapitalet i ett fastighetsbolag som hon Brian skaffat sig kontakter och dåvarande pojkvännen drog igång och de hade fått ihop ett litet och levde gott på under några år i Atkapital som blev grundplåten lanta. När relationen tog slut sålde hon i det egna produktionsbolaget. Åren sin andel och flyttade tillbaka till LA som följde var tuffa. Camilla tog hand och träffade i samma veva Brian, som om ruljansen hemma med barnen, skulle bli hennes man. tre pojkar som kom i rask följd. Brian – Brian hade en kraschad basebollslet med bolaget och försökte sälja, leta karriär bakom sig på grund av en skada nya projekt och leta finansiering. Men och hade gett sig den på att ta juristexa- lyckan lät vänta på sig. Det var tuffa men. Folk tyckte att jag var kortsiktig tider i USA och flera projekt stupade som blev tillsammans med en student vid mållinjen. Även familjelivet och med en massa studielån. Därför var det relationen tog stryk. inte direkt en glad nyhet när Brian ef– Vi började få det knapert och det ter sin examen deklarerade att han inte var precis att firman gick runt. Vi börtänkte jobba som jurist utan ville in i jade på allvar fundera på om vi skulle filmindustrin som agent. lägga ner bolaget och gå tillbaka till att – Vi var på semester i Sverige och vara anställda, jag inom vården, Brian Från byn Ås till Hollywood tycks steget ganska långt, men för Camilla är hembyn fortfarande nära. som agent. I den vevan träffade Brian och Camilla ett brödrapar från Texas, oljemiljardärerna Timmy och Tommy Thompson. De var sugna på filmindustrin men behövde just det kunnande som paret Oliver kunde bidra med. Cross Creek Pictures bildades och inte lång därefter fick de ett manus skickat till sig med arbetsnamnet ”The Understudy”. I nästan ett decennium hade regissören Darren Aronofsky förgäves sökt ett bolag som trodde på projektet. – Vi läste och kände direkt att det här skulle kunna bli något. Darrens entusiasm var också väldigt övertygande. Aronovsky var redan i gång med projekteringen, Nathalie Portman hade börjat ta danslektioner, men fortfarande fanns ingen finansiering. Återstod att bearbeta Texasbröderna, som inte var helt övertygade om att en film om en psykiskt labil balettdansös med lesbiska fantasier skulle bli en skräll. Camilla och Brian tog en risk och lade ut sitt sista spelkort. – Floppar den så jobbar vi utan lön till nästa film som ger vinst, var argumentet som fick Texasbröderna på fall. Ända in i det sista levde Camilla och Brian med osäkerheten, och hoppades egentligen bara att de skulle få tillbaka satsade pengar. Men under visningen på filmfestivalen i Venedig kom första tecknet på att det här kunde bli stort. När eftertexterna gick upp reste sig publiken i en stående ovation som höll i sig i fem minuter. ”Jag är bra på hundar, barn och missbrukare” amelia 45 – Nu satsar jag på att göra gott forts – Men det var först efter att den gått upp på några få biografer här i USA som vi på allvar började fatta att vi stod inför en dundersuccé. Efter premiären gick vi upp klockan sex för att kolla biljettförsäljningen, och när vi fick se siffrorna … Vi bara skrek. Som i en sann amerikansk rulle så slutar sagan lyckligt och huvudpersonernas framgång föder mer framgång. Men trots att ”Black Swan” rullat sedan december har Camilla inte fullt ut förstått framgången. Hon kan bara konstatera att de inte bara har fått branschens och omgivningens erkännande, de har också möjlighet att satsa på projekt de tror på. Cross Creek Pictures är mitt i produktion av nästa storfilm av och med George Clooney; ”Ides of March”. Camilla avslöjar att Clooney är en riktig arbetshäst som kliver upp i gryningen för att träna och sitter långt efter inspelningsdagens slut och klipper. Till hösten har de premiär med Harry Potter-skådisen Daniel Radcliffes första film efter Harry Potter, ”Woman in Black”. – Jag får ibland påminna