Ett under att jag lever”
Pingst.se n Nyheter n reportage n Undervisning n Recensioner n krönikor n FOLK NR 4 DEC 2012 DETTA GÄLLER FÖR VIGSELRÄTTEN I PINGST MÖT NÄTVERKSLEDARNA FÖR FÖRSAMLINGSPLANTERING PRAKTISK KRISTENDOM UTIFRÅN JAKOBS BREV SUSANNE ”Ett under att jag lever” dE SKA UTBILDA IDEELlA PINGSTLEDARe UNDERVISNING: ALL KREATIVITET KOMMER FRÅN GUD LEDARE Pingst.se medlemstidning för pingströrelsen redaktion Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Kerstin Klason Peter Stolpestad Ulrik Josefsson Noomi Lind Roger Svanell Urban Ringbäck Ida Lundberg Lars Klingsbo Carl-Robert Jonzon Omslagsbild Ulrika Ramstrand Redaktionsråd Ulrika Wadskog Birger Thureson Noomi Lind Mattias Celinder Roger Svanell Bönens makt är gränslös I början på hösten fick jag se ett av de vackraste fotografier jag någonsin sett. Fick det först i mobilen av en pastorskollega i Alingsås. Bad om hjälp och fick mailkontakt med fotografen Emilia Forsberg, en fotograf med känsla för ögonblicket (förmodligen är hon ung eftersom hon tyckte det var ”sjukt kul” att jag gillade bilden). På bilden står tre, för mig, giganter och ber för varandra. En god vän och pastor från Etiopien, Getu Ayalew, lägger sina armar runt två av våra gamla missionärer, Ove Wallberg och Berndt Granath. Alla tre har jag lärt känna som bönens män. Ove träffade jag för- kontakta oss Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress Tryckeri Produktion 08-608 96 00 08-619 25 39 ulrika.ramstrand@ pingst.se 08-608 96 50 www.pingst.se Pingst.se 141 99 Stockholm Regulatorv 11 Huddinge V-TAB, Västerås Pingst – fria församlingar i samverkan annonser För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrand ulrika.ramstrand@pingst.se 08-619 25 39 eller Magnus Wahlström magnus.wahlstrom@pingst.se 08-619 25 46 ADRESSÄNDRING Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Pernilla Halzius Telefax E-post 08-608 96 05 08-608 96 50 registret@pingst.se Pingst.se ges ut av Sveriges pingst församlingar genom riksföreningen Pingst – fria församlingar i samverkan 2 sta gången i början av 90-talet. Han målade tavlor, skrattade, profeterade och predikade. Berndt lärde jag känna ungefär samma tid. Han fanns i Worancha, på gränsen till det omtalade Ogaden i Etiopien. Han planterade träd, skrattade, profeterade och predikade. Det arbete han var med och startade har klätt berg och kullar med miljontals träd i Sidamo. Det har fått den utarmade jorden att leva igen och hållit tillbaka jorderosionen. Getu Ayalews tro är en frukt och konsekvens av våra missionärers hängivna arbete under många år. Ett missionsarbete präglat av socialt patos och andlig överlåtelse. När vi var samlade till fortbild- ningsdagar för våra pastorer i Uppsala i oktober så var Getu med och undervisade/predikade med profetisk skärpa. Han utmanade oss alla i våra motiv och inspirationskällor. Plötsligt fann vi oss alla sökta av Gud. Helighet, överlåtelse, tårar och insikt. Allt på samma gång. Det är då man inser att allt hänger ihop. Att Guds Rike är gränslöst. En predikant från ett fattigt land med helt annorlunda kultur och ett annat språk kan vara rykande aktuell och pricksäker i en akademisk miljö i ett sekulärt Sverige. När jag sedan hör att detta upprepas på plats efter plats i Sverige där Getu besöker våra församlingar så blir fotografiet ännu vackrare. En enkel afrikansk pastors ömhet och kärlek omfamnar inte bara två gamla missionärer, utan han famnar några hundra törstande pastorer och ett helt land. Då tänker jag på teologen John Stotts ord ”We must be global Christians, with a global vision, because our God is a global God.” Därför vill jag uppmana alla våra för- samlingar och medlemmar att vara med i en bönekampanj under januari månad. Vi var några stycken från Sverige samlade med kristna ledare från nio olika afrikanska länder häromveckan i Arusha, Tanzania. En av sakerna man bestämde var att januari månad skulle vara en bönemånad för situationen i DR Kongo. Övergreppen fortsätter, folk är på flykt och som vanligt blir barn och kvinnor mest utsatta. Ondskan är så stor att den måste tillskrivas demoniska makter. Samtidigt har en man som heter Maths Holmberg i Värnamo drivit på ett böneinitiativ i Sverige under januari månad. 21 dagars bön för situationen i vårt land. Då påminns man igen om att Guds Rike hänger ihop utöver världen. Du hittar mer information på vår hemsida, www.pingst.se Låt oss hjälpas åt att sprida detta böneinitiativ som handlar om Sverige och Kongo. Samtidigt. För vi är globala kristna. Förresten. God jul och ett gott nytt år. pelle hörnmark Föreståndare i Pingst – fria församlingar i samverkan Pingst.se nr 4 2012 INNEHÅLL 32 Nytt perspektiv Joel Eidsmo kom i kontakt med kristen tro genom en Facebook-kompis. I oktober döptes han i Pingstkyrkan i Skellefteå. När han blev kristen tidigare i år förändrades hela hans världsbild och han tycker att allt i hans liv blivit annorlunda. 8 Kreativ för Jesus Gustav Jacobson är musik- och ungdomspastor i Skellefteå och leder den öppna gospelkören United med fler än 100 medlemmar. Drama och dans och andra kreativa uttryck är bra, om de pekar på Jesus, tycker han. 10 Mentorpris till Madelen I somras fick Madelen Darmark ta emot Pingst ungs mentorpris för norra Sverige på Lappis. Något hon ser både som en ära och en uppmuntran. ”Det är fantastiskt att få se människor växa och utvecklas”, säger hon. 12 ”Agera för Kongo” Dr Denis Mukwege, chefsläkare på Panzisjukhuset i Bukavu i DR Kongo utsattes tidigare i höstas för ett mordförsök. Det stoppar honom dock inte från att fortsätta att försöka arbeta för en bättre framtid för sitt land. 21 Nya regler för vigselrätten Alla frågor kring vigselrätt för pastorer verksamma inom Pingst hanteras numera av Trossamfundet Pingst. Det innebär bland annat att bara pastorer, som verkar i en församling ansluten dit, kan få rätt att viga. Förändringar på många plan P recis när jag skriver det här så packas det och flyttas för fullt här på Pingsthuset. Det är först i mars, som vi ska flytta in i de nya lokalerna i Alvik, men i månadsskiftet november/december har vi gjort en internflytt inom huset och trängt ihop oss i den nyare delen, så att de nya ägarna ska få chans att hinna bygga om till skolstarten hösten 2013. Det innebär förstås en stor förändring att flytta ett helt kontor, det handlar om cirka 60 arbetsplatser. En del är gladare än andra, och en del har lättare att slänga än andra. Vi är helt enkelt olika och reagerar också olika på förändring. Ibland är det fruktansvärt att stå mitt i en förändringsprocess, ibland inte. Jag tänker att en hel del av innehållet i den här tidningen också handlar om förändring. Till exempel intervjun med Susanne, (sid 16–18) som tvingas kämpa för sitt liv på grund av en livsfarlig sjukdom. Det innebär att många saker ställs på sin spets, inte minst tron på Gud. Läs gärna hennes berättelse, som handlar om att Gud är med ALLA dagar. Joel, som jag mötte tidigare i höstas, när jag fick förmånen att besöka Skellefteåtrakten, har under det här året varit med om jättestor förändring i sitt liv. Han är visserligen bara 19 år, men tycker ändå att mötet med Jesus förändrat HELA hans världsbild. Kanske inte så konstigt att hans första reaktion efter att ha bett frälsningsbönen var Pingst.se nr 4 2012 att bli riktigt rädd för vad som väntade nu. Men, så småningom kom den nya glädjen och tryggheten att ta över. Och jag tänker på dr Denis Mukwege, vars familjs liv förändrades i slutet av oktober, då mordförsöket var ett faktum och de förlorade en mycket närstående vän. Hans önskan är dock att få fortsätta sitt arbete för de plågade kvinnorna i hans hemland DR Kongo. Men framför allt önskar han förstås att hela situationen i landet ska FÖRÄNDRAS, så att alla människor kan leva i trygghet. Och på presskonferensen han höll vid sitt besök i Sverige, sa han att vi här i Sverige har möjlighet att bidra till det; genom att hålla frågan levande, använda våra goda kontakter i landet, protestera och uppmärksamma det som sker. Och så skriver vi om kreativiteten i pingstförsamlingarna. Om att den behöver återupptäckas, leva och utvecklas, i tiden, så att fler människor får syn på Honom som är Kreativitetens källa. Välkommen till en ny tidning! ULRIKA RAMSTRAND 3 SVERIGE Församlingar kan söka lokalbidrag Nu finns det möjlighet för församlingar att söka bidrag för köp, ny- eller ombyggnad och handikappanpassning av sina lokaler. Ansökan till Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, måste dock skickas in senast 31 januari 2013. Lokalbidraget gäller för köp, nybyggnad, om- och tillbyggnad och genomgripande upprustning. Dock inte för löpande underhåll. Även handikappanpassningsbidrag av lokaler kan ges, som exempelvis installation av hiss och/ eller ramper, hörselslingor etcetera. Lokalbidraget till trossamfund har under budgetåret 2013 höjts från 2–3 miljoner till 10 miljoner. I budgetpropositionen har regeringen särskilt framhållit vikten av gudstjänstlokaler för församlingar som i huvudsak betjänar personer med utländsk härkomst, och sådana ansökningar kommer därför att prioriteras av SST. Under 2013 har SST även möjlighet att bevilja bidrag till lokaler, där verksamhet bara bedrivs under en del av året, exempelvis sommarhem. Investering på 50 000 För att ett projekt ska tas upp till behandling krävs en investering på minst 50 000 kronor, detta minimibelopp gäller dock inte om ansökan gäller handikappanpassning. Lokalbidrag får lämnas med högst 30 procent av kostnaden för de beräknade åtgärderna, dock högst på en miljon. Ansökningen måste göras på en särskild blankett och vara insänd senast 31 januari 2013. På www.sst.a.se finns mer information, samt möjlighet att ladda ner ansökningsblankett. UR 4 Enkelt. En enkel avskalad produktion med två kameror och en person, som under två minuter talar under rubriken Tänk Livets viktigaste frågor TV Inter satsar på sociala medier med Tänk om … ”Tänk om…” är namnet på en ny programserie från TV Inter. Det handlar om två minuter korta betraktelser av många olika förkunnare. Betraktelser som kan sätta igång funderingar om Gud och tro. I november började de läggas ut på www.tvinterplay. se och församlingar och enskilda som så önskar kan också via en widget visa dem på sina hemsidor. – Vår förhoppning är också att kristna ska kunna sprida de här korta filmerna vidare, kanske ’ FAKTA Några av dem som medverkar i Tänk om … c Ulrik Josefsson, Jönköping c Niklas Piensoho, Stockholm c Lena Tellebo, Stockholm c Annelie Lennartsson, Sollentuna c Marica Ried, Sollentuna c Tatta Lennartsson, Uppsala c Nicklas Mörling, Flemingsberg via Facebook eller andra sociala medier, säger Roger Svanell, som tillsammans med Johannes Sköldeberg spelar in Tänk om... c Johan Pettersson, Arvika c Staffan Hellström, Forshaga c Sam Wohlin, Karlstad c Mattias och Linnea Senne- hed, Linköping c Stefan Claar, Norrköping c Madeleine Boberg, Motala c Thomas Sjödin, Göteborg c Johanna Bode, Karlshamn Det handlar om en ganska enkel, avskalad produktion med två kameror och den aktuella personen i bild hela tiden. Pingst.se nr 4 2012 Församlingar kan få TV Interfilmer på egna hemsidan Linnea Sennehed, Linköping: ag berättar om hur Gud är vår pappa och att hans kärlek för oss är konstant oavsett vilka val vi gör i livet. Ibland kan man som förälder bli arg när barnet gör saker som kan få dåliga konsekvenser för sig själv eller andra, men också det är för att man älskar och vill barnet det bästa. Att Gud klev ner till oss människor för att själv ta straffet för våra dåliga handlingar visar hur stor hans kärlek är för oss. Gud är som en present som vi alla har fått, men som vi måste ta emot och öppna för att ta del av gåvan. Jag hoppas människor som hör detta vågar att öppna sig för Gud och att man ska ta det där första steget i tro och få en förhoppning om att det ska finnas något mer.” ”J om… Här är det Johanna Bode från Karlshamn som spelas in. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND på två minuter Betraktelserna bjuder på värmande och vägledande tankar att ta med i vardagen. Men också utmaningen att tänka om, att tänka nytt när det gäller livets viktigaste frågor. Exakt vilka ämnen betraktelserna ska handla om får varje person bestämma själv. Men det kan till exempel handla om ifall det går att tro, vem Jesus är och hur det funkar att be och så vidare. Dela några tankar – Det handlar inte om att på två minuter berätta allt, men att dela några tankar som kan sätta igång funderingar och kanske Pingst.se nr 4 2012 bidra till att människor tar ett steg närmare en egen personlig tro, säger Roger Svanell. Ekumenisk bredd I slutet av oktober gjordes de första inspelningarna och sen dess har det rullat på undan för undan. Många pingstförkunnare finns med, men ambitionen är också att programmen ska ha en ekumenisk bredd. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Förutom på www.tvinterplay.se kommer programmen också att kunna ses på www. dagen.se Stefan Claar, föreståndare Pingstkyrkan i Norrköping: tt kommunicera evangeliet till vår omvärld, känns som vår allra viktigaste, både uppgift och utmaning, i dag. Öppenheten för andlighet har ökat på ett markant sätt i vårt land, samtidigt som den kristna kyrkan alltför ofta varit intern och inåtvänd. I vår församling har vi tagit det som vårt uppdrag att göra det yttersta för att nå längre än till oss själva. Därför är det med glädje jag medverkar i ”Tänk om” som TV Inter producerar för att förmedla evangelium till icke kyrkvana människor via webben. Det känns så rätt och väldigt motiverat!” ”A TV Inter kan nu erbjuda församlingar och enskilda att installera en widget, en videospelare till hemsidan, som gör att besökarna kan ta del av TV Inters programutbud utan att behöva klicka sig vidare. TV Inter har genom åren byggt upp ett arkiv av program i olika genrer och former. Merparten av dessa finns för visning på www. tvinterplay.se Ett led i att göra dessa program ännu mer tillgängliga är att erbjuda församlingar, samt intresserade privatpersoner, att lägga en videospelare, en widget, på sina hemsidor, där besökarna kan ta del av TV Inters programutbud. Sköter sig själv Denna installation är inte krånglig utan kräver bara en kod, som en webmaster lätt kan lägga in. När widgeten väl är inlagd på hemsidan så sköter den sig själv och kräver inget underhåll, utan uppdateras och byter program automatiskt. – Vårt uppdrag är enkelt, men viktigt. Vi vill att försam- Roger Svanell. lingarna ska få chansen att erbjuda kvalitativa filmer/ serier/program med en tydlig kristen förankring till visning direkt på hemsidan, säger Roger Svanell på TV Inter. Ett brev med erbjudande om detta skickades i höstas till landets pingstförsamlingar. Ulrika Ramstrand Fotnot: Vid intresse, kontakta Roger Svanell eller Johannes Sköldeberg på TV Inter, 08 608 96 00 5 SVERIGE Allt klart för ny utbildning När Pingst Ledarutveckling kickades ut på sitt uppdrag skedde det i ett helt oglamouröst sammanträdesrum i egna lokaler i Huddinge dit ett 20-tal personer med nyckelfunktioner samlats för att samtala om det som så småningom ska blomma ut i en växtprocess i svenska pingstförsamlingar. Men viss feststämning fanns där ändå, om