NU KAN KAPELLSKÄR BYGGA UT SIN HAMN MILJÖSTÖD TILLÅTET FÖR FARTYG AV EU KRYSSNINGSFARTYG FLYTANDE HOTELL NYHETER SIDAN 3 NYHETER SIDAN 3 NYHETER SIDAN 5 90 MILJONER EURO kostade Rederi Ab Eckerös nya fartyg Finlandia, inklusive ombyggnader. Nordens största sjöfartstidning Eckerö Lines vd Irja Hanelius lärde sig svenska inför sin anställningsintervju. SID 6–7 15 FEBRUARI 2013 Den ryska marknaden är intressant, säger Viking Lines Finlandschef Anni Kallioniemi. SID 4–5 www.sjofart.ax Pelle Hagman har arbetat för Viking Line i över 20 år och är nu ombord på Grace. SID 10–11 John Mannil och Göran Udd är nöjda med Wasa Express. KVARKENTRAFIKEN IGÅNG MED NY FÄRJA Historien om Kvarkentrafiken fick ett nytt kapitel vid årsskiftet när städerna Vasa och Umeå inledde sin trafik med rederiet Vasabåtarna. Vd Reko Märsylä räknar med att inköpta Wasa Express kan kryssa på linjen åtminstone 5–7 år till. Ålands sjöfart var ombord på den första lördagskryssningen och träffade nöjda passagerare. SIDORNA 8–9 RUNDTUR OMBORD PÅ FINLANDIA Ålands sjöfart har varit ombord på Eckerö Lines största investering någonsin: Finlandia. Befälhavaren Kjell Jonasson är glad att hon äntligen är i trafik. SIDORNA 16–17 Johan Sandberg är normalt köksmästare på Amorella, men jobbar extra på Gabriella när Ålands sjöfart är på besök. Här presenterar han en hamburgartallrik. Foto: Jacob Saurén GASDRIVNA FARTYG PROBLEM I STOCKHOLM KÖKSMÄSTAREN SOM GILLAR DET ENKLA Som köksmästare ombord på Viking Line har Johan Sandberg sett mer restaurangmat än de flesta. Därför är det inte så konstigt att han själv gillar enkel mat mer. – Ta oxbringa som fordrar en lång tilllagningstid på låg temperatur, det gillar jag. Ibland kan nog välgjord husmanskost vara bättre än restaurangmat. Transporterna av flytande naturgas, LNG, ska inte ske genom tunnlar. Det anser Länsstyrelsen i Stockholm. Tvingas man dirigera om tankbilarna står nya stadsdelar på spel. SIDAN 3 Tidigare turist-vd tog över Stena Line NYHETER SID 5 Att få köket att snurra och förse alla de hundratals gästerna med sina portioner är en ganska avancerad operation. Mängden passagerare samt hur många av dem som väljer att äta variera kraftigt, så att beställa in rätt mängd råvaror och se till att lagom många är på jobb är ingen lätt uppgift. ”Klaus Störebeker! Där har du en av de tappraste och hederligaste pirater som någonsin trampat ett skeppsdäck” PASSAGERARTRAFIKEN SIDORNA 12–13 UR SJÖMANSKISTAN SID 18–19 2 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax SIDAN 2 Knivskarp kamp om passagerarnas gunst Såväl Viking Line som Rederi Ab Eckerö storsatsar på sina nya stoltheter Viking Grace och Finlandia i kampen om kunderna. Dagens resenärer har högre krav på komfort än gårdagens, men är samtidigt prismedvetna. I en exklusiv intervju för Ålands sjöfart utvecklar Viking Lines nya Finlandschef Anni Kallioniemi sina tankar om Vikings starka varumärke och om den ryska marknadens stora potential, både för rederiet och hela den åländska besöksnäringen. Hon är tydlig med att hon anser att Åland borde stärka sin destinationsmarknadsföring. Eckerö Lines vd Irja Hanelius berättar om framgångarna på linjen Tallinn-Helsingfors. Betydligt fler har valt att åka rederiets nya fartyg Finlandia än budgeterat. Vi har även varit ombord på båda fartyg för att pejla deras potential som passagerarmagneter. Men också pratat med några ombordanställda om vad nysatsningarna betyder för det egna arbetet. ”Det är en nytändning för arbetsglädjen med ett nytt fartyg. Dessutom har vi ett lite nyare koncept här jämfört med på Nordlandia och det innebär nya möjligheter. Det känns spännande”, säger Kjell Jonasson som är befälhavare på ms Finlandia. Kvarken har åter fått en färjlinje. Ålands sjöfart var med när rederiet Vasabåtarna gjorde sin första lördagskryssning. Ett rederi grundat gemensamt av städerna Vasa och Umeå. Det är ett vågspel. Kvarkentrafiken har de senaste åren varit olönsam efter att taxfreeförsäljningen förbjöds på färjorna. RG Line försökte under tio års tid göra trafiken lönsam men tvingades till konkurs 2011. ”Kvarkentrafiken har de senaste åren varit olönsam efter att taxfreeförsäljningen förbjöds på färjorna” Och i berättelser ur sjömanskistan redogör Ole Lundberg för den rafflande och faktiskt delvis historiskt korrekta historien om sjörövarhövdingen Klaus Störtebeker. En kaparkapten som sägs ha gått tolv steg trots att bödeln skilt huvudet från hans kropp. Trevlig läsning! I DETTA NUMMER Gasfartyg försvårar Stockholms utveckling . . . . . . . . . . sid Grönt ljus för utbyggd hamn i Kapellskär . . . . . . . . . . . . sid Anni Kallioniemi ser stor potential i Ryssland . . . . . . . . sid Eckerö Lines vd Irja Hanelius i stor intervju . . . . . . . . . sid Vasabåtarna tillbaka i Kvarken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid Rundtur på Viking Lines nya pärla . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid Pelle Hagman bytte till Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid Bakom kulisserna i Gabriellas kök . . . . . . . . . . . . . . . . . sid Från Moby Freedom till Finlandia . . . . . . . . . . . . . . . . . sid Klaus Störtebeker – tolv steg utan huvud . . . . . . . . . . . sid 3 3 4–5 6–7 8–9 10 11 12–14 16 18–19 Malin Henriksson & Petter Lobråten REDAKTÖRER Malin Henriksson och Petter Lobråten ANSVARIG UTGIVARE Niklas Lampi LAYOUT Jessica Pettersson Nordens största sjöfartstidning 15 FEBRUARI 2013 ANNONSPRODUKTION ÅTT/ Annonsverkstan TRYCK Tidningstryckarna på Åland UPPLAGA 10.000 ex. KONTAKT FÖR ANNONSBOKNING e-post: sjofart@alandstidningen.ax Åland och Sverige: Ålandstidningen, tel 26026. telefon + 358 18 26026 adress: Pb 50, AX-22101 Mariehamn, Åland Finland: Ingmar Qvist, ingmar.qvist@elisanet.fi, tel 040-50 55 446. GES UT AV Ålands Tidnings-Tryckeri Ab www.sjofart.ax www.sjofart.ax FREDAG 15 FEBRUARI 2013 3 NYHETER GASFARTYG FÖRSVÅRAR STOCKHOLMS UTVECKLING Stockholms stads planering av nya stadsdelar på Norra Djurgården och Östermalm försvåras sedan Viking Line satte ms Grace i trafik. Orsaken är att naturgas inte får transporteras i vägtunnlar. Text: Malin Henriksson Foto: Jacob Saurén Det är Svenska dagbladet (SvD) som redogör för krocken mellan gasdrivna fartyg och stadsbyggnadsprojektet. Den miljövänliga LNG-gasen (flytande naturgas) som Viking Line som första passagerarfartyg i Östersjön använder sig av har sina baksidor. Och fler fartyg lär följa efter. Länsstyrelsens experter menar att transportbehovet av gasen utsätter stockholmare för nya faror. – LNG kan orsaka stora explosioner, så det här tittar vi särskilt mycket på nu, säger Hans Spets, chef för Länsstyrelsens avdelning för samhällsskydd och beredskap, till SvD. Just nu transporteras biogas och LNG-gas på innerstadsgatorna. Det uppskattas inte av Länsstyrelsen. – Skulle en tankbil med LNG ha ställts upp på Viking Lines kaj på Södermalm, så hade Länsstyrelsen haft mängder av synpunkter. Men nu sker allt inom Stockholms stads hamnar, där inget tillstånd behövs eftersom det räknas som hamnverksamhet, säger Hans Spets. ”MÅSTE HITTA LÖSNING” Hanteringen av gasen går på Loudden, nära Norra Djurgårdsstaden. Det betyder att den – om genomfart i tunnlar förbjuds – transporteras nära Vasa- EU TILLÅTER INVESTERINGSSTÖD I FARTYG EU-kommissionen har godkänt de stöd som Finland anhållit om att få ge till investeringar i renare fartygsmotorer. Josefina Tallqvist har utnämnts till Investor Relations Manager i Rettig Group. Hon börjar sin anställning den 25 februari och kommer att rapportera till Tomas von Rettig, Vice President Corporate Finance and Development. Som Investor Relations Manager blir det Josefina Tallqvists uppgift att svara för Rettig Groups kommunikation med marknad och media. Josefina Tallqvist är ekonomie magister och har tidigare arbetat med kommunikation på Trinity Mirror. och Citigate Dewe Rogerson i London. Just nu är kommunikationsdirektör på Hartwall Capital i Helsingfors. (PL) NYTT BRANSCHFORUM OM VATTENMILJÖ Gastankarna i aktern på Grace vittnar om att hon drivs på flytande naturgas. En inte helt okomplicerad historia för Stockholms stad där Länsstyrelsen anser att transporterna är en fara för medborgarna. stan och Östermalm, samt längs attraktiv byggmark där Stockholms stad vill anlägga nya bostadskvarter. Tre tankbilar med LNG går åt per dag för att fylla Viking Grace och fler rederier lär följa efter redan nästa år. Till SvD säger sig finansborgarrådet Sten Nordin vara bestört över att Länsstyrelsen inte vill tillåta gastransport via Norra länken när den står klar 2015. – Farligt gods måste gå att köra under överdäckningen i Hagastaden. Man får hitta en lösning ”LNG kan orsaka stora explosioner” – om det så skulle bli att lotsa transporterna på korta sträckor. Stockholms stad medfinansierar inte Norra länken till 25 procent för att en stor del av det farliga godset ska gå kvar på gatunätet, säger Sten Nordin. GRÖNT LJUS FÖR UTBYGGD HAMN I KAPELLSKÄR Mark- och miljööverdomstolen tar inte upp överklagandena mot utbyggnaden av Kapellskärs hamn. Nu kan upphandlingsarbetet börja. Text: Petter Lobråten Text: Petter Lobråten Beslutet var en förutsättning för att de miljösatsningar man kom överens om i EU:s svaveldirektiv ska kunna genomföras. Eftersom de strängare miljökraven får ekonomiska följder för rederierna beslöt Europaparlamentet att som tillägg till IMO-beslutet också tillåta ekonomiskt stöd för att lindra övergången till renare teknik och bränslen. Det är dessa stöd som nu bekräftats av