Fokus Kungälv Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Kungälv Rapport 2012:5 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2012. Citera oss gärna, men ange källa. Författare Markus Ottemark, Västsvenska Handelskammaren. markus.ottemark@handelskammaren.net 2012:5 | Fokus Kungälv Förord Tillväxten har en regional logik. De regioner som lockar till sig och behåller duktiga och driftiga människor står som segrare i den globala konkurrensen. Ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för att vara en attraktiv region. Därför är det oacceptabelt att Västsveriges kommuner i en rad undersökningar om företagsklimat och livsmiljö hamnar långt efter kommunerna i Stockholmsregionen och Skåne. Västsverige behöver ett bättre företagsklimat. Näringslivet tillfrågas kontinuerligt om sin syn på kommunen, dess tjänstemän och företagsklimat. Men vad tycker de kommunala tjänstemännen? Anser de att det är viktigt med ett bra företagsklimat och anser de sig kunna påverka det? Handelskammaren har tagit reda på hur det ser ut i Kungälvs kommun och resultatet presenteras i denna rapport. Rapporten visar att alla förvaltningar som deltagit har en god insikt av näringslivets betydelse för kommunen och regionen, vilket är mycket positivt. Dock finns ett gap mellan vad man upplever som viktigt för ett bra näringslivsklimat och vad näringsliver förväntar sig. Även hos näringslivet finns ett visst gap kring vad och i vilken omfattning Kungälvs kommun kan bidra till ett bra näringslivsklimat. Handelskammarens undersökning ger ett bra underlag till Kungälvs kommuns fortsatta arbete med att förbättra sitt företagsklimat. Det är viktigt att kommunen sätter upp mål för vad man vill uppnå. Det mesta av förbättringarna handlar om attityder. Inställning till sin omgivning, till näringslivet och en insikt om att vi alla har samma mål, att stärka Kungälv och därmed Västsverige. Joacim Carlson vVD Västsvenska Handelskammaren joacim.carlson@handelskammaren.net 3 2012:5 | Fokus Kungälv 4 2012:5 | Fokus Kungälv Innehållsförteckning Förord3 Innehållsförteckning5 Sammanfattning6-7 Resultat8 Vilka faktorer skapar ett bra företagsklimat? 9 Är kort handläggningstid viktigt för företagsklimatet? 10 Låg insikt om sin möjlighet att påverka företagsklimatet 11 Begränsad hjälpsamhet vid avslag på en ansökan 12 Företagarna anses ha orealistiska förväntningar på kommunen 13 Tjänstemännen vet inte hur politikerna prioriterar företagsklimatet 14 Så gjorde vi 15 Västsvenska Handelskammarens rapportserie 17 5 2012:5 | Fokus Kungälv Sammanfattning Företagsklimatet i Kungälv tillhör inte landets bästa. I Svenskt Näringslivs undersökning 2012 kom Kungälv på plats 181 av Sveriges 290 kommuner. Ett bra företagsklimat gör kommunen attraktiv. Det får företag att växa och det skapas arbetstillfällen och möjlighet att utveckla välfärden. Ett bättre företagsklimat är därför en viktig pusselbit om Kungälvs vision om 50 000 invånare år 2020 ska bli verklighet. Även för Handelskammaren är det viktigt att företagsklimatet i Kungälv blir ännu bättre. Det skulle göra Kungälv starkare och därmed bidra till att göra Västsverige starkare. Med målet att förbättra kommunens företagsklimat har Handelskammaren och Kungälv inlett ett samarbete. Första steget var att genomföra en undersökning bland kommunens tjänstemän och chefer om deras attityder i frågor som rör företagsklimatetDen här rapporten presenterar resultatet från den undersökningen. Tjänstemännens attityder är den faktor som har störst betydelse för företagsklimatet. Det tycker företagarna själva1. Vägen till ett bättre företagsklimat går därför via tjänstemännen. Undersökningen ger några ledtrådar till vad som måste förändras om företagsklimatet ska bli bättre. Handelskammaren vill särskilt lyfta fram följande resultat från undersökningen: • Tjänstemännen är osäkra på hur politikerna prioriterar företagsklimatet. Nästan hälften av respondenterna saknar uppfattning om huruvida Kungälvs politiska ledning anser att kommunens företagsklimat är en prioriterad fråga. Kommunpolitikerna måste bli ännu bättre på att kommunicera också internt betydelsen av ett bra företagsklimat. I alla organisationer måste ledningen vara tydlig med vad den vill att medarbetarna ska prioritera, det gäller också i politiskt styrda organisationer. 