LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din klass följa vattnet genom hela kretsloppet: från sjöar och vattendrag via vattenreningsverk till hus och hem och tillbaka igen. Vi börjar från början, vid råvattenkällan. Här hämtas vårt dricksvatten och vi följer det genom vattenverk och vidare ut till hus, skolor och arbetsplatser där det används på flera olika sätt. Efter användning får vi följa det smutsiga vattnet ner i avloppet genom ledningar fram till avloppsreningsverket där det renas. Vår resa avslutas när vi släpper tillbaka det renade avloppsvattnet ut i sjöar, hav och vattendrag. SÅ HÄR KAN DU LÄGGA UPP LEKTIONERNA Det finns mycket att lära ut om vatten och därför är det smart att dela upp vattenundervisningen i tre lektioner: en lektion om vattendrag och dricksvatten, en om hur vi använder vattnet hemma och slutligen en lektion om avloppsvatten och havet. Dessa tre lektionssteg ger eleverna en bra förståelse för hur vattnets kretslopp fungerar men det går lika bra att anpassa upplägget på det sätt som passa dig och din klass bäst. Lycka till med undervisningen! LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATE- LEKTION 1: LÄS • Besök Mittvatten.se, läs avsnitten ”Sjöar, vattendrag och grundvatten”, ”Vattenverk” och ”Vattenledningar” i utbildningstmaterialet nedan. Avsluta med det interaktiva kretsloppet på MittVatten.se. DISKUTERA • • • Köpa vatten på flaska eller dricka vatten ur kranen, vad är bäst och varför? Fundera kring transporter, förpackningar, kvalitet och pris av flaskvatten kontra kranvatten. Hur är kvaliteten på dricksvatten i Sverige jämfört med i andra länder? Vi får vatten i kranen hemma, men hur var det förr i Sverige och hur är det fortfarande i många u-länder? LEKTION 2: LÄS • Läs avsnittet ”Hemma” i utbildningsmaterialet nedan och ta del av tips-sektionen på Mittvatten.se. DISKUTERA • • Hur kan eleverna påverka så för att behålla vattnets kvalité? Varför spolar många ner skräp i toaletten trots att det är lätt att slänga det i en papperskorg? LEKTION 3: LÄS • Läs avsnitten ”Avloppsledningar”, ”Avloppsreningsverk”och ”havet” i utbildningsmaterialet. Titta på sista delen i det interaktiva kretsloppet på Mittvatten.se. DISKUTERA • • • • Vad händer med avloppsledningarna (rören) när man spolar ner skräp i toan? Och vem tror ni får betala det? Vad händer med bakterierna i reningsverket när man spolar ner giftiga ämnen i avloppet? Hur mår Östersjön idag? Vad kan vi göra för att den ska må bättre? UTBILDNINGSMATERIAL SJÖAR, VATTENDRAG & GRUNDVATTEN Visste du att innan dricksvattnet rinner ur din kran hemma så hämtas det från en av Sveriges alla sjöar, vattendrag eller från vårt grundvatten (djupt nere i marken)? Vattnet kan aldrig ta slut. Det fylls hela tiden på med nytt vatten från regn, åar och bäckar. Denna process kallas för vattnets kretslopp och det betyder att även om vattnet alltid fylls på så får vi aldrig något nytt vatten. Det är nämligen samma vatten som finns idag som fanns redan på dinosauriernas tid. Och det är samma vatten som dina barnbarnsbarn kommer att dricka. Vattnet cirkulerar runt i kretsloppet och kommer därför alltid tillbaka. Av den anledningen är det jätteviktigt att vi hjälps åt att hålla vattnet rent. I Sverige har vi en bra vattenkvalité och därför går det bra att utvinna dricksvatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. Men innan vattnet kommer fram till din kran renas det i ett vattenreningsverk. Och även om stora mängder vatten tas från våra sjöar, vattendrag och grundvatten för att bli dricksvatten, så tar det tack vare kretsloppet aldrig slut. VATTENVERK I vattenverken renas vattnet till ett gott och friskt kranvatten. I Sverige tar våra vattenverk ytvatten (från sjöar, och vattendrag) eller grundvatten (djupt nere i marken) och renar det till dricksvatten. Processen från inhämtat råvatten till rent dricksvatten är uppdelad i fyra steg och tar ungefär tolv timmar. Reningen i ytvattenverk är mer omfattande än grundvattenverk för där är vattnet inte lika rent från början. 