Rutiner och uppträdande ombord.
Rutiner och uppträdande ombord på T/S Gunilla Version 2011-11-17 INNEHÅLL: SÄKERHET .......................................................................... 2 ELEVKONTRAKT INFÖR PÅMÖNSTRING PÅ T/S GUNILLA ... 6 SÅ HÄR UPPTRÄDER VI OMBORD PÅ T/S GUNILLAFÖRDJUPNING ................................................................... 8 DYGNSRUTINER ............................................................... 11 DÄCKTJÄNST .................................................................... 12 INSTRUKTION FÖR LANDGÅNGSPOST .............................. 15 INSTRUKTIONER FÖR ANKARVAKTSPOST ........................ 16 RENHÅLLNING ................................................................. 17 SOPHANTERING OMBORD INLEDNING ............................. 20 TVÄTTSTUGAN ................................................................. 22 1 SÄKERHET Målet med all verksamhet ombord på Gunilla är att den ska bedrivas på så säkert sätt som möjligt.. Säkerhet och säkerhetstänkande är ytterst viktigt. Fartygets besättning är ansvarig för din säkerhet från det att resan börjar tills den tar slut (även om du har fyllt 18 år och är myndig). Vissa regler kan ibland tyckas väl stränga, men det är för att i första hand skydda dig. Allmänt Först och främst, från det du sätter din fot på landgången: Gå – spring inte! Det har inträffat flera ganska allvarliga olyckor ombord som resulterat i kortare eller längre tids sjukskrivning på grund av att man sprungit istället för gått. Det är mycket lätt att halka och slå sig förfärligt illa om man springer. Se därför till att alltid gå och ha alltid ordentliga skor när du vistas på däck. Håll i dig! Det uråldriga talesättet en hand för båten och en hand för dig gäller lika fullt idag. Det går att köpa en ny skiftnyckel eller schackel om du skulle tappa den överbord. Däremot är det mycket svårare att få tag på dig om DU ramlat överbord eller, för den delen, plåstra ihop dig så att dina föräldrar blir nöjda om du fallit ned på däck från riggen. Detsamma gäller när du förflyttar dig ombord. Håll i dig när du går i lejdare och när du går på däck om det är halt (det är det nästan alltid). Det viktigaste är ALLTID att varken du eller någon annan inte skadar sig – materiella skador ska vi naturligtvis försöka undvika, men personskador är alltid det vi först och främst vill slippa. Stuva undan dina prylar – och gemensamma saker! Gunilla, liksom alla andra fartyg, rör på sig i sjön. Även om det för tillfället är lugnt kan det utan någon som helst förvarning börja rulla och därför ska det ALLTID vara sjöstuvat ombord. Detta gäller både dina privata prylar i hytten och fartygets gemensamma utrustning. Det finns lådor och garderober i varje hytt – använd dem! Flytvästar Alla ombord har fått en uppblåsbar flytväst. Man ansvarar personligen för denna och ser till att den befinner sig i respektive våtgarderob när den inte används. Dessa flytvästar bärs på däck när det är mörkt och vid dåligt väder. Vid arbete i riggen skall man dock av säkerhetsskäl inte använda flytvästen, den hängs då tillfälligt i svalen. När man använder Transportbåten för transporter eller utflykter finns en uppsättning seglarvästar. De skall alltid användas om inga andra order ges. De skall tas på innan man går ombord och av efter det man lämnat båten. Vid fartygets eventuella övergivande finns speciella räddningsvästar i lårar på däck. Riggen Arbete i riggen Att arbeta uppe i riggen på ett segelfartyg när det blåser och masten svänger från ena sidan till den andra, kräver maximal koncentration och säkerhetstänkande. Även arbetet nere på däck kräver att man vet vad de som är där uppe gör. 2 För att ha lite grund (fotpert) att stå på, följer här en lista med säkerhetsregler. Tag inga onödiga risker, var alltid på den säkra sidan. Ha alltid säkerhetssele på när du äntrar riggen. Äntra alltid riggen i LOVART, du trycks då mot riggen av vinden. Ha alltid kontakt med tre punkter när du klättrar, flytta endast en hand eller fot i taget. En hand för dig och en för fartyget. Håll alltid i vanten när du klättrar. Kroka fast dig när du arbetar eller passerar svåra passager. Undvik om möjligt att sitta eller stå på rårna, använd fotperten om möjligt. Varsko de som står i perten innan du stiger i eller ur. Äntra inte ut på ett rå som inte är fixerat med brassar och fall. Undermärsråt har ingen topplänta, det måste därför alltid vara fixerat med minst tre skot när någon är ute på råt. Lösgör alltid Undermärssegel före Övermärs. Lägg ifrån dig alla lösa saker innan du äntrar upp. Glasögon skall ha en säkerhetssnodd. Måste du ta med ett verktyg eller dylikt upp, ha det alltid fäst med en säkerhetslina till dig. Var vaksam på förseglens skotblock när du arbetar på fördäck Arbeta alltid i LOVART på klyvarbommen. Ett försegel kan lätt fångas av vinden och knuffa dig överbord om du är på läsidan. Inget onödigt prat under segelmanöver, du kan lätt missa ett viktigt kommando om du eller någon annan pratar. Bemanna alltid tillräckligt, annars kan det lätt uppstå brännskador om tågvirket löper ut utan kontroll. Vakthavande styrman varskos före varje äntring av riggen. Utomstående gäster får inte klättra (försäkringsfråga). Selar Selarna lämnas ut personligen till var och en, som ansvarar för dess skötsel. Vid återlämnandet skall selen vara rengjord och inoljad (se nedan). Selen skall bäras då man har vakt, när man går upp i riggen, ut på klyvarbommen, eller annars enligt bedömning. Selen skall INTE användas av navigatör, rondman och backisar. Navigatör, rondman och backis förvarar sina selar i svalen under vakt. Innan du tar på dig selen - kontrollera att karbinhakarna inte kärvar utan fjädrar tillbaka. Om de är tröga, smörj enligt nedan. Kontrollera att kroken har fällt ut sig i låst läge när du har satt fast den någonstans. Det har förekommit att den har trögat och stannat i öppet läge Kontrollera också att den inte öppnas när du förflyttar dig längs rårna. Om selen blir blöt av saltvatten skall den sköljas i färskvatten och torka. En gång i veckan, eller om det behövs, skall karbinhakarna smörjas. Vid fel på selen, anmäl genast till ansvarigt befäl. 