än mer som en inneboende känsla, till exempel hos pingstföreståndaren Pelle Hörnmark som förklarade att han sett fram emot dagen: – För mig är detta som alla samlade julaftnar i mitt liv hittills, förklarade han och satte därmed sina ord på den påtagliga känsla av förväntan som även många andra gav uttryck för. Utbildning på olika orter Runt bordet satt, förutom ledningsgruppen för projektet, bland andra representanter för de tre värdförsamlingarna som fyra gånger under den tvååriga ledarutvecklingsprocessen – Umeå, Värnamo och Västerås – kommer att öppnar sina dörrar för utbildningsdagar. Där fanns också de fem personer som kommer att leda fem ’ olika spår som deltagarna kan välja, utifrån sin egen kallelse och uppgift i församlingen, och som utgör det konkreta innehållet. Det man förväntar sig, och vill medverka till, är en utvecklingsprocess hos deltagarna för att församlingen ska nå längre när det gäller att dela Kristus i sin egen miljö och omgivning i en föränderlig tid. Pelle Hörnmark beskrev motiven för satsningen och tog hjälp av ett citat från den kände ledaren för Willow Creek, Bill Hybels: ”Församlingen är obeskrivlig i sin skönhet ’breathtaking’ [ung, hisnande] i sin kraft Obegränsad i sin potential”. Men han citerade också Paulus som i brevet till församlingen i Efesos beskriver hur Gud gjort Kristus till huvudet ”för kyrkan som är hans kropp, fullheten av honom som helt uppfyller allt”. – Han har lagt sig själv i församlingen, utbrast Hörnmark. Vid sidan av den utmaningen betonade Hörnmark också att Pingst Ledarutveckling vill vara en uppmuntran och inspiration för församlingar och ledare som är trötta och uppgivna, att upptäcka sina möjligheter. Pingst Ledarutveckling är inte ansvariga. Ledargänget för Pingst Ledarutveckling samlat. Till våren drar den ämnat för anställda församlingsledare i första hand utan för alla de ideella ledare som ger av sin tid och sin kompetens. Men processen är hela församlingens och därför är det också församlingarna i sin helhet som anmäler sitt deltagande och ett antal av sina ledare. – Detta är inget för ”löshästar” med egen agenda, menade Hörnmark. Hög kvalitet Ulrik Josefsson, ansvarig för Pingst Utbildning och utbildningsföreståndare inom ALT (Akademi för ledarskap och teologi) redogjorde för grunddragen och värderingarna som ska prägla Pingst Ledarutveckling: c Ordet som grund c Hög kvalitet c Relevant och tillämpbart c Lyhördhet för deltagarna Det sistnämnda innebär att hantera det faktum att det kom- FAKTA Pingst Ledarutveckling c Omfattar två år. c Start april 2013. c Församlingar anmäler sig, en utbildningsle- dare och utser deltagare. c Anmälan sker på www.pingst.se c Lokala utbildningsledare (pastor eller annan anställd ledare) får en introduktionsutbildning under en dag. 6 c En gemensam utbildningsdag per termin i tre olika värdförsamlingar: Umeå, Västerås, Värnamo. c Mellan utbildningsdagarna pågår arbetet lokalt och webbaserat. c Chatrine Carlson är projektledare och svarar gärna på frågor; chatrine.carlson@pingst.se, 076-000 13 42 mer att vara en stor bredd i deltagargruppen i flera avseenden. – Men vi utgår ifrån att folk är klokare än vad vi vanligtvis tänker och därför vill vi sikta lite högre i tilltalet. Vi tänker också att det är viktigt att tänka framåt och därför vill vi ge de som är yngre lite företräde i innehållet. Han underströk också det faktum att Pingst Ledarutveckling inte består av punkter och punktinsatser utan syftar till att starta och medverka i en utvecklingsprocess. Församlingens uppdrag De fem utbildningsspåren som deltagarna har att välja mellan rör stora delar av en församlings uppdrag och när ledarna redogjorde för sina intentioner kunde man konstatera att en del områden går in i varandra – något som Pelle Hörnmark menade att man inte behöver vara rädd för – men också tydlig inriktning utifrån respektive område som berör både lokala behov och förutsättningar, men också uppmärksammar det faktum att församlingen har att relatera till en hel värld med nya utmaningar, till exempel på missionens område, nya kommunikationsmetoder med mera. Pelle Hörnmark uppmärksammade också den ”plus-meny” som finns att tillgå för församlingar som vill använda denna Pingst.se nr 4 2012 Hur kommer det märkas i församlingen att en eller flera ledare har följt ditt spår? Daniel Alm, föreståndare, pingstförsamlingen, Västerås Spår: Leda och styra – Min förhoppning är att de som följt spåret ska ha fått en mängd konkreta ledarredskap, inspiration att leda utvecklingsprocesser och en djup passion i sina viktiga uppdrag att tjäna Gud som ledare i den lokala församlingen. tvååriga satsningen igång. FOTO: KERSTIN KLASON process inte endast till en ledarutvecklingsprocess utan till en församlingsutvecklingsprocess. – Vi kan då bistå med handledare i det arbetet. Men då det ligger utanför Pingst Utbildning knyts det i stället till Pingst Tillväxt, förklarade han. Från June folkhögskola, som är administrativ partner, deltog Anders Georgsson och Ingalill Bard, samt personal rån Pingst centralt som på olika sätt berörs av arbetet med Pingst Ledarutveckling. Kerstin Klason Fotnot: Mer information finns på hemsidan: www.pingst.se Pingst Ledarutveckling finns också med en sida på Facebook. ’ FAKTA Spår och ledare Styra och leda: Daniel Alm, pingstförsamlingen Västerås Kreativ kommunikation: Anders Olsson, Connect Church, Göteborg (f d Gilead) Mission: Niclas Lindgren, direktor, PMU Under 20 (barn- och ungdomsledare): Mattias och Linnéa Sennehed, pingstförsamlingen Linköping Andlig tjänst: Chatrine Carlson, projektledare Pingst.se nr 4 2012 Anders Olsson, föreståndare, Connect Church, Göteborg: Spår: Kreativ kommunikation – Min önskan är att kreativ kommunikation ska skapa större kvalité på våra gudstjänster. Det finns något attraktivt med en gudstjänst som utvecklas och lyckas kommunicera evangeliet på ett modernt sätt. Jag vill ge redskap till alla volontärer hur man skapar en sån miljö där gåvor tas tillvara, och används för att kommunicera budskapet om Jesus på ett nytt och genuint sätt! Samuel Hector, musikpastor i Filadelfia Stockholm och projektledare för Pingst Kreativ som kommer att medverka i Kreativ kommunikation – Det är ett självklart spår för lovsångs- och musikledare. Spåret kommer göra oss bättre rustade i samarbetet med alla medarbetarna i gudstjänstlivet. Ett tillfälle där vi får vidga vårt synfält och stärka våra kreativa gåvor. Detta är också en självklar arena för den som är drivande kring andra konstnärliga gåvor som dans, drama, text, film och bild. När alla delarna samverkar blir helheten så mycket starkare och det hoppas vi kommer att märkas i de församlingar som skickar sina ledare till detta spår. Niclas Lindgren, direktor, PMU Spår: Mission – Nya perspektiv på kyrkans roll och uppdrag i världen, en förnyad vision om vad vi kan och borde göra, och ett mer strategiskt genomtänkt missionsarbete. En vilja och förmåga att göra det igen, dvs. betyda oproportionerligt mycket i världen. Chatrine Carlson, projektledare Pingst Ledarutveckling Spår: Andlig tjänst – Jag hoppas det ska märkas genom ledare med c nya perspektiv och konkreta redskap att möta människor just där de befinner sig i livet. c en förnyad vision kring livsnära smågruppers betydelse för den enskilda människans och församlingens tillväxt. c en längtan och förmåga att skapa mötesplatser där andliga processer kan ske i människors liv. Linnéa och Mattias Sennehed, ungdomspastor respektive pastor, pingstförsamlingen, Linköping Spår: Under 20 – Man har ledare som vågar nya saker, vill påverka, som satsar för att lyckas, och får andra att växa. Dessutom har man fått man många nya intryck och idéer, samt förutsättningar att hålla i längden. KERSTIN KLASON Inspiration för sång och musik Den 8–10 mars möts musiker, sångare, låtskrivare och kreatörer från hela landet i Smyrnakyrkan i Göteborg under rubriken MÖT 2013. Från och med 2013 är det konferensen MÖT som är tänkt som en mötesplats för musiker och församlingarnas musikteam. – Precis som i fjol kommer vi att ha en riktig höjdarkonsert på fredagkvällen, säger musikkonsulent Peter Stolpestad. En rad välkända musiker kommer att dela Smyrnas kyrksal med nya unga förmågor. Konsertens kapellmästare är Daniel Vessby. Under helgen kommer fyra storsamlingar hållas, vilka alla följs av ett gemensamt samtal kring talarnas ämnen. – Vi har tagit till oss synpunkter från tidigare deltagare och gått från ett smörgåsbord av seminarier till ett fåtal gemensamma samlingar med tid till fördjupning, fortsätter Stolpestad. Niklas Hallman kommer att tala om en tjänande attityd. – Jag vill även tala om att våga släppa fram andra och skapa utrymme för andra att växa - det är så jag själv har fått möjligheten att växa i mina gåvor och min tjänst, säger Niklas Hallman. – Temat ovan vill jag presentera på ett kreativt sätt, som demonstrerar poängen med undervisningen, fortsätter Niklas. Eftersom jag med min förkunnelse även önskar inspirera till kreativitet kan jag väva in praktiska, kreativa tips typ ”fem snabba tips” om hur vi engagerar alla generationer i gudstjänsten. Musikpastor Samuel Hector kommer också att ha en samling där han kommer att beröra sitt nya projektuppdrag i Pingst. För mer info se www.möt. info UR 7 SVERIGE skönt sväng. Gustav Jacobson är musik- och ungdomspastor i Skellefteå. En del av hans jobb är att leda den stora gospelkören United. Här är det dags Viktigast med fokus Kreativa uttryck är bra, bara vi vet varför vi använder dem. Det menar Gustav Jacobson, musik- och ungdomspastor i Pingstkyrkan i Skellefteå. Gustav Jacobson började som musik- och ungdomspastor i Pingstkyrkan i Skellefteå tidigt i höstas. Anställningen innebär också ett samarbete med EFS i staden kring den öppna gospelkören United, som Gustav varit ledare för i fem år nu. Kluven till kreativa uttryck I hans uppdrag i pingstförsamlingen i Skellefteå ingår att arbeta kreativt med sång och musik och lite förvånad blir jag allt när Gustav säger att han är lite kluven till kreativa uttryck. – Ja, jag vill alltid ha fokus på Jesus, säger han och berättar att 8 han därför i arbetet med kören inledningsvis skalade bort soloinsatser, dans och drama. – Det viktiga är att fråga sig VARFÖR vi använder oss av det ena eller andra. Det är jätteviktigt att fråga Gud vad han vill. Men när vi vet det och VARFÖR vi använder oss av drama eller dans, så är jag helt för det. Då är det bara att släppa loss kreativiteten. Alla är välkomna Gustav berättar om den stora kören United med 125 medlemmar i åldrarna 13–34 år. En öppen kör där alla hälsas välkomna, oavsett tidigare körerfarenhet eller uttalad tro. – Kören är ett missions- och evangelisationsfält, säger Gustav. Det som händer är att ungdomarna blir öppna för Jesus när de kommer med där, också Gustav jammar loss. de som kommer helt utifrån. – Musiken är ett verktyg att nå fram till människors hjärtan, säger Gustav, som ser en viktig del av sitt arbete att både hitta rätt på ungdomarna som vill vara med och sjunga och att hjälpa dem att hitta hem till en egen uttalad tro. – Även om kören är helt öppen, så är det en utmaning att hitta vägar för dem som inte vill/ kan sjunga och eller spela. Där ser han arbetet med tek- niken och serveringen som bra alternativ. Kören anordnar höstkonserter under rubriken ”Joy is here” varje höst och vid det senaste tillfället kom mer än 1 000 personer till de tre konserterna, varav merparten inte annars har någon kontakt med kyrka eller församling. – Vi vet varför vi gör konserterna och då är det bara att låta alla kreativa uttryck blomma. Förutom alla insatser från Pingst.se nr 4 2012 På jakt efter kreativiteten Samuel Hector har Pingsts uppdrag att ta ett grepp kring de kreativa uttrycken i Pingströrelsen med det långsiktiga syftet att vända en negativ trend. – Min önskan är att Pingströrelsen vore en naturlig tummelplats för kreativitet, säger han. för den årligen återkommande konserten ”Joy is here”. FOTO: IDA LUNDBERG på Jesus sångare och musiker behövs det bild- och ljusfolk, dekormänniskor, konferencierer och personer som fixar gott fika. Stor ökning När han började med kören för fem år sen hade den ett 20-tal medlemmar, så ökningen har varit explosionsartad. Gustav håller också i samlingar för ungdomar på lördagskvällarna. När jag är på besök pågår förberedelse och dopskola inför en dopförrättning av två unga människor. – Det är ett spännande arbete, som tar mycket tid, säger han. I jobbet ingår också musiksamordning i församlingen. – Det handlar om att vara herde, att få med alla, upptäcka och se gåvor hos människor. Han har försökt hjälpa till att Pingst.se nr 4 2012 bygga upp olika lovsångsteam och uppmuntra lovsångsledare att förstå vikten av och den betydelse lovsång och tillbedjan har i gudstjänsterna. – Jag tycker vi fått se många av dem som varit kritiska börja förstå vad det egentligen handlar om, säger han. Skapade att lova Gud Gustav poängterar att lovsång inte handlar om en viss musikstil, utan om en hållning. – Vi är skapade till att lova Gud och när vi gör det lär vi också känna skaparen. Utmaningen som han ser är att nå nya människor med sången och musiken och att blanda olika repertoarer, koppla ihop förkunnelse och sång och därmed få en röd tråd i gudstjänsten ULRIKA RAMSTRAND Samuel Hector är just nu tjänstledig efter sex års församlingstjänst i Filadelfia i Stockholm och fem år i Pingstkyr- Samuel Hector. kan i Uppsala. Han pluggar teologi halvtid på ALT och på den andra halvan är han projektledare för Pingst Kreativitet. I projektet, som inletts nu i höst, och till att börja med ska pågå under ett år, handlar det om att lägga örat till marken, ta reda på vad som händer och vad det är människor längtar efter, konstaterar Samuel. Början till nätverk Han har börjat skicka ut enkäter till kreativa personer i församlingarna, som han fått tips på från pastorer och ungdomspastorer. Förutom att få svar på sina frågor tänker han att de personerna också blir början till ett nätverk. I de kreativa uttrycken ingår förutom musik och sång, dans, teater, drama, bild och skrivande. ’ – Vi vill vara med och öka det kreativa bubblet i församlingarna, säger Samuel och fortsätter: – Pingst har alltid velat vara en modern rörelse, det är vår tradition. Vi har alltid bejakat nya uttryck för att berätta om Jesus, det är en del av vår historia. Bejaka kreativa människor På 80-talet var det till exempel många musikaler som sattes upp, men känslan nu är att de kreativa uttrycken stagnerat. Men nu ska det förhoppningsvis bli ändring på detta. – Signalvärdet med projektet är att vi i Pingst vill bejaka kreativa människor, att Pingstförsamlingar vill tänka nytt och vara öppna varma miljöer där kreativa människor känner sig uppskattade. ”Landningsbana för Gud” De kreativa gåvorna är lätta att koppla till församlingens uppdrag, menar Samuel. – Gud vill ha tag i oss och han kan använda sig av uttryck som talar till själen. Det blir som en sorts landningsbana för Gud. Även om han fortfarande är på kartläggningsstadiet i sitt projekt är han också redan på gång med att planera olika kreativa aktiviteteter. Till exempel på nästa års Nyhem, Lappis, Hampe och MÖT. – Tillsammans med pingstskolorna jobbar jag med att skapa en kreativ verkskap, en aktiv yta, för skapande i samband med konferenserna. ULRIKA RAMSTRAND FAKTA Pingst Kreativitet Projektet ska innehålla: c En inventering och nulägesanalys av musik och skapande i Pingströrelsen. c Signalera att Pingströrelsen är en kreativ miljö. c Leda till regionala och nationella mötesplatser där kreativitet uppmuntras och utvecklas. c Bildandet av ett nätverk för kreativa människor inom Pingströrelsen. c Identifikation och uppmuntran av kreativa människor inom Pingströrelsen. c Utvecklingsmöjligheter för etablerade församlingar att skapa nya former för kreativitet. 