EU-kommissionen. – I praktiken betyder detta att finska staten kan gå vidare med sitt beslut om att stöda reningsteknik i fartyg med 30 miljoner euro, samt att EU kan ge ytterligare stöd, säger Europaparlamentariker Nils Torvalds. JOSEFINA TALLQVIST NY I RETTIG GROUP Utbyggnaden av hamnen i Kapellskär närmar sig sitt förverkligande. Enligt planerna ska den ombyggda hamnen bestå av en ny pir med två färjelägen i hamnens södra del, ett ombyggt färjeläge i mitten och den nuvarande piren med två färjelägen i hamnens norra del. Efter ombyggnaden kommer hamnen att ha fem färjelägen. Söder om hamnen anläggs en ny lotshamn. Den 26 november 2012 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att bygga om och bygga ut Kapellskärs hamn till en kostnad av 760 miljoner kronor. Enligt planerna kommer Kapellskärs hamn att se ut så här efter om- och tillbyggnad. Redan i maj samma år hade Mark- och miljödomstolen gett miljötillstånd för planerna. Tillståndet överklagades av Koholma samfällighetsförening och två fritidsboende på Rådmansö. Men den 1 februari i år meddelade Mark- och miljööverdomstolen att man inte tar upp överklagandet. Det betyder att planering och projektering nu kan fortgå parallellt med att upphandlingsarbetet påbörjas. Byggtiden beräknas till 2,5 år. PLANERAR REKORDSTORA FÄRJOR TALLINN SATTE BESÖKSREKORD SVENSKA HANDELSFLOTTAN KRYMPER Det norska företaget Höegh Autoliners vill tillsammans med kinesiska Xiamen Shipbuildning Industry bygga en serie färjor med rekordstor kapacitet. Enligt planerna ska de kunna ta ombord 8.500 bilar var. Ingenjörsbyrån Deltamarin i Reso har fått uppdraget att planera ritningarna. (PL) Förra året passerade drygt 9,15 miljoner passagerare Tallinns hamnar, vilket är rekord. 7,6 miljoner personer reste med fartyg mellan Tallinn–Helsingfors. Mellan Tallinn– Stockholm reste 950.000 passagerare. Antalet kryssningspassagerare i Tallinn uppgick till 441.600, vilket är på samma nivå som 2011. (PL) I fjol övergav 22 handelsfartyg svensk flagg. På sex år har den svenska handelsflottan nästan halverats. Nu vid årsskiftet fanns 112 fartyg kvar i handelsflottan. 79 av dem går i fjärrsjöfart, enligt färsk statistik från Delegationen för sjöfartsstöd. (PL) 16–17 april hålls Sveriges första ”Havs- och vattenforum” i Göteborg. Konferensen väntas locka drygt 400 deltagare och arrangeras av Havsoch vattenmyndigheten. Man vänder sig främst till tjänstemän på myndigheter, branschföreträdare, forskare, ideella föreningar och beslutsfattare som verkar inom vattenmiljö, jordbruk, skogsbruk, fiske, energi, VA, sjöfart och fysisk planering. – Målet är att samla de krafter som i dag arbetar för en bättre havs- och vattenmiljö till en dialog om övergödning i Östersjön, biologisk mångfald i rinnande vatten och ett hållbart fiske, säger Pia Ahnlund som samordnar konferensen. (PL) RÄDDNINGSPLAN FÖR STX FINLAND Åbovarvets STX Finlands underleverantörer planerar att köpa in sig i varvet för att se till att det överlever. Det skriver Turun Sanomat. Enligt förslaget skulle även staten gå in som ägare. STX skulle behålla 30 procent av ägandet. – Jag tycker att det är mycket positivt att underleverantörerna i det marintekniska klustret har börjat röra på sig, kommenterar Finlands näringsminister Jan Vapaavuori i en intervju till Yle. (PL) ECKERÖ LINES REKLAM VÄCKER FRÅGOR I finskspråkig media använder Eckerö Line sloganen ”finländskt trots namnet” i marknadsföringen. Det har fått en del svenskspråkiga kunder att reagera, enligt Radio Vega. Försäljnings- och marknadsföringschef Ida ToikkaEveri förklarar: – Vi riktar det här budskapet till finskspråkiga, som kanske inte vet att Eckerö faktiskt är en ort i Finland. Meningen med reklamen är att understryka det finländska, att man trafikerar under finsk flagg. (PL) 4 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax NYHETER KALLIONIEMI SER S POTENTIAL I RYSSLA För drygt ett år sedan började Anni Kallioniemi som Finlandschef för Viking Line. I en exklusiv intervju med Ålands Sjöfart berättar hon om Vikings starka varumärke och om den ryska marknadens stora potential, både för rederiet och hela den åländska besöksnäringen. Text: Fredrik Rosenqvist Foto: Beni Köhler Vi träffar Vikings Lines nya Finlandschef, som hennes post kallas i vardagligt tal, på rederiets huvudkontor på Norragatan i Mariehamn. Normalt är Anni Kallioniemis arbetsplats i Helsingfors, men just i dag råkar hon befinna sig på Åland. Sedan Mikael Backman tillträdde som vd för tre år sedan har det skett en revolution inom rederiets högsta ledning. Flera personer som suttit på sina poster i decennier har lämnat och gett plats för nya krafter som rekryterats utanför de egna leden. I en intervju i Ålandstidningen i december sa Mikael Backman att han nu har resten av ledningen med sig i den förändringsprocess han vill genomföra. Ett av dessa nya namn är alltså Anni Kallioniemi som inte jobbat en dag på rederiet när hon 2011 tillträdde som marknadsdirektör med ansvar för försäljning och marknadsföring i Finland. Däremot har hon en mycket lång erfarenhet av liknande uppgifter i andra bolag. – Ja, jag har kommit upp lite i åren, så jag har hunnit med ganska mycket. Bland annat jobbade jag 13 år för Lego där jag marknadsfört och sålt Lego i Finland och Sverige. Jag har även jobbat på Oras där jag har haft olika positioner inom marknadsföring. Innan jag lämnade hade jag försäljningsansvar för hela Nordeuropa. RAK, ENVIS OCH DIPLOMATISK Anni Kallioniemi har inte svenska som modersmål. Och det märks. Ibland har hon lite svårt att hitta rätt ord. Men det hindrar henne inte från att prata både avslappnat, glatt och mycket. Man behöver inte tveka på att detta är en person som är van att jobba med kommunikation och som är bra på att få folk runtomkring sig att trivas. – Om jag måste nämna något jag är riktigt bra på är det att jag är ganska kommunikativ och att vara rakt på sak. Jag kan vara diplomatisk, men också envis när det behövs. Jag har alltid jobbat bland män, så jag vet hur man tar mycket plats. Jag kommer dessutom från en familj med många barn där jag var ett av de yngsta, så det där har jag också med mig sedan barnsben. Är det svårt att vara den enda kvinnan i Viking Lines ledningsgrupp? – Det var samma sak på Lego, när jag var där var alla toppchefer män. Oras och VVS-branschen i stort är också mansdominerad. Men jag tänker inte på det längre, jag har jobbat så pass länge. www.sjofart.ax FREDAG 15 FEBRUARI 2013 5 NYHETER Dessutom tar det sällan lång tid efter att jag börjat i en bransch förrän tjejerna kommer. Det finns få saker som är så givande att se. Berätta hur det gick till när du började på Viking Line. – Jag såg faktiskt jobbet i en annons och sökte det. Jag har under hela min karriär varit på jakt efter nya, intressanta saker att jobba med. När jag arbetade på Lego samarbetade jag dessutom en hel del med Viking och känner till en hel del folk här. Vad har du fått för intryck av rederiet? – Att vi står inför stora utmaningar. Vi har fina produkter, såsom Grace, och uppgiften nu är att locka tillbaka kunder som inte kryssat eller rest med fartygen på några år. Vad sa de åt dig när du började; vad skulle bli din viktigaste uppgift? – Att få organisationen att fungera och få till ett större samarbete mellan regionerna och länderna. Jag upplevde också att man ville att jag skulle överföra det jag lärt mig i andra branscher, ta hand om Vikings varumärke och vara med och lansera Grace. Är det stor skillnad på att sälja lego och kryssningar på Viking Line? – Nej, det är i princip samma sak. Det gäller att berätta vad du säljer, samt hitta rätt kund vid rätt tidpunkt. Man måste också hitta nya synvinklar och komma med intressanta kampanjer. SENIORER VIKTIG GRUPP En annan sak som flera av de branscher Anni Kallioniemi jobbat i har gemensamt är att det ofta är kvinnor som tar köpbeslutet. Så är det även för kryssningar och andra resor. Är det en utmaning för er att nå denna grupp med tanke på att ni har så många manliga chefer? – Nej, vi använder flera samarbetspartners, olika mediebyråer och har en hel del kvinnor i företaget som är med i planeringsprocessen, ansvariga för försäljningen eller som tar hand om kunderna ombord. Att det är kvinnor som bestämmer om man ska resa någonstans och i så fall vart är heller inget nytt. Redan för 20 år sedan var det jag och inte min man som beställde kryssningarna och resorna, och så är det i många familjer. – Sedan är seniorer också en viktig grupp, de årskullar som börjar gå i pension nu. Han vill veta om Anni Kallioniemi ska ta första flyget tillbaka till Helsingfors. Vad tycker du om han som stack in huvudet precis, är han en bra chef? – Han är ok, säger hon och lyser upp. – Här är rakt på sak på ett sätt som jag uppskattar. Han menar verkligen vad han säger. Jag kommer också från en företagskultur där mina chefer alltid varit raka. Jag tycker om att få veta om jag gjort ett bra eller ett dåligt jobb. Så han talar om för dig när du gjort bort dig? – Ja, han kan både tacka för en bra insats och säga till när något blivit fel. Det är den stilen vi har kommit överens om. Så ja, han ringer om något gått snett. TURIST-VD LEDER NU STENA LINE Österbottningen Jari Virtanen, som var Ålands turistförbunds vd 2002-2004, har utsetts till ny vd för Europas största passagerarrederi Stena Line. Han fortsätter samtidigt på sin post som vd för koncernbolaget Stena Line Travel Group som bland annat ansvarar för resbyrån Sembos verksamhet. Stena Line har 6.000 anställda och