1. No category

LEKTIONSPLANERING &
UTBILDNINGSMATERIAL
Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets
kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du
och din klass följa vattnet genom hela kretsloppet: från sjöar och vattendrag via
vattenreningsverk till hus och hem och tillbaka igen.
Vi börjar från början, vid råvattenkällan. Här hämtas vårt dricksvatten och vi
följer det genom vattenverk och vidare ut till hus, skolor och arbetsplatser där
det används på flera olika sätt. Efter användning får vi följa det smutsiga vattnet
ner i avloppet genom ledningar fram till avloppsreningsverket där det renas. Vår
resa avslutas när vi släpper tillbaka det renade avloppsvattnet ut i sjöar, hav och
vattendrag.
SÅ HÄR KAN DU LÄGGA UPP LEKTIONERNA
Det finns mycket att lära ut om vatten och därför är det smart att dela upp
vattenundervisningen i tre lektioner: en lektion om vattendrag och dricksvatten,
en om hur vi använder vattnet hemma och slutligen en lektion om avloppsvatten
och havet. Dessa tre lektionssteg ger eleverna en bra förståelse för hur vattnets
kretslopp fungerar men det går lika bra att anpassa upplägget på det sätt som passa
dig och din klass bäst.
Lycka till med undervisningen!
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTION 1:
LÄS
• Läs avsnitten ”Sjöar och vattendrag”, ”Vattenverk” och ”Vattenledningar” i utbildningsmaterialet
nedan. Avsluta med det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se.
DISKUTERA
• Köpa vatten på flaska eller dricka vatten ur kranen, vad är bäst och varför? Fundera
kring transporter, förpackningar, kvalitet och pris på flaskvatten kontra kranvatten.
• Hur är kvaliteten på dricksvatten i Sverige jämfört med i andra länder?
• Vi får vatten i kranen hemma, men hur var det förr i Sverige och hur är det
fortfarande i många u-länder?
LEKTION 2:
LÄS
• Läs avsnittet ”Hemma” i utbildningsmaterialet nedan och ta del av tips-sektionen på värlsvattendagen.se.
DISKUTERA
• Hur kan eleverna påverka för att behålla vattnets kvalitet?
• Varför spolar många ner skräp i toaletten trots att det är lätt att slänga det i en papperskorg?
LEKTION 3:
LÄS
• Läs avsnitten ”Avloppsledningar”, ”Avloppsreningsverk”och ”Sjöar, hav & vattendrag” i
utbildningsmaterialet.
Titta på sista delen i det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se.
DISKUTERA
•
•
•
•
Vad händer med avloppsledningarna (rören) när man spolar ner skräp i toan?
Och vem tror ni får betala det?
Vad händer med bakterierna i reningsverket när man spolar ner giftiga ämnen i avloppet?
Hur mår Östersjön idag? Vad kan vi göra för att den ska må bättre?
UTBILDNINGSMATERIAL
SJÖAR &VATTENDRAG
Reningen i ytvattenverk är mer omfattande än grund­
vattenverk för där är vattnet inte lika rent från början.
Visste du att innan dricksvattnet rinner ur din kran hemma
så hämtas det från en av Sveriges alla sjöar, vattendrag 1. SILNING
eller från vårt grundvatten (djupt nere i marken)?
Stora rör suger upp vatten från sjöar, vattendrag och
grundvatten. För att fiskar, alger och vattenväxter inte
Vattnet kan aldrig ta slut. Det fylls hela tiden på med
ska följa med in i vattenverket åker vattnet genom stora
nytt vatten från regn, åar och bäckar. Denna process
kallas för vattnets kretslopp och det betyder att även om runda finmaskiga silar.
vattnet alltid fylls på så får vi aldrig något nytt vatten.