9 SVERIGE Skaparfest på Öland I maj nästa år är det dags för Skaparfest i Mörbylånga på södra Öland. Festen riktar sig till kristna kulturarbetare och syftet är att inspirera, uppmuntra och stärka dem. Pastor Larseric Axenstedt berättar att han levt med drömmen och visionen i tio år. Han menar att gudstjänster och sammankomster sett ganska lika ut under lång tid och att de som stått upp för yttringar av sin tro i olika kulturella former, alltför ofta betraktats som ”udda”. – Vi rör oss nu med hast in i en tid där vi tror att kristenheten behöver ett mycket bredare uttryckssätt, menar han. Hoppas många dyker upp Så den 24–26 maj nästa år hoppas Filadelfia på södra Öland att många kristna kulturarbetare ska vilja vara med. På programmet står mingel, presentation, undervisning och seminarier, musikaluppförande, konsert, samt en kreativ avslutningsgudstjänst på söndagen. Församlingen driver en ungdomsgård åt kommunen på lördagskvällarna och de lokalerna kommer att finnas tillgängliga också för konferensdeltagarna. Här finns studio, utställningshallar av olika slag och café. Annars kommer Skaparfestens samlingar att hållas i tält. Att Skaparfesten förlagts till Öland ser arrangörerna som en poäng, eftersom det i sig är ett område som sjuder av kreativa uttrycksformer. Och på våren finns här gott om logi att hyra. – För kristna sportutövare och motorcykelåkare finns det organiserade samlingar, men inom den här riktningen har det inte funnits något organiserat och det vill vi ändra på nu, säger Larseric Axenstedt. Han hoppas på att åtminstone 100 personer ska vilja vara med och bli uppmuntrade i sin konstnärliga utövning. ULRIKA RAMSTRAND 10 ”Fantastiskt se människor utvecklas” Madelen fick Pingst ungs mentorpris – Det var både en ära och en uppmuntran att få mentorspriset. Det säger Madelen Darmark, som på Lappis i somras fick ta emot Pingst ungs mentorpris på 5 000 kronor. – Att få vara med och se människor växa och utvecklas är fantastiskt roligt, tycker hon. Madelen och jag träffas i gråmulen eftermiddag i Pingstkyrkan i Skellefteå. Här tillhör hon församlingsledningen och har tidigare varit församlingens barnoch familjepastor. Det var den nuvarande innehavaren av den tjänsten, Birgitta Örjestad, som nominerade henne, vet hon. Något hon tacksamt noterar. – Ja, för jag har alltid haft en passion för att leda människor och försökt peppa och stödja framtida ledare, säger hon. Det växer man själv av också. Sa upp sig från jobbet När hon för några år sedan bestämde sig för att säga upp jobbet i församlingen och anta en ny utmaning och börja stude’ ’’ – Jag har liksom kollat in det folk är bra på och tänkt att det där vill jag också lära mig och valt ut mina egna mentorer på så vis. Därför är det många människor som betytt mycket för mig. ra till socionom var det Birgitta Örjestad som fick tjänsten efter henne. De hade då jobbat tillsammans i församlingen ett tag, när Madelene fick rycka in som andrepastor. Färdig med studierna Nu är Madelen färdig med sina studier, arbetar som familjeassistent på halvtid, och nyfiken på vad som ligger framför, i en kommunal arbetsmarknad helt ny för henne. – Nu är jag liksom tillbaka på ruta ett, säger hon. En helt ny värld är på väg att öppnas för mig, det finns så mycket att upptäcka. FAKTA Så blir du en bra mentor c Engagera dig i andra människor c Lyssna c Var delaktig c Visa vägen c Gå före c Ge råd c Våga varna om det behövs (till exempel för att undvika utmattning) När hon ser tillbaka på sitt liv inser hon att hon nog alltid sökt det bästa ur dem hon mött. – Jag har liksom kollat in det folk är bra på och tänkt att det där vill jag också lära mig och valt ut mina egna mentorer på så vis. Därför är det många människor som betytt mycket för mig. Kanske är det därför som hon själv också varit frikostig med att dela med sig av det hon lärt, kan och vet. Som 14-åring kom hon med sin familj flyttande till Robertsfors. Där fick hon tidigt möj- ’ FAKTA Madelen Darmark c Pingst ung Mentor, Lappis 2012 Motivering: ”För att hon ser, lyssnar, tror på, utmanar och stöttar. För tillgänglighet och vägledning.” Pingst.se nr 4 2012 hyllad. Madelen Darmark, årets Pingst ung mentor i norra Sverige, känner sig både hedrad och uppmuntrad av utmärkelsen. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND lighet att vara med och arbeta med olika saker i församlingen. Många olika personer har varit viktiga för henne. – Genom åren har jag träffat så många duktiga människor, som blivit mina förebilder och som sett mig och velat vara med och hjälpa mig utvecklas. Kärleken förde henne till södra Sverige under några år, men så småningom bestämde sig familjen för att flytta norrut till Madelens hemtrakter. Och här räknar de med att bli kvar. Skrivit dramer Madelen har i många år varit mycket engagerad i Barnens Lappis. – Jag har skrivit dramer, agerat och gjort allt möjligt, säger hon. I det arbetet blir man automatiskt mentor för de yngre och hela upplägget är en slags verkstad. Det är fantastiskt att följa och se ungdomarnas resa. Det innebär bland annat att det inte längre är hon som behöver dra i allt och spela huvudroller. – När jag ser de ungas entusiPingst.se nr 4 2012 prisade. Madelen Darmark, till höger, var en av dem som fick ta emot utmärkelser från Pingst ung på sommarens Lappis. asm blir jag så stolt över dem. Så i somras var hon en av dem som på Pingst ung-galan på Lappis fick ta emot utmärkelsen Pingst ung mentor. – Jag fick ett diplom, en buckla, blommor och en check FOTO: PINGST UNG på 5 000 kronor, som jag får göra vad jag vill för. De ska gå till något kul för mig och min familj. Det var både roligt och en ära att få ta emot priset, säger hon. Madelen ser framför sig en framtid där hon kommer fortsätta att vara mentor. – Ja, det finns stora behov av det, säger hon. Alla behöver stöttning, grejen är att både orka och vilja ta emot den. ULRIKA RAMSTRAND 11 VÄRLDEN ”Hatet får inte Dr Mukwege vill att omvärlden reagerar på det som händer i DR Kongo – De försökte tysta min röst för de röstlösa, men de kommer inte att lyckas. Att sluta mitt arbete i Kongo vore att låta hatet segra, och det gör jag aldrig. Doktor Denis Mukwege, vill använda uppmärksamheten efter mordförsöket mot honom till att lyfta fram den mycket utsatta situation som människor i DR Kongo lever i. – Att jag lever är inget mindre än ett mirakel. Det konstaterade Denis Mukwege, chefsläkare på Panzisjukhuset i Bukavu, DR Kongo, några dagar efter mordförsöket på honom. Ett attentat som föregicks av att hans döttrar hotades med gevärspipor och att familjens gode vän och anställde Josef sköts till döds. – Döden kom in i vårt hus och livet kommer aldrig mer att bli det samma för mig och min familj, konstaterar Denis Mukwege. Återhämtade sig i Sverige Dådet ägde rum vid familjen Mukweges bostad i Bukavu. Några dagar senare reste Denis Mukwege tillsammans med sin fru och sina två yngsta döttrar till Sverige för att återhämta sig efter den traumatiska upplevelsen. Då höll han också en presskonferens på Pingsthuset, som arrangerades av PMU och Pingst. – Jag förstår inte varför detta gjordes mot mig. Jag vill skydda befolkningen i mitt land, och blir själv utsatt för detta våldsdåd. Presskonferensen uppmärksammades brett. Såväl journalister från olika tidningar och TT, som från Sveriges radio och SvT 12 bevakade presskonferensen. Den kunde också följas online och har haft över 17 000 klick bara på You Tube. Den går också att kolla på via www.tvinterplay.se Bland annat resulterade den i ett flertal tidningsartiklar och inslag i Ekot och Aktuellt. Även från internationellt håll fanns det ett stort intresse. Såväl brittiska BBC och New York Times, som Reuter, AFP, Jeune Afrique, Radio Neatherland World Wide och Africa Review har haft artiklar och inslag om Dr Mukwege. Inga undersökningar På presskonferensen berättade han om besvikelsen över att inga frågor ställts, förhör hållits eller undersökningar gjorts av myndigheterna för att ta reda på vad som egentligen hände den där kvällen. Men i stället för att fästa uppmärksamheten på sig själv, ville han utnyttja tillfället till att lyfta fram den situation som befolkningen i hans land lever under. Det som inträffade ska inte ha skett förgäves. – Om jag, som bara bor 100 omskakad. Doktor Denis Mukwege, flankerad av Pelle Hörnmark och tolken meter bort från högkvarteret för FN:s fredsbevarande styrka Monusco, kunde drabbas, hur stor är då inte otryggheten och rädslan hos kvinnorna ute i byarna som lever under denna laglöshet. Det som hände mig händer människor i det fördolda varje dag och det måste världen få veta. – Mitt hjärta går till de kvinnor som lider obeskrivligt i landet. Vi talar om dem som nummer men ser inte att de är individer. Detta fortsätter eftersom det finns en likgiltighet. Vi tänker att detta händer någon annan, men borde inse att det händer en av oss. Dr Mukwege beskriver hur landets straffrihet är total och talar om oron för att också Panzisjukhuset – en tillflyktsort för tusentals kvinnor som överlevt sexuellt våld - ska attackeras. – Vi är där för att hjälpa och återupprätta dessa kvinnor, men vad händer om vi inte längre kan skydda dem och sjukhusets personal? undrar han. Nu är det hög tid att omvärlden går från ord till handling, menar Denis Mukwege. – Det är dags att det interna- Uttalande från Pingst Vid presskonferensen läste pingstföreståndaren Pelle Hörnmark upp följande uttalande från svensk Pingströrelse: ”Dr Mukwege är en återkommande röst för alla de kvinnor i Kongo, som inte själva kan göra sina röster hörda. Han har utmanat både oss som systerkyrkor och det internationella samfundet att kämpa för rättvisa och säkerhet för alla dem som drabbats av sexuellt våld. Han är den starkaste och tydligaste rösten i världen i detta ämne. Därför är dr Mukweges personliga säkerhet mycket viktig för oss nära 500 systerkyrkor i Sverige. Vi menar att nu är det hög tid att agera och inte bara producera fler rapporter om säkerhetssituationen i östra Kongo. Vi vädjar både till svenska och europeiska politiker och företag att agera för fred, rättvisa och säkerhet tillsammans med kyrkorna och hela det civila samhället. ’Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet’, Lukasevangeliet 4:18.” Pingst.se nr 4 2012 segra” får hjälp. Thiwankas pappa dog när han var fyra år och hans mamma har haft svårt att klara sig som ensamförsörjare. FOTO: ROGER SVANELL Barnens rätt med fokus på Sri Lanka Maria Soukka under presskonferensen. tionella samfundet sätter press på Kongos regering att garantera folkets säkerhet. Landets rättssystem måste reformeras och konflikterna få en lösning. – Rapport efter rapport slår fast vad som är problemet. Om det fanns en politisk vilja att göra något åt det, så skulle det inte vara så svårt, sade han. Uppmanar FN att agera Efter våldsdådet mot Dr Denis Mukwege har Panzisjukhuset i ett uttalande uppmanat FN:s generalsekreterare Ki-moon att verka för att han ska kunna fortsätta sitt uppdrag vid sjukhuset i säkerhet och att såväl patienterna som personalen ska skyddas. Man uppmanar också FN att agera för ett slut på striderna i regionen, samt för att de som är skyldiga till attentatet mot dr Mukwege ska identifieras och ställas till svars. Mordförsöket mot dr Mukwege har fördömts såväl av FN som av USA och Sverige. I Sverige har också en fråga gått ut från riksdagen till utrikesminister Carl Bildt, om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att Kongos regerPingst.se nr 4 2012 foto: ulrika ramstrand ing ska utreda attentatet. I ett svar skriver Bildt bland annat att regeringen fortsätter att följa frågan noggrant och påtalar vikten av att de skyldiga ställs till svar inför kongolesiska rättsvårdande myndigheter. Bildt nämner också att Sverige arbetar långsiktigt genom sitt bistånd för att komma tillrätta med problemet med straf�frihet och bristen på respekt för mänskliga rättigheter och att två reformprogram inom rättssektorn, som delfinansieras av Sverige med EU-delegationen, nyligen inletts. Dr Mukwege är fast besluten att återvända till sitt arbete vid Panzisjukhuset, trots det hot han lever under. – Panzisjukhuset är en plats för fred, dit alla är välkomna och jag kommer att fortsätta mitt arbete där. Jag slutar aldrig att predika fred. Min strategi är att besvara hatet med ännu mer kärlek, visa att ondskan aldrig kommer att segra. Att förmedla kärlek är för mig att vårda de sjuka och ge dem ett hopp. NOOMI LIND ULRIKA RAMSTRAND När Thiwankas pappa dog vändes tryggheten i fattigdom och övergrepp. Nimesh tvingades flytta till barnhem när mamman försköts och blev utblottad. I PMU:s kampanj Barnens rätt – vårt ansvar, lyfts i år barns rätt till trygghet med fokus på Sri Lanka, där många barn lever i en hård miljö. PMU:s höst- och julkampanj Barnens rätt – vårt ansvar pågår för fullt. Trots att barnkonventionen skrivits under av nästan alla världens länder, så lever 100 miljoner barn på gatan, 67 miljoner barn får inte gå i skola och 200 miljoner barn har utsatts för övergrepp. Allt fler blir gatubarn Ett av de länder där många barn har det svårt är Sri Lanka. Ekonomin har förbättrats efter kriget, men tillgångarna är mycket ojämnt fördelade. Allt fler blir gatubarn, många tvingas till barnarbete, andra blir sexuellt utnyttjade. Thiwankas pappa dog i cancer när han var fyra år. Försörjningsbördan föll tungt på mamma Anomas axlar och som ensamstående kvinna utsattes hon för övergrepp. Tryggheten vändes i oro och fattigdom. När Sriyani anmälde sin man för övergrepp på dot- tern, försköts hon av sin släkt. Utblottad tvingades hon söka arbete i Saudiarabien och lämna Nimesh och hans systrar till ett barnhem. – Det enda jag ville var att få tillbaka mina barn igen, det gav mig styrkan att fortsätta kämpa, berättar hon. Ljusare tillvaro Genom kampanjen stöder PMU Fridsros projekt Child Friendly Community, som går ut på att stärka familjer så att barnen får ett tryggt liv. Thiwankas tillvaro börjar ljusna och Nimesh får komma hem till mamma igen. Förutom olika informationsoch opinionssatsningar hålls konserter och andra insamlingsevenemang runtom i Sverige. Bland annat har Dynamic Vocal julturnén Ljus i vart hus tillsammans med PMU, till förmån för kampanjen. – Genom församlingars och individers engagemang i Sverige, kan fler barn i Sri Lanka och andra länder få trygghet och framtidshopp, säger Elisabeth Hammarberg, kommunikationschef på PMU. Vi hoppas att många vill vara med och stödja vårt arbete för barns rättigheter i världen. Noomi Lind Fotnot: Svensk samarbetsförsamling för projektet i Sri Lanka är Edsbyns pingstförsamling. 