3 Sjukhytten Ombord finns en välutrustad sjukhytt. I den finns utrustning för att ta hand om de vanligaste typerna av akuta sjukdoms- och olycksfall samt medicin m.m. Något sjukhus eller apotek i vanlig bemärkelse är det däremot inte och därför är det ytterst viktigt att du ser till att ha med dig tillräckligt av din egen medicin om är beroende av sådan. Äter du någon medicin när du kommer ombord är det av yttersta vikt att du meddelar detta till kapten. Vet du med dig att du brukar behöva en viss sorts medicin, se till att ta med den inför resan. Brand Brand ombord är bland det värsta som kan hända. Visserligen har vi bra utrustning att släcka en eventuell brand men det största skyddet utgörs av förebyggande åtgärder. Av denna anledning: Är det absolut förbjudet att röka under däck, på däck får rökning endast förekomma i lä på poopen. Vi förvarar och hanterar bensin och andra brandfarliga vätskor på flera ställen varför vi ser mycket allvarligt på överträdelser av denna regel. Är det inte tillåtet att ha öppen eld under däck; levande ljus och lek med tändstickor är exempel på detta. Fotogenlyktor får inte förekomma ombord, inte ens uppe på däck. Det är mycket viktigt att reglerna för tvättstugan följs, framför allt med avseende på torktumlaren. Det är viktigt att brandronder utförs regelbundet. Byssan I byssan, fartygets själ, finns det en och annan fara. Det finns tre kategorier av säkerhetsfrågor: Personlig säkerhet, brandrisk samt hygien. Det är förbjudet att gå och ta mat i kylar och förråd andra än de som är avsedda för nattamat (de två bänkkylarna på akterkant). Kockarna har beräknat vad som skall gå åt under resan. Personlig säkerhet I byssan hanterar vi hela tiden heta vätskor t.ex. kokande vatten men även mycket varm olja. Brännskador är allvarliga saker och därför ska man göra allt för att undvika sådana. Tänk på att alltid jobba säkert t.ex. genom att varna personer i närheten när man kommer bärandes på en kastrull eller gryta. Ett annat exempel är att vid dåligt väder ha plastförkläde på sig. Spiller du hett vatten på dig så bränner du dig inte. Likaså om du har skor på fötterna klarar du dig också bättre. Knivar ska behandlas och hanteras med respekt. För att minska risken att du skär dig ska du se till att alltid hålla knivarna så vassa som möjligt. Detta betyder att du INTE kan slänga en smutsig kniv i diskhon eller bestickbaljan; då blir den garanterat slö inom kort och det är stor risk att någon skär sig. Diska istället av kniven för hand så snart du är klar med den och häng upp den igen. Kniven håller dessutom skärpan bättre om den diskas för hand. Splitter på durken kan som du förstår förekomma. Därför får du inte gå barfota i byssan, eller i lilla mässen. Skärsår i fötterna är ganska smärtsamt och kommer att hindra dig från att delta i verksamheten en lång tid framöver. Diskmaskinen använder ett frätande ämne som diskmedel. Se därför till att aldrig få diskvatten eller diskmedel i ögonen. Dessa är nämligen mycket känsliga för just denna typ av kemikalie. 4 Tänk på att det kan finnas rester av diskmedel på fingrarna när du fyllt på behållaren så glöm inte att tvätta av dig efteråt. Skulle du har fått diskmedel i ögonen – skölj med rikligt med vatten – minst en halvtimme, och varsko något befäl. Hygien Vi är många som äter men få som lagar maten. Därför är det risk att du sprider just din smitta till resten av besättningen när du jobbar i byssan. Se till att vara mycket noggrann med den personliga hygienen (tvätta händerna ofta när du jobbar i byssan), och arbeta inte i byssan om du är eller precis varit magsjuk. Av hygienskäl ska du givetvis inte gå barfota i byssan, eller lilla mässen. Det är inte bara du själv som måste hållas ren, även byssan kräver sitt. Detta gäller givetvis överallt men ju varmare det är desto noggrannare måste man vara då bakterier och annat frodas bättre och bättre för varje grads högre temperatur. Varje dag måste byssan göras ren och det gäller varje kvadratcentimeter yta där inne. Utöver detta måste man vara mycket noggrann med att rengöra skärbrädor och arbetsredskap som knivar, skärmaskiner och arbetsbänkar efter varje gång du använt dessa. Byssans tvättställ är bara till för de som jobbar i byssan (hygienskäl). Sitt inte på arbetsbänkarna (hygienskäl). Vid proviantering är det väldigt viktigt att alla varor packas om på kajen innan de kommer ombord. Alla frukter och grönsaker skall inspekteras var för sig med avseende på dels kvalitet, dels att det inte finns någon ohyra på den. Detta är det enda sättet vi har att hålla kackerlackor borta, så det ligger i ditt eget intresse. Brandrisk Byssan är, näst efter maskinrummet, det vanligaste stället för brand. När du steker - se till att alltid ha ett lock till hands att kväva en eventuell brand p.g.a. överhettning. Se till att du vet var brandfilten finns. Lär dig var brandsläckarna står och hur de används. Det finns t.ex. en brandsläckare som är kopplad direkt till utsugningsfläkten ovanför stekbordet. Denna fläkt innebär en stor brandfara om man inte gör rent den med jämna mellanrum. Gör därför ren fettavskiljaren till fläkten minst en gång per vecka, gärna oftare. 