trafikerar på 20 linjer med sammanlagt 38 färjor. (mh) MÖJLIGHETER I RYSSLAND Som marknadsdirektör har Anni Kallioniemi ett viktigt ansvar för Viking Lines varumärke och anseende i Finland. Och enligt henne befinner sig bolaget i en mycket gynnsam position just nu. – Vårt varumärke är jättestarkt i Finland. Varje dag har vi ett stort, fint fartyg med Vikings färger mitt i Helsingfors. Bättre marknadsföring än så kan du inte få. Om du frågar mannen eller kvinnan på gatan om Viking Line är det inte många som inte känner till vad vi sysslar med. – Dessutom har varumärket fått en extra skjuts de senaste månaderna tack vare Grace. Nu ska vi jobba vidare med varumärket och gå igenom utbudet på alla fartyg så vi blir ännu mer lockande. Viking Line släpper aldrig några siffror om vilka nationaliteter som reser på deras fartyg. Men den som åkt länge på rederiets färjor har sannolikt noterat att allt fler personer från Ryssland är ute och reser. – Det finns ett stort intresse både i Baltikum och Ryssland för att resa med våra fartyg. De ryska visumkraven är än så länge något som står i vägen, men Ryssland är en jättestor marknad. Vad gör ni för att locka fler ryska resenärer? – Vi har öppnat webbsidor på ryska nyligen, och det är en bra början. Men vi har fortfarande en hel del att jobba med, att hitta nya samarbetspartners och bygga upp medvetenheten om våra produkter. Jari Virtanen. QUEEN ELISABETH II BLIR HOTELL Anrika kryssningsfartyget, Queen Elisabeth II blir hotellfartyg på en ännu icke namngiven plats i Asien. Hon ska nu undersökas vid Drydocks World Dubai innan hon byggs om till femstjärnigt hotell med 500 rum. Det är andra gången hotellplanerna aktualiseras. Första gången kom finanskrisen emellan. Men nu tycks allt vara på plats finansiellt. (PL) KAN MARKNADSFÖRAS BÄTTRE TOR AND ”Det finns en hel del konferensgäster i Ryssland som Åland borde kunna locka till sig. Tänk på vilka intressen dessa brukar ha: friluftsliv och fiske. Där är ju Åland perfekt” Mycket av Viking Lines marknadsföring handlar om att berätta om vad man har ombord. Men minst lika viktigt är att marknadsföra de olika destinationerna som är en stor anledning till varför människor väljer att kryssa. Är det lätt att marknadsföra Åland som destination i Finland? – Nej, det är inte lätt. Inget är lätt. Men Åland är intressant, inte minst som en sommardestination men också som ett ställe där man kan ha konferenser. Det finns goda möjligheter att kombinera konferenser med olika friluftsaktiviteter på Åland. – Vi jobbar tillsammans med Visit Åland för att ta fram ett budskap som lockar människor från Finland till Åland. Samtidigt finns det en hel del konferensgäster i Ryssland som Åland borde kunna locka till sig. Tänk på vilka intressen dessa brukar ha: friluftsliv och fiske. Där är ju Åland perfekt. Viking Line har ofta fått kritik för att ni marknadsför Åland för lite, att ni hellre ser att resenärerna bara stannar ombord. – Destinationsmarknadsföring är något vi tänker satsa mer på. Det har funnits perioder när vi varit bättre på det, men det finns en del att jobba med. Här har Visit Estland varit väldigt aktivt och duktigt, men vi jobbar också med Visit Sweden, Visit Finland och Visit Åland. Vad borde man göra från åländskt håll för att öka Ålands attraktionskraft som destination? – Att man berättar vad som finns här och vad som är unikt, för sådana saker finns. Alla i Finland vet om att Åland är ett bra ställe att cykla på. Men det finns mycket annat här också. Det här borde man lyfta fram bättre och hitta rätt kanaler. Jag säger inte att jag skulle kunna göra det bättre, men jag tror det finns möjligheter att tänka om och ta sig en funderare på vad som är unikt med Åland och hur man bäst överför det till rätt människor. EN FIFFIG CHEF Plötsligt sticker Viking Lines vd Mikael Backman in huvudet genom dörren till konferensrummet. By land, by sea and by air Raumo, tel. +358 (0)2 273 0580 Åbo, tel. +358 (0)2 273 0500 Helsingfors, tel. +358 (0)9 758 991 Mariehamn, tel. +358 (0)18 221 22 Stockholm, tel. +46 8 545 876 00 Tallinn, tel. +372-650 5950 Uleåborg, tel. +358 (0)8 8898 900 6 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax NYHETER Eckerö Lines vd i stor intervju: VI ÄR I FÖRSTA HAND FINLÄNDSKT FÖRE – Vår verksamhet här i Helsingfors baseras inte på att vi är ett åländskt företag, vi är ett finländskt företag. Det säger Eckerö Lines vd Irja Hanelius när Ålands sjöfart besöker Rederi Ab Eckerös dotterbolag i Helsingfors. nu har medierna fått nys om incidenten. – Det var Iltasanomat som ringde precis. Kanske någon av våra kunder har berättat om händelsen, för vi har inte skickat ut något pressmeddelande, säger Irja Hanelius. Vi stänger dörren för att slippa sorlet utanför. På det stora skrivbordet som nästan tar upp hela kontoret har någon dukat fram två Runebergstårtor. I ena hörnet av rummet står en shoppingvagn och ser aningen malplacerad ut. Innehållet i vagnen är dolt av en stor påse, men en tavla av Jonas Wilén går att skymta. Tydligen är vagnen full av gåvor från Åland som senare under kvällen ska placeras på väl valda ställen ombord på ms Finlandia. PROVSMAKAR MATEN Text: Fredrik Rosenqvist Foto: Jacob Saurén Eckerö Lines kontor nere i Västra hamnen i Helsingfors kallas internt och med en liten dos ironi för ”palatset”. För speciellt palatslika är utrymmena inne i terminalen inte. Vi guidas genom några trånga, mörka korridorer innan vi kommer fram till den del av byggnaden där bolagets administration och marknadsföring huserar. Vi får vänta några minuter innan vi får komma in på Irja Hanelius kontor. När vi väl släpps in råder det full kalabalik. Någon springer in och det ringer i telefonen. Det har nämligen varit problem med Finlandias ramper i Tallinn natten innan. 30 personbilar och 60 passagerare fick vänta i två timmar efter ankomst innan de kunde ta sig i land. Problemet är sedan länge löst och Finlandia går enligt tidtabell, men Irja Hanelius slår sig ner i stolen, och hennes puls ser ut att sjunka något jämfört med för någon minut sedan då den troligtvis låg på max. Det blir normalt ganska långa dagar för Eckerö Lines vd, men just den här arbetsdagen har nästan varken början eller slut. – Jag minns knapp vad jag gjort i dag. Det har hänt så mycket att jag inte hunnit stanna och tänka efter. Telefonen började ringa redan vid midnatt om problemet med rampen. Klockan hade nog hunnit bli två innan allt var fixat och jag informerat ledningsgruppen om vad som hänt. Senare på kvällen ska Irja Hanelius åka med Finlandia till Tallinn. Man ska göra några finjusteringar i parfymbutiken, och så ska maten som serveras kvällstid samt frukosten testas. – Efter det har vi provsmakat allt ombord. Vår ”customer experience manager” är med, och om det finns något som kan utvecklas går vi igenom det tillsammans. När hon sedan kommer tillbaka till Helsingfors börjar en ny arbetsdag på kontoret. HÖGT STÄLLDA FÖRVÄNTNINGAR Eckerös ms Finlandia, som sedan årsskiftet går mellan Helsingfors och Tallinn, är Eckerökoncernens största investering någonsin. Irja Hanelius säger att fartyget haft en del barnsjukdomar, men att man hittills lyckats nå det viktigaste målet av dem alla: att fylla henne med passagerare. När budgeten sattes för Finlandia räknade man med en kraftig ökning av passagerarantalet jämfört med Nordlandia på samma linje i fjol. Något som krävs för att man ska kunna räkna hem den stora investeringen. Och hittills har man till och med överträffat dessa förväntningar. – Passagerantalet har varit 95 procent högre än samma period i fjol. Siffrorna är till och med lite över det vi hade budgeterat för. – Men det var stressigt i början. Även om vi visste att vi hade ett välplanerat fartyg och bra kampanjer frågar man sig ändå om kunderna kommer. Januari är ju inte den bästa tidpunkten att sätta ett nytt fartyg i trafik. Förväntningarna på passagerarantalet var så stora att det verkligen var spännande att se om de skulle infrias. Hur säkra kan ni vara att de positiva siffrorna håller i sig hela året? – Vi ser ingen anledning till varför de inte skulle göra det. Om vi ser på bokningsläget ser till exempel februari bättre ut än i fjol. Just nu har vi ingen orsak att vara skeptiska. www.sjofart.ax FREDAG 15 FEBRUARI 2013 7 NYHETER Eckerö Lines vd Irja Hanelius har sitt kontor nere i Västra hamnen i Helsingfors. Hur ofta tittar du på de aktuella passagerarsiffrorna? – Varje dag. Jag tittar både på hur många som har åkt med fartyget dagen innan och hur bokningsläget för dagen ser ut. Det är oerhört viktiga siffror. Hurdan är konkurrensen i trafiken mellan Helsingfors och Tallinn? – Den är hård. Både Viking och Tallink är större än oss. Och den blir ännu hårdare när Isabella kommer. Men det är bra, det gör att vi kämpar hårdare. Finns det plats för ännu mer kapacitet på den här rutten? – Det kan man inte veta. På sommaren har faktiskt kapaciteten inte varit tillräcklig, och Isabella ska ju bara gå på sommaren. Så det är nu vi får se hur stor efterfrågan egentligen är. Det har ju inte gått satt säga tidigare när alla fartyg varit fulla under juli. FRÅN EN ANNAN BRANSCH ETT TAG Irja Hanelius åker med Finlandia minst en gång i veckan. Man håller hela tiden på olika finslipningar. ”Just nu har vi ingen orsak att vara skeptiska” På sätt och vis är Irja Hanelius både typisk och atypisk för passagerarsjöfartsbranschen. När hon 2011 började som vd för Eckerö Line hade hon inte jobbat en dag inom branschen. I stället kom hon till Eckerö Line från ett jobb