Erik satsar 100 procent på sina höns Följ med på stallrunda om stallklimat Strax ersätts sommarens väderlek av höstens fukt och vinterns kyla. Är dina stall redo för detta? Klarar du ett bra stallklimat och god produktion även i höstrusk och vinterköld? Kanske bör du se över ditt stalls ventilationsanläggning? Men allt är inte teknik. Tänk också igenom hur du säkerställer ett alltid gott management i din djurhållning. I denna artikel besöker vi äggproducenten Erik Wilhelmsson för diskussion med honom och rikslikaren Claes Björck om vad som ger ett gott stallklimat, oavsett väderlek. När Claes Björck och jag på förmiddagen den 30 september är på väg ut på östgötaslätten till äggproducenten Erik Wilhelmsson på Täljestads lantbruk, strax nordost om Linköping, har nattens frostgrad blivit till plusgrader och dimman ersätts strax av sköna värmande solstrålar. Något av sommaren finns kvar men det känns i luften den inte är beständig. Geografiskt globalt sett, så befinner vi oss som bekant inte långt från nordpolen. Klara alla väder Efter den obligatoriska och mycket goda äggmackan kommer diskussionen snabbt in på sådant som tilluft och frånluft. På fläktar och spjäll. På värmetillskott och vädringsintervaller. På ströbädd och utgödsling. På värmebalans och luftrörelser. På termometrar och givare och deras kalibrering. På ammoniak och gaser. På damm och fukt. Målet med besöken i Eriks stallar är alltså att fokusera på bistrare tider med de väderförändringar som strax väntar runt nästa årstidsknut. Tiden då höstrusk och vinterkyla tar över i vårt avlånga land och förändrar klimatet. Då ställs det krav på fjäderfästallets klimatanläggning och, inte minst, på gott management från djurhållarens sida. Djurens välbefinnande Kort genomgång innan det bär iväg ut i stallarna tillsammans med rikslikaren och rådgivaren Claes Björck. 14 Foto: Sven Secher. Fjäderfä 08-2014 Koll på allt Erik satsar hårt på att ha full koll på sina höns och äggproduktionen. Vid detta besök i diskuterar han och Claes Björck åtgärder för bästa möjliga stallklimat när fukten och kylan kommer. Förutom kontroller och avläsningar genom den moderna stalltekniken är den dagliga tillsynen av största vikt. Äter och dricker hönsen som de ska och vad väger de? Hur rör sig de i systemet? Börjar de värpa och var läggs äggen? ska alltid – i alla väder – vara gott. Det är det självklara målet som också ger bra produktion om det så gäller kycklingars tillväxt eller hönors äggläggning. Att tjugosexårige Erik Wilhelmsson har höga ambitioner råder det inget tvivel om. För att få ekonomi på hans äggproduktion med cirka 60 000 värphöns i flera olika inhysningssystem krävs bra produktion och han har jobbat nästan varje dag sedan han för fyra år sedan tog över bolaget Täljestads lantbruk där familjens äggproduktion ligger. Ombyggt burstall Vi börjar med ett besök i ett äldre burstall som 2002 byggdes om för frigående höns i ett envåningssystem. Här hålls 6 500 höns, vilket gör att hönsen inte värmer stallet särskilt mycket, något som kan märkas under kyliga perioder. Erik är dock noga med att ha temperaturmätarna (som styr ventilationen) på rätt ställen men han har även flera termometrar för manuell avläsning inne i stallet för att säkra god kontroll av stalltemperaturen. Nämnas kan att det i detta stall endast finns åtta Fjäderfä 08-2014 Sänkt nattemperatur En kraftig sänkning av temperaturen på natten bidrar till att hönsen på ett bra sätt förflyttar sig upp i systemet och till redena när det är dags för värpning. 15 glest utplacerade tilluftsventiler medan de i ett annat stall med flervåningssystem sitter tätt (se bild). På sikt är det troligt att detta envåningssystem ersätts med ett system i flera våningar med fler höns, vilket då kommer att förändra förutsättningarna för ventilationen. Strö och gödsel Att luften i stallet känns bra och ströbädden är fin kan bero på flera saker. Erik framhåller bland annat vikten av ett väl upptorkat stall efter rengörningen inför insättningen av djuromgången. – Upptorkningen i stallet efter tvätten tar minst fem dagar och på vintern krävs ett värmetillskott. Att det är torrt i stallet inför insättningen är grundläggande. Ströbädden är som alla vet viktig. Den ska vara torr och fin och i rätt tjocklek. – 3-5 