5 ELEVKONTRAKT INFÖR PÅMÖNSTRING PÅ T/S GUNILLA Resorna med T/S Gunilla utgör en förutsättning för de studier som bedrivs på Öckerö gymnasieskola. Det är därför viktigt att alla tar ett personligt ansvar och bidrar till att resorna genomförs på ett bra sätt med hänsyn till säkerhet och trygghet för alla ombord. Mellan Öckerö gymnasieskola och berörd elev samt målsman har överenskommelse enligt nedan träffats angående regler under tiden som påmönstrad elev (trainee) på T/S Gunilla: 1. Tider I hamn: Alla elever skall vara ombord efter av kapten eller utbildningsledare meddelad tid. Det skall vara tyst kl. 24.00 i elevinredning och stora mässen. Till sjöss: Det skall alltid vara tyst och lugnt i elevinredningen av hänsyn till andra som sover eller studerar. I hamn och till sjöss: Alla elever skall vara i tid till uppställning och vaktavlösning. 2. Landgång Av säkerhetsskäl går eleven aldrig iland ensam utan i grupp. Gruppens storlek meddelas av kapten eller utbildningsledare inför hamnbesökey. Vid gemensamma utflykter eller vid egna projektstudier skall eleven vara klädd enligt anvisning. 3. Vaktgång Som påmönstrad är eleven skyldig att delta i vaktens arbete under segling och i hamn. Vid postgång svarar eleven för säkerheten för alla ombord och det viktigt att denne sköter de uppgifter som åligger posten. Ansvarigt befäl kan befria eleven från vakt vid t ex sjukdom. 4. Hytter Hytten skall vara välstädad. AV säkerhetsskäl får inga kläder eller andra lösa saker får ligga på durken. Alla sover i sin egen koj, eftersom det i händelse av olycka är nödvändigt att veta var alla befinner sig. En person bland befälen gör återkommande kontroller av hytter. Även under hamnbesöken genomförs hyttinspektioner nattetid för att kontrollera närvaron ombord. 6 5. Att ta med ombord Eleven ansvarar för att följande handlingar medtas vid påmönstring: pass med giltighetstid minst 6 månader efter hemkomst, sjöfartsbok, ev. visum, Försäkringskassans id-kort för fri sjukvård inom EU (gäller vid resa i Europa), läkarintyg för sjöfolk (i de fall skolan inte har detta). 6. Rökning, alkohol och droger Under mönstrad tid råder totalt drog-och alkoholförbud. Förbudet gäller både ombord och iland oavsett om man har vakt eller inte. Det gäller även under resor till och från fartyget vid på- och avmönstring. För att försäkra sig om att förbudet efterföljs genomförs alkohol- och drogtester. Eleven är medveten om att alkohol- och drogtester kan genomföras när som helst och utan förvarning under tiden som mönstrad ombord. Om eleven inte respekterar drog- och alkoholförbudet kan inte skolan ansvara fullt ut för elevens säkerhet och hemskickning kan bli aktuellt. Rökning ombord får endast ske på anvisad plats. All tobaksanvändning kräver intyg från målsman för omyndiga elever. 7. Åtgärder Befälhavaren och utbildningsledaren utreder när en elev brutit mot reglerna i detta kontrakt och beslutar om åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara samtal med eleven, kontakt med föräldrar via rektor, begränsad möjlighet till landgång, utfärdande av varning, avbruten segling med hemskickning. Hemskickning kan bli aktuellt i de fall då elevens säkerhet inte kan garanteras d v s att eleven uppträder uppenbart oansvarigt. Hemskickning kan vara aktuellt även vid undanhållande av viktig information, t.ex. hälsoläge. Dessa resor bekostas inte av skolan liksom kostnad för ev. ledsagare för omyndig elev. Vid hemskickning genomförs resten av seglingsperiodens utbildning i skolans lokaler på Öckerö. Befälhavaren har ensam rätt att, efter samråd med rektor, besluta om hemskickning. 8. Förändring av seglingsroute Skolan äger rätt att förändra, förkorta, förlänga eller avbryta seglingen av pedagogiska, ekonomiska eller säkerhetsmässiga skäl. 9. Målsmans skyldighet Det åligger målsman att i god tid inför avresa informera om omständigheter som kan ha betydelse för vistelsen ombord. Detta kan vara sjukdom, medicinering, allergi, ätstörning, särskild kost, fysiska eller psykiska problem och dylikt. 10. Mönstring ombord Det är befälhavaren som ytterst beslutar om mönstring av elev. 7 SÅ HÄR UPPTRÄDER VI OMBORD PÅ T/S GUNILLA-fördjupning Hytter Kojen skall vara bäddad och gardinerna fråndragna när man inte ligger i kojen. Detta är också en säkerhetsfråga. När man skall kolla om det finns någon i hytten vid t.ex. brand behöver man bara titta in genom dörren för att se om någon ligger i kojen. Kojkläderna får inte användas någon annanstans än i kojen. Var och en sover i sin egen koj. Det är främst en säkerhetsfråga, i händelse av olycka måste man veta var alla befinner sig. I hyttavdelningen skall det alltid vara tyst och lugnt. Med de oregelbundna arbetstider vi har, är det nästan alltid någon som ligger och sover, och skall inte bli störd. Det är jobbigt att behöva gå upp och be några vara tysta. Tejp får INTE användas för att sätta upp saker med i inredningen. Använd magneter eller häftmassa. Man äter inte i hytten. Vi befinner oss varmt klimat och eventuella kackerlackor älskar matrester. Det är därför självklart att hålla hytterna fria från smulor och matrester genom att helt enkelt inte äta något där. Byte av vakt i hamn Man kan bara byta ett helt dygnspass, alltså från 08.00 till 0800. Man kan bara byta en vakt per hamn med samma person. Den som tar en vakt för en annan ansvarar för de arbetsuppgifter den hade haft. Alla byten får endast ske efter medgivande av vakthavande befäl och av speciella skäl. Mobiltelefoner: Ingen användning under arbetstid, lektioner eller måltider. Klädsel Vid landgången Se instruktioner för landgångsvakt nedan. Under måltider När vi äter har vi på överkroppen klädda i minst shorts och linne. I stora mässen får man inte sitta med sele på sig, man får inte heller ha smutsiga arbetskläder på sig I lilla mässen är det tillåtet att komma in och fika iklädd sjöställ och sele när man har vakt. När vi äter övriga måltider tar vi av oss ytterkläder och sele. Under vakt När man är på vakt skall man alltid vara iklädd säkerhetssele, detta för att snabbt kunna klättra upp i riggen. När det är mörkt har man alltid flytväst på däck (inte i riggen). Man har även ett par skor/sandaler som sitter stadigt fast på fötterna. 