Det är nämligen samma vatten som finns idag som fanns 2. KEMISK RENING
redan på dinosauriernas tid. Och det är samma vatten
som dina barnbarnsbarn kommer att dricka. Vattnet
Det filtrerade vattnet samlas i en stor bassäng där man
cirkulerar runt i kretsloppet och kommer därför alltid
tillsätter ett ämne i vattnet som fungerar ungefär som en
tillbaka. Av den anledningen är det jätteviktigt att vi
magnet. Det drar åt sig smutsen i vattnet så att det bildas
hjälps åt att hålla vattnet rent.
smutsklumpar. Dessa smutsklumpar sjunker till botten
i de stora bassängerna och tas bort från vattnet. I en del
I Sverige har vi en bra vattenkvalitet och därför går det
bassänger finns bakterier som hjälper oss och äter upp det
bra att utvinna dricksvatten från sjöar, vattendrag och
som annars skulle göra att vattnet luktade och smakade
grundvatten. Men innan vattnet kommer fram till din
konstigt.
kran renas det i ett vattenreningsverk. Och även om
stora mängder vatten tas från våra sjöar, vattendrag och
3. SANDFILTER
grundvatten för att bli dricksvatten, så tar det tack vare
kretsloppet aldrig slut.
På väg från bassängerna silas vattnet sedan genom sand.
Där fastnar den sista smutsen. Efter alla dessa renings­
steg blir vattnet gott och rent. Men för att vara riktigt
VATTENVERK
säkra på att vattnet håller högsta kvalitet tar vi många
olika prover före, under och efter reningsprocessen.
I vattenverken renas vattnet till ett gott och friskt kran­
vatten. Reningen går till på olika sätt i olika vattenverk.
4. DESINFEKTION
Kontakta gärna de som jobbar med vattenreningen i er
kommun för att få info om hur det görs hos er.
Innan vattnet slöpps iväg i våra ledningar kan det
behövas desinfekteras. Det görs med hjälp av klor, ozon
I Sverige tar våra vattenverk ytvatten (från sjöar och
eller UV-ljus. Desinfektering ser till så att det inte finns
vattendrag) eller grundvatten (djupt nere i marken)
några mikrobiologiska föroreningar kvar i vattnet.
och renar det till dricksvatten. Processen från inhämtat
rå­vatten till rent dricksvatten är uppdelad i fyra steg och
tar ungefär tolv timmar.
VATTENLEDNINGAR
För att vattnet ska komma fram till din kran från vatten­
verket måste det åka genom långa rör. Och vattentornen
ger det extra skjuts.
Under marken ligger rör som tar det nu renade dricks­
vattnet från vattenverket fram till din kran. Rören delar
upp sig på vägen så att alla byggnader; som bostadshus,
sjukhus, skolor, fabriker, restauranger och arbetsplatser
får vatten till sina kranar. Alla som har en kran hemma
hos sig har också ett vattenrör.
För att vattnet ska orka rinna upp i alla hus behövs det
tryck i vattenledningarna och det får vi av vattentornen.
Vattentornen är alltid placerade högt upp, till exempel på
en kulle. I vattentornen finns ett vattenlager, som säker.
ställer att det alltid finns tillräckligt med rent dricksvatten.
Vattnets pumpas upp i vattentornets vattenlager och när
det sedan rinner därifrån får det sådan fart att det orkar
högst upp i höghusen och till dem som bor längst bort
från vattenverket. Vattentornen hjälper oss alltså att
skapa tryck i ledningarna.
HEMMA
Var snäll mot vattnet.
Varje dag använder varje person cirka 160 liter vatten.
Det är ungefär vad som ryms i ett badkar. Det kanske
låter mycket, men det är inte bara till dryck och mat­
lagning som vi använder dricksvatten. Vi använder det
också när vi spolar i toaletten, tvättar kläder, diskar,
duschar, badar med mera. Och som tur är behöver du
inte vara rädd för att använda för mycket vatten, det
kommer ju alltid tillbaka tack vare kretsloppet. Men för
att vattnets kretslopp ska fungera måste vi vara rädda
om vattnet och miljön. Därför är det viktigt att tänka
på några saker:
Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som får spolas
ner toaletten. Släng aldrig skräp i toaletten, som hushålls­
papper, våtservetter, hår, tops, bindor, tamponger,
plast­påsar och tandtråd. Det orsakar stopp i vatten­
ledningar och avloppsreningsverk.