som direktör för Nordens största köpcenter Östra centrum i Helsingfors. Hon är även den enda kvinnan i Eckerökoncernens ledningsgrupp, även om hon snart får sällskap av Malin Skogberg som ska bli ny ekonomidirektör. Samtidigt känns hon som en typisk rekrytering för en bransch som mer och mer försöker hitta nya vägar. Ett sätt man gör detta på är att ta in personer som aldrig jobbat med sjöfart tidigare, men som i stället har andra erfarenheter som man tror kan göra nytta i en bransch där nytänkande länge varit en bristvara. – Det började med att en rekryteringskonsult ringde mig. Dessa fartyg är lite som flytande köpcentrum, så det kan hända att det var därför de började leta efter en person som arbetat med just varuhus tidigare. Men jag vet faktiskt inte vad de hade gett för detaljerade instruktioner till rekryteringskonsulten. Däremot fick jag en ganska klar bild av vad arbetet skulle innebära. Jag har fått höra att du pluggade svenska inför anställningsintervjun. – Ja, jag gick hos en privatlärare så fort jag fick veta att jag skulle på anställningsintervju för ett svenskspråkigt företag. Men jag hann inte träffa henne så många gånger innan intervjun. – Men jag pratade faktiskt svenska under den första intervjun med styrelsen. Det uppskattade de nog, men efter en stund sa de att det räcker och att jag kunde börja prata finska. Det var verkligen inte lätt. Jag har nästan aldrig använt svenska tidigare, säger Irja Hanelius med ett skratt. ETT FINLÄNDSKT FÖRETAG Efter att hon fick jobbet har hon fortsatt hos privatläraren, även om de långa arbetstimmarna gör att det blir långt mellan lektionerna. Bra på svenska är hon inte. Men de bristande kunskaperna kompenseras av att hon verkligen inte är rädd att försöka och hennes, för våra breddgrader, uttrycksfulla kroppsspråk. Det ska dock sägas att Åland känns ganska långt borta när man besöker Eckerö Line. Företaget känns väldigt finskt. – Vi tänker inte så mycket på att vi tillhör en åländsk koncern. Vår verksamhet här i Helsingfors baseras inte på att vi är ett åländskt företag, vi är ett finländskt företag. – Men visst, vårt namn har en tydlig koppling till Åland och vi tillhör en åländsk koncern. Men det är inte en stor sak för oss. Men ändå betyder det nog mer för oss här på kontoret än våra kunder – de ser oss helt och hållet som ett finländskt företag. Finns det en speciell företagskultur inom Eckerökoncernen? – Ja, alla företag har sin egen kultur. Om man jämför Eckerö med andra företag tror jag att många inom den här koncernen är ganska ”hands on”. Man vet vad man sysslar med och har gjort det väldigt länge. Du lär vara en väldigt flitig löpare och skidåkare, stämmer det? – Ja, jag åker skidor vintertid och sedan springer jag några gånger per vecka. Några gånger per vecka? Det är ganska ofta. – Nå jo. De senaste månaderna har jag haft lite ont om tid, men löpning och skidåkning är min viktigaste hobby. Det och att vandra i skogen, helst i Lappland. Varför är det en viktig hobby för dig? – Jag sitter mycket inomhus i mitt arbete, så på fritiden vill jag vara utomhus. Sedan har jag den principen att man måste kunna löpa en viss längd. Jag känner att jag måste kunna springa tio kilometer i sträck för att kunna orka med mitt jobb. – Det är också det bästa sättet att hitta lösningen på ett problem. Det händer ofta att jag går och grubblar över något, men efter att jag har löpt några kilometer kommer jag plötsligt på en lösning. Har du varit med i några större lopp? – Jag har sprungit Stockholm maraton två gånger, 2011 senast. Jag fick en mycket dåligt tid, men jag tänkte att om jag har betalat för sex timmar ska jag också springa i sex timmar! Men det var roligt, om jag har tid skulle det vara kul att göra det igen. Hur ofta är du på Åland? – En gång varannan månad ungefär. Jag stannar ganska sällan över natten, men om jag gör det brukar jag passa på att gå strandpromenaden i Mariehamn. Hade du varit på Åland innan du började jobba för Eckerö Line? – Bara en gång tidigare, och det måste vara för över 20 år sedan. Jag var där som turist men minns faktiskt inte så mycket. Jag kommer ihåg att det fanns en minigolfbana bredvid det där stora hotellet i stan. Plötsligt hejdar hon sig mitt i en mening och utbrister: – Nej! Nu har jag fel. Bara för något år sedan hade vi en ”outing day” på företaget jag jobbade för där vi åkte till Havsvidden. Vi var och tittade på stället där de gör Ålvados, badade rökbastu och gjorde allt möjligt. Det var jättetrevligt! Trots att Irja Hanelius är mitt inne i en mycket stressig arbetsdag har hon sällan långt till skratt. ”… men efter att jag har löpt några kilometer kommer jag plötsligt på en lösning” VA SCHYSST PÅ NÄTET! Skeppsbron 16 SE-111 30 Stockholm, Sweden Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10 E-mail: simsonship@simsonship.com www.simsonship.com Projekt Barnens Internet www.raddabarnen.ax/ barnensinternet 8 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax PASSAGERARTRAFIKEN VASABÅTARNA TILLBAKA I KVARKEN Wasa Express byggdes i Helsingfors 1981. Med färjan hoppas rederiet att Kvarkentrafiken ska få ett ordentligt lyft. Vid årsskiftet skrevs ett nytt blad i Kvarkenstrafikens historia då ett rederi grundat av städerna Vasa och Umeå tog över trafiken. Färjetrafik över Kvarken har långa anor men har de senaste åren varit olönsam efter att taxfreeförsäljningen förbjöds på färjorna. RG Line under ledning av pizzakungen Rabbe Grönblom försökte under tio års tid göra trafiken lönsam men misslyckades och en konkurs blev till slut oundviklig. Text och foto: Carl-Magnus Långkvist Förra sommaren fattade städerna Vasa och Umeå beslutet att grunda ett rederi för att trygga färjetrafiken över Kvarken. Rederiet fick namnet Vasabåtarna och till skillnad från RG Line valde man att även satsa på nöjestrafik och inte enbart på frakt. – Vi ser inte den här sträckan över Kvarken enbart som en transportsträcka utan vi vill erbjuda våra passagerare något att göra under tiden och till ett rimligt pris. Färjan som vi har är en passagerarfärja, därför kommer vi bland annat ha olika temakryssningar på lördagar under våren. Frakten är fortfarande viktig men vi vill erbjuda lite mera, berättar Reko Märsylä som är vd för Vasabåtarna. För att kunna trafikera över Kvarken valde rederiet att köpa färjan ms Betancuria av Gotlandsbolaget. Priset på färjan var 4,75 miljoner euro och hon anlände till Vasa en kylig söndagkväll i oktober efter en resa på drygt tio dygn från Las Palmas där hon senast trafikerat. Enligt Märsylä fanns det inte många andra alternativ. – Vi kunde ha köpt färjan RG 1 av RG Line men det skulle då ha varit en kortsiktig lösning. Med den här färjan kan vi trafikera i åtminstone 5–7 år och efter det är det tänkt att vi ska få en ny färja, säger han. En ny färja som är miljövänlig och som klarar svåra isförhållanden ska i framtiden trafikera mellan Vasa och Umeå, det slog en arbetsgrupp vid Kommunikationsministeriet fast för några månader sedan. Färjan beräknas kosta ungefär 85 miljoner euro och planen är att EU ska stå för 40 procent av kostnaderna medan länderna Finland och Sverige står för 20 procent var och Vasa- och Umeåregionen tillsammans 20 procent. många nöjda med både resan och färjan. – Jag tycker att det här är en bra färja och priset är lämpligt för en resa till Umeå säger Göran Udd och får medhåll av John Mannil. – Det är en perfekt färja med tanke på omständigheterna. Tidigare var det för dyrt att åka, säger han. Flera österbottniska bussbolag hade ordnat charterresor till Umeå den här lördagen. Några som valde att resa den vägen var Henry Nyholm, Viveka Lassander och Bertil Lassander. De var också nöjda med färjan men efterlyste fler aktiviteter ombord. – Folk vill resa och det är bra att man inte behöver åka till Åbo för att komma över till Sverige men det skulle få finnas mer att göra. Jag skulle gärna se att man ordnade danser ombord som förr då Vasabåtarna trafikerade här, säger Henry Nyholm. I slutet på 1940-talet inleddes trafiken över Kvarken med en ångfärja och 1958 började den första bilfärjan trafikera mellan Vasa och Umeå. Rederiet som skötte trafiken på den tiden hette Vasabåtarna. På 1970-talet var trafiken som livligast och då trafikerade fem färjor mellan Vasa och Umeå. I början på 1990-talet tog Silja Line över trafiken men lade ner verksamheten år 2000 eftersom taxfreeförsäljningen ombord på färjorna förbjöds sommaren 1999. RG Line tog över trafiken och försökte hålla trafiken uppe men på grund av höga biljettpriser svek passagerarna. I november 2011 lämnade RG Line in sin konkursansökan. RG Lines konkursbo skötte trafiken i ”Frakten är fortfaranNÖJDA PASSAGERARE de viktig men Den första lördagskryssningen för Vasabåtarna gick av stapeln den 26 januari, och Ålands sjö- vi vill erbjuda fart var med ombord. Temat var lite mera” shopping och ungefär 250 passagerare reste över Kvarken den här dagen. Trots förseningar i tidtabellen var www.sjofart.ax FREDAG 15 FEBRUARI 2013 PASSAGERARTRAFIKEN Viveka Lassander, Bertil Lassander och Henry Nyholm såg fram emot att få besöka Umeå i några timmar. Det finns gott om sittplatser ombord på Wasa Express. KVARKENTRAFIKEN PÅ 2000-TALET • RG Line bildades 2001 och tar över trafiken efter Silja Line som valde att lägga ner trafiken då taxfreeförsäljningen förbjöds ombord på färjorna i Kvarken. • RG Line köpte fartyget ms Fennia och döpte henne till ms Casino Express. Färjan trafikerade mellan 2001 och 2005. Förutom spelautomater finns även restaurang, bar