1. SILNING Stora rör suger upp vatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. För att fiskar, alger och vattenväxter inte ska följa med in i vattenverket åker vattnet genom stora runda finmaskiga silar. 2. KEMISK RENING Det filtrerade vattnet samlas i en stor bassäng där man tillsätter ett ämne i vattnet som fungerar ungefär som en magnet. Det drar åt sig smutsen i vattnet så att det bildas smutsklumpar. Dessa smutsklumpar sjunker till botten i de stora bassängerna och tas bort från vattnet. I en del bassänger finns bakterier som hjälper oss och äter upp det som annars skulle göra att vattnet luktade och smakade konstigt. 3. SANDFILTER På väg från bassängerna silas vattnet sedan genom sand. Där fastnar den sista smutsen. Efter alla dessa reningssteg blir vattnet gott och rent. Men för att vara riktigt säkra på att vattnet håller högsta kvalité tar vi många olika prover före, under och efter reningsprocessen. 4.DESINFEKTION Innan vattnet släpps iväg i våra ledningar kan det behöva desinfekteras. Det görs med hjälp av klor, ozon eller UV-ljus. Desinfekteringen ser till så att det inte finns några mikrobiologiska föroreningar kvar i vattnet. VATTENLEDNING För att vattnet ska komma fram till din kran från vattenverket måste det åka genom långa rör. Och vattentornen ger det extra skjuts. Under marken ligger långa rör som tar det nu renade dricksvattnet från vattenverket fram till din kran. Rören delar upp sig på vägen så att alla människor i sjukhus, skolor, fabriker, restauranger och på arbetsplatser får vatten till sina kranar. Alla som har en kran hemma hos sig har också ett vattenrör. För att vattnet ska orka rinna upp i alla hus behövs det tryck i vattenledningarna och det får vi av Vattentornen. Vattentornen är alltid placerade högt upp, till exempel på en kulle. I Vattentornen finns ett vattenlager, så att det alltid ska finnas tillräcklighet med rent dricksvatten. Vattnets pumpas upp i Vattentornets vattenlager och när det sedan rinner därifrån får det sådan fart att det orkar högst upp i höghusen och till dem som bor längst bort från vattenverket. Vattentornen hjälper oss alltså att skapa tryck i ledningarna. HEMMA Var snäll mot vattnet. Varje dag använder varje person cirka 160 liter vatten. Det är ungefär vad som ryms i ett badkar. Det kanske låter mycket, men det är inte bara till dryck och matlagning som vi använder dricksvatten. Vi använder det också när vi spolar i toaletten, tvättar kläder, diskar, duschar, badar med mera. Och som tur är behöver du inte vara rädd för att använda för mycket vatten, det kommer ju alltid tillbaka tack vare kretsloppet. Men för att vattnets kretslopp ska fungera måste vi vara rädda om vattnet och miljön. Därför är det viktigt att tänka på några saker: Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ner i toaletten. Släng aldrig skräp i toaletten, som hushållspapper, våtservetter, hår, tops, bindor, tamponger, plastpåsar och tandtråd. Det orsakar stopp i vattenledningar och avloppsreningsverk. Spola aldrig ner kemikalier i avloppet. Färgrester, motoroljor, aceton och