13 VÄRLDEN Kriget drabbar Syriens barn En liten flicka tultar fram och tillbaka i ett mörkt rum i Bekaadalen. Hon och hennes tio syskon har flytt krigets Syrien till grannlandet Libanon. Dagarna är långa, ett helt skolår har gått förlorat och längtan efter mamma och pappa är stor. Beväpnade soldater möter oss vid flera vägspärrar på väg mot Bekaadalen, intill den syriska gränsen. Spridda tallplantering och enstaka fruktodlingar är de enda gröna inslagen i ett mycket torrt och stenigt landskap. Framme i ett större samhälle stannar bilen på en liten bakgata. En port öppnas av en yngre kvinna, och den smala gången innanför leder oss fram till ett litet rum utan några fönster. Här bor elva barn, deras farmor och två andra släktingar. Madrasser och filtar är travade längs väggen och familjens få ägodelar förvaras i plastpåsar. En 1,5 år gammal flicka tultar fram och tillbaka, ivrig att utforska en värld som blivit alltför farlig. Bara några mil bort pågår kriget. Pappa kvar i Syrien Barnens farmor hälsar oss välkomna och börjar sedan prata snabbt och utan avbrott. Hon berättar om hur familjen flydde hemlandet för sex månader sedan, att barnens pappa är kvar i Syrien och att mamman reser fram och tillbaka mellan sin man och sina barn. Och om oron för vad som ska hända. – Hemma i byn fick föräldrar veta att deras skolbarn och läraren blivit dödade, säger hon. Människor fick naglarna utdragna och håret avrakat. 14 undervisning på nya språk, väntar en stor utmaning för barnen. Den äldsta flickan är 16 år gammal. Hon har valt att stanna hemma och ta hand om syskonen, och att försöka bidra till försörjningen genom tillfälliga jobb. Ingen gård att leka på väntan. Dagarna blir långa för barnen som ännu inte fått möjlighet till ordnad skolgång, och utanför huset finns ingen gård att leka på. FOTO: NOOMI LIND Flyktingströmmen från Syrien till Libanon har ökat kraftigt sedan april i år, och i Bekaadalen finns nu över 35 000 flyktingar. 80 procent av dem är kvinnor och barn. Tryck skapar spänningar Det ständigt ökande trycket skapar stora spänningar i ett redan mycket skört område. De flesta flyktingar är inhysta i hem, eller bor i övergivna byggnader och uthus. Värdfamiljer som redan har det svårt ekonomiskt har börjat ta ut hyror. – Vi hyr rummet för 100 dollar i månaden, men nu är vi sena ’’ med att betala eftersom vi inte har några pengar, säger barnens farmor. Jag är orolig för att vi ska bli vräkta. Behovet av mat täcks av FN:s livsmedelsprogram men många familjer saknar kläder och filtar till vintern då det kan bli flera minusgrader i Bekaadalen. Förlorat ett skolår Barnen har förlorat ett helt skolår på grund av kriget. Några av syskonen har precis fått börja i libanesisk skola, men de som är kvar här hemma väntar fortfarande. Långt efter de jämnåriga libanesiska eleverna och med Jag saknar hur jag lekte med mina kompisar. Och så saknar jag pappa, hur han berättade sagor för oss på kvällarna. Rama, 11 år Dagarna är långa för barnen som sitter framför mig på golvet, och utanför huset finns ingen gård att leka på. – De kan inte längre röra sig fritt och de vuxna, som känner sig pressade och oroliga, orkar ofta inte ge dem tillräckligt med uppmärksamhet, säger Patricia Mouamar, kommunikationsansvarig hos World Vision Libanon, och tolk under besöket. Child Friendly Spaces, är därför en ljuspunkt i en mycket svår tillvaro – trygga platser, där de för en stund kan glömma vardagen. World Vision har utrustat lokaler på fyra olika platser i Bekaadalen med mjuka mattor, bord och stolar, pedagogiska leksaker, spel, hobbymaterial och mjukisdjur. Barnen får också träffas på lekplatser utomhus. – Där har jag fått nya vänner och så kan jag måla, säger Rama, som är 11 år. Längtar efter skolan Hon berättar att hon längtar efter att börja skolan igen, och drömmer om att bli konstnär, men att det känns meningslöst att ta med sig några teckningar hem till det lilla rummet. – Här finns ju ändå ingen plats att sätta upp dem på, menar hon. Sedan plockar hon ändå fram Pingst.se nr 4 2012 får hjälp. PMU bistår flyk- tingbarn från Syrien, som nu finns i Bekaadalen i Libanon. Bland annat får de varma vinterkläder och kaminer. FOTO: NOOMI LIND PMU stöder flyktinghjälp i Bekaadalen PMU bistår flyktingbarn från Syrien i Bekaadalen. Över 2 500 barn får varma vinterkläder och filtar och mer än 120 barn får stödundervisning. PMU har ingått samarbete med World Vision Lebanon, en kristen organisation med lång erfarenhet av såväl utvecklingsarbete som humanitära insatser med fokus på barn. – Vår vision är att förbättra livssituationen för 300 000 barn i landet under de kommande tre åren, berättar Anita Delhaas-van Dijk, direktor. Ständigt fler flyktingar Flyktingströmmen från Syrien ökar ständigt och många kommer till Bekaadalen, som hör till landets fattigaste områden som dessutom är mycket kallt vintertid. Över 2 500 barn får därför varma vinterkläder, filtar och kaminer genom PMU:s insats. Anpassa till nytt skolsystem drömmar. Rama, 11 år, drömmer om att bli konstnär. Men mest av allt vill hon leka med kompisar igen. Och få tillbaka sin pappa som är kvar i Syrien. FOTO: NOOMI LIND några, med vackra fjärilar på. Och ett med ett stort rött hjärta och texten ”Love you.” När jag frågar vad hon saknar allra mest från hemlandet, svarar hon utan att tveka: Pingst.se nr 4 2012 – Jag saknar hur jag lekte med mina kompisar. Och så saknar jag pappa, hur han berättade sagor för oss på kvällarna. Den minsta flickan följer efter oss till porten, men blir snabbt hämtad av ett syskon. En kvinna på en bänk utanför, ler mot oss när vi går förbi. Livet går vidare, en dag i taget, för lokalinvånare och flyktingar i Bekaadalen. Noomi Lind Många av barnen har också förlorat ett helt skolår på grund av kriget och ska nu anpassa sig till ett helt nytt skolsystem där flera av ämnena är på engelska och franska i stället för arabiska som de är vana vid. I insatsen ingår stödundervisning till över 120 barn mellan 6–11 år, varav hälften pojkar och hälften flickor. Noomi Lind 15 REPORTAGE susanne litar på Gud i dödsskuggans dal Susanne Ingeson har levt med svår cancersjukdom de senaste tio åren. – Trots sjukdomen är jag mer hel inuti nu än tidigare. Jag har en större tro på Gud och har lärt mig vad tacksamhet och nåd är, säger hon. Susanne hoppas fortfarande på ett helandeunder, men säger samtidigt: – Det är ett under i sig att jag lever. Vi hörs först på telefon och det hon berättar då gör mig nyfiken på att träffa Susanne, som i ungefär tio år tvingats leva med det faktum att cancersjukdom varit en högst aktiv del av hennes och familjens liv. Hon bor med sin man och två barn, en flicka på 17 och en pojke på 13, i en rödmålad villa i Falun. Hon hämtar mig på stationen i strilande höstregn och jag noterar att hon bär ett rosa band på sin regnjacka. Vi kryper upp i var sin soffa i familjens ombonade vardagsrum och Susanne berättar om sin livsresa i dödsskuggans dal de senaste tio åren. Hon berättar om mycket svåra saker på ett både lugnt och samlat sätt. Men utan att på något sätt sticka under stol med att det bitvis är tufft, ja, mycket tufft. Men, och det är det som är det viktiga och som jag har med mig när jag åker därifrån, hennes berättelse är framför allt en berättelse om förvissningen om att Gud är med. Alla dagar. – Visst finns det dagar då det är jättetungt och jag känner mig förtvivlad och gråter mycket. Då är det en trygghet att andra ber och tror åt mig när jag inte riktigt orkar. Det gör att jag känner mig buren. – Vi har fått så mycket förbön och omsorg under de här åren och jag vet om människor som ber för oss varje dag och som gjort det i åratal. Husgruppen viktig Familjen har sitt andliga hem i pingstförsamlingen i Falun. Men mellan varven har Susanne inte riktigt orkat med att besöka kyrkan och klarat av den sociala delen av det. Då har samlingarna i, och omsorgen från medlemmarna i, husgruppen blivit desto viktigare. I september för tio år fick Susanne sin 16 ’’ Gud bar mig och min familj. Livet är inte alltid så enkelt, men Gud har lovat att vara med genom allt. första bröstcancerdiagnos. Den kom som en chock, det var allvarligt, hon var illa ute, och hon kände sig väldigt rädd för att hon skulle dö. I familjen fanns då två små barn. – Samtidigt förstod jag inte hur jag skulle orka leva. Det var outhärdligt att tänka på att kanske behöva skiljas från sin familj. – Genom åren har jag förstås känt oro för barnen, men Gud har bevarat dem. Vi har försökt låta dem vara delaktiga och så länge de frågar och pratar känns det lugnt. Min dotter har tröstat mig med att det går bra, att Gud är med. Var med och valde peruk Barnen har mitt i allt tagit Susannes sjukdom på ett naturligt sätt, säger hon. – Min dotter var med och valde peruk till mig när jag tappade håret, hon tyckte inte om när jag kom i sjal och hämtade henne på skolan. Och när jag var tvungen att åka till Gävle för att få behandling, fick min son, som inte gillade det, följa med en dag och se vad som hände. När man väl inser att sjukdomen är ett faktum har man inget annat val än att hänga på det som händer, konstaterar Susanne. Behandlingen bestod av cellgifter, operation och strålbehandling. Man skulle kunna tänka sig att Susanne åkte rakt ner i ett svart hål av förtvivlan, men så var det inte. – Nej, Gud bar mig och min familj, säger hon. Livet är inte alltid så enkelt, men Gud har lovat att vara med genom i allt. Det fick jag en stark förvissning och löfte om i samband med att jag blev kristen som 20-åring och det har burit. Vardagsmirakel under småbarnstiden Hon berättar om vardagsunder under den här tiden, som till exempel att hon, med två ganska små barn, helt klarade sig från infektioner när hennes immunförsvar var nedsatt på grund av cellgifter. – Jag hade ett himmelskt immunförsvar, säger hon och ler. Ett och ett halvt år senare, på sonens femårsdag, var det dags för ännu ett läkarbesök. Susanne räknade med att få höra att nu var det värsta över. Då kom nästa chock. Ännu en bröstcancerdiagnos. Men en cancer av annat slag, som måste behandlas på ett annat sätt. Med hormonell behandling, som också påverkade henne psykiskt och gjorde att hon åkte jojo känslomässigt och gick in i en depression. – Du vet, jag fick mörka tankar, man förkastar sig själv, inget funkar. Jag kände mig värdelös, som en person som inte hade något att ge, som bara var dålig. Jag kände mig utsatt, naken, blottad, hade svårt att tycka om mig själv. Det påverkar hela familPingst.se nr 4 2012 vågar be om hjälp. ”Min styrka kanske är att jag vågar vara svag och be om hjälp. Jag har känt det som om jag varit buren på en våg och känt mig väldigt välsignad av det”, säger Susanne Ingeson. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND jen och det var också svårare för mig att känna att Gud var med. Ändå var Gud där, och vännerna i församlingen hjälpte också till att bära genom det svåra. Och mitt i den här situationen fick Susanne uppleva att Gud mötte henne. Människor visade omsorg – Ja, jag kände verkligen att han älskade mig och började förstå vad nåd är. Min tro hade varit rätt prestationsinriktad tidigare, men nu var det borta. Jag insåg att det räckte att jag bara var. Gud sände människor till mig som visade mig omsorg. Människor som var Guds händer och fötter för mig. Jag insåg att Gud är min goda pappa i himlen. En famn där jag får vila. Att vara så här svårt sjuk under lång tid innebär också en lång sjukskrivningsperiod och det dröjde länge innan Susanne ens kunde börja tänka på att börja arbeta igen. Att gå tillbaks till det tidigare jobbet som socialsekreterare med klientstöd kändes för tufft. Under rehabiliteringen fick hon chans att prova på andra arbetsuppgifter, bland annat att rekrytera människor som kan ställa upp för andra. – Det var väldigt läkande för mig att träffa människor som ville hjälpa andra, säger hon. Och så småningom blev en tjänst inom området ledig och numera jobbar hon både med personer som behöver stöd och med personer som vill ge stöd och är glad för den kombinationen. Pingst.se nr 4 2012 – Ja, jag ser Guds omsorg också i detta. Susanne fick en period där hon kunde återhämta sig, och började känna sig stark både fysiskt och psykiskt igen. – Det är jag tacksam för. När vi pratar inser jag att ordet tacksam är ett ord hon återkommer till gång på gång. Tacksamhet över livet, över praktisk hjälp från svärföräldrar som bor nära, att maken har kunnat jobba hemifrån mellan varven, att ha en trädgård att njuta av, kunna gå promenader, plocka svamp, klara av de vardagliga sysslorna, vara tillsammans med sina kära och känna stödet från vänner och församlingen är bara något av det hon nämner. Sjukdomen slog till igen I maj 2010 slog sjukdomen till igen. Nu med metastaser i lymfkörtlarna i bröstkorgen. Den förebyggande behandlingen hon fått efter de första cancerdiagnoserna hade inte haft önskad effekt. Susanne fick nya cellgifter, men den här gången av ett annat slag, mer målinriktade, och som inte innebär att hon tappar håret. – Jag har klarat av att i stort sett jobba halvtid under hela behandlingen, säger hon, som nu omväxlande består av cellgifter och av hormonell behandling. -Det var förstås svårt att få det här nya beskedet, erkänner Susanne. Den sort jag har nu kan inte botas, men kan kontrolleras och vi har sett att behandlingen är verksam. Jag har gott hopp om att kunna leva med detta och det finns otroligt bra behandlingar och det händer mycket inom detta område. Både tro och vetenskap – Jag är tacksam för att bo i Sverige och att jag får bästa tänkbara vård. Och tacksam för att jag får lita till både tro och vetenskap. För det är klart att Susanne hoppas på ett ingripande av Gud, att få bli helt och fullständigt helad från sjukdom. – Ja, det har vi gjort i tio år nu, säger hon, och visst kan det kännas svårt att det inte händer. Jag är ju övertygad om att det kan hända och öppen för det. – Men, på sätt och vis är det kanske ett större under att få leva av nåd dag för dag, säger hon. Och även helande är förgängligt. Samtidigt upplever hon att det är Guds kraft som håller sjukdomen i schack och att det är ett bönesvar att hon fortfarande lever. Ja, ren nåd, faktiskt. – Efter den första behandlingsperioden sa doktorn till mig att jag hade 50 procents chans att leva i fem år. Och ovanpå den prognosen har jag fått ytterligare två cancerdiagnoser! Återvändsgränd för tankarna Hon säger att hon inte funderar på varför just hon blivit drabbad. – Nej, det är bara en återvändsgränd för tankarna. Jag tror inte att Gud skickar sjukdom och lidande på oss, men att Han lider 17 REPORTAGE viktiga vardagsrutiner. Att klara av en vanlig vardag har blivit väldigt viktigt för Susanne. Att kunna koka soppa av egenhändigt plockad svamp till exempel. med oss. Jag ser ingen mening i sig med lidandet, men hur meningslöst det än är så kan Gud vända det till något gott. En kvinna i församlingen ringde en dag till Susanne för att ge henne ett bibelord. Hon hänvisade till några verser i julevangeliet i Lukas 2, där ängeln uppmanar herdarna att inte vara rädda. – Hon tyckte först att det var konstigt att ge mig ett ord ur julevangeliet, men det är