och en liten affär ombord. • 2005 sätts RG 1 i trafik och ersätter Casino Express på rutten. Kvarkentrafiken handlar nu till stor del enbart om frakt. • I november 2011 lämnar Rabbe Grönblom in konkursansökan. Konkursboet tar över trafiken och sänker biljettpriserna. Passagerarmängden ökar. • I februari 2012 väljs Viking Lines före detta vice vd, ålänningen Boris Ekman, till styrelseordförande för RG Line. Rabbe Grönblom ger inte upp hoppet om att fortsätta med färjetrafik i Kvarken. • Våren 2012 lämnar Rabbe Grönblom in besvär mot konkursen. Besväret förkastas i såväl tingsrätten som hovrätten och högsta domstolen. Ombord på Wasa Express finns det möjlighet att äta husmanskost på alla turer. drygt ett år och under den här tiden sänktes biljettpriserna och passagerarna började hitta tillbaka. Tidtabellerna förändrades också och det blev möjligt att tillbringa några timmar i Umeå en dag i veckan. HOPPAS PÅ 100 000 RESENÄRER Reko Märsylä. FAKTA FINSKT HANTVERK Ms Wasa Express byggdes i Helsingfors 1981 som ms Travemünde och sattes i juni samma år i trafik mellan Gedser i Danmark och Travemünde i Tyskland. Hon trafikerar på rutten fram till december 1988 då Gotlandsbolaget köper färjan. Hon chartras av Sally Line och börjar trafikera mellan Ramsgate och Donkerque under namnet Sally Star. I maj 1997 övergår färjan i Finland Levantlinjens ägo och sommaren 1997 chartas hon av Silja Line och sätts i trafik mellan Vasa och Umeå under namnet Wasa Express. I november samma år överförs hon igen till Gotlandsbolaget och börjar trafikera mellan Oskarshamn och Visby under namnet Thjelvar. Under 2000-talet ägs färjan av Gotlandsbolaget men chartras av bland annat Color Line, Scandlines och Fred Olsen. Färjan är 141 meter lång och 23 meter bred. Färjan kan ta totalt 1.500 passagerare men är nu registrerad för att ta 600 passagerare. Totalt rymmer färjan 450 bilar. Reko Märsylä menar att det finns förutsättningar för att lyckas med färjetrafik över Kvarken. Både Vasa och Umeå är städer i tillväxt och både på den finska och den svenska sidan finns det företag som är beroende av en fungerande färjetrafik. Kvarkentrafiken är också en del av Europaväg 12 mellan Helsingfors och Mo i Rana i Norge. – Det gäller att städerna också satsar på marknadsföring så att människor vet vad som händer på båda sidorna om Kvarken. Det är viktigt att städerna nu går in för att trygga trafiken och det är bra att det inte blev något längre uppehåll i trafiken. Den dagen det inte finns någon färjetrafik här vet vi exakt hur viktig den är, säger Reko Märsylä. Den fjärde januari i år satte Wasa Express iväg på sin jungfruresa över Kvarken. Första resan var nästan fullbokad båda vägarna. I mitten på januari råkade rederiet ut för sitt första bakslag då sprinklersystemet frös sönder efter att man simulerat en black-out ombord på färjan. Totalt ställdes nio turer in. Vid millennieskiftet reste över en miljon passagerare över Kvarken och då passagerarantalet var som lägst under RG Line reste knappt 50.000 passagerare. Reko Märsylä hoppas ändå att år 2013 ska bli ett bra år för Vasabåtarna. – Frakten kommer att vara jämt fördelad under hela året men på sommaren hoppas vi på mycket passagerare. Målet är att ha över 100.000 passagerare i år, säger han. • 31.12.2012 RG Lines konkursbo avslutar trafiken. Rederiet Vasabåtarna tar över. 9 10 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax PASSAGERARTRAFIKEN Den finska designbyrån Dsign har för första gången inrett en färja. Därför ser interiören lite annorlunda ut än vad man normalt ser ombord. I Rockmore bar vill Viking Line ge en ”after sea”-atmosfär. Inredningen är både romantisk och rockig och ska skapa en impulsiv atmosfär. RUNDTUR PÅ VIKING LINES NYA PÄRLA GRACE Viking Lines nyaste stjärna, Grace, har varit i trafik sedan början av januari. Några dagar innan jungfruresan öppnades hon för pressen och superlativen fullkomligen yrde i luften. Allt var fantastiskt, förutom en detalj. Namnet. Text: Nina Latvala Foto: Daniel Eriksson ”Målet är att alla ska kunna njuta av produkten även under helgnätterna” Nina Weckström, journalist på Hufvudstadsbladet, förutspår att namnet ”Grace” kommer att bli svårt att uttala för personer med finska som modersmål. – Jag har redan hört alla möjliga varianter. Det är ett svårt namn att säga på finska, vilket är synd, säger hon. Förutom namnet har hon ingenting negativt att tillägga. – Det är väldigt läckert med den nutida designen och de dämpade färgerna. Det är inte grällt eller pråligt och det gillar jag. Inredningen står den finske inredningsarkitekten Vertti Kivi, från designbyrån Dsign, för. – Jag hade aldrig jobbat med färjor tidigare, men det var väl det som Viking Line var ute efter också. Någon som hade nya, fräscha idéer från land, säger han. Efter två års hårt arbete med inredningen är han glad över den goda responsen. – Folk verkar nöjda, Viking Line verkar nöjt. Själv är jag också väldigt nöjd. Det blev som jag hade föreställt mig. Längst upp på fartyget stoltserar Grace med en spaavdelning av internationell standard som är utformad efter utsikten. Flera jacuzzis finns att tillgå och alla är placerade invid de stora fönstren, så att man kan njuta av utsikten samtidigt som man badar. Grundidén kommer från Royal Caribbeans fartyg, där jacuzzitunnorna sträcker sig ut på det yttre däcket. – I det här klimatet är det kanske inte så skönt att sitta ute, så vi har hållit oss helt på insidan. Men det är samma princip och utsikten är det viktiga, säger Viking Lines vd Mikael Backman. BAR EFTER HUMÖR Förutom den exklusiva spaavdelningen kan Graces gäster även välja och vraka mellan barer och scener för livemusik. Det finns en rockbar, en pianobar, en nattklubb, en whiskybar – det är bara att låta humöret styra. På däck nio huserar världens största flytande tax free-affär. – Vi har använt halva fartyget för det här. Man stiger in, går runt och kikar och kommer ut igen en halv kilometer senare, säger Mikael Backman. I slutet av januari kom beskedet att Viking Line inför samma begränsning på alkoholförsäljningen i tax-freen som redan har funnits ombord på Cinderella under flera års tid. Det innebär att alkoholförsäljningen i tax-freen är stängd under fredagsoch lördagsnätter mellan klockan 21 och midnatt. Målet är enligt Mikael Backman att hålla festerna i baren. – Vi vill att hytterna förblir ett ställe att ta det lugnt och sova i. Målet är att alla ska kunna njuta av produkten även under helgnätterna, säger han. Hytterna ombord på Grace ska ge en känsla av hotellrum. Därför förbjuds också festande i utrymmena, här ska det vara tyst och stilla. Restaurangen Oscar är restaurangen ombord som erbjuder a la carte-mat. www.sjofart.ax FREDAG 15 FEBRUARI 2013 PASSAGERARTRAFIKEN PELLE GICK FRÅN ISABELLA TILL GRACE Servitören Pelle Hagman har jobbat för Viking Line i över 20 år. Under åren har han hunnit jobba på nästan alla fartyg i företagets flotta, men sedan många år tillbaka har Isabella varit hembåten. Tills för några veckor sedan, då han i stället fick börja kalla Grace sin nya hembåt. – Det var en jättestor omställning, säger han om båtbytet. Text: Nina Latvala Foto: Daniel Eriksson Enligt Pelle Hagman är det en märkbar skillnad mellan Isabella och Grace. – Grace är väldigt mycket större än de andra fartygen. Det kommer att ta ett tag innan man har lärt sig att hitta runt, säger han. Arbetsmässigt har båtbytet också inneburit vissa förändringar. – Tidigare fanns det ett förrätts- och ett dessertbord, dit gästerna själva fick gå och hämta sin mat om de ville. Nu är allting serverat till bordet. Det är väldigt mycket skönare tycker jag, säger han. ”ALLT HÄNDE PÅ EN GÅNG” Den största fördelen med Grace är enligt Pelle Hagman att fartyget är nytt. – Allt borde fungera som det ska, säger han med ett skratt. Pelle Hagman berättar att även personalen har fått egna hytter sedan de började jobba på Grace. Tidigare var personalen tvungna att dela hytter med varandra. ”GRACE MYCKET STÖRRE” – Nu behöver man inte ta hänsyn till någon annans arbetstider. Man kan titta på tv på kvällen efter jobbet utan att störa någon som försöker sova och som ska upp och jobba klockan sex, säger han. Enligt Pelle Hagman finns det egentligen inga nackdelar med den nya arbetsplatsen, men däremot är det vissa saker som han måste vänja sig vid. – Det som kommer att ta tid är att lära känna sina nya arbetskamrater och också att lära sig hitta ombord. Grace är mycket större än de andra båtarna. Men sedan blir det nog jättebra! ”Det kommer att ta ett tag innan man har lärt sig att hitta runt” – Det har lugnat ner takten en hel del. Man har koll på sina gäster, vet vad de har beställt, när de fick maten och när de vill ha nästa rätt. Tidigare hände allt på en och samma gång. Det är jätteskönt med bordsservering, men det är en omställning där med, säger han. Servitör Pelle Hagman har bytt fartyg från Isabella till Grace. I N T E R N AT I O N E L LT G Å N G B A R A sjöutbildningar Högskolan på Åland ger dig utbildning för yrken som arbetsmarknaden efterfrågar. Du får en internationellt gångbar examen och möjlighet att kombinera teori med praktik. Våra handledare hjälper dig också att hitta givande studie- och praktikplatser. Mer information hittar du på www.ha.ax. Ansökningstiden är 15 mars–15 april. Elmästare, Elingenjör, Företagsekonom, Systemutvecklare, Programmerare, Restaurangchef, Hotellchef, Övermaskinmästare, Överstyrman, Sjöingenjör, Styrman, Sjökapten, Sjukskötare Neptunigatan 17, Pb 1010, AX–22111 