1 6 SKL:s undersökning Företagsklimat 2011 och Svenskt Näringslivs undersökning 2012. 2012:5 | Fokus Kungälv • Insikten om den egna betydelsen för företagsklimatet är begränsad Trots att respondenterna består av tjänstemän och chefer som regelbundet möter företagare så anser många att de saknar möjlighet att påverka företagsklimatet. Uppfattningen är motsägelsefull mot bakgrund av att samma respondenter svarar att bemötandet har stor betydelse för företagsklimatet. En viktig uppgift för kommunledningen är därför att göra medarbetarna medvetna om att de vid varje kontakt med en företagare påverkar dennes uppfattning om kommunen och om företagsklimatet. • Kort handläggningstid är inte viktigt anser många handläggare Korta handläggningstider är mycket viktigt för företagarna och borde vara det även för kommunens handläggare. Tyvärr är det inte så. Endast hälften av respondenterna på byggenheten och på miljöenheten svarar att det är viktigt eller mycket viktigt med korta handläggningstider. Att handläggarna och företagarna har så olika uppfattning riskerar att få mycket negativ inverkan på företagsklimatet. • Tjänstemännen inser vikten av ett bra företagsklimat. Enkäten visar att tjänstemännen tycker det är viktigt med ett bra företagsklimat och att de ser kopplingen mellan att det går bra för företagen och möjligheten att erbjuda en god välfärd. Det hade varit svårt att förbättra företagsklimatet om tjänstemännen varit av en annan uppfattning. Företagsklimatet förändras inte över en natt men kan Kungälv komma tillrätta med de identifierade bristerna så tar kommunen ett stort kliv framåt. Självklart krävs även andra insatser. En ökad satsning på information till företagarna och en förbättrad kommunikation med medborgare och näringsliv är exempel på effektfulla åtgärder. Ytterligare en viktig åtgärd om Kungälv ska lyckas förbättra sitt företagsklimat är att sätta upp tydliga mål för företagsklimatet, att det ska bli bättre är alldeles för vagt. Vilka är Kungälvs mål och hur ser handlingsplanerna för att nå dem ut? 7 2012:5 | Fokus Kungälv Resultat Den redogörelse av enkätsvaren som nu följer är inte heltäckande utan vi presenterar endast de resultat som vi bedömer ha störst inverkan på företagsklimatet. Låt oss dock börja med ett undantag och nämna tre bakgrundsfaktorer som inte påverkade hur man svarade. Det finns inga signifikanta skillnader i svaren mellan män och kvinnor. Anställningstid hos kommunen och erfarenhet av andra arbetsgivare saknade också betydelse för svaren. Tjänstemännen – ”det är viktigt med ett bra företagsklimat” Handelskammarens möten med kommunledningen2 har gjort oss övertygade om deras uppriktiga vilja att förbättra företagsklimatet. Viljan att ta emot extern hjälp att identifiera problemen är ett uttryck för detta. Hjälpen till trots är kommunledningen fullt medveten om att det hårda jobbet måste utföras internt. Glädjande nog tycker även kommunens tjänstemän att det viktigt med ett bra företagsklimat. Det visar Handelskammarens enkätundersökning. Nästan alla respondenter instämde i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet ”Ett bra företagsklimat är viktigt för Kungälv kommun”. Även påståendena ”Det är viktigt med starka företag i Västsverige” och ”Företagen bidrar till att vi kan ha en god välfärd” gillades av respondenterna. Endast en handfull instämde inte alls eller i låg grad i dessa påståenden. Företagsklimatet är inte bättre än tjänstemännen tillåter. Att tjänstemännen i Kungälv inser värdet av ett bra företagsklimat är förstås positivt, men det är också en förutsättning om kommunen ska lyckas åstadkomma den önskade förbättringen. 