centimeter är lagom, anser jag. Erik använder i detta stall torv och kutterspån i blandningen en fjärde el respektive tre fjärdedelar. – Torven är bra med sin goda uppsugningsförmåga. Men med för mycket torv blir det svart och smutsigt i inredningen så vi blandar med en större andel spån. En viktig faktor för fortsatt god kvalitet på ströbädden under produktionen är hönsens aktivitet i den och att hönsens matsmältning fungerar väl. Erik ger hönsen extra av sådant som snäckskal, grus och sten, bland annat siporex och ”peckstone”. Erik ger också lusernbriketter två gånger i veckan. Generositeten med dessa olika material ger hönsen syssel- Erik Wilhelmsson erbjuder hönsen snäckskal, grus, lusern, sten samt en ströbädd med blandning av torv och kutterspån. 16 sättning, och bidrar till att hönsen rör om i bädden vilket ger en bra ströbädd som är positivt för både stallmiljön och hönshälsan. I Stora Bjärby, ett arrendestall som Erik Wilhelmsson just nu tar över och renoverar, kommer han att sätta in gödselskrapor. Att gödseln regelbundet dras bort under aviärerna bidrar också till aktivitet i bädden så hönsen snabbt drar omkring den. Skrapan är som bekant ett alternativ till manuell utlastning eller att med skyffel lägga upp materialet (strö och gödsel) på gödselbandet. En annan möjlighet är användning av ströbäddsslunga. I Stora Bärby blir det fyra aviärer med skrapor under varje aviär i det femton meter breda stallet. – Skraporna kostar en del men det blir skönt att slippa ösa för hand, säger Erik som trycker på vikten av att man ser till att bädden rörs om av hönsen. För att klara luftkvaliteten och ammonikhalten i stallet med envåningssystemet hemma på Täljestads gård, så kör Erik utgödslingen varje dag, året om. Damm och fukt Eriks stallavdelningar är förhållandevis dammfria och Erik säger att han regelbundet sopar och håller rent i både packrum och hönsavdelningar. Han har även kapslat in foderhanteringen för att minska spridningen av dammet (se bild). Nämnas kan att Erik i somras, under den värsta värmeböljan, duschade hönsen några gånger. Det skedde nattetid och förutom att hönsen såg fräscha och fina ut dagen efter, så inverkade detta positivt på stallklimatet. Fjäderfä 08-2014 – Samtidigt ville jag inte lägga på så mycket vatten att stallet blir för blött, så det är en avvägning. Claes Björck håller med. – För mycket fukt i stallet riskerar att ge en för fuktig och blöt ströbädd vilket i sin tur skapar grogrund för bakterier, kvalster och annat som vi inte vill ha i stallet, säger han. Skivor under tilluftsdon Avgörande för luftkvaliteten i stallet är givetvis ventilationen och utan att gå in på detaljer om luftvolymer, fläktar, fabrikat och annat, så kan vi nämna att Erik har provat att sätta in skivor under takets tilluft i två olika stall med helt olika resultat trots samma inredning (envåningssystem för frigående höns). I det ena stallet fungerade det bra (se bild) medan det i det andra stallet inte gav samma positiva effekt på luftrörelserna. Kanske skillnaden i utfall berodde på att stallen var olika breda (12 respektive 16 meter). Erik Wilhelmsson och Claes Björck är dock inte överraskade. – Varje stall beter sig lite olika. Det som fungerar bra i ett stall, kanske inte funkar i nästa, säger de. En av Erik Wilhelmssons stallavdelningar med flervåningssystem finns på Rogestad. Där går andra omgångens Bovans höns sedan ombyggnationen 2012. Hönsen i detta Big Dutchman Natura Step system i tre aviärrader är i 46:e veckan och de värper bra. De fellagda äggen är cirka 100 per dag hos dessa 19 000 hönor. – De många tilluftsventilerna i taket ger en jämn temperatur och bra luft i stallet, säger Erik som Olika i varje stall I detta stall har skivan under tilluften varit positiv för klimatet i stallavdelningen. Som framgår av artikeltexten gjorde samma åtgärd i ett annat av Erik Wilhelmssons stall inte samma nytta. Många tilluftsplatser I detta flervåningsstall sitter tilluftsventilerna tätt, vilket Erik Wilhelmsson tycker är bra. Inkapslat foder Foderhanteringen är så långt möjligt inkapslad (täckt) för minimering av dammspridningen. Från bur till envånings frigående 6 500 Lohmann Converter i 28:e veckan i detta äldre burstall där envåningssystem för frigående höns sattes in 2002. Hönsen