ju verkligen sant; vi behöver inte vara rädda. Tårarna rann efter tumvers Susanne berättar också om hur hon och sonen en dag satt och pratade och hur han tog en tumvers i Bibeln, som ligger framme i vardagsrummet. Han fick upp Jesaja 43:1–2 på exakt samma tema. ”Nu säger Herren, han som har skapat dig, Jakob, han som har format dig, Israel: Var inte rädd, jag har friköpt dig, jag har gett dig ditt namn, du är min. När du går genom vatten är jag med dig, vattenmassorna skall inte dränka dig. När du går genom eld skall du inte bli svedd, lågorna skall inte bränna dig.” – Då rann tårarna, säger hon. Det löftet 18 FOTO: ULRIKA RAMSTRAND har verkligen burit mig och familjen. Guds löften håller. Susannes sjukdom innebär att familjen Ingeson lever väldigt mycket här och nu och tar tillvara på nuet. Och att kampen ofta handlar om att kunna få till en så vanlig, normal vardag som möjligt. Eller att som i somras kunna genomföra en drömresa till USA tillsammans hela familjen. – Det viktigaste är att vi har varann och får spendera tid tillsammans. Innan jag vänder hemåt bjuder Susanne på soppa hon lagat av trattkantareller hon plockat själv. Vi fortsätter prata och hon säger till mig att nog har det kostat på att vara sjuk och att jag inte ska tro att hon är särskilt stark. ”Kan känna mig bruten” – En del tror det, men jag kan känna mig väldigt bruten. Men min styrka kanske är att jag vågar vara svag och be om hjälp. Jag har känt det som om jag varit buren på en våg och känt mig väldigt välsignad av det. Kraft hämtar hon i bönen, i stillhet, i naturen, i promenader, genom att läsa Bibeln och lyssna till uppbyggande lovsång. – Jag vet ju var kraften finns att hämta, och Guds kraft tar aldrig slut. Försöker att inte oroa sig Susanne säger att hon försöker att inte oroa sig, utan ta en dag i taget, men att visst kommer dagar då det är tungt. – Men, det som känns får jag känna och när jag inte orkar finns andra som gör det. Samtidigt är mina känslor inte det avgörande. När jag var deppig kunde jag inte känna Gud, men han visade sig på andra sätt och att Han är så mycket större än mina upplevelser. I dag säger hon att hon är totalt beroende av Gud. Och att hon är tacksam för att få vara med om så många vardagsunder. – Jag tycker att jag ser sådana väldigt ofta, jag tycker man gör det om man öppnar sig för det. På tåget hem summerar jag mötet med Susanne för mig själv och tänker att vårt samtal mer handlat om att ta vara på livet när man har det, än att lägga kraft på att vara rädd för att mista det. ULRIKA RAMSTRAND Pingst.se nr 4 2012 – Dags att ta sig upp ur terapisoffan och börja agera! Kanske inte fullt så drastiskt, men nära nog, uttrycker sig Daniel Alm när han ska beskriva sina intentioner med sin nya bok ”Praktisk kristendom”. Den utgår från Jakobs brev i Bibeln och vill påverka kristna ledare och församlingsfolk att inte bara höra utan också ”göra” det kristna budskapet. Boken är egentligen en fortsättning på en gudstjänstserie omkring Jakobs brev, som Daniel Alm, pastor och förståndare i pingstkyrkan, Västerås, ledde i sin egen församling. Jakob var församlingsledare i Jerusalem. Från hans brev har uttryck som ”Tron utan gärningar är död” och ”ordets hörare och görare” hämtats, och man kan ana att det var viktigt med tydlig undervisning i den unga församlingen. En del menar att brevet tenderar att bli en gärningslära och att man tappar bort rättfärdiggörelse genom tron. ”Rak och tydlig” Man behöver dock inte läsa länge i Daniel Alms bok för att förstå att det inte är hans uppfattning. Men han vill visa att Jakob har mycket viktigt att säga när det, som konsekvens av rättfärdiggörelsen, kommer till att i handling leva vår tro i vardagen och han benämner brevet som Nya testamentets vishetslitteratur och jämför med Gamla testamentets Ordspråksboken. – Jakob är rak och tydlig i sin undervisning, han ger direktiv om hur ett kristet liv ska levas bland människorna, säger han. Han menar att det är något som vi behöver höra i dag, och det är då han talar om att komma upp ur terapisoffan och börja ”göra” det kristna livet. Pingst.se nr 4 2012 – Jag tycker att vi har lätt att fastna i frågor om hur vi mår och känner, säger han och där kan Jakobs brev hjälpa oss att komma vidare. – Jag brukar ibland tala om Jakob som ”Arga pastorn”, säger Daniel och hänvisar med en liten blinkning till tv-program som Arga snickaren och Arga kocken som tar itu med missförhållanden och ”styr upp” på ett rakt och ganska brutalt sätt, utan omskrivningar och tillrättalägganden. Ovanlig bibelstudiebok ”Praktisk kristendom” är en lite ovanlig bibelstudiebok genom att författaren tar till ett ovanligt grepp när det gäller att förmedla budskapet och låta det träffa oss mitt i våra egna församlingar och personliga liv. – Jag har lagt in små ”noveller”, berättar han. De är helt uppdiktade, personerna som nämns finns inte på riktigt, men de situationer jag målar upp skulle kunna vara hämtade från en församlingsmiljö. Och med 20 års pastorserfarenhet så har Daniel mött det här på olika sätt och i skilda sammanhang. moda, tämligen normal svensk frikyrkoförsamling. Här ställs han inför olika situationer och beteenden som han förväntas, och även kräver av sig själv som pastor, att hantera. Men Peter är ingen stjärna i sammanhanget. Han visar också upp egna misslyckanden och har då och då anledning att vara självkritisk. Utmanande exempel De här beskrivningarna av olika, vanliga och vardagliga situationer är inte i första hand illustrationer av Jakobs undervisning, utan snarare aktuella, utmanande exempel på att Jakobs brev är relevant i vår tid. Genom att öppna dörren till bibelboken mitt i vår egen verklighet hoppas Daniel kunna nå fram, beröra och inspirera. Inte bara för ledare Säkerligen kan församlingsledare känna igen sig och le lite grann åt de bilder Alm målar upp. Men boken riktar sig inte bara till ledare utan också till församlingens medlemmar. – Jag har lagt in några samtalsfrågor eller förslag på til�lämpning efter de olika avsnitten. Det jag önskar är att den ska inspirera till studier av Jakobs brev i församlingen, säger Daniel. Kanske en gudstjänstserie med efterföljande samtal. Och kanske, i förlängningen, våga släppa in ”Arga pastor Jakob” och låta honom röra om en aning. KERSTIN KLASON Välbekanta miljöer De är alltså inte dokumentära, men inte heller utopiska och säkerligen välbekanta för alla som rör sig bland frikyrkofolk. Och ibland rör de vid känsliga ämnen som inte sällan orsakar konflikter och ”partibildningar” mitt i församlingen. Vi möter Peter, pastor i en, får man för- inte så arg. Daniel Alm, föreståndare i Pingstkyrkan. Västerås, skriver om praktisk kristendom utifrån Jakobs brev. 19 SVERIGE Daniel Alm skriver bok om ”Arga pastorn” SVERIGE krönika Verksamhetsansvarig har ordet Lära för livet R ummet där vi satt var tapetserat med beskrivningar av alla de olika kurser som pingströrelsens fyra folkhögskolor har. Det var en imponerande och utmanande syn. Där fanns kreativa kurser inom musik och media, sociala kurser med fokus på människovård, olika varianter på allmän kurs och där fanns en mängd bibelkurser både på skolorna och ute i församlingar. Tillsammans med skolornas rektorer funderade vi över förtroendet och ansvaret och hur vi utvecklar all denna utbildning. Det finns många som behöver en andra chans i livet och då är folkhögskolans allmänna linje en möjlighet. Kanske saknades motivationen under ungdomsåren i skolan, för en del var kanske uppväxtmiljön sådan att skolan inte riktigt fick plats, andra har lämnat sitt hem och sitt land och söker ett nytt tryggare liv här. Vi kan ge dessa människor en andra chans och utbildningen blir ett viktigt redskap. När vi hjälper utsatta människor byggs det goda samhället och enskilda människor får en ny chans. Detta är evangelium på riktigt! Samtidigt gör våra folkhögskolor det möjligt att satsa på mer profilerade utbildningar. Här finns flera högkvalificerade utbildningar inom musik, media och social omsorg som i många fall leder direkt till jobb. Här finns även hela bredden av bibelskolor som kompletterar församlingarnas undervisning och hjälper oftast unga deltagare till en stabilare grund i sin tro. Här finns även utbildningar mer direkt för församlingstjänst som teamträningsskolor och den längre pastors- och ledarutbildningen Akademi för Ledarskap och Teologi. Under våren kommer även en ny utbildningssats- ning på alla de ideella ledarna i församlingarna. Pingst Ledarutveckling är till för att vi tillsammans ska utveckla våra redskap, fördjupas i vår kallelse och få se församlingar växa och Guds rike komma än mer. Satsningen är möjlig genom ett samarbete mellan June folkhögskola och Pingst utbildning. Tillsammans har vi så stora möjligheter att göra så mycket gott för att se människor utvecklas, få församlingar att växa och bidra till att Guds rike kan spridas! Ulrik Josefsson Verksamhetsansvarig Pingst Utbildning 20 Hallå där ... … Martin Andersson, informatör/kommunikatör på Paxevo AB, som hjälper församlingar inspirera för kyrkomedgivande till Pingst. Vilket är ditt bästa argument för kyrkoavgifter? – Vi upplever att många församlingar vill göra mycket för evangeliet, men allt för ofta är det ekonomin som sätter ramarna. Genom att fler medlemmar väljer att ge sin kyrkoavgift om en procent av inkomsten till Pingst får församlingen extra muskler. Om 100 medlemmar väljer att ge sin kyrkoavgift till Pingst innebär det ungefär en kvarts miljon i extra inkomster till den lokala församlingen. Varje år! Vilken konkret hjälp erbjuder du församlingar? – De kan kontakta mig på 0732 550 540 eller martin@ paxevo.se för att bestämma ett datum då vi kostnadsfritt besöker deras församling för att informera om kyrkoavgiften, och därtill möjligheten att byta mottagare av densamma, till sin lokala pingstförsamling. Det praktiska upplägget skräddarsyr vi för varje församling efter önskemål. – Vi har tagit fram en unik talong där medlemmarna smidigt kan fylla i sina uppgifter och byta mottagare av sin kyrkoavgift, från Svenska kyrkan till Pingst, vilket inkluderar att man avsäger sig medlemskap i Svenska kyrkan. Det finns även möjlighet att stå kvar som medlem i Svenska kyrkan och ge dubbel kyrkoavgift om man så önskar. Hur stort är intresset? – Vi är precis i startgroparna, men hittills har vi fått mycket positiv respons. Allt fler ser potentialen i att låta kyrkoavgiften tillfalla den lokala församlingen. Hur många nya medgivanden hoppas du bidra till? – Oerhört svårt att säga. lobbar. Martin Andersson arbetar för att fler pingstvänner ska betala kyrkoavgift till det egna samfundet. Det här är ett långsiktigt samarbete, där vi kontinuerligt kommer justera våra metoder och strategier tillsammans med församlingarna, för att på bästa möjliga sätt, nå så många som möjlighet med möjligheten till att stödja den egna församlingen. – Men ponera att vi år 2020 fått se hälften av pingstvännerna välja det egna samfundet som mottagare av kyrkoavgiften, då vore det oerhört glädjande. – Det skulle ge Pingst ca 130 miljoner kronor årligen, och tack vare 30/70 fördelningen skulle därmed drygt 90 miljoner kronor tillfalla de lokala församlingarna och resterande del går bland annat till internationellt arbete och diakoni via Pingst centralt. – Hur stor skillnad skulle inte dessa pengar kunna göra, hur många fler socialt utsatta barn kan vi hjälpa, hur många familjer kan vi nå med evangeliet, hur många församlingar kan vi plantera ... och så vidare, och så vidare. Är det första gången du jobbar för Pingst? – Jag är medlem i Pingst i Jönköping, och är även ideellt engagerad i församlingen. Vidare har jag och kollegor har haft uppdrag för bland annat IBRA och Erikshjälpen tidigare, dels som anställda och dels via Paxevo AB. ULRIKA RAMSTRAND Pingst.se nr 4 2012 Etiopisk pastor på Sverigebesök Under hösten har den etiopiske pastorn Getu Ayalew besökt Sverige. Han är föreståndare i den lokala församlingen i Awassa, med 5 000 medlemmar, som just nu bygger en ny kyrka. Församlingen har stort behov av en ny kyrka, eftersom den gamla är alltför liten. Den nya kyrkan är under uppbyggnad och kommer, när den står klar att bli en av de största kyrkorna i Afrika. Församlingen drömmer också om att den ska bli ett centrum för mission och för ett omfattande socialt arbete. I samband med sitt besök i Sverige informerade pastor Getu om den utmaning hans församling står inför och utmanade svenska pingstvänner att vara med och ge gåvor till uppbyggnaden av det nya kristna centret i Awassa. Pastor Getu Ayalew är bland annat ordförande i den Evangeliska Alliansen för den södra regionen i Etiopien, där 39 samfund med 20 000 lokala församlingar ingår. Han har i 40 år arbetat i Awassa och de senaste 14 åren varit huvudpastor i församlingen. Församlingen grundades av svenska pingstmissionärer för mer än 50 år sedan. Församlingen har varit med och startat åtta lokala kyrkor och nio församlingsplanteringar i sitt närområde. foto: ulrika ramstrand Detta gäller för vigselrätten Frågor kring vigselrätt för pingstpastorer ligger numera i trossamfundet Pingst. Och det är endast pastorer verksamma i en församling som tillhör trossamfundet som kan ha vigselrätt. Pricka för vem som får viga Ingrid Svanell, verksamhetsansvarig för Pingst Församling, är den som håller i de här frågorna. Hon berättar att på de nya statistikblanketterna, som årligen skickas ut till församlingarna, kommer man nu också för varje år kunna pricka för vilka pastorer som har och ska ha vigPingst.se nr 4 2012 ’ FAKTA att boka minst tre samtal med paret före vigseln. Förutom att gå igenom och förbereda själva vigselakten föreslår hon att man till exempel talar om vad det innebär att lova varandra trohet, hur Gud kan vara en kraft i äktenskapet, om respekt för varandra, att prioritera förhållandet, konfliktlösning, förlåtelse och försoning, samt sexualitet och inställning till barn/barnlöshet. ULRIKA RAMSTRAND Här är kraven på vigselförättaren Den första generationen kristna väntade Jesu omedelbara återkomst. Hur ser det ut i dag? Väntar vi fortfarande Kristi synliga återkomst vid tidens slut eller är det kristna hoppet framför allt knutet till löftet om evigt liv efter döden? Och hur ska man egentligen förstå det så ofta förekommande talet, inte minst i evangelierna, om att Jesus ska komma tillbaka? Denna skrift belyser ett av Bibelns stora men också svåra ämnen. Framför allt tecknas de stora perspektiven: det rike som ska uppfylla jorden, med rättfärdighet och frid för hela skapelsen när Kristus kommer åter som konung. c Avskild pastor sedan minst c Vigseln får förrättas endast två år eller pensionerad pastor, medlem i en församling som tillhör Trossamfundet Pingst. c Tjäna en församling som tillhör Trossamfundet Pingst eller en samverkansförsamling som tillhör Trossamfundet Pingst. c Intyg från Pingsts vigselförrättarkurs. c Vara godkänd och behörig av Kammarkollegiet. mellan en man och en kvinna. c Vigsel kan endast förrättas om hindersprövningen är giltig. c Vigseln måste förrättas i Sverige. c Vigselrätten gäller endast kyrklig vigsel. c Vigselrätt gäller, inte vigselplikt. c Skyldighet att meddela om Pingst om flytt till ny församling och