2 Handelskammaren har bland annat träffat kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen samt chefen för kommunledningssektorn. Figur 5: Andel påståendet ”D lösningar om s 100% 90% 80% Figur 1: Instämmandegrad för tre påståenden. 5 70% 60% 50% 4 40% 30% 3 20% 10% 0% 2 By gge Öv nh ete n 1 0 Ett bra företagsklimat är viktigt för Kungälv Det är viktigt att vi har starka företag i Västsverige Företagen bidrar till att vi kan ha en god välfärd Figur 2: Andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet att korta handläggningstider är bedömt viktigt för företagsklimatet De svarande har tagit ställning till tre påståenden och sin grad av instämmande enligt %100 en skala från 0 till 5, där: 0=”instämmer inte alls” och där 5 ”instämmer i mycket hög grad” Figur 6: Ande i påståendet ” kontakter me 100% 90% 80% %75 70% 60% 50% %50 40% 30% 8 %25 20% 10% 0% 2012:5 | Fokus Kungälv Vilka faktorer skapar ett bra företagsklimat? Företagarna anser att korta handläggningstider och ett bra bemötande är viktigast för företagsklimatet3. Därefter rangordnar de kommuntjänstemännens kompetens och rättssäkerheten. Enkäten visar att tjänstemännen i Kungälv kommun inte gör samma prioritering utan anser att hög rättssäkerhet är viktigast, tätt följt av ett bra bemötande. Viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat enligt respondenterna i Kungälv kommun: 1. Hög rättssäkerhet 2. Företagarna får ett bra bemötande 3. Att företagarna snabbt och enkelt kan komma i kontakt med rätt person i kommunen 4. Korta handläggningstider Ur näringslivets synvinkel hade det varit önskvärt med en ännu större samsyn på vad som är viktigt för företagsklimatet. Det är dock bra att både företagare och kommuntjänstemän nämner bemötandet som mycket viktigt. 3 Företagsklimat 2011, SKL. 9 2012:5 | Fokus Kungälv 100 90 80 Figursyn 1: Instämmandegrad för tre påståenden. Oroande på handläggningstidens betydelse 5 Kort handläggningstid är mycket viktigt för företagarna. Den uppfattningen delas av 4 majoriteten av de tillfrågade tjänstemännen men respondenterna vid Stadsbyggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvalt3 ningen sticker ut. På dessa förvaltningar är det endast hälften av respondenterna som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad 2 i påståendet att korta handläggningstider är viktigt för företagsklimatet. För företagsklimatet är det förstås negativt att en stor del av dem som dagligen handlägger ärenden anser att det inte viktigt med korta handläggningstider. Det finns en stor risk att den uppfattningen i förlängningen också påverkar den faktiska handläggningstiden. 70 60 50 40 30 20 10 0 1 0 Ett bra företagsklimat är viktigt för Kungälv Det är viktigt att vi har starka företag i Västsverige Företagen bidrar till att vi kan ha en god välfärd Figur 2: Andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet att korta handläggningstider är viktigt för företagsklimatet %100 100% 90% 80% 70% %75 60% 50% %50 40% 30% 20% %25 10% 0% %0 Samtliga exkl. Bygglov & Miljöenhet Bygglov Miljöenhet Figur 3: Andel som instämmer i hög grad eller mycket hög grad i påståendet ”Jag kan påverka hur företagsklimatet upplevs”. 100% 100% 90% 75% 80% 70% 50% 60% 50% 40% 25% 30% 10 20% 0% Ar 10% 2012:5grad | Fokus Kungälv Figur 2: Andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög i påståendet att korta handläggningstider är viktigt för företagsklimatet %100 Låg insikt om sin möjlighet att påverka företagsklimatet %75 %50 %25 Det råder stor enighet bland tjänstemännen om att bemötandet företagarna får påverkar företagsklimatet. Eftersom samtliga respondenter har en befattning där de möter företagare borde de följdaktliga även anse att de själva kan påverka företagsklimatet. Enkäten visar dock att så inte är fallet. Mindre än hälften av respondenter instämde i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet ”Jag kan påverka hur företagsklimatet upplevs”. Inom exempelvis byggenheten var siffran 43 procent. Det finns förstås nyckelpersoner som har ett större inflytande än andra över företagsklimatet. Men alla kommunanställda som möter företagare påverkar bilden av kommunen och företagsklimatet. En av kommunledningens viktigaste uppgifter är därför att få samtliga anställda som möter företagare att förstå vilket stort inflytande de faktiskt har på företagsklimatet. %0 Samtliga exkl. Bygglov & Miljöenhet Bygglov Miljöenhet Figur 3: Andel som instämmer i hög grad eller mycket hög grad i påståendet ”Jag kan påverka hur företagsklimatet upplevs”. 