Spola aldrig ner kemikalier i avloppet. Färgrester,
motor­oljor, aceton och nagellack ska lämnas till en
miljöstation. Även matfett är dåligt för rören,
Spola aldrig ner medicin i avloppet. Gammal och
oanvänd medicin ska lämnas till Apoteket.
Använd miljömärkta disk-, tvätt- och rengöringsmedel.
Använd lagom mycket tvättmedel och rengöringsmedel.
AVLOPPSLEDNINGAR
När du har badat, duschat eller spolat på toaletten är
vattnet smutsigt. Det smutsiga vattnet rinner ner i
avlopps­rör under marken.
I avloppsrören rinner smutsigt avloppsvatten från alla
hus till avloppsreningsverket. Rören lutar för det mesta
så att vattnet rinner av sig själv. Men ibland ligger det
ett berg eller en sjö i vägen. Då behövs speciella pumpar
som sätter fart på vattnet. Om man spolar ner skräp i
toaletten kan det bli stopp i avloppsrören och i pumparna.
Då måste det göras rent så att det inte blir översvämning.
Regnvatten som regnar ner på gatorna kallas för dagvatten.
Det rinner ner i brunnar och via ledningar ut i en bäck
eller sjö. Dagvatten leds alltså inte till avloppsrenings­
verket. Av den anledningen ska bilar inte tvättas på gatan.
Tvättvattnet innehåller mycket smuts och giftiga ämnen.
Det är inte bra om det rinner ner i dagvatten­brunnarna
och sen ut i naturen. Om du inte har tillgång till en
tvätthall och måste tvätta bilen hemma, ställ den på
gräsmattan istället för på gatan. Om du slänger skräp på
gatan kan det också följa med ner i dagvattenbrunnen
och orsaka stopp. Det är inte bra.
AVLOPPSRENINGSVERK
Spillvattnet (avloppsvatten) från alla hus och hem rinner
i avloppsledningarna fram till ett avloppsreningsverk.
Där renas vattnet innan det släpps tillbaka ut i våra sjöar
och hav. Reningen går till på lite olika sätt i olika avlopps­
reningsverk, kontakta gärna de som jobbar med avloppsvatten i er kommun för att få info om hur vattnet renas
hos er.
AVLOPPSVATTNET RENAS I 4 STEG:
1. MEKANISK RENING
Avloppsvattnet silas genom galler. I Sverige fastnar det
sammanlagt 7 000 ton skräp i avloppsreningsverkens
galler varje år. Mycket av det är onödigt skräp som tops,
cigarettfimpar, bindor, tuggummi och hushållspapper
som borde ha slängts i papperskorgen istället.
2. KEMISK RENING
I den kemiska reningen använder man ett ämne som drar
åt sig fosforn i vattnet (precis som en magnet). Fosfor är
ett ämne som bland annat finns i tvättmedel. Det får inte
hamna för mycket fosfor i hav och sjöar för då orsakar
det övergödning och algblomning vilket i sin tur inte är
bra för fiskarna.
3. BIOLOGISK RENING
Här finns levande bakterier och andra pyttesmå djur som
käkar upp matrester, tvättmedel och vårt kiss och bajs.
Däremot kan de inte äta upp kemikalier, målarfärg,
nagellack och mediciner som finns kvar i vattnet.
4. SANDFILTER
Det sista som händer är att avloppsvattnet silas genom
bassänger med sand. Där fastnar den sista smutsen. Det
som blir kvar när man har renat avloppsvattnet kallas
för slam. Slammet kan användas som gödsel i jord­
bruket. Från slammet får man också biogas. Vissa bilar
och bussar använder biogas istället för bensin. Det är
snällare för miljön.