bostadsadress. Jesus kommer Vigselnämnden finns inte längre utan numera är det Trossamfundet Pingst – fria församlingar i samverkan som är ansvarigt för att utfärda vigselbehörigheter för svenska pingstpastorer. Och sådana kan endast ges till pastorer verksamma i en församling som tillhör Trossamfundet, eller pensionerade pastorer som tillhör en sådan. selrätt. På så vis kommer frågorna kring detta att regelbundet komma upp. Vigselförrättarkurser hålls två gånger varje år och genomgången sådan är ett av de krav som ställs på en pingstpastor, som önskar vigselrätt. Ingrid Svanell vill också lyfta vikten av att hålla vigselsamtal. Att vara vigselförrättare är en förmån och ett stort uppdrag, menar hon, och rekommenderar Jesus kommer Jesus kommer ingår i skriftserien Trons hemlighet som utges av det Teologiska nätverket i Pingst. vägledning i den kristna trons grunder Jesus kommer Den första generationen kristna väntade Jesu omedelbara återkomst. Hur ser det ut i dag? Denna skrift belyser ett av Bibelns stora men också svåra ämnen − om Jesu återkomst, tiden slut och det kristna hoppet. www.shop.pingst.se 21 UNDERVISNING Kreativitetens återkomst Urban Ringbäck skriver: Jag tror att vi som kristna kan byta fokus: Från att fly kulturen, alternativt anpassa oss till den, till att börja genomsyra den. O rd och begrepp som ”kreativitet” och ”skapande” leder direkt tillbaka till Bibelns ouvertyr, skapelseberättelsen i första Mosebok 1. I stora mäktiga, svepande, poetiska sentenser som det sjunger om, växer bilden av en hur treenig skapargud någonstans i sin urateljé låter världen växa fram. Han skapar med enorm frenesi, energi och inspiration. Det sker i en serie explosioner av kreativitet. Varje kväll backar han tillbaka och betraktar sitt verk och känner tillfredställelse över vad han gjort. På den sjätte dagen skapar han så människan, man och kvinna till sin avbild. När han den kvällen stannar upp och betraktar helheten av sitt verk, är han inte bara ”nöjd” han är ”mycket” nöjd. Visst, det är säkert just själva fullbordandet, helheten, som gör Gud nöjd. Vem är inte nöjd när något äntligen bli färdigt. Men något låter mig ana att det finns ett annat motiv bakom Guds glädje den sjätte dagen, nämligen detta: Att han genom att skapa människan till sin avbild fått tillgång till en medskapare, en medkreatör i sitt ständigt pågående skapelseverk. Ett av många genidrag i skaparens mästerverk. All kreativitet kommer från Gud. Han ska alltid ha äran för detta. Han är Skaparen med stort S, Kreatören med stort K. Han skapade ur intet. Det kan inte vi. Vi skapar vidare ur något som han redan påbörjat. Kanske är det rättare att säga: Han skapar vidare genom oss. ”Vi är hans verk,(kan översättas: poem, konsthantverk) skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar han från början har bestämt oss till”, Ef 2:10. Men när vi förundras över vår egen gåtfulla existens här i världen låt oss inte förkrympa och förminska det faktum att vi alla har fått en del, en dos av Guds kreativitet. Låt oss tacka Gud och se glada ut! Vi har anledning att vara ”mycket” glada. Att dela Guds skaparglädje. 22 Urban Ringbäck är föreståndare i Smyrnaförsamlingen, Göteborg, och författare till ett stort antal sånger och flera musikaler. Kreativitet är något mycket större än vad som ryms i snäva kulturdefinitioner. Det finns inom i stort sett alla områden av mänskligt liv. I organisationsförmåga, entreprenörsanda, i förmåga att tänka ut, och att lära ut, att drömma och visionera stort, såväl som i förmåga att tolka drömmar, genomföra visioner och vårda sig om detaljer. Att städa, ställa i ordning, att bygga, smycka, formulera, ge färg, form, ton, klang, och rytm. Den finns i den sociala förmågan och sexualitetens urkraft. Det kreativa börjar omedelbart fungera i den bibliska berättelsen om människan. I det andra kapitlet är människan redan fullt upptagen att sköta en trädgård, och att ge vackra namn åt det levande. I tredje kapitlet lär hon sig att klä sig snyggt och praktiskt, i det fjärde spelar hon flöjt, sjunger, diktar, och smider medan järnet är varmt. I det sjätte bygger hon en enorm båt. Och så dags har ändå synden redan börjat sabotera och komplicera kreativiteten. Vi börjar förstå att kreativiteten kan användas på både gott och ont. Gripande är att se att när Guds härlighet ska förkunnas och gestaltas i tabernaklet i öknen och så småningom templet i Jerusalem så sker en enorm mobilisering av kreatörer. Då kommer konstnärerna, hantverkarna ’’ Kreativitet är något mycket större än vad som ryms i snäva kulturdefinitioner. i trä, textil och ädla metaller, då kommer sångarna och musikerna, då utbildas och tränas mängder av mäniskor att använda sin av Gud givna kreativa förmåga. (2 Mos 31:1–11, 1 Krön 25.) Bibeln själv är ett uttryck för detta samarbete mellan Guds och vår kreativitet. Den är poesi, lyrik, musik, och berättarkonst på hög nivå. Profetisk, poetisk och politisk på samma gång. 100 procent gudomligt. 100 procent mänskligt. Nu är vi framme vid konklusionen: Kreativiteten borde blomma som bäst i samarbete mellan människan och Den Store Kreatören, Herren. Visst borde det vara så? Visst måste det vara så? Är det så? Kyrkans historia talar inte entydigt här. Det finns tider och tecken som just understryker det. När konst och kreativitet flödar. Men det finns också tider när det smalnar av. Kanske finns en visdom också i det. Frestelsen till människoförhärligande, egocentricitet och människoförhärligande har lurat i all kreativ mylla. Inte minst i kyrkan. Hyllandet av goda förkunnare och retoriker, begåvade sångare och musiker, skarpa tänkare och teologer har ibland tilltagit på bekostnad av hjärtats tillbedjan till Gud i Ande och sanning. Därför har kanske himmelens Gud ibland påbjudit en kreativitetsfasta i vissa faser av väckelse och förnyelsetider. Men samtidigt: Dessa tider har alltid varit inneburit en våg av nytt skapande, nya sånger, nya böcker, nya bilder, nya församlingskulturer och på sikt också förvandlade samhällen. När jag skriver detta kommer jag just från ett flera timmar långt och varmt möte i vårt kapell, helt fullsatt av nysvenska vänner, de flesta nykristna iranier och afghaner. Det var kö fram till mikrofonen av personer som ville ge sitt vittnesbörd, be om förbön, eller ge sitt bidrag. Jag noterar att just detta vi här talar om händer här. I denna miljö föds nya sånger, ny musik, lyrik, danser och lovsånger med olika dialekt. När en grupp unga afghaner tar över estraden för att leda i afghansk lovsång bryter den stora glädjen ut. Vi kan inte oberörda se på situationen i Pingst.se nr 4 2012 FOTO: ulrika ramstrand Sverige idag, där kulturlivet sekulariseras och berövas tillflödet från sin egentliga källa. Kultur, konst och kreativitet kan per definition inte utesluta Den Store Kreatören. Därför ber jag och tror på kreativitens återkomst till kyrkan under devisen som stod på Johan Sebastian Bachs alla handskrivna originalnoter. Soli Deo Gloria. Bara Gud ska ha äran! Jag tror att vi som kristna kan byta fokus: Från att fly kulturen, alternativt anpassa oss till den, till att börja genomsyra den. Jesu Gudsrikesbild om surdegen som syrar hela degen, passar in här. Den var profetisk i sin samtid, slog in på hela medelhavskulturen. När den kristna närvaron i befolkningen nådde en kritisk punkt så började hela kulturen att tippa över och bli en Gudsrikeskultur, en Jesuskultur. Det kan hända igen i västerlandet. Det kan hända igen i Sverige. Det kan hända igen i vårt eget sammanhang, i pingstförsamlingarna i Sverige. Intressant är att konstatera att såväl Sveriges som Norges Pingströrelser portalfigurer, TB Barratt och Lewi Pethrus båda var personer med påtaglig kreativ ådra. De var goda predikanter, men de var också musiker, lyriker och författare. Och det grävde inte ner sina pund för att de blev förkunnare och ledare. De utövade sitt ledarskap i hög grad genom sin kreativitet. Också intressant att fundera kring deras Pingst.se nr 4 2012 budskap. Betoningen på den tredje personen i gudomen, den helige Ande och dess gåvor. När jag läser i Bibeln tycks de mig som om Anden har en särskild kärlek till det kreativa. I de gammaltestamentliga sammahang jag berörde ovan är det tydligt. De ledande kreatörerna hade Andens utrustning kopplad till sin gåva. Jag ger ett exempel på detta: Från andra Mosebok 35 och 36. Där står att Gud hade fyllt Besalel ”med Gudomlig Ande, med insikt, förmåga och kunskap och allt slags hantverksskicklighet, så att han kan tänka ut konstfulla arbeten, och utföra dem i guld silver och koppar, slipa stenar för infattning, snida i trä, ja, utföra alla slags konstfulla arbeten.” För att ytterligare förstärka detta så fortsätter texten: ”Han har utrustat dem med förmåga … att väva konstväv och brokig väv av violett, purpurrött och karmosinrött garn och fint lingarn, ja, att utföra alla slagsuppgifter och tänka ut konstfulla arbeten. ” I Nya testamentets texter om gudstjänsten står musiken för det tydligaste konstnärliga uttryckssättet. Även här är det Anden som är ytterst leder den kreativa processen. ”Låt er uppfyllas av Ande och tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång. Sjung och spela för Herren av hela ert hjärta!”, Ef 5:18–19. Jag är oerhört tacksam att jag fick vara ung i en tid när församlingarna gav rum för nya kreativa uttryck. Det var på 70-talet. Den öppenheten kom nog med Jesusrörelsen och den karismatiska väckelsen. Anden sprängde våra gränser. Det var en tid av tillväxt, ja, men jag tror mig inte kunna analysera dess orsaker. Detta handlar absolut inte om övertro på vissa metoder och uttryck. Men själva öppenheten, utrymmet att få skapa och uttrycka sig tror jag var viktig. På 80-talet var jag ungdomspastor och vi nådde ut med drama och musikaler, djärva mediainitiativ, garagebandsrock i musikkafémiljöer. Vi ska inte tillbaka till den tiden, den kommer aldrig igen. Men kanske har vi tappat något av den öppenhet och kreativitet som präglat oss tidigare. Därför ber jag om den andefyllda kreativitens återkomst. Jag ber … c … om kreativ, nyskapande andefylld predikan som förmår att kommunicera evangeliet till vårt land och folk igen. c… om unga människor med kreativ ådra som brukar sina gåvor, och vår tids möjligheter till Guds ära! c… om församlingar som är Gudsrikeskulturer, miljöer där Andens frihet och Andens ledning gör församlingen fylld av kreativitet och nytänkande. c…om en tid när en mångkulturell församling ska få genomsyra och hela ett mångkulturellt Sverige. URBAN RINGBÄCK 23 SVERIGE De utbildar pionjärer inom Pingsts församlingsplanteringsprogram leds av flera pastorspar från olika delar av Sverige. Här får du veta lite mer om dem. globalt och överblickar Uniteds befintliga och blivande kyrkor över hela världen. Magnus finns även med i styrelsen för Eurolead, ett europeiskt nätverk för kyrkor, pastorer och ledare. Tillsammans lever de under mottot ”Älska Gud, älska människor och älska livet”. Magnus och Gunilla Persson är sedan två år tillbaka huvudansvariga för Pingsts församlingsplanteringsprogram. De har utsett flera andra pastorspar som i sin tur leder var sitt nätverk där man tränar och coachar församlingsplanterare runt om i hela landet. Magnus och Gunilla är visionärerna och kreatörerna bakom United. De lever i Malmö med barnen Johanna, Caroline och Philip. Något som kännetecknar dem är deras passion över att se människor utvecklas och bli vinnare i livet. De är sanna livsnjutare som älskar att dela livet tillsammans med goda vänner, resa och uppleva storstäder runt om i världen. Deras fokus som pastorer ligger främst på utveckling av visionen, värderingar, undervisning, ledarskap och expansion in i framtiden. De leder United Lydia och Nicklas Mörling är grundare och ledare för Tjugofyrakyrkan, en nystartad församling i södra Stockholm och tillsammans har de barnen Rut och Sixten. Förutom att leda församlingen och träna nya församlingsplanterare jobbar Lydia på it-företaget EPiServer i Stockholm och Nicklas leder Teamträningsskolan som utbildar nästa generations ledare över hela Sverige. Drömmen om en kyrka för alla som inte går till någon kyrka har Lydia och Nicklas burit under många år, men Tjugofyrakyrkan tog klivet ut i offentligheten i början av förra året. Centralt i Tjugofyrakyrkans vision finns församlingsplantering. Genom att uppmuntra och betjäna befintliga satsningar, utmana till nya initiativ och inte minst själva plantera många nya kyrkor vill man vara med och bidra till att många människor ska få sina liv förvandlade av Jesus. Per-Johan och Ulrica Stenstrand har arbetat som pastorer sedan 1986. De är kända talare och församlingsbyggare inom pingst. Efter 14 år i etablerade pingstförsamlingar på flera platser startade de Lifecenter år 2000 som har sin bas och huvudkontor i Västerås. Med inriktning på ledarträning och evangelisation har de i dag byggt upp ett starkt team av medarbetare och expanderar nu regionalt i Mälardalen, först ut är Eskilstuna. Lifecenter har också församlingar i Bangkok, Thailand och Kampala, Uganda. Förutom bibelskola har PerJohan studerat vid Handelshögskolan i Jönköping. Vid sidan av sin pastorstjänst är Per-Johan även coach och mentor till unga expansiva ledare inom både kyrka och näringsliv och har ett stort kontaktnät både i Sverige och internationellt. Ulrica är en stark ledare med glimten i ögat som älskar det kvinnliga. Hon har byggt upp nätverket ”LifeLady” som bland annat genomför den årliga konferensen ”Celebrate Her”. Parallellt med församlingsbygge har Ulrica arbetat 25 år inom media. Genom sin bakgrund i både äldre och nya församlingar har de en förståelse för spänningsfältet och utmaningarna vi möter som församlingsbyggare. Per-Johan och Ulrica har varit gifta i 26 år och har barnen Robert och Victoria. Anders och Camilla Olsson bor på Hisingen i Göteborg och är föräldrar till Lukas och tvillingarna Ebba och Deborah. Sedan snart sju år tillbaka är de pastorer i Connect Church. Anders har över 20 års erfarenhet av församlingsledarskap som ungdomspastor, teambyggare, förkunnare och föreståndare och visionär i olika kyrkor i Sverige. Under Anders ledarskap har Connect Church genomgått en nystart och kraftig tillväxt. Vigselförrättarkurs När: 19 - 21 mars 2013 Plats: Kaggeholms slott Kursen är obligatorisk för dem som söker vigselbehörighet inom Pingströrelsen. Vidare upplysningar: Pingst, Ingrid Svanell, 141 99 STOCKHOLM E-post: ingrid.svanell@pingst.se Sista anmälningsdag är 1 mars. 24 Pingst.se nr 4 2012 Pingst Camilla är utbildad lärare i svenska och religion och har efter tolv år på olika skolor, nu en anställning i kyrkan. Camilla har också ca 20 års erfarenhet som barnledare, lovsångsledare, teambyggare och de senare åren även förkunnare. Hon har varit initiativtagare till fyra lovsångsskivor som projektledare och låtskrivare. De vill finnas till för de som står i processer av nystart och församlingsplantering som coacher, rådgivare och samordnare. Det kan handla om allt från att träffas för frukostar och luncher till att dra ihop till nätverksträffar och utbildning. Utbildningshelg om ledarskap och teambuilding Den 24-26 januari 2013 är det dags för modul 3 i Pingst