nagellack ska lämnas till en miljöstation. Spola aldrig ner medicin i avloppet. Gammal och oanvänd medicin ska lämnas till Apoteket. Använd miljömärkta disk-, tvätt- och rengöringsmedel. Använd lagom mycket tvättmedel och rengöringsmedel. AVLOPPSLEDNINGAR När du har badat, duschat eller spolat på toaletten är vattnet smutsigt. Det smutsiga vattnet, som kallas för spillvatten eller avloppsvatten, rinner ner i avloppsrör under marken. I avloppsrören rinner smutsigt spillvatten från alla hus till avloppsreningsverket. Rören lutar för det mesta så att vattnet rinner av sig själv. Men ibland ligger det ett berg eller en sjö i vägen. Då behövs speciella pump-ar som sätter fart på vattnet. Om man spolar ner skräp i toaletten kan det bli stopp i avloppsrören och i pumparna. Då måste det göras rent så att det inte blir översvämning. Regnvatten som regnar ner på gatorna kallas för dagvatten. Det rinner ner i brunnar och via ledningar ut i en bäck eller sjö. Dagvatten leds alltså inte till avloppsreningsverket. Av den anledningen ska bilar inte tvättas på gatan. Tvättvattnet innehåller mycket smuts och giftiga ämnen och det är inte bra om det rinner ner i dagvattenbrunnarna i gatan. Om du inte har tillgång till en tvätthall och måste tvätta bilen hemma, så ställ den på gräsmattan istället frö på gatan. Om du slänger skräp på gatan kan det följa med ner i dagvattenbrunnen och orsaka stopp. Det är inte bra. AVLOPPSRENINGSVERK Slammet kan användas som gödsel i jordbruket. Från slammet får man också biogas. Vissa bilar och bussar använder biogas istället för bensin. Det är snällare för miljön. Det går även bra att elda biogas i vanliga värmepannor (istället för ved, pellets eller olja) och man kan också använda biogasen till att driva en gasmotor som kan alstra elektricitet. Spillvattnet (avloppsvatten) från alla hus och hem rinner i avloppsledningarna fram till ett avloppsreningsverk. där vattnet renas innan det släpps tillbaka ut i våra sjöar och hav. SJÖAR, HAV & VATTENDRAG AVLOPPSVATTNET RENAS I 4 STEG: Våra sjöar, hav och vattendrag är känsliga och om all smuts som kommer med spillvattnet skulle gå rakt ut i havet skulle många växter och djur inte klara sig. Därför är det viktigt att vi renar vattnet som vi använt innan vi släpper ut det i naturen igen. 1. MEKANISK RENING Spillvattnet silas genom galler. I Sverige fastnar det sammanlagt 7 000 ton skräp avloppsreningsverkens galler varje år. Mycket av det är onödigt skräp som tops, cigarettfimpar, bindor, tuggummi och hushållspapper som borde ha slängts i papperskorgen istället. 2. KEMISK RENING I den kemiska reningen använder man ett ämne som drar åt sig fosforn i vattnet (precis som en magnet). Fosfor är ett ämne som bland annat finns i tvättmedel. Det får inte hamna för mycket fosfor i hav och sjöar för då orsakar det övergödning och algblomning vilket i sin tur inte är bra för fiskarna. 3. BIOLOGISK RENING Här finns levande bakterier och andra pyttesmå djur som käkar upp matrester, tvättmedel och vårt kiss och bajs. Däremot kan de inte äta upp kemikalier, målarfärg, nagellack och mediciner som finns kvar i vattnet. 