SJÖAR, HAV & VATTENDRAG
Det renade avloppsvattnet släpps tillbaka ut i sjöar,
hav och vattendrag.
Våra sjöar, hav och vattendrag är känsliga och om all
smuts som kommer med avloppsvattnet skulle gå rakt
ut i havet skulle många växter och djur inte klara sig.
Därför är det viktigt att vi renar vattnet som vi använt
innan vi släpper ut det i naturen igen.
Särskilt viktigt är det att ta bort ämnen som fosfor och
kväve från avloppsvattnet. Om det kommer ut i våra hav,
sjöar och vattendrag växer det för mycket alger, man
kallar det för algblomning och det mår hav, sjöar och
vattendrag inte bra av. Om det bildas för mycket alger
blir havs- och sjöbotten syrefattig och djur och fiskar tar
då skada. Därför måste vi vara extra rädda om vattnet.
TIPS!
Testa klassens kunskaper med ett frågequiz eller ta
ut­bildningen ett steg längre med spännande
vattenexperiment. Du hittar allt du behöver på
världsvattendagen.se.
Vi hoppas att ni har lärt er mycket om vatten och
kretslopp, men framför allt att det har varit roligt.
Har du eller din klass några synpunkter eller
frågor så är ni välkomna att mejla oss på:
svensktvatten@svensktvatten.se
VATTENS KRETSLOPP
1. Varifrån kommer ditt kranvatten?
A) Affären
B) Sjö och vattendrag
C) Atlanten
2. Varför ska vi vara rädda om vattnet?
A) Annars tar det slut
B) Det blir vårt dricksvatten
C) Man behöver inte vara rädd om vattnet
3. Med vattnets kretslopp menas:
A) Att samma vatten går runt runt i naturen
B) Att vattnet kretsar kring oss människor
C) Att det inte bildas något nytt vatten
VATTENVERK
4. Varför tar man prover på vattnet?
A) För att kontrollera vattenkvaliteten
B) För att kontrollera att vattennivån inte minskar
C) För att räkna antalet fiskar
5. Vattnet rör sig runt runt i naturen och tar aldrig slut.
Vad kallar man det?
A) Vattnets omkrets
B) Vattnets omlopp
C) Vattnets kretslopp
6. Hur lång tid tar det för sjövatten att renas till
dricksvatten i vattenverken?
A) 12 timmar
B) 12 dagar
C) 12 år
VATTENLEDNINGAR
7. Var lagras vattnet så att det finns när det behövs?
A) I spolbilar
B) I vattentorn
C) I rör
8. Varför finns vattentornen oftast på en höjd?
A) För att skapa vattentryck
B) För att de ska synas bra
C) Där finns det oftast tillräckligt med plats
9. Ungefär hur många vattentorn finns det i Sverige?
A) ca 275
B) ca 10
C) ca 517
HEMMA
10. Hur många liter vatten ungefär använder människor
i genomsnitt under ett dygn?
A) 180 liter
B) 2000 liter
C) 20 000 liter
*Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.
11. Vad får man spola ner i toaletten?
A) Kiss, bajs och toapapper
B) Kiss, bajs och hushållspapper
C) Kiss, bajs och våtservetter
12. Det är bra för miljön att använda miljömärkta
tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel. Vilka
miljömärken kan man hitta i affären?
A) EU-sälen, Isbjörnen och Maskrosen
B) Katten, Hunden och EU-laxen
C) Svanen, Krav och EU-blomman
13. Gamla mediciner lämnar man till:
A) Stockholm Vatten
B) Apoteket
C) Miljöstationen
AVLOPPSLEDNINGAR
14. Varför ska du torka ur stekpannan med hushållspapper när du till exempel har stekt pannkakor?
A) För att det inte ska smaka pannkaka nästa gång
du använder stekpannan.