8 Lösa saker Gunilla är ett fartyg och ett fartyg rör sig i sjön. Även om det för tillfället verkar vara lugnt och stillsamt, kan det när som helst komma en vindby, så vi lägger över. Lägg därför ALLTID undan de saker du har jobbat med, böcker etc., när du går ifrån platsen. Detta inte bara för att öka trivseln ombord utan det är även en säkerhetsfråga; saker som åker omkring på durken kan man snubbla på, ett par A-4 papper kan effektivt täppa till länsgropen. Musik I hamn Vid arbete på däck kan det vara tillåtet med musik förutsatt att du frågar vakthvande om lov och att ingen arbetar i riggen – du hör inte om någon ropar att de tappar något. Till sjöss Frivakten får ha mp3/ipod e dyl på backen om ingen jobbar i riggen ovanför. I Byssan I byssan är det kocken som bestämmer om det skall vara musik eller inte. Vid måltider skall volymen vara dämpad. Mässarna Det skall alltid vara ordning i mässarna, när man har använt något lägger man tillbaka det INNAN man lämnar platsen. Kolapapper, tomma burkar etc. ska ej ligga kvar på borden utan slängas i papperskorg (rätt papperskorg!). Dynorna skall ligga där de ligger och inte vikas ihop och has som ryggstöd - de kommer då att gå sönder rätt snart. I stora mässen byter man om till rena kläder innan man uppehåller sig där. Inga fötter på borden eller dynorna, det är både ohygieniskt och otrevligt. Man ligger eller sitter inte heller på borden. Under måltider sitter man ordenligt, inga uppdragna knän etc. Under måltid läser man inte heller. I stora mässen skall det alltid vara studiero när vi är till sjöss. Det betyder ser på film på tvn annat än på speciella dagar som meddelas för var gång. Det skall även vara tyst och lugnt med avseende på musik och spel. Att titta på film i sin laptop är tillåtet om man har hörlurar. Vill flera titta samtidigt så är det tillåtet endast i lilla mässen kvällstid om ingen störs. Ej heller under 8-12vaktens fikatid. I hamn är det tillåtet med film etc. mellan 2000-2400. När det tittas på film i stora mässen skall det vara tyst och lugnt i lilla mässen så de som vill studera kan göra det. Solbad Ligger och solar gör vi bara backen. Badning Ingen badning från fartyget är tillåten utan vakthavande styrmans tillåtelse. Simning till eller från fartyget vid ankarliggning endast tillåtet efter befälhavarens medgivande. 9 Toaletter För allas trevnad är det viktigt att du följer dessa enkla regler: Stoppa inte något i toaletten, förutom möjligen använt toapapper, som inte först passerat munnen och magen. Använd så lite toapapper som möjligt. Ju mer papper du använder desto större är risken för stopp. Varsko direkt om du misstänker att det är stopp i toaletten! Ju längre tid du väntar desto räligare blir det. Sitt ned! (Gäller även killar. Det är svårare än du tror att träffa rätt när det rullar). Tänk på sopsorteringen ombord – plast ska skiljas från papper. Använd därför bara papperskorgarna på toaletterna åt plastfria produkter och släng sådant som innehåller plast i därför avsedda behållare på annan plats. Den lilla plast som finns på bindor räknas inte, så de slängs i papperskorgarna på toa. 10 Ansvarsområden 4-8 vakten Spolar däck med sjövatten och färskar av. Rengör bryggan, samt allmän DYGNSRUTINER rengöring på däck. 8-12 vakten Sjörutin Rengör allt under däck, förutom 23:55-00:00 Vaktförfångning 03:30 Utpurrning av 4-8 vakten 03:55-04:00 Vaktförfångning 07:00 Utpurrning 8-12 vakten samt dagman 07:15-07:55 Frukost för 8-12 vakten samt dagman 07:55-08:00 Vaktförfångning 08:00-08:30 Frukost för 4-8 vakten 10:00-10:15 Förmiddagskaffe 11:00 Utpurrning 12-4 vakt 11:20-13:15 Lunch för enligt schema 11:55-12:00 Vaktförfångning 12:10-15:20 Studietid för 4-8 vakten 13:15-17:10 Studietid för 8-12 vakten 15:00-15:30 Eftermiddagskaffe 15:20 Utpurrning av 4-8 vakten 15:30-15:55 Befälsmöte/Stormöte 15:55-16:00 Vaktförfångning 16:10-20:10 Studietid för 12-4 vakten 17:10-18:25 Middag (fördelning enligt schema) 19:55-20:00 Vaktförfångning 23:30 Utpurrning av 12-4 vakten 23:55-00:00 Vaktförfångning hytterna. 12-4 vakten Bringar ordning i tvättstugan och tar hand om ev. överbliven fartygstvätt. Rutin till ankars och i hamn. 06:00 Utpurrning av backisar 07:00 Allmän utpurrning 07:15-07:45 Frukost 07:55 Uppställning på däck, morgonmöte - flaggan hissas vid åtta glas. 10:00-10:15 Förmiddagsfika 12:00-12:30 Lunch - meddela senast kl 10:00 om du inte ska äta ombord. 15:00-15:30 Eftermiddagsfika 18:00-18:30 Middag - meddela senast vid lunch om du inte ska äta ombord. 22:00 Alla ombord, om inget annat meddelas 24:00 Tystnad i fartyget 11 DÄCKTJÄNST Vaktsystemet För att kunna segla dygnet runt någon längre tid måste vi dela upp oss på ett lämpligt sätt så att man får sova någon gång. Här ombord, liksom på de flesta andra fartyg, arbetar vi enligt ett trevaktssystem. Besättningen delas in i tre grupper eller arbetslag som kallas för vakter. Dygnet delas in i 12-4 vakten, 48 vakten och 8-12 vakten. Varje vakt arbetar, d.v.s. har vakt, fyra timmar och har sedan frivakt i åtta timmar. Frivakten innebär främst att man inte har vakt, inte att man är ledig från arbete, här ombord ägnas en stor del av frivakterna åt undervisning eller studier. När du går vakt alternerar du mellan olika arbetsuppgifter, s k poster. Som navbiträde och rondman går du normalt hela vakten medan övriga poster byter av varje halvtimme. Rondmannen assisterar maskinisten under dagen. Poster Utkik Utkik skall stå upp och ha ständig kontroll på allt som händer runt fartyget. Utkiken är vakthavandes extra par ögon. Den som är vakthavande har många saker att tänka på och ta hand om och därför är alltid en person avdelad att ”titta ut”. Som utkik ska du, om inget annat sagts, speja efter andra fartyg, land, fiskenät och annat som kan tänkas utgöra en fara för fartyget. Man spejar också efter eventuella livflottar eller –båtar. Det är mycket svårt att se en flotte när det går lite vågor, så det gäller att titta ordentligt. Tänk på hur det