4. SANDFILTER Det sista som händer är att spillvattnet silas genom bassänger med sand. Där fastnar den sista smutsen. Det som blir kvar när man har renat spilvattnet kallas för slam. Det renade spillvattnet släpps tillbaka ut i sjöar, hav och vattendrag. Särskilt viktigt är det att ta bort ämnen som fosfor och kväve från spillvsattnet. Om det kommer ut i våra hav, sjöar och vattendrag växer det för mycket alger. Det kallas för algblomning och det mår hav, sjöar och vattendrag inte bra av. Om det bildas för mycket alger blir havs- och sjöbotten syrefattig och djur och fiskar tar då skada. Därför måste vi vara extra rädda om vattnet. TIPS! Testa klassens kunskaper med ett frågequiz eller ta utbildningen ett steg längre med spännande vattenexperiment. Du hittar allt du behöver på Mittvatten.se. Vi hoppas att ni har lärt er mycket om vatten och kretslopp, men framför allt att det har varit roligt. Har du eller din klass några synpunkter eller frågor så är ni välkomna att mejla oss på: mittvatten@svensktvatten.se dagvattenbrunnarna i gatan. Om du inte har tillgång till en tvätthall och måste tvätta bilen hemma, så ställ den på gräsmattan istället frö på gatan. Om du slänger skräp på gatan kan det följa med ner i dagvattenbrunnen och orsaka stopp. Det är inte bra. AVLOPPSRENINGSVERK Slammet kan användas som gödsel i jordbruket. Från slammet får man också biogas. Vissa bilar och bussar använder biogas istället för bensin. Det är snällare för miljön. Det går även bra att elda biogas i vanliga värmepannor (istället för ved, pellets eller olja) och man kan också använda biogasen till att driva en gasmotor som kan alstra elektricitet. Spillvattnet (avloppsvatten) från alla hus och hem rinner i avloppsledningarna fram till ett avloppsreningsverk. där vattnet renas innan det släpps tillbaka ut i våra sjöar och hav. SJÖAR, HAV & VATTENDRAG AVLOPPSVATTNET RENAS I 4 STEG: Våra sjöar, hav och vattendrag är känsliga och om all smuts som kommer med spillvattnet skulle gå rakt ut i havet skulle många växter och djur inte klara sig. Därför är det viktigt att vi renar vattnet som vi använt innan vi släpper ut det i naturen igen. 1. MEKANISK RENING Spillvattnet silas genom galler. I Sverige fastnar det sammanlagt 7 000 ton skräp avloppsreningsverkens galler varje år. Mycket av det är onödigt skräp som tops, cigarettfimpar, bindor, tuggummi och hushållspapper som borde ha slängts i papperskorgen istället. 2. KEMISK RENING I den kemiska reningen använder man ett ämne som drar åt sig fosforn i vattnet (precis som en magnet). Fosfor är ett ämne som bland annat finns i tvättmedel. Det får inte hamna för mycket fosfor i hav och sjöar för då orsakar det övergödning och algblomning vilket i sin tur inte är bra för fiskarna. 3. BIOLOGISK RENING Här finns levande bakterier och andra pyttesmå djur som käkar upp matrester, tvättmedel och vårt kiss och bajs. Däremot kan de inte äta upp kemikalier, målarfärg, nagellack och mediciner som finns kvar i vattnet. 4. SANDFILTER Det sista som händer är att spillvattnet silas genom bassänger med sand. Där fastnar den sista smutsen. Det som blir kvar när man har renat spilvattnet kallas för slam. Det renade spillvattnet släpps tillbaka ut i sjöar, hav och vattendrag. Särskilt viktigt är det att ta bort ämnen som fosfor och kväve från spillvsattnet. Om det kommer ut i våra hav, sjöar och vattendrag växer det för mycket alger. Det kallas för algblomning och det mår hav, sjöar och vattendrag inte bra av. Om det bildas för mycket alger blir havs- och sjöbotten syrefattig och djur och fiskar tar då skada. Därför måste vi vara extra rädda om vattnet. TIPS! Testa klassens kunskaper med ett frågequiz eller ta utbildningen ett steg längre med spännande vattenexperiment. Du hittar allt du behöver på Mittvatten.se. Vi hoppas att ni har lärt er mycket om vatten och kretslopp, men framför allt att det har varit roligt. Har du eller din klass några synpunkter eller frågor så är ni välkomna att mejla oss på: mittvatten@svensktvatten.se