församlingsplanteringsprogram. Utbildningen är nu inne på andra året och hittills har över 150 personer deltagit på någon av modulerna. Programmet består, förutom nätverken, av fyra moduler som är utspridda över året och hålls på olika platser i landet. Varje modul har ett tema som är specialdesignat för att ge så mycket teoretiska och praktiska verktyg som möjligt till deltagarna. Värnamo värd Stefan och Cathrine Beimark har två söner och en dotter. Stefan blev kristen som 20-åring 1994 och är numera pastor och föreståndare i Pingstförsamlingen i Örnsköldsvik, med en kallelse att bryta ny mark och nå ut utanför den kyrkliga världen. Han har jobbat och jobbar med församlingsplantering både lokalt och nationellt. Stefan är dessutom ordförande i Styrgrupp Nationell som driver Pingsts församlingsplanteringsgrogram. Hans valspråk är att älska Gud och människor. Cathrine är en empatisk kvinna med stort hjärta för andra människor. Hon jobbar inom förskolevärlden och har tidigare jobbat på barnhem i Bolivia. Tillsammans har de stått i församlingstjänst i 16 år. Läs mer om församlingsplantering och nätverket bakom det på www.nyakyrkor.se Pingst.se nr 4 2012 Temat för Modul 3 är ”Församlingsplantering ledarskap och teambuilding – hur man leder och formar ett team”. Värnamo Pingst är en av de större och etablerade församlingarna som sagt att man vill vara med och stötta nya församlingsplanteringar och nu alltså står värd för programmet under modul 3. – Det är föredömligt och inspirerande att församlingen i Värnamo så tydligt är med och stöttar visionen om många nya församlingar. Fler och fler hör av sig och vill bidra till församlingsplantering på olika sätt med sina förutsättningar, säger Nicklas Mörling som är en av nätverksledarna. Offentligt möte på lördagen Programmet börjar på torsdag eftermiddag klockan 15.00 och avslutas med ett offentligt möte klockan 18 på lördagkvällen där Magnus Persson talar. Andra medverkande under de två dygn man är samlade är bland andra Nicklas och Lydia Mörling, Per-Johan och Ulrica Stenstrand, Anders och Camilla Olsson, Stefan Beimark och Anders Ahlenius med flera. – Värnamo Pingst vill som församling vara med aktivt och skapa förutsättningar för att fler nya församlingar ska planteras i Sverige. Vi ser det därför som en stor förmån att få supporta församlingsplantering i Sverige genom att stå för lokaler, mat och värdskap för föreläsare och kursdeltagare när Modul 3 går av stapeln i Anders Ahlenius. Värnamo i januari, säger Anders Ahlenius, pastor och föreståndare i församlingen. Öppet för alla Församlingsplanteringsprogrammet är öppet för alla intresserade oavsett om man själv är med i en församlingsplantering eller inte, unga och äldre, pastorer och församlingsledare, alla är välkomna med. Mer information finns på www.nyakyrkor.se där också anmälan görs. Boka datum redan nu! Du kan förändra din stad! Kom med på en dag av inspiration, ny kunskap, nätverkande och konkreta exempel från församlingarna. Tillsammans gör vi skillnad! Pingst Jönköping 26 jan Pentekostal barn- och familjeteologi Nu har en ny aktuell rapport presenterats av IPS. På 180 sidor behandlar flera författare bland annat frågor kring barnens roll i församlingen. www.shop.pingst.se Inbjudningar och anmälningsinfo kommer skickas till församlingarna i närområdet. Vi hoppas på att detta kommer följas av fler initiativ och inbjudningar under våren 2013. Mer info & anm. på www.pingst.se Socialt engagemang, omsorg och diakoni har sin naturliga plats i varje församling! 25 SVERIGE nedpackat. Magnus Wahlström, Pingst Arkiv och forskning, Berit Björman, ekonomiavdelningen, och Helen Ajdert, PMU, i flyttartagen. foto: ulrika ramstrand Pingstkontoret flyttar till Alvik I oktober sålde Pingst den nuvarande kontorsfastigheten i Flemingsberg. Köpare är Real Option som bygger och förvaltar fastigheter för Engelska skolan. Vid Rådslaget 2011 fick styrelsen i Pingst fria församlingar i uppdrag att hitta en köpare för fas tigheten i Flemingsberg och arbetet kring att avyttra fastig- heten har pågått under närmare två år. Lokalerna, som byggts och invigts i två steg, 1993 och 2003, har med åren blivit överdimensionerade för dagens verksamhet. Kontrakt på fem år Ett annat argument för försäljning har också varit att inte behöva ha fastighetsägaransvar. Till våren kommer Pingst att flytta kontoret till hyreslokaler i Alvik i västra Stockholm. Ett hyreskontrakt på fem år har tecknats med Anders Bodin fastigheter. Lokalerna är på drygt 1 200 kvadratmeter och ligger på Alviks torg, nära både tunneloch tvärbana och granne med Ekumeniska centret. – Ombyggnader av de lokalerna pågår nu så att de ska bli ända- målsenliga, säger Peo Larsson. Samtidigt ska Real Option påbörja ombyggnader av Pingsthuset och personalen har därför redan under november månad flyttat ut ur och tömt den äldre delen av fastigheten (den del som ursprungligen byggdes för PMU) och sitter nu, provisoriskt och ganska trångt, i den nyare delen av fastigheten. ULRIKA RAMSTRAnd 70 församlingar har anslutit sig till Pingst-appen Omkring 70 pingstförsamlingar har hittills anslutit sig till Pingstappen, som finns att ladda ner gratis både för Iphone och androider. Pingstappen innehåller allmänna nyheter från Pingst, kontakt- och faktainformation, Pelle Hörnmarks blogg, samt adresser till alla pingstförsamlingar i Sverige. De församlingar som anslutit sig till appen kan lägga in egna nyheter och uppmana sina medlemmar att göra församlingssidan till appens startsida. 26 Appen är konstruerad och byggd av företaget Internetfilm, som också svarar för support till dem som ansluter sig. 1. Varför har ni anslutit er församling till Pingst-appen? 2. Vilka är era erfarenheter så här långt? 3. Vilka är de största fördelarna? 4. Rekommenderar ni andra församlingar att följa ert exempel? 5. Några fler funktioner ni skulle önska er? David Sundström, Luleå: 1. Vi tror att det är ett nutida sätt att hålla människor informerade. 2. Inga speciella eftersom det har gått så kort tid. Några uppmuntrande tillrop. 3. Det är ganska enkelt att följa församlingens annonsering via telefonen. 4. Ja. 5. Inte så här långt. Patric Sandström och Johanna Severinsson, Bankeryd: 1. För att nå ut med info avseen- de händelser till fler än församlingens vuxna medlemmar. 2. Har inte utvärderat ännu. 3. Push-funktionen för händelser, men ännu fungerar inte den som vi skulle önska. 4. Inte ännu, men det kommer säkert bli bra efterhand. 5. Några exempel; att den gick fortare, att man skulle kunna se hur många från Bankeryd som laddat ner den, att pushen fungerade tillfredsställande och att man kunde sätta start- och sluttider på de nyheter man lägger upp. Pingst.se nr 4 2012 Tänker du på din pension? Det gör vi också. Det skrivs spaltkilometer om pensionen. Och många funderar också ofta över sin egen pension. Att välja rätt för sitt sparande kan förstås kännas svårt, inte minst vad det gäller pensionen som ska säkerställa den ekonomiska tryggheten längre fram i livet. Vad det inte skrivs så mycket om är att du idag har helt nya möjligheter att välja färdriktning till din framtida pension. Möjligheter som ökar din flexibilitet, och där du kan såväl öka avkastningen som minska risken i ditt sparade kapital. Tala med din finansiella rådgivare eller besök vår hemsida för att lära dig mer om våra strukturerade produkter. Vi vill gärna visa dig vägen till ett klokare och modernare pensionssparande. Läs mer på Garantum.se/Pension BÖCKER Bok för sin tid B amsa, Bims och Bums! Tro det eller ej, men det var den boktitel som först dök upp i mitt huvud, när jag för en tid sedan uppmanades att lista de fem böcker som betytt mest för mig. Nej, Bamsa, Bims och Bums – en berättelse om en björnfamilj i skogen – kom aldrig med på listan. Men den satte sig lite i vägen för tanken på hur jag skulle göra mitt urval. En bok kan ju vara speciell i en personlig situation, men den kan också vara viktig ur ett mer allmänt perspektiv. Jag minns inte så mycket av innehållet i björnboken, och ärligt talat var den nog varken storsäljare eller världens bästa barnbok. Men för mig var den unik, eftersom den var min första, alldeles egna bok. Jag är yngst av tre, tämligen jämngamla, syskon, och de böcker jag tidigare kommit i kontakt med hemma var på något obestämt sätt ”barnens”. Den här boken kom till mig, inslagen i ett julpaket med etiketten: God Jul, Kerstin önskar farmor. Stolt och lycklig öppnade jag den – min första egna bok. Jo, nog var den viktig. En annan påminnelse om hur en bok kan påverka i en viss situation, fick jag när jag öppnade ett bokpaket med pocketutgåvor från Libris förlag. I högen fanns Bruce Olsons Driven av kärlek som nådde Sverige någon gång i mitten av 1970-talet. Det var en tid då missionsdebatten i min pingstmiljö präglades av försiktighet när det gällde så kallade parakyrkliga initiativ. Och ville man hålla sig till god pingstsed så fick man finna sig i att – med en gnutta av avund – se vänner från andra sammanhang ge sig ut på missionsäventyr med OM eller smuggla biblar med Slaviska missionen. Så gjorde ju inte vi! Så kom Driven av kärlek och jag imponerades av författarens kallelsemedvetenhet som gjorde honom ostoppbar. Han visste sin väg och missionsorganisationers och kyrkornas tveksamhet kunde inte hindra honom. Förutom att jag i läsningen snabbt blev uppslukad av spänningsmomenten, av missionärens självutgivande kärlek till indianerna och till det evangelium han ville ge dem, så blev boken en slags ögonöppnare. Med all respekt för pingstledarna på den tiden så vill jag påstå att boken lärde mig skillnaden på att låta sig drivas av kyrkopolitik eller av kallelse. Det var en betydelsefull insikt. Så blev den boken viktig då – i sin tid och i min. Till sist en liten lärdom från Bamsa, Bims och Bums så här inför julen: Slå gärna in en bok som julgåva – den kan bli en skatt för hela livet. Kerstin Klason 28 Följ det senaste inom kristna litteraturen Text: KERSTIN KLASON Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se PÅ VÄG HEM Billy Graham Livets ord Vilsamt, är ordet som kommer för mig när jag lägger ifrån mig boken. Billy Graham, välkänd förkunnare för en hel värld, ger här kanske sin sista hälsning i bokform. Han har hunnit bli en bit över 90 år och ämnet torde därför vara naturligt för honom – ålderdomen. Graham närmar sig ämnet med ett ödmjukt och själavårdande tonfall. Han uppmanar visserligen till aktivitet och sysselsättning så långt det är möjligt, men också till acceptans och tillförsiktigt inför omständigheterna, hur de än ser ut. För honom handlar det inte om att skapa sig ett meningsfullt liv på egen hand, det handlar om att söka Guds vilja också för den avslutande sträckan på livets resa. Han är också praktisk i sin undervisning, han tar till exempel upp oro för ekonomin som många äldre känner av när det avlönade yrkeslivet inte längre är tillgängligt. Sorg och svaghet är andra ämnen som han tar sig an. Genom hela boken löper en tråd, tvinnad av förtröstan, hopp och övertygelse om att något bättre väntar på andra sidan. DU ÄR MER ÄN DU ANAR Tommy Hellsten Libris För den som ännu inte tröttats ut av all livkunskapslitteratur så finns nu den här boken tillgänglig på svenska. Det är författaren bakom bland annat Flodhästen i vardagsrummet som nu hjälper läsaren att vända blicken inåt, mot den egna själen för att hitta vägledning och bli sann mot sig själv. Författaren har mycket klokskap att dela med sig av, allt presenterat på ett lättillgängligt sätt genom självupplevda erfarenheter men någon gång också i form av en allegori, en saga. Som i all god litteratur stimulerar och utmanar boken de egna uppfattningarna och ger anledning till att tänka efter. Och man behöver man inte hålla med om allt för att ändå uppskatta bokens ärende och även njuta av själva läsningen. Författaren framhåller själen som människans guide i livet, även om det här och var skymtar fram en tillit till något större, som han, enligt enlig utsago, väljer att kalla Gud. Men ändå landar han i det faktum att Gud måste man söka inom sig själv och inte som något som finns utanför min egen själ. För min del är just den tanken den mest svårsmälta, då jag hör till dem som tror att Gud talar till mitt inre, inte från mitt inre. Men att, genom en bok som den här, få anledning att bearbeta och genomlysa sin egen tro och uppfattning, är också viktigt. med sig av fria funderingar utifrån begreppet kropp. Resultatet blir en bok som greppar över stora delar av livet: Skapelsen, nattvarden, församling, kärlek, sex, självbild och mycket mer. Kända och mindre kända författarnamn blandas och olika illustratörer har knutits till de olika avsnitten Boken läses nog med fördel i små portioner där varje aspekt på kroppstemat kan bearbetas för sig, eftersom den spänner över så vitt skilda ämnen. För den som bara läst om Frizon, och kanske känner att det är en främmande värld, kan nog också, genom bokens upplägg, få en liten aning om tankesättet bakom Frizon. KROPPEN – Let´s go physical Redaktör: Tobias Lundström KYRKLIG ALLMOGEKONST I LILLHÄRDAL Göte Olingdahl Libris Den som läser kristna tidningar under sommaren kan inte ha undgått att det finns en konferens med namnet Frizon. Och det är nog inte fel att påstå att Frizon framstår inte bara som en ungdomsfestival utan också som en mötesplats mellan tro och olika kulturella uttryck som dessutom har utvecklas till en slags tankesmedja. Årets Frizon hade valt Kroppen som genomgående tema. Och i anslutning till det beslutades att ge ut en bok, där 21 skribenter delar Övrigt PRAKTISK KRISTENDOM Daniel Alm Gospel Media Annorlunda och lättillgänglig under visning från Jakobs brev för konkret til�lämpning i vår egen församlingsmiljö. (Se intervju på sidan 19.) Egen utgivning Olingdahl (teol dr) är en forskare som gärna gräver där han står, vilket ofta är hans barndoms Härjedalen. Han har tidigare skrivit om Läseriet i Lillhärdal. Här har han tagit sig an plafondmålningar i Lillhärdals kyrka och drar lärdomar från dåtid till nutid. KÄRLEKENS SPRÅK Gary Chapman Livets ord Boken riktar sig till makar för gemensam läsning i dagliga andakter. Författaren är äktenskapsrådgivare och har tidigare gett ut boken Upptäck kärlekens språk. Pingst.se nr 4 2012 MUSIK Mikael Järlestrand Du lyfter mig Linx Johan Bergman, ny kapellmästare hos Mikael Järlestrand transformerar Järlestrands musik in i 2000-talet och förnyar, svänger till och ger honom en ny kostym. Mera drag, bättre sound och vi konstaterar att Johan Bergman lyckats göra skivan smakfull med låtar i storband och jazzstil. Mikael Järlestrand är en hårt arbetande sångare och har genom åren producerat en rad omtyckta skivor. Du lyfter mig är helt klart den mest välgjorda. En av favoriterna, Somebody told me av Andrae Crouch har ett magiskt sväng och jag vill ge en extra eloge till basisten Kalle Magnusson, gitarristen Mads Kjölby och trumslagaren Markus Liljequist! Mikael Järlestrand har en röst som bottnar och det märks att rutinen kommer fram när det väl gäller. Han förmedlar trygghet med fokus på Jesus och i kombination med sin välslipade och skolade röst blir hans budskap trovärdigt. Stig Andersson Vägmärken Träslottet Stig Andersson har gjort en svit vid