skulle kännas att sitta i en livflotte och se ett fartyg bara segla förbi! Enligt de internationella sjövägsreglerna ska man hålla noggrann utkik med alla till buds stående medel. Detta innebär att du inte bara ska titta rakt fram utan hålla koll horisonten runt. Vi har förvisso en radar ombord men den ser långt ifrån allt – utkiken är alltså en mycket viktig funktion även om det inte alltid känns så. Allt du ser ska rapporteras, av dig själv, till vakthavande och ingen annan. Det är bättre att du rapporterar en gång för mycket än en gång för lite. Att vara utkik är ett av de viktigaste jobben ombord, allas våra liv hänger på att den som är utkik är på alerten och rapporterar vad man upptäcker. Man kan alltså inte sitta och sola eller prata med kompisarna framme på backen. Rorsman/rorgängare Rorsman är den som bokstavligen styr fartyget. Den som ”kör” däremot är vakthavande, d.v.s. befälhavaren eller en styrman. Ett fartyg av Gunillas storlek är egentligen inte svårare att styra än en mindre båt, däremot kanske något annorlunda. Ju större ett fartyg är, desto längre tid tar varje manöver. När man styr ett större fartyg är det är viktigt att inte ha för bråttom – det tar tid innan hon svarar på rodret. Som rorsman har du ansvaret för att hålla kursen. (Gunilla är en nyckfull dam, som kräver ständig uppmärksamhet. Det gäller därför att vara koncentrerad och inte stå och prata med kompisarna.) Kom ihåg rorgängarens tre H: Hålla kurs, Hålla fart, Hålla tyst! 12 Roderkommandon När styrman, eller lotsen, ger ett kommando repeterar man högt och tydligt ordern. Därefter lägger man rodret åt det håll som avses och när rodret är på den angivna vinkeln repeterar man ordern en gång till. Det finns några kommandon som kan vara bra att kunna som rorsman. (Kommandon på engelska inom parentes) styrbord xº / babord yº (starbord xº degrees / port yº degrees) Order om att lägga en viss rodervinkel – ta roderskvallran till hjälp. (shift the helm to a certain helm angle) dikt styrbord / dikt babord (hard to starbord / hard to port) Order om att lägga maximal rodervinkel åt önskat håll. (shift the helm to maximum angle) lätta på rodret / lätta till… (ease your helm / ease your helm to…) Betyder att du ska minska rodervinkeln. (reduce the helm angle) midskepps (amidships / midships) Betyder att rodret ska vara rakt, d.v.s. 0º stötta (steady) Denna order kan komma när fartyget girar. Bara för att man lägger rodret midskepps slutar inte fartyget att gira. Ordern stötta betyder att du ska lägga roder åt andra hållet för att häva giren. rätt så (steady as she goes) Denna order kommer också bara under en gir. Till skillnad från ”stötta” som ju innebär ”häv giren”, ska du dessutom nu noga läsa av kompassen, häva giren och ta fartyget tillbaka till den kurs fartyget hade just när ordern kom. ”Vad ligger du an?” (What is your heading?) Kan vakthavande fråga. Då ska du svara vilken kurs fartyget har just i det ögonblicket, inte vilken kurs du blivit beordrad att styra. ”Vilken kurs har du?” (What’s your present course?) Frågar vakthavande när han vill veta vilken kurs du blivit beordrad att styra – jämför med ”Vad ligger du an?”. Det är viktigt att du som rorsman högt och tydligt repeterar alla order du får från vakthavande. Genom att göra så minskar risken för missförstånd markant. När fartyget efter en gir är på kurs eller om du fått någon annan order och denna är utförd ska du varsko detta genom att säga t.ex. ”kurs två två noll an”, ”styrbord 10º är” eller ”rätt så, kurs ett tre åtta”. (På engelska innebär det att man repeterar orden två gånger, en gång när man får ordern och en gång när man har utfört den.) Andra nyttiga ord angående rorgängeri på engelska: helmsman rorgängare mate/officer styrman pilot lots leeward helm lovgirighet windward helm fallgirighet angle vinkel 13 Som rorsman ska du koncentrera dig på att styra fartyget och vara uppmärksam på eventuella order från vakthavande. Detta innebär att du inte kan stå och småprata med någon när du står och styr. När vi går för segel måste du dessutom vara mycket uppmärksam på hur seglen står; vid t.ex. bidevindsegling kan man inte blint styra efter kompassen utan måste anpassa sin kurs efter vinden. Missar man här och fartyget går upp i vind kommer vi att tappa fart och eventuellt även att ofrivilligt vända genom vind. Innan du förfångar, d.v.s. innan du själv tar över som rorsman meddelar du vakthavande ”jag förfångar på kurs xxxº” Livbojsvakt Livbojsvakten har också en mycket viktig funktion som förhoppningsvis inte ska behöva agera. Du ska som livbojsvakt hela tiden ha koll på hur många som är på däck och vilka som är uppe i riggen. Särskilt viktigt är detta på natten då det är extra svårt att se om någon ramlar överbord. Livbojsvakten står på förkant av poopdäck och står INTE och pratar med rorgängaren. (Också en viktig post. Om DU skulle trilla överbord, vill du att den som är livbojsvakt skall reagera så snabbt som möjligt, därför skall du vara på alerten när du har posten.) Om det som inte får hända skulle hända, att någon faller överbord, ska du omedelbart fälla en av de två livbojar som finns på förkant av poopdäck. Dessa är utrustade med både ljus och röksignaler som gör dem lättare att upptäcka. SAMTIDIGT ropar du ”Man över bord om babord/styrbord!” så högt och tydligt som du någonsin kan. Livbojsvakten skall ha koll på alla som är på däck eller uppe i riggen, för att omedelbart observera om någon trillar överbord och slå larm. Livbojsvakten håller också reda på tiden och slår glas på klockan på poopdäckets förkant. Utkiken framme på backen svarar då med att slå lika många glas på skeppsklockan där framme. Förr, innan alla hade armbandsur, mätte man tiden med ett halvtimmeglas som stod vid rorgängaren. Styrman höll reda på timglaset och ”slog glas” varje gång han vände. Utkiken framme på backen svarade då för att man