B) För att inte matfettet som du har använt ska rinna
ner i avloppet och orsaka stopp.
C) För att bakterierna som finns på reningsverket
inte ska få ont i magen.
18. Vad finns i kiss, bajs och tvättmedel och som inte
är bra för naturen om det kommer ut i någon sjö eller
i havet?
A) Näringsämnet fosfor som göder havsväxter
B) Skräp som lägger sig på badstränderna
C) Lera
19. Hur mycket skräp fastnar i avloppsreningsverken
varje vecka?
A) ca 65 000 ton
B) ca 100 000 ton
C) ca 25 000 ton
20. Vad kan bakterierna i reningsverken klara av
att rena?
A) Målarfärg
B) Mediciner
C) Kiss och bajs
21. När man renar avloppsvatten bildas en restprodukt
som kallas slam. När slammet behandlas får man
någonting man kan köra bil på, vad är det?
A) Etanol
B) Bensin
C) Biogas
SJÖAR, HAV & VATTENDRAG
15. Var ska man tvätta bilen?
22. Vilka behöver syre i vattnet?
A) Hemma på parkeringen
B) I en biltvätt på bensinstationen
C) På grannens parkering
A) Djur och växter
B) Ubåtar
C) Stenar
16. Vad gör en pumpstation?
23. Vad kan för mycket näringsämnen i sjöar, hav
och vattendrag leda till?
A) Gör rent avloppsvattnet
B) Pumpar avloppsvattnet vidare till avloppsreningsverket
C) Ingenting
A) För tjocka fiskar
B) För mycket vatten
C) Syrefria bottnar
AVLOPPSRENINGSVERK
17. Vad kallas det använda, smutsiga vattnet?
A) Smutsvatten
B) Lortvatten
C) Avloppsvatten
*Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.
VATTNETS KRETSLOPP
1.
GÖR ETT EGET
SLUTET KRETSLOPP
SYFTE & BAKGRUND:
Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig
i ett kretslopp.
DU HÄR BEHÖVER DU:
Glasburk med lock
Små stenar eller lecakulor att lägga i botten
Sand
Jord
Lagom stora växter så att de får plats i burken,
t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande
växter är inte att rekommendera.
GÖR SÅ HÄR:
1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen
i utan att fastna.
2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor
i botten och täck med sand.
3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull
(om man planterar fetbladiga växter är det bra om
man blandar jorden med lite sand).
4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann.
Det behövs inte så mycket då växterna och jorden
redan innehåller vatten.
5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv
datum på burken.
6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol.
Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad
som händer med fuktigheten i burken efter några
dagar. Öppna inte burken under experimentet, då
bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till!
SÅ HÄR FUNKAR DET:
Vatten avges från växterna och stiger upp i burken.
När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och
rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp
det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också
runt i burken och växlar mellan de olika formerna.
Växterna andas koldioxid och gör om det till syre
medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis
tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet
som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr.
SÅ BLIR DRICKSVATTNET TILL
2.
VAD HÄNDER VID
ETT OLJEUTSLÄPP?
SYFTE OCH BAKGRUND:
Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett
oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera
vilka djur i vattnet som drabbas mest.
DET HÄR BEHÖVER DU:
Skål
Vatten
Matolja
Sked
GÖR SÅ HÄR:
1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten.
2. Rör om med skeden.
Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp
skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror
du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar
vid botten eller fåglar som simmar på ytan?
VATTENVERK
3.
SILA JORDGUBBSSAFT
GENOM SAND/KOLFILTER
SYFTE OCH BAKGRUND:
Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent.
Experimentet använder samma princip som när
sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket.
DET HÄR BEHÖVER DU:
Utspädd saft
Kaffefilter
Aktivt kol
Akvariesand
Tratt
Skål
GÖR SÅ HÄR:
1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol
och akvariesand.
2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt
vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna.
3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att
saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det
bara droppar från filtret.
Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket
filter och kol man använder.
Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som
kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer!
VATTENLEDNINGAR
4.
KOMMUNICERANDE
KÄRL
SYFTE OCH BAKGRUND:
Att visa hur ett vattentorn fungerar.
DET HÄR BEHÖVER DU:
Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med
förslutningsbara ändar
Karamellfärg
Whiteboardtavla eller ett stort papper som du
kan fästa på väggen samt pennor
GÖR SÅ HÄR:
1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen
används för att det ska synas bättre).
2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda
ändarna så att inget rinner ut.
3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus
på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska
ligga lägre än vattentornet.
4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den
andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu?
5. Rita några nya våningar på höghuset och placera
slangen så att det blir högre än vattentornet
- vad händer med vattnet i slangen nu?
HEMMA
5.
VATTENFÖRBRUKNING
SYFTE OCH BAKGRUND:
Varje dag använder vi i genomsnitt 160 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur
mycket vatten man använder och till vilka saker.
GÖR SÅ HÄR:
DEL 1
1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under
ca 1 min.
2. Räkna ut hur många liter hinken rymmer,
en vanlig hink brukar rymma ca 10 liter.
3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och
multiplicera det med den tid som du brukar duscha,
(exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter,
blir 100 liter vatten).
DEL 2
1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten
under ett dygn. En vanlig toalettspolning förbrukar
mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar
förbruka ca 12 liter vatten.
2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal
liter vatten.
3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick
i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet
som finns i mat och dryck.
Hur mycket vatten blev det sammanlagt?
TIPS!
Om du tycker att det är svårt att räkna kan du
be en någon vuxen om hjälp.
FRÅN AVLOPPET TILL ÖSTERSJÖN
6.
PAPPER I
AVLOPPET
SYFTE OCH BAKGRUND:
I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i
toaletten. De är mycket tjockare än toalettpapper och
löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna. Det
kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan. Du kan här ta reda på varför.
GÖR SÅ HÄR:
Prova att lägga olika sorters papper i en skål med
vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen
ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting?
Är det skillnad mellan de olika typerna av papper?
Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i
skolan någon gång. Vaktmästaren kanske kan svara
på den frågan och också tala om orsaken.
AVLOPPSRENINGSVERK
7.
EGET
AVLOPPSRENINGSVERK
SYFTE OCH BAKGRUND:
Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar.
DET HÄR BEHÖVER DU:
2 skålar
Tvål
Tandkräm
Tops
Durkslag eller sil
Tratt
Sand eller kol
Kaffefilter
GÖR SÅ HÄR:
1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande
i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten
som dagligen kommer från våra hem till reningsverken.
2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta
fungerar som rensgallret i reningsverket.
3. Låt skålen med vattnet stå så att tunga partiklar kan
sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll
över vattnet till en ny skål men se till så att det som
sjunkit till botten inte följer med.
4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då
bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men
bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna
andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med
ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål
och tvättmedel.
5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter.
Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller
kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta
genom tratten.
Hur ser vattnet ut nu?
SJÖAR, HAV OCH VATTENDRAG
8.
SALTHALT &
TEMPERATURER
SYFTE OCH BAKGRUND:
Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter
sig på olika sätt. Här kan du prova själv och se vad
som händer när man blandar salt och varmt vatten.
DET HÄR BEHÖVER DU:
Salt
Skål
Karamellfärg
Sked
GÖR SÅ HÄR:
1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten.
Rör om tills allt salt har löst sig.
2. Blanda karamellfärg i varmt vatten.
3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du
kan ta skeden till hjälp. Vad händer och varför?
4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en
blandning av sötvatten och saltvatten. Blanda om det
färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.
FRÅGA:
12. C
1. C
13. B
2. B
14. B
3. A
15. B
4. A
16. B
5. C
17. C
6. A
18. A
7. B
19. A
8. A
20.C
9. C
21. A
10. A
22. A
11. A
23. C