Mariehamn, Åland Finland +358 (0)18 537 000, ansokan@ha.ax, www.ha.ax 11 12 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax PASSAGERARTRAFIKEN BAKOM KULISSERNA I GAB Ett kök är ofta en ganska stressig arbetsplats, och ombord på ett fartyg även en mycket trång sådan. Men i Gabriellas kök är det bara glada miner. Maten är en viktig del av resan för många som åker på kryssning. Följ med bakom kulisserna i köket på Gabriella, där stekborden aldrig kallnar. Text: Fredrik Rosenqvist Foto: Jacob Saurén Det råder ett ganska behagligt tempo inne i ms Gabriellas varmkök. Det är en helt vanlig onsdag i början av februari, inte direkt högsäsong när det gäller kryssningar mellan Stockholm och Helsingfors. Trots det är det en hel del matportioner som ska tillredas mellan cirka kl 06 och 23 när köket är öppet. Ombord finns 1.100 passagerare. Hur många av dem som verkligen tänker äta i någon av de restauranger som finns ombord vet ingen, vilket innebär att det är en ganska komplicerad sak att planera arbetet. Dessutom ska de cirka 150 anställda ombord också ha mat. Johan Sandberg är normalt köksmästare på Amorella. Men eftersom fartyget för tillfället ligger på dock i Landskrona är han, som han själv uttrycker det, ”praoelev” ombord på Gabriella. Harry Iman, kökschef ombord på Gabriella, lutar sig nöjd tillbaka i stolen inne på kontoret, nog lite glad över att hans ”praoelev” får ta hand om pressen. SVÅRT PLANERINGSARBETE De som jobbar i kök på Viking Lines fartyg har alla tillgång till manualer med färgbilder för att alla maträtter ska bli rätt. Som köksmästare ansvarar Johan Sandberg för maten ombord. Men han springer inte runt så mycket i köket. I stället är hans viktigaste och svåraste uppgift att se till att det finns tillräcklig med råvaror och personal ombord i förhållande till antalet gäster. – Just i dag har vi som sagt över tusen passagerare ombord. Optimalt vore om alla åt något, men det kommer vi aldrig upp i. Tvåhundra har bokat plats i buffén, och sedan kanske femtio personer till äter utan att ha bokat. I à la carten kanske vi får tvåhundra gäster, men det tvivlar jag på. Sedan äter en del i kafeterian också. – Men vi kan aldrig veta. I går var det en helt vanlig tisdag, och då hade vi kö utanför restaurangen. Just det här med att optimera antalet anställda ombord är riktigt svårt. Händer det att ni får slut på någon råvara? – Ibland, speciellt olika färskvaror. Färsk fisk vill vi till exempel att verkligen ska vara färsk, så om det går åt mer än vad vi trott tar den ju slut. NERE UNDER VATTENYTAN Efter att ha kastat ett öga på kallskänken åker vi hiss ner till däck ett, under vattenytan. Här finns varulagret, bageriet och det lilla köket där alla fiskuppläggningar görs. Alla varor tas emot via bildäck, och det anländer nya varor varje dag utom på söndagar. – Ja, här ser ni bageriet. Men vi bakar inte så mycket med mjöl längre. Det mesta är frysta produkter som ska värmas upp tio minuter eller så i ugnen. Just i dag och just denna vinter är det nästan helt tyst på däck ett. Men hårda vintrar kan ljudet här nere vara helt öronbedövande när fartyget färdas genom isen. Vi åker upp till restaurangen igen och sätter oss vid ett bord. Johan Sandberg berättar att utbudet i restaurangerna styrs av en gastronomisk kalender som görs upp på årsbasis för hela flottan. – Vi har några arbetsgrupper som funderar över utbudet i de olika restaurangerna. En grupp arbetar med maten i à la carten, en grupp, där jag ingår, ser över utbudet i buffén och några andra försöker tänka till om det som serveras i kafeteriorna. Nästa månad börjar vi till exempel med franska veckor. www.sjofart.ax FREDAG 15 FEBRUARI 2013 PASSAGERARTRAFIKEN Johan Sandberg säger att köksmästarens viktigaste uppgift är att se till att det finns tillräckligt med råvaror och tillräckligt med personal i köket varje dag. Nere i bageriet bakar man inte med mjöl som mycket längre, utan det mesta är så kallad bake-off. MI L JÖMÄRKT www.svanen.nu Renare luft på Åland Miljömärkt med Svanen. För våra låga utsläpp från papperstillverkning och tryckeri. RIELLAS KÖK Nere på däck ett kan oljudet vara öronbedövande under isrika vintrar. Men när Ålands sjöfart är på besök är det lugnt och tyst. ”Ekologiskt och närproducerat har ju kommit starkt. Vi försöker utnyttja sådant så mycket det går” Vilka olika rätter blir det då? – Ja, vi ska bland annat ha ostron och sniglar. Några av våra killar har varit nere i Frankrike på en skola som utbildar kökspersonal under några dagar. De har provat sig fram till vilka franska rätter som kan tilltala våra gäster. Vilka temaveckor brukar vara populärast? – Vi har i många har haft medelhavsveckor, och den brukar vi få mycket god respons på. De franska veckorna kan nog också bli riktigt bra. Det blir ju ganska många nya rätter för kockarna att tillaga hela tiden. Hur lär ni ut hur de ska göra? – Vi gör alltid upp manualer för hur maten ska tillagas och se ut. Det finns manualer med färgbilder för allt vi producerar så maten ser likadan ut och smakar likadant på alla fartyg. Har du själv någon favorit i den här restaurangen? – På det här fartyget har jag faktiskt bara ätit maten i mässen. Det senaste jag åt var en köttfärslimpa, och den var riktigt god! När man sett så mycket restaurangmat som jag blir man lätt förtjust i det enkla. Ta oxbringa som fordrar en lång tillagningstid på låg temperatur, det gillar jag. Ibland kan nog välgjord husmanskost vara bättre än restaurangmat. Förändras era kunders smak mycket över åren? – Jo, säkert. Ekologiskt och närproducerat har ju kommit starkt. Vi försöker utnyttja sådant så mycket det går. Problemet är att vi med våra sju, åtta fartyg är så stora samtidigt som de som producerar ekologiska produkter ofta är små. Om de ska kunna leverera till oss måste de ofta säga nej till alla sina andra kunder för att hinna med. Men vi tar ost från ÅCA, fisk från Lasses fisk i Föglö och så. 13 Effektiv första insats för släckning av utrymmen ombord! Bränder i hytter, bilge, elutrymmen m.m. Släckmedlet utgör ingen fara för människor och utrustning. Ingen sanering efteråt. Burken är ej trycksatt. Mått endast: 175 x Ø 75 mm. All vakthavande personal ombord bör ha minst en first responder tillgänglig för snabb insats! Läs mer på: www.statx.com samt www.nefp.se Psst!r på Vi bjude ! kaffe SERVICE FÖR DIG `LÞÛB}i]ÊÌi°ÊÓÎÊxxxÊUÊÕÌiÊ`ÀiÌÊxÓÊxxÊ{Ó FqvÀiÊÇ°Îäq£Ç°ää]ÊÀÊq£{ÊUÊÜÜÜ°LiÀ}Ã°ax 6KLSSLQJ6LQFH Bore is a modern, international shipping company with a long history, recognized service quality and strong fleet. Constantly progressing, Bore offers efficient transport solutions to its customers. The Bore fleet can offer a wide selection of sea transport services with vessels that are highly maintained, designed for a year-round service with excellent Ice-class, and suitable for both the RoRo and General Cargo market. A competent and service-minded crew operates our vessels that sail under the Finnish or Dutch flag. ZZZERUHHX Thursday 16th May 2013 at Alandica kultur & kongress, Mariehamn, Åland PRELIMINARY PROGRAMME 0800– 1600 0900– 0945 Registration EXHIBITION EXHIBITORS 1000– 1045 1100– 1145 1200– 1300 1300– 1345 1400– 1445 1500– 1545 1600– 1645 1700– 1745 (1st Feb 2013) Organisers Alandia-Bolagen Det Norske Veritas Germanischer Lloyd Ålands landskapsregering Ålands sjöfart Conference room Stora salen Conference room Ryssö Fartygsförsäkringar ur ett praktiskt perspektiv, Johan Ström, Alandia Bolagen Fuel Testing and Fuel Management Det Norske Veritas & Germanischer Lloyd Fuel/bunker quality in Baltic and North Sea Presentation av sjöfartsbranschen för grundskoleelever, Dan Mikkola, Godby Shipping Ship Owners Bore Godby Shipping Langh Ship Neste Shipping Prima Shipping Rederi Ab Eckerö VG-Shipping Viking Line Conference room Auditoriet RORO-seminarium Framtiden för roro fartyg Rederipresentationer Godby Shipping, Viking Line, Bore, Neste och Rederi Ab Eckerö Schools Högskolan på Åland Sjöfartsbranchens utbildnings- & forskningscentral Winnova Länsirannikon koulutus Ålands sjösäkerhetscentrum Ålands yrkesgymnasium, hotell- och UHVWDXUDQJSUR¿OHQ Conference room Stora salen Ålands yrkesgymnasium, sjöfart Other AT Marine Consilium Scandinavia Emerson Process Management Finlands sjörättsförening Gard (Baltic) Gasum John Nurminen Marine Lloyd’s Register EMEA Mariehamns stad 0DULQHÀRF Maritim Rina Sweden Rederierna i Finland Seaventures Sjömanspensionskassan Sjömansservicebyrån Telemar Transas Marine International Wilhelmsen Ships Service Ålands Näringsliv Ålands sjöfartsmuseum Alandia Marine Insurance Seminar Alandia Bolagen Seafarers fagtigue – time to wake up? Conference room Fiskö Passagerarseminarium Moderator Roger Jansson, Mariehamns stad Viking Grace, Mikael Backman, Viking Line Gasdrift av passagerarfartyg, STX 7UD¿NXWYHFNOLQJHQL Roro-marknaden, Erik nordsyd riktning (Finland-Estland samt Klöve, Trollship centraleuropa), Håkan Fagerholm, TallinkSilja Lastägarens syn på Destination Gotland – marknadsföring av en transporter destination, Christer Bruzelius, Destination Gotland Conference room Auditoriet Conference room Ryssö Nordic/Baltic Shipping Policy Seminar 2013 Det Norske Veritas & Germanischer Lloyd Ålands landskapsregering EU measures for safer shipping – Quality shipping, Markku Mylly, European Maritime Safety Agency Safest working place in shipping 2012 Project Horizon/Martha – Fatigue management toolkit, Wessel van Leeuwen, Stockholm University Teambuilding at sea – the way we did it onboard m/s