kommer i denna omgång från närbelägna unghönsuppfödarna Helen och Jonas Ericsons arrendegård Värla. (Vi besöker dem i ett kommande nummer av Fjäderfä). Viktig start Erik Wilhelmsson börjar varje arbetsdag med att vid halvsjutiden besöka sina stallavdelningar. Med kortbyxor känner han, sin längd till trots, av luftens temperatur och rörelser även på låga nivåer. Fjäderfä 08-2014 17 också berättar att han kraftigt sänker temperaturen på natten (vilket är hönsens tidiga morgon). Sänkningen gör att hönsen tar sig upp i systemet och till redena när det är dags för värpning. Tillskottsvärme? Även lösningen för att ta in tilluften kan som bekant se olika ut, med till exempel luftintag direkt utifrån eller via loftet. Att få luften direkt utifrån under heta sommardagar är givetvis att föredra jämfört med upphettad vindsluft. Exemplet i förra Fjäderfä med hönsen på Gute Ägg som i juli månad satte sig på tilluftsventilerna för att få lite fläkt och svalka visar detta. Å andra sidan kan något uppvärmd luft från loftet vara positivt under den kalla årstiden. Som nämndes ovan så påverkas stallklimatet av hönsantalet, beläggningen, och den värmealstring som kommer från hönorna. Liksom tekniska lösningar och principer för ventilation och luftintag. En fråga som ofta diskuteras är om tillskottsvärme behövs? Svaret brukar vara att det kan vara bra att ha det. Eller åtminstone beredskap för att sätta in värme när kylan biter utanför stallknuten. Nästa befogade fråga brukar lyda: lönar det sig? Eller kan man med andra åtgärder ändå klara luftkvaliteten? – Ju längre norrut vi kommer i landet, desto större anledning att sörja för tillskottsvärme. Men i första hand, och framför allt söderöver i landet, så rekommenderar jag att man trimmar sin ventilation riktigt bra. Se till att stallklimatet blir så bra som det kan bli, utifrån de rådande förutsättningarna i varje enskilt stall. Och utnyttja verkligen de moderna ventilationssystemens möjligheter att styra stallklimatet, säger Claes Björck. 100 procent Vi har i denna artikel diskuterat lite teknik men mer det praktiska arbetet som Erik Wilhelmsson utför varje dag. Visst är tekniken och hela ventilationslösningen mycket viktig. Den ska vara i topptrim. Men managementsdelen kan aldrig undervärderas och som nämndes ovan så har Erik varit i sina stall nästan varje dag under de senaste fyra åren. Ett 100-procentigt engagemang där rutinjobb och dagliga rundor alltid utförs. Detta imponerar på både undertecknad och Claes Björck som båda har varit i många stall. Men varken han eller jag är egentligen förvånade. Så här kommenterar Claes de insatser som Erik Wilhelmsson och många andra utför. – Vi ser här hos Erik ett exempel av många inom branschen, där det finns ett fantastiskt intresse för hönsen och ett stort engagemang i företagets produktion och djurhållning. När det kommer riktigt till kritan, är detta sådant som ger resultat och framgång i verksamheten. Sven Secher Erik Wilhelmsson har såväl burhöns som frigående höns, det senare både ute och inne. Här ses stallet i Rogestad med 19 000 Bovans i Big Dutchmans Natura Step. 18 Fjäderfä 08-2014 Ta tempen på ditt stall! Att tänka på ... • Gör en värmebalansberäkning och se över behovet av värmetillskott. • Följ upp luftrörelserna. • Kontrollera att du har rätt undertryck. • Kontrollera att alla termometrar fungerar, rätt antal, rätt placerade och rätt kalibrerade. • Kontrollera fläktar och tilluftsdon så att de är i funktion och rätt justerade. Gör rent. • Har du inte möjlighet till tillskottsvärme så sänk temperaturen i stallet. • Kontrollera om din ventilationsutrustning kan ställas in för vädringsintervaller. Kontroller och skötselåtgärder som bör vidtas Rutiner för din ventilationsanläggning Några exempel på: • Kontrollera undertrycket i stallet • Kontrollera temperaturen i stallet mot inställd temperatur • Kontrollera ventilationsgrad Täta kontroller: • • • • • Kontroller med längre intervaller: Kontrollera luftintag och frånluftsspjäll vid olika ventilationsnivåer Rengör utrustningen, fläktar och spjäll Kontrollera täthet vid utgödslingen Rengör luftintag vid takfoten Kalibrera givare Fakta Täljestad På gården Täljestad utanför Linghem, Linköping bedrivs jordbruk, äggproduktion och äggpackeri. Sedan 2011 även