100% at. 75% 50% 25% 0% Arb ets liv och By stö d ggl ov Sam tlig a Mil jöe Sko nh et la Ma rk & exp l. 11 2012:5 | Fokus Kungälv Begränsad hjälpsamhet vid avslag på en ansökan Det är viktigt att kommunen motiverar sina beslut. Det anser i princip alla respondenter. På följdfrågan, om tjänstemännen i händelse av avslag på en ansökan även bör ge förslag på alternativa lösningar om sådana finns, gick åsikterna isär. Mest stack svaren från miljöenheten ut. Där var det ingen som instämde i hög grad i påståendet att man bör ge förslag på alternativa lösningar. Företagare som får avslag på sin ansökan är mindre nöjda med företagsklimatet än företagare som får sin ansökan beviljad . Det får anses naturligt och ska inte hindra en kommun från att ge välgrundade avslag. Tjänstemännen ska heller inte agera konsulter, men att i samband med avslaget ändå peka på alternativa lösningar om sådana finns vore ett mycket enkelt sätt att hjälpa företagaren framåt. Figur 4: Ljusblå stapel: andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet att beslut ska motiveras. Mörkblå stapel, motsvarande andel till påståendet “tjänstemännen bör ge förslag på alternativa lösningar om sådana finns när en ansökan måste avslås”. 100% 75% 50% 25% 0% Ku ltu r& Up ph Sam h. 12 and ling Ko m Me mu nle db dn ing Arb org ars ets erv ice liv By och ggl stö d ov Mil jöe nh ete n 2012:5 | Fokus Kungälv Företagarna anses ha orealistiska förväntningar på kommunen Företagare som kontaktar sin kommun förväntar sig förmodligen ett snabbt och kanske också positivt besked. Samtidigt styrs kommunens myndighetsutövning av lagar och regler som måste följas. Det finns därmed en risk att kommunen omöjligen kan leva upp till företagarnas högt ställda, kanske rent av orealistiska, förväntningar. Handelskammarens enkät visar att många tjänstemän anser att företagarnas förväntningar på kommunen inte är realistiska. Den grupp företagare som har orealistiska förväntningar på kommunen kommer med all sannolikhet att uppleva företagsklimatet som sämre än vad det faktiskt är. Kommunen har därför allt att vinna på att ge företagarna rätt förväntningar redan från början. Bra information och dialog är nycklar för att uppnå detta. Enkäten ger inga svar på vilka förväntningar som upplevs som orealistiska. Är det förväntningarna på handläggningstiden, ärendets utgång eller kostnaden? Oavsett vad så skulle sannolikt färre företagare känna sig missnöjda om de redan från haft förutsättningarna klart för sig. Tjänstemännen vet inte hur politikerna prioriterar företagsklimatet Nästan hälften av respondenterna saknar uppfattning eller instämmer i låg grad i påståendet ”Kommunens politiker anser att företagsklimatet är en viktig fråga”. När Handelskammaren våren 2012 kontaktade ett antal kommuner som under senare år markant förbättrat sitt företagsklimat uppgav samtliga att den viktigaste orsaken till förbättringen var ett nytt tydligt budskap från politikerna att företagsklimatet är viktigt för kommunen och att arbetet med att förbättra det ska prio- riteras. I dessa kommuner hade det inte rått någon tvekan bland tjänstemännen om politikernas uppfattning. Handelskammaren anser därför att politikerna i Kungälv måste bli ännu tydligare i sin interna kommunikation. Engagerade politiker är ingen garanti för ett bättre företagsklimat men det är en förutsättning. 