namn Vägmärken. Sviten bygger på Dag Hammarskjölds dagboksanteckningar med samma namn. 1963 utkom Vägmärken och den 18 september 2011, på dagen 50 år efter Hammarskjölds bortgång uruppförde Stig Andersson och hans egen kör från Aspnäskyrkan verket i en fullsatt Berwaldhall. Sviten är skriven för recitation, soli, kör och kammarensemble. Vägmärken innehåller 15 satser, där Stig Pingst.se nr 4 2012 Andersson på ett mycket fyndigt sätt sätter färg på Hammarskjölds texter. Aspnäskyrkans kör från Järfälla presenterar sex solister och tre recitatörer som tillsammans med träblås, stråk, piano och slagverk hittar ett fint samspel under ledning av Per-Henric Holgersson. Stig Anderssons kärlek till jazz och blues hörs tydligt och hans lekfulla uppfinningsrikedom med de olika instrumentgrupperna gör Vägmärken till ett unikt projekt. Peter Tikkanen Trio Psalmsång i juletid Day by day music Peter Tikkanen har lyckats fånga en skön julefrid tillsammans med sin trio. Piano, kontrabas, trummor och kör skapar ett skimmer av snö, julmat och varm stämning. Bereden väg för Herran, Betlehems stjärna och Det är en ros utsprungen är psalmer som sjungits många gånger. På Tikkanens skiva får dessa välsjungna sånger nya suggestiva tolkningar och Tikkanen en spännande pianist och kapellmästare. På skivan finns en fantastisk tolkning av Sparven om julmorgonen, Otto Kotilainens melodi från 1913. Solist är Margareta Bengtson, före detta The Real Group, som kvittrar tillsammans med basklarinettisten Per Texas Johansson. Tikkanen lyckas fånga det enkla och viktiga i varje psalm och lägger en skön matta av rytmer och sväng i botten. Peter Hallström Brev från en förlorad son Carpe Diem/Naxos Peter Hallström har lyckats tonsätta delar av sitt liv på ett stilla, mjukt Följ det senaste inom det kristna musiklivet Text: PETER STOLPESTAD Mejla synpunkter till peter.stolpestad@pingst.se och fjäderlätt sätt. Med många år av erfarenhet som musiker och låtskrivare så har äntligen debutalbumet landat, likt ett efterlängtat brev från en god vän. Skivan är en mogen produktion och Hallström tittar på oss med sin snälla och ömma blick på skivans omslag. Musiken är smakfull och enkel och de ärliga och poetiska texterna påverkar och biter sig fast. Tillsammans med musiker ur musiklandslaget under lagledaren Sven Lindvalls ledning så är Brev från en förlorad son en dokumentation som känns tidlös. Leif Lindvall står för subtila blåsarrangemang och som vanligt har han en varm ton i både trumpet och flygelhorn. Att låta pauser ta plats i musiken och hellre spela mindre än mer det har Hallström känt till länge, vilket skapar ett magiskt gung genom hela produktionen. Skivan är likt ett brev från en son som personligt berättar om då och nu, uppväxt och längtan, glädje och sorg. ”Jag har allt som jag behöver, jag har gräs och jag har klöver och ett liv på en helt främmande planet. Jag säger till mig själv att jag har glömt att jag är lycklig så vitt jag vet”. S:t Jacobs kammarkör & Rebaroque J.S. Bach-Motets Proprius Bachs motetter, som tillhör det vackraste av körlitteraturens flerstämmiga musik är som balsam för själen. Här tillsammans med barockorkestern Rebaroque ges Bachs motetter nytt ljus. Tror inte det tillhör vanligheterna att man anser att det svänger om Bachs motetter men i detta fall vill jag bestämt hävda att så är fallet. Rebaroque och kammarkören har ett välslipat samspel och Bach har åter hamnat på kartan. Kreativitet – ja tack! D et kan aldrig finnas för mycket kreativitet. Våghalsiga idéer och drömmar måste alltid få ta plats. Unga människor bör få chansen att visa vad de går för. I vårt älskade Pingst har det alltid funnits ambitiösa människor som spelar gitarr, leder barnkörer, målar tavlor, dansar inför Gud, lirar rockband eller spelar bastuba. Även om kulturskolor får mindre anslag och det blir allt mer ovanligt att spela klarinett så kommer det alltid finnas ett ständigt behov av musikutövare på olika nivåer, i och utanför våra kyrkor. Kreativa människor alltså, som utanför kyrkans väggar brukar kallas för konstnärer, ett ord som används försiktigt i kyrkan. En konstnär arbetar med en eller flera konstformer, bild, dans, drama, musik eller annat skapande. Och om det nu finns kreatörer eller konstnärer i våra församlingar, ger vi dem då plats och utrymme? Får de presentera sina idéer, sina tavlor, sina sånger och sina låtar? Jag gillar inte att slentrianmässigt påstå att det var bättre förr, på 80-talet till exempel när jag och mina polare lirade västkustpop i Sollentuna. Det var annorlunda då, men inte per automatik bättre. Då skrevs det frikyrkomusikaler på löpande band, i dag ser det musikaliska landskapet annorlunda ut. En del av det märks här på musiksidan i mina recensioner av nya skivor. Det bubblar rejält av band, ensembler och körer som skriver musik och gör skivor. Blytung rock. Fjäderlätt fusion. Välstämd körsång. På MÖT 2013 kommer några av de nya banden få möjlighet att visa upp sig. En spännande uppgift blir nu att kartlägga och så småningom få ett ännu mer kreativt Pingst. Därför vill jag med stor glädje välkomna Samuel Hector in i uppdraget som projektledare för Pingst Kreativitet! Samuel behövs och kommer att göra en bra insats för musik och andra kreativa uttryck. Jag tror att vi med Samuels hjälp kan få Pingst att fortsätta vara kreativt och också bli mer kreativt. När musikskolor har svårt att få barn att intressera sig för musik så har vi en ypperlig möjlighet i våra kyrkor att knyta till oss barn och unga till våra orkestrar, brassband eller körer. Gud är evig och de kreativa uttrycken har ingen gräns. Fantasin sätter gränser. Som sagt det kan aldrig finnas för mycket kreativitet. Kom igen Samuel, Pingst Kreativitet blir bra! Peter Stolpestad Musikkonsulent Pingst Musiker Marinens Musikkår 29 FOLK Ulrik Alderblad är från och med 1 september ny föreståndare i Filadelfia på Öckerö. Han efterträder Krister Hultberg, och kommer närmast från missionstjänst i Tanzania. Carl-Vilhelm Hasselgren är ny föreståndare i pingstförsamlingen i Eskilstuna sedan tidigt i höstas. Miriam Holm är vice föreståndare med huvudansvar för det sociala och diakonala arbetet. Karl Frykholm är sedan 1 september ny ungdomsledare i Pingstkyrkan i Umeå. Sandra Bäckelid är ny handläggare på PMU efter Maria Soukka. Jacob Hyving är ny handläggare på PMU sedan i mitten av november. Maria Stålgren är ny handläggare för humanitära projekt i DR Kongo sedan 1 december. Hon efterträder Sara Erlandsson. Gustav Jacobson är ny musik- och ungdomspastor i Pingstkyrkan i Skellefteå sedan tidigt i höstas. I hans tjänst ingår ett samarbete med EFS i samma stad kring gospelkören United. 30 Följ folk i rörelse Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se David Celinder är från och med1 september ny föreståndare i Smyrnaförsamlingen i Brålanda efter Annika Bergman. Sin senaste församlingstjänst hade han som ungdomspastor i Osby Pingstförsamling. Per-Gunnar Israelsson, tidigare Åsele, började den 1 november en tjänst som pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Vännäs. Johanna Bode har avslutat sin tjänst som ungdomspastor i Karlshamn. Tommy Sandqvist blir ny föreståndare i Pingstkyrkan i Sundsvall från och med mitten av februari. Han kommer närmast från Brukskyrkan i Ursviken utanför Skellefteå. David Fiske har avslutat sin tjänst som pastor med ansvar för ungdomarbetet i Pingst Örnsköldsvik. Han studerar nu på ALT i Umeå och är öppen för att göra predikobesök i olika församlingar. Magnus Lindeman avslutar sin tjänst som föreståndare för Pingstförsamlingen i Norrtälje i och med årsskiftet. Josef Pansell blir församlingens nye föreståndare från och med 1 februari. Evelina Boberg är sedan i höst ny ungdomsledare i Hjortensbergskyrkan i Nyköping. Fredrik Olsson är ny föreståndare i Strängnäsbygdens Pingstkyrka sedan i oktober. Han kom närmast ifrån Hemse på Gotland. Jonas Berntsson har fått en pastorstjänst i Sollefteå Pingstförsamling. Lars Anderås kommer under 2013 att på uppdrag av Pingsts uppdrag arbeta halvtid med att inspirera landets pingstförsamlingar för ökade missionssatsningar. Pontus Fridolfsson är tillförordnad verksamhetsledare för Pingst Media. Joachim Gabre är sedan 1 oktober ny pastor och föreståndare i pingstförsamlingen på Styrsö. Rekommendation Jag har känt AnnaMaria Bergqvist under ett par år då vi samarbetat med information och insamling i församlingar. Under den tiden har hon gjort sig känd som en glad, positiv och lyhörd person, med stark integritet och lång erfarenhet. AnnaMaria är utrustad med musikaliska gåvor samtidigt som hon har god kännedom i bibelordet. Detta har gjort henne till en gärna sedd och hörd gäst i olika församlingar och sammanhang, där hon både sjunger och predikar. Från och med i höst har hon rest för BarnSamariten och det är med stor glädje jag rekommenderar henne till fortsatt tjänst. För BarnSamariten i Bankeryd, Lasse Väcklén Vår broder och vän Lars Siljebo har sedan år 1985 tillhört Pingstkyrkan Umeå. Han har troget deltagit i olika uppgifter i vår församling och är bland annat ledare för en av våra hemgrupper. Han har även under flera år varit en av våra producenter för förbönsprogrammet ”God Natt Umeå” i Umeå Närradio. Lars, som har god bibelkunskap, har undervisat och predikat vid ett flertal tillfällen i vår församling, men också på andra platser i Norrland. För ett antal år sedan var Lars anställd pastor i en pingstförsamling i Västerbotten. Eftersom Lars nu vill erbjuda intresserade församlingar att komma på besök för att predika/hålla bibelstudium, vill vi på det varmaste rekommendera honom och önska välsignelse över hans liv och tjänst. Lars Siljebo kan nås på telefonnummer: 070-2280021 Nils Ulander, föreståndare, Pingstkyrkan Umeå Johnny Edorsson, pastor, Holmsund/Umeå Mikael Örnberg har sagt upp sin tjänst som föreståndare och pastor i Nordmalingsbygdens Pingstförsamling. Han slutade sin tjänst i slutet av november efter 17 år. Mikael är en god Ordets förkunnare och sångare och har under sin tid gjort många hembesök hos sjuka och gamla, både hos församlingsmedlemmar och övriga i Nordmalingsbygden. Han har med liv och lust tagit del av församlingens sång- och musikliv. Mikael står till förfogande att medverka i veckoslutsmöten, tel. 070 2645470. Styrelsen, Nordmalingsbygdens Pingstförsamling Pingst.se nr 4 2012 ”Nu är det jul igen ...” Glädje och förväntan – javisst! Men inte för alla! En julfest som värmer! Förra årets storsatsning med en jultallrik blev lyckad. Därför vill vi med din hjälp servera ännu fler på landets alla LP-kontakter! SMS:a nu ordet: jul till 729 80 så bidrar du med 100 kronor till en julfest med både god mat och allt som hör därtill! Hjälp oss att göra skillnad! LP-verksamheten Bankgiro: 901-6965 märk: julvärme ’’ Läs mer: www.lp-verksamheten.se · Förebyggande skolarbete med nätverket SPIK · Kontakt och stödverksamhet på ett sjuttiotal orter · Hjälp till ett nytt liv för missbrukare på våra behandlingshem Julklappstips på pmu.se/shop Jag vill lära andra barn saker så att de får en utbildning och sedan lättare kan hitta ett jobb. Thiwanka, 9 år, Kandy, Sri Lanka På pmu.se/shop hittar du julklappar som hjälper Thiwanka att hjälpa andra! Pingst.se nr 4 2012 31 POSTTIDNING B ”Allt har blivit annorlunda” När Joel bestämt sig för att ta emot Jesus blev han först rädd. Rädd för vad som skulle hända när han lämnat en världsbild för en annan och för vad pappa och mamma skulle tycka. Men, efter ett besök i Hillsong-kyrkan i Stockholm några veckor senare, då hans astma försvann efter förbön, infann sig lyckokänslorna. Joel Eidsmo är född och uppvuxen i Skellefteåtrakten. Här känner han sig hemma och tillbringar sina vardagar med att plugga sista året på gymnasiet. I stadens Pingstkyrka har han hittat ett andligt hem och tidigare i höstas valde han att döpas där. – För mig var det självklart att döpas och följa Jesus på det viset. Det var ett symboliskt sätt att visa att jag lämnat mitt gamla liv. Joel växte upp utan att ha någon kontakt med kyrka eller församling, och bekände sig till en strikt vetenskaplig världsbild. Han har under sin uppväxt bott hos sin pappa, som blev tvingad att läsa Bibeln när han var liten, och Joels uppfattning om kristna människor var att det handlade om konstiga tungotalare, hjärntvättade typer eller gamla tanter. Så att han skulle börja intressera sig för kristen tro var egentligen väldigt otippat. Det började med att han blev vän med en kristen kille på Facebook. Vänskapen utvecklades och de började träffas också utanför datavärlden, bland annat åkte Joel och hälsade på honom och hans vänner på Kaggeholms folkhögskola, där han pluggade. Tittade på kristen film När kompisen kom till Skellefteå och hälsade på tittade de på en kristen film tillsammans. – Vi kollade på Encounter och den filmen talade jättestarkt till mig. Den innehåller en essens av det kristna budskapet och när han frågade om jag också ville bli kristen sa jag ja, och vi bad tillsammans där hemma hos mig. Det var då som Joel hamnade i ett slags känslomässigt kaos. Hans världsbild var i gungning, kände han, och han oroade sig för hur det skulle bli, vad som skulle hända och hur hans föräldrar skulle reagera. Han försökte gå i kyrkan, men tyckte det var jobbigt. I somras åkte han och hälsade på sin kom- nytt perspektiv. Joel Eidemo säger att hans syn på världen blivit helt annorlunda sen han blivit kristen. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND pis i Nyköping och laddade i samband med det ner en bibelapp i sin telefon. De bestämde sig för att åka på en gudstjänst i Hillsong-kyrkan i Stockholm och på vägen dit läste Joel lite bibelord på måfå i sin mapp. När de kom till gudstjänsten talade predikanten om precis de bibelord han just läst. De två kompisarna bestämde sig för att stanna på ytterligare ett möte, vilket var en helandegudstjänst. – Jag bad om förbön för min astma och sen dess har jag inte haft någon attack, berättar Joel. Började sjunga i kör Och nu började glädjen över det nya kristna livet att infinna sig. Joel sökte sig till Pingstkyrkan hemma i Skellefteå, tog sig in i gemenskapen och började sjunga i kören United(mer om den på sidan 8–9). Joel berättade ingenting hemma om vad som hänt förrän i slutet av sommaren. Då messade han sin pappa och frågade: ”Skulle du hata mig om jag blev kristen?”, vilket fick hans pappa att direkt ringa och säga: ”Vad tror du om mig?!” – Han accepterade det och säger att så länge jag inte dödar nån är det okej …, skrattar Joel. ”Jag mår bra” När jag undrar vad som är annorlunda nu mot tidigare säger han: – Allt är annorlunda. Hela jag och hur jag ser på världen. Jag mår bra, jag behöver Jesus, utan honom är jag inget. Jag har blivit lugnare och känner kärlek till människor. Livet har blivit så mycket viktigare än förut. Det känns så tomt och ytligt att bara snacka om man vad ska göra och hur man ska festa och sånt. -Sen jag blev frälst tänker jag på viktigare saker än vad man ska äta till middag. Framtiden då? Nu går han sista året i gymnasiet, har bytt från naturvetenskaplig till samhällsinriktning och tror att han kommer att jobba med forskning av något slag i framtiden. ULRIKA RAMSTRAND
© Copyright 2024