mig själv att njuta av nuet. Men helt uppriktigt är jag så fokuserad på ”business as usual” att insikten om att vi faktiskt har fixat det bara kommer glimtvis. Men mitt mål har aldrig varit att bli rik, stå i strålkastarljuset och glänsa. Främsta drivkrafterna är att göra ett bra jobb och att hjälpa andra, det var därför jag en gång sökte mig in i vården. Nu när filmbolaget tar all tid hittar Camilla andra vägar att förverkliga sina visioner om att göra gott. Förutom ett varmt engagemang i Svenska skolan sponsrar familjen andra behövande och skänker bort förnödenheter som de levererar runt jul ihop med barnen. Ett annat projekt är att starta ett nätverk för och av kvinnor i länder där de lever i förtryck. Flera tongivande kvinnliga profiler har gått med, däribland Oprah Winfreys producent. – I vissa avseenden kanske det är lite svensk utvandrare över mig, reflekterar Camilla. Mina rötter är djupt förankrade i den svenska blåbärsskogen, och det ger en väldig trygghet. Det var där jag lärde mig – Barnen är ”till jobba för det jag låns”, så jag prioriterar dem vill ha och att tro framför allt, säpå mig själv, där ger Camilla. var mina föräldrar en förebild. Och medan Oscarshysterin pågick som mest fick hon en skön distans till alltsammans när hon pratade med mamma Eva hemma i Ås. ”Du kollar väl ikväll?” sa Camilla. ”Nja, jag tror inte jag kan få in kanalen i min – Att jobba för teveapparat”, sa Eva. det jag vill ha Mörkret har fallit även och tro på mig själv, det har jag över Beverly Hills och de tre lärt mig av mina pojkarna Aidan, Julius och föräldrar. Liam kommer inrumlande med pappa Brian från träningen, alla iförda baseboll- Det hände mig ”Mina rötter är djupt förankrade i blåbärsskogen” Camilla om: Att gå till gymmet: Slöseri med tid. Man sitter minst en halvtimme i bilköer för att ta sig dit. Kör sitt pass och så ska man umgås efteråt och sitta i köer hem. Nej, då går jag hellre in i garaget och pluggar manus medan jag kör ett pass på träningscykeln. kepsar. Vi hälsar på svenska barnen, säger Camilla och avslöjar att som barnen pratar flytande tack vare de inte ens har tevespel hemma. De mamma Camillas envisa svenskprat kommer hem vid halv fyra och då är samt en två månaders vistelse i Nora det läxor. Sen vill jag umgås och göra varje sommar. saker tillsammans, gå ut med hun– Ungarna tycker det är helt fantasdarna eller till parken. Det är en kort tiskt. I Sverige kan de röra sig fritt på ett tid vi har dem till låns, den vill jag inte helt annat sätt än här i Los Angeles, där ge bort. man inte släpper dem ur sikte en seOch Sverige är fortfarande trygghekund. Första gången jag skickade dem ten i hennes liv. till Konsum för att köpa mjölk blev de – Om allt skulle gå åt skogen här vet helt ställda. ”Ska vi gå dit själva”? jag att jag alltid kan komma hem till I Svenska skolan i LA är hon känd Sverige och jobba inom vården. Jag som ”the Supermom”, att ta hand om skulle gärna vilja arbeta inom äldsina barn utan nanny är ovanligt. reomsorgen. Man får så mycket Vill du också b erätta – Jag är ganska strikt med tillbaka av de äldre. ● Kvinnokraft: Jag växte upp i en familj där jag fick lov att vara den jag är. Den styrkan har lett mig dit jag är idag och det vill jag ge vidare till kvinnor i andra länder. Att tro på sig själv: Jag är framåt men tror inte att jag är kaxig. Men om jag tror att jag fixar en sak, då säger jag det. Och då brukar folk tro på mig. Skriv till oss din historia i amelia? Mejla på: red@amelia.se. Döp mejlet: Det hände mig Vänskap: Har man inga vänner är man fattig. Jag har vänner från lekskolan som jag håller kontakt med. Goda vänner betyder allt. USA: Det jag gillar med det här landet är det jag tyckte om från första början: öppenheten och kontakten mellan folk. Att man håller ihop när det gäller och ställer upp för varandra. Att man applåderar varandra när det går bra. amelia 47