äggbod. Äggproduktionen drivs i företaget Täljestads lanbruk medan äggpackeri och lantbruk bedrivs i andra bolag. Geografi: Linghem utanför Linköping i Östergötland Ägare till Täljestads lantbruk: Erik Wilhelmsson Verksamhet: Äggproduktion. Fjäderfä 08-2014 Ur Fjäd erfä nr 4-2014 Ventila tio – reflekt n i värphönsst ioner ef all ter vinte ar rn 2013 -2014 Se öve rd och förb in ventilation ättra sta llklimate t Svensk a kontro äggproducent ller enl igt Sve er erhåller det finn nsk i regel liteten s ett bekymme a Äggs djurom höga poä i hönssta r llarna. vintertid: ven sorgsprogramng vid Här bes tilation en och . Men Eric Ma kriver de tre luftkva gångna gnusson och rikslikarna Ale Cla vin xandra ter s besiktn es Björck senteras ingar. För sina erfare Hermansson också. , nhe slag på skötselåtg ter av den ärder pre Svenska Äggs oms - trollpun kter, allt orgsprogram omfattar ningar, ifrån djur rutin mån som arbe er för hygien, välfärd till tekn ga kon- bädd att prod tar med den praksäkerhet och kont iska lös- rar en tillräcklig t torr ucentern av värm tiska kont roller. Vi poäng, ebehovet och då många rollen i med ett a klarar kon stallar under fält, ser matiskt tillb troll unda inte klavintern erna aka ntag och så slår det är stall med höga ventilationen går genom en För hög klimatet. ner på min fuktig strö det autobädd när Allt för a mätvärden iminivå. Kontrol ofta får vi värden Kända lera hur luft som med nämligen unde faktorer en r höst och djurskyd råge över i detta sam rör sig i stal dslagen vinter mät- låg minimiv skrider let för amm manhang anger. det grän enti latio tionen att Det vi främ svär oniak över överskrid bli för hög n kommer kold är att vid alltf st ser är de som De skrids ör från en a gränsvärdet vid (som bekant 10 att värdet blir luftrörelser som och det blir för ioxidkoncentramyn ppm). Att normalt och fram fukt en kont gram, inne dighet eller skall finn igt i stallet. för allt den Svenska roll, om den så når inte as i stall besiktni bär att stallet Äggs oms är att behöver torka ut lufte et ej ng ströbädde n ner till golv utefrån Län måste ske. Sku blir godkänt och orgspro- luftfvi ser stallar et där n. Det med en sstyrelse lle detta att en omlöde na genom inrednin är inte ovanligt negativt. av huse tvärvillk n kan det leda hända vid en tillsy g som Bred t gör att till avdr oren. påverkar n ket luften inte a hus med lufti ag i dina blir ntag för stöd Variati producen lågt. Vi reko når yttervägg då i mitten on mmende Probleme mellan olik rör sig i t lägger lite tid rar att du undertyca system på att stallet geno binge (intet är som störst som i de m att till kontrollera hur äggströbädd många stallar stallar där du exempel luften Värme har göds på golv använda och cirk sällan någr et. Det kvar) och där rök. det finn el- I de mod innebär erna stall ulation ger bra s en att ströbädda a problem. I där lufte ar frigående i burstallar ser klimat n kan cirk där det finns vi med r som är fuktiga vi stallar ser tillskottsv säkerhet ulera på vi ofta ningen klarar utrymm redan när och för tjocka ärme och ett man bra klim et och då kan ny at. Nu har vi så gott som allti sätt kring inre nog påst konstatera att vi öppnar dörr de hus vi ddet finn en å att det d att hålla inrednin s ett prob till djurhar största g ett bra så är och har huse lem. Vi probleme vill tion ts bredd och det inte alltid att man satt in t är att en takh hålla strö en den pass 26 - nens förbättras geno öjd. I vissa fall ar med placerin mås m att man g så att ändrar te ventilaluftrörel serna blir på tilluftsdobättre. Fjäderfä 04-20 14 Gå igenom listan ovan med kontrollpunkter och skötselåtgärder. Optimera din äggproduktion! På nästa sida skriver produktionsutvecklare Alexandra Hermansson om hur man får hönsen att hålla till 100 veckor. Läs även rådgivarnas artikel i ämnet stallklimat i Fjäderfä nummer 4-2014, (se ovan). Antal värphöns: knappt 60 000 på två gårdar: Täljestad och Rogestad. Arrendestall på Stora Bjärby tillkommer inom kort. Omsättning: cirka 15 miljoner kronor. Personal: Erik Wilhelmsson och två halvtider. Historik: Eriks farfar Lennart började med höns på 1970-talet och Täljestad var med och grundade Stjärnägg. Eriks far Peter och farbror Anders arbetar med äggpackeriet och lantbruket. 19
© Copyright 2024