Obbola, Lars Blomberg, Master Mariner Crew Fatigue – The human element, Flavia Mellilo, SKULD For registered exhibitors, delegates, speakers and guests 1900 – 2000 hrs cocktail, tour of Ålands sjöfartsmuseum, followed by dinner and drinks Register at www.sjofart.ax Organizer In partnership with Top Monitoring LUNCH Welcome, Leif Nordlund, Alandia Welcome! Fuel system check / VHSDUDWRUHI¿FLHQF\ (QHUJ\(I¿FLHQF\ - theory and practice 16 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax PASSAGERARTRAFIKEN RAKA VÄGEN FRÅN MOBY FREEDOM TILL MS FINLANDIA Förvandlingen från Moby Freedom iklädd seriefigurer till Eckerö Lines ms Finlandia innebar mycket arbete på relativt kort tid. Mindre än ett år efter att Eckerö Line första gången berättade om sin nya investering kunde hon visas upp för allmänheten i sin nya skrud. Text: Nina Latvala Foto: Daniel Eriksson Fartyget har fått en ordentlig uppdatering sedan hon kom i Eckerö Lines ägo från Italien. Nya mattor, väggpaneler fulla med konst, helrenoverade restauranger och barer möter den kryssningssugne gästen i dag. För den åländska inredningsarkitekten Bettina Ingves innebar projektet inte helt okänt vatten. Hon har tidigare varit inblandad i inredningen på linjeföregångaren Nordlandia och också ms Eckerö, som går mellan Berghamn och Grisslehamn. Hon är i det stora hela nöjd med hur Finlandias slutresultat blev. – Det blev som jag hade planerat, men först när alla detaljer är på plats kommer jag att vara helt nöjd, säger hon. Dansbaren Nosturi finns i Finlandias för. Nosturi är en klubb i Helsingfors och betyder kran på finska. Namnet anspelar på att gästerna ska få stämningen i klubben att lyfta. STARK TILLTRO Att valet föll på ett begagnat fartyg och inte ett nytt finns det enligt Rederi Ab Eckerös vd Björn Blomqvist enkla orsaker till. – Vi letade efter ett fartyg som skulle göra det möjligt för oss att komma hit och hos Finlandia fanns alla de möjligheterna, säger han. Han har stark tilltro till det nya fartyget. – Nu har vi de yttre förutsättningarna för att verkligen kunna konkurrera på den här linjen. Vi har fått idel positiv respons från gästerna och hittills finns det ingen orsak att tro att det inte skulle bli bra, säger han glatt. Tax free-butiken Eckerömarket finns på däck sex. Här finns också en avsmakningsbar så man kan pröva drycker före man köper dem. Ombord finns totalt sex restauranger. Färgsättning och annan inredning står Bettina Ingves för. Spår av tiden som Moby Freedom syns på sina ställen. Som här, med seriefigurerna. En ovanlig syn på ett fartyg är rulltrappan som finns ombord. Den här leder ner till landgången och bildäck. STARKARE MOTORER En av de största förändringarna på Finlandia jämfört med föregångaren Nordlandia hittar man i maskinrummet. Maskinchefen Kim Karlsson är mannen som hållit i trådarna för det nya maskinrummet. Förstärkt skrov och starkare motorer är några av de moment som Finlandia har fått. Efter ett års hårt arbete är Kim Karlsson nöjd med resultatet. – Om jag ska vara ärlig känns det helt underbart att äntligen vara i trafik. I uppdateringen passade Eckerö Line även på att göra Finlandia mer miljösäker. – Vi har bland annat installerat avgaspannor som inte har funnits här tidigare. Det betyder att vi kan ta tillvara värmeenergi från avgaserna som sedan kan användas till att värma upp fartyget, säger han. ”Det blev som jag hade planerat, men först när alla detaljer är på plats kommer jag att vara helt nöjd” SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS for all major makes of diesel engines. B Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige Tel: 08-550 858 80, Fax: 08-550 809 71 %MAILINFO SCANCOOLSEsWWWSCANCOOLSE Kjell Jonasson är kapten på Eckerö Lines Finlandia. ”Vi har en snabbare tidtabell nu, vi kör rutten på två och en halv timme”, säger han. ”NYTT FARTYG GER NYTÄNDNING” Kjell Jonasson heter mannen bakom rodret på Eckerö Lines nyaste tillskott Finlandia. När Ålands sjöfart hälsade på några dagar efter jungfruturen var stämningen uppsluppen. – Det är trevligt att äntligen få vara i trafik, säger kapten Jonasson. Text: Nina Latvala Foto: Daniel Eriksson Kjell Jonasson arbetade tidigare som skeppare på Eckerös fartyg ms Nordlandia på samma rutt, mellan Helsingfors och Tallinn. Enligt Jonasson bådar det nya fartyget hittills gott. – Det är trevligt att få ett nytt, modernt fartyg att erbjuda kunderna. Det behövdes en föryngring i flottan, säger han. För lekmannens ögon ser bryggan likadan ut som på vilket annat fartyg som helst, men bland all teknik döljer sig stora uppgraderingar. En av de större skillnaderna mellan Nord- landia och Finlandia är enligt Kjell Jonasson dock tidtabellen. – Vi har en snabbare tidtabell nu än vi hade förut. Nu kör vi rutten på två och en halv timme. Sedan är framkomligheten i is också förbättrad, säger han. I samband med renoveringen av fartyget passade man nämligen på att också förstärka skrovet och därmed höja Finlandia från isklass 1B till 1A. Men enligt Kjell Jonasson är det inte bara det tekniska som gläder honom med det nya fartyget. THE POWER OF GLOBAL EXPERIENCE %/7JT MFBEJOHUIF EFWFMPQNFOU of LNG GVFMMFETIJQT ©Scanpix/Jens Rydell www.sjofart.ax THE POWER TO EXCEL DNV provides services throughout the entire LNG value chain, from gas production, processing, and liquefaction, through shipping and re-gasification, to downstream consumption, including the use of LNG as a fuel for ships. 4IJQDMBTTJGJDBUJPOt4BGFUZIFBMUIBOE FOWJSPONFOUBMSJTLNBOBHFNFOUt&OUFSQSJTF SJTLNBOBHFNFOUt"TTFUSJTLNBOBHFNFOU t5FDIOPMPHZRVBMJGJDBUJPOt7FSJGJDBUJPOt 4IJQDMBTTJGJDBUJPOt0GGTIPSFDMBTTJGJDBUJPO ”KRÄVS ÄNNU ARBETE” – Det är en nytändning för arbetsglädjen med ett nytt fartyg. Dessutom har vi ett lite nyare koncept här jämfört med på Nordlandia och det innebär nya möjligheter. Det känns spännande, säger han. Fortfarande finns det dock en hel del arbete kvar att göra, trots att fartyget sattes i trafik vid årsskiftet. – Det krävs ännu lite arbete bakom kulisserna. Det ska bli kul att se hur allt fungerar med passagerarna och trafiken. Det blir intressant att se hur det fortskrider, säger han. www.dnv.com i gluggen 20,Jessica Pettersson BOKEN Finns att köpa i Ålandstidningens reception Nappa tag i nätet! ^^^ZQVTHUZWLUZPVUZRHZZHUÄ På vår adress www.sjomanspensionskassan.fi hittar du enkelt svar på frågor om pensionen och rikligt med fakta om vår verksamhet. Där kan du också ladda ner blanketter för pensions- och boendetjänster. s +ONTROLLAVARBETSPENSIONSUTDRAGET s "ERËKNINGAVDINPENSION s 5PPDATERINGAVKONTAKTUPPGIFTER s !NSÚKANOMHYRESBOSTADI30+SFASTIGHETER s 4AREDAPÍUPPGIFTEROM3J0,PENSIONERREHABI LITERINGHYRESBOSTËDEROCHANDRAAVPENSIONS kassans tjänster. På Sjömanspensionskassans webbsajt och Logg-tjänst kan du uträtta dina ärenden bekvämt precis när det passar dig. Global technical excellence closer to shipowners - closer to shipyards wherever you are Visit us on: www.bureauveritas.com www.veristar.com Move Forward with Confidence Gilla oss på Facebook OCH HÄNG MED I VÅR VARDAG! www.alandstidningen.ax 18 FREDAG 15 FEBRUARI 2013 www.sjofart.ax SJÖMANSKISTAN MINNEN FRÅN DE SJU HAVEN När sjömannen återvänder från sina långa resor är det inte bara kistan som bågnar av exotiska skatter. Inom sig bär han eller hon mängder av berättelser från världens alla hörn. Här i Ålands sjöfarts Sjömanskistan får du ta del av denna skatt. Sjömanskistan rymmer sanna och sannolika berättelser från åländska sjömäns framfart på haven. Här är alla välkomna att bidra. Ingen historia är för obetydlig. Kanske har du en dikt eller en novell om sjömanslivet att dela med dig av? Skicka dina bidrag till sjofart@alandstidningen.ax, eller ring 26026 och berätta! Hansa-kogg från 1300-talet. Tyska Hansa-fartyg erövrar Köpenhamn 1368. TOLV STEG UTA – Historien om Klaus Störtebeker Ole Lundberg. Sjökapten Ole Lundberg är en aldrig sinande källa till historier från de sju haven. Han driver en uppskattad blogg. Den hittas via www.sjofart.ax Lampan kastar ett varmt sken över krusen fyllda med Imperial Russian Stout på det slingerskottförsedda bordet. Oljekaminen på akterskottet sprider en skön värme i den ombonade kajutan. Regnet smattrar på däck och skylight. Kulingen ylar i riggen. Skutan rycker lätt i ankarkättingen. Men det är lugnt, vi ligger i en skyddad vik med god ankarbotten. Vi samtalar om mångt och mycket, kommer in på pirater – Jack Sparrow, kapten Morgan, Calico Jack och några till. Någon nämner nutidens piratplåga längs Afrikas kuster. – Äsch, dom där Hollywoodglorifierade typerna Sparrow, Morgan och dom andra ger jag inte mycket för, säger kapten Bredfock, lyfter sitt krus och doppar mustaschen i det svarta ölets gräddvita skum. – Dom härjade mest i Karibien där solen skiner och passadvindarnas stadiga blåst ändrar riktning och styrka så regelbundet att man kan ställa klockan och kalendern efter dom och vattnet i sjön är tjugoåtta grader varmt året om. Då är det väl ingen konst att vara pirat. Likadant är det med dom skjutglada figurerna som i dag plågar hederliga sailors nere runt världens rövhål i västra Indiska oceanen. Dom har sommar året om och när det blåser lite monsun vågar dom sig inte ut. ANNAT VAR DET FÖRR Det finns inga pirater värda namnet nu för tiden. Annat var det för sexhundra år sedan, då fanns det sjörövare överallt. Kungar och regeringar utfärdade kaparbrev till kapten Styrbord och kapten Babord och kapten Kuling och även till en och annan kapten Fuling. I Östersjön fanns det så infernaliskt många