skulle veta att han var vaken. Navigationsbiträde Navigationsbiträdet hjälper vakthavande med navigeringen efter bästa förmåga och vakthavandes instruktioner. När man är navbiträde får man tillfälle att, dels arbeta med sina uppgifter i vakttjänst däcks kursen, dels arbeta med sin arbetsjournal. Rondman Brand är bland det värsta som kan inträffa ombord och därför finns det alltid en person som regelbundet går en runda i fartyget för att kontrollera att allt står rätt till. Förutom brandsyn gör rondmannen regelbundna inspektioner av diverse maskineri och utrustning. En annan uppgift som åligger rondmannen är att purra ut pågående vakt i god tid, enligt gällande rutin. Backisar I byssan finns det alltid mycket att stå i. Därför är normalt sett alltid två personer i varje vakt avdelade att hjälpa till med matlagning, disk m.m. De som gör detta kallas för ”backisar”. Backisarna hjälper kockarna med att sätta fram måltiderna, laga mat, diska och hålla rent i byssan. 14 På nattvakten ställer backisarna fram nattmat för sin och pågående vakt samt bakar bröd för nästa dag. Schappis Ur vakten utses även en schappis. Schappisens uppgift är att hjälpa båsen (arbetsledaren på däck) att hålla ordning på alla förråd och verktyg under backen. Se till att allt är i sin ordning och att allt kommer tillbaks på rätt plats. Frivakten När man inte har vakt har man frivakt. På frivakten kan man äta, ha lektioner eller skriva mejl. Ibland finns det även tid att sova. INSTRUKTION FÖR LANDGÅNGSPOST Allmänt Du är troligen den första representanten för Gunilla som en utomstående möter och det första intrycket är ju som bekant ganska viktigt. Därför kommer här lite råd och instruktioner om hur vi uppträder ombord. Klädsel Som landångsvakt skall du vara klädd i hela och rena skolkläder. Byxor/shorts/kjol är valfritt efter eget tycke. På fötterna har du skor eller sandaler, gå inte barfota. Placering Landgångsvakten uppehåller sig i landgångens absoluta närhet samt på den sidan som vi har mot kajen så att ingen kan gå iland eller ombord utan att du ser det. Detta är mycket viktigt! En elev uppehåller sig hela tiden vid landgången, medan den andra dels går ronder, dels kollar förtöjningar och att ingen obehörig kommer ombord från sjösidan eller via trossar. Uppträdande Hälsa på alla som kliver ombord, det är dock inte nödvändigt att ta i hand. Fråga vem de är, vem de söker och vad de har för ärende. Detta skrämmer bort de flesta som inte har något ombord att göra. De som verkligen har ärende hit kommer å andra sidan att uppskatta bemötandet mycket. Be personen i fråga att vänta hos er medan en av er, först varskor vakthavande styrman/skeppare, sen hämtar ni den som efterfrågas. Det skall vara snyggt och i ordning där man är landgångsvakt. Man äter inte heller vid landgången (vid fika och måltider får landgångsvakten avlösning). Uppgifter: Besökare Vi släpper inte ombord någon utan att ett vakthavande styrman/skeppare uttryckligen givit tillåtelse till detta. Tänk på att i vissa hamnar är risken att vi får fripassagerare ganska stor. Glöm inte att hålla koll på utsidan också! Förutom ovälkomna besök kan det mycket väl hända att man, särskilt nattetid, försöker stjäla utrustning, så håll ögonen öppna! 15 Landgångslista Ett noggrant protokoll på vem som är iland och vem som är ombord ska föras. Av. Detta av två skäl; om det börjar brinna måste vi veta hur många som finns ombord, dels är det bra att veta vilka som är i land om det skulle hända något ombord. Lämnar man fartyget med någon av våra båtar skall det naturligtvis också antecknas. Förtöjningar Många hamnar vi besöker har ganska stor tidvattenskillnad. Därför ska du som landgångsvakt även kontrollera förtöjningar, fendrar och landgång kontinuerligt. Om du tycker att förtöjningarna är för slacka eller för tighta (spända) varskor du vakthavande befäl. Försök aldrig att själv förtöja om. När fartyget åker upp och ner med tidvattnet löper fendrarna mycket stor risk att hamna ur läge. Det är därför viktigt att ständigt ha dem under uppsikt, så att de alltid ligger mellan fartyget och skrovsidan. Landgången måste passas. I hamnar med stora tidvattenskillnader måste kanske landgången ibland flyttas med jämna mellanrum. Brand- och säkerhetsrond Både dag och natt ska du gå rond, precis som när vi är till sjöss. Slutligen, tveka aldrig att purra ett befäl (i första hand vakthavande) om du är tveksam om minsta lilla. En Törnlista för hamn-/ankarvakt m.m. finns att skriva ut. INSTRUKTIONER FÖR ANKARVAKTSPOST Ankarvaktens uppgift är att kontrollera att vi inte draggar, vakta fartyget mot oönskat besök samt utföra säkerhetsronder. ”Draggar” betyder förresten att ankaret inte håller fartyget på plats längre, när ankaret draggar släpas det efter botten. Två elever och en styrman eller vaktledare går vakt. En elev uppehåller sig i navhytten enligt samma regler som navbiträde. Den andra eleven går ronder och uppehåller sig däremellan på däck. Hon/Han kan sitta, men inte läsa utan vara uppmärksam på omgivningen. Det gäller ju inte bara att kolla positionen, utan också att ingen obehörig försöker ta sig ombord. Uppgifter: Position Kontrollera fartygets position en gång varje kvart och notera era observationer på ett särskilt protokoll. Det som du ska hålla uppsikt efter är latitud och longitud på GPS-navigatorn bäringar enligt vakthavandes instruktioner radaravstånd enligt vakthavandes instruktioner 16 djupet under köl vindstyrkan fartygets stävriktning Utkik Förutom att kontrollera att vi inte draggar är det mycket viktigt att hålla utkik efter ovälkommet besök eller välkommet besök, andra fartyg (kollisionsrisk). Radiopassning Det ska alltid finnas passning på VHF kanal 16. Om någon av båtarna är iväg även kanal 77. Telefonpassning Till ankars ska det alltid finnas passning på fartygets telefoner. Om det ringer; svara och ta reda på vem det är du talar med