13 2012:5 | Fokus Kungälv Så gjorde vi: Målgrupp för undersökningen var alla tjänstemän som har direktkontakt med företagare eller som har en chefsbefattning inom kommunen. E-postadresser till personerna inom målgruppen togs fram av kommunen varför Handelskammaren inte kan garantera att alla personer inom målgruppen verkligen deltog i undersökningen. Enkäten e-postades till 152 personer, av dessa svarade 92. Svarsfrekvensen var därmed 61 procent. Exklusive de anställda vid skolan (rektorer och SYV) var svarsfrekvensen 72 procent. Inkomna svar och svarsfrekvens per sektor/enhet/grupp: Arbetsliv och stöd 7 Bygglov 7 Kommunledning 6 Kultur och samhällsservice 7 Mark och exploatering 7 Medborgarservice 7 Miljöenhet 9 Skola 13 Vård och äldre 10 Övrigt*19 (78%) (70%) (86%) (88%) (78%) (100%) (60%) (28%) (83%) * I kategorin övrigt ingår grupper med färre än sex inkomna svar (Servicesektorn, Tillstånd, Upphandling, Planering och Räddningstjänst) 14 Västsvenska Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att ladda ner på www.handelskammaren.net/rapporter 2002:1 Västsverige - en tyst del av Sverige. International Companies 2002:2 Skola - Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods 2002:3 Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort 2007:3 Sårbarhetsindex 2002:4 Vad tycker du om flyget? 2007:4 Tillväxt Göteborg 2002:5 Västsverige - en tyst del av Sverige. 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem 2003:2 Värdeskapande IT-universitet 2007:6 Fokus Attityd 2007 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2008:1 Västsverige på väg 2008:2 Göteborg vs Gothenburg 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? 2008:4 Hur stort är västsverige? 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? 2004:5 2008:5 Svenska nav 2008 2008:6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet 2008:7 Fokus Attityd 2008 2008:8 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:9 Små och medelstora företags situation under krisens 2008 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 2009:1 En tyst del av Sverige 2009 2005:1 Västsverige - en tyst del av Sverige 2004 2009:2 Västsverige-Skåne 0-5 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 2009:3 Klimatet och affärerna 2005:3 Affärsrelevant forskning 2010:1 Turismen i Västsverige 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? 2010:2 Reversibla körfält i Göteborgsområdet 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv 2010:3 The Neverending Story 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 2010:4 Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer 2010:5 Risky Business 2005:7 Värdeskapande kompetens 2010:6 Dags att rensa upp bland bolagen 2005:8 Fokus Attityd 2005 2010:7 Svenska Nav 2010 2005:9 Bygg ut E 20 till motorväg 2010:8 Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 2005:10 Svenska nav 2010:9 Fokus Attityd 2010 2006:1 Fokus Attityd Skolledare 2011:1 Bilden av industrin 2006:2 Värdeskapande persontransporter 2011:2 Borås–Göteborg -Sveriges sämsta järnväg 2006:3 Har vi en industri i världsklass? 2011:3 En tyst del av Sverige 2011 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer 2012:1 En underhållande del av Sverige 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? 2012:2 Fokus Mark 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 2012:3 Never Ending Story 2 2006:7 Fokus Attityd 2006 2012:4 Fokus Attityd 2012 2006:8 Vägar till världen 2007:1 Making West Sweden a Better Location for Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Västsverige. Tillsammans med våra 2600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass. Vi gör Västsverige starkare. www.handelskammaren.net Göteborg Mässans gata 18 Box 5253 412 51 Göteborg Tel 031-83 59 00 Borås Skövde Stockholm Kungsgatan 29 503 33 Borås Tel 033-41 05 55 Varnhemsgatan 16A 541 27 Skövde Tel 0500-59 50 30 Västra Trädgårdsgatan 15 111 53 Stockholm Tel 08-411 34 10 Trollhättan Innovatumområdet Åkersjövägen 10 461 29 Trollhättan Tel 0520-48 10 90 Uddevalla Riverside Museigatan 2 451 50 Uddevalla Tel 0522-149 20