kapare som kapade varandras skepp att handeln med både strömming och sälspäck dog ut. Det var alldeles omöjligt för en hederlig sjöman att ta sig från Åland till Stockholm med en last svartbröd och saltströmming utan att bli överfallen, misshandlad och bestulen på både last och skuta. Men jag lyfter ändå på hatten för våra nordiska pirater. Där har du exempel på riktiga sjömän som inte var rädda för lite kyla och kuling, om du frågar mej. Dom flesta är bortglömda nu men det har funnits många. Till och med Gustav Vasas dotter Cecilia lär ha finansierat en egen privat kaparflotta som bordade och plundrade utländska fartyg i Östersjön. Ett bra sätt att dryga ut hushållskassan på, om man säger. Och jag säger bara en sak – Klaus Störtebeker! Där har du en av de tappraste och hederligaste pirater som någonsin trampat ett skeppsdäck. På sin tid härjade han även i våra farvatten runt Åland. Han var sin tids djärvaste sjörövare och en sjutusan till karl. Hos oss är han bortglömd men i Tyskland är han en legend. Som kapten var han så mån om sin besättning att han faktiskt försökte rädda livet på tolv man fast han själv var utan huvud. ÄVENTYRET LOCKADE Så här var det. Cirka 1360 föddes en gosse på ett gods nära Sassnitz på halvön Rügen nere i södra Östersjön. Pojken fick namnet Nikolaus och kallades Klaus. Som de respektabla godsägare föräldrarna var, ville de säkert att Klaus skulle överta godset men så blev det inte. Den unge Klaus ville inte bli jordägare, hans håg stod till sjön och äventyret. I Sassnitz hade kaparflottan Vitaliebröderna en av sina baser där de kunde ankra skeppen, dricka öl och slicka sina sår. När Klaus växt upp sökte han sig hit. Här mötte han kaparkaptenen Gödeke Michels och bad att få bli en i hans gäng. – Jo, sa Michels, men han ville nog se prov på att Klaus dög. Klaus utförde några kraftprov och sedan sa han att han var törstig. Michels fyllde skeppets största kanna med öl och bad Klaus dricka. Han tömde fyraliterskannan utan att hämta andan och därefter två kannor till. – Hädanefter skall du heta Störtebeker, sa Michels, – eftersom du kan dricka öl på det sättet. Efter det mötet var Klaus en av Gödeke Michels män. Vid sidan av Michels arbetade han sig snabbt upp i graderna, blev kapten på egen skuta och var snart beryktad ledare för en hel sjörövarflotta. Störtebekers skepp hette Den röde djävulen. Vad Klaus Störtebekers riktiga släktnamn var har fallit i glömska. Det namn han blev berömd under fick han alltså därför att han kunde tömma en fyra liters ölkanna utan att hämta andan. ”Störte beker” betydde ”töm kannan”. Legenderna om Störtebeker är många. Det vilar ett Robin Hood-skimmer över mycket av det som berättats. Han delade bytet lika med sin besättning och gav allmosor åt fattiga. Säkerligen var han en stor ledare och en generös man. HADE KAPARKAPTENER – Vilka var Vitaliebröderna då? – Jo, ser du, det är stormaktspolitik i högsta potens. Danmarks och Norges drottning av Guds nåde Margareta I, och svenske kungen Albrekt av Mecklenburg, slogs om herraväldet över Sverige i slutet på 1300-talet. Vid slaget i Åsle nära Falköping 1389 vann Margareta, och Albrekt och hans son kastades i fängelse. Kung Albrekts vänner, grevarna i Mecklenburg blev fly förbannade. För att säkra Stockholm, som ännu höll stånd, men var belägrat av Margaretas styrkor, vände man sig till sina kaparkaptener i Östersjön för att få hjälp. Här är det då läge att förklara att en kapare, eller fribytare, är en kapten som seglar med ett kaparbrev utfärdat av ett lands regering. Sådant kaparbrev ger honom rätt att preja, plundra och beslagta fientliga handelsfartyg. Lagligt sjöröveri alltså. Kung Albrekt och hans an- ”Klaus Störtebeker! Där har du en av de tappraste och hederligaste pirater som någonsin trampat ett skeppsdäck” www.sjofart.ax FREDAG 15 FEBRUARI 2013 19 SJÖMANSKISTAN Halshuggningen av Störtebeker. AN HUVUD 400 hästar och vapen. ”StörteNär Vitaliebröderna såg skogen av segel i horibeker bad sonten insåg de att det var lönt att slåss borgmästaren inte mot en sådan överDe lämnade om att alla de makt. skyndsamt Gotland seglade mot män han kunde och Friesland. Tyska ordens soldater landgå förbi, efter steg och förstörde borgarna. Än i dag att man huggit kan man se resterna sjörövarnäsav hans huvud, tenav dessa gömda bland träd och buskar på Gotland. måtte benådas” FORTSATTE HÄRJA hang nere i Mecklenburg höll sig med en ansenlig kaparflotta. Kaptenerna bildade organisationen Vitaliebröderna 1392. Stödda av Meck lenburg avstod de nu från sitt ”lagliga” sjöröveri för att i stället ägna sig åt att förse Stockholm med victualia, det vill säga proviant och förnödenheter. Brödraskapet lockade sjöfolk från hela Europa, och jämsides med fraktandet av förnödenheter till Stockholm spreds verksamheten sakta till plundring av det mesta de kom över i Östersjön. BÖRJADE PLUNDRA År 1395 lyckades Margareta ena Danmark, Sverige och Norge genom Kalmarunionen. Nu var det ursprungliga syftet med Vitaliebrödernas organisation borta och de började plundra och röva allt och alla. De härjade i Ålands skärgård, plundrade från Viborg, Åbo, Faxeholm och Korsholm i öster till norska Bergen i väster. De ockuperade delar av Schlesvig. De etablerade en bas på Gotland, tog kontrollen över Visby och byggde tre sjörövarnästen i Slite, Landscrone och Lojsta. I nästan tre år hade kaparna Gotland som bas för sina sjörövarexpeditioner runtom i Östersjön och Nordsjön. Under slagordet Guds vänner och hela världens fiender härjade de längs Hansans fartygsleder så till den milda grad att sjöfarten i Östersjön kollapsade och handeln med den viktiga strömmingen dog ut. Drottning Margareta och kung Albrekt insåg att något måste göras åt piraterna. Tyska orden, som hade sin svenska avdelning i Årsta utanför Stockholm, fick Gotland i förläning. Kungligheterna hoppades att ordensriddarna skulle kunna driva bort piraterna från Gotland. Konrad von Jungingen var tyska ordens högmästare. På våren 1398 rustade han en flotta på 84 skepp och seglade mot Gotland för att krossa Vitaliebröderna en gång för alla. Ombord fanns 4.000 man, När Vitaliebrödernas verksamhet i Östersjön nu försvårades drog man ut i Nordsjön och fortsatte sina härjningar längs atlantkusten, ända ner till Spanien. Nu hade man slopat namnet Vitaliebröderna och kallade sig Likede elers, vi som delar lika. Klaus Störtebekers rykte som en slags Robin Hood-kapten växte och spreds över norra Europa. Han stal från de rika och gav åt de fattiga. Från 1396 hade han sitt högkvarter i Marienhafe i Ostfriesland. Han gifte sig med dottern till en friesisk hövding. I Marienhafe finns ännu ett torn som bär hans namn. Från Marienhafe fortsatte Störtebeker sina räder med skeppet Den röde djävulen och den sjörövarflotta han hade under sig. Nu gav han sig även på engelska handelsskepp i Nordsjön. Hansan började tröttna på piraterna. I april år 1400 lade stora flottor ut från Hamburg och Lübeck med kurs mot östra Friesland. Nu skulle man förgöra sjörövarna. Störtebekers dagar var räknade. Utanför Helgoland blev det strid och efter ett sjöslag som varade i tre dagar blev Störtebeker och hans män övermannade. Det sägs att han skulle ha kommit undan, men en förrä dare hällde smält bly på roderkättingen som fastnade och gjorde skeppet Röde djävulen manöverodugligt. DÖMDES TILL DÖDEN Efter tillfångatagandet vid Helgoland ställdes Störtebeker och omkring 70 av hans närmaste män inför rätta i Hamburg, bland dem Störtebekers gamle läro- I Marienhafe finns en staty av Störtebeker och så även i HafenCity, Hamburg. På sockelstenen i Hamburg står inhugget: ”CLAAS STÖRTEBEKER, GÖDEKE MICHELS, 1401, GOTTES FREUND, DER VELT FEIND” mästare kapten Gödeke Michels. Trots att Störtebeker, i utbyte mot sitt liv, erbjöd domarna en kedja av guld så lång att den kunde omsluta hela Hamburg, alternativt att förgylla ett eller annat kyrktak, dömdes hela hopen till döden genom halshuggning. En kulen höstdag år 1401 verkställdes domen. Störtebeker stod först på tur. Innan bödeln lät svärdet falla bad Störtebeker borgmästaren om att alla de män han kunde gå förbi, efter att man huggit av hans huvud, måtte benådas. En så befängd önskan tyckte borgmästaren att han kunde gå med på. När bödelns svärd skiljt Störtebekers huvud från kroppen reste sig hans lekamen och vandrade förbi elva män innan bödeln slutligen petade omkull den blödande, huvudlösa kroppen. Sexhundra år efter sin död är Störtebeker fortfarande en legend. Han hyllas i teveserier, filmer och sånger. Tysklands mest besökta sommarteater är en pjäs om hans liv som spelas under den årliga Störtebekerfestivalen i Ralswiek på Rügen. Det kallar jag en riktig sjörövare. Störtebeker sitter nog i sitt Fiddler’s Green och flinar belåtet över uppmärksamheten han får ännu sexhundra år efter att hans huvud rullade på avrättningsplatsen i Grasbrook i Hamburg, säger kapten Bredfock, tömmer i sig den sista skvätten svart stout ur kruset och sträcker sig efter en ny butelj. Källor: SvD kultur – ”När Stockholm var ett piratnäste” och Wikipedia. Läs hela Ålandstidningen varje morgon på iPad! + 4 d a p I + n e g n i n d i t es a B a t a d l i b Mo 0 9 , 5 4 /mån* Besök Ålandstidningens kundtjänst på Strandgatan 16. för att teckna erbjudandet. Öppet vardagar kl. 8–16 *)IPAD 4 med Retina-skärm. Lika imponerade. Dubbelt så snabb. Mobildata Bas (9,90/månad, hastighet 2 Mbps, fri data: 2 GB) samt prenumeration på Ålandstidningens e-tidning ingår i månadskostnaden. Månadspriset avser 24 månaders bindning.