och vem man söker – och skriv upp detta. Be dem sedan ringa igen om 5 minuter om vederbörande inte finns alldeles i närheten alternativt ta ett meddelande så att vi kan ringa upp när vi får möjlighet. Det första alternativet är det enklaste och bästa. Ronder Ronder ska genomföras som vanligt. Vakthavande Kalla på vakthavande när vinden ökar över angiven styrka, djupet förändrats mer än tillåtet jämfört med första observationen, bäringarna förändras mer än tillåtet jämfört med första observationen, avstånden förändras mer än tillåtet jämfört med första observationen, du är tveksam på om vi draggar eller ej, eller om du är osäker på något annat vad det än är. Bättre att purra tusen gånger för mycket än en gång för lite. Ett bra sätt att kontrollera om vi draggar eller ej är genom att lägga handen på ankarkättingen – om du känner vibrationer eller till och med att det rycker i kättingen kan du vara tämligen säker på att vi draggar. Tänk bara på att vi mycket väl kan dragga utan att man känner det i kättingen. Ett annat sätt är att kontrollera ankarkättingens riktning. Är den rakt förut (i vindriktningen) så ligger vi förmodligen stilla. Skulle den däremot peka rakt tvärs ut är sannolikheten att vi draggar stor. Ändras fartygets stävriktning plötsligt skall man genast kolla kättingen. RENHÅLLNING Denna lista är att se som en hjälp vid städning under däck. Den gör inga anspråk på att vara komplett, där finns givetvis ett antal punkter som saknas, var och en uppmanas att vara kreativ i sitt städande och ständigt försöka finna ställen som tidigare inte uppmärksammats. 17 Städinstruktion elevinredning Städning av elevinredningen görs varje dag. Till sjöss är det 8-12-vakten som tar hand om den, vanligtvis någon gång under kvällsvakten. I hamn är det den vakt som har vakten ombord som städar i slutet av arbetsdagen. Lilla mässen (Städa inte stora och lilla mässen samtidigt, så att det finns någonstans att sitta för övriga elever) Plocka undan lösa föremål, glöm inte ovanpå mikron. Våttorka skott, bord, brandvarnare, klocka, strömbrytare, mikron utvändigt, ventilsmygar etc. Våttorka dynorna Rengör under dynorna inkl. kanten under luckorna Rengör trösklar Dammsug och skura durken OBS: tänk på att använda sparsamt med vatten eftersom det annars läcker ner i korridoren genom kanterna på nödutgångsluckan! Lyft nödutgångslucka, svampa upp ev. vatten och rengör lucka och kanter. Rengör hål för handtag och vred i luckan Svalen Avlägsna alla föremål som inte hör till den vakt som för tillfället har vakt – Se till att livvästar och selar kommer till rätt våtgarderob Våttorka skott och dörrar inkl. handtag Våttorka Brandsläckare (akta plomberingen!!!), dörrstängare till vattentäta dörren, brandklocka, ventilsmyg, vattenfontän, dörrstängare lilla mässen och strömbrytare etc. Dammsug och skura durken Lejdaren Våttorka ledstänger och skott Dammsug och våttorka såväl steg som bakstycken till stegen Stora mässen (Städa inte stora och lilla mässen samtidigt, så att det finns någonstans att sitta för övriga elever) Plocka undan alla lösa föremål. Se till så att sakerna i hyllorna står i ordning. Dammsug dynor – även stolarnas dynor! – med speciellt munstycke och rengör under dynor inkl. kant under lock till stuvutrymmen Våttorka bord, skott, lister, nödutgång och kylskåp utvändigt Våttorka tavlor, lanternor, armaturer, dörrstängare, strömbrytare och övriga ytor. Töm papperskorg, vaska ur vid behov, sätt i ny påse – plastpåse för plast och papperspåse för övrigt Dammsug och våttorka durken inkl. tröskel 18 Torget Plocka undan alla lösa föremål. Våttorka alla horisontella ytor som tex skott och dörrar inkl. handtag Våttorka vattentät dörr Våttorka brandpost, brandskåp, brandsläckare, stormast, brandklocka och övriga utstickande föremål Dammsug ventilationsgaller upp under däck försiktigt. Dammsug och våttorka durken, även in under lejdaren i städskrubben Korridoren Våttorka skott och dörrar inklusive handtag Våttorka fästet för nödutgångsstegen Våttorka vattentät dörr Våttorka strömbrytare, brandsläckare (akta plomberingen!!) brandvarnare, brandklockor. Dammsug och våttorka durken inkl. på och under lilla lejdaren. Toalett Våttorka skott, även bakom toaletten, strömbrytare, tvålhållare, toalettpappershållare, dörrar inklusive handtag etc. Skura handfat ovan och undersida inkl. rör Putsa spegel Våttorka toaletten – på sitsen först, sedan hela stolen utvändigt, glöm inte bakom, och slutligen under sitsen – RÖD TRASA Skura toalettskålen med toalettborste och Bathcare. dammsug durken - om den är torr (om inte använd handsopborste) och våttorka töm papperskorg och vaska ur vid behov Byt handdukar och se till att där finns papper och tvål Duschutrymmen Våttorka skott och dörrar inkl. handtag Torka av duschblandare, duschmunstycke, slang och övriga utstickande detaljer Rensa ur och Tvätta golvbrunnar Skura durk Se till att duschdraperiet hänger luftigt Städskrubben Kolla att det finns tillräckligt med extra städmaterial och tvål i städskrubben bakom branddörren till stora mässen. Våttorka skott, hyllor och behållare till rengöringsmedlen. Rengör allt använt städmateriel: torka ur pytsar, dammsug av dammsugarens munstycke etc. Torka tvätthon, både in-och utvändigt samt rören. Efter avslutat städning bär upp använda trasor och moppar till tvättstugan. Tvätta golvmopp i 60˚C och trasor i 95˚C. Om trasor och moppar ej fyller en hel maskin fyll på med annan fartygstvätt. 19 Specialområden Måndagar: Våttorka alla hyllor och skåp: bokhyllor, skrivarhyllan, musikhyllan etc. Rensa bland sakerna och ställ i ordning, böckerna efter typ, språk och i bokstavsordning. Tisdagar: Töm kylskåpen och städa ur dem. Onsdagar: Dammtorka - med TORR trasa – TV:n, DVD-spelaren och sladdar. Torsdagar: Städa fläktrummet - Rensa durken från alla lösa föremål, sortera in på hyllor. Dammsug skrubba och våttorka durken. Fredagar: Luckor i durken dammsug lister som luckan vilar på, samt utrymmet nedanför luckan. Torka av listen med fuktig trasa. Alla durkar skuras undertill med skurborste och torka med trasa (ej mopp). Första dagen i varje hamn: Stäng branddörrar och städa bakom dem – dörren till lilla mässen och dörren till Stora mässen. Städinstruktion elevinredning Eleverna städar sina egna hytter samma dag som den egna vakten har tvättdag. Resultatet ska godkännas av vaktledaren. Hytter Våttorka skott, skåpdörrar, lådfronter och kojkanter. Tvätta ur handfat Töm papperskorg och tvätta ur vid behov Dammsug och våttorka durk Rengör allt använt städmateriel: torka ur pytsar, dammsug av dammsugarens munstycke etc. Torka tvätthon i städskrubben, både in- och utvändigt samt rören. Efter avslutat städning bär upp använda trasor och moppar till tvättstugan. Tvätta golvmopp i 60˚C och trasor i 95˚C. Om trasor och moppar ej fyller en hel maskin fyll på med annan fartygstvätt. SOPHANTERING OMBORD INLEDNING Det finns mycket tydliga regler som säger vad man får och inte får göra när det gäller sopor. För att göra tillvaron ombord lite trevligare och miljön en tjänst är det viktigt att vi alla tillsammans hjälps åt med sopsorteringen INNAN soporna hamnar i tunnan/papperskorgen. Soporna kommer nämligen att sorteras, förr eller senare, enligt följande: Sortering Fyra sorters sopor hanteras ombord: 1. Plast 2. Matrester 3. Material som flyter (plankor etc.) 4. Övrigt (papper etc.). I Byssan finns det uppsamlingskärl för Matrester, Plast och Övrigt. Plastförpackningar måste vara utsköljda så att det inte finns några matrester kvar. Tänk på att vi ofta befinner oss i ett varmt klimat och förpackningarna måste förvaras ombord i flera veckor. 20 När vi befinner oss iland eller på område där man inte får slänga matrester överbord fryses matsoporna tills man kan göra sig av med dem. I soprummet får det INTE slängas några matrester utan endast torra, rena sopor. Vaktledare avgör tillsammans med vakthavande styrman när man kan göra sig av med soporna. Det internationella regelverket som reglerar detta heter MARPOL. Där finns följande regler för sophantering (se nästa sida): UTANFÖR SPECIALOMRÅDE: Avstånd till kust Får slängas överbord < 3 Nm Inget 3 - 12 Nm Matrester mindre än 25 mm >12 Nm Matrester, papper, trasor, glas metall, flaskor, porslin och liknande. >25 Nm Trä och förpackningsmaterial som flyter. Plast får ej slängas överbord någonstans! INOM SPECIALOMRÅDE: (Medelhavet, Östersjön, Svarta Havet, Röda Havet, Persiska Gulfen, Nordsjön, Karibien, Arktis) Avstånd till kust Får slängas överbord < 3 Nm Inget 3 - 12 Nm Matrester mindre än 25 mm >12 Nm Matrester. Plast får ej slängas överbord någonstans! Papperskorgar Plast ska slängas i byssan eller i papperskorgen i stora mässen. Den ena papperskorgen skall användas för plast och den andra för dumpbart material så som papper, läskburkar mm. Alla läskburkar ska punkteras innan de slängs, detta för att de lättare skall sjunka när de kastas överbord. Matsopor som apelsinskal etc. skall slängas i byssan. Papperskorgarna i hytterna ansvarar ni själva för men det måste sorteras på rätt sätt, d.v.s. plast i plastavfallstunnorna. Resten ska ju slängas överbord. Alla allmänna papperskorgar är märkta för respektive avfallstyp. Observera att det inte får slängas plast i papperskorgarna på toaletterna. 21 TVÄTTSTUGAN Allmänt Framför allt torktumlare är en vanlig källa till brandincidenter i fartyg, men det händer att även tvättmaskiner orsakar brandlarm. För att slippa detta är det mycket viktigt att man innan torktumling gör rent luddfiltret, det är nämligen här som det gärna tar fyr. Även om det ser rent ut – torka av det ändå! Tvättsäckarna av nylon blir gärna överhettade om man torktumlar dem, så gör INTE det. Oljiga kläder som inte blivit helt rena från olja tänder också lätt. Se därför till att kläderna är ordentligt rentvättade innan de torktumlas, se även till att torktumla dem på lägsta temperaturen. Är du osäker så låt dem torka ute. Maskinerna är märkta ARBETSKLÄDER respektive FRITIDSKLÄDER. Med arbetskläder avses plagg som smutsats ned med färg, olja, fett eller annan svår smuts. Lägg aldrig arbetskläder i maskinen avsedd för fritidskläder – fett och liknande kan fastna i tvättrumman och förstöra plagg för nästa person som tvättar. Skor, väskor eller bygel-BH tvättar vi naturligtvis INTE i maskinerna, ej heller i centrifug eller torktumlare. Man får inte heller använda tvättpåsar i maskinerna i tvättstugan. Tvättpåsarna gör att tvätten inte fördelas jämnt i trumman, vilket medför obalans som i sin tur förstör maskinerna. Se även till att tömma fickorna på de plagg ni ska tvätta på innehåll – skruvmejslar, ficklampor, pengar och muttrar behöver man inte köra i tvättmaskinen, det finns andra bättre sätt att rengöra dessa ting på. Tvättider För att undvika trafikstockningar i tvättstugan har vi följande tvättider ombord: 08:00-20:00 20:00-08:00 Måndagar Styrbords vakt Fartygstvätt Tisdagar Babords vakt Fartygstvätt Onsdagar Midskepps vakt Fartygstvätt Torsdagar Reservdag Fartygstvätt Fredagar Reservdag Fartygstvätt Lördagar Befäl Fartygstvätt Söndagar Befäl Fartygstvätt 12-4 vakten får tvätta till 24:00. Det är viktigt att vi håller dessa tvättider. Om man behöver tvätta på annan tid måste man alltid fråga om lov först. Ligger vi i hamn måndag – onsdag är det den vakt som har vakt som tvättar, efter 20:00 är det dock fartygstvätt. Märk väl att torsdag och fredag fortsatt är reservdagar, samt att befälen tvättar på lördag och söndag även i hamn. 22 Schema tvättbyte lakan och linne Grupp Varje vecka: Varannan vecka: Byte av handdukar, örngott och Byte av påslakan underlakan SB 1 måndagar jämna veckor SB 2 tisdagar udda veckor MS 1 onsdagar jämna veckor MS 2 torsdagar udda veckor BB 1 fredagar